Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010

Transkript

1 Hällefors kommun Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010 Dagordning: 1. Inledning Peter Björklund 2. Vikten och betydelsen av bemötande och ledarskap Ulf Hagström 3. Lunch 4. Local hero Carolina Thulin 5. Workshop, valbar alternativ o Besök på Skranta fritidsgård o Besök på lägergården Knapped o Seminarie med fritidsledarlinjen Karlskoga folkhögskola o Seminarie Local hero 1. Tidigare har dessa träffar varit halvdagar, denna gång provade vi med en heldag. Värd var Karlskoga kommun och träffen var vid Karlskoga folkhögskola. Upplägget var föreläsningar på förmiddagen och en bit in på eftermiddagen följt av workshops efter intresse med möjlighet till kontakt och nätverksbygge. Deltog gjorde 95 st personer (föreståndare, personal samt några politiker och folkhälsorepresentanter) varav 27 st var från Karlskoga fritidsledarlinje, (se bif deltagarlista). Dagen var kostnadsfri tack vare finansiering från länsstyrelsen och projektet Skolan förebygger 2, där fritiden samt bemötande och ledarskap är en del av innehållet. Läs mer på Vid de två tidigare träffarna (Karlsängs går n, Nora och Norrbygården, Örebro) har vi diskuterat verksamhetsfrågor utifrån begreppen skydds- och riskfaktorer. Arbetsgruppen ansåg med utgångspunkt i det att vi skulle fördjupa oss i det och bjöd därför in Ulf Hagström, utbildare, konsult och leg. psykolog. Planerat dagen har arbetsgruppen gjort bestående av länsdelsrepresentanterna: Susanne Palm, Kumla; Annika Ericson, Örebro; Torbjörn Fimmerstad, Karlskoga; Jimmy Eklund, Lindesberg och Peter Björklund, Samhällsmedicin. 2. Ulf hade drygt två timmar föreläsning om: Vikten och betydelsen av bemötande och ledarskap. Vad innebär frisk- skydds och riskfaktorer? Hur kan begreppen förebyggande och främjande ge ledning i den öppna fritidsverksamheten vad gäller såväl värdegrund, förhållningssätt samt ledarskap? (se även bif bilder)

2 Han har bl a skrivit böckerna: Låter sig skyddsänglar organiseras? När självkänslan växer Med gemensamma krafter förhållningssätt som metod i arbete med ungdom Boken Med gemensamma krafter delade han ut till åhörarna. Relationer och förhållningssätt är bärande. Det handlar om mig som vuxen, hur är jag i mötet med killen eller tjejen? Att hela tiden utgå från ett interaktionistiskt (systemoch samspelsteorier) och salutogent perspektiv (se det friska) i bemötande, förhållningssätt och värdegrunden. Det finns inte en lösning, en insats eller en behandling som har avgörande betydelse, utan det är allting sammantaget. Där varje möte blir ett strå till stacken i form av något positivt eller negativt för den enskilde ungdomen. Det är många faktorer som samverkar och påverkar varandra inbördes för hur utfallet blir, dvs hur den enskilde killen eller tjejen mår, dennes beteende mm. Det går inte tala i termer av orsak-verkan samband, där en orsak ger en viss verkan. I ungdomens liv har personalen på fritidsgården en viktig tårtbit i en helhetsbild att medverka med. Olika miljöer påverkar ungdomen. Hur är bostadsområdet denne bor i, hur bemöter vuxna personer som finns omkring ungdomen osv. Har ungdomen leenden eller stränga ansikten omkring mig genom livet? Alla är faktorer omkring som påverkar ungdomens uppväxt många strån till stacken Det gäller att fylla vågskålen med positiva strån så att vågskålen väger över till faktorer som bringar hälsa. Ulf pratade om samspelsrelationer. När Kalle beskrivs så är det hur Kalle blir i vårt samspel, där jag är en del och Kalle en del. När jag pratar om Kalle så är det hur jag uppfattar honom, min bild, i vår samspelsrelation, när Kalle är tillsammans med någon/några andra så framkommer en annan bild. Båda är bilderna lika sanna. Därför ska jag inte säga att Kalle är på ett visst sätt, det innebär att det är statiskt och inte går att ändra på. Frågan blir vad och hur kan jag som vuxen och personal på fritidsgården agera, göra, säga mm i min del av samspelet för att det ska stärka och främja ungdomens välmående och beteende? Hur kan jag påverka? För det är mitt uppdrag! En problematisering runt allt mer diagnoser är hur man ser på ungdomens beteende. Hur stor del lägger jag på diagnosen och hur stor del lägger jag på vår samspelsrelation? dvs återigen vad är min del, som vuxen och personal, i det som sker? Vad kan jag påverka? Till exempel på vilket sätt säger jag saker till ungdomen? både gällande innehåll, tonfall, tillfälle och vad jag vill ta upp. Det handlar också om det jag, som vuxen, ser hos ungdomen. Ser jag det denne kan och vill och förstärker det på olika sätt? Eller ser jag bristerna och tillkortakommanden hos ungdomen? Vad vill jag med vår relation? Beroende på mina val som vuxen ger det skyddsfaktorer som ungdomen kan nyttja eller så förstärks ungdomens riskfaktorer med ökade risker för negativa beteenden och ohälsa.

