Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling gäller för skolans samtliga verksamheter och skolformer Upprättad enligt delegationsordning position: för Grundskola och Grundsärskola Rektor Kerstin Lif 1 oktober 2018 Barn och utbildningsförvaltning Västerås

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING GRUNDUPPGIFTER VÅR VISION SAMVERKAN BARN/ELEVER... 5 ELEVRÅD... 5 KAMRATSTÖDJARE SAMVERKAN MEDARBETARE... 5 REKTOR... 5 ELEVHÄLSOTEAM... 6 ARBETSLAG SAMVERKAN VÅRDNADSHAVARE FÖRANKRING AV PLANEN DEFINITIONER UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING UTVÄRDERING AV FÖRRA ÅRETS PLAN SAMVERKAN I UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FÖRRA ÅRETS PLAN UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER METOD/AKTIVITET FÖR KARTLÄGGNING RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNINGEN GENOMFÖRA ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ÅTGÄRDER FRÄMJANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ ENHETEN UNDER KOMMANDE ÅR ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PERSONER BARN/ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV ANDRA BARN/ELEVER RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN/ELEV KRÄNKS AV MEDARBETARE 15 2

3 7.5. RUTINER FÖR UPPFÖLJNING RUTINER FÖR DOKUMENTATION ANSVARSFÖRHÅLLANDE DISKRIMINERINGSGRUNDER Referensförteckning BILAGOR Ordningsregler för Rutin för anmälan till huvudman vid diskriminering och/eller kränkande behandling Blankett för anmälan, utredning och uppföljning av upplevelse av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Utredning av kränkande behandling Uppföljning av utredning vid kränkande behandling

4 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Dnr: <Dnr> 1. INLEDNING Alla barn/elever har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Därför finns det bestämmelser om att förskolan och skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Varje människa är unik, kompetent, och värd att mötas med respekt och empati. I vardagsarbetet vill vi erbjuda utmaning, trygghet, medkänsla och omtanke. Vi tar avstånd från all tendens till kränkande behandling, våld och trakasserier. Detta gäller såväl umgänget ungdomarna sinsemellan som mellan ungdomar och vuxna. Vi använder ett vårdat språk. Vi ser kulturell bakgrund och olikheter som berikande för oss alla. Vi ansvarar gemensamt för att vara aktsamma om vår skola. Genom grundläggande demokratiska värderingar vill vi i olika samverkansgrupper, såsom elevråd, matråd och kamratstödjare, föra en dialog där vi respekterar allas åsikter, men också accepterar fattade beslut. I nära samarbete med hemmet skapar vi en skola som präglas av omsorg, omtanke och generositet som grund för lärande och utveckling.

5 2. GRUNDUPPGIFTER Skola: Rektor: Kerstin Lif Ansvarig för planen: Kerstin Lif Planen gäller från: Planen gäller till: Planen gäller i sin helhet för såväl grundskolans som grundsärskolans verksamheter Vår vision Nyfikna Nyskapande s verksamhet och organisation skall utformas så att goda relationer, trygga lärandemiljöer och likabehandling för alla som vistas på skolan, barn och vuxna, främjas. Vi arbetar kontinuerligt mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling. Genom förebyggande arbete vill vi säkerställa syftet så att denna plan uppfylls och att vi motverkar all form av kränkande behandling Samverkan barn/elever Elevråd I varje arbetslag utses representanter till elevrådet. Elevrådet behandlar bland annat frågor om trivsel, aktiviteter och det psykosociala arbetsklimatet på skolan. Kamratstödjare I varje arbetslag och klass utses en kamratstödjare. Kamratstödjarna träffas regelbundet under kurators ledning och verkar för en god anda på skolan, med särskilt avseende på den psykosociala miljön Samverkan medarbetare Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för att skolan arbetar i enlighet med denna plan. Rektor har också det direkta ansvaret när personal är inblandad, t ex om elev upplever sig kränkt eller diskriminerad av vuxen på skolan. Rektor ansvarar även för att gjorda insatser dokumenteras. 5

