Kvalitetsrapport. Skärsätra förskola

Transkript

1 Kvalitetsrapport Skärsätra förskola Hélène Holm Tappert

2 Inledning Arbetsklimatet upplevs som mycket trivsamt, trevligt och stimulerande. Pedagogerna har visat ett stort engagemang, vilja och flexibilitet att samarbeta och utveckla verksamheten utifrån läroplansmålen och våra utvecklingsområden. Organisationen, kommunikationen och verksamhetsinnehållet på förskolan utvecklas och förbättras ständigt. Pedagogerna kompletterar varandra genom sina olika kompetenser och roller. Vi ser fram emot ett läsår då vi i lugn och ro kan fortsätta att utveckla en trivsam och lärorik verksamhet. Ibland upplevs dock arbetet som mycket stressigt och otillfredsställande pga. många barn i grupperna och otillräckliga resurser för att täcka upp vid sjukfrånvaro, kompetensutveckling och planering. På grund av sämre ekonomiska förutsättningar har vi under tidigare år ersatt förskollärartjänster med outbildade barnskötare samt skrivit in fler barn på förskolan. Men pga. det ökade kravet på förskolan med att förskollärarna har det pedagogiska huvudansvaret så har vi under förra läsåret anställt två förskollärare vilket medfört ökade kostnader. From ht 2011 har vi även anställt en pedagogista som arbetar var tredje vecka på förskolan med enhetens utvecklingsfrågor. På förskolan arbetar 18 pedagoger och 0,5 resurs varav 8 pedagoger har förskollärare/lärarutbildning. En pedagog har påbörjat en uppdragsutbildning till förskollärare via L-ö stad. En av småbarnsavdelningen har haft inskolningar under både höstterminen och vårterminen vilket medfört att verksamheten måste anpassas till de nya barnens behov eftersom inskolningstiden är en viktig grund för att skapa trygghet och trivsel. Föräldrarna är mycket nöjda och trygga. Detta kan vi utläsa av Pilen AB undersökningen samt av den dagliga kontakten med föräldrarna och via utvecklingssamtal med alla föräldrar. Efterfrågan på platser inför hösten 2012 har minskat p.g.a. minskat barnafödande. Under läsåret har vi haft tre längre sjukskrivningar vilket medfört ökad arbetsbelastning på kvarvarande pedagoger eftersom det finns svårigheter med att rekrytera vikarier och att det inte alltid går att anställa samma vikararier under hela sjukskrivningstiden. På grund av sämre ekonomiska förutsättningar har vi skrivit in fler barn på förskolan, vilket medfört en ökad arbetsbelastning. Vi har inte kunna göra några större investeringar detta läsår pga. sämre ekonomi. Ekonomin är inte i balans och för att kunna behålla den goda kvaliteten och för att kunna leva upp till läroplansmålen är det nödvändigt att utöka resurserna för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Skärsätra förskola består av sex avdelningar med öppettiden Avdelning Barn ht Barn vt Personal Övrigt Biet 1-2 år fsk 1 bsk 0,125 outbild Snigeln 1-2 år 2,125 totalt fsk 1 bsk 1 outbild 3 totalt 2

3 Sländan 2 och 5 år Gräshoppan 3 och 5 år Fjärilen 3-4 år Humlan 3-4 år Kök Städ Ledning Pool fsk 1 fsk 1 bsk 3 totalt fsk 0,83 fsk 1 bsk 2,83 totalt fsk 1 bsk 1 outbild 3 totalt fsk 0,91 bsk 1 outbild 2,91 totalt 1 kokerska 0,875 lokalvård 0,6 förskolechef Samt 0,4 Stockby förskola 0,875 HT 0,8 VT Verksamhetsidé / Värdegrund Förskolans verksamhet bygger på en tro på det kompetenta barnet. Vi vill inspirera barnen, ta tillvara deras spontana nyfikenhet och stimulera deras lust att leka, utforska och lära. Målet är att skapa en trygg, glädjefylld och trivsam atmosfär där alla respekteras och utmanas i sitt lärande. Tillvägagångssätt Avdelningarna utvärderar och följer upp verksamheten kontinuerligt samt utvärderar och följer upp de uppsatta målen i läroplanen, utvecklingsområdena, arbetsplanen en gång per år. Avdelningarna redovisar sina utvärderingar i en kvalitetsrapport. Förskolechefen sammanställer sedan en kvalitetsrapport från hela enheten. Kvalitetsrapporten, resultat från Pilen undersökningen och från medarbetarenkäten och den dagliga dialogen med föräldrarna ligger som grund för nya utvecklingsmål på förskolan. Vi har fortsatt att utveckla samverkan på förskolan, arbetet med att utveckla miljön och vårt förhållningssätt. Vi har tack vare att vi fokuserat på våra mål och utvecklingsområden kunnat fortsätta att utveckla verksamheten på förskolan. