Slutrapport. Måltidsglädje på sjukhus. Maria Norrving & Maria Biörklund Helgesson

Transkript

1 Slutrapport Måltidsglädje på sjukhus Maria Norrving & Maria Biörklund Helgesson

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Delprojekt: Måltid... 4 Nulägesbeskrivning och tolkningsram... 4 Referensram för projektet... 5 Mätningar och arbetsmetoder... 5 Information & Kommunikation... 6 Extern kommunikation... 6 Samarbeten... 8 Måltidsobservationer... 9 Arbetsmodell för förändring Basgrupper Storbasgrupp Trelleborgsnormen Personalmat Resultat Måltidsobservationer: Resultat Resultat: Delområde Måltid Måltidsinformation Valmöjlighet Service och bemötande Måltidsmiljöer Måltidskonceptet Måltidsorganisation Riktlinjer Resultat: Avdelningsarbete Lasarettet Trelleborg Konkreta förändringar på avdelningarna Sammanfattning avdelningar Bilagor Bilaga 1. Attitydmätning Lasarettet Trelleborg Bilaga 2. Aktiviteter som var planerade för Bilaga 3. Observationsprotokoll Bilaga 4. Trelleborgsnormen Regional del

3 Inledning Denna sammanställning är en avslutande rapport för att sammanfatta det arbete som skett inom delområde Måltid. Delområdet Måltid innebär det arbete som skett kring utvecklingen av måltiden uppe på avdelningen, och påbörjades vid Lasarettet i Ystad HT Det är först HT 2012 delområdet definierats och fått namnet Måltid, men det arbete som skett innan passar in i samma beskrivning och sammanfattas därför under samma rubrik. Delprojekt Måltid syftar till att utveckla och etablera en ny och högre standard för sjukhusmåltiden. Delprojekt Måltid utgör ett av fyra delprojekt inom Måltidsglädje på sjukhus och definierades och fastslogs HT Projektet har under slutet av 2012 och början av 2013 tagit en ny vändning, med viss osäkerhet kring arbetsriktningen fortsatt för projektet varav denna slutrapport författas. Delprojekt Måltid har 7 definierade mål, vilka fastlades efter det inledande arbete som gjorts i Ystad samt VT2012 i Trelleborg. Målen är baserade på de iakttagelser vi gjort i samband med inledande observationer, och är godkända av lasarettet Trelleborgs ledningsgrupp. De fastlagda målen är följande: 1. Förbättra måltidsinformation till patient, personal och besökare. 2. Underlätta patienternas matval för förbättrat ätande. 3. Utveckla och förbättra service och bemötande vid patientmåltider. 4. Skapa attraktiva måltidsmiljöer. 5. Utveckla ett måltidskoncept. 6. Utveckla, förankra och etablera en ny måltidsorganisation. 7. Ta fram, förankra och tillämpa stödjande riktlinjer för måltiden. Rapporten kommer att beskriva det arbete som skett under hela projekttiden, t.o.m. 31/3-2013, samt lyfta fram de arbetsmetoder som använts, vilka resultat vi i dagsläget kan presentera samt förslag på fortsatt arbete. 3

4 Delprojekt: Måltid Delprojekt Måltid har inneburit innovationsarbete inom ett flertal områden som presenteras nedan. Nulägesbeskrivning och tolkningsram Figur 1 beskriver och sammanfattar projektet genom att å ena sidan visa vad som karakteriserar dagens patientmåltider på många svenska sjukhus och å andra sidan peka på en målbild på framtidens patientmåltid. Figur 1. Patientmåltiden idag och imorgon. Som våra måltidsobservationer i både Ystad och Trelleborg visar, både under projektet och under tidigare yrkesutövning på Ystad Lasarett (Maria Biörklund Helgesson, dietist), så finns det ett ingenmansland mellan köket där maten tillagas och avdelningen där maten serveras och äts under en måltid. Problemet är just hur mötet mellan mat och vård sker. Det är två skilda yrkeskategorier som utför respektive syssla och mötet är som regel endast en fråga om att överlämna maten för vidare utdelning till patienten. Normalt är det en vaktmästare som har transporterat matvagnarna från kök eller lastbrygga till vårdavdelningen. Mottagandet sker inte fysiskt utan konstateras av vårdpersonalen genom att notera att vagnen har anlänt. På vårdavdelning heter serveringen att dela maten, vilket signalerar en ren vidaredistribution av levererad mat. Det finns också anledning att tro att vårdpersonal värderar vårdande arbetsuppgifter högre än att dela mat, något vi återkommer till då vi tar upp personalens attityder till måltidsarbetet. Den målbild som förmedlas i figur 1 har som grundläggande ambition att höja statusen för patientmåltiden inom vården. Vi vill koppla samman kök och vårdavdelning genom att 4

5 bemanna och aktivera ingenmanslandet. Vår utgångspunkt är att det inte låter sig göras genom att tillföra nya krävande moment eller rutiner eller att göra stora ingrepp i de befintliga. I stället undersöker vi möjligheterna att använda befintliga strukturer och rutiner på vårdavdelningarna för att förändra attityderna till patientmåltiderna bland personal såväl som patienter. I följande avsnitt presenteras en referensram som projektet bygger på. Referensram för projektet Ska patientmåltiderna förändras till det bättre behöver arbetet före, under och efter måltiderna förändras, personalens beteenden behöver påverkas på något sätt. Förändring av beteenden förutsätter att personalen värderar måltidsarbetet annorlunda än idag. Attityder och normer behöver påverkas för att rådande arbetssätt ska kunna förändras. En viktig premiss i arbetet är att det som mäts och uppmärksammas ägnas intresse av berörda och blir viktigt (Antony och Govindarajan, 2006). Genom att mäta vad som bedöms vara avgörande för måltidens kvalitet skapas en nödvändig förutsättning för förändring. Mätningen i sig räcker emellertid inte, de faktiska mätresultaten måste engagera både ledning och underställda och diskuteras i förhållande till önskvärda eller förväntade mätresultat. Simons (1994) utvecklar samspelet mellan så kallade diagnostiska mätningar och den interaktion som krävs för att tolka, förstå och enas kring innebörden av mätresultaten. Schein (2010) går på djupet och förklarar hur en grupps eller organisations kultur påverkar vad som görs och hur det görs, till och med hur det motiveras. Kulturen kan avläsas men också påverkas på tre olika nivåer på en fysisk nivå (klädsel, möblering, planlösning, arkitektur med mera), på en nivå av uttalade värderingar (vad som sägs vara viktigt, till exempel i uttalanden eller i mätsystem) samt på den djupaste nivån av grundläggande antaganden (något som visar sig i praktisk handling). I starka kulturer förstärker yttringar, uttalanden och handlingar varandra. Vi står med andra ord inför en grannlaga uppgift om vårdpersonalens syn på måltidsarbetet ska förändras. Vår bedömning har hela tiden varit att vi inte kan tvinga på personalen nya arbetssätt, vi måste arbeta in dem successivt. Vi behöver förhålla oss till befintlig kultur både vad avser fysiska uttryck, uttalade värderingar och grundläggande antaganden. Mätningar och arbetsmetoder Attitydmätning På den inledande kick-offen som genomfördes på avdelning 12 i början av 2012 fick deltagande personal fylla i en attitydmätning kring måltiden och dess betydelse som en del i omvårdnaden. Sammanställning av enkäten ligger som bilaga Observationer I Ystad arbetade vi med att ta fram ett observationsprotokoll för måltiden på vårdavdelningen. Protokollet justerades vid start av arbete i Trelleborg, och har använts som inledande mätning innan förändringsarbetet påbörjats. Måltidsobservationerna har 5

