FÖRSTUDIE Kollektivtrafikstråket Trelleborg-Skateholm. Objekt 50514

Transkript

1 FÖRSTUDIE Kollektivtrafikstråket Trelleborg-Skateholm Objekt 50514

2 Titel: Förstudie, Kollektivtrafikstråket Trellebrog - Skateholm, Objekt Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Skåne Kontaktperson: Pernilla Sjögren, telefon ISSN: Distributör: Vägverket Region Skåne, Box 543, Kristianstad vagverket.kri@vv.se, telefon: , fax:

3 Förord Denna förstudie är beställd av Vägverket Region Skåne och framtagen av Atkins Sverige AB under mars - maj Medverkande hos konsulten har varit Sinna Broberg, Linda Wisenborn och Fredrik Sernerup. 3

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1. Syfte och bakgrund Problembeskrivning Aktualitet Tidigare utredningar Geografisk avgränsning Projektmål 7 2. Befintliga förhållanden Markanvändning Trafik och trafikanter Miljö Hälsa och säkerhet Byggnadstekniska förutsättningar Hållplatsklassificering Allmänt om klassificering Klassificeringssystem Utformning och utrustning Drift och Underhåll 3.5 Beskrivning av åtgärder Beskrivning av hållplatser Tänkbara åtgärder Nollalternativet Tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafikstråket FyrstegsprincipeN Konsekvenser Allmänt Sammanställning Kostnader Kostnadssammanställning Fördelningen av kostnader MÅLUPPFYLLELSe MILJÖDOM OCH ÖVRIGA TILLSTÅNd FORTSATT arbete REFERENSer 84 Bilaga 1. Minnesanteckningar från samrådsmöte med Trelleborgs kommun och SkånetrafikeN 85 Bilaga 2. Minnesanteckningar från samrådsmöte med Länsstyrelsen i Skåne län 87 4

5 Sammanfattning Hela kollektivtrafiken ska enligt riksdagsbeslut vara handikappanpassad år Med anledning av detta utreder Vägverket Region Skåne, Skånetrafiken och berörda kommunerna de mest trafikerade busslinjerna i länet. Syftet med linjestudierna är att inventera samtliga hållplatser samt att föreslå förbättringsåtgärder för att de ska uppnå Skånetrafikens normalstandard. Syftet med aktuell förstudie är att redovisa de åtgärder som krävs för att förbättra kollektivtrafiken och därmed uppnå Skånetrafikens normalstandard för sträckan Trelleborg Skateholm, vilken idag trafikeras av linje 183. I förstudien ingår totalt 26 hållplatser. Av dessa föreslås 13 byggas om (5 av dessa i helt eller delvis nytt läge). 7 av dagens hållplatser dras in på grund av långt antal resande eller närhet till intilliggande hållplats. 6 hållplatser behålls i nuvarande form. Markintrång blir aktuellt på ett mindre antal av hållplatserna och i första hand på åkermark. Hela området omfattas av riksintresse avseende kustzonen. Intrång i riksintresseområde avseende kulturmiljö kan bli aktuellt. Strandskyddsområde och registrerade fornlämningar kan komma att beröras. Generellt sett medför ombyggnad av hållplatslägena på sträckan Trelleborg Skateholm förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Åtgärderna medverkar till att göra kollektivtrafiken mer användarvänlig och därmed mer attraktiv. 5

6 1. Syfte och bakgrund 1.1 Problembeskrivning En välfungerade och attraktiv kollektivtrafik är en förutsättning för att minska beroendet av bilen och samtidigt ge alla invånare i Skåne tillgång till regionens utbud av arbete, utbildning, kultur, handel och rekreationsmöjligheter. För att kollektivtrafiken ska vara attraktiv måste den vara tillgänglig, handikappanpassad och trafiksäker samt erbjuda resmöjligheter som är konkurrenskraftiga mot den egna bilen. Med anledning av detta utreder Vägverket Region Skåne, Skånetrafiken och berörda kommunerna de mest trafikerade busslinjerna. Syftet med dessa linjestudier är att inventera samtliga hållplatser samt att föreslå förbättringsåtgärder så att de ska uppnå Skånetrafikens normalstandard. Syftet med aktuell förstudie är att redovisa de åtgärder som krävs för att förbättra kollektivtra-fiken och därmed uppnå Skånetrafikens normalstandard för sträckan Trelleborg Skateholm, som trafikeras av linje 183. I studien ingår inte förslag till åtgärder för att minska resandetiden. 1.2 Aktualitet Hela kollektivtrafiken ska enligt riksdagsbeslut vara handikappanpassad år (Riksdagens beslut den 31 maj 2000 proposition Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken ). Kollektivtrafiken på väg kan i dag under idealiska förhållanden an-vändas av 75% av de funktionshindrade. Inom Skåne län finns ca 8000 hållplatslägen. Av dessa är ca 2200 handikappanpassade fram till och med år Med utgångspunkt i riksdagsbeslu-tet är Vägverket Region Skånes mål: - att kollektivtrafiken ska vara användbar för 90 % av de funktionshindrade år att minst 50 % av alla resor, som görs av Figur 1: Linje 183 Linje 183 6

7 färdtjänstlegitimerade resenärer, skall kunna ske på anpassade hållplatser i den allmänna kollektivtrafiken under år att alla hållplatser längs alla starka busstråk och huvuddelen av de medelstarka skall vara handikappanpassade till år 2010, vilket täcker drygt 80% av utförda resor. För att samhället skall kunna nå Nollvisionen i trafiken, Vägverket förhållning att noll personer skall dödas eller skadas svårt i trafiken, måste Skånetrafikens busshållplatser ha ett läge och en utformning som är optimal ur trafiksäkerhets- och resandesynpunkt. Hållplatsernas läge får inte ur någon synpunkt strida mot gällande trafiklagstiftning. De flesta av hållplatserna i studien har inte denna standard. skall kunna känna sig säkra såväl under färden dit som vid väntan på buss eller tåg. Busschaufförerna skall kunna stanna sina fordon, ta ombord passagerare och köra ut från hållplatserna på ett säkert sätt. För att förbättra tillgängligheten för de funktionshindrade görs en handikappanpassning av hållplatserna på sträckan. Detta innebär att hållplatserna förses med förhöjt kantstöd (vid hållplatser med befintligt kantstöd höjs detta om så krävs) vilket innebär att höjdskillnaden mellan plattformen och bussen blir mindre. Hållplatserna förses också med bra allmän belysning, väderskydd och taktila kupolplattor. Vidare förses vissa hållplatser med ledstråk så att synskadade kan orientera sig. 1.3 Tidigare utredningar Skånetrafiken påbörjade år 2005 arbetet att studera linje 183. Detta har reviderats och Förstudie av Busshållplatser på sträckan Trelleborg Skateholm ligger till grund för aktuell förstudie. Tidigare utredningar omfattar även Trafiksäkerhetsåtgärd er i Böste, Smyge och Beddingestrand daterad och Inventering och ombyggnadsförslag av vissa hållplatser och gångvägar i Beddingestrand, utförd av NovaPlan daterad juli Geografisk avgränsning Förstudien omfattar hållplatser från Trelleborg till Skateholm i Trelleborgs kommun. Alla utom Trellborg Övre är belägna längs väg Projektmål Hållplatser för väntande eller avstigande resenärer skall vara så konstruerade att bästa möjli-ga trafiksäkerhet och tillgänglighet uppnås för alla trafikanter, som vistas vid eller på hållplatsen. I princip gäller samma grundregler för god utformning av hållplatser på landsbygden som i tätorterna. Hållplatsen med sin närmsta omgivning är en trafikfarlig miljö, där många oskyddade trafikanter vistas. Resenärer, som anländer till hållplatsen till fots, cyklande eller med andra fordon, Figur 2: Skånetrafikens väderskydd 7

