Åtgärdsvalsstudie för E18 genom Karlskoga

Transkript

1 RAPPORT Åtgärdsvalsstudie för E18 genom Karlskoga Karlskoga kommun, Örebro län Slutrapport Projektnummer:

2 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie för E18 genom Karlskoga Skapat av: Ramböll Sverige AB Uppdragsansvarig: Lars Nord, Ramböll Sverige AB Handläggare: Svante Berg, Anna-Karin Ekman, Per Eriksson, Anna-Lena Söderlind, Lotta Fritz, Rebecka Jonpers, Tom Hedlund, Isak Jakobsson, Anders Danell Dokument ID: Ärendenummer: TRV 2014/60190 Projektnummer: Version: Slutrapport Omslagsbild: E18 genom Karlskoga mot väster. Foto: Hans Bergh-Nilsson Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Tomas Holmlund, Samhälle, Trafikverket Region Öst Tryck: Trafikverket Distributör: Trafikverket, Borlänge, telefon:

3 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning Bakgrund Varför behövs åtgärder? Varför just nu? Problemets aktualitet Arbetsprocessen och organisering av arbetet Tidigare utredningar Anknytande planering Övergripande syfte med de åtgärder som studerats Ramar för åtgärdskostnad Avgränsningar Geografisk avgränsning Avgränsning av innehåll och omfattning Tidshorisont för åtgärders genomförande Problembeskrivning, förhållanden, förutsättningar och mål för åtgärder Behov, brister och problem Intressenter Befintliga förhållanden och utveckling Mål för E18 genom Karlskoga Funktion för E18 genom Karlskoga Alternativa lösningar Förslag till tänkbara åtgärder och åtgärdstyper Fyra initiala åtgärdspaket Val av slutligt åtgärdspaket Metod för bedömning av potentiella effekter och konsekvenser Förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder Beskrivning av övergripande inriktning Rekommenderade åtgärder Förslag till ställningstagande Ställningstagande och fortsatt hantering Källor Bilagor

4 Förord Denna åtgärdsvalsstudie för väg E18 genom Karlskoga tätort inleddes med ett antal möten hösten/vintern 2012 och har sedan genomförts under perioden oktober 2013 till augusti Den geografiska avgränsningen för åtgärdsvalsstudien är i väster E18 vid återvinningsanläggningen Mosserud och i öster den korsande f.d. järnvägsbron över E18 vid Immetorp. Åtgärdsvalsstudien initierades mot bakgrund av den trafiksituation som råder för E18 genom Karlskoga. Det övergripande syftet med åtgärdsvalsstudien är att ta fram åtgärder som ger förbättrad framkomlighet, ökad trafiksäkerhet och bättre miljö för trafikanter längs med och tvärs E18 i Karlskoga samt bättre miljö för boende i anslutning till vägen. Åtgärdsvalsstudien visar på de problem, behov och brister som finns längs E18 genom Karlskoga och föreslår utifrån fyrstegsprincipen ett åtgärdspaket med åtgärder för att lösa de trafikproblem och brister som identifierats. Resultatet skall utgöra underlag för Trafikverkets åtgärdsplanering och för Regionförbudet Örebros prioriteringar i länsplanen för regional transportinfrastruktur. Resultat skall även vägleda Karlskoga kommun i beslut om åtgärder i samband med att kommunen utvecklas. Trafikverket har haft huvudansvaret för åtgärdsvalsstudien och arbetet har skett tillsammans med Karlskoga kommun och Regionförbundet Örebro. Representanter för dessa parter har ingått i den arbetsgruppen som tillsammans står bakom innehållet och förslagen i denna åtgärdsvalsstudierapport. Åtgärdsvalsstudien har genomförts i samverkan mellan offentliga samhällsplanerare, trafikutövare och näringslivet. Åtgärdsvalsstudie ger förslag till inriktning och rekommenderade åtgärder för det fortsatta arbetet. Åtgärdsvalsstudien är ett underlag för beslut om fortsatt hantering. Eskilstuna 2014 xx xx Karlskoga 2014 xx xx Einar Schuch Regionchef Trafikverket Region Öst N.N Titel Karlskoga kommun 4