6 förutom att vara en mätning varit ett första sätt att närma sig avdelningen och vårdpersonalen och ger förutom de kvantitativa resultaten också kvalitativa insikter. Läs mer under Måltidsobservationer. Protokollen ligger som bilaga. Personal-observationer Tillsammans med dietister på SUS Lund och Malmö har vi arbetat med att ta fram ett observationsprotokoll som personalen kan använda i en inledande fas av förändringsarbetet. Protokollet innehåller enklare frågor som personalen ska besvara vid observationstillfället, och observation görs både på den egna avdelningen samt annan avdelning inom sjukhuset. Metoden är tänkt att ge perspektiv på det egna arbetet kring måltiden, samt idéer för utveckling och förändring i arbetssätt genom observation också på annan avdelning. Protokollet ligger som bilaga. Tyck-till-poster Används som utvärdering, fortsättning i förändringsarbetet. I samband med arbetet i basgrupperna fick varje avdelning sätta upp en tyck-till-poster. Postern är ett sätt att få samtlig personal på avdelningen att tycka till, och lapparna som sätts upp är gröna, röda eller gula. Gröna lappar för förändringar som varit bra och som gett positiva konsekvenser. Röda lappar för förändringar som behöver arbetas vidare med och utvecklas ytterligare. Gula lappar är idéer och förslag på framtida förändringar. Basgrupper Basgrupperna har varit arbetsmetoden vi använt för att påbörja förändringsarbetet på avdelningen. Tillsammans med ett fåtal personer ur personalgruppen (Måltidsvärd, undersköterskor samt sjuksköterska) har idéer och förslag till förbättring påbörjats. Läs mer om basgrupperna och arbetet under Basgrupper. Information & Kommunikation Extern kommunikation Redan från starten i projektet har vi haft som mål att ledning och medarbetare vid samtliga avdelningar och mottagningar skall få muntlig information från oss om projektet Måltidsglädje. Vid starten besökte vi samtliga avdelningar på en arbetsplatsträff för att informera om projektet och hur man kom i kontakt med oss vid idéer eller synpunkter. Vi deltog också vid ett av lasarettets chefsmöten, samt på olika verksamhetsområdes möten för att nå personal som arbetar nära patienten, men också administrativ personal och personer med chefsbefattning. Vi har vid dessa möten haft en muntlig presentation om vår målsättning för projektet och vad vi närmaste tiden kommer att bedriva för typ av utvecklingsarbete på plats. Att projektet även innefattar personalens måltidssituation har betonats. 6

7 Olika kontaktforum och kontaktvägar har skapats: Web-adress: Länk på intranätet till Brevlåda placerad i personalmatsalen för möjlighet att tycka till anonymt Broschyr om projektet och medarbetare som delas ut vid alla informationstillfällen Medverka med info i avdelningars veckobrev vid behov. Personlig kontakt med lasarettets kommunikatör Anna Gianuzzi med fortsatt samverkan om projektets interninformation. Presskontakter vid evenemang eller andra nyheter Vi har löpande under året kommunicerat vårt arbete via olika medier. Främst via sociala medier, men också genom tidningar. Event Öppet Hus Tillsammans med deltagarna i Cafeteria-gruppen har vi planerat för att genomföra ett Öppet Hus den 4/6. I Lasarettets entré kommer vi på olika sätt i teori och praktik försöka visualisera Måltidsglädje och den framtida sjukhusmaten. Trelleborg som ett hälsofrämjande sjukhus kommer även att demonstreras mha av (fysiska) aktiviteter tillsammans med sjukgymnasterna. Provsmakning av mat och dryck samt demonstrationer och exempel på framtidens mat, servering och dukning kommer att visas. Vi har för detta tillfälle även skrivit och tryckt informationsbroschyr samt ett gjort ett bildspel om Måltidsglädje. Vi hoppas att såväl allmänhet som patienter och personal kommer att ta del av smakprover samt ta tillfället att diskutera med oss. Demonstrationsluncher För att konkret visa hur den framtida måltidslösningen var tänkt att se ut bjöd vi in till demonstrationsluncher vid ett flertal tillfällen. Vid lunchen lagade projektets kockar till mat enligt planerat koncept som också serverades som den buffé som sedan är tänkt att finnas på avdelningen. Vi agerade måltidsvärdar under lunchen för att visa hur personalen sedan kunde agera mot patienterna vid måltiderna. Luncherna blev goda tillfällen för att kommunicera våra tankar och idéer till personalen på lasarettet, samt tillfällen att fånga in synpunkter och idéer för konceptet som helhet. Kanelbullens dag 7

8 För att förstärka varumärket Måltidsglädje valde vi att kommunicera med mat som verktyg. Förutom demonstrationsluncherna som beskrivs ovan, delade vi under kanelbullens dag 4/10 ut kanelbullar till samtliga avdelningar. Litet-men-gott tävling Som en del i arbetet med att få in mellanmålen som en viktig del av patientens totala matintag under vårdtiden anordnade vi en litet-men-gott tävling. Mellanmål döptes om till litet-men-gott för att bredda innebörden av begreppet, som annars lätt kan begränsas till att vara smörgåsmat eller kakor. Vår tanke med litet-men-gott är att det också ska kunna vara maträtter i liten storlek, för att också kunna fungera som alternativ om patienten inte har haft möjlighet att inta någon måltid. Litet-men-gott sortimentet var planerat att finnas tillgängligt uppe på varje avdelning, och serveras av vårdpersonalen vid behov. Under tävlingstillfället fick deltagande avdelningar tillaga två valfria alternativ av litet-men-gott, ett sött och ett salt. Recepten hade skickats in av deltagarna, och vi hade förberett råvaror och nödvändig tillagningsutrustning. Under tävlingsdagen lagades sedan de båda alternativen på plats, och våra kockar samt lasarettets dietist agerade domare. Måltidsnätverkande Studiebesök i Stockholm samt Växjö har under hösten 2012 genererat i ett påbörjat måltidsnätverk. Många är nyfikna och intresserade av arbetet som pågår i Trelleborg, och vi har tagit med oss intryck och en del inspiration genom dessa utbyten. Främst har dock utbytena stärkt oss i vårt fortsatta arbete genom det intresse vi möter. Det angreppssätt vi arbetar efter får stort gehör, och många vill ta del av de arbetsmetoder vi använt oss av. Kommunikation som del i förändringsarbetet Kommunikation och information externt har även fortsatt i projektet varit centralt. Vi har bland annat sett kommunikation som ett verktyg för att uppnå befintliga målsättningar. Kommunikation med mat, som beskrivet ovan under våra olika event, har varit en hörnsten för att föra fram våra tankar och idéer. Måltidssamtal som sökord i journalen Som en del i arbetet med Trelleborgsnormen har vi arbetat med och lyckats föra in Måltidssamtal i journalen. Under denna punkt kommer personalen att skriva in information om patientens måltider som inte ryms i befintliga sökord, som till största del är inriktade mot nutrition. Samarbeten Balsgård, Centrum för innovativa drycker Innovativa drycker har varit en del i projektet, och har främst samarbetat med delområde 8