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Enligt ett rullande schema har vi haft pedagogiskt forum där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, reflektera och utvärdera utvecklingsarbetet. Under vårterminen har vi också haft reflektionsmöten tillsammans med vår pedagogista då vi fokuserat på reflektion och dokumentation. Utöver miljön som ger möjligheter till egna val för barnen är barnen med och planerar olika aktiviteter och teman. Föräldrarna har via föräldrarådet haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, planerandet av den gemensamma gårdsfesten. Föräldrarådet har också haft möjlighet att påverka innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling. 3

4 Vi har haft 20 timmar extra resurs per vecka för ett barn. Arbetet har fungerat tack vare ett stort engagemang från personalen på avdelningen. Tre avdelningar har haft konsultation med förskolepsykolog kring några barn. Arbetslagen har tillsammans med förskolepsykologen reflekterat och diskuterat arbetet i barngruppen. Året som gått Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Trygghet och trivsel - Likabehandling Avdelningarna har på olika sätt arbetat med det sociala samspelet barnen emellan; exempelvis genom att träna dem i att vänta på sin tur, inte tala i munnen på varandra, öva upp förmågan att lyssna, att ta hänsyn, att kompromissa och kunna diskutera. Andra viktiga övningar har varit att uppträda vänligt och trevligt, med visad empati och respekt, såsom att inte knuffas, trängas eller förstöra för varandra. Vi har lärt barnen att visa respekt för att vi alla är olika, med olika viljor, önskemål och behov. Vi har påvisat sambandet handling/konsekvens, samt hur man ber om ursäkt och hjälper, stöttar och tröstar varandra. Avdelningarna har också arbetat mycket med konfliktlösning och uppmuntrat barnen att lära sig att man inte behöver tycka och/eller göra som de andra barnen gör och säger, utan att lita mer till sig själva. Vi har tränat barnen att hämta hjälp av vuxen för att lösa konflikter. Vi har uppmuntrat barnen att ta hänsyn till varandras lek men även ibland hjälpt dem att utveckla och öppna sin lek för varandra. Vi har även uppmuntrat barnen att visa respekt för varandra och varandras integritet. Varje barn ska känna sig trygg i sig själv och i samvaron med andra. Det grundläggande arbetet för barnets trygghet sker i den lilla gruppen som också är basen för allt arbete med barnen. Vi arbetar aktivt mot all form av diskriminering och kränkande behandling. Hur gör vi: - Vi som arbetar i förskolan är förebilder för barnen, i ord och handling. Barnens lyhördhet för varandra ökar genom att vi uppmuntrar dem att lyssna samt att hjälpa och trösta varandra. Barnen har också möjlighet att uttrycka sina tankar och funderingar kring livsfrågor och moral i vardagen genom att vi samtalar med barnen i mindre grupper. - Vi som arbetar i förskolan är tillmötesgående och har daglig kontakt vid lämning och hämtning för att föräldrarna ska känna sig trygga när de lämnar sina barn på förskolan. - Vi vill också utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och barnens familjer; dels genom fortlöpande samtal om barnets trivsel och vistelse i förskolan och dels genom att välkomna föräldrarna att delta i förskolans verksamhet. - Att börja förskolan är ett viktigt skede i barnets liv och därför har inskolningen en avgörande betydelse för hela familjen. En positiv