5 Sammanfattning E18 är en nationell väg mellan Oslo och Stockholm. E18 är mellansveriges viktigaste stråk i öst-västlig riktning och en god framkomlighet längs hela E18 är viktig. Sträckan genom Karlskoga är en av de sista flaskhalsarna i detta stråk med många konfliktpunkter och det är därför av mycket stor vikt att förbättra standarden. Denna åtgärdsvalsstudie har initierades mot bakgrund av den trafiksituation som råder för E18 genom Karlskoga. E18 har där dubbla körfält och håller till större delen motorvägsstandard, men i ett antal punkter finns plankorsningar av ordinär gatustandard. Då vägen löper rakt genom staden utgör E18 en kraftig barriär mellan stadens norra och södra delar. De stora trafikmängderna orsakar även miljöstörningar i form av buller, vibrationer och luftföroreningar. Den geografiska avgränsningen för åtgärdsvalsstudien är i väster E18 vid återvinningsanläggning Mosserud och i öster den korsande f.d. järnvägsbron över E18 vid Immetorp, se figur 1. För arbetet med åtgärdsvalsstudien E18 genom Karlskoga har följande mål (utan inbördes prioritering) enats om i åtgärdsvalsstudiens arbetsgrupp: Minskad barriäreffekt av E18. Förbättrad framkomlighet för lokal trafik, fjärrtrafik och oskyddade trafikanter. Ökad trafiksäkerhet. Minskade störningar För målen har konkretiseringar och indikatorer för uppföljning av åtgärder tagits fram. En viktig del i arbetet i åtgärdsvalsstudien har varit att lägga fast önskad framtida funktion för E18 genom Karlskoga. Förslag till önskad framtida funktion för varje korsning och delsträcka har tagits fram. De önskade uppnådda framtida funktionerna år 2030 redovisas med avseende på hastighet samt de fyra målen på kartor, se bilaga 7. För framtida önskad funktion på lång sikt (bortom år 2030) har två scenarier diskuterats. Det ena sceneriet är en förbifart söder om Karlskoga, det andra sceneriet är att E18 i nuvarande sträckning byggs om enligt kraven i EU:s policy för transportinfrastruktur (TEN-T) för väg av hög standard. För dessa två scenarier har kartor tagits fram vad gäller målet om Förbättrad framkomlighet för lokal trafik och fjärrtrafik, se bilaga 8 och 9. En åtgärdsvalsstudie är en förutsättningslös analys som skall genomföras innan den formella planeringen av åtgärder i trafiksystemet får påbörjas. Den innebär att en bred dialog skall föras med berörda företag, organisationer, boende och trafikanter. I den process som lett fram till innehållet i åtgärdsvalsstudien har deltagande aktörer tillsammans klarlagt vilka problem som är önskvärda att lösa och vilka åtgärder som ansågs lämpliga. Aktörer omtattar representanter från verksamheter och organisationer inom åtgärdsvalsstudiens geografiska område, exempelvis åkeriförening, detaljhandel, större företag, trafiksäkerhetsrådet, polis och räddningstjänst. Därtill kommer regionala aktörer som grannkommuner, länsstyrelsen, kollektivtrafikutförare, m fl. Väghållande myndigheter (Trafikverket och Karlskoga kommun) samt Regionförbundet Örebro, som upprättare av länsplanen för regional transportinfrastruktur, är de som har haft representanter i åtgärdsvalsstudiens styrgrupp och arbetsgrupp. Berörda aktörer träffades under två workshops för att diskutera och komma överens om problem, mål och förslag till åtgärder. På workshop 1 identifierades problem, brister och behov. Under workshop 2 togs förslag till lösningar och åtgärder fram. Mellan workshoparna bedrevs utredningsarbeten under ledning 5

6 av arbetsgruppen, vars syfte var att ta fram diskussions- och beslutsunderlag. Arbetet ledde till att arbetsgruppen samlades kring vilka åtgärder som behöver genomföras på kort och lång sikt. Detta resulterade i Åtgärdspaket E18 genom Karlskoga. Åtgärderna i åtgärdspaketet redovisas i tabell 1. För åtgärderna har inga kostnadsramar angivits. Inga medel till genomförande av åtgärder finns avsatta i innevarande eller föreslagna kommande nationell plan för transportsystemet eller i länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län. 6