9 Måltid. På en av lasarettets avdelningar har tester med juicer och smoothies från Balsgård genomförts. Dryckerna har dels testats av avdelningens personal för att utvärdera smaker och konsistenser. Dryckerna har också serverats till patienterna dels för att testa smak, men också för att testa att använda dryckerna som nattfösare eller morgonuppiggare. Dryckerna som testades togs väl emot av både personal och patienter. Utvärdering genomfördes av Gun Hagström från Balsgård, som önskar arbeta vidare med detta. Kryddor från Rosengård Påbörjat samarbete med sidoprojektet kring Måltidstolkar. Vi har haft avstämning med Kryddor från Rosengård vid två tillfällen. En första gång för att diskutera lämpliga arbetsområden tillsammans, och en andra gång för uppföljning och planering för fortsatt arbete. Måltidsobservationer En av de metoder som genomgående använts i projektet för att fastställa och beskriva verksamheten är Måltidsobservationer. Observationsprotokollet skapades och testades på Lasarettet i Ystad redan HT 2011, men har under arbetet i Trelleborg utvecklats och slutligen landat i två delar, en mer övergripande som beskriver organisationen och som görs vid det inledande observationstillfället. Den andra delen av observationsprotokollet är specifik för den måltiden som observeras, och fylls i vid varje observationstillfälle. Observationsprotokollet är uppbyggt efter FAMM-modellen samt att måltiden består av tre delar; det som sker Före, Under och Efter. Synsättet före-under-efter har framkommit efter hand som vi gjort observationerna, där måltiden inom vården oftast endast sträcker sig till momentet då brickan delas ut. Vi ville istället arbeta efter devisen att måltiden innefattar mer än detta moment, där uppmärksamhet också behöver läggas på före- och eftermomenten för att skapa en helhetsupplevelse för patienten. I Trelleborg genomfördes observationer först på avdelning 12 som var utsedd pilotavdelning, men i slutet av VT 2012 bestämde vi oss för att genomföra observationer på samtliga av lasarettet Trelleborgs avdelningar. Att genomföra observationerna lasarettsövergripande har visat sig vara en viktig del för att förstå organisationen, och har också varit anledningen till det fortsatta arbetssättet med basgrupper på samtliga avdelningar. I Trelleborg har vi också genomfört nattobservationer, där vi vid ett tillfälle varit runt på samtliga avdelningar för att träffa nattpersonalen och få deras åsikter och synpunkter. Måltidsobservationer innebär att vi på plats har studerat hur en måltid genomförs och vad som sker före, under och efter själva matintaget. Observationerna har genomförts och dokumenterats enligt ett standardiserat formulär. Formuläret (se bilaga) testades i Ystad, 9

10 modifierades beträffande svarsalternativ och har sedan använts vid observationerna i Trelleborg. I Trelleborg har vi besökt samtliga av lasarettets avdelningar vid frukost och lunch. Utöver det standardiserade formuläret finns utrymme för fria kommentarer och observationer. Observationsprotokollet är indelat i två delar, en övergripande del för organisationen med bemanning under måltiden, när måltiderna är förlagda, när personalen har rast m.m. Denna del har endast observerats vid ett tillfälle för att få en uppstartande kartläggning. Den andra delen av protokollet beskriver själva måltiden som observeras vid det tillfället och är indelad efter vad som sker före, under och efter måltiden. Observationerna har sammanställts i ett gemensamt dokument som på så sätt beskriver utgångsläget inför förändringsarbetet. Arbetsmodell för förändring Angreppssättet för förändringsarbetet var att utse en av lasarettets avdelningar som pilotavdelning på vilken samtliga förändringar skulle genomföras för att på så sätt skapa en förebild utefter vilken andra avdelningar sedan kunde formas. För den utvalda avdelningen genomfördes en kick-off vid tre tillfällen där samtlig av avdelningens personal fick information om projektet och vad som planerades genomföras. Vid de tre tillfällena deltog också annan personal på lasarettet kopplad till måltiden, såsom dietister, kostombud, chefssjuksköterska, chefsläkare samt administrativ personal. I samband med informationen fick också deltagarna vid kick-offen genomföra en dukningsövning med material från projektet, samt provsmaka förslag på mellanmål. Angreppssättet att måltid är mer än bara mat (inspirerat av FAMM-modellen) med delarna mat, möte, miljö introduceras för samtliga på kick-offen. Deltagarna fick beskriva vad de tyckte ingick i att skapa Måltidsglädje, och vid samtliga tillfällen gavs liknande svar som också överensstämmer med angreppssättet att det faktiskt handlar om mer än maten som ligger på tallriken. Efter kick-off och observationer på Avdelning 12 beslutade vi oss för att genomföra observationer på samtliga avdelningar. Lasarettsövergripande observationer visade sig vara otroligt viktigt för det fortsatta arbetet, då avdelningarna arbetade helt olika med olika moment kring måltiden. Basgrupper För att komma igång med förändringsarbetet skapades en arbetsgrupp som vi kom att kalla basgrupp. Basgrupp utsågs först på den avdelning som valts ut som pilot, men för att nå mål 1-4 valde vi att etablera basgrupper på samtliga avdelningar som vi sedan träffat kontinuerligt under året. Modellen för utvecklingsarbetet med basgrupperna har varit att identifiera möjligheter och problem, pröva och förankra olika arbetssätt på avdelningen, utvärdera, etablera som ny rutin på avdelningen samt att dela med sig till andra avdelningar. Genom basgruppen hade vi en fast kontakt på avdelningen som också hjälpte 10

11 oss att sprida idéer eller förändringar till övriga kollegor på avdelningen. I Basgrupperna har vi arbetat med att ge deltagarna kunskap om måltidens alla aspekter enligt FAMM-modellen. Inför varje basgruppsträff bad vi också deltagarna att observera och analysera sitt samt en annan avdelnings måltidsarbete enligt ett observationsprotokoll utformat för detta syfte. Deltagarna kunde på så sätt få perspektiv på sitt eget måltidsarbete samt identifiera förbättringsmöjligheter på avdelningen de observerat. Deltagarnas observationer hade vi sedan som utgångspunkt för möjliga förändringar på den egna avdelningen. Tillsammans med basgruppen bad vi också deltagarna analyserar personalens roller och processer för måltiden enligt Måltidsglädjes koncept Före-Under-Efter måltid. Utefter en lista med kolumner för före, under och efter fick personalen fylla i vad de såg för arbetsmoment vid de olika tillfällena runt måltiden. Intressant är att de flesta sysslor de ser i samband med måltiden inte rör måltiden i sig, utan övrigt omvårdnadsarbete. Före-Under-Efter kan utvidgas till att omfatta hela processen från beställning till att maten når patienten eller användas för kortare mer specifika måltidssituationer. Även arbetet med kvalitetsindikatorer för Riskbedömning och dess åtgärder kan synas och utvecklas inom denna analys. Storbasgrupp Efter att ha träffat varje avdelnings basgrupp vid minst två tillfällen samlade vi samtliga basgrupper till storträff. Eftersom varje avdelning har olika förutsättningar, med olika patientgrupper har fokus för de olika basgrupperna varit varierande. Den breda spridningen i förbättringsarbetet förstärkte utbytet vid storträffen, då alla kunde ge varandra ny inspiration och nya idéer. Basgrupperna fick under träffen berätta för varandra vad de arbetat med på sin avdelning, och samtliga idéer nedtecknades samtidigt på tavlan. Som avslutning av träffen repeterade vi samtliga punkter som tagits upp, vilka till övervägande del stämde överens med de observationer vi själva gjort vid inledningen av arbetet. Från storträffen fick varje basgrupp ta med sig en tycka-till-lapp som de hängde upp i avdelningens personalrum. På lappen uppmanades de tillsammans med övrig personal på avdelningen tycka till om förändringar som varit bra (på gröna lappar), förändringar som varit svåra (på röda lappar) och förändringar man gärna ville testa att genomföra (på orange lappar). Se samtliga avdelningars idéer under Nulägesrapport Lasarettet Trelleborg. Trelleborgsnormen Efter ett möte med Lasaretts arbetsgrupp i maj 2012 togs beslutet att påbörja arbetet med en för lasarettet övergripande policy kring måltiden. De observationsresultat vi presenterade vid mötet visade bland annat att arbetet kring måltiden på de olika avdelningarna såg väldigt olika ut. Detta var också en möjlighet för lasarettet att skapa något unikt då liknande dokument verkar saknas för andra sjukhus i landet. Genom 11