3 I fritidsgårdens värdegrund handlar det om att välja aktivt ett interaktionistiskt och salutogent perspektiv. Att ha ett främjande perspektiv handlar om att finna, uppmuntra och ha fokus på faktorer i verksamheten som bidrar till en förbättrad hälsa och välmående. Ha ett arbete med fokus på kompetenser och resurser hos ungdomarna och förstärka dessa. Då blir det intressant och viktigt att veta vilka är frisk- och skyddsfaktorerna? Att ha ett förebyggande perspektiv handlar om att reducera förekomsten av faktorer som bidrar till ohälsa samt att finna och uppmuntra faktorer som bidrar till att reducera ohälsa. Arbete med fokus på risker och riskbeteende och att försöka minska dessa. Intressant blir då att veta vilka är skydds- och riskfaktorerna? De två perspektiven hänger ihop men skiljer sig åt genom vilken utgångspunkt man tar för arbetet. Det finns mycket tillämpad forskning inom området. Har man många friskfaktorer, till exempel bra människor och miljöer omkring sig men har en pappa som är alkolist så klarar man sig rätt så bra trots att det senare är en riskfaktor. Man kanske klarar sig rätt bra med två riskfaktorer också men om jag får tre riskfaktorer omkring sig så är risken stor att det börjar svaja omkring ungdomen. Högriskbarn är barn som har tre eller fler riskfaktorer. Den här högriskteorin fungerar också omvänt, tre frisk faktorer genererar lågriskbarn. Frisk- och skyddsfaktorer är bl a: Vuxnas attityder, omtanke och omsorg Kamratrelationer Struktur och stabilitet i miljön Hjälpa andra, känna sig sedd och behövd Hobbies och fritidsintressen Ulf pratade vidare om vikten av ett yrkesspråk, att vara professionell. Det ökar statusen på yrket som fritidsledare. Att det finns ord och teorier bakom varför man gör det man gör. Att aktiviteterna byggs upp av kunskap och teorier (vetenskap). T ex så kan man hitta mycket stöd i det som görs på en fritisgård i forskningen om skyddsfaktorer och dess innebörd, likaså forskning om självkänsla dess begrepp och innebörd. En hel del sådana aktiviteter görs redan idag, men att veta varför man gör en viss sak eller aktivitet och kunna sätta ord på det, är att vara professionell. Det är inte humöret för dagen eller min egna privata vilja som ska styra innehållet. Begreppet KASAM kan nyttjas som del i styrdokumentet för fritidsgården. Det står för känslan av sammanhang. KASAM innehåller begreppen meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Meningsfullhet: känna att jag är delaktig i det jag gör, att jag delaktig i mitt liv. Att jag känner att jag kan påverka saker o ting i mitt liv, att mitt liv har en mening. Att jag känner att det finns en mening i de saker jag gör. Att ha känslan av delaktighet behöver inte betyda att i realiteten hela tiden påverka saker o ting.

4 Hanterbarhet: lita till mina egna resurser. Jag duger. Om inte, känna att jag det finns någon vuxen som kan hjälpa och stötta mig. Lagom svåra utmaningar. Upprepade erfarenheter av att LYCKAS ger en god självkänsla. Begriplighet: struktur, uppleva en trygghet i mitt liv. Känna och uppleva en vis form av förutsägbarhet dag till dag. Exempel på frågor: På vilket sätt arbetar vi så att ungdomarna känner sig delaktiga i det som sker på fritidsgården (meningsfullhet)? Ger vi dem på något sätt verktyg så att de ser mening i saker som sker utanför fritidsgården (meningsfullhet)? Hur kan vi som vuxna bidra till att stärka ungdomars självkänsla (hanterbarhet)? Hur tydliga regler, har vi på fritidsgården (begriplighet)? Går de missförstås? På vilket sätt får ungdomarna ta del av dessa? Hur tydlig är personalen med sina förväntningar på ungdomarna (begriplighet)? Vad gör vi idag som stärker KASAM hos ungdomarna? (Syna verksamheten, konferenserna, rutinerna, förhållningssättet, samtalen) Vad gör vi på fritidsgården som bidrar till att ungdomen ska känna en känsla av sammanhang? Vad behöver ändras? 4. Carolina Thulin, Local Hero. (läs mer på samt bifogad PPbilder) Local Hero är ett projekt hos CAN ( som finansieras med medel från Staten folkhälsoinstitut. Syftet med Local hero är att ungdomar väljer att inte testa narkotika, samt skjuter upp alkoholdebuten eller avstår helt. Detta genom att stötta ungdomars initiativförmåga, intressen och vilja att göra olika saker. Finns det en grupp ungdomar som vill hitta på något kan man kontakta Local hero. De kommer ut med en processledare och håller en workshop med gruppen. I tid handlar det om två helger med några veckors mellanrum. Målet med workshopen är att komma fram till vad exakt de vill göra, och efter workshopen genomförs aktiviteten. Det går att få 5000 kr från Drugsmart för detta. Exempel på aktiviteter är fotbollsskola för yngre tjejer, musikfestival, LAN, kortfilm De ungdomar som deltagit hittills tycker bl a att de lärt sig om projekt, får nya perspektiv. Det som krävs är. Em vilja att göra något kul och drogfritt En grupp på 5-10 st, år Ha en plats för workshop, inkl mat och konferensmaterial Processledarna är kostnadsfria, man får profilmaterial, möjlighet till ekonomiskt stöd.

5 5. Valbara workshops o Besök på Skranta fritidsgård o Besök på lägergården Knapped o Seminarie med fritidsledarlinjen Karlskoga folkhögskola o Seminarie Local hero NÄSTA TRÄFF ÄR EFTERMIDDAG 27 oktober I KUMLA. Vi återkommer med mer info till hösten. Vid pennan: Peter Björklund, med reservation för ev fel.