Raka spåret mot tydligt mål. Silverslättsskogen, Hultsfred.

Transkript

1 BUDGET 2008

2 Raka spåret mot tydligt mål. Silverslättsskogen, Hultsfred. Foto: M Stenström.

3 Budget 2008 samt investeringsbudget/-plan Innehållsförteckning Sid Kommunstyrelsens ordförande har ordet... Ekonomiska förutsättningar budget 2008 plan Skatter och statsbidrag, tabell 8 Oförutsett, tabell 10 Sammandrag av driftbudget, tabell 10 Sammandrag av investeringsbudget 13 Resultaträkning och finansieringsanalys 14 Kommunstyrelse - Administrativt block Driftbudget 00 Kommunledning och revision Informationsverksamhet Allmän kommunadministration Ekonomiadministration Personaladministration Särskilda servicefunktioner Övrig gemensam verksamhet Arbetsområden och lokaler Arbetsbefrämjande åtgärder Kommersiell service Konsumentpolitisk verksamhet Digital infrastruktur Flygtrafik Buss-, bil- och spårbunden trafik Fritidsadministration Skolskjuts Annan skolform Gemensam administration (socialnämnd) Övriga samhällsskyddande åtgärder 43 Investeringsbudget 44

4 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid Driftbudget 40 Kultur- och fritidsadministration Idrotts- och fritidsanläggningar Turistverksamhet Fritidsverksamhet Stöd till fritidsverksamhet Kulturverksamhet Stöd till kulturverksamhet 62 Investeringsbudget 64 Kommunstyrelse - Räddningstjänst Driftbudget 88 Räddningstjänst Övrig gemensam verksamhet Övriga samhällsskyddande åtgärder 68 Investeringsbudget 69 Kommunstyrelse Tekniskt kontor Driftbudget inkl interndebiterad verksamhet 05 Teknisk administration Särskilda servicefunktioner Arbetsområden och lokaler Kommersiell service Markförsörjning Bostads- och industriområden Bostadsanpassning Kommunala gator och vägar Kommunala gator och vägar Enskilda vägar Parkverksamhet Stöd till fritidsverksamhet Kulturverksamhet Vattenförsörjning och avloppshantering Avfallshantering Annan utbildning Barnomsorg Äldre- och handikappomsorg Miljöskydd Räddningstjänst Övriga samhällsskyddande åtgärder 93 Investeringsbudget 94

5 Barn- och utbildningsnämnd Driftbudget 60 Barn- och utbildningsnämnd/kontor samt skolformsövergripande verksamheter 102 Barnomsorg grundskola särskola (72, 64, 67-68) 104 Gymnasium vuxenutbildning övrig utbildning (65, 66, 695) Musikskola Bibliotek 119 Investeringsbudget 120 Miljö- och byggnadsnämnd Driftbudget 07 Fysisk planering samt miljö- och hälsoskydd Miljöskydd Övriga samhällsskyddande åtgärder 127 Socialnämnd Driftbudget 70 Gemensam administration Individ- och familjeomsorg Äldre- och handikappomsorg: Äldreomsorg 135 LSS 139 Omsorgsverksamhet 139 Psykiatriomsorg 141 Investeringsbudget 143 Finansiering Driftbudget Personalförsäkring och pensioner 146 Fördelning kalkylerade kapitalkostnader 148 Skatteintäkter 149 Generella statsbidrag/avgifter 151 Finansiella intäkter 155 Finansiella kostnader 156

6 Investeringsbudget Sammanställning av nettoinvesteringar 159 Kommunstyrelse Administrativt block 161 Kommunstyrelse - Kultur och Fritid 162 Kommunstyrelse Räddningstjänst 164 Kommunstyrelse Tekniskt kontor 165 Barn- och utbildningsnämnd 171 Socialnämnd 172 Allmänna budgetregler Anslagsbindning 173 Anvisningar för budgetuppföljning 174

7

8 Ekonomiska förutsättningar budget 2008 och plan Svensk ekonomi enligt Konjunkturinstitutet den 31 oktober 2007 På KI:s presskonferens den 31 oktober kommenterade prognoschef Urban Hansson Brusewitz nuläget i svensk ekonomi och hur nytillkommen information förhåller sig till den prognos Konjunkturinstitutet gjorde i augusti. Sammanfattning Svensk ekonomi går fortsatt starkt Exporttillväxten dämpas dock ytterligare, bland annat till följd av en svagare utveckling i USA, samtidigt som inhemsk efterfrågan växer starkt Finanspolitikens inriktning i budgetpropositionen 2008 förefaller väl avvägd med hänsyn till resursläget och överskottsmålet Inflationstrycket ökar - Riksbanken kommer sannolikt att höja styrräntan med cirka 0,75 procentenheter under de kommande 12 månaderna. En jämförelse mellan nuläge och Konjunkturinstitutets augustiprognos (pilarna indikerar i vilken riktning augustiprognosen revideras) Augustiprognosen i sammandrag Procent Global BNP 5,2 5,1 4,4 BNP 3,5 3,8 3,1 Sysselsättning 2,2 1,3 0,9 UND1X 1,2 1,8 2 Reporänta 1 4 4,75 4,75 Offentligt finansiellt sparande 2 2,6 2,5 3,1 ( ) 1 Vid årets slut 2 Procent av BNP Global BNP Den finansiella oron får större konsekvenser och inbromsningen i världsmarknadstillväxten går snabbare än vad KI räknade med i augusti. Tillväxten i USA bedöms bli lägre och hamnar på drygt 2 procent 2008 jämfört med 2,7 procent som var KI:s prognos i augusti. Den svagare utvecklingen i OECD gör att KI bedömer att den globala tillväxten snarare hamnar något under 5 procent nästa år än över 5 procent som vi bedömde i augusti. Svensk BNP KI:s prognos i augusti hade en BNP-tillväxt på 3,5 procent i år och 3,8 procent Med den nya information vi har i dagsläget - den internationella utvecklingen, regeringens budget, nationalräkenskaperna för första halvåret samt hushållens och företagens förväntningar - skrivs tillväxten ned med 0,3-0,5 procentenheter såväl i år som nästa år. Barometerindikatorn, som väger samman företagens och hushållens syn på ekonomin, har visat lägre noteringar både i september och i oktober jämfört med det mycket starka läge som observerades under sommaren. KI räknade i augusti med en viss dämpning av BNP-tillväxten under det tredje och fjärde kvartalet i år men inbromsningen har kommit snabbare. Nedgången beror i hög grad på en minskad exportorderingång i tillverkningsindustrin. Investeringar Investeringarna växer mycket starkt i år och mattas nästa år då kapacitetsutnyttjandet bedöms blir lägre. Investeringstillväxten kan bli något starkare än vad vi räknade med i augusti, särskilt nästa år. Konsumtion Prognosen om en stark inhemsk efterfrågan står sig. I augustiprognosen räknade vi med att tillväxten i hushållens konsumtionsutgifter ökar med 3 procent i år och 4 procent nästa år. En stark detaljhandels-

