Söderhamns kommun. Äldreomsorgen. Revisionsrapport. KPMG Bohlins AB 5 september 2006 Antal sidor: 21

Transkript

1 KPMG Bohlins AB 5 september 2006 Antal sidor: 21

2 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Uppdrag 2 3. Bakgrund 2 4. Syfte, revisionsmål, genomförande och metod Syfte Revisionsmål Genomförande, metod och avgränsning 3 5. Styrdokument Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre Omvårdnadsnämndens vision, inriktningar, mål och aktiviteter samt policy för etik och bemötande Verksamheternas verksamhetsplaner, mål och kvalitetssäkringssystem Handbok för behovsbedömning, dokumentation och arbetsmetoder 6 6. Kommunens äldreomsorg Organisation Bistånd för brukare Personal Anhörigvårdare Antal personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst och antal permanent boende i särskilda boendeformer under åren Ordinärt boende (uppgifterna är hämtade ur socialstyrelsens statistikdatabaser) Särskilt boende (uppgifterna är hämtade ut socialstyrelsens statistikdatabaser) Kostnadsutveckling och en jämförelse av kostnadsutvecklingen med några kommuner för vårdtagare i ordinärt boende och i särskilt boende Budget och utfall för hemtjänst, särskilda boenden, nattpatrull och förvaltning för åren

3 1. Sammanfattning På uppdrag av s revisorer har KPMG granskat kommunens äldreomsorg. Syftet med granskningen har varit att övergripande beskriva kommunens äldreomsorg samt att redovisa kostnadsutvecklingen för verksamheten. I projektet har även ingått att undersöka uppföljningen av fastställda mål, personalens kompetens och utvecklingsmöjligheter samt hur samverkan mellan kommunens hemtjänst och landstinget fungerar. Bestämmelser i t.ex. socialtjänstlagen (SOL), lagen om särskilt stöd för vissa funktionshindrade (LSS), kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen samt socialstyrelsens allmänna råd reglerar kommunens insatser för äldre och handikappade. Förbättrade levnadsvillkor och utvecklingen inom hälso- och sjukvården har inneburit att både antalet äldre och andelen äldre i befolkningen har ökat. Detta har medfört i allmänhet att allt fler äldre behöver och får insatser från kommuner i form av boende och hemhjälp samt från landsting med hemsjukvård. redovisar för åren en måttlig ökning när det gäller antalet personer >65 år i ordinärt boende som beviljats hemtjänst. Summan för beviljade hjälptimmar för samma åldersgrupp har från år 2001 till år 2005 ökat med timmar. Antalet vårdtagare i särskilda boendeformer har under perioden minskat. Förutom kommunallagen och socialtjänstlagen finns det många styrdokument för kommunens äldreomsorg t.ex. den nationella handlingsplanen, omvårdnadsnämndens vision, inriktningar, mål och aktiviteter, verksamheternas verksamhetsplaner och mål, kvalitetssäkringssystem och en handbok för behovsbedömning, dokumentation och arbetsmetoder. Kommunen saknade vid granskningstillfället en av fullmäktige fastställd övergripande äldreplan. Förvaltningen har dock av omvårdnadsnämnden fått i uppdrag att arbeta fram en äldre- och handikapplan. Nämndens inriktningar för verksamheten stämmer till stora delar överens med regeringens förslag i den nationella handlingsplanen. Verksamheten styrs av ledningsgrupper och det är tillfredsställande att uppdrag och ansvarsområden uppfattades av tjänstemännen som väl angivna samt att samspelet mellan nämnd och förvaltning fungerade bra. Kommunen har för kompetensutveckling dels beviljats medel från den statliga satsningen Kompetensstegen, dels varit en av pilotkommunerna i projektet Ett bättre jobb som drivits av SKL (Sveriges kommuner och landsting). Brukare inom äldreomsorger får insatser efter att behovsbedömning har genomförts. De har dock ingen större möjlighet att påverka de insatser som beviljats. I propositionen 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre finns ett förslag om att kommunen får skyldighet att till länsstyrelsen, kommunens förtroendevalda revisorer och till fullmäktige anmäla ej verkställda för brukarna gynnade beslut. Ett aktivt arbete har bedrivits för att utforma individuella kompetensutvecklingsplaner och att planera utbildningsinsatser efter de behov som angetts. 1