12 Trelleborgspolicyn var målsättningen att skapa ett gemensamt arbetssätt kring måltiden på avdelningarna, och sätta normen för arbetet kring måltiderna. På lasarettet Trelleborg utsågs en arbetsgrupp för framtagning av dokumentet där första mötet hölls 15/ Under hösten 2012 får Trelleborgsnormen en annan betydelse då den lyfts upp till politikerna. En övergripande norm som kan fungera regionsövergripande efterfrågas, vilket så småningom resulterar i två dokument, ett regionsövergripande och ett lokalt i Trelleborg. Den regionala normen ligger som bilaga. Personalmat När projektet kom igång på plats i Trelleborg var utgångspunkten för arbetet med personalmaten en tillsatt grupp, kallad cafégruppen. Den leddes initialt av Ingalill Hall, men togs så småningom över av Maria Biörklund. I gruppen satt representatnter från facket, avdelningarna samt projektet. Med cafégruppen hölls tre möten totalt och diskussionen rörde utbud och lösningar för framtida cafeteria samt personalmat. Personalen önskar ett café med generösare öppettider och ett mer varierande och hälsosamt utbud. En riklig salladsbuffé och olika lunchalternativ som går att köpa med är genomgående förslag och önskemål. Personalen värnar också om att få behålla den möjlighet de har idag att äta tillsammans oavsett om man köper från personalrestaurangen eller värmer sin medhavda mat. Flera lappar om detta har lagts i Måltidsglädjes brevlåda och det är ett återkommande önskemål på de möten vi har haft med personal på avdelningar, mottagningar samt med olika yrkeskategorier. Avslutningsvis anordnade projektet tillsammans med cafégruppen ett Öppet Hus på lasarettet, där vi presenterade projektets tankar och idéer för besökande och personal (Se mer under Event; Öppet Hus). I samband med att Maria Nyberg kom in i projektet har hon ägt frågorna kring personalmaten, och haft ansvar för fortsatt arbete och utveckling kring dessa frågor. Cafeteriagruppen avslutades därmed efter sommaren Resultat I detta avsnitt beskrivs våra resultat utifrån två perspektiv; dels från de mål som formulerats i delprojektplan Måltid, samt utefter det arbete vi gjort mer konkret i Trelleborg. Förutom dessa resultat, som baseras på våra avslutande observationer som gjordes i december 2012, presenteras andra resultat som framkommit under projektets gång. Eftersom målen är satta att vara uppnådda till projektets planerade slut, september 2014, är resultaten endast en indikation i var vi står i dagsläget och inte det slutgiltiga förväntade resultatet. Måltidsobservationer: Resultat 12

13 De inledande måltidsobservationerna visade följande: Individrelaterad stress Personalen upplever sig inte ha tillräckligt tid att servera mat och/eller ha detta som en daglig del av sitt vårdarbete. Även några av de kostansvariga uppfattade sin situation som stressig trots att detta var deras huvudsakliga arbetsuppgift. Det fanns dock även måltidsvärdar som inte uppfattade sin arbetssituation som onormalt belastande utan de skulle vilja göra mycket mer kring mat och måltid om förutsättningarna fanns. Oanvänd matsal Det är endast ett fåtal patienter som äter i någon av avdelningarnas matsal. På en del avdelningar ges patienter överhuvudtaget inte möjligheten utan matbricka bärs direkt in till säng. Matsalarna förändrades inte på något utmärkande sätt inför måltider utan rummet såg i princip likadant ut under hela dagen. Svåråtkomlig måltidsinformation Det saknas tydlig och lättåtkomlig information för patienter om mat och måltidsrutiner. På de flesta avdelningar skrivs dagens mat upp på tavla i korridor, men sängbundna patienter har inte någon specifik information. Personal som serverar mat känner många gånger inte till vad det är som serveras och/eller informerar patienter om detta när de bär in bricka. Kostansvariga på avdelning sätter attityden Det är tydligt att de kostansvariga har en nyckelfunktion och det är av största vikt för måltidens organisation och servering att detta är personer med engagemang som själva har valt sin arbetsuppgift. Även arbetet kring att genomföra rätt och bra åtgärder för de så kallade riskpatienterna (för undernäring) avgörs mycket om måltidsvärden har möjlighet och vill samverka med övrig vårdpersonal samt, inte minst, med patienten själv. Chefens engagemang viktigt Enhetschefer engagemang och syn på mat och måltid präglar tydligt avdelningarnas arbete. Om chefer ser maten som en viktig del av patientens vårdtid och ser sin måltidsvärd som en nyckelfunktion är det tydligt att det på dessa avdelningar råder en mer positiv syn på mat och måltid. Maten är ständigt närvarande i vården Mat möter vård hela tiden och vi upplever att det är svårt att separera mat från vård. Istället måste arbetet före, under och efter måltiden integreras såväl i organisationen som i dess arbetsprocesser. Att ombesörja en måltid för en patient är en tydlig del av omvårdnaden. Riktlinjer behövs men saknas Det behövs riktlinjer och forum för att styra, organisera och utveckla mat- och måltidsfrågor vid Lasarettet. I dagsläget har Trelleborg inga tydliga och synliga forum för detta eller styrdokument utöver de generella som finns inom Region Skåne. 13