8 2. Befintliga förhållanden 2.1 Markanvändning Befolkning och bebyggelse Stora delar av sträckan längs väg 9 mellan Trelleborg och Skateholm är bebyggda. De ursprungliga fiskelägena ändrade under talet karaktär och blev mer intressanta för fritidshusbebyggebebyggelse längs medlse. Under senare decennier har dessa till stor del byggts ut och åter omvandlats till permanent boende. Åretruntbebyggelse längs kusten, i Skåre läge, Böste läge, Smygehamn och Beddingestrand, kännetecknas av traditionell skånsk småhusbebyggelse. I Gislövs strandmark, Simremarken och Bebbingestrand- Skateholm är andelen fritidshusbebyggelse fortfaran-de stor. Karaktären i dessa områden skiljer sig från permanenthusområdena. Intresset för bo-ende i kustområdet är dock fortsatt stort och andelen åretrunthus ökar konstant. Smygehamn är utpekat som en av kommunens utbyggnadsorter, vilket baseras på att här finns en dokumen-terad efterfrågan på byggbar mark. Lämplig mark för utbyggnad finns norr om skolan samt i de östliga delarna av orten. Näringsliv Verksamheter och arbetstillfällen är framförallt koncentrerade till Trelleborg och Ystad där fler stora företag finns etablerade. Mindre verksamheter finns i bebyggelseområdena utmed kusten. Kultur och turism generar också en del arbetstillfällen. Målpunkter För boende längs kusten är Trelleborg och Ystad viktiga målpunkter vad gäller arbetsplatser, handel, service etc. Vidare utgör kusten i sig en viktig målpunkt för rekreation för såväl boende i området som besökare. Smygehuk, Sveriges sydligaste udde, är kommunens största turistmål. Figur 3. Böste läge - exempel på bebyggelse längs med väg 9. 8

9 Kommunala planer Översiktsplan 2002 för Trelleborgs kommun sammanfattar tankar och idéer kring Trelleborgs framtid. Livskvalitet och hållbarhet är centrala begrepp i planen. Transportsystemet för icke bilburna skall enligt planen prioriteras. Det finns detaljplaner för samtliga bebyggelseområden utmed kusten, frånsett Böste där det finns områdesbestämmelser. 2.2 Trafik och trafikanter Vägar och biltrafik I aktuellt område längs kusten öster om Trelleborg löper väg 9. Denna har en ny sträckning norr om bebyggelsen på Öster Jär och Dalköpinge varefter den viker ner och ansluter till den ursprunliga kustvägen efter Gislövs läge. Trafiken genom de små samhällena utgör en barriär, särskilt tung trafik är besvärande. Samtidigt ger trafiken liv och puls, samt utgör underlag för handel i byarna. Enligt trafikflödesmätningar, utförda 2006 av Vägverket, omfattar trafiken på sträckan inne i Trelleborg cirka fordon/dygn, mellan Gislövs läge och Gislövs strandmark är antalet cirka 4700 fordon per/dygn. Sträckan Gislövs strandmark och Böste har cirka 4000 fordon per/dygn, mel-lan Böste och Smygehamn är antalet cirka 3600 fordon per/dygn, mellan Smygehamn och Beddingestrand cirka 3000 fordon per/dygn och mellan Beddingestrand och Skateholm cirka 2300 fordon per/dygn. Kollektivtrafik Sträckan Trelleborg - Skateholm trafikeras av linje 183 på väg 9 mellan Trelleborg och Skate-holm. Hållplatsen Trelleborg Övre är samlingshållplats för samtliga linjer i Trelleborg (övriga hållplatser inne i Trelleborg trafikeras även av linje 146 och lokallinje 3). Ändhållplatsen Skateholm Cedervägen är en byteshållplats. Här möts linjerna 183 och linje 303. Linje 303 trafikerar Skateholm Ystad, med bytesmöjligheter till linje 305 till Skurup. Linje 183 har två natturer per dygn som går via gatorna i Gislövs läge i stället för på väg 9. Hållplatserna inne i Gislövs läge, från Gislöv Modeshögsvägen till Trelleborg Ö Ringen, ingår inte i denna studie. Linje 183 trafikerar sträckan med arton turer i vardera riktningen vardagar måndag - fredag och klassificeras som ett medelstarkt stråk. Linjen kommer fr.o.m. sommaren 2008 att benämnas nr 190. Flera turer kommer då att gå direkt till Ystad, utan byte i Skateholm Sträckan Trelleborg-Skateholm har totalt 26 hållplatser och cirka 1600 resande per dag. De mest frekventerade hållplatser på sträckan är Trelleborg Övre (byteshållplats), Trelleborg Hamngatan, Böste läge, Smygehamn Stationsvägen, Smygehamn Ängavägen, Beddingestrand Kärringtandsvägen och Skateholm Cedervägen (byteshållplats). Antal av- och påstigande vid varje hållplats på sträckan Trelleborg-Skateholm visas i tabellen på nästa sida. På sidan 11 finns en tabell som visar avstånd mellan hållplatserna. Gång och cykelvägnätet och oskyddade trafikanter Cykelstråk har på senare år byggts utmed kustvägen från Trelleborg österut genom hela kom-munen. I kommunens översiktsplan påtalas att trafiksäkerhet, trygghet, framkomlighet och upplevelse skall prioriteras i gångoch cykelvägsplaneringen. Figur 4. Hållplatsen Simremarken Mopsvägen i riktning mot Skateholm. 9

10 Hpl nr Hållplats namn Mot Skateholm Mot Trelleborg Totalt Påstigande Avstigande Påstigande Avstigande antal resande Trelleborg Övre Trelleborg Hamngatan Trelleborg Kapellgatan Gislöv Strandmållavägen Simremarken Simlingevägen Simremarken Mopsvägen Simremarken Vakthundsvägen Böste V Böste läge Sjötorp Smygehuk Magdehem Smygehuk fyren Smygehuk hamnen Smygehamn Stationsvägen Smygehamn Ängavägen Smygehamn Smygehus Nyhems gård Beddingestrand Kungsljuset Beddingestrand Backsippevägen Beddingestrand Kärringtandsv Beddingestrand Granhyddan Beddingestrand Musselvägen Skateholm Blåvingevägen Skateholm Gulrosvägen Skateholm Cedervägen Summa 1586 Med antalet resande avses medeltalet resande måndag-fredag under oktober Figur 5. Tabell som visar antal av- och påstigande vid varje hållplats på linje