9 försäljning under de senaste månaderna tyder på att en uppväxling av tillväxten i hushållens konsumtion är på gång. Hushållens förtroendeindikator (CCI) har dock minskat sedan augusti och det tyder på att hushållens optimism har försvagats något. Därför kan KI:s prognos på 4 procent i konsumtionstillväxt för 2008 vara aningen hög. Sysselsättning Sysselsättningen och antalet arbetade timmar utvecklas starkare än förväntat i år och sysselsättningsökningen kommer sannolikt att skrivas upp med ett par tiondels procentenheter i år. En svag BNPtillväxt gör att efterfrågan på arbetskraft utvecklas svagare längre fram under prognosperioden. KI:s preliminära bedömning är att sysselsättningsökningen under perioden sammantaget är lika stark som vi förväntade oss i augusti men att jobbtillväxten nu bedöms komma i högre grad 2007 och i början av Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden gör att resursutnyttjandet blir något högre än vad vi förutspådde i augusti. Inflation Den nedreviderade produktiviteten som följer av en svagare BNP-tillväxt och en starkare utveckling av sysselsättningen innebär att kostnadstrycket ökar snabbare än vad KI bedömde i augusti. Effekten på inflationen motverkas av att efterfrågeutvecklingen dämpas samt av en stärkt krona. Det är för tidigt att slå fast om inflationen mätt med UNDI1X kommer att stiga snabbare upp mot 2 procent än vad vi förutsåg i augusti. En uppåtrisk finns dock i UND1X-prognosen från augusti. De föreslagna skattehöjningarna på energi, alkohol och tobak gör att KPI-inflationen kommer att skrivas upp och hamnar på i genomsnitt runt 3 procent Riksbanken fortsätter att höja reporäntan. Enligt KI:s bedömning kommer Riksbanken att höja reporäntan till 4,75 procent nästa höst. Denna bedömning skiljer sig från Riksbankens reporäntebana. KI och Riksbanken har samma syn på hur reporäntan utvecklas det närmaste halvåret men Riksbankens bana utvecklas långsammare än KI:s från och med våren Riksbankens reporäntebana toppar på strax under 4,5 procent i slutet av nästa år, jämfört med KI:s som toppar på 4,75 procent i slutet av nästa år. Skillnaden beror främst på olika bedömningar om hur den reala ekonomin utvecklas framöver, i synnerhet för Riksbanken bedömer att BNP-tillväxten blir 2,3 procent 2009, KI bedömer att BNP-tillväxten då blir cirka 3 procent. Offentliga finanser Det andra steget i jobbskatteavdraget kommer enligt budgeten finansieras i en högre grad än vad KI räknade med i augusti. En högre finansieringsgrad, högre kapitalskatteinkomster och en högre lönesumma gör att det offentliga saldot 2007 och 2008 blir något högre jämfört med prognosen i augusti. Finanspolitikens inriktning Finanspolitiken är något expansiv 2007 och 2008, men är trots detta välavvägd eftersom överskottsmålet överskrids. Statiskt beräknat leder de nya förslagen i budgeten till en budgetförsvagning på cirka 4 mdkr 2008 och ca 6 mdkr 2009 (något mindre expansiv än i KI:s augustiprognos) Nya redovisningsregler för byggmoms ger en engångseffekt på 10 mdkr högre intäkter 2008, vilket dock inte i någon högre grad påverkar finanspolitikens inriktning Budgetens expansiva effekt begränsas av att flera förslag bidrar till att öka den långsiktiga sysselsättningsnivån. Budgetförutsättningar åren enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) med senaste skatteunderlagsprognos den 25 oktober Samhällsekonomi Den svenska konjunkturen bedöms fortsätta att stärkas 2007 och BNP-tillväxten förväntas ligga över 3 procent båda åren för att sedan gå mot en mer trendmässig utveckling. Trots det redan mycket goda arbetsmarknadsläget 2007 bedömer vi att sysselsättningen kommer att stiga ytterligare Överhettningstendenserna beräknas medföra ihållande högre löneökningar, vilka bygger upp ett inflationstryck som utgör ett hot mot Riksbankens inflationsmål. Såväl sysselsättningen som BNP ökar därför successivt långsammare under de sista åren i perioden, i takt med att arbetsmarknadsläget blir mer ansträngt och att en stramare penningpolitik bidrar till att hålla tillbaka utvecklingen.