14 Resultat: Delområde Måltid Nedan följer en presentation av resultaten utefter de sju mål som formulerats i Delprojektplan Måltid. Målen är som tidigare nämnt fastlagda utefter de observationer som gjordes i Ystad och Trelleborg i projektets inledande fas. Samtliga mål kan härröras till FAMM-modellen som under hela projekttiden legat till grund för arbetets riktning. 1. Måltidsinformation I basgrupperna har vi diskuterat betydelsen av att beskriva maträtter för patienten på ett sensoriskt vis. Eftersom samtliga avdelningar under hösten eller våren infört två-vals system har detta automatiskt lett till att personalen mer än tidigare måste informera patienten och ta reda på individuella önskemål. Detta leder därmed i sig till en ökad kommunikation om måltiden. Patienterna måste nu tillfrågas innan måltiden, vilket öppnar upp för dialog kring önskningar eller specifikationer som vi tidigare såg ofta saknades. Val av två rätter har också öppnat upp för ökad dialog mellan personalen kring måltiden. De måste kommunicera med varandra kring exempelvis vilka alternativ som finns vilket vi vid avslutande måltidsobservationer kunde notera har lett till ökad måltidskommunikation i stort. Vid återbesök diskuterade personalen de olika maträtterna, och sina patienterna måltidsmönster vilket vi inte noterat vid inledande observationer. Avdelning 21 har prövat att på varje bord i matsalen ha ett litet menyställ med dagens maträtter till lunch och kvällsmat. De upplever detta som positivt, då patienterna som äter i matsalen i lugn och ro kan välja mellan de alternativ som finns att erbjuda. För att inspirera till att beskriva, smaka och uppleva mat har vi haft så kallade demonstrationsluncher för olika personalkategorier. Personal har också diverse event ägt rum för att just kommunicera med mat; kick-off med smakprover, öppet hus med smakprover. dryck och dessert till personalaktivitet, matlagningstävling m fl. Patientföreningar har på ett Brukarmöte informerats om projektet och även där serverades de smakprover. 2. Valmöjlighet Tidigare valde Måltidsvärdar ut en rätt till respektive lunch- och kvällsmat ur Medirest meny. Alla avdelningar har under hösten eller våren börjat erbjuda två alternativ till lunch och middag. Detta har till en början upplevts som en extra arbetsbörda samt att det varit svårt att finna rutiner för att fastställa olika patienters önskemål och organisera utdelning av mat. Trots detta har avdelningarna fortsatt att pröva och nu i slutet av hösten har rutiner utvecklats på de olika avdelningarna av personalen själva. Samtliga anger nu att valmöjligheten upplevs mycket positivt av patienterna såväl som personal. 14

15 Genom att avdelningarna nu infört en valmöjlighet ökar möjligheten för ett förbättrat ätande hos patienten. Den ökade valmöjligheten har också öppnat upp för dialog mellan personalen kring patientens ätande vilket ytterligare ökar möjligheten att patienten serveras ett önskat och individanpassat alternativ. 3. Service och bemötande I samtliga basgrupper har vi arbetat med vårdpersonalen för att identifiera och förbättra patienternas upplevelse av måltiden. Att beskriva maten, att fråga patienten om vilken maträtt den önskar och vilken dryck därtill. Ökad kommunikation och dialog kring måltiden ger ökad förståelse för måltidens betydelse som en del i omvårdnaden. Centralt har även varit att öka antal patienter som vill äta i matsalen. Här har miljön betydelse, men också personalens attityd och agerande. Avdelning 21 har särskilt utvecklat rutiner för detta, då de redan i samband med inskrivning visar patienten matsalen som första alternativ att inta sin måltid. Flera avdelningar visar engagemang för att få fler att äta i matsal, men vid återkoppling så anges ofta personalbrist som orsak till att man ej hinner hjälpa patienter ut. Avdelning 22 har prövat att lösa detta genom att senarelägga huvudmåltider till kl respektive kl. 18. All personal hinner då ha sina egna matraster och mer personal finns då tillgänglig för att servera patienter, hjälpa till med matningar osv. Samtlig personal ser detta som positivt och fler avdelningar har önskemål att testa denna lösning under Måltidsmiljöer Vi har med alla avdelningar försökt göra smärre förändringar av miljön i matsalarna genom att köpa in dukningsmaterial, serveringsskålar i olika storlekar, bordsdekorationer, karaffer mm. Framför allt har vi arbetat med att avdelningar skall förändra miljön inför måltid, d.v.s. genom dukning, ljus, dryck och tillbehör signalera när det är dags för mat. Några avdelningar har börjat sätta fram dryck på borden och dukat med bestick och servetter. Avdelning 21 har kommit längst i detta arbete och serverar nu t.o.m. ut mat på tallrik, d.v.s. ingen bricka sätts framför patient i matsal. På detta sätt blir måltidsmiljön ännu mera trivsam och mindre institutionaliserad. På de flesta avdelningar saknas dock fortfarande ansats att förändra matsalarna till en mer inbjudande miljö. På avdelning 9 och 11 har vi medverkat till att möblera om matsalarna, men här krävs ytterligare investeringar för att detta skall gå att fullfölja. Det återstår fortfarande mycket att göra åt måltidsmiljön i de olika avdelningarnas matsalar men också i patientsalarna. Här är förberedelserna inför måltid ännu så länge nästan obefintliga och behöver på samtliga avdelningar förbättras. 15

16 5. Måltidskonceptet Det finns en vision för framtida måltider som innebär att patienten med hjälp av kunnig personal skall kunna göra matval som bäst gynnar aptit och ätande. För att demonstrera vår vision för personalen har vi inbjudit till luncher där det framtida konceptet har presenterats med mat med hjälp av våra kockar (se demonstrationsluncher). Måltidskonceptet planeras att vara en buffé med valbara kombinationer av huvudkomponenter, tillbehör och sidorätter. Mellan måltiderna, tillgängligt dygnet runt, skall det finnas ett varierat sortiment av kalla och varma smårätter, benämnt som Litetmen-gott. Måltidskonceptet kommer framöver mer preciseras i samarbete mellan delprojekten Måltid och Utbud. Maria Nyberg arbetar med att identifiera faktorer som är viktiga för personalmaten, besökare och anhöriga. Arbetet med detta presenteras separat av vederbörande. 6. Måltidsorganisation Arbetet med basgrupper har inneburit att en ny organisation kring måltiden börjat utvecklas. Vi har ändrat benämningen från köksa till Måltidsvärd, men också tydligt markerat att denna funktion har och ännu mer kommer få en nyckelposition för att få det framtida måltidskonceptet att fungera. Bildandet av basgrupper med Måltidsvärdar och att dessa har utbyte med varandra skapar en grund för förändring. Tillsammans med arbetsgruppen för Trelleborgsnormen har framtida organisation kring måltid, mat och nutrition börjat diskuteras. Vår vision är ett nära samarbete mellan kök/restaurang och avdelning/måltidsvärd, där dietistens utgör en viktig länk. Fortsatt diskussion löper parallellt med utvecklingen av Trelleborgsnormen, men är också beroende av att kommande driftsorganisation kommer på plats. 7. Riktlinjer En arbetsgrupp utvald av Lasarettets ledning har bildats för att lämna förslag på hur en särskild Trelleborgsnorm kan vara ett ramverk utifrån vilken man agerar kring mat och måltid på Lasarettet. Denna skall vara ett komplement till rådande lagar, riktlinjer och förordningar och mer ange hur det praktiska dagliga arbetet skall utföras så att måltiden fortsatt blir den överlägsna helhetsupplevelse för patienten som Måltidsglädje avser. Arbetet har fortgått under hösten med att hela gruppen träffats och diskuterat förslag och formuleringar. Möten har även skett i mindre specifika grupper för olika ämnesområden. I slutet av hösten kom önskemål från Region Skåne om en övergripande regional norm för måltiden vid alla sjukhus. Projektet Måltidsglädje har skapat ett utkast av en regional måltidsnorm, till vilken 16