11 Hpl nr Hållplats namn Avstånd från föregående hållplats (m) Nuvarande Efter åtgärd Trelleborg Övre Trelleborg Hamngatan Trelleborg Kapellgatan Gislöv Strandmållavägen Simremarken Simlingevägen Simremarken Mopsvägen Simremarken Vakthundsvägen Böste V Böste läge 300 Böste läge Tillfällig Sjötorp Smygehuk Magdehem Smygehuk fyren Smygehuk hamnen Smygehamn Stationsvägen Smygehamn Ängavägen Smygehamn Smygehus Nyhems gård Beddingestrand Kungsljuset Beddingestrand Backsippevägen Beddingestrand Kärringtandsv Beddingestrand Granhyddan Beddingestrand Musselvägen Skateholm Blåvingevägen Skateholm Gulrosvägen Skateholm Cedervägen Figur 6. Tabell som visar avstånd mellan hållplatserna på linje 183 mellan Trelleborg och Skateholm

12 2.3 Miljö Områdets allmänna karaktär Området präglas av den långa och omväxlande kuststräckan. Väg 9 passerar genom öppna landskap, förbi strandängar, genom äldre historiska bymiljöer och senare tillkommen bebyg-gelse. Marken norr om vägen bestå till största delen jordbruksmark, medan området söder om i större utsträckning är bebyggd. Längs hela kuststräckan är ett mellan 3-5 km brett område av riksintresse för kustzonen. Naturmiljö Allmänt kan sägas att området är vidsträckt och består bl a av sandiga, öppna hagmarker i slänterna ner mot havet. De är till största delen trädlösa och har fårsvingel- och knylhavreve-getation. Rödven- och tuvtåteltyperna förekommer också. Delar av betesmarkerna är påverkade av gödsling och/eller dikning. Enligt inventering är delar av kusten klassad som områden av mycket höga naturvärden, bl.a. Fågelviken, Beddinge strandhed, Beddinge ängar och Fårabackarna. Hela sträckan omfattas av strandskydd. Vid en del av hållplatserna kan dispens eventuellt behövas. Kulturmiljö Längs kuststräckan finns flera områden som klassats som riksintresse för kulturmiljövården och som därför skall skyddas. Dessa är belägna längs östra delen av sträckan och omfattar områdena: Östra Torp Smygehamn: Industri- och hamn miljö med talrika lämningar efter kalkframställ ning som successivt under 800-talet utvecklats kring fiskeläget Smygehamn. Äspö: Öppet odlingslandskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet, kyrkby på slätten och utefter kusten landskapsdomine rande fornlämningar. Skateholm: Öppet svagt kuperat odlingsland skap med förhistorisk bruknings och bosättningskontinuitet i övergångsbyden mellan slättland skapet och risbygden i norr, landskap och bebyggelse prägat av av godsförvaltningen vid Dybäcks slott. Den gamla vägsträckningen (väg 9) samt kuststräckan från Gislövs läge till Skateholm är kulturhistoriskt intressanta (utpekade som viktiga kulturmiljöstråk i länsstyrelsens Kulturmiljörprogram), med gathus och bebyggelse i nära anslutning till vägen och med siktgluggar ner mot havet. Endast på få ställen är marken obebyggd och öppen. Vidare ingår flera ytterligare områden som av länsstyrelsen i Skåne län har utpekats i Kulturmiljöprogrammet för Skåne som särskilt värdefulla kulturmiljöer. Längs vissa sträckor av väg 9 finns biotopskyddade alléer, eller delar av sådana. I utredningsområdet finns ett stort antal fornlämningar registrerade i fornminnesregistret. I vissa av fornlämningarna kan ingrepp behöva göras. Dessutom kan icke registrerade fornlämningar komma att påträffas och beröras. Avseende dessa gäller att de, enligt Kulturminneslagen 2 kap, ska rapporteras till Länsstyrelsen. Naturresurser I området finns inga riksintresseområden avseende värdefulla ämnen. Området av riksintresse för yrkesfiske sträcker sig dock längs hela kusten och täcker havsområdet ut till territorialgränsen. Rekreation och friluftsliv Kuststräckan är viktig för friluftsliv och av stor betydelse även sett i ur regionalt perspektiv. Stränderna är de längsta sammanhängande rekreationsstråken i Trelleborg, som förutom att fungera för bad är utmärkta som promenadstråk och för fiske. Skyddade och skyddsvärda områden Längs aktuell kusträcka finns två naturområden, Dalköpingeängar och Beddinge strandhed, vilka är naturreservat. Det förstnämnda berörs inte då väg 9 i detta läge inte löper utmed kusten, utan har en ny mer nordlig sträckning. Vid Beddinge Strandhed sträcker sig väg 9, i nära anslutning till området. Se figur 7 och 8. 12

13 Figur 7. Utpekade natuvärden i västra delen av utredningsområdet Figur 8. Utpekade naturvärden i östra delen av utredningsområdet 13

14 Figur 9. Riksintresse kulturmiljö i västra delen av utredningsområdet Figur 10. Riksintresse kulturmiljö i östra delen av utredningsområdet 14

15 Figur 11. Områden och stråk utpekade i Länsstyrelsen kulturmiljöprogram - västra delen av utredningsområdet. Figur 12. Områden och stråk utpekade i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram - östra delen av utredningsområdet. 15

16 Figur 13. Registrerade fornminnen i den västra delen av utredningsområdet. Figur 14. Registrerade fornminnen i den östra delen av utredningsområdet. 16

17 2.4 Hälsa och säkerhet Separat gång- och cykeltrafik längs med stora delar av kustvägen fram till Skateholm ger goda förutsättningar för en säker trafikmiljö. Högsta tillåtna hastighet på delar av sträckan är 50 km/ h, vilket medverkar till att skapa en trafiksäker miljö främst i byarna. Dagens hållplatser längs sträckan uppnår, med få undantag, inte Skånetrafikens normalstandard, vilket betyder att de inte uppfyller säkerhets- och tillgänglighetskraven. Generellt sett innebär åtgärder för ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet i kollektivtrafiksystemet att detta blir mer attraktivt och därmed utnyttjas i högre grad. Att hållplatser dras in kan medföra olägenheter för enskilda personer, men ger tidsvinster för flertalet. Optimering av ett kollektivtrafikstråk ger ökat antal resenärer. Om kollektivtrafiken tar andelar från vägtrafi-ken innebär det att buller och emissioner kan reduceras. 2.5 Byggnadstekniska förutsättningar Bredden på väg 9 varierar mellan 6 och 11 meter, vanligast är dock att den är omkring 7,0 meter. Stora delar av sträckan är bebyggd och många av byggnaderna ligger i mycket nära anslutning till vägen. Vidare är avstånden mellan byggnaderna ofta små. På delar av sträckan finns belysningsstolpar med luftledningar. Vid alla hållplatser som förses med väderskydd skall belysning anordnas. Vid vissa hållplatser kan detta innebära problem pga. långt avstånd till elkabel. I dessa fall kan solceller bli aktuella för drift av belysning. Kommunalt VA-nät finns utbyggt längs hela sträckan. Avvattning av vägen sker dels till kommunens nät dels till diken. Figur 15. Hus i Gislöv som ligger mycket nära väg 9. 17