10 På kortare sikt innebär vår bedömning goda förutsättningar för kommuner och landsting, då sysselsättningsuppgången driver på skatteunderlagstillväxten. Mot slutet av beräkningsperioden är dock läget ett annat då den trendmässiga sysselsättningsutvecklingen väntas stagnera. Detta baseras på att ökningen av antalet personer i arbetsför ålder bromsar in. Antalet arbetade timmar bedöms därför minska. Höga löneökningar beräknas då ge en jämförelsevis hög skatteunderlagstillväxt, men denna utveckling medför endast i liten grad ökade resurser till kommunsektorn eftersom lönerna för den egna personalen väntas stiga i samma takt. Tabell 1. Valda nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen Procentuell förändring från föregående år om inte annat anges BNP 2 4,8 3,6 3,0 2,1 1,9 1,8 Timlön, hela arbetsmarknaden 1 3,4 4,4 4,9 4,6 4,4 4,3 Sysselsättning, timmar 2 2,0 3,0 1,3 0,1 0,1 0,2 Lönesumma 5,4 7,5 6,3 4,7 4,3 4,1 KPI, årsgenomsnitt 1,4 2,1 2,4 2,8 2,3 2,0 Prisbasbelopp, kronor Inkomstbasbelopp, kronor Enligt nationalräkenskaperna, 2Kalenderkorrigerad, Källor: SCB samt egna beräkningar. Vår skatteunderlagsprognos baseras på de samhällsekonomiska förutsättningar som presenteras i avsnittet om samhällsekonomi ovan. I tabell 2 syns vad detta innebär för skatteunderlaget i form av bidrag från höjda timlöner, antalet arbetade timmar, sociala ersättningar med mera. Den konjunkturella återhämtning som vi nu befinner oss i innebär att ökad sysselsättning ger ett ovanligt stort bidrag till skatteunderlaget perioden , se tabell 2. Tillsammans med en successivt tilltagande löneökningstakt ger detta en snabb tillväxt av skatteunderlaget, framförallt i år och nästa år. Därefter väntas sysselsättningen utvecklas svagare och lönehöjningstakten avta, vilket leder till en långsammare ökning av skatteunderlaget. Detta motverkas delvis av ett större bidrag från de sociala ersättningarna, främst arbetslöshetsunderstödet. Tabell 2. Skatteunderlagstillväxt samt bidrag från olika komponenter *procentuell förändring från föregående år Summa exkl. regelförändringar*, % 4,4 5,9 5,8 5,1 4,6 4,3 Summa*, % 4,3 6,1 5,9 5,1 4,6 4,3 Bidrag till förändringen, procentenheter Timlön, hela ekonomin 2,5 3,3 3,8 3,5 3,4 3,3 Sysselsättning 1,5 2,3 1,0 0,1 0,1 0,2 Sociala ersättningar 0,5 0,0 0,9 1,5 1,4 1,2 Övriga inkomster 0,0 0,4 0,3 0,2 0,2 0,2 Avdrag 0,2 0,1 0,0 0,3 0,3 0,2 Jämfört med den prognos vi presenterade i augusti räknar vi nu med att skatteunderlaget växer 1,2 procentenheter mer till och med år Det är framförallt en effekt av att vi nu förutser högre löneökningar. I år och nästa år bidrar även en större ökning av antalet arbetade timmar till upprevideringen. Mot slutet av perioden prognostiserar vi däremot en svagare utveckling av sysselsättningen. I budgetpropositionen aviserade regeringen ett antal förslag som den avser att lämna till riksdagen under hösten. Ett par av de förslag som berör det kommunala skatteunderlaget har nu lämnats. Det

11 gäller förslagen om höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor och förändring i reglerna för beskattning av sjöinkomst. Höjningen av reseavdraget beräknas i propositionen minska den offentliga sektorns intäkter med 140 miljoner kronor. Huvuddelen av skattebortfallet kan antas drabba kommuner och landsting, men det finns inte något förslag om reglering via anslaget Kommunalekonomisk utjämning. De ändrade reglerna för beskattning av sjöinkomst har mycket marginell effekt på skatteintäkterna och inte heller i detta fall förslås någon reglering. Tabell 3. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, okt ,3 6,1 5,9 5,1 4,6 4,3 28,8 BP08, sep ,3 5,5 6,1 5,3 4,5 28,5 ESV, aug ,2 6,2 6,7 6,4 5,2 32,2 SKL, aug ,3 5,6 5,3 5,0 4,6 27,4 Vi förutser en något snabbare tillväxt av skatteunderlaget än vad regeringen gjorde i budgetpropositionen för Förbundets prognos visar en snabbare ökning än regeringens år 2007, men lite lägre ökningstakter 2008 och Skillnaden förklaras främst av att löneökningarna väntas slå igenom på skatteunderlaget i olika takt. Regeringen räknar även med en långsammare ökning av grundavdragen. Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos baseras på antaganden om större lönehöjningar och snabbare sysselsättningstillväxt än förbundets och regeringens, vilket resulterar i en klart snabbare ökning av skatteunderlaget. Regleringsbidrag/avgift Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en bedömning av regleringsposten för åren 2007 till 2010, se tabell 4 och 5. Bedömningen bygger vår skatteunderlagsprognos, som påverkar omslutningen i inkomstutjämningen. Riksdagens beslut av ram för anslaget Kommunalekonomisk utjämning, samt utvecklingen av kostnaderna för införandereglerna. Tabell 4. Prognos över regleringsbidrag/avgift 2007 till 2010 Miljoner kronor Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag, kommunalekonomisk utjämning ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (2) (1) Kronor per invånare Inkomstutjämning, netto (+) Strukturbidrag (+) Införandebidrag (+) Summa inkomster för kommunerna (1) Ramanslag, kommunalekonomisk utjämning ( ) (Utgift för staten) (2) Differens Regleringspost (1) (2) Orsaken till regleringspostens negativa förändring under perioden är att statens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen inte ökar i samma takt som kostnaden för att upprätthålla den garanterade nivån i inkomstutjämningen.

12 Befolkningsutvecklingen i Hultsfreds kommun P Det antal som påverkar kommunens inkomst- och kostandsutjämning är det som gäller den 1 november hade vi då invånare och med ett budgetantagande om en befolkningsminskning med 100 personer per år har i beräkningarna antagits att invånarantalet den 1 november i år är , ett antal som redan underskridits. Befolkningsutveckling veckovis jämförelse med , från vecka 43 år 2005 till vecka 43 år Befolkningsminskningen har under senaste året legat på en högre nivå en tidigare. Sedan i juni har minskningen dock varit mindre. Minsta minskningen från vecka 43, 2005 fram till nu hade vi just mellan vecka 43, 2005 och vecka 43, 2006 med 110 personer medan den största var mellan vecka 22 i år och vecka 22 förra året med 243 personer. Just nu är minskningen 141 personer mellan vecka 43, 2006 och vecka 43, Vecka 43 var befolkningstalet enligt preliminär statistik. Budgetantagandet är personer, det vill säga vecka 43 är vi 12 personer färre.