6 Elevhälsoteam I skolans elevhälsoteam ingår rektor, skolsköterska, kurator, psykolog, studie- och yrkesvägledare samt specialpedagog. Elevhälsoteamet har ett övergripande ansvar för att planerade förebyggande och främjande åtgärder blir genomförda. övergripande ansvar för att akuta åtgärder blir vidtagna vid tillbud. övergripande ansvar för information till medarbetarna. ansvar för att denna plan ses över och följs upp årligen. ansvar för uppföljning av elevenkäter och att resultatet ligger till för planeringen av insatser för kommande läsår. Arbetslag Arbetslaget ansvarar i första hand för den psykosociala miljön och för att reda ut eventuella konflikter och osämja bland eleverna. Arbetslaget har ett övergripande ansvar för information till elever och vårdnadshavare Samverkan vårdnadshavare Vårdnadshavare är de viktigaste vuxna för barnen. Genom intresse och engagemang för barnets skolgång visar man som vårdnadshavare att skolan är viktig. Prata med barnet om skolan Visa tydligt för ditt barn att du inte accepterar att kränkningar förekommer, om skolan och hemmet gemensamt tar klart avstånd från kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen. Håll kontakt med skolan om hur det går för ditt barn Under utvecklingssamtal diskuteras ditt barns utveckling utifrån skolans mål. Vi uppskattar att vårdnadshavare intresserar sig för hur vi arbetar i skolan. Genom att komma på besök visar du att skolan är viktig. Vi måste alla hjälpas åt att skapa en skola där alla trivs och mår bra. Tveka inte att samtala med mentor eller annan skolpersonal om du misstänker att allt inte står rätt till. 6

7 2.5. Förankring av planen Förankring av denna plan sker genom: Information till alla klasser i början av läsåret om likabehandlingsplanen och att kränkande behandling inte får förekomma, samt vad man kan göra om man upplever sig utsatt. Information till alla vårdnadshavare vid höstterminens första föräldramöte om denna plan, vårdnadshavares ansvar samt vart man kan vända sig om man upplever att det egna barnet är utsatt. Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns att tillgå på skolans hemsida. En kortfattad folder Handlingsplan mot kränkande behandling delas ut till hemmet varje läsårsstart. Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns som talbok och med bildstöd för grundsärskolans elever. 3. DEFINITIONER Skolans arbete kring kränkande behandling styrs av Skollagen (2010: 800) kap 6 och av Diskrimineringslagen (2008:567). Kränkande behandling är det begrepp som används i 6 kapitlet skollagen. Med kränkande behandling avses ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen kränker ett barns eller en elevs värdighet. Detta kan ske på olika sätt t.ex. Fysiskt, genom slag och knuffar. Verbalt, genom hot och förnedrande ord. Psykosocialt, genom utfrysning eller ryktesspridning. Text- eller bildburet, genom klotter, brev, e-post, sms, symboler och sociala medier. 7

8 Diskriminering är enligt diskrimineringslagen att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Se även punkt 8. Trakasserier är ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder). Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker ett barns eller en elevs värdighet. Gemensamt för trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns eller en elevs värdighet. 4. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 4.1. Utvärdering av förra årets plan 4.2. Samverkan i utvärderingen av förra årets plan Utvärdering har skett i samverkan mellan elevhälsoteamet, övrig skolpersonal samt elever i grundskolan och i grundsärskolan Resultat av utvärderingen av förra årets plan Mål Aktivitet Uppföljning Ökad närvaro Ökad trygghet Skolan har tillsatt elevcoacher som arbetar aktivt med uppföljning av frånvaro Kameraövervakning Vi kan idag inte se någon skillnad av resultaten över lag av vårt arbete i statistiken över elevers närvaro. Skolan har skapat ett instrument i Excel över närvarostatistik som stöd i vårt arbete. Kurator har under sommaren haft uppsökande verksamhet gentemot elever med problematisk frånvaro som vi har identifierat utifrån ovanstående Excel-verktyg. Antal incidenter som stölder och bråk har kraftigt minskat. Eleverna ger själva förslag på platser på skolan där kameraövervakning kan utökas. 8