4 I kommunen finns resurser avdelade för arbete med stöd till personer som vårdar anhöriga. Det finns även två fungerande grupper av Väntjänst i kommunen. Det arbete som grupperna gör är ett viktigt komplement till kommunens insatser för anhörigstöd. är den enda kommunen bland de kommuner som ingått i jämförelserna som har ett högre antal personer och en högre andel av vårdtagare över 65 år i särskilt boende än med ordinärt boende. I är kostnaden år 2005 per vårdtagare i ordinärt boende högst i jämförelse med Arvika, Avesta, Bollnäs och Härnösands kommuner. För särskilt boende är det bara Arvika kommun som redovisar en lägre kostnad per vårdtagare. De redovisade totala kostnaderna för vårdtagare i ordinärt boende och i särskilt boende är i näst lägst respektive näst högst i jämförelse med de övriga kommunerna. Med beaktande av de för granskningen uppsatta revisionsmålen kan det konstateras att äldreomsorgen i kommunen förefaller fungera bra. Det är positivt att det inom förvaltningen pågår ett kontinuerligt arbete med att förbättra och utveckla verksamheten. 2. Uppdrag De förtroendevalda revisorerna har beslutat att ge KPMG i uppdrag att genomföra en granskning av kommunens äldreomsorg. 3. Bakgrund Enligt socialtjänstlagen är det omvårdnadsnämnden i lagtexten socialnämnden som verkar för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Omvårdnadsnämnden verkar också för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver stöd och hjälp i hemmet samt annan lättåtkomlig service. Vidare skall omvårdnadsnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena för äldre människor i kommunen samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Lagen fastslår att det är kommunen som inrättar särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Kommunen planerar även sina insatser för äldre. I planeringen skall kommunen samverka med landstinget, andra samhällsorgan och organisationer. Kommunens äldre- och handikappomsorg regleras även av lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS) och kommunallagen. När Ädelreformen genomfördes 1992 fick kommunerna ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och till personer med handikapp. Under 1990-talet och framåt har förbättrade levnadsvillkor inneburit att antalet äldre och andelen äldre i befolkningen ökat. Utvecklingen av hälso- och sjukvården har medfört att antalet äldre som kan erbjudas olika former av medicinsk behandling ökat kraftigt. 2

5 Allt fler äldre behöver och får genom kommunen insatser i form av boende, hemhjälp och sjukvård. Kommunen ansvarar för hemsjukvård till och med sjuksköterskenivå vid särskilda boenden. Landstinget ansvarar för hemsjukvården till kommuninvånarna som bor i eget boende. 4. Syfte, revisionsmål, genomförande och metod 4.1 Syfte Syftet med granskningen har varit att övergripande beskriva kommunens äldreomsorg samt att redovisa kostnadsutvecklingen för verksamheten. I projektet har även ingått att undersöka hur fastställda mål följs upp, personalens kompetens och utvecklingsmöjligheter samt hur samverkan mellan kommunens hemtjänst och landstinget fungerar. 4.2 Revisionsmål Beskrivning av kommunens äldreomsorg och utvecklingen av antalet platser i särskilda boenden. Redovisning av kostnadsutvecklingen för kommunens äldreomsorg och en jämförelse av kostnadsutvecklingen med några kommuner. Undersökning av brukarnas möjligheter att påverka den hjälp de får av kommunens hemtjänst. Granskning av hur arbetet med mål, verksamhetsplaner och kvalitetssäkringssystem genomförs. Undersökning av personalens kompetens och möjligheter till vidareutveckling. Undersökning av hur samverkan mellan kommunen och landstinget avseende brukarna i kommunens äldreomsorg fungerar. Belysa situationen för anhörigvårdare i kommunen. 4.3 Genomförande, metod och avgränsning Insamling och studier av för granskningen relevanta dokument som protokoll, dokumentation av genomförda utvärderingar och verksamhetsberättelser har genomförts. Vidare har intervjuer gjorts med förvaltningschef, verksamhets- och enhetschefer. Handikappomsorg som ingår i Omvårdnadsnämndens ansvarsområde har inte ingått i vår granskning. 3

6 5. Styrdokument Det finns förutom socialtjänstlagen, kommunallagen, reglemente och delegationsförteckning både nationella och lokala styrdokument för äldreomsorgen. Vi redogör för ett urval av de dokument som kommer att reglera och för närvarande reglerar verksamheten inom kommunens äldreomsorg. 5.1 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre Riksdagen antog redan våren 1998 en nationell handlingsplan för äldrepolitiken. I planen fastställdes nationella huvudprinciper och mål. Den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvård som trädde i kraft 2001 syftade till att förbättra vårdens kvalitet och tillgänglighet inom områdena: primärvård, äldrevård och psykiatri. I regeringens proposition 2005/06:115 presenteras en plan för utvecklingen av vården och omsorgen om äldre för det kommande årtiondet. Ett syfte med planen är att kommuner, landsting och stat får ett gemensamt synsätt på behoven av utveckling. Eftersom andelen äldre i befolkningen blir större är nya initiativ och stimulansmedel nödvändiga för att ansvariga skall kunna möta gruppens behov av vård och omsorg. Några av förslagen är: Utbyggd och förstärkt hemsjukvård. Huvudansvaret för hemsjukvården bör föras över till kommunerna. Höjd kvalitet i demensvården. God vård i hälso- och sjukvården skall för patienten innebära kontinuitet och säkerhet. Stärkt rättsäkerhet för personer som beviljats bistånd och skyldighet för kommuner att till länsstyrelsen, kommunens förtroendevalda revisorer och fullmäktige rapportera ej verkställda gynnande beslut. Kommunens revisorer får genom ett förslag till ändring i kommunallagen utökade möjligheter att granska ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskild person. Granskningen skall avse hur socialnämnden verkställer egna beviljade beslut enligt socialtjänstlagen. Vidare föreslås ett införande av sanktionsavgifter för att kommunerna skall tvingas genomföra beslut som fattats enligt socialtjänstlagen inom rimlig tid. Arbeta för att öka möjligheterna för äldre att ha ett passande boende. Regeringen planerar att tillsätta en delegation som skall följa upp och utvärdera behoven och utvecklingen av de äldres boende. Eftersom det enligt regeringens bedömning finns ett behov av en tydligare styrning av vården och omsorgen om äldre kommer regeringen att tillsätta en utredning som skall ta fram ett nationellt styrdokument för verksamheten. Regeringen kommer även att arbeta för ökad forskning och teknikutveckling inom verksamheten. För genomförandet av utvecklingsplanen avsattes i vårbudgeten 0,6 miljarder kronor för år 2006 och ytterligare 1,5 miljarder kronor för år 2007 och år Medlen skall särskilt gå till de mest vårdbehövande äldre. 4