13 Antal elever i grundskolan och gymnasieskolan I diagrammen framgår att antalet elever i grundskolan även i fortsättningen kommer att minska om än i allt långsammare takt. När det gäller gymnasieskolan kommer antalet folkbokförda ungdomar i kommunen som kan vara elever i Hultsfreds gymnasium att kulminera läsåren och för att därefter minska. Antalet elever i Hultsfreds gymnasium är förutom antalet folkbokförda Hultsfredsungdomar även i hög grad beroende av hur många av dessa som väljer att studera vid annan ort och hur många ungdomar från andra kommuner som väljer att studera hos oss. Preliminärt antal folkbokförda grundskoleelever Preliminärt antal folkbokförda gymnasieelever Barnkullarna i Hultsfreds kommun har minskat till att idag utgöra hälften mot tidigare. Kommunen har idag 10 förskolor och 10 grundskolor med en total lokalyta på kvadratmeter. Behovet av lokalytor minskar som en naturlig följd av den pågående elevtalminskningen. Ambitionen är att skolans verksamhet ska bidra till att göra kommunen så attraktiv som möjligt att leva i samtidigt som verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. För att på bästa sätt utforma skolans framtida verksamhet med denna ambition har politikerna i kommunen under våren 2007 vid ett antal diskussionsaftnar sökt förhöra sig om vilka synpunkter medborgarna har i frågan. Den överordnade frågan vid dessa aftnar har varit Hur kan vi hitta smarta, attraktiva och samtidigt kostnadseffektiva lösningar? Målet är att Kommunfullmäktige under 2007 ska fatta ett långsiktigt beslut i frågan.

14 Antal kvinnor i femårsgrupper över 65 år, utfall prognos P 2008P 2009P 90+ år år år år år år Antal män i femårsgrupper över 65 år, utfall prognos år år år år år år P 2008P 2009P Antalet personer över 65 år har sedan 2003 varit i stort sett konstant och har minskat från till den 31 december Åldersgruppen 80 år och äldre har under samma period minskat med 10 personer från till Befolkningsprognoser är mycket vanskligt att göra. Den vi gjort visar att antalet personer över 65 år fram till beräknas öka till medan åldersgruppen över 80 år ökar till Förändringarna går åt olika håll i olika åldergrupper. Beräkningar i systemet för kostnadsutjämning visar på ett högre resursbehov.

15 Skatter och statsbidrag ökar från år 2007 till 2008 med 30,6 mkr eller 4,6 %. Ökningen de kommande åren blir mindre 17,1 mkr respektive 13,0 mkr. Om jämförelse av de nu beräknade inkomsterna för 2008 görs med dem som beräknades till budget 2007 kan konstateras att totalt blir skatter och statsbidrag 13,2 mkr större. Orsaken är att framför allt att sysselsättningen nu ökar mer än vad som bedömdes i höstas. Högre sysselsättning medför ökat skatteunderlag. Kostnadsutjämningen minskar med 157 kronor per invånare varav befolkningsminskningstillägget minskar med 85 kronor och utjämningsbidraget för olika verksamhetsförutsättningar ökar med 48 kronor. Utjämningsbidraget beräknas öka för äldreomsorg och gymnasieskola med 367 respektive 100 kronor per invånare medan det beräknas minska för grundskola och barnomsorg med 147 respektive 278 kronor per invånare. Detta ska tolkas som att enligt systemet för kostnadsutjämning förändras förhållandet mellan strukturen, framförallt åldersstrukturen, i Hultsfreds kommun gentemot Sveriges övriga kommuner så att kostnaderna för att bedriva äldreomsorg och gymnasieskola ökar mer i Hultsfreds kommun än i Sverige i övrigt medan det för grundskola och barnomsorg blir tvärtom. Antalet barn och ungdomars andel av kommunens totala invånarantal har i nästan alla åldersgrupper upp till 15 år minskat i förhållande till riket medan andelen åringar har ökat. När det gäller den äldre befolkningen har alla åldergrupper över 75 år relativt sett ökat snabbare i Hultsfreds kommun än i Sverige i övrigt. Ny faktor för år 2008 är den för strukturella lönekostandsskillnader. För detta får vi betala en utjämningsavgift på 117 kronor per invånare. Regleringsbidraget minskar med kronor per invånare. Skälet till den stora minskningen är den nyinförda fastighetsavgiften på kr per invånare. I förändringen ligger även en nivåjustering på 9 kr avseende finansiering av LSS-utjämning. Övrig förändring se SKL:s budgetförutsättningar ovan. Regleringsbidraget är vad som är kvar av statens totala bidrag till kommunerna efter att inkomstutjämningsbidraget räknats av. Kommunerna har en garanterad skattekraft på 115 % av rikets medelskattekraft. De kommuner med låg skattekraft får ett bidrag upp till den uppräknade medelskattekraften medan de få kommuner som har högre betalar en avgift