start underlättar barnets vistelse på förskolan. - En plan mot diskriminering och kränkande behandling, där likabehandlingsplanen ingår och andra handlingsplaner för att öka tryggheten på förskolan är framtagna. Genom att lyssna på barnen, fråga efter deras åsikt, be dem tänka efter och komma med förslag hjälper vi dem att reflektera, lösa problem och påverka. Genom observationer av barnen och med hjälp av intervjuer med barnen har vi fått förståelse för barnens behov och har därefter gjort förändringar i miljön. Genom diskussion och en dialog med barnen har pedagogerna och barnen tillsammans utformat regler och normer som ska gälla på avdelningen. 4

5 Barnen har stärkts i sin självkänsla, fått mer självförtroende och vuxit som individer och grupp. De vågar ta för sig som individer och hävda sin rätt i det sociala samspelet. De är glada, nyfikna och intresserade. De tar ansvar och hjälper och stöttar varandra. Barnen har visat empati genom att bry sig om och ställa upp för varandra. De har, vid behov påkallat hjälp av vuxen, samt också själva tröstat den som varit ledsen. Barnen har tagit egna initiativ till aktiviteter och till att själva plocka fram och ställa undan material. Utveckling och lärande Kreativt lärande Vårt gemensamma ljustema har bjudit in till mycket utforskande och lärande. Temat inleddes med en gemensam kick-off ute på gården en sen höstdag. Avdelningarna har på olika sätt arbetat med tema ljus med hjälp av olika tekniska hjälpmedel som overhead, dokumentkamera, digitalt mikroskop samt ficklampor, cd-skivor, reflexer, hemagjorda lavalampor, hemmagjorda kikare med färgad plast, växter mm för att utforska ljus och mörker, upptäcka skuggor och upptäcka växternas behov av ljus för att överleva. Vi genomförde även två upplevelsedagar då ett rum på förskolan gjordes om till ett ljusupplevelserum med olika stationer. Avdelningarna har, naturligt i de dagliga aktiviteterna och rutinerna arbetat med matematik, naturvetenskap och språk. De har arbetat med ämnen som lång/kort, större/mindre, äldre/yngre, lätt/tung, mjukt/hårt, flyter/sjunker, räknat antal barn på avdelningen, hur många ben och armar vi har etc. samt genomfört en del matematiska övningar och experiment. Barnen har bl.a. själva fått mäta och väga och reflektera över olika begrepp och material. De har också fått möjlighet att jämföra, utforska och själva fundera ut hur man t.ex. kan klassificera och kategorisera saker. Barnen har utvecklat sitt språk och sin sociala samvaro. Vi har pratat om bokstäver former, mönster, färger, siffror och uppmuntrat barnens ritande och berättande. Vi har pratat om olika ord och att de betyder olika saker. Vi har gjort nya ord- och sifferspel som stimulerat barnens språkliga och matematiska utveckling. Barnen har också lärt sig många nya sånger som de gärna sjunger spontant under dagen. Under samlingarna har barnen bl.a. arbetat mycket med rim och ramsor och språklekar. Språk och matematik har en central plats i verksamheten, både individuellt och i grupp och finns dokumenterat inne på avdelningarna. Gården inbjuder till lek oh utforskning, barnen får även träna sin kroppsuppfattning och motorik med hjälp av olika typer av material, de har t.ex. fått krypa, klättra, hänga, balansera, rulla mm. I anslutning till Lidingöloppet anordnar vi varje höst Pyrolaloppet för alla barn och all personal. De äldsta barnen deltar även i Högsätra loppet som anordnas av 6-9 eleverna i Högsätra skola. Alla avdelningar använder rörelserummet nere på fritidsgården till gymnastik och rörelse en gång i veckan. Flera odlingslådor finns ute på gården där barnen har möjlighet att följa växternas förändring och stimulera barnens olika sinnen som lukt, smak och känsel. Under vintern har de äldre barnen haft möjlighet att åka skridskor på HSB-områdets skridskobana. Vi utnyttjar även naturområdena