17 respektive sjukhus i regionen kan koppla sin lokala norm, d.v.s. enligt Trelleborgsnormen. Båda dessa dokument ligger som bilaga. Resultat: Avdelningsarbete Lasarettet Trelleborg Konkreta förändringar på avdelningarna Två rätter Samtliga avdelningar på lasarettet serverar sina patienter två rätter vid flertalet av måltiderna. Någon avdelning har valt att inte erbjuda denna valmöjlighet på helger till följd av neddragen personal. Före-under-efter Vid basgruppsarbetet på avdelningarna har vi arbetat utefter före-under-efter konceptet, att måltiden består av mer än bara utdelandet av en bricka. Avdelningarna har fått en ökad medvetenhet om måltiden som helhet och flera avdelningar kämpar för att få sina patienter att inta måltiden i den gemensamma matsalen. Porslin/Måltidsmiljö Samtliga avdelningar har fått förstärkning vad gäller porslin och tillbehör till måltiden. Tillsammans i basgrupperna har vi också diskuterat och lyft fram betydelsen av en förändra måltidsmiljö, vilket en del avdelningar nu arbetar med. Mål-tid Det måste finnas tid för måltid för patienten, vilket kan underlättas av att skapa de rätta förutsättningarna. Avdelning 22 har genom sin förskjutning av patienternas måltider lyckats hitta en modell som främjar patienternas tid för måltid. Här äter samtlig personal sin egen måltid innan patienterna serveras, vilket har främjat en lugn och ostressad måltidssituation. Sammanfattning avdelningar Vi har under december 2012 haft avslutande måltidsobservationer för att utvärdera om och hur nya rutiner och normer för måltiden har utvecklats och etablerats. Efter de avslutande observationerna kan vi konstatera att samtliga avdelningar har påbörjat eller genomfört en eller flera förändringar som respektive basgrupp kom fram till. Vissa avdelningar arbetar mer självständigt, och söker hela tiden själva sätt att utvecklas medan vi kan konstatera att andra avdelningar behöver mer tid och hjälp. Samtliga avdelningar har gemensamt områden vi behöver arbeta vidare med, och det gäller 17

18 framförallt förarbetet och efterarbetet kring måltiden. Måltiden upplevs ofta som en stressad situation av vårdpersonalen, en situation som tar tid från övrigt vårdarbete. Att få måltiden som en del i omvårdnaden är här den överhängande problematiken, där måltiden måste lyftas fram och värderas som en viktig del i patienternas tillfrisknande. Nedan presenteras nuläget på de olika avdelningarna, vad de själva tyckt och tänkt via tyck-till-tavlan, samt våra förslag på fortsatt utvecklingsarbete. Avdelning 9 Avdelningen var den sista avdelningen att införa två valmöjligheter för sina patienter, mycket på grund av att avdelningen i dagsläget har ett annat distribueringssystem än andra avdelningar. Avdelningen får sina måltider levererade upplagda på tallrik, vilket hindrar avdelningen från att vid måltidstillfället anpassa eller ändra det som serveras. Vi har tillsammans med avdelningen framhållit att tillfrågning till patienten bör ske så nära måltiden som möjligt, för att undvika förvirring sedan vid själva måltiden. Avdelningen har svårigheter att skapa en god måltidsmiljö då de har gemensamt utrymme för matsal och tv-rum. Vi har tillsammans med basgruppen kommit med förslag till hur mindre utrymmen kan skapas. En ommöblering har genomförts, men för att förändringen ska vara möjlig fullt ut krävs ommöblering och ändring av fasta inventarier såsom uppskruvad tv och dryckesställ. Avdelningen ligger inte anslutning till övriga avdelningar, och vi uppfattar det därför som att de inte riktigt är med i förändringarna på samma sätt. Detta beror också på avdelningens måltidsvärd, som vanligtvis delar denna tjänst med en annan som under en längre tid varit sjukskriven. När båda måltidsvärdarna åter var på plats i början av våren 2013 kunde en tydlig förbättring märkas, och förändringar har efter det varit lättare att genomföra. Vi fick sent kontakt med avdelningens enhetschef, vilket gjorde att information om projektet kom först vid ett APT-möte i oktober till skillnad från övriga avdelningar som informerats under våren. Förslag fortsättning Avdelningen som helhet behöver mer uppmärksamhet, då arbetet här inte är självgående utan behöver stöd. Vi hade planerat att genomföra askultation på avdelning för att försöka identifiera ytterligare förbättringsområden. Genom en ökad närvaro ville vi också legitimera arbetet kring måltiden samt höja status för avdelningens måltidsvärdar. Avdelningen ser förändringar kring måltiden som en svårighet i större utsträckning än andra avdelningar på lasarettet. Mycket av arbetet läggs på avdelningens måltidsvärdar, där övrig personal inte verkar känna sig delaktiga i arbetet kring måltiden. Detta har vi exempelvis märkt i samband med brickutdelning där vi framhållit fördelarna med att varje team delar ut brickor till sina patienter, men där det ofta faller på måltidsvärden att servera en majoritet av brickorna. Denna fördelning möjliggörs genom avdelningens 18

19 distributionssätt med bricksystem och är därför inte ett problem vi sett på andra avdelningar då måltidsvärden är stationerad vid buffévagnen i samband med måltid. Fortsatt måste avdelningen arbeta med att främja det patientnära arbetet också i samband med måltid, där alltså måltidsvärdens roll mer tydligt måste klargöras. En bättre fördelning i samband med måltid, där måltidsvärden är stationerad vid matvagnen tror vi också kan leda till ökad dialog och kommunikation om mat och måltider mellan personalen, något som i längden förstärker måltiden som en del i omvårdnaden. Avdelning 11 Avdelning 11 är självgående och drivna vad gäller utveckling, något de varit redan från start av projektet. Genom en stöttande enhetschef ges basgruppen stort utrymme att genomföra förändringar samt legitimering av sitt arbete gentemot övriga kollegor. Avdelningen har en driven och engagerad måltidsvärd som också lyfts fram av enhetschefen. Måltidsvärdens respekt hos övriga kollegor gynnar ett bra samarbete kring måltiden mellan personalen. Måltidsvärden är en naturlig mottagare av frågor och idéer från övrig personal, och förvaltar samt utvecklar dessa idéer utan svårigheter. Avdelningen saknar liksom övriga ett förberedande samt avslutande arbete kring måltiden. I övrigt har avdelningen fortfarande svårt att locka sina patienter till matsalen inför måltid, något de beskriver att de vill arbeta mer med. Genom att avdelningen har äldre patienter upplever de att ett förberedande och avslutande arbete kring måltiden blir tidskrävande. Förslag fortsättning Avdelning 11 är en relativt tacksam avdelning för fortsatt arbete där primärt fokus kommer att vara på att skapa rutiner innan och efter måltiden. Avdelningen är genom sin förändringspotential också mycket lämplig att genomföra olika typer av mini-piloter på. Avdelningen har diskuterat att flytta på personalens måltider efter den modell avdelning 22 arbetat efter. Detta skulle kunna ge mer tid för personalen att hjälpa patienterna till och från matsal. I de fall patienterna äter på sal behöver avdelning 11, precis som övriga av lasarettets avdelningar, hitta rutiner att förbättra måltidsmiljön inne på salarna. I övrigt ser vi inte andra större förändringar nödvändiga på avdelningen som hela tiden själva strävar efter att utveckla och förbättra det egna arbetet. Avdelning 12 Avdelning 12 är den avdelning vi arbetat längst på genom att den utsågs till pilotavdelning i början av projektet. Avdelningen har genomgående varit svårt att genomföra förändringar på, och genom att måltidsvärden är återkommande sjukskriven finns en oro och otrygghet hos övrig personal kring måltiden. Måltidssituationen är ofta rörig och oorganiserad, vilket också är fallet vid vår avslutande observation. 19