16 För utjämning av LSS-kostnader budgeteras preliminärt 2008 ett bidrag på 29,7 mkr. Utfallet 2007 uppgår till 25,5 mkr. För 2008 budgeteras således en ökning av bidraget med 4,2 mkr. Detta beror dels på att regeringen den 6 september beslutade om uppräkning av koncentrations- och personalkostnadsindexen till 2006 års nivå. Vidare bygger LSS-utjämningen på antalet insatser och kostnader per insats samt ersättning till försäkringskassan. För Hultsfreds kommun har antalet insatser ökat något samtidigt som prislapparna per insats har ökat från 2007 till (Några har ökat och några minskat men totalt sett ger detta en ökning på grund av att de olika insatserna kostar olika mycket och därmed har vissa större genomslagskraft än andra). Priser Konsumentpriserna steg som årsgenomsnitt 2006 med 1,4 procent och från september 2006 till september 2007 med 2,2 procent. De prognoser över inflationen som publicerats visar enighet när det gäller förväntningar på högre prisökningstakt än tidigare. I budgeten för 2008 har ingen generell uppräkning av kostnader gjorts. Kostnader för varor och tjänster med avtalade prisindex har räknats upp för 2008 enligt respektive index. För åren räknas övriga kostnader upp med 2,0 procent per år och intäkter anpassade till kostnads- och löneutvecklingen. Avgifter Baromsorgsavgifter Taxorna är oförändrade. Taxan bestäms som en procentsats av hushållets disponibla inkomst och statens direktiv om maxtaxa inom barnomsorgen. Musikskoleavgifter Taxorna är oförändrade. Äldreomsorgsavgifter Avgiften för hemtjänst grundar sig på beviljat bistånd enligt timtaxa. Kommunens timtaxa är beräknad som ett självkostnadspris och räknas upp som en lönebaserad avgift. Maxtaxan för vård, omsorg och socialt stöd såväl i ordinärt boende som i särskilt boende och dagverksamhet anges som en del av prisbasbeloppet. Renhållningsavgifter För att bibehålla kostnadstäckningsnivån indexuppräknas renhållningsavgifterna med 1,5 %. Vatten- och avloppsavgifter För att få full kostnadstäckning vid nuvarande försåld vattenmängd (810 tm3) höjs VA-avgifterna med 10 %. Löner Lönenivån i personalbudgeten är den just nu gällande. Det betyder att för alla avtalsområden utom Kommunal och brandmännen är det räknat med nya löner för året. Kommunals avtal ger i år engångsbelopp medan lönenivåerna höjs den 1 januari 2008 och brandmännens centrala avtal blev klart först vecka 44. Löneökningar för 2008 är tillagda i form av reserverade medel. Se nedan. För de avtal som inte är klara beräknas avsättning för ökade löner med 3,5 procent per år. I nettodriftkostnaderna ingår även summa oförutsett som består av följande beräknade belopp i tusentals kronor

17 Sammandrag av driftbudget Nämnders och förvaltningars poster inlagda i ramen och äskanden utöver ram framgår nedan i tabellerna Sammandrag av driftbudget, Ramavvikelser i driftbudgeten 2008 (större poster), Förändringar i driftbudgeten, inlagda i ramen 2008 (större poster), Större investeringar samt för beräkning av plan Förändringar 2009 och 2010 i förhållande till I tabellen framgår att nämnder och förvaltningar netto äskar och sparar 2,3 mkr inför Socialnämnden äskar netto 5,0 mkr medan övriga sparar netto 2,7 mkr. Observera att äskanden och besparingar redovisas netto i samma kolumn i tabellen ovan. Administrativa blocket sparar 2,25 mkr, Kultur och Fritid 0,37 mkr, Tekniskt kontor 0,33 mkr, Barn- och utbildningsnämnden 4,0 mkr, Socialnämnden 10,0 mkr och Miljö- och byggnadsnämnden 0,35 mkr i verkliga besparingar eller minskade äskanden.

18 Förändringar i driftbudgeten, inlagda i ramen 2008 (större poster) tkr Näringslivsbefrämjande åtgärder 270 Medfinansiering budgeteras för beslutade EU-projekt Medfinansiering från ABHB, budgeterad intäkt för 2007 utgår ur ramen Amortering på avskrivningslån HKIAB (amorteringsfritt 2007) 744 Indexuppräkning av avtalet med KLT Busstrafik, skolskjutsat Diverse "engångsanslag" Budgeterade bidrag 2007 tas bort ur ramen 2008 Silverdalens sporthall Nytt yttertak, omprioritering Diverse underhållsprojekt Anslagna medel 2007 ("engångsanslag) tas bort ur ramen 2008 Samtliga förvaltningar Div indexuppräkning av kostnader enl avtal -385 Div indexuppräkning av intäkter enl avtal Samtliga förvaltningar 595 Uppräkning av elkostnader Översiktsplanering 990 Ej förbrukade medel 2007ombudgeteras 2008 Förskola/familjedaghem Resursfördelningsmodell medför minskad ram 2008 Förskoleklass -421 " Grundskola " Gymnasieskola 420 Ökat antal gymnasieelever Barn- och utbildningsnämnd Medel överflyttas från BUN:s verksamheter till.. Socialnämnd Socialnämndens verksamheter Energieffektivisering -660 Helårseffekt 2008 Särskola, gymnasieskola m fl -330 Uppräkning interkommunala ersättningar Stöd i ordinärt boende 215 Ersättning till Försäkringskassan samt ersättning från Försäkringskassan uppräknas enl Regeringsbeslut. Enskilda vårdhem 395 Uppräkning av avgifter enl avtal. -24 medför också ökat momsbidrag. Ramavvikelser i driftbudgeten 2008 (större poster), tkr Kommunledningskontor Kostservice -551 Tjänst som näringslivsutvecklare utgår -265 Uppräkning av försäljning, avgifter etc ger ökade intäkter. 382 Behov av två halvtidstjänster även 2008 i Lindgårdens och Hemgårdens kök Besparing i personalbudgeten 220 tkr samt utbildning, data 80 tkr. Feriearbete 284 Medel anslås för feriearbete (totalt anslag 500 tkr) Kommunala programmet -500 Kommunala programmet upphör, minskade kostnader 600.och minskat statsbidrag Särskilda utvecklingssatsningar Fortsatt medfinansiering av ABHB Stöd till företag års avskrivning på HKIAB:s lån tidigareläggs till år AssistCenter 250 Förlängning av verksamheten 2008 Flygtrafik -470 Minskad underskottstäckning till flygplatsbolaget Busstrafik 350 Utökad turtäthet mellan kommunens tätorter kvällar och helger Campus Hultsfred 414 Ökade nettokostnader, Kf 69/07 Övriga fritidsanläggningar Konsthallen 200 Venhagsvallen AB, höjt driftbidrag p g a höga elkostnader. 350 Fortsatt driftstöd. 250 Fortsatt projektstöd Vaktmästeri, tekniska kontoret 304 Kostnader för en vaktmästeritjänst kvarstår då verksamheten fortfarande bedrivs på Knektagården. Sporthall Silverdalen, nytt tak Senareläggning av projektet från 2008 till 2009 Gator och vägar 200 Upprustning av gångbanor Bortforsling av avfall -270 Uppräkning av renhållningsavgiften för att behålla kostnadstäckning