7 5.2 Omvårdnadsnämndens vision, inriktningar, mål och aktiviteter samt policy för etik och bemötande Vid sitt sammanträde i juni 2005 fastställde Omvårdnadsnämndens vision, inriktningar och mål samt godkände aktiviteter för verksamheten under Omvårdnadsnämndens vision är: Äldre och funktionshindrade i Söderhamn känner trygghet i att få stöd och insatser när de behöver. Omvårdnadsnämndens verksamhetsidé är: Omvårdnadsnämnden ska erbjuda hjälp till äldre och till personer med funktionshinder som har behov av olika stöd- och omvårdnadsinsatser, samt i särskilda boendeformer även erbjuda vissa hälso- och sjukvårdsinsatser. För att förverkliga den fastställda visionen finns Tre Inriktningar 1. Bedriva och utveckla VERKSAMHET med utgångspunkt i vårdtagares behov och myndigheters krav. 2. Tillgodose att verksamheten utförs av välutbildad och engagerad PERSONAL i en god och utvecklande arbetsmiljö. 3. SAMVERKA med andra förvaltningar/bolag, myndigheter, organisationer och enskilda människor, i syfte att ytterligare utveckla stöd- och insatsformer. För varje aktivitet finns Omvårdnadsnämndens mål och omvårdnadsförvaltningens aktiviteter angivna. Det finns en kontaktpolitiker utsedd för respektive verksamhet. Omvårdnadsnämndens policy för etik och bemötande tar upp 1. Bemötande generellt. 2. Bemötande i telefonen. 3. Bemötande i brev, e-post, fax etc. 4. Bemötande av vårdtagare. 5. Bemötande av anhöriga/närstående. 5.3 Verksamheternas verksamhetsplaner, mål och kvalitetssäkringssystem Varje verksamhet har egen verksamhetsplan med formulerade mål. Det är respektive personalgrupp som under verksamhetsplaneringsdagar har utformat verksamhetsplan och mål. Verksamheternas utsedda kontaktpolitiker har även i många fall deltagit i verksamhetsplaneringen. I socialtjänstlagen fastslås att insatser inom socialtjänsten skall var av god kvalitet, för utförandet av uppgifterna skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet samt att kvaliteten i verksamheten systematisk och fortlöpanden skall utvecklas och säkras. I socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) står att all hälso- och sjukvård skall omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. All personal skall medverka i den systematiska och fortlöpande kvalitetsutvecklingen av verksamheten. 5