18 3. Hållplatsklassificering 3.1 Allmänt om klassificering För att en korrekt planering av hållplatsombyggnader skall kunna ske med bästa utnyttjande av de ekonomiska realiteterna, som står till buds, måste prioriteringar av insatserna göras. En vederhäftig hållplatsklassificering ligger till grund för detta och en sådan måste basera sig på ett rationellt och hållbart trafikeringssystem. Strategin ligger till grund för lokalisering av busshållplatser och terminaler, samt för vilken betydelse hållplatserna skall ges i ett klassificeringssystem. Utmed alla busslinjesträckningar kommer befintliga hållplatser att klassificeras. Samtidigt tas beslut om att nya hållplatser behöver inrättas eller om gamla har mist sin betydelse och kan dras in. De gränser, som Skånetrafiken anger som riktmärken för vilka resandemängder som krävs för att behålla busshållplatser är: - för starka busstråk enligt busstrategin krävs mer än 5 st av- och påstigande per vardags dygn. - för övriga busstråk enligt busstrategin krävs mer än 2 st av- och påstigande per vardagsdygn. 3.2 Klassificeringssystem I Skånetrafikens klassificeringssystem används följande parametrar för att bestämma utformning och utrustning på hållplatserna: - belägenhet tätort eller landsbygd - antal resenärer per vardagsmedeldygn - trafikmängd på vägen/gatan - vägstandard - hållplatsens betydelse/funktion (exempel vis bytespunkt, resande barn, centralhåll plats). För klassificeringen delas hållplatserna in i två huvudgrupper: tätorts- och landsbygdshållplatser. Vardera huvudgruppen innehåller fyra olika klasser, som främst definieras av antalet resande per vardagsmedeldygn. Statistiken över resandefrekvensen måste kontinuerligt hållas aktuell då t.ex. ut- och inflyttningar kan ge förändrad befolkningssammansättning och antal barn i skolåldern varierar från år till år. Metoderna för klassificering av hållplatserna på landsbygden respektive i tätorten skiljer sig åt på grund av att vägstandard, trafikförhållanden och kringmiljö skiftar och har betydelse för utformningen speciellt om bussficka är nödvändig eller inte. Tätortshållplatser Huvudgruppen tätortshållplatser indelas i fyra klasser helt beroende på resandemängden. Se tabellen nedan: Tätort klass Resandefrekvens/ vardagsdygn (M F) A mer än 300 av- och påstigande B av- och påstigande C av- och påstigande D mindre än 20 av- och påstigande Figur 16. Tabell som visar indelning av klasser beroende på resandemängd för tätortshållplatser 18

19 högre krav på hållplatsens trafiksäkerhet. Vid sko-lor, där trängseln på busshållplatserna kan vara stor och flera bussar angör hållplatsen samti-digt, bör varje buss ha sitt bestämda hållplatsläge. Plattformarna avgränsas med skyddsräcke för att minska risken att någon stiger eller knuffas ut framför en buss. Om hållplatsen används av barn kan det behövas väderskydd trots ett litet antal resande. Om väderskydd saknas på rätt sida av vägen söker barn ofta skydd i väderskydd på motsatta sidan eller på andra närlig-gande platser som portar, träd eller byggnader. Farliga situationer kan då uppstå när bussen kommer. Behov av bussficka kan finnas om trafikmängden på gatan är stor, men även på grund av att man av säkerhetsskäl önskar ett större avstånd mellan väntande passagerare och genomgående trafik. Av betydelse för tätortshållplatsens utformning är också: - om hållplatsen är en bytespunkt mellan tåg-buss eller olika busslinjer, - om det är enda hållplatsen inom en ort med minst 100 invånare, - om avståndet till andra hållplatser är stort. Landsbygdshållplatser Huvudgruppen landsbygdshållplatser indelas i fyra klasser helt beroende på resandemängden. Se tabellen nedan: Hållplatsens utformning, speciellt behovet av bussfickor, beror på flera faktorer såsom hastig-het, trafikmängder och vägstandard. Likaså kan bussfickor vara önskvärda om man av säker-hetsskäl önskar större avstånd mellan tät, snabb trafik och oskyddade resenärer. Särskilt vid skolor och där barn utnyttjar landsortshållplatser måste både hållplatsen och möjligheterna att ta sig till och från densamma studeras säkerhetsmässigt. Bussresenärerna måste på ett rimligt säkert sätt kunna korsa vägen. Planfria korsningar i form av gång- och cykeltunnlar eller broar är naturligtvis att föredra men kräver mycket stora inve-steringskostnader och kan inte byggas vid alla landsortshållplatser. Därför måste överens-kommelser med väghållaren om andra lösningar för att underlätta passage över vägarna ofta göras. Sådana lösningar kan vara nedsättning av reglerad hastighet eller körbanehinder av olika slag. Hållplatsens utformning och speciellt behov av bussficka beror på flera faktorer, såsom hastighet, trafikmängder och vägstandard. I Skånetrafikens klassificeringssystem framgår kriterierna för om hållplatsen skall förses med bussficka eller ej. Se figur 18: Hållplatsutförande med enkel plattform för väntande resenärer eller helt utan plattform kan övervägas där antalet resande är mycket litet. Landsbygd klass Resandefrekvens/ vardagsdygn (M F) F mer än 100 av- och påstigande G av- och påstigande H 5 20 av- och påstigande I mindre än 5 av- och påstigande Figur 17. Tabell som visar indelning av klasser beroende på resandemängd för landsbygdshållplatser enom 19