19 Ramavvikelser i driftbudgeten 2008 (större poster), tkr, fortsättning från föregående sida Grundskola, Ro 1 Knektagården Energieffektivisering Grundskola Skolbarnomsorg Gymnasieskola Lärarlyftet Interkommunal ersättning, gymnasiet Socialnämndens verksamheter Åtgärder för flyktingar Investeringar, drift- och underhållsprojekt 500 Målnings- och fönsterarbeten vid Lindblomskolan -513 Ny hyresgäst ger ökade intäkter (Tallgården) -400 Minskade energikostnader på kommunens fastigheter till följd av energieffektivisering -300 Senareläggning av åtgärder för energieffektivisering. 650 Skapande av speciell grupp för barn med Asberger (IVAS) 400 Medel för ämnesövergripande arbetssätt Resursskola, föräldrastöd 250 Processledare, 2 x 0,25 tjänst 400 Resursförstärkning för att öka planeringstiden 300 Internetlösning för elevens gymnasieval (Dexter-intagning) -389 Minskade kostnader p g a extra stort anslag 2007 till lärardatorer 300 Av skolverket arrangerad vidareutbildning för lärare -475 Helårseffekt av 2007 års budgetbeslut gällande ökat interkommunalt intäktskrav på gymnasiet Förstärkning av Socialnämndens budget Ökade kostnader för flyktingmottagning.. finansieras fullt ut av statsbidrag. Investeringarna de närmaste åren är på en mycket högre nivå än tidigare år. Nedan återfinns jämförelse mellan budgeterade investeringar och drift- och underhållsprojekt för åren 2007 till 2010 och den budget/plan som fastställdes i november Budget 2008 plan Tusentals kronor År Nettoinvesteringar Drift- och underhållsprojekt Summa Enligt plan 2007 samt ombudgetering Investeringar Äskanden utöver plan Drift- och underhållsprojekt Äskanden utöver plan Under åren uppgår beloppet för investeringar och drift- och underhållsprojekt till 208,5 miljoner kronor. Detta är en ökning mot en redan expansiv plan med 54,7 mkr för investeringar och med 14,4 mkr för drift- och underhållsprojekt. Investeringsbeloppet under de fem åren blir 218,1 mkr. Dessa fem års investeringar motsvarar drygt 11 års avskrivningar räknat på 2006 års avskrivningar.

20 Totalt perioden Större investeringar tkr Digital infrastruktur Brandfordon, släckbil Materialbil Skylift Brandpumpar, hydraulverktyg, andningsskyddsutrustning, personsökare m m Kommunal räddningscentral, RC Kommunal räddningscentral, RC, statsbidrag Larmanläggningar Handikappåtgärder off byggnader Förändringar kök Energieffektivisering Maskiner och fordon, tekniska Styr- och reglerutrustning kommunhus Nytt golv simhallen, Hagadal Vattenrening, Hagadal Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Anslutningsväg Cirkulationsplats- Silverslättsv Omläggning el-ledningar trafikbelysning Åtgärdsprogram va, norra och södra ao

21 Större investeringar tkr, forts fr föreg Reinvesteringar va Ny råvattenbrunn Silverdalen Ny råvattenbrunn Målilla Avloppsreningsverk, Må, styr/regleranordn Avloppsreningsverk Vi, el-/automatikdelen Avfallshantering, nytt tillstånd, anpassn åtg Återställning Kejsarkullens deponi Luftbehandling skolor, barnstugor inkl ombudg Omstrukturering skollokaler Råsebäckskolan ventilation Silverdal skola, entré, hiss, fönster, tillgänglighet Hultsfreds gymnasium ombyggnation Hultsfreds gymnasium inventarier m m IST Dexter Äldreboenden, anpassning nya normer Omstrukturering sociala verksamheter ombudg Nytt IT-stöd, IFO och äldreomsorg Resultaträkning för 2008 enligt ram och budget samt beräknade resultat för åren 2009 till 2010 Skattesatsen 22,06 kr per skattekrona antas vara oförändrad Ramen utgår från 2007 års budget efter ombudgetering för driftbudgeten. Nettoinvesteringarna i ram är enligt antagen investeringsplan justerad för ombudgetering.

22 Resultaträkning budget 2008, plan för åren 2009 till :34:15 Skatteunderlagsprognos per Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan Tusentals kronor per sept Ram Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader projektintäkter projektkostnader varav pensionskostnader varav avskrivningar Nettokostnader Nettokostnadsförändring ack fr o m Skatter Generella statsbidrag och utjämning Förändring skatter och statsbidrag fr o m Finansiella intäkter Värdeförändring pensionsmedel Finansiella kostnader pensionsskuld Finansiella kostnader Förändring av eget kapital Resultat mot balanskravet Att återställa med minustecken Föreslaget resultatmål 2 % av nettokostnaderna resultatförändring för att uppnå resultatmål Finansieringsanalys budget 2008, plan för åren 2009 till 2010 Bokslut Prognos Budget Budget Plan Plan Tillförda medel per sept Ram Förändring av eget kapital varav avskrivningar Resultat av sålda anl.tillg mm Från verksamheten tillförda medel Minskning av långfristiga fordringar Justering 21 Ökning av avsättningar Ökning av banklån Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Minskning av banklån Ökning långfristiga fordringar Summa använda medel Förändring av rörelsekapital Resultat Kommunstyrelsens förslag till budget för år 2008 medför ett resultat på 0,9 mkr. För åren 2009 och 2010 beräknas resultaten till -6,5 respektive -10,4 mkr. Orsaken till den från åren 2005 och 2006 be-