8 Inom hemtjänsten har ett kvalitets- och säkerhetsuppföljningsarbete genomförts under året. Ett resultat av arbetet har blivit att handlingsplaner upprättats för varje enhet för områden som behöver utvecklas/förbättras inom respektive enhet. Inom särskilda boenden har en granskning som omfattat kvalitet och säkerhet avseende social omvårdnad i äldreboenden och kvalitet och säkerhet avseende hälso- och sjukvård i särskilt boende genomförts. Med resultatet av granskningen som grund har handlingsplaner upprättats för att förbättra de brister som kom fram i granskningen. Det finns en rutin för rapportering av avvikelser. 5.4 Handbok för behovsbedömning, dokumentation och arbetsmetoder Inom omvårdnadsförvaltningen finns en handbok för behovsbedömning, dokumentation och arbetsmetoder som för handläggning och dokumentation visar rutiner för t.ex. anmälningsplikt, ansökningsblanketter för bistånd, beslutsformuleringar, utredningsmallar och överklagan. När det gäller arbetsmetoder finns anvisningar för bl.a. anhörigstöd/väntjänst, serviceplan, boendehandläggning, inflyttningsrutiner och kvalitetsarbete. Kommentar Omvårdnadsnämndens vision, inriktningar, mål och aktiviteter är grunden för de olika verksamheternas arbete med verksamhetsplaner och målbeskrivningar. Dokumentet stämmer i många delar överens med förslag och åtgärder som finns angivna i den nationella utvecklingsplanen för vård och omsorg om äldre (prop.2005/06:115). Personalen inom de olika verksamheterna har på ett bra sätt arbetat med att utforma verksamhetsplaner, mål, system och rutinbeskrivningar. De utarbetade målen är enligt insamlad dokumentation mätbara och det finns anvisningar om när uppföljning skall göras och vem som är den ansvarige. Verksamheternas mål revideras och/eller omformuleras vid behov. Uppföljning av Omvårdnadsnämndens och verksamheternas mål har redovisats i nämndens verksamhetsberättelse för I kommunen saknades vid granskningstillfället en övergripande äldreplan som fastställts av kommunfullmäktige. En äldreplan kan visa kommunens planeringsförutsättningar för äldreomsorgen med hänsyn tagen till t.ex. befolkningsutveckling, kommunens ekonomiska framtidsutsikter, lagstiftning, möjligheter att rekrytera personal och strukturförändringar inom landstingets hälso- och sjukvård. Omvårdnadsnämnden gav dock, vid sitt sammanträde i maj , förvaltningen i uppdrag att arbeta fram en äldre- och handikapplan. Beslutet finns under rubriken områden för fördjupningar/utvärdering i samband med budgetarbetet för och är, tillsammans med planering av hemtjänsten ett prioriterat område för närmare utredning. 6

9 6. Kommunens äldreomsorg 6.1 Organisation Organisationen framgår av nedanstående schema: Omvårdnadsnämnden 13 ledamöter/ersättare Förvaltningschef Verksamhetschef - hemtjänst Verksamhetschef - äldreboende Verksamhetschef - handikappomsorg För verksamheten finns två ledningsgrupper, en mindre som består av förvaltningschef, biträdande förvaltningschef och de tre verksamhetscheferna och en större där förutom cheferna även bl.a. personalsekreterare och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan ingår. Båda grupperna träffas ca en gång per vecka. Verksamhetschefen för hemtjänst ansvarar även för korttidsverksamhet, dagverksamhet för dementa, anhörigstöd, väntjänst, uppsökande verksamhet, matdistribution, boendehandläggare samt för nattpatrullen som är gemensam med landstingets primärvård. Under år 2004 och år 2005 fick 397 respektive 384 personer i eget boende insatser från kommunens hemtjänst. Hemtjänsten är organiserad i fem olika team som är fördelade på fem geografiska områden i kommunen. Varje team leds av en enhetschef som ansvarar för personal och verkställande av beslut och en hemtjänsthandläggare som utreder och fattar beslut enligt SOL. Hemtjänsthandläggaren har budgetansvaret för de insatser som beviljas. Enhetschef och las-sköterska (ledningsansvarig sköterska) ansvarar för korttidsverksamheten som har korttids- och växelvårdsplatser. Dagverksamheten för dementa, anhörigstöd, väntjänst och uppsökande verksamhet har en enhetschef liksom enheten för matdistribution. En enhetschef ansvarar för kommunens del av ansvaret för Nattpatrullen som även under sin tjänstgöring besvarar alla trygghetslarm. 7

10 Verksamhetschefen för äldreboende ansvarar för särskilda boenden, ålderdomshem och för kommunens rehabteam. Kommunen hade platser varav 56 var korttidsplatser som var fördelade på 9 enheter för särskilda boenden/ålderdomshem. De mest vårdkrävande brukarna finns på ålderdomshemmen. Alla enheter har en enhetschef och ledningsansvarig sjuksköterska. Vid de större enheterna finns även en eller flera omvårdnadssjuksköterskor. Ett särskilt boende med 40 platser lades ner under 2003 och Därutöver har ingen större förändring skett avseende antalet platser. De intervjuade befattningshavarna ansåg att deras uppdrag och ansvarsområden var klart definierade. Av intervjuerna framgick även att det inte heller fanns svårigheter med gränsdragningen när det gällde vilka frågor som skulle avgöras av nämnden respektive förvaltningen. Kommunstyrelsen fastställde i april 2006 ledar- och medarbetarpolicy för. Syftet med policyn är att skapa gemensam syn på de värden som är viktiga för kommunens anställda samt för att tydliggöra vad som förväntas av anställda i. Policyn är avsedd att brukas vid t.ex. rekrytering, introduktion och vid medarbetarsamtal. Kommentar Svensk kommunal lagstiftning bygger sedan lång tid på att den kommunala förvaltningen styrs av politiker. Kommunallagen har anpassats till utvecklingen mot en professionell tjänstemannaförvaltning eftersom den ger nämnden utökade möjligheter att delegera beslutanderätten till de anställda. Förvaltning och verkställighet åligger nämnderna som även ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och för de föreskrifter som gäller för verksamheten. Möjligheter till delegation och målstyrning av verksamheten som lagen erbjuder har inte inneburit någon förändring när det gäller den rättsliga ställningen för de förtroendevalda, de har fortfarande det yttersta ansvaret för verksamheten. Det är tillfredsställande att uppdrag och ansvarsområden uppfattades av tjänstemännen som väl angivna samt att samspelet mellan nämnd och förvaltning fungerade bra. 6.2 Bistånd för brukare Alla brukare som beviljas någon form av insats är biståndsbedömda. Vid intervjuerna framkom att brukarna inte har någon större möjlighet att påverka de insatser de får, det är socialtjänstlagen som styr. Insatser kan beviljas för två år med uppföljning varje år. Larm och matleverans kan beviljas för tre år med uppföljning varje år. Från och med är det två boendehandläggare som handlägger alla boendeansökningar till särskilda boenden och ålderdomshem, de ansvarar även för alla omprövningar. Boendehandläggarna får information om lediga platser vid särskilda boenden eller ålderdomshem Efter ett beslut som beviljat den sökande en plats skall beslutet verkställas inom tre månader. Vid granskningstillfället fanns 12 sökande och för den brukare som väntat längst uppgick väntetiden till nästan tre månader. 8