7 Tabell 1. Föreslagna åtgärdstyper och åtgärder i Åtgärdspaket E18 genom Karlskoga. Åtgärdstyp Förslag på åtgärder ITS-åtgärder Trafiksignaler optimeras för bättre flöde Trafikreglering Hastighetsbegränsningen höjs från dagens 60 km/h 1-2 Översyn av körfältsindelning på E Utredning om omkörningsförbud för tung trafik på E18, se bilaga Uppställningsplats för tung trafik anordnas 3 Vägvisning Bättre skyltning av alternativa vägar till lokala målpunkter i Karlskoga 1-2 Mobility Management Kampanjer/påverkansåtgärder för att minska bilberoendet 1-2 Gestaltning Åtgärder för bättre gestaltning 1-3 En enhetlig trafikmiljö genom hela Karlskoga skapas 1-3 Förbättrad ljussättning och belysning av vägmiljö 1-2 Fler grönytor och vegetation i trafikmiljön. Bättre skötsel av grönytor och vegetation Översyn av befintliga gång- och cykeltunnlar och dess omgivningar 1-2 Attraktiva infarter genom skyltning, bättre och fler informationstavlor och mer reklam för staden Kollektivtrafik Åtgärder för att fler ska välja kollektivt resande 1-2 Tydlig information om bussavgångar 1-2 Utredning om lokalisering av busshållplatser Gång och cykel Högre standard och bättre lokalisering av busshållplatser samt bra anslutningar till busshållplatser för gång och cykel Bättre skötsel av gång- och cykelbanor året runt 1-2 Bättre information om befintliga cykelbanor/cykelstråk genom skyltning och kartor Nya och/eller förbättrade gång- och cykelbanor längs och tvärs E Steg i fyrstegsprincipen Korsningsåtgärder Lokalt vägnät Nya gång- och cykelbanor längs sjön Möckeln på sjösidan av Boforsområdet 4 Åtgärder genomförs i korsningar/trafikplatser längs hela sträckan, se bilaga 15 Lokalvägnätet vid Bofors knyts ihop mellan Hyttåsvägen och Vinäsvägen samt Backaområdet och Saxlyckevägen Norrlänken/norra tvärleden byggs som en del av Karlskogas interna ringledssystem Buller och luft Åtgärder för att minska buller från E Val av beläggning som minimerar utsläpp av partiklar till luft och minskar buller 2 Åtgärder för att minska utsläpp av orenat dagvatten till sjöar och vattendrag 2 Långsiktig inriktning Utredning görs om långsiktig inriktning (bortom 2030) av E18 genom/förbi Karlskoga Genomförande av åtgärdspaket för långsiktigt inriktning utifrån utredningen

8 Detta föreslagna Åtgärdspaket E18 genom Karlskoga innehåller utpekade åtgärder fram till år 2020, för åren samt bortom år I bilaga 11 finns en detaljerad beskrivning av korsnings-åtgärder för respektive korsning/trafikplats. Åtgärdspaketet bedöms uppnå samtliga mål och önskade funktioner år 2030 samt klargöra hur önskad funktion på lång sikt, bortom 2030, ska uppnås. Åtgärdspaketet har kostnadsberäknats och bedömts med stöd av en s.k SEB (samlad effektbedömning). Åtgärdspaket E18 genom Karlskoga bedöms öka transportsystemets effektivitet, bidra till samhällsekonomisk nytta, uppfylla åtgärdsvalsstudiens mål samt öka hållbarheten. Åtgärdspaketet bedöms även bidra postitivt till de transportpolitiska målen. Detta med fokus på funktionsmål beträffande tillgänglighet för pendling, tillförlitlighet, kollektivtrafiknätet för funktionshindrade, skolväg och andelen gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Det bedöms också bidra postivit till hänsynsmålen för trafiksäkerhet, människors hälsa, luft, landskap samt klimat. De beslutade målen för åtgärdsvalsstudien bedöms också uppnås. Åtgärdspaketet har inte visat på målkonflikter enligt metodiken i den samlade effektbedömningen. Bedömningen ger dock att åtgärdspaketet har osäker lönsamhet. En kostnadsuppskattning har genomförts för Åtgärdspaket E18 genom Karlskoga. Den bygger på uppskattningar från motsvarande åtgärder i andra delar av landet och har gjorts i ett spann med högsta och lägsta kostnad, kostnadsbedömningen framgår av nedanstående tabell. Tabell 2. Bedömd kostnad för Åtgärdspaket E18 genom Karlskoga. Åtgärdspaket E18 genom Karlskoga Uppskattad högsta och lägsta kostnad (Mkr) Varav steg 1-2 åtgärder (Mkr) Varav steg 3-4 åtgärder (Mkr) Utifrån rekommenderat åtgärdspaket och ingående åtgärder kommer en avsiktsförklaring att tas fram och undertecknas av ansvariga aktörer. Det fortsatta arbetet kommer att drivas utifrån prioriteringskartan i figur 1. 8