9 Ökad trygghet Förbättring av miljön i omklädningsrummen vid idrottshallen. Öka ungas mående och kunskap om psykisk hälsa. Utveckla samarbetet mellan skolan och fritidsgården Trygghetsvandring med klassrepresentanter och personal från EHT Kontakt med fastighetskontoret Målgrupp åk 8. Ett hälsofrämjande och preventivt samarbete med YAM, Youth Aware of Mental health för psykisk hälsa bland unga. Rektor och chef för gården träffas och diskuterar möjligt samarbete Sammanställning av elevers synpunkter delgavs arbetslagen och vaktmästaren för åtgärd. Några punkter återstår att åtgärdas t ex omklädningsrum och duschutrymmen i idrottshallen. Omklädningsrummen är ommålade men problemet med separata bås för dusch och ombyte kvarstår. YAM har under vårterminen träffat alla elever i åk 8. I PN-enkäten vittnar elever i högre del än för genomsnittet i kommunen att de kan gå och prata med personal i elevhälsan, t ex kurator och skolsköterska. Samverkan mellan gården och skolan har kommit igång. Samverkan kring särskilda elever behöver utvecklas. Sortimentet av de produkter som säljs behöver ses över för att följa de gemensamma riktlinjerna för skolcaféverksamhet i kommunen Uppföljning och utvärdering av årets plan Årets plan ska utvärderas i samverkan mellan elevhälsoteam, övrig skolpersonal och elever. Årets plan utvärderas senast efterföljande läsår i september. Ansvarig för att planen utvärderas är skolans rektor. 5. KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV ORSAKER Tidpunkter för kartläggning sker under läsåret, se även Metod/aktivitet för kartläggning Elevinriktad arbetsmiljöenkät genomförs varje läsår. Trygghets och trivselenkät delas ut i samtliga elevgrupper varje termin. Medarbetarenkät genomförs varje läsår. 9

10 Sammanställning av årets tillbud och vidtagna åtgärder sker årligen. Elevhälsoteamet träffas veckovis. Elevhälsoteamet samarbetar med elevcoacherna, skolpsykolog, familjecentrum, IFO samt fritidsgårdarna. Skolsköterskan intervjuar alla elever i år 8 angående hälsa. Lägesrapport från kamratstödjarna sker kontinuerligt under ledning av skolans kurator. Återrapportering från kamratstödjarträffarna görs till arbetslagen och elevhälsoteamet Resultat och analys av kartläggningen Arbetet med att öka närvaron på skolan ska fortsätta. Kameraövervakningen har lett till att stölder och andra incidenter på skolan har minskat kraftigt. Kamerorna har bidragit till att bråk mm har klarats upp enklare tack vare bilder från övervakningen. Resultatet indikerar att tryggheten på skolan har ökat, men det finns fortfarande platser på skolan där eleverna känner sig otrygga och eleverna önskar därför utökad kameraövervakning. Trots kamerornas effekt på den upplevda tryggheten på skolan ska vi fortsätta att arbeta främjande och förebyggande för en ökad känsla av trygghet och trivsel hos alla elever. 6. GENOMFÖRA ÅTGÄRDER 6.1. Främjande åtgärder Läsårsintroduktion värdegrundsarbete mm som arbetslagen arbetar med i början av höstterminen. Särskild vikt läggs vid introduktion av nya elever och klasser på skolan. Elevcoacherna kontaktar hemmet vid olovlig eller hög frånvaro. Livskompetens, diskussion av livsfrågor tillsammans med s kurator och skolsköterska. YAM besöker alla elever i årskurs 8 för utbildning och samtal om psykisk (o)hälsa. Ungdomsmottagningen besöker årskurs 7 för information om sin verksamhet. Mentorstid tid då elevernas mentor träffar elevgruppen för samtal kring lärandet. har tydliga förhållningsregler som elever, vårdnadshavare samt skolans personal tar del av vid skolstart. Se bilaga 1. All skolans personal införlivar förhållningsreglerna i den dagliga verksamheten. Samarbete med Hammarbygårdens personal med fokus på läget på skolan och det psykosociala arbetsklimatet på skolan. 10