11 Samarbetet med landstinget under dagtid och kvällstid fram till nattpatrullens tjänstgöring påbörjas regleras i ett avtal som visar ansvarsfördelningen avseende hemsjukvård, hemrehab och/eller social hemtjänst för vårdtagare i ordinärt boende. Det finns även ett avtal som reglerar kommunens samarbete med landstinget när det gäller nattpatrullens verksamhet. De intervjuade bedömer att samarbete i stort sett fungerar bra. Under inriktningen bedriva och utveckla verksamhet med utgångspunkt i vårdtagares behov och myndigheter krav i omvårdnadsförvaltningens vision, inriktning, mål och aktiviteter anges att under perioden skall former utvecklas för att inhämta synpunkter från nämndens vårdtagare när det gäller utbud och kvalitet. Det planeras att under år 2006 genomföra en vårdtagarenkät/-intervju, följa upp anhörigas synpunkter på verksamhetens utbud och kvalitet och att införa en rutin för klagomålshantering. Kommentar Brukare inom äldreomsorger får insatser efter att behovsbedömning har genomförts. De har dock ingen större möjlighet att påverka de insatser som beviljats. I propositionen 2005/06:115 Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre finns ett förslag om att kommunen får skyldighet att till länsstyrelsen, kommunens förtroendevalda revisorer och till fullmäktige anmäla ej verkställda för brukarna gynnade beslut. 6.3 Personal Personal inom hemtjänsten och vid särskilda boenden är till största delen undersköterskor. I verksamheterna finns även ett antal sjukvårdsbiträden. Intentioner är att personalen i verksamheten skall ha undersköterskekompetens. Personalen erbjuds utvecklingssamtal och lönesamtal en gång per år. Av intervjuerna framkom att det finns individuella kompetensutvecklingsplaner och även goda möjligheter till kompetensutveckling för både grupper och enskilt. Nämnden har för kompetensutveckling av omvårdnadspersonal och ledningspersonal i hemtjänst och äldreboenden beviljats medel från Kompetensstegen som är en statlig satsning. Kommunens omvårdnadsnämnd har sedan hösten 2001 varit en av pilotkommunerna i projektet Ett bättre jobb som drivs av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Syftet med projektet har varit att förändra attityderna till kommunen som arbetsgivare för att behålla och rekrytera den personal som kommer att behövas i framtiden. Tre av kommunens äldreboenden har ingått i projektet. Alla enhetschefer och ledningen inom omvårdnadsförvaltningen har gått utbildningen kommunikativt ledarskap som är ett utvecklingsprogram om kommunikationens betydelse för ledarskap. Utbildningen ingår som en del i projektet som även omfattar delen Investors i People (IiP) investering i medarbetare. IiP är en internationellt erkänd standard för kvalitetsutveckling med syfte att: kompetensutveckling skall sammanfalla med och stödja syfte och mål med verksamheten, cheferna tar ett helhetsgrepp om medarbetarnas utveckling, 9