runtomkring oss genom att gå på promenader och utflykter. Barnen har varit intresserade, kreativa och tyckt det varit roligt med naturvetenskap och matematik. Vi ser också att barnen har utvecklat sitt forskande och att de är stolta när de upptäcker vad de kan och har lärt sig. De vill gärna berätta och delge andra sin kunskap. De större barnen har visat stort intresse för siffror och bokstäver; och har börjat läsa och skriva. De adderar, subtraherar och har nosat på multiplikation, samt decimalsystemet. Genom att erbjuda olika typer av material både inne och ute har lusten att skapa bygga och utforska utvecklats hos barnen. Genom observationer av barnen och med hjälp av intervjuer med barnen har vi fått förståelse 5

6 för barnens behov och intressen och har därefter gjort förändringar i miljön som inspirerar barnen till nya aktiviteter. Vi möblerar om; skapar nya aktivitetsområden, som i sin tur skapar nyväckta intressen och nyfikenhet. Vi försöker även använda väggarna med impulsgivande, stimulerande och intresseväckande material. Vi har arbetat med skrot och skräp material för att ytterligare stimulera barns fantasi och kreativitet. Via dokumentation synliggör vi barnens arbeten och vad de lärt sig, barnen har då känt sig bekräftade. Alla barn har en egen portfoliopärm där vi tydliggör barnens läroprocesser. Barns inflytande Vi har arbetat med att barnen ska lyssna på varandra och att alla ska vara med och bestämma. Vi har förändrat miljön efter barnens behov. Barnen får själva välja vad de vill leka med och vad de vill använda för material, vilket har stärkt deras delaktighet. Leksaker och material har flyttats runt på avdelningarna vilket har förnyat barnens intresse för lek och skapande. Genom att materialet är synligt och tillgängligt har barnen möjlighet att själva bestämma vad de vill arbeta med. Genom att barnen själva får vara med och tycka och tänka om hur man ska lösa problem har vi försökt få dem mer öppna till att hjälpa varandra. För att det enskilda barnet ska kunna komma till uttryck och ges utrymme har en del aktiviteter bedrivits i mindre grupper. Vid samlingar har barnen fått möjlighet att göra sig hörda genom att få tala utan att bli avbrutna samt, därigenom lärt sig lyssna på varandra. Storleken på grupperna har dock ibland gjort det svårt att ge varje barn tid att synas och komma till tals. Vi har också lagt stor vikt vid att hjälpa barnen växa till självmedvetande och självständighet. Vi har försökt ge dem ett gott självförtroende och en känsla av egenvärde. Vi har hjälpt dem till självständighet t.ex. vid de dagliga rutinerna, så som påklädning, fram- och undanplockning av material, toalettbesök och måltider samt också i konfliktsituationer. Vi dokumenterar med bilder, foton och text i barnens höjd så att barnen tillsammans med pedagoger kan reflektera över vad de gjort. Barnen har stärkts i sin självkänsla, fått mer självförtroende och vuxit som individer. De har också visat stort intresse för sin omvärld och ställt många frågor, diskuterat, reflekterat och funderat. Många barn och få vuxna i gruppen gör det svårare att ta hänsyn till barnens individuella behov. Förskola och hem - Föräldrasamverkan Genom en öppen dialog, daglig kontakt och utvecklingssamtal/uppföljningssamtal två gånger per år får föräldrarna information om det enskilda barnets utveckling samt insyn i den dagliga verksamheten. De får därigenom möjlighet att vara delaktiga och att påverka verksamheten. Föräldrarna har även möjlighet att påverka och få information om verksamheten via arbetsplan, hemsidan, dokumentation på respektive avdelning, föräldraråd och föräldramöten på respektive avdelning samt under inskolningen i förskolan. T.ex. får föräldrarna information om förskolans mål och utvecklingsområden under föräldramötet. Under föräldramötena har föräldrarna också haft möjlighet att i smågrupper diskutera olika frågor som rör verksamheten, i år diskuterades vad föräldrarna tycker är viktigt att deras barn får ta del av och lära sig i förskolan? Frågorna skickades ut i förväg i anslutning till föräldramötet. Föräldrarna har via föräldrarådet haft möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, 6