23 tydligt lägre resultatnivån är att kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Från år 2005 till 2008 ökar nettokostnaderna exklusive avskrivningar med 89,6 mkr eller 5,6 % per år medan skatter och statsbidrag ökar med 77,8 mkr eller 4,1 %. Den största nettokostnadsökningen är mellan 2006 och 2007 med beräknade 42,9 mkr eller 7,9 %. Sedan 2005 ökar nettokostnaderna således med 11,8 mkr mer än vad intäkterna ökar. Förutom ökade driftskostnader ökar även kommunens kapitalkostnader. Med relativt stora investeringar från år 2006 och framåt ökar avskrivningarna från 18,4 mkr år 2005 till 23,1 mkr år 2008 och till 26,1 mkr år Kostnader för lån ökar från 4,3 mkr år 2005 till 6,8 mkr år 2008 och till 9,3 mkr år Totalt innebär detta att avskrivningar och räntors belastning på resultatet kommer att vara 7,2 mkr större år 2008 än år 2005 och år ,7 mkr större än år Med minskande invånarantal ökar intäkterna från skatte- och statsbidrag mindre. Om invånarantalet den 1 november år 2007 varit oförändrat från år 2006 skulle vi få 4,6 mkr mer år Med konstant befolkning från år 2004 hade intäktsökningen från skatter och statsbidrag varit större än ovanstående kostnadsökning mellan åren 2005 och För att undvika en utveckling med minskande resultat krävs därför att den mindre ökningen i skatter och statsbidrag kompenseras av minskande kostnader. Balanskravet Kommunallagens 8 kapitel paragraf 4 säger att Budgeten skall upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Med resultat över noll uppnås balanskravet år För åren 2009 och 2010 ser det däremot sämre ut. Finansiella mål Kommunstyrelsens förslag till budget och plan betyder att det endast är den oförändrade kommunala skattesatsen som ligger inom sitt finansiella mål. Övriga finansiella mål kommer inte att uppnås. Slutbetänkanden avseende kostnadsutjämningssystemet och systemet för utjämning av LSS-kostnader Under hösten har två utredningar avseende kostnadsutjämning lämnat slutbetänkande. I båda utredningarna har översyn och prövning av faktorerna och dess variabler gjorts. Dessutom har variabler uppdaterats. Inget av förslagen är remissbehandlat än och kan genomföras tidigast från år 2009 med åtminstone en treårig införandeperiod. För Hultsfreds kommun skulle dock båda förslagen om de genomförs innebära avsevärda intäktsökningar. Kostnadsutjämningen skulle öka med 16 mkr och utjämningen av LSS-kostnader med 6 mkr om och när de föreslagna förändringarna verkar fullt ut efter införandeperiodens slut. Kommunalisering av hemsjukvården Om samtliga fullmäktige i länets kommuner och landstingsfullmäktige säger ja, till det föreslagna avtalet om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Kalmar län, blir hemsjukvården en kommunal verksamhet från den 1 januari år Hultsfreds kommun tar i så fall över en verksamhet med nettokostnader år 2006 på cirka 8,5 mkr. För finansiering av detta ökar den kommunala skattesatsen 26 öre per skattekrona medan landstingets minskar med lika mycket.

24 Balansräkning Prognos Bokslut per sept Budget Plan Plan Tillgångar Anläggningstillgångar Fastigh, anläggn, inventarier m m Aktier, andelar m m Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Placerade pensionsmedel via KLP Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Avsättningar Avsättn för pensioner Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Semester- och övertidsskuld Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder

25 Kommunstyrelse Administrativt block Administrativa blockets verksamhet omfattar: 00 Kommunledning och revision 01 Informationsverksamhet 03 Allmän kommunadministration 04 Ekonomiadministration 06 Personaladministration 08 Särskilda servicefunktioner 09 Övrig gemensam verksamhet 13 Arbetsbefrämjande åtgärder 17 Konsumentpolitisk verksamhet 35 Flygtrafik 36 Buss-, bil- och spårbunden trafik 40 Fritidsadministration 69 Annan skolform 70 Gemensam adm (socialnämnd) 75 Särskilda individinriktade insatser 89 Övriga samhällsskyddande åtgärder 16 Kommersiell service Sammandrag - ekonomi Driftbudget Bokslut Budget Budget Kostnader , , ,2 Intäkter , , ,6 Nettokostnad , , ,6 Investeringsbudget Bokslut Budget Budget Utgifter 547,9 650,0 650,0 Inkomster 0,0 0,0 0,0 Nettoinvestering 547,9 650,0 650,0

26 Driftbudget Administrativt block 2 God ekonomisk hushållning Verksamhetsmålen beskriver vad som kan uppnås med befintliga resurser. Viktiga utgångspunkter är att säkra kostnadseffektivitet och god kvalitet i verksamheten. Övergripande mål för administrativa blocket. Administrativa blocket är en serviceorganisation som inom ramen för givna resurser, ekonomiska och organisatoriska, ska utföra av kommunstyrelsen givna uppdrag dvs erbjuda förtroendevalda, övriga förvaltningar och allmänheten service till vid varje tillfälle rätt omfattning och kvalitet samt med bästa möjliga effektivitet. Arbetet ska präglas av en helhetssyn. Driftbudget 00 Kommunledning och revision Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunfullmäktige 442, , ,9-70,6 0,0 0,0 Besparingskrav 0,0-500,0-500,0 0,0 0,0 0,0 002 Revision 757,3 802,1 764,6-2,0 0,0 0,0 003 Kommunstyrelse 1 790, , ,9-51,0 0,0 0,0 004 Särskilda utredningar 1,5 200,0 200,0 0,0 0,0 0,0 005 Kommunalt partistöd 356,5 363,6 370,1 0,0 0,0 0,0 006 Central planeringsverksamhet 127,3 47,6 47,6-90,0-1,0-1,0 Summa 3 474, , ,1-213,6-1,0-1,0 001 Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ (3 kap 1 KL) och representerar kommuninvånarna genom det mandat som erhålls i allmänna val. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och minst 22 ersättare. Fullmäktige har som främsta uppgift att utforma omfattning och målsättning för den kommunala verksamheten samt besluta om de ekonomiska ramar som ska gälla. Kommunfullmäktige skall även ange riktlinjer för nämndernas och förvaltningarnas arbete genom att bl a anta verksamhetsplaner och övriga planer. Kommunfullmäktiges anslag för oförutsett redovisas här, totalt 650 tkr. Här reserveras också budgetmedel för särskilda ändamål, avsatt för löneökningar, ,4 tkr, avseende ej färdigförhandlade löneavtal för 2007 (SKAF och deltidsbrandmän) samt nya löneavtal för Besparingskrav