20 I basgruppen finns eldsjälar som brinner för arbetet kring måltiden, och som ser möjligheter och förbättringsområden. Samtidigt har basgruppen deltagare som sätter sig på tvären och som blir en bromskloss vid diskussion kring möjliga förändringar. Detta har försvårat möjligheterna att skapa goda förändringar på avdelningen, vilka tagit längre tid att genomföra. Avdelningen serverar i dagsläget två rätter endast vid lunch vardagar, och vid middag och på helger erbjuds patienterna ingen valmöjlighet. Vi har i basgruppen framhållit betydelsen av en förändrad måltidsmiljö, vilket dock inte gett gensvar vid avslutande observation. Vi har dock märkt att basgruppsarbetet gett en ökad dialog kring måltiden, vilket i dagsläget underlättar för eventuella förändringar. Stöttning från enhetschefen, som bland annat deltagit vid en basgruppsträff, har underlättat arbetet. Basgruppen har också fått ytterligare medlemmar i samband med att svårigheter för förändring infunnit sig, så avdelningen hade vid avslutande basgruppsträff åtta deltagare till skillnad från övriga avdelningars tre till fem. Förslag fortsättning För avdelning 12 är lämpligt fokus att hitta goda och bra rutiner kring förarbete inför måltiden. Avdelningen kan vara lämplig att testa måltidsvärdsfunktionen på genom sin ständigt roterande måltidsvärd. Detta skulle innebära att samtlig personal kan gå in och agera måltidsvärd, och att personen som ska vara ansvarig för en viss måltid schemaläggs som måltidsvärd. En roterande måltidsvärd skulle också ge ökad förståelse för arbetet kring måltiden, och legitimera och stärka måltidsvärdens roll som betydande för helheten. Måltidsvärden har nämligen vid ett flertal tillfällen vid besökt avdelningen gett uttryck för att övriga kollegor inte uppskattar eller värderar arbetet. Måltidsvärden har känt sig utsatt i sin roll, och känt dålig uppbackning och stöttning från övriga kollegor vid ett flertal tillfällen. Avdelning 21 Avdelning 21 är den enda av lasarettets avdelningar som saknar fast anställd måltidsvärd. Två drivna undersköterskor deltar i basgruppen och avdelningen har tack vare dessa utvecklats otroligt mycket under hösten. Avdelningen har stor öppenhet för förändring, och skapar snabbt bra rutiner för nya moment kring måltiden. Avdelningen uttrycker spridning till övrig personal som ett problem, men vid avslutande observation är måltiden välfungerande trots frånvaro från basgruppens deltagare. Vi deltog vid ett av avdelningens APT-möten för att diskutera eventuellt missnöje med samtlig personal, men endast ett fåtal diskussionspunkter uppstod. Avdelningens enhetschef har ett föredömligt sätt att agera kring missnöjet och har hela tiden stöttat basgruppen samt de förändringar som beslutats om. Avdelningen är med sina korta vårdtider vana att arbeta effektivt vilket också bidrar till att 20

21 förändringarna som diskuteras genomförs omgående. Förslag fortsättning Eftersom avdelningen saknar anställd måltidsvärd har avdelningen introducerats att testa måltidsvärdskapet på. Avdelningen planerar att genomföra detta genom att en person för varje måltid utses som ansvarig måltidsvärd. Avdelningen planerar att tillsammans definiera vad som då ska ingå för arbetsuppgifter i detta värdskap. Förändringen är tänkt att underlätta stress och oro i samband med att måltiden närmar sig, något basgruppsdeltagarna gett uttryck för. Genom att en person redan är tilldelad vet alla sina olika ansvarsområden vilket underlättar ett effektivt arbete. Genom att tillsammans också definiera vad som ingår i värdskapet får alla vara med och påverka och tycka till vilket underlättar förändringen att bli lyckad. Avdelningens snabba och goda förändringar kring måltidssituationen måste spridas till andra avdelningar. Avdelningen har tagit måltidsarbetet till en ny nivå som verkligen är unik inom sjukvården, och är en sann inspiration för övriga avdelningar. Intressant att notera är att avdelningen efter förändringarna har ett kraftigt minskat antal missnöjesrapporteringar, vilket visar på vilken skillnad ett förändrat beteende gör för upplevelsen av maten. Avdelning 22 En majoritet av avdelningens patienter är sängbundna vilket gör att avdelningen kräver god organisation kring matutdelning vilket de också har. Avdelningen har en driven måltidsvärd som har hög status på avdelningen, och som för samtalet om mat och måltiderna på avdelningen framåt. Vid återbesök är detta en av få avdelningar som diskuterar patienternas mat och måltider öppet med varandra, och gemensamt söker lösningar till patienternas eventuellt bristande aptit. Avdelningens flyttade mat-tider (från till 12.45, samt från till 18.00) behålls efter utvärdering bland personalen. Förslag fortsättning Avdelningen behöver hitta rutiner innan och efter måltiden vad gäller att få ut patienterna i matsalen. Avdelningen har liksom övriga avdelningar inget efterarbete kring måltiden vilket också behöver arbetas med. Avdelningen är positiv till projektet och förändringar vilket gör den lämplig att testa nya lösningar på. Måltidsmiljö på sal Gemensamt för samtliga avdelningar är att rutiner saknas för att förbättra patienternas måltidsmiljö inne på salen. Vissa avdelningar har endast ett fåtal patienter som kan ta sig ut och äta i matsalen, vilket gör att den primära 21

22 måltidsmiljön att fokusera på här är den som uppstår inne på patientens sal. Här är patientens sängbord matbord, och vid våra observationer kan vi konstatera att det i majoriteten av fallen inte sker några förändringar av denna miljö alls. Önskvärt är att personalen i samband med exempelvis tillfrågning av maträtt också preparerar patientens sängbord genom undanplockning samt dukning. Förslag är att duka med färgade engångstabletter, servettrullade bestick samt salt- och pepparpåsar. Patienten får genom denna förberedelse en god signal om att måltid stundar, vilket också hjälper patienten att få upp aptiten. Genom ett förberedande moment liksom det beskrivet ovan möjliggörs också andra nödvändiga förberedelser inför måltid. Det kan vara att patienten behöver någon form av lättare omvårdnad, besöka toaletten eller att sätta sig upp i sängen. Allt detta underlättar för själva måltiden, och att genomföra detta förarbete ger en bättre organiserad måltid i stort där personalen inte står inför denna situation med brickan i hand. Förarbetet kan också innebära att patienten faktiskt gärna istället sätter sig i matsalen, där vi genom observationer noterat att tillfrågning om detta regelbundet uteblir. 22

23 Bilagor Bilaga 1. Attitydmätning Lasarettet Trelleborg Undersköterskor Sjuksköterskor 1 =Maten är viktig för pat under sjukh- vistelsen 2 = Maten är en smidig del av mitt arbete 3 = Ge måltidsservice är viktig del i mitt arbete 4 = Jag kan ge bra info om måltiderna 5 = Pat får den tid och hjälp de behöver med måltiderna 6 = Jag har bra bild över mina pat ätande 7 = Måltiden viktig för pats tillfrisknande 8 = Patientern uppskattar maten 23