11 6.2. Främjande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning Ökad närvaro Minska stress och psykisk ohälsa Elevcoach ringer på morgonen till vårdnadshavare för elev som är frånvarande Elevcoacher Lå 18/19 Vid utökat EHT varje månad samt terminsvis via statistik i Vklass. YAM besöker åk 8 EHT Vt-19 Hälsosamtal, PNenkät. 1 ggr/år Främja fysisk och psykisk hälsa UM besöker alla elever i åk 7 EHT Ht-18 PH-enkät Tydlighet Lektionerna startas med information på tavlan om lektionens syfte och innehåll. Varje undervisande lärare Lå 18/19 PN-enkät. 1 ggr/år 6.3. Förebyggande åtgärder Genomförande och uppföljning av elevinriktade arbetsmiljöenkäter. Lägesinventering Elevinriktad arbetsmiljöenkät genomförs varje läsår. Skolan saknar ett eget verktyg för att inventera elevers psykiska mående utöver skölsköterskornas elevhälsosamtal i åk 8, ska utformas under läsåret. Trygghet och trivselenkät genomförs klassvis varje termin. PN-enkäten genomförs varje läsår. Sammanställning av årets tillbud och vidtagna åtgärder sker i samband med kvalitetsrapporten vid läsårets slut. Elevhälsoteamet träffas veckovis. Då sker också återrapportering från kamratstödjarträffarna. Elevhälsoteamet samarbetar med skolpsykolog, familjecentrum, IFO samt fritidsgården på Hammarby. Utökat elevhälsoteam varannan vecka då elevcoacher, Syv och speciallärare deltar. Centrala elevhälsans specialteam träffar grundsärskolans personal varje månad. 11

12 Skolsköterskan intervjuar alla elever i år 8 angående hälsa. Regelbunden lägesrapport från kamratstödjarna. Vuxna på skolan All personal på skolan arbetar aktivt i enlighet med skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. Vuxna ansvarar för gruppindelningar vid grupparbeten, idrott mm. Arbetslagen ansvarar för att vuxna finns tillgängliga för eleverna i arbetslagets elevutrymmen utanför lektionstid. Lärare utser bestämda platser i klassrummen när behov uppstår. Elever på skolan Varje elev förväntas känna till och följa skolans ordningsregler. Kan elever inte lösa en konflikt på egen hand ska lärare eller annan vuxen kontaktas. Känner sig en elev illa behandlad vänder sig eleven till en vuxen som hen känner förtroende för. Vid läsårsstart väljs i varje arbetslag lämpliga elever till kamratstödjare. Dessa kvarstår normalt i sitt uppdrag under hela högstadiet. Kamratstödjare har regelbunden kontakt med kurator på skolan. Med jämna mellanrum träffas kamratstödjarna under ledning av kurator. har tydliga förhållningsregler som elever samt vårdnadshavare tar del av vid skolstart. Se bilaga Förebyggande arbete på enheten under kommande år Mål Aktivitet Ansvar Tidplan Uppföljning vad, hur, när Ökad trygghet Trygghetsvandring med klassrepresentanter och personal från EHT. Grundsärskolan genomför en egen utifrån sin verksamhets lokalanvändning. EHT Höstterminen 2018 Sammanställa otrygga områden i och på skolområdet. Diskuterar vid EHT och besluta om åtgärder. 12

13 Förbättring av miljön i omklädningsrummen vid idrottshallen. Fortsatt önskan om enskilda bås för dusch mot fastighetsförvaltaren. Rektor Lå 18/19 Maj 2019 Öka ungas mående och kunskap om psykisk hälsa. Målgrupp åk 8. Ett hälsofrämjande och preventivt samarbete med YAM, Youth Aware of Mental health för psykisk hälsa bland unga. EHT/Rektor Vårterminen 2019 Maj 2019 efter avslutad kurs och genom elevenkäter. Utveckla samarbetet mellan skolan och fritidsgården Rektor och chef för gården träffas och diskuterar möjligt samarbete Rektor/bitr. rektor 3-4 ggr/termin September 2019 Skapa ett ökat lugn i arbetslag och korridorer Öka trivsel och upplevelse av matro i matsalen. Fler vuxna ska röra sig på de elevgemensamma ytorna under dagen. Efterleva ordningsreglerna Erbjuda all personal pedagogisk lunch. Efterleva ordningsreglerna Respektive arbetslag, Elevstödjande personal och all övrig personal. Alla vuxna på skolan Lå 18/19 Lå 18/19 Trygghet och trivselenkät, PN-enkät Trygghet och trivselenkät, PN-enkät 7. ATT UPPTÄCKA, UTREDA OCH DOKUMENTERA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 7.1. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Strategier för upptäckt All personal är ständigt vaksam och iakttagande. 13