12 medarbetarna skall känna sig engagerade i verksamhetens och sina arbetskamraters utveckling, uppmuntra och stödja ständigt lärande. IiP har förutom införande av personalens individuella kompetensutvecklingsplaner även medfört bl.a. att arbetsbeskrivningar, kunskaps- och kompetensdokument för alla yrkeskategorier inom omvårdnadsförvaltningen samt att en mall för utvecklingssamtal/dialog har utarbetats. Som ett resultat av arbetet med IiP blev personalen vid de tre boenden som ingick i projektet kvalitetscertifierade. Arbetet fortgår och det är fler boenden samt hemtjänsten som med stöd av en kvalitetssamordnare arbetar för att bli certifierade. Kommentar Ett aktivt arbete har bedrivits för att utforma individuella kompetensutvecklingsplaner och att planera utbildningsinsatser efter de behov som angetts. I omvårdnadsnämndens verksamhetsberättelse för år 2005 finns för varje verksamhet inom nämndes ansvarsområde en redogörelse för personalens kompetensutveckling genom en redovisning av kursnamn, utbildningens längd och antal deltagare. 6.4 Anhörigvårdare Enligt SOL 5 kap 10 bör Omvårdnadsnämnden i lagtext Socialnämnden genom stöd och avlösning underlätta för dem som vårdar närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionshinder. I december 2004 beslöt riksdagen att 25 miljoner kronor per år under perioden skulle gå till kommunerna för deras utveckling av stödet till anhörigvårdare. beviljades 110 tkr för anhörigvårdares rekreation och utbildning av nyckelpersoner för att få kontakt med fler anhörigvårdare. Riksdagen beslöt i december 2005 att ytterligare 100 miljoner per år från och med år 2006 skulle gå till samma ändamål. Bidraget skall hjälpa kommunerna att utveckla bestående former för att stärka stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Syftet med bidraget är att underlätta anhörigas situation fysiskt, psykiskt och socialt. För att få bidrag krävs en av nämnden antagen tvåårig plan med en beskrivning av vilken strategi som skall användas för att uppnå syftet med statsbidraget. Omvårdnadsnämnden beslöt i juni 2006 att hos länsstyrelsen ansöka om tkr år 2006 och tkr år 2007 för att förstärka stödet till anhörigvårdare med: Ytterligare en dagverksamhet, i första hand för yngre personer med demens. Ett centralt beläget anhörigcenter. Årligt erbjudande om Må bra dygn för anhörigvårdare. Årlig temadag med information till s.k. nyckelpersoner. Dokumentet Omvårdnadsnämndens vision, inriktningar, mål och aktiviteter anger under inriktningen bedriva och utveckla verksamhet med utgångspunkt i vårdtagares behov och myndigheters krav att: 10

13 Under perioden fortsätta med att utveckla stödet till anhörigvårdare genom att: Utvärdera försöket 2005 med avgiftsfri avlösning. Informera nyckelpersoner inom hemtjänst, primärvård och närsjukvård för att nå kontakt med fler anhörigvårdare. Söka medel för att bl.a. utveckla rekreationsmöjligheter för anhörigvårdare. Vidare anges att under perioden skall former utvecklas för att inhämta synpunkter från nämndens vårdgivare avseende verksamheten utbud och kvalitet genom bl.a.: Följa upp anhörigvårdarnas synpunkter kring anhörigstödet i kommunen under år Utvärderingen av försöket med kostnadsfri avlösning visade att det var 16 anhörigvårdare som utnyttjat möjligheten under ca 250 timmar. Från och med finns det möjlighet att av kommunen erhålla avgiftsfri avlösning 10 timmar per månad. Om det finns mycket speciella omständigheter kan en anhörig anställas som anhörigvårdare. I kommunen fanns vid granskningstillfället tre personer som var anställda som anhörigvårdare. Inom äldreomsorgen finns en enhetschef som tjänstgör till 50 % med anhörigstöd. Arbetet innebär att ha kontakt med anhöriga som är äldre än 65 år och vårdar en anhörig som är äldre än 20 år. Vid granskningstillfället hade enhetschefen kontakt med 68 anhörigvårdare exklusive de som hade sina anhöriga i dagverksamhet. Under 2005 genomfördes 27 besök hos nya anhörigvårdare. Uppsökande verksamhet genomfördes under hösten år 2005 genom att brev med information skickades till 397 personer 80 år och äldre som inte hade några insatser från omvårdnadsnämnden. Endast två personer hörde av sig och ville få mer information. Enhetschefen är även kontaktperson för Väntjänsten. Anhörigvårdarna erbjuds bl.a. information om vilken hjälp det finns möjlighet att få, inbjuds att delta i en anhöriggrupps träffar och viss utbildning inom kost, förflyttning, anhörigvård och demens. Anhörigvårdare får ett anhörigvårdarkort som visar namn på anhörigvårdaren, namn på den som vårdas och uppgifter om olika kontaktpersoner. Olika aktiviteter för både anhörigvårdarna separat och för anhörigvårdarna och den de vårdar har genomförts under Några exempel på aktiviteter är Må Bra Dagar/dygn under våren och En dag i det gröna i juni, filmförevisningar och julkonsert. Även under 2006 planeras liknande aktiviteter. I kommunen finns en referensgrupp för anhörigstöd, gruppen består av förvaltningschef, assistent, verksamhetschef, enhetschef och representanter från väntjänsten. Referensgruppen har sedan i slutet av 1990-talet träffats några gånger per år. I kommunen finns två grupper för Väntjänsten. Både Väntjänsten i Söderhamn och väntjänsten i Bergvik, Mo, Marmaverken, Stråtjära består av nio olika organisationer/föreningar/kyrkor. Båda väntjänsterna har en broschyr som informerar om vilka tjänster som de kan stå till tjänst med och vilka rutiner de har när de besöker den som behöver hjälp. Kommentarer I kommunen finns resurser avdelade för arbete med stöd till personer som vårdar anhöriga. Det finns även två fungerande grupper av Väntjänst i kommunen. Det arbete som grupperna gör är ett viktigt komplement till kommunens insatser för anhörigstöd. 11