7 planerandet av den gemensamma gårdsfesten. Föräldrarådet har också haft möjlighet att påverka innehållet i i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Varje år genomförs en brukarundersökning där vi i förskolan sedan tar del av resultaten och genomför förändringar utifrån resultatet. Alla avdelningar skriver informationsbrev regelbundet med information om vad som händer på avdelningen. Dessa skickas via e-post till alla föräldrar. Informationsbreven är också en möjlighet för föräldrarna att få en kontakt med personalen utöver det dagliga mötet. Föräldrarna får även informationsbrev regelbundet från förskolechefen. Vi dokumenterar mycket via digitalkameran, det är då lätt att presentera och dokumentera verksamheten för föräldrarna och är dessutom mycket betydelsefullt för barnens egen bekräftelse och reflektion. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Samverkan fungerar mycket bra. För att underlätta övergången mellan förskola och skola har barnen besökt Skärsätra skola tre gånger detta läsår, två gånger med pedagoger från förskolan och en gång med föräldrarna. De barn som inte ska börja i Skärsätra skola har besökt sina skolor i större utsträckning med sina föräldrar. Barnen har upplevt besöken som mycket positiva. De har varit med på samlingen i skolan och tagit del av förskoleklassens/skolans verksamhet. De planerade samverkansträffarna med skolan har genomförts och fungerat bra. Vi har diskuterat skolstart och informerat varandra om det utvecklingsarbete som pågår i de olika enheterna. Överlämningssamtalen har genomförts och varit mycket viktiga för mottagande pedagoger. Alla barn som slutar och ska börja i förskoleklass tar med sig sin portfoliopärm till första utvecklingssamtalet i skolan för att lättare visa vem man är. Vi lägger stor vikt vid att förbereda barnen inför skolan och vi upplever också att det arbetet sedan får stor uppskattning från skolans personal. Övrigt Fastighetskontoret har installerat bergvärme till förskolan och asfalterat om planen på gården samt den långa trappan ned till gården. FKO ska under sommaren dessvärre byta ut delar av de nya golvmattorna pga. reklamation. Förskolan är fortfarande i behov av underhåll av förråd och av barnens lekhus/kiosker på gården. Kioskerna har till viss del reparerats av föräldrar under förra årets fixardag. Året som kommer Mål för kommande läsår Normer och värden Vi ska fortsätta arbeta mot målet att alla ska trivas och att få utvecklas i sin takt. Att lyssna på varandra, visa varandra hänsyn och respekt för att vi alla är olika med olika viljor, önskemål och behov. Förankra arbetet med den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling. Utveckling och lärande Vi ska fortsätta utmana barnens kreativitet och lärande med hjälp av miljö och material genom utbyte av material och skapa rum i rummen. Utomhus ska vi utveckla miljön med hjälp av olika typer av material och aktiviteter för att stimulera och utmana barnen med nya upplevelser. Vi ska förändra i miljön ute så att det finns mer utrymme för kreativt arbete på gården. Under nästa läsår är vårt gemensamma tema teknik i vardagen. 7