20 Av betydelse för landsbygdshållplatsens utformning är också: - om hållplatsen är en bytespunkt mellan olika busslinjer. - om hållplatsen ligger vid en förbifartsväg till en ort med minst 100 invånare. - om avstånden till andra hålllplatser är stora. 3.3 Utformning och utrustning Utrustningsstandard för respektive hållplatsklass inom tätort eller på landsbygd kan bestämmas ur tabellen i figur 19. Här fås vägledning om krav på fysisk utformning och behov av olika slags utrustning som t.ex. väderskydd, trafikantinformation, bänkar m.m. I klassificeringssystemet ingår väderskydd av olika typer som en utrustningsdetalj för alla hållplatstyper. Dock finns några faktorer att särskilt ta hänsyn till. Bygglov krävs för väder-skydd vilket innebär tillstånd från annan myndighet än väghållaren. Dessutom är väderskydd utrymmeskrävande bakom hållplatsens plattform, vilket kan innebära att tillstånd från andra markägare måste inhämtas. Kostnaden för uppförandet av väderskydd kan bli orimligt stor i förhållandet till nyttan om hållplatsen är lite frekventerad. I Skånetrafikens klassificeringssystem gäller därför att om hållplatsen skall förses med väder-skydd skall något av följande krav uppfyllas: - hållplatsläget skall ha minst fem påstigande resenärer per dag måndag-fredag, - vara enda hållplatsen inom en ort med minst 100 invånare, - ligga utmed en starkt trafikerad väg (> 5000 fordon per dygn). Dimensionering av väderskydd Som kriterium för väderskyddens storlek gäller allmänt att storleken skall dimensioneras efter de behov som finns. Det är orimligt att uppföra väderskydd, som kan rymma alla väntande resenärer vid alla tidpunkter på året. Erforderlig storlek av väderskydd väljs lämpligen med utförda resanderäkningar och busschaufförernas kännedom om hållplatserna som grund. Principiellt kan dimensioneringstabellen som visas i figur 20 tjäna som riktmärke för bestämmande av storleken på ett väderskydd. Antal väntande resenärer anges här som medeltal vid dygnets högtrafikperioder (t.ex. vid arbets- eller skolresor på morgon eller kväll). Fordonshastighet km/tim Trafikmängd Mötesfri landsväg Vägbredd i m ÅDT *) ,9 7,5-8,9 <7,5 110 Alla > <1500 > <1500 > <1500 *) Vid enkel körbana förlängs fickan med ett accelerationsfält för bussen framåt. Hållplatsutförande enligt Skånetrafikens ritning A2 (ficka med hög kantsten) Hållplatsutförande enligt Skånetrafikens ritning A1 (enbart hög kantsten) Figur 18. Tabell som visar Skånetrafikens klassficeringssystem för behov och utformning av bussficka. 20

21 Klassificering av: Tätortshållplats Landsbygdshållplats Hållplatsklass Av- och påstigande (måndag fredag) A >300 B C D <20 F >100 G H 5-20 Fysisk utformning Hållplats utföres med ficka X X Framgår av tabell ovan Hållplats skild från cykeltrafik X X X X X Anslutande gång- och cykelväg X X X X X X X *1 X *1 Markbeläggning asfalt/ plattor X X X X X X X Taktil markbeläggning (vid påstigning) X X X X X X X Ledstråk X X X X Bra allmän belysning X X X X X X X X Hållplatsutrustning Stolpe och topptavla/ med linjeinfo. X X X X X X Belyst hållplatspelare/ med linjeinfo. X X Tidtabellkassett (på stolpe) X X Väderskydd av glas med belysning X X X (X) *2 X X *3 X *3 Väderskydd enklare modell (X) *2 Tidtabellskåp i väderskydd X X X X X X X X Sittbänk i väderskydd X X X X X X X X Sittbänk utvändigt X X Lokal hållplatsbelysning X X X X X Papperskorg X X X X X X (X) (X) Skyddsräcke (om trafiksäkerheten (X) (X) (X) (X) (X) (X) (X) (X) kräver) Belyst informationspelare X X X Trafikantinformation Hållplatsnamn X X X X X X X X Tidtabell X X X X X X X (X) Taxe-, biljett- och resinformation X X X Linjenätskarta och terminalkarta X X X (X) Diskuteras från fall till fall. *1 Krävs ur trafiksäkerhetssynpunkt på högtrafikerade vägar. *2 Kan vara nödvändigt med väderskydd och belysning även om resenärerna är få. *3 Kan vara väderskydd av enklare typ. I 1-5 Figur 19. Tabell som visar Skånetrafikens klassficeringssystem för utformning och utrustning av hållplatser 21

22 Väderskydd Skånetrafikens typ Ung. storlek m 2 Antal väntande resenärer medeltal Kulan D2 4, st Kulan D3 7, st Kulan D4 9, st Kulan S2 3,3 1-5 st Kulan S3 5, st Kulan S4 6, st Kulan City 2 3,4 1-5 st Kulan City 3 5, st Kulan City 4 6, st ES 2 2,2 1-3 st ES 3 3,2 4-6 st Figur 20. Dimensioneringstabell för väderskydd 3.4 Drift och Underhåll För att renodla gränserna i den praktiska verksamheten med skötsel av terminaler och busshållplatser har avtal om drift och underhåll av kollektivtrafikens anläggningar skrivits med de allra flesta kommunerna i Skåne län. I drift- och underhållsavtalen fastställs gränserna mellan parternas ägande av utrustning och utförande av drift och underhåll av olika delar inom kollektivtrafikanläggningar. Drift- och underhållsverksamheten för busshållplatser fördelas mellan kommunerna, väghållaren och Skånetrafiken enligt följande huvudprinciper (se tabellen nedan): Hållplatsdel Ansvaret omfattar Vems är ansvaret på Statlig väg Kommunal väg Körytor Renhållning, snöröjning Vägverket Kommun Markytor Halkbekämpning, underhåll Region Skåne Planteringar Renhållning, skötsel, Vägverket Kommun Pendlarparkering Allmän belysning underhåll Region Skåne Äldre väderskydd Renhållning, skötsel, underhåll Kommun Kommun Glasväderskydd Renhållning, skötsel, underhåll Skånetrafiken Skånetrafiken Fristående möbler Renhållning, skötsel, underhåll -- Kommun Informationsbärare Renhållning, skötsel, underhåll Skånetrafiken Skånetrafiken Figur 21. Ansvarsfördelningen gällande drift- och underhåll av hållplatser. 22

23 3.5 Beskrivning av åtgärder Allmänt De busshållplatser som uppfyller kraven för ombyggnad rustas upp så de uppnår Skånetrafi-kens normalstandard, vilken framgår ovan. Enligt Regeringsbeslut skall samhället göras till-gängligt för funktionshindrade före år I denna studie föreslås dock vissa hållplatser vara kvar utan att byggas om och handikappanpassas. Skälet är att avstånden till närliggande håll-platser är så kort att det har bedömts som icke ekonomiskt försvarbart att bygga ut dessa. Re-sandeutvecklingen följs noga och beslut tas senare om hållplatserna ska dras in eller inte. Vid de hållplatser som ligger i parkeringsficka (P) placeras hållplatsläget före parkeringen. Om parkering är före hållplatsen skymmer eventuellt parkerade bilar resenärer som väntar på bussen. Trafiksäkerhet För att minska riskerna i trafiken kommer de hållplatser, som uppfyller kraven för ombyggnad, att byggas med bussfickor. Undantag görs inom tätorterna där tillåten högsta hastighet är 50 km/tim. Dessutom byggs, där så är möjligt, gångbanor mellan hållplatsläget och närmaste anslutande gata/väg. Handikappåtgärder För att förbättra tillgängligheten för de funktionshindrade görs en handikappanpassning av samtliga hållplatser på sträckan. Detta innebär att hållplatserna förses med förhöjt kantstöd (vid befintliga hållplatser med kantstöd höjs detta om så krävs) så att höjdskillnaden mellan plattformen och bussen blir mindre. Hållplatserna förses också med bra allmän belysning, väderskydd och taktila kupolplattor. Dessutom förses vissa hållplatser med ledstråk så att synskadade kan orientera sig. Figur 22. Hållplats Hamngatan i Trelleborg (i riktning mot Skateholm) 23