14 6.5 Antal personer i ordinärt boende som beviljats hemtjänst och antal permanent boende i särskilda boendeformer under åren Ordinärt boende (uppgifterna är hämtade ur socialstyrelsens statistikdatabaser) Åldersgrupper Totalt Kommentar Antalet vårdtagare har varierat något under åren Vid en jämförelse av mätperiodens början och slut är det enbart åldersgruppen år som inte redovisar en ökning för antalet personer som beviljats hemtjänst. Den totala kostnaden för perioden har ökat med tkr eller 61 %. Kostnadsökningen per vårdtagare uppgår till 44 tkr eller 27 %. Antalet beviljade hjälptimmar har för tidsperioden ökat från till som blir en ökning med timmar eller 43 % Särskilt boende (uppgifterna är hämtade ut socialstyrelsens statistikdatabaser) Åldersgrupper Totalt

15 Kommentar Antalet vårdtagare i särskilda boenden har successivt minskat under tidsperioden 2001 till Minskningen uppgår till 48 vårdtagare (13 %) och gäller för alla ålderintervaller utom för gruppen år som redovisar en marginell ökning. Den totala kostnaden för perioden 2001 till 2005 har minskat med tkr (5 %). Kostnaden per vårdtagare har för tidsperioden stigit med 36 tkr (10 %) 6.6 Kostnadsutveckling och en jämförelse av kostnadsutvecklingen med några kommuner för vårdtagare i ordinärt boende och i särskilt boende Uppgifterna i nedanstående tabeller är hämtade från Sveriges kommuner och landstings statistikdatabaser. År Antal invånare Andel invånare 65-w år Antal invånare 65-w år Andel i ordinärt boende 65-w år Andel med särskilt boende 65-w år ,36 % ,0 % 8,0 % ,47 % ,0 % 8,0 % ,74 % ,8 % 7,0 % ,84 % ,9 % 7,0 % År Kostnad/vårdtagare ordinärt boende Total kostnad ordinärt boende Kostnad/vårdtagare särskilt boende Total kostnad särskilt boende tkr tkr 378 tkr tkr tkr tkr 365 tkr tkr tkr tkr 380 tkr tkr tkr tkr 393 tkr tkr 13

16 Från år 2002 till 2005 har antalet invånare och antalet 65 år och äldre i minskat med 744 respektive 32 personer. Antalet vårdtagare, 65 år och äldre, som finns i ordinärt boende uppgick år 2005 till 399 personer (6,9 % av åldergruppen). År 2002 var motsvarande siffra något högre. Antalet vårdtagare, i samma åldersgrupp, med särskilt boende uppgick 2005 till 405 (7 % av åldersgruppen) personer. Från år 2002 har antalet som får hjälp genom kommunens äldreomsorg i särskilt boende minskat. Kostnaden per vårdtagare i ordinärt boende har från år 2002 till år 2005 ökat med 79 tkr (från 155 tkr till 234 tkr) och den totala kostnaden med tkr (från tkr till tkr). För vårdtagare i särskilt boende har kostnaden per vårdtagare under samma tid ökat med 15 tkr (från 378 tkr till 393 tkr) medan den totala kostnaden minskade med tkr (från tkr till tkr). Den totala kostnaden för ordinärt och särskilt boende uppgick 2002 till tkr och 2005 till tkr vilken är en ökning med tkr. Arvika kommun År Antal invånare Andel invånare 65-w år Antal invånare 65-w år Andel i ordinärt boende 65-w år Andel med särskilt boende 65-w år ,08 % ,0 % 7,0 % ,85 % ,0 % 8,0 % ,74 % ,2 % 7,3 % ,57 % ,5 % 7,1 % År Kostnad/vårdtagare ordinärt boende Total kostnad ordinärt boende Kostnad/vårdtagare särskilt boende Total kostnad särskilt boende tkr tkr 328 tkr tkr tkr tkr 354 tkr tkr tkr tkr 355 tkr tkr tkr tkr 376 tkr tkr Arvika kommun hade år 2005 ett större antal och andel vårdtagare över 65 år än Söderhamns kommun, både i egna boenden och i särskilda boenden. År 2002 var andelen personer i åldersgruppen med ordinärt boende högre och med särskilt boende lägre i Arvika kommun. Kostnaden/vårdtagare år 2005 i ordinärt boende och i särskilt boende är lägre än i. 14