8 Barns inflytande Vi ska fortsätta förändra i miljön efter barnens behov och intressen. Att materialet är synligt och tillgängligt så att barnen har möjlighet att själva bestämma vad de vill arbeta med och själva kan göra sina egna aktivitetsval. Att barnen i de dagliga rutinerna ges möjlighet till delaktighet och inflytande för att träna och upptäcka sin egen självständighet. Förskola och hem Vi ska fortsätta informera föräldrarna om barns lärande och om verksamhetens innehåll genom en bra daglig kontakt, informationsbrev via e-post och utvecklingssamtal två gånger per år. Vi vill även uppmuntra föräldrarna att vara mer delaktiga i verksamheten t.ex. genom att vi ordnar fixardagar på gården tillsammans med föräldrarådsrepresentanterna och att de är välkomna att vara med på förskolan. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshem Vi ska fortsätta samverka med skolan via gemensamma samverkansträffar, överlämningssamtal och att barnen besöker skolan några gånger under våren för att underlätta övergången mellan förskola och skola. Förskolechefens ansvar Systematiskt kvalitetsarbete Avdelningarna utvärderar och följer upp verksamheten kontinuerligt samt utvärderar och följer upp de uppsatta målen ur läroplanen och arbetsplanen en gång per år. Avdelningarna redovisar sina utvärderingar i en kvalitetsraport. Förskolechefen sammanställer sedan en kvalitetsrapport från hela enheten. Kvalitetsrapporten, resultat från Pilen undersökningen och från medarbetarenkäten ligger som grund för nya utvecklingsmål på förskolan. Utvecklingsarbetet på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt en gång i veckan där en representant per avdelning träffas för information, reflektion och diskussion. Enligt ett rullande schema har vi haft pedagogiskt forum där en förskollärare per avdelning träffas för att planera, diskutera och utvärdera utvecklingsarbetet. Under vårterminen har vi också haft reflektionsmöten tillsammans med vår pedagogista då vi fokuserat på reflektion och dokumentation. Under utvecklingsdagarna har vi arbetat med att revidera likabehandlingsplanen samt skriva en ny plan mot diskriminering och kränkande behandling där likabehandlingsplanen ingår samt planering/uppföljning/utvärdering av våra mål och utvecklingsområden. Det finns ett stort behov av att utöka antal utvecklingsdagar för att bättre kunna utveckla och planera verksamheten och för att kunna uppnå de ökade läroplanskraven. Avdelningarna har i stort sett kunnat schemalägga en timmes enskild reflektionstid en gång per vecka. Det upplevs som mycket värdefullt för personalen att regelbundet kunna följa upp verksamheten och det fungerar bra så länge ordinarie personal är närvarande. På grund av sjukfrånvaro har det ibland varit svårt att genomföra enskild reflektionstid. En ny gemensam arbetsplan för förskolan har tagits fram som bygger på den reviderade läroplanen. Pedagogerna arbetar för att utveckla samverkan mellan avdelningarna. Medarbetarsamtal och lönesamtal med personalen genomförs en gång per år enligt dokument som är gemensamt för gamla Högsätra skolområdet. Medarbetarsamtalet 8

9 inleds med en hälsopromenad på ca 30 minuter. Varje medarbetare får under medarbetarsamtalet sätta upp mål för sin egen kompetensutveckling. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas för att underlätta dokumentationen av uppföljningsarbetet. Vi ska tillsammans med pedagogistorna ta fram gemensamma mallar för förskolorna på Lidingö. Pedagogiskt ledarskap Pedagogerna på förskolan reviderar varje läsårsstart enhetens arbetsplan för att konkretisera läroplansmålen och de gemensamma utvecklingsområdena. Arbetsplanen för enheten utvärderas och redovisas i en kvalitetsrapport varje läsår. Informations- och reflektionsmöten genomförs regelbundet en timme varje vecka då en pedagog per avdelning är representerad. Ett informationsblad delas ut i förväg inför varje informationsmöte. Utvecklingsarbetet och beslut på förskolan planeras och diskuteras på arbetsplatsmötena med all personal samt under reflektions/ diskussionsmötena varje vecka och under pedagogisk forum mötet där en förskollärare per avdelning träffas regelbundet. På förskolan finns två förskollärare som är platsansvariga när