9 Figur 1. Översiktlig tidsprioritering för genomförande av fysiska åtgärder i slutligt valt Åtgärdspaket E18 genom Karlskoga. 9

10 1. Bakgrund 1.1 Varför behövs åtgärder? Varför just nu? Problemets aktualitet E18 är en nationell väg mellan Oslo och Stockholm. E18 är mellansveriges viktigaste stråk i öst-västlig riktning och en god framkomlighet längs hela E18 är viktig. Sträckan genom Karlskoga är en av de sista flaskhalsarna i detta stråk med många konfliktpunkter och det är därför av mycket stor vikt att förbättra standarden. Det finns ett tydligt behov av att minst behålla dagens res- och transporttider på E18 och öka trafiksäkerheten utan att försämra miljön eller öka barriäreffekter för de boende samtidigt som störningar, främst i form av buller, behöver minska. Karlskoga är en viktig regional ort med en betydande inpendling. Orten har under de senaste 20 åren utvecklats från den ursprungliga bruksorten, som var relativt ensidigt inriktad mot försvarsindustrin, till en ort med ett betydligt mera diversifierat näringsliv. Industrisektorn är fortfarande stark, men samtidigt med hög teknologisk kompetens där det bedrivs avancerad utveckling och tillverkning. Karlskoga har flest antal inregistrerade uppfinningar hos patentverket per capita. År 2003 etablerade Örebro Universitet Campus Alfred Nobel med högskoleutbildningar inom bl a akutsjukvård samt ett forskningscentrum i modellering och simulering. Som ett led i att skapa möjlighet för nya idéer och företag att komma igång finns sedan några år Science Park, som sedan årsskiftet drivs i aktiebolagsform tillsammans med Örebro kommun och Örebro Universitet. Logistik har blivit en allt viktigare näringsgren på grund av Karlskogas geografiska läge i Sverige längs E18 och mitt på axeln mellan Oslo och Stockholm. I Karlskoga har kontakter och affärer med andra länder över hela världen alltid varit en självklar del av företagandet. Andelen nationella handelsföretag som etablerar sig i Karlskoga har ökat markant de senaste åren och ett mellanregionalt handelscentrum, mellan Örebro och Karlstad, håller på att utvecklas. I den nya kommuntäckande översiktsplanen, antagen 1 mars 2011, framhåller Karlskoga att den 40 år långa trenden med vikande befolkning ska brytas, något som redan skett. Ambitionen är att ha en stabil befolkning på invånare eller däröver. E18 är mycket viktig för Karlskoga ur tillväxthänseende, för transporter i allmänhet likväl som för in- och utpendling. Karlskoga arbetar systematiskt för att öka sin attraktivitet som bostadsort. Möjligheter till boendelägen skapas, något som är avgörande för att kunna behålla invånare likväl som att locka nya, däribland arbetskraft som gör staden intressant för företag att investera i. E18 genom Karlskoga är dessutom en av stadens viktigaste leder för lokal trafik. Bedömningen är att upp emot ca 60 procent av all trafik på E18 är lokal trafik, som ska ta sig mellan olika områden i staden. Detta utifrån trafikmätningar är att i de centrala delarna av staden. E18 genom Karlskoga har dubbla körfält och håller till större delen motorvägsstandard, men i ett antal punkter finns plankorsningar av ordinär gatustandard. Då vägen löper rakt genom staden utgör E18 en kraftig barriär mellan stadens norra och södra delar. De stora trafikmängderna förorsakar även miljöstörningar i form av buller, vibrationer och luftföroreningar. Då E18 passerar två älvar strax uppströms sjön Möckeln samt det planerade vattenskyddsområdet vid Timsälven finns även risk för vattenföroreningar, främst avseende dagvatten men även ifall en olycka skulle inträffa. 10