24 4. Beskrivning av hållplatser Figur 23. Karta över hållplatserna i den västra delen av utredningsområdet Figur 24. Karta över hållplatserna i den östra delen av utredningsområdet. 24

25 Sidhänvisning hållplatsbeskrivningarna Hållplats Sida Trelleborg Övre 26 Trelleborg Hamngatan 28 Trelleborg Kapellgatan 30 Gislöv Strandmållavägen 32 Simremarken Simlingevägen 34 Simremarken Mopsvägen 36 Simremarken Vakthundsvägen 38 Böste Västra 40 Böste läge 42 Böste tillfällig hållplats/ Nytt namn Böste Rosensjö 44 Sjötorp 46 Smygehuk Magdehem 48 Smygehuk fyren 50 Smygehuk hamnen 52 Smygehamn Stationsvägen 54 Smygehamn Ängavägen 56 Smygehamn Smygehus 58 Nyhems gård 60 Beddingestrand Kungsljuset 62 Beddingestrand Backsippevägen 64 Beddingestrand Kärringtandsvägen 66 Beddingestrand Granhyddan 68 Beddingestrand Musselvägen 70 Skateholm Blåvingevägen 72 Skateholm Gulrosvägen 74 Skateholm Cedervägen 76 25

26 4.1. TRELLEBORG ÖVRE Hållplatsläge Norra gatan Södra gatan Hållplatsläget för linje

27 Beskrivning/utformning: Trelleborg Övre är belägen i centrala delen av Trelleborg mellan Allén och Spårvägen. Hållplatsen är skyltad som bussgata vilket innebär att all annan trafik är förbjuden inom hållplatsområdet. Hållplatslägena är placerade längs fyra gångstråk. De två mellersta lägena trafikeras främst av lokallinjerna och har två stora väderskydd på den gemensamma plattformen. Regionbussarna trafikerar hållplatslägena som ligger i ytterkanterna. Här finns väderskydd modell Kulan till varje hållplatsläge Kommunala planer, riksintressen etc: Området omfattas av detaljplan A 2001 Trelleborgs kommun samt ligger inom riksintresseområde för kustzonen och område som utpekats som kulturhistoriskt intressant i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Resande, trafik och trafikanter: Antal resande för linje 183 är 777 av- och påstigande per dag måndag fredag. Upptagningsområdet är stora delar av Trelleborgs centrum. Hållplatsen är en byteshållplats mellan stadsbuss och regionbuss. Föreslagen åtgärd: Hållplatsen är nyligen ombyggd och uppfyller nuvarande standardkrav. Inga ytterligare åtgärder planeras. Ansvarig och kostnad: Ansvarig för hållplatsen är Trelleborgs kommun. Konsekvens: Hållplatsen kvarstår i nuvarande form, uppnår Skånetrafikens normalstandard. 27

28 4.2. TRELLEBORG HAMNGATAN Hållplatsläge Läge A mot Skateholm Läge B mot Trelleborg Beskrivning/utformning: Hållplatsen är belägen på väg 9, Järnvägsgatan, 20 m väster om Kontinentgatan. Båda hållplatslägena har fickor och god allmän belysning. Hållplatsläge A mot Skateholm har ficka vilken är 2,6 m bred och 50 m lång samt väderskydd modell Kulan City 3. Plattformen är 2,4 m bred utom framför väderskyddet där den är 1,4 m bred. Plattformen är försedd med ett granitkantstöd vilket är 12 cm högt. Bakom väderskyddet löper en gång- och cykelväg som är 2,6 m bred. Papperskorg finns i anslutning till väderskyddet. Hållplatsläge B mot Trelleborg har ficka vilken är 2,3 m bred och 50 m lång samt en plattform, som tillika är gångbana, utformad med ett granitkantstöd vilket är cm högt. Gångbanan är 2,4 m bred. Papperskorg saknas. Kommunala planer, riksintressen etc : Området omfattas av detaljplan A 32 Trelleborgs kommun, antagen , samt ligger inom riksintresseområde för kustzonen och område som utpekats som intressant i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Resande, trafik och trafikanter: Antal resande är 60 av- och påstigande per dag måndag fredag. Upptagningsområdet är delar av centrala Trelleborg. Väg 9 är 11,0 m bred inklusive en 1,5 m bred mittremsa och hastigheten 28

29 50 km/h. Trafiken är fordon/dygn (ÅDT-02). I anslutning till Kontinentgatan finns ett bevakat övergångställe med en cirka 2,5 m bred mittrefug. Föreslagen åtgärd: Hållplatsläge A byggs om enligt Skånetrafikens arbetsritning A2 Handikappanpassad hållplats. Befintligt väderskydd behålls. Vid hållplatsläge B breddas fickan, om möjligt, till 3,0 m. Hållplatskantstöd sätts så att plattformen/gångbanan blir 2,3 meter. Betongsten i fickan ersätts med asfalt. Körfältsbredder ses över för att om möjligt ge bredare ficka. Läget förses med papperskorg. Ansvarig och kostnad: Ansvarig är Vägverket Region Skåne. Kostnad för åtgärden beräknas bli 150 tkr. Konsekvens: Hållplatsen uppnår Skånetrafikens normalstandard. Upptagningsområdet förändras inte. Inget markintrång krävs. 29

30 4.3. TRELLEBORG KAPELLGATAN Hållplatsläge Läge A mot Skateholm Läge B mot Trelleborg Beskrivning/utformning: Hållplatsen är belägen på väg 9, Järnvägsgatan, 50 m väster om Kapellgatan. Båda hållplatslägena är körbanehållplatser och har god allmän belysning men papperskorgar saknas. Hållplatsläge A mot Skateholm har en plattform som tillika är dubbelriktad gång- och cykelväg med ett granitkantstöd vilket är 8 cm högt. Gång- och cykelvägen är 2,6 m bred och innanför denna finns en remsa med smågatsten och alléträd vilken är 1,5 m bred. Hållplatsläge B mot Trelleborg har en plattform som tillika är gångbana med ett granitkantstöd som är 9 cm högt. Gångbanan är 3 m bred. Kommunala planer, riksintressen etc. Området omfattas av detaljplan A 32 Trelleborgs kommun, antagen , ligger inom riksintresseområde för kustzonen och område som utpekats som kulturhistoriskt intressant i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Resande, trafik och trafikanter: Upptagningsområdet är de östra delarna av Trelleborg. Väg 9 är 11,0 m bred inklusive en 1,5 m bred mittremsa, hastigheten är 50 km/h och trafiken är cirka fordon/dygn (ÅDT-02). I 30