17 Den totala kostnaden för de båda boendeformerna år 2002 och år 2005 uppgick till tkr respektive tkr som är en ökning mellan åren med tkr. Avesta kommun År Antal invånare Andel invånare 65-w år Antal invånare 65-w år Andel i ordinärt boende 65-w år Andel med särskilt boende 65-w år ,21 % ,0 % 7,0 % ,09 % ,0 % 4,0 % ,03 % ,1 % 4,1 % ,7 % ,1 % 4,1 % År Kostnad/vårdtagare ordinärt boende Total kostnad ordinärt boende Kostnad/vårdtagare särskilt boende Total kostnad särskilt boende tkr tkr 364 tkr tkr tkr tkr 489 tkr tkr tkr tkr 458 tkr tkr tkr tkr 483 tkr tkr Avesta hade år 2005 ett högre antal och en högre andel (11,1 %) av personer över 65 år i ordinärt boende och ett lägre antal och en lägre andel (4.1 %) i särskilt boende än i. För år 2002 redovisar Avesta kommun likartade siffror som gör. I jämförelse med är kostnaden per vårdtagare år 2005 lägre i ordinärt boende och högre i särskilt boende. Den totala kostnaden för Avesta kommuns äldreomsorg för vårdtagare i ordinärt och särskilt boende år 2002 och år 2005 uppgick till tkr respektive tkr en ökning mellan åren på tkr. 15

18 Bollnäs kommun År Antal invånare Andel invånare 65-w år Antal invånare 65-w år Andel i ordinärt boende 65-w år Andel med särskilt boende 65-w år ,58 % ,0 % 7,0 % ,57 % ,0 % 7,0 % ,57 % ,0 % 6,3 % ,72 % ,0 % 6,0 % År Kostnad/vårdtagare ordinärt boende Total kostnad ordinärt boende Kostnad/vårdtagare särskilt boende Total kostnad särskilt boende tkr tkr 383 tkr tkr tkr tkr 417 tkr tkr tkr tkr 462 tkr tkr tkr tkr 482 tkr tkr Bollnäs kommun redovisar för åldersgruppen relativt likartade uppgifter för år 2002 och år Andelen i eget boende och andelen med särskilt boende har minskat mellan åren med 1 %. Vid en jämförelse med är för de båda åren andelen i ordinärt boende högre och andelen med särskilt boende lägre i Bollnäs kommun. Kostnaden per vårdtagare år 2005 med ordinärt boende är lägre och i särskilt boende högre i Bollnäs kommun än i. Den totala kostnaden för Bollnäs kommuns äldreomsorg för vårdtagare i ordinärt och särskilt boende år 2002 och år 2005 uppgick till tkr respektive tkr en ökning mellan åren på tkr. 16

19 Härnösand År Antal invånare Andel invånare 65-w år Antal invånare 65-w år Andel i ordinärt boende 65-w år Andel med särskilt boende 65-w år ,65 % ,0 % 7,0 % ,48 % ,0 % 6,0 % ,44 % ,1 % 6,1 % ,55 % ,9 % 5,5 % År Kostnad/vårdtagare ordinärt boende Total kostnad ordinärt boende Kostnad/vårdtagare särskilt boende Total kostnad särskilt boende tkr tkr 384 tkr tkr tkr tkr 380,0 tkr tkr tkr tkr 386,5 tkr tkr tkr tkr 422 tkr tkr Andel och antal personer i åldersgruppen som får hjälp av Härnösands kommuns äldreomsorg och som bor i ordinärt boende har ökat från år 2002 till år Andelen med särskilt boende har minskat från 7 % år 2002 till 5,5 % år I jämförelse med har Härnösands kommun år 2005 ett högre antal och en högre andel vårdtagare med ordinärt boende än med särskilt boende. Kostnaden per vårdtagare år 2005 med ordinärt boende och i särskilt boende i Härnösands kommun är i stort lika respektive högre än i. Den totala kostnaden för Härnösands kommuns äldreomsorg för vårdtagare i ordinärt och särskilt boende år 2002 uppgick till tkr och år 2005 till tkr som är en ökning med tkr. Kommentar är den enda kommunen bland de kommuner som ingått i jämförelserna som har ett högre antal och en högre andel vårdtagare över 65 år i särskilt boende än med ordinärt boende. Jämfört med de övriga kommunerna redovisar för år 2005 den högsta kostnaden per vårdtagare i ordinärt boende. För särskilt boende är det bara Arvika kommun som redovisar en lägre kostnad per vårdtagare. 17

20 6.7 Budget och utfall för hemtjänst, särskilda boenden, nattpatrull och förvaltning för åren Hemtjänst/larm/ matdistribution Nattpatrull Särskilt boende/ korttidsboende Förvaltningsadministrativa kostn Budget Resultat Differens Budget Resultat Differens Budget Resultat Differens Budget Resultat Differens Resultatet år 2002 för förvaltning inkluderar kostnaderna för enhetschefer. Från och med år 2003 redovisas dessa kostnader under respektive verksamhet. Uppgifterna för förvaltningsadministrativa kostnader ( t.ex. ledningskontor, it, bemanningsenhet, personalrehabilitering) avser hela omvårdnadsförvaltningen. Kommentar Under de två senaste åren har de verksamheter som ingått i granskningen redovisat positivt resultat mot budget. 18

21 KPMG Bohlins AB som ovan Magnus Larsson Kundansvarig Dagney Hansson Projektansvarig 19