11 Andelen tung trafik längs vägen är betydande, procent. Skyltad hastighet längs E18 genom centrala Karlskoga har sänkts till 60 km/tim. En höjning av hastigheten från 50 km/tim till 60 km/tim har däremot gjorts väster om Ekebykorset och fram till Stora rondellen. Direkt öster och väster om Karlskogas centrala delar är hastighetsbegränsningen 80 km/tim, utanför tätorten råder 100 km/tim. Trafikmängden uppgår till ca fordon/årsmedeldygn in och ut ur Karlskoga medan det mest trafikerade avsnittet mitt i staden har över fordon/årsmedeldygn. På den centrala delen av genomfarten ligger trafikplatserna och korsningar tätt ihop vilket skapar konflikter mellan fjärrtrafik och lokal trafik. 11

12 Figur 1.1 Översiktskarta E18, väg 243 och väg 205 med åtgärdsvalsstudiens utredningsområde markerat. 12

13 1.2 Arbetsprocessen och organisering av arbetet Metod åtgärdsvalsprocess Riksdagen har beslutat (prop 2011/12:118) att den formella fysiska planeringen ska föregås av en förberedande studie som innebär en förutsättningslös transportslagsövergripande analys med tillämpning av fyrstegsprincipen, en så kallad Åtgärdsvalsstudie. Åtgärdsvalsstudier genomförs som ett första utredningsskede för att analysera brister i transportsystemet, formulera projektspecifika mål och pröva åtgärder som kan bidra till att lösa briser och nå överenskomna mål. Åtgärdsval genomförs som en förutsättningslös trafikslagsövergripande analys. Åtgärderna analyseras enligt fyrstegsprincipen som innebär att man i första hand strävar efter att påverka reseefterfrågan och ändra beteende och i sista hand bygger helt ny infrastuktur. Målsättningen är att möjliga lösningar ska prövas och de mest effektiva åtgärder skall gallras fram i dialog med berörda aktörer och intressenter. Resultatet från arbetet med åtgärdsval ligger till grund för åtgärdsplanering och fysisk planering. Metodiken för åtgärdsval kan beskrivas enligt nedanstående faser, se figur 1.2. Figur 1.2. Åtgärdsvalsstudiens fyra faser Ett av syftena med åtgärdsvalsstudier är att de som är berörda av problemen i utredningsområdet och kan ta ansvar för åtgärder även ska vara delaktiga i att utforma och driva åtgärdsvalsstudien. På så sätt kan en samsyn nås kring förutsättningar, brister, mål, och åtgärder Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är ett förhållningssätt för hushållning med resurser och minskning av transportsystemets negativa påverkan. Fyrstegsprincipen innebär att åtgärder skall analyseras i följande steg: Steg 1 Tänk om; det första steget handlar om att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter och resor samt valet av transportsätt. Steg 2 Optimera; det andra steget innebär att genomföra åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den befintliga infrastrukturen. Steg 3 Bygg om; vid behov genomförs det tredje steget som innebär begränsade ombyggnationer. Steg 4 Bygg nytt; det fjärde steget genomförs om behovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen. Det betyder nyinvesteringar och/eller större ombyggnadsåtgärder. 13