27 Driftbudget Administrativt block Revision Kommunfullmäktige är revisorernas uppdragsgivare och har det yttersta ansvaret för att revisorerna tilldelas de resurser som behövs för att genomföra revisionsarbetet enligt god revisionssed. Den kommunala revisionen är ett demokratiskt instrument för utvärdering, effektivisering och kontroll av den kommunala verksamheten. Revisorernas uppgifter Enligt kommunallagen 9 kap 7 ska revisorerna granska i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Kommunrevisionen håller årligen ca 20 sammankomster i form av sammanträden, beredningar, förvaltningsbesök etc. Dessutom deltar revisorerna i länets samrådsorgan och de informations- och utbildningsarrangemang som ordnas. Biträde erhålls från KOMREV inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers. 003 Kommunstyrelse Kommunstyrelsen består av 13 ledamöter med lika stort antal ersättare och sammanträder i princip en gång per månad. Antal ärenden (paragrafer) som behandlas uppgår till ca 300 per år. Kommunstyrelsen utgör tillika arbetslöshets-, beredskaps-, räddnings-, civilförsvars-, krislednings- och trafiknämnd. Kommunstyrelsen ansvarar även för kosthållningen vid kommunens institutioner och skolor, kultur- och fritidsverksamhet samt från för Campus Hultsfred, en förvaltning med ansvar för all eftergymnasial utbildning. Kommunstyrelsen har ett arbetsutskott med 5 ledamöter som sammanträder varje helgfri tisdag förmiddag utom under juli månad. Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd. Kommunstyrelsens och arbetsutskottets anslag för oförutsett redovisas här, totalt 450 tkr. 004 Särskilda utredningar Under rubriken Särskilda utredningar placeras anslag för tillfälliga övergripande utredningar som hanteras centralt av kommunstyrelsen. I budgeten finns medel upptagna för förvaltningsövergripande GIS-kostnader 200 tkr (avser kostnader för licenser m m).

28 Driftbudget Administrativt block Kommunalt partistöd Kommunallagens 2 kapitel 9 säger att kommuner får ge ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd) till de politiska partier som är representerade i fullmäktige. I Hultsfreds kommun ger kommunen varje parti ett grundstöd (partistöd) plus ett så kallat mandatstöd för varje mandat i kommunfullmäktige. Såväl grundstödet som mandatstödet indexuppräknas år från år enligt augusti index, Kf 199/85. Kommunfullmäktige beslutade att vid negativa förändringar i augusti månads basbelopp från ett år till ett annat bibehålls oförändrat partistöd. För 2007 är grundstödet kr per representerat parti (totalt åtta) och mandatstödet kr per mandat (totalt 45 mandat). Sammanlagt har under 2007 utbetalats 363,6 tkr och ramen för 2008 beräknas till 370,1 tkr. 006 Central planeringsverksamhet Den centrala planeringsverksamheten sker inom kommunkansliet och kostnaderna avser statistik av olika slag, prognoser, kartor, litteratur m m. 01 Informationsverksamhet Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunal information 186,1 210,2 210,2-77,7-81,6-81,6 Summa 186,1 210,2 210,2-77,7-81,6-81,6 011 Kommunal information Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för information. Detta inbegriper skyldighet att samråda med brukarna av kommunens tjänster, samt att ge kunskap om rättigheter och skyldigheter. Kommunikationen mellan kommunledning, chefer, anställda och personalorganisationer är av avgörande betydelse för motivation och personligt engagemang hos de anställda. Verksam intern information ökar kompetensen och bidrar till ett bra resultat. Effektiv information är ett ovärderligt stöd i kommunens förändringsarbete eftersom förståelsen för de politiska mål som beslutas av kommunfullmäktige ökar. Kommunens hemsida framstår som allt mer betydelsefull och användbar.

29 Driftbudget Administrativt block 5 03 Allmän kommunadministration Ekonomi Kostnader Intäkter Bokslut Budget Budget Bokslut Budget Budget Kommunledningskontor 1 977, , ,5-415,8-565,2-200,0 031 Kommunkansli 5 968, , ,9-852,6-528,4-681,6 Summa 7 945, , , , ,6-881,6 030 Kommunledningskontor Kommunledningskontoret ska biträda kommunstyrelsen med övergripande ledning och samordning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet. Kontoret skall särskilt arbeta med frågor som rör framtid, utveckling/förändring, näringsliv och sysselsättning samt övergripande målsättningar och policy. Huvuddelen av näringslivsarbetet sker idag via Hultsfreds NäringslivsCentrum AB samt Hultsfreds Kommunala Industri AB. Särskilda insatser pågår bl. a när det gäller upplevelseindustrin och utvecklingen av den lokala högskoleverksamheten. Verksamhetsförändring Förslag till organisationsförändring av kommunledningskontoret och kommunkansliet håller på att arbetas fram. Förhoppningen är att den nya organisationen ska kunna trädda i kraft Vakant tjänst som näringslivsutvecklare utgår, vilket medför besparing 551 tkr, vilket också medför att den interna ersättningen till kommunledningskontoret från HNC, näringslivsbefrämjande åtgärder minskar med 400 tkr 2008 för att helt tas bort fr o m 2009, 600 tkr (jfr verksamhet 1390). 031 Kommunkansli Kommunkansliet är sedan indelat i en kanslienhet med tillhörande juridisk- och överförmyndarenhet, samt en inköps- och serviceenhet. Kommunkansliet svarar för övergripande planeringsfrågor, tillhandahåller service och sakkunskap till kommunens förtroendemän, Hultsfreds Kommunala Industri AB, Hultsfred-Vimmerby Flygplats AB, övriga förvaltningar och allmänheten. Kanslienheten svarar för sekreterarskap och ärendeberedning för kommunfullmäktige och dess valberedning, kommunstyrelsen och dess utskott, valnämnden samt tillfälliga kommittéer och utredningar. Vidare ansvarar kansliet för kommunstyrelsens dokumenthantering, kommunens centrala arkiv, anslagstavla, extern och intern statisktjänst och informationsverksamhet, kommunens webbplats, konsumentvägledning, beredskaps- och civilförsvarsfrågor samt brottsförebyggande arbete. Fram till och med drivs ett projekt avseende service till inflyttare, faktiska och presumtiva, samt ett nyhetsbrev i samarbete med kommunerna i Leader ALH. Kommunjuristen tillhandahåller juridisk rådgivning till kommunens förvaltningar och nämnder, samt biträder kommunen vid förhandlingar av olika slag.