14 Under kamratstödjarträffar diskuteras stämningen i klassen och på skolan. Vårdnadshavare kan göra iakttagelser hemma och uppmanas att meddela skolan. Kamratstödjarna träffas regelbundet. Utvecklingssamtal hålls minst en gång per termin med elever och vårdnadshavare. Medarbetarsamtal med personal görs årligen. Elev- och personalenkäter genomförs planenligt Personer barn/elever och vårdnadshavare kan vända sig till Alla elever har en egen mentor Skolans expedition är bemannad under hela skoldagen. Elevcoacher Skolsköterska Kurator Studie- och yrkesvägledare Lärare Speciallärare, specialpedagog Rektor, biträdande rektor Vaktmästare Datasupport Kamratstödjare som är behjälplig i kontakt mellan elev och personal Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av andra barn/elever Steg 1 Utred vad som verkligen hänt När man misstänker eller får reda på att kränkande behandling eller trakasserier förekommer, ta reda på så mycket som möjligt om vad som hänt redan samma dag, helst genom att tala med den utsatte själv. Det gäller att skapa trygghet och förtroende i första hand. Vill denne inte berätta, försök fråga någon vuxen som kan ha sett vad som hände. Fråga sedan andra elever som kan ha sett eller hört något. Ta reda på vad som inträffat så exakt som möjligt. Undvik att få med gamla händelser. Ta reda på Vad har hänt? På vilket sätt har kränkningen skett? Vem kränker? Vem är ledaren? Tala om att du inte under några omständigheter accepterar kränkande behandling och kommer gå till botten med detta. Säg också att du förväntar dig att han/hon inte tänker ge 14

15 igen. Säg också att du kan komma att ta kontakt med vårdnadshavaren/vårdnadshavarna och informera om vad som hänt. Uppmana eleven att själv berätta hemma. Bestäm en ny tid för ett möte några dagar senare. Steg 2 Konfrontera den/de som utför de kränkande handlingarna Samtala med förövarna. Är det fler så samtala med dem en och en. Börja med den som du tror dig få mest information av. Det är viktigt att de inte får tillfälle att träffas för att prata ihop sig. Detta samtal skall helst göras samma dag som samtalet med den kränkte äger rum. Även här gäller det att skapa trygghet. Undvik moraliska aspekter. Det leder lätt till ett försvarsbeteende. Var rak och tydlig. Få honom/henne att förstå allvaret i vad som hänt. Ställ helst frågor som kan besvaras med ja eller nej. Låt eleven bekräfta vad du sagt genom att fråga om hon/han förstått, samt om hon/han tror sig klara av det? Gör tillsammans upp en strategi för hur kränkningarna eller trakasserierna skall sluta. Bestäm en ny tid för möte och gör klart att fallet kommer att följas upp ordentligt och att skolan under inga omständigheter accepterar att kränkningarna fortgår Rutiner för att utreda och åtgärda när barn/elev kränks av medarbetare Enligt 6 kap 9 skollagen får huvudmannen eller personalen inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Om en elev upplever sig kränkt av personal är det rektors ansvar att handlägga detta. Det är viktigt att den kränkta eleven pratar med någon vuxen om det inträffade, så att det kommer till rektors kännedom. Det är av synnerlig vikt att eleven tas på allvar, och att utreda vad som faktiskt hänt, genom samtal med de berörda och eventuella vittnen. Samtal med elevens vårdnadshavare är självklart nödvändiga. I vissa fall kan det bli aktuellt med polisanmälan. OBS! Vid befarad diskriminering, trakasserier eller kränkning utfört av en medarbetare ska alltid utredningen göras av rektor 7.5. Rutiner för uppföljning Steg 3 Uppföljning Efter ca en vecka sker ett uppföljningssamtal. Tala med den utsatte först och sedan med den som utfört de kränkande handlingarna. 15

16 Det är viktigt att få klart för sig att trakasserierna och kränkningarna upphört och även lägga upp en strategi för att det inte fortsätter. Steg 4 Om kränkningarna/trakasserierna inte upphör Upphör inte kränkningarna/trakasserierna tas kontakt med vårdnadshavare och elevhälsoteam, samt i vissa fall sociala myndigheter och/eller polis Rutiner för dokumentation Skolan följer de rutiner som kommunen utarbetat i enlighet med dokumentet Rutin för anmälan till huvudman vid trakasserier eller kränkande behandling. Se bilaga 2. Om en elev upplever sig kränkt ska detta skriftligen dokumenteras, samt skyndsamt rapporteras till rektor. Rektor i sin tur anmäler händelsen vidare till skolhuvudmannen. Blanketten skickas i pappersform, i slutet kuvert, via internposten till respektive registrator för diarieföring. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn/en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn/en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen Ansvarsförhållande Rektor Rektor har det övergripande ansvaret för att skolan arbetar i enlighet med denna plan. Rektor ansvarar även för att gjorda insatser dokumenteras. Årets plan utvärderas senast september Ansvarig för att årets plan utvärderas är skolans rektor. 16