förskolechefen inte är på plats. Förskolan har också några pedagoger som är inköpsansvariga för olika typer av material. Kokerskan ansvarar för alla matinköp. Förskollärarna på avdelningarna är huvudansvariga för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Alla pedagoger ska ständigt reflektera över sitt förhållningssätt och tillsammans i arbetslaget diskutera ledarskapet i förhållande till barns utveckling och självständighet. All administration förutom inköp sköts av förskolechefen. Fr.o.m. detta läsår finns viss avlastning av intendenten i skolområdet vad gäller anställningar. Varje höst får all personal svara på en arbetsmiljöenkät om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön som sedan redovisas i en handlingsplan. Denna höst låg fokus på den psykosociala arbetsmiljön. Kommunen genomför också en medarbetarenkät vart annat år. Resultatet från medarbetarenkäten redovisas och ligger som grund för nya förbättringsområden. Vi ska fortsätta utveckla samarbetet och samverkan på förskolan och hitta mer tid till viktiga diskussioner och reflektioner. Kompetensutveckling för Skärsätra förskola hösten 2011 våren 2012: Implementering och diskussion angående framtagande av nya planen mot diskriminering och kränkande behandling där likabehandlingsplanen ingår - All personal Workshops med fokus på likabehandling för all personal. En pedagog från förskolan var ansvarig för en workshopsgrupp Hissad och dissad barns relationsarbete - Del av personalgrupp Dilemma i mötet med föräldrar Tre pedagoger Estetiska läroprocesser, estetikens betydelse Del av personalgrupp Vilka kemiska processer och fysikaliska fenomen kan barnen utforska En pedagog Språkutveckling och språksvårigheter hos flerspråkiga barn En pedagog Workshops matematik från början Fyra pedagoger Att räkna med varandra, matematikutveckling En pedagog Bildkurs En pedagog Experiment med textil En pedagog Barn som väcker funderingar, extern föreläsning Tre pedagoger 9

10 VFU-bedömarkurs introduktion för handledare Två pedagoger Studiebesök på Bodals förskola Fyra pedagoger Konsultation med förskolepsykolog Tre avdelningar E-handelskurs Två pedagoger Framåtblick Vi ska fortsätta med implementering av läroplanen som är ett ständigt pågående arbete. Vi ska förankra arbetet med den nya planen mot diskriminering och kränkande behandling där likabehandlingsplanen ingår. Vi ska ha fortsatt fokus på samverkan på förskolan. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas för att underlätta dokumentationen av uppföljningsarbetet. Vi ska tillsammans med pedagogistorna ta fram gemensamma grundmallar för förskolorna på Lidingö. Ekonomin är inte i balans och för att kunna behålla den goda kvaliteten och för att kunna leva upp till läroplansmålen är det nödvändigt att utöka resurserna. Resurser behöver också tillföras för att kunna sträva mot mindre barngrupper och för att kunna minska den stress och otillräcklighet som personalen upplever samt för att kunna behålla personal. Vi behöver även resurser för att kunna täcka upp vid sjukfrånvaro och kompetensutveckling. Det är viktigt med kontinuitet för små barn med personal som de känner och som kan verksamheten. Utvecklingsdagarna är mycket viktiga och givande för att kunna planera och utveckla verksamheten. Det finns ett stort behov av att utöka antal utvecklingsdagar för att bättre kunna utveckla och planera verksamheten och för att kunna uppnå de ökade läroplanskraven. Förskolan är fortfarande i behov av bättre ljusflöde på småbarnsgården för att kunna nyttja gården den mörka tiden på året. Vi har fortfarande behov av att det fylls på med jord eller liknande i slänten på gården, många vassa stenar sticker upp som barnen kan göra sig illa på samt att stenarna har sönder barnens kläder. Förråden och lekkiosk på gården är också fortfarande i stort behov av underhåll. 10