24 9 = Patienterna kan välja mellan alternativen 10 = Jag kan hitta lösningar för pat med dålig aptit Handläggare, Läkare, Arbetsterapeut, Dietist Serie =Maten är viktig för pat under sjukh- vistelsen 2 = Jag kan ge bra info om måltiderna 3 = Pat får den tid och hjälp de behöver med måltiderna 4 = Jag har bra bild över mina pat ätande 5 = Jag anser att det är viktigt att ta reda på hur patienten ätit 6 = Måltiden viktig för pat tillfrisknande 7 = Patientern uppskattar maten 24

25 Bilaga 2. Aktiviteter som var planerade för 2013 Minipiloter och aktiviteter ipad som verktyg Avdelning 11 Testa att använda ipad som verktyg för kommunikation mellan personal samt gentemot patient. Måltidsmiljö Avdelning 9 Avdelning 9 har en olämplig måltidsmiljö som behöver utvecklas vidare. Avdelningen är därför lämplig som pilot kring måltidsmiljö, och det färdiga resultatet blir ett sätt att konkreta påvisa delar av de förändringar vi arbetar med. Måltidsvärdskap Avdelning 21 Att enligt formuleringar i normen testa måltidsvärdskap som funktion så att den beskrivning som finns i Trelleborgsnormen är realistisk. Måltidsvärd klädsel I samband med ovanstående mini-pilot testa att använda alternativ klädsel för måltidsvärden. Detta för att tydligt kommunicera dess roll gentemot patienter och personal. Måltidssamtal Avdelning 22 Enligt beskrivning i Trelleborgsnormen. Samtidigt testa att införa informationen från samtalet under rubriken Måltidssamtal i journalen. Mellanmål från befintligt utbud Avdelning 12 (samtliga avdelningar såsmåningom) Att utveckla och testa ytterligare varianter av mellanmål utifrån befintligt utbud. Detta också eftersom modellen ska kunna införas på sjukhus som saknar eget tillagningskök. Eventuellt i samarbete med Kryddor från Rosengård. Nattpersonal - rutin nattfösare & morgonshot Samtliga avdelningar Utefter dryckestesterna tillsammans med Balsgård hitta rutiner med nattpersonalen för utdelning av nattfösare samt morgondryck till patienterna. Information&Kommunikation Tillsammans med lasarettets kommunikatör utveckla och förbättra informationen om lasarettets mat och måltider via hemsidan. Blir grunden där sedan ytterligare information kan komma när nytt kök och nytt koncept är på plats. 25

26 Informationsmaterial elektiv kirurgi Utveckla materialet som delas ut till patienter som ska genomgå planerad kirurgi. Trelleborgsnormen Fortlöpande arbete efter mini-piloterna samt planering för normens implementering. Detta tillsammans med befintlig grupp som är skapad på lasarettet. Måltidsgrupperingar lasarettet Testa att ändra befintliga grupperingar på lasarettet så att de överensstämmer med beskrivningarna i normen. Vilka grupperingar ska finnas, och vad ska de olika gruppernas syfte vara. Arbetet sker tillsammans med lasarettets dietister och ledningen. Askultation Återkommande under nästa år blir att vi går med måltidsvärden på avdelningen vid utvalda måltider. Detta för att kunna upptäcka ytterligare förbättringsmöjligheter samt för att sprida befintliga idéer till samtlig personal. Utbildningar Genomföra utbildningar nödvändiga för det framtida systemet samt för att inspirera och höja måltidens status ytterligare. Utbildningar kan bli aktuellt inom nutrition och näringslära, sensorik, etik, bemötande m.m. Arbete med övriga personalgrupper Höja måltidens status genom att höja måltidens betydelse hos andra yrkesgrupper, då främst läkarkåren. Måltidsnätverkande Fortsatt samarbete kring måltiden med befintliga kontakter, samt fortsatt utbyte med andra aktörer inom området. Eventuellt ta med måltidsvärdarna på studiebesök för inspiration och idéer. Måltidskonceptet Formulera framtida måltidskoncept och vilka verktyg som eventuellt behövs för personalens hantering. 26

27 Bilaga 3. Observationsprotokoll Observationsprotokoll del 1 Organisationsobservation Rullstol'får' plats'i'matsal' Si3 platser' matsal' Pat'kan'stå'och' äta' Mål; dsobserva; on! Organisa; on! Bordens'form' Antal'bord'i' matsalen' Antal' matsalsutrym men' ' Allmänt'! Observerad!av:!! Datum:!! Avdelning:!! Typ!av!avdelning:!! Antal!sängplatser:!!!!!!! Arbetsbeskrivning!USK!dag! Arbetsbeskrivning!USK!kväll! MatF; der! Arbetsbeskrivning!Köksansvarig! Arbetspass!USK!(Tider!schema)! Antal!personal!som!arbetar!de! olika!; derna!+!arbetskategori! 27

28 28 Observationsprotokoll del 2 Måltidsobservationer Mål$dsobserva$on. Del.1.. Observerad.av:.. Datum:.. Avdelning:.... Mål$d:' ' Frukost...Lunch...Middag...Mellanmål...Na@.... Kommentarer:' Under'mål$den' 10.' 11.' 12.' 13.'!!!!!!!!!!!Ja!!!!!!!!!Nej!!!!Ej!aktuellt!!!!!!!Finns!ej!! Innan'matvagnen'kommer' 1.' '!!!!!!!!!!!Ja!!!!!!!!!Nej!!!!Ej!aktuellt!!!!!!!Finns!ej!! När'maten'kommer' 5.' 6.' 7.' 8.' 9.'!!!!!!!!!!!Ja!!!!!!!!!Nej!!!!Ej!aktuellt!!!!!!!Finns!ej!! ECer'mål$den' 14.' 15.'!!!!!!!!!!!Ja!!!!!!!Nej!!!!Ej!aktuellt!!!!!!!Finns!ej!!!

29 Observationsprotokoll: Personalobservationer Personalkategori Måltid som observeras Dagens maträtt Antal sängplatser ALLMÄN JA NEJ Patienterna har tillgång till en egen matsedel Patienterna har möjlighet att välja mellan f lera alternativ vid varje måltid Dagens mat är presenterad på griffeltavla/ whiteboard FÖRE MATEN JA NEJ Ej aktuellt Någonförbereder matsalen för måltid Någon plockar undan på patienternas sängbord Någon hjälper sängbundna patienter att få en god sittställning för måltid NÄR MATEN SERVERAS JA NEJ Ej aktuellt Patienterna väljer själva valfri dryck till varje måltid Någon presenterar maträtten muntligt för patienten Patienterna erbjuds tillbehör till maten Måltidsmiljön är behaglig och lämplig Inte trevlig Mycket trevlig Maten ser god och tilltalande ut Inte tilltalande Mycket tilltalande ALLMÄN Hur många personer deltar i serveringen och vilket personalkategori tillhör de Hur många matgäster äter I matsalen EFTER MATSERVERINGEN JA NEJ Ej aktuellt Någon har tilldelat ansvar för att serva patienten under måltiden i P a) Matsalen b) Salarna Måltiden avbryts av andra vårdrelaterade åtgärder För få patienter För många patienter 29