17 8. DISKRIMINERINGSGRUNDER Kön Att någon är pojke, flicka, kvinna eller man. Även transexuella personer alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. Könsöverskridande identitet och uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som man eller kvinna eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Religion eller annan trosuppfattning Med trosuppfattning avses olika religiösa uppfattningar som är jämnförbara med religion tex buddism och ateism. Etiska, filosofiska åsikter skyddas inte av lagen. Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Sexuell läggning Homosexualitet, bisexualitet, heterosexualitet dvs. om du bli kär i personer av samma kön, båda könen eller motsatt kön som dig själv. Ålder Skydd mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang. 17

18 9. Referensförteckning Nya bestämmelser för förskolan och skolan fyra steg och sju diskrimineringsgrunder Youth Aware of Mental health, YAM Ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga. Bilagor Bilaga 1: ordningsregler Bilaga 2: Rutin för anmälan till huvudman vid diskriminering och/eller kränkande behandling Bilaga 3: Länk till bilaga

19 Bilaga 1: Ordningsregler för På passar vi tider och tar ansvar för skolarbetet. Vi använder ett vårdat språk, bemöter varandra med respekt och visar omsorg om vår närmiljö. Våra ordningsregler Du står upp vid din bänk, innan lektionen börjar och när lektionen är slut. Du använder din dator endast i studiesyfte under lektionen. Du lämnar in din mobil till undervisande lärare innan lektionens början. Du tar av dig mössa och keps i matsal. Du inte har ytterkläder med dig in i klassrummet eller i matsalen. Du frågar alltid inblandade om lov innan du fotograferar, filmar eller gör ljudupptagningar. Du besöker bara andra arbetslag om du har undervisning där. Dina kompisar i andra arbetslag får du träffa på rasterna i stora korridorerna, utomhus eller på Gården. Du inte tar med dig nötter, frön, godis eller läsk till skolan och undviker att ha på dig starka dofter. Konsekvenser när ordningsregler ej följs Tillsägelse Beslagta egendom Avvisning från klassrum Kontakt med föräldrar Utredning Ärende lämnas till skolans elevhälsoteam Samverkansmöte med rektor 19

20 Bilaga 2 Rutin för anmälan till huvudman vid diskriminering och/eller kränkande behandling Enligt 6 kap. 10 skollagen (2010:800) är en lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). Anmälningsskyldigheten inträder direkt om en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier. Det finns inga begränsningar i lagtexten om att enbart allvarliga fall eller de fall som förskolechef/rektor anser att huvudmannen bör ha kännedom om ska anmälas till huvudmannen. Alla uppgifter om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska enligt bestämmelsens ordalydelse anmälas till huvudmannen. Huvudmannens ansvar är att se till att det bedrivs ett förebyggande arbete för att motverka kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i framtiden. Varje förskolechef/rektor ansvarar för att det utarbetas rutiner i deras verksamhet för hur personalens anmälningsplikt ska hanteras så förskolechef/rektor snarast får vetskap om att ett barn/en elev känt sig kränkt. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Anmälningsskyldigheten gäller även om ett barn eller en elev upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling av någon i personalen. När förskolechef/rektor har fått kännedom om att ett barn/en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkning/trakasserier ska detta snarast anmälas till huvudmannen. Anmälan görs på blankett Anmälan om upplevd diskriminering och/eller kränkande behandling, se följande sida. Förskolechef/rektor ansvarar för att verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande behandling följs i det enskilda fallet. Blanketten skickas i pappersform, i slutet kuvert, via internposten till respektive registrator. Registrator ansvarar för att anmälningarna sammanställs och rapporteras till verksamhetschef samt respektive nämnds stab månatligen. Staben rapporterar vidare till respektive nämnd. Denna rutin gäller till Västerås stads skolverksamheter fått ett digitalt rapporteringssystem. 20

21 Bilaga 3: Blankett för anmälan, utredning och uppföljning av upplevelse av diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling 21

22 Utredning av kränkande behandling 22

23 23

24 24

25 Uppföljning av utredning vid kränkande behandling 25

26 26

27 27

28 Västerås stad Läsåret 2018/19 28