31 anslutning till Kapellgatan finns ett övergångställe med refug i vägmitt vilken är cirka 2,5 m bred. Antal resande är 55 av- och påstigande per dag måndag fredag. Föreslagen åtgärd: På grund av närheten till föregående hållplats är det inte ekonomiskt försvarbart att bygga om denna hållplats. Den behålls tills vidare med nuvarande standard. Ansvarig och kostnad: Ansvarig är Vägverket Region Skåne. Ingen tillkommande kostnad. Konsekvens: Hållplatsen kvarstår i nuvarande form. Uppfyller inte Skånetrafikens normalstandard. Personer med funktionshinder till tidigare hållplats, Trelleborg Hamngatan Upptagningsområdet förändras inte. 31

32 4.4. GISLÖV STRANDMÅLLAVÄGEN Väg 643 Väg 663 Nytt läge Hållplatsläge Läge A mot Skateholm Läge B mot Trelleborg Beskrivning/utformning: Hållplatsen är belägen på väg 9, 50 m väster om väg 643 och Strandmållavägen. Allmän belysning saknas. Vid hållplatsläge A mot Skateholm (ficka saknas) finns ett 3,1 m brett grönområde mellan vägkanten och fastighetsgränsen (tomtmark). Papperskorg saknas. Hållplatsläge B mot Trelleborg har en ficka vilken är 4,6 m bred och 60 m lång. I väderskydd av sträckmetall och papperskorg finns. Kommunala planer, riksintressen etc. Området omfattas av detaljplan C 26 Trelleborgs kommun, antagen , ligger inom riksintresseområde för kustzonen och inom stråk som utpekats som intressant i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Dagens hållplats används för skolbusstrafiken. Vid nytt föreslaget läge berörs biotopskyddad allé. Resande, trafik och trafikanter: Upptagningsområdet är de västra delarna av Gislövs strandmark. Väg 9 är 7,0 m bred och hastigheten är 70 km/h. Trafiken är fordon/dygn (ÅDT-06). Antal resande är 23 av- och påstigande per dag måndag fredag. Föreslagen åtgärd: Hållplatsen flyttas ca 100 m mot Skateholm (läge A ca 50 m öster om väg 643 och läge B ytterligare ca 50 m åt öster). Båda lägena byggs ut enligt Skånetrafikens arbetsritning A2. En gångbana byggs från Strandmållavägen och till i höjd med läge B på södra sidan av väg 9, ca 120 m. Ett cykelställ för 5 cyklar uppsätts i anslutning till Strandmållavägen. God allmän belysning 32

33 ordnas för hela hållplatsen samt anslutande gångbanor. Vid båda hållplatslägena placeras bänkar med arm- och ryggstöd samt papperskorgar. Ansvarig och kostnad: Ansvarig är Vägverket Region Skåne. Kostnaden beräknas bli 575 tkr Konsekvens: Hållplatsen flyttas och byggs om och uppnår därmed Skånetrafikens normalstandard. Nytt läge fungerar bra för skolbusstrafiken. Upptagningsområdet blir mer omfattande än tidigare med anledning av indragen hållplats vid Smygehuk Simlingevägen. Parkeringsmöjligheterna för cyklar gör hållplatsen funktionell för resenärer med längre avstånd till stoppstället. Vid läge A går fastighetsgränsen vid vägkant (staket/häck är dock placerad ca 3,5 meter från vägkant). Detta ger markintrång på tomtmark om ca m 2. Enstaka träd i biotopskyddad allé berörs. Vid läge B blir intrånget ca m 2 åkermark. Befintlig trädrad berörs, eventuellt måste träd fällas. Nytt läge A mot Skateholm Nytt läge B mot Trelleborg 33

34 4.5. SIMREMARKEN SIMLINGEVÄGEN Väg 643 Väg 664 Väg 663 Hållplatsläge Läge A mot Skateholm Läge B mot Trelleborg Beskrivning/utformning: Hållplatsen är belägen på väg 9 50 m väster om väg 663 och Modeshögsvägen. Båda hållplatslägena saknar allmän belysning och papperskorgar. Hållplatsläge A mot Skateholm har en väntyta bestående av betongplattor som är 1,2 m bred och 12 m lång utan kantstöd. Mellan vägkanten och fastighetsgränsen finns ett grönområde vilket är 1,8 m brett. Hållplatsläge B mot Trelleborg har en ficka som är 4,0 m bred och 45 m lång. Här finns ett äldre väderskydd av sträckmetall. Kommunala planer, riksintressen etc. Hållplatsen ligger utanför detaljplanelagt område. Området ingår i riksintresseområde för kustzonen och stråk vilket utpekats som intressant i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Resande, trafik och trafikanter: Upptagningsområdet är de östra delarna av Gislövs strandmark. Väg 9 är 7.0 m bred och hastigheten 70 km/h. Trafiken är 3940 fordon/dygn (ÅDT-06). Antal resande är 28 av- och påstigande per dag måndag fredag. Föreslagen åtgärd: Då avståndet till närmsta hållplats endast är 400 m är det inte ekonomiskt försvarbart att behålla hållplatsen, utan den avses att dras in. 34

35 Ansvarig och kostnad: Vägverket Region Skåne är väghållare. Skånetrafiken svarar för borttagning av hållplatsstolpe och toppskylt. Konsekvens: Hållplatsen dras in. Väderskydd avlägsnas. Avståndet till närmsta hållplats ökar med som mest 400 meter (från aktuell hållplats är det ca 400 meter föregående hållplats samt ca 800 till nästa) Hållplatsen utnyttjas inte av skolbusstrafiken. För boende i närområdet innebär detta försämrad tillgänglighet. Även tillgängligheten rekreationsområdet längs kusten (badplats vid Gislövs strandmark) påverkas. 35

36 4.6. SIMREMARKEN MOPSVÄGEN Väg 663 Väg 664 Väg 643 Hållplatsläge Läge A mot Skateholm Läge B mot Trelleborg Alternativt nytt läge för läge B väster om väg

