Kursen GEOTEKNIK, VGTF05 Formelsamling

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kursen GEOTEKNIK, VGTF05 Formelsamling"

Gunnar Jonsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 Kuren GEOTEKNIK, GTF05 Forelaling , P J Gutafon 0

2 1. Grunbegrepp i geoteknik 1.1 Denitet oh tunghet Kopaktenitet Skryenitet Torrenitet Mättnaenitet (enitet i vattenättat tilltån) p Effektiv enitet för vattenätta jor är för rent vatten 1000 kg/ Tunghet g γ g är g 10 / Torrtunghet γ g g 1

3 Mättnatunghet (tunghet i vattenättat tilltån) γ γ p γ Effektiv tunghet för vattenätta jor γ γ γ γ γ γ 1 är för rent vatten γ γ 10 kn/ 1. Porvoly oh pakning Poroitet (förhållanet ellan joren porvoly oh joren totala voly) p n Portal (förhållanet ellan joren porvoly oh en fata ubtanen voly) e p Saban ellan poroitet oh portal e n n e 1 e 1 n Portal för vattenätta jor γ e γ γ Lagringtäthet el e ID el ef Pakninggra RD,ax 1. Porvatten attenkvot (fuktkvot) attenkvot för vattenätta jor ( )

4 attenättnagra S r p Sr 1. Fraktioner oh benäningar.1 Fraktioner Fraktiongrupp Fraktion Korntorlek () Unergrupp Korntorlek () Blok oh ten Grovjor Finjor Blok >600 Sten Gru 60- San Silt Ler <0.00 Klippblok >000 Stenblok Grovten Mellanten Grovgru 60-0 Mellangru 0-6 Fingru 6- Grovan -0.6 Mellanan Finan Grovilt Mellanilt Finilt Grovler Finler <0.0006

5 . Graeringtal, lerhalt oh organik halt Graeringtal = Cu Lerhalt = Organik halt =, org. Riktvären för benäning av ineraljorar efter korntorlekförelning Fraktion Fraktion i vikt-% av aterial 60 Fraktion lera (<0.00 ) i vikt-% av aterial 0.06 Tilläggor (ajektiv) Gru, Gruig - >40 - gru San, Sanig - >40 - an Silt+ lera (finjor), något iltig - >0 något lerig iltig - >0 lerig - >40 <10 - ilt 10-0 lerig ilt 0-40 iltig lera >40 - lera Huvuor (ubtantiv) O joren innehåller ten ( ) oh/eller blok (>600 ) tillkoer tilläggor oh huvuor änra enligt: Fraktion Fraktion i vikt-% av total joräng Fraktion ten ( ) i vikt-% av aterial.60 Tilläggor (ajektiv) Huvuor (ubtantiv) Sten ( ) tenig >40 - tenjor Blok (>600 ) 5-0 blokig kt blokig - >40 - blokjor Sten+blok ( 60 ) >40 >50 - tenjor <50 - blokjor 4

6 . Spänning, eforation oh brott i jor.1 Allänna pänningaban Totalpänning vertikalt oraka av joren egenvikt σ z γ N i1 i Δzi Porvattentryk (tatikt) u γ(z z) är (z z) Effektivpänning σ σ u Effektivpänning horiontellt för jor i vila σ x K o σ z är avtånet från grunvattenytan ner till aktuellt jup, räknat poitivt neåt. Spänningtillkott av yttre lat Enligt approxiationetoen :1 : För ytlat på en rektangulär yta bl: σ z bl b zl z 1 z b1 z L För ytlat på en rektangulär yta bl e tor läng L, å att z / L 1 oh b / L 1: σ z bl b (b z)(l z) b z 1 z b 5

7 Enligt elatiitetteori (Bouine): För punktlat: Q z σz π 5 a För förela lat på rektangulär yta:. Kopreion av jor Definition av kopreionoulen M (öoeteroulen, tangentoulen): M σ /ε M för typik grovkornig jor (friktionjor): 1β σ M σ j är jäförele- eller referenpänningen σj j vanligen är 100 kpa, oh är är kopreionoultalet oh β är pänningexponenten M för typik finkornig jor: M M o kontant för 0 σ σ M ML kontant för σ σl M ML (σ σl )M är M M/σ kontant för σ L 6

8 .4 Sättning Generellt: ertikal töjning i joren oraka av en ökning ( σ 1 ) σ1 σ ( σ0 ) σ0 M Δσ av vertikal pänning från σo till σ 1 : För grovkornig jor (friktionjor) e M enligt.: β β 1 σ 1 σ ε 0 varav peiellt för β=1 få att β σj σj Δσ Δσ ε är M=kontant σ j M För finkornig jor e M enligt.: a b är töjningen oraka av en pänningökning a b är är ε a Δσ a M o är töjningen av en pänningökning b b är töjningen av en pänningökning ML Δσ a b ino intervallet ino intervallet 0 σ σ σ σ σ L är 1 M (σ -σ ) M ε ln L 1 L är töjningen av en pänningökning M ML (σo-σl ) M ino intervallet Δσ σ L från σo σ till σ1 7

9 .5 Brott i jor Mohr-Coulob brotteori τf σn tanφ Saban ellan huvupänningar vi brott σ1 σ tan 45º φ tan 45º φ σ σ tan 1 Skjuvpänning vi brott τ f R o φ Noralpänning vi brott σ f σ Rin φ Spänningirkeln raie 1 R σ 1 σ Spänningirkeln entru 1 σ σ1 σ 45º φ tan45º φ 8

10 4. Allänna bärförågeekvationen Effektiv bärföråga b på grunläggningjupet [kraft/yta] för joren uner en rektangulär grunläggningyta bl e f : b L belägen b N i g N i g (1/ ) bn i g är är joren koheion är effektiva överlagringtryket är eelväret av effektiva tungheten för jorkiktet från grunläggningnivån oh ner träkan b: (h / b)( ) g o hg b o b hg 0 N, N, N är funktioner av enligt tabell nean 1 0.b / L, 1 0.4b / L är h g är grunvattenytan nivå neråt uner grunläggningnivån in( f / b, 1.7), 1 1 H /( bln) o 0 i i (1 ) /( 1) o 0 i N i i 1 0.7H /( bl ot ) 1 H /( bl ot ) är H är horiontell latkoponent oh är vertikal latkoponent o g 1 / 147 o 0 g g ( tan ) Bärighetfunktioner enligt Prantl: N N är är arken lutning i graer N N N N N N N 9

11 5. Bottenupptrykning (ingår ej i kuren) Koheionjor: F N γ H h Friktionjor: Fφ i 6. Jortryk Effektivt aktivt jortryk: p a σz tan 45º φ tan45º φ Effektivt paivt jortryk: p p σz tan 45º φ tan 45º φ Effektivt vilojortryk: p K o σ z 10

Relevanta dokument

Geoteknik Bärighet, kap 8. Geoteknik, kap 8. 1

Geoteknik Bärighet, kap 8. Geoteknik, kap 8. 1 Geoteknik Bärighet, kap 8 Geoteknik, kap 8. 1 Disposition Bärighet för ytliga fundament (med ytliga fundament menas fundament som är grundlagda på markytan eller på ett djup av maximalt 2b under markytan