37 Beskrivning/utformning: Hållplatsen är belägen på väg 9, 50 m öster om väg 664 och Mopsvägen. Hållplatsläge A mot Skateholm har en ficka som är 5,5 m bred och 40 m lång. På insidan av fickan finns en rad med brevlådor. Söder om dessa finns ett 3 m brett grönområde och bakom detta löper en Gång- och cykelväg. Den allmänna belysningen behöver kompletteras. Hållplatsläge B mot Trelleborg består av en körbanehållplats med en väntyta av grus vilken är 1,5 m bred samt ett äldre väderskydd av sträckmetall. Mellan plattformen och fastighetsgränsen finns ett grönområde som är 3,0 m brett. Kommunala planer, riksintressen etc. Området omfattas av detaljplan B 21Trelleborgs kommun, antagen och detaljplan C 31 samtligger inom riksintresseområde för kustzonen och inom stråk vilket utpekats som intressant i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Område som omfattas av strandskydd kan eventuellt beröras. Resande, trafik och trafikanter: Upptagningsområdet är de centrala delarna av Simremarken. Väg 9 är 7.0 m bred och hastigheten 70 km/tim. Trafiken är 3940 fordon/dygn (ÅDT-06). Antal resande är 34 av- och påstigande per dag måndag fredag. Föreslagen åtgärd: Hållplatsläge A byggs om enligt Skånetrafikens arbetsritning A2 Handikappanpassad hållplats. En gångpassage anordnas mellan plattformen och den befintliga gång- och cykelvägen där också ett cykelställ för 10 cyklar placeras. Om postlådorna måste flyttas får det ske i samråd med Posten. Läget förses med en sittbänk med arm- och ryggstöd samt papperskorg. Hållplatsläge B flyttas till väster om väg 664, ca 50 m, och byggs enligt Skånetrafikens arbetsritning A2 Handikappanpassad hållplats samt förses med väderskydd av modell Kulan City3. En 40 m lång gångbana byggs mellan plattformen och gångpassagen som byggs vid väg 664/Mopsvägen. God allmän belysning ordnas för hela hållplatsen. Föreslaget läge för A kan eventuellt innebära svårigheter då utrymmet är knappt. Vid läge B är föreslagen ficka en mindre bra lösning ur flera aspekter, dels avståndet mellan de två norrgående vägarna, delas att sikten blir dålig från väg 664. Vidare kan nytt läge inte samutnyttjas av skolbusstrafiken som svänger in på väg 664. Om hastigheten istället sänks till 50 km/h behövs inga fickor och även läge B kan vara kvar i nuvarande placering. Ansvarig och kostnad: Ansvarig är Vägverket Region Skåne. Kostnaden beräknas till 450 tkr. Konsekvens: Hållplatsen flyttas och byggs om och uppnår därmed Skånetrafikens normalstandard För hållplatsläge A berörs det befintliga grönområdet med cirka 30 m. För hållplatsläge B krävs markintrång i befintlig ängsmark med cirka 200 m. Upptagningsområdet blir mer omfattande än tidigare med anledning av indragen hållplats vid Smygehuk Simlingevägen. Parkeringsmöjligheterna för cyklar gör hållplatsen funktionell för resenärer med längre avstånd till stoppstället. Vid alternativt förslag (sänkt hastighet till 50 km/h) ryms åtgärderna inom vägområdet. 37

38 4.7. SIMREMARKEN VAKTHUNDSVÄGEN Väg 664 Hållplatsläge Läge A mot Skateholm Läge B mot Trelleborg Beskrivning/utformning: Hållplatsen är belägen på väg 9, 850 m öster om väg 664 strax öster om Grythundsvägen. Båda hållplatslägena har god allmän belysning. Hållplatsläge A mot Skateholm har en ficka som är 2,6 m bred och 50 m lång inklusive utspetsningar. Hållplatsens plattform är 1,5 m bred och 30 m lång med en kantsten av betong vilken är 12 cm hög. Innanför plattformen finns en gång- och cykelväg som är 3 m bred. Hållplatsläge B mot Trelleborg är utformat med en ficka vilket är 2,5 m bred och 50 m lång inklusive utspetsningar som tillika är parkeringsficka. Kommunala planer, riksintressen etc. Området omfattas av detaljplan C 23 Trelleborgs kommun, antagen , ligger inom riksintresseområde för kustzonen samt inom stråk vilket utpekats som intressant i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Område som omfattas av strandskydd kan eventuellt beröras. Resande, trafik och trafikanter: Upptagningsområdet är östra delarna av Simremarken. Väg 9 är 7.0 m bred och hastigheten 70 km/tim. Trafiken är 3940 fordon/dygn (ÅDT-06). Antal resande är 19 av- och påstigande per dag måndag fredag. 38

39 Föreslagen åtgärd: Hållplatsläge A byggs om enligt Skånetrafikens arbetsritning A2 Handikappanpassad hållplats. Plattformen och gång- och cykelvägen kan samordnas då antalet resande är få och cykeltrafiken relativt liten. Ett cykelställ för 5 cyklar placeras vid Vakthundsvägen. Hållplatsläge B byggs om enligt Skånetrafikens arbetsritning A2 Handikappanpassad hållplats. En 20 m lång gångbana byggs mellan plattformen och gångpassagen som anläggs vid Vakthundsvägen enligt ritning En gång- och cykelpassage vid Grythundsvägen bör dock studeras som alternativ då detta ger en mindre omfattande utbyggnad. Vägskylt avseende parkering tas bort. Båda hållplatslägena utrustas med sittbänkar med arm- och ryggstöd samt papperskorgar. Ansvarig och kostnad: Ansvarig är Vägverket Region Skåne. Kostnaden beräknas till 285 tkr. Konsekvens: Hållplatsen byggs om och uppnår därmed Skånetrafikens normalstandard Upptagningsområdet blir mer omfattande än tidigare med anledning av indragen hållplats vid Böste västra. Parkeringsmöjligheterna för cyklar gör hållplatsen funktionell för resenärer med längre avstånd till stoppstället. Hållplatsläge B kräver markintrång på åkermark med cirka 100 m 2. Eventuellt markintrång på grund av cykelvägen, bör studeras närmare. 39

40 4.8. BÖSTE VÄSTRA Väg 666 Väg 643 Väg 643 Hållplatsläge Läge A mot Skateholm Läge B mot Trelleborg Beskrivning/utformning: Hållplatsen är belägen på väg 9, 650 m väster om väg 666. Hållplatsläge A mot Skateholm har en ficka som är 2,1 till 2,5 m bred som ligger i anslutning till en gång- och cykelväg. Fickan är bredare vid infarten än vid utfarten vilket gör att bussen inte kan placeras parallellt med vägen. Detta innebär att chauffören har svårt att se vägen i backspegeln när han/hon skall lämna fickan. Hållplatsen har en plattform med 12 cm hög betongkantstöd. Plattformen är 1,5 m bred och 20 m lång. Den allmänna belysningen behöver kompletteras. Hållplatsläge B mot Trelleborg är en körbanehållplats. Hållplatsen har en smal väntyta av grus och i bakre kanten finns en hög häck. Den allmänna belysningen är god. Kommunala planer, riksintressen etc. Hållplatsläge A omfattas av detaljplan D 82 Trelleborgs kommun, antagen , läge B ligger utanför detaljplanelagt område. Båda hållplatserna ligger inom riksintresseområde för kustzonen samt inom stråk vilket utpekats som intressant i länsstyrelsens kulturmiljöprogram. I anslutning till hållplatsläge finns ett registrerat fornminne, vidare gränsar läge A mot strandskyddsområde. 40