14 1.2.3 Projektets organisation Trafikverket har haft huvudansvaret för åtgärdsvalsstudien och arbetet har skett i nära samverkan med Karlskoga kommun och Regionförbundet Örebro. Beställare av åtgärdsvalsstudie har varit Tomas Holmlund, Trafikverket Region Öst. Styrgruppen för arbetet har bestått av Tomas Holmlund Trafikverket, Bosse Björk Karlskoga kommun, och Fredik Idevall Regionförbundet Örebro. Styrgruppens uppgift har varit att förbereda och stämma av inför arbetsgruppsmöten. Arbetsgruppen för åtgärdsvalsstudien har haft följande sammansättning: Från Trafikverket: Tomas Holmlund, Christian Mineur, Ida Hellman och Karl Åkerlind. Från Karlskoga kommun: Bosse Björk, Stig Rengman, Susanne Jarl och Agnetha Köhler. Från Regionförbundet Örebro: Fredrik Idevall. Från Ramböll: Lars Nord, Isak Jakobsson och Anna-Lena Söderlind. Åtgärdsvalsstudien påbörjades i hösten/vintern 2012 och färdigställdes under augusti Särskilda kommunikationsaktiviteter Karlskoga kommun bestämde i samråd med Trafikverket hur det fortlöpande arbetet med åtgärdsvalsstudien skulle kommuniceras ut till media och allmänhet. Två öppet hus genomfördes; Öppet hus 1 den 5 december 2013 samt Öppet hus 2 den 6 mars 2014, båda i Kommunstyrelsens hus, Karlskoga. Båda tillfällena annonserades i lokalpressen och föregicks även av artiklar i lokalpressen. Representanter från Karlskoga kommun och Trafikverket deltog vid båda tillfällena. Vid Öppet hus 1 fick besökarna ange problem och brister på en karta samt fylla i frågeformulär. Vid Öppet hus 2 fick deltagarna dels ta del av vad som kommit fram vid Öppet hus 1 och de båda workshoptillfällena, dels föreslå ytterligare åtgärder. Medelåldern på besökarna vid Öppet hus 1 och 2 var generellt hög. Frågeställningarna har även tagits upp inom organisationen Ung i Karlskoga som representerar ungdomar i övre tonåren. Två workshops har genomförts i åtgärdsvalsstudien; Workshop 1 den 15 januari 2014 och Workshop 2 den 12 februari Syftet med Workshop 1 var att skapa en gemensam bild av dagens problem och brister. Syftet med Workshop 2 var att pröva tänkbara lösningar och föreslå åtgärder. Till workshoparna har särskilda inbjudningar gått till kommunala representanter, större lokala företag, lokala och regionala organisationer och myndigheter, grannkommuner, m fl. 1.3 Tidigare utredningar Följande utredningar, gjorda , berör det aktuella utredningsområdet: Vägutredning, Vägverket, 1996 En vägutredning gjordes av Vägverket daterad 1996 som omfattar sträckan genom Karlskoga kommun och inkluderar ett förslag på ny E18-sträckning över sjön Möckeln, se figur

15 Trafiknätsanalys, Karlskoga kommun, 2000 Trafiknätsanalysen redovisar trafiknätet år 2000 samt förslag till förändringar i nätet. Stora delar av analysen är idag inaktuell. Bilnät och primärt utryckningsnät är dock båda aktuella fortfarande. Vägutredning, Väg E18 Karlskoga, Vägverket, 2001 Vägverket genomförde 2001 en vägutredning för E18-genomfarten i Karlskoga. Syftet med utredningen var att ge förslag till förbättringsåtgärder för trafiksäkerhet och framkomlighet samt gestaltning av vägrummet. Utredningen resulterade i fyra ombyggnader av korsningar/trafikplatser under Kompletterande utredningsmaterial plus detaljplaner finns för sträckan Viaduktgatan-Stallbacken och för åtgärder på Stora rondellen. Det finns även en arbetsplan, som omfattar samma område, E18 genom Karlskoga delen Viaduktgatan-Stallbacken" (objektnr ). Program för östra infarten - del av genomfart Karlskoga E18 Karlskoga, Karlskoga kommun, 2008 Karlskoga kommun upprättade 2008 Program för del av genomfart Karlskoga E18 östra infarten. Programmet syftade till att beskriva kritiska punkter längs den östra infarten av E18 i Karlskoga och presentera åtgärdsförslag. I programmet pekas bland annat de två korsningarna E18-Sommarvägen/Källmossvägen och E18 Väg 243/Österleden ut som angelägna att åtgärda. Förstudie E18 Östra infarten till Karlskoga, Trafikverket, 2012 Förstudien syftar till att skapa planeringsförutsättningar för att förbättra trafiksäkerheten i de två korsningarna; E18/Sommarvägen samt E18/Österleden. Syftet var också att öka framkomligheten på E18. Förstudien beskriver befintliga brister och tillstånd samt vilka korsningsutformningar som är mest effektiva gällande hastighetsanpassning och trafiksäkerhet samt säkerhet och trygghet för oskyddade trafikanter. 1.4 Anknytande planering Översiktsplan Karlskoga kommun Karlskoga kommuns översiktsplan som antogs i mars 2011 redovisar befintlig och planerad markanvändning i kommunen. Översiktsplanen tar sikte på perioden fram till I planens kapitel Trafik anges E18 som den viktigaste vägförbindelsen för Karlskoga. Sammanfattningsvis ska planeringen, enligt planen, på lång sikt stödja en utbyggnad av en ny E18-sträckning som passerar mellan Karlskoga och Degerfors via en bro över Möckeln. På kort sikt behöver fortsatta åtgärder göras för att bygga bort farliga korsningar på E18 genom Karlskoga Riksintresse E18 är ett riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 miljöbalken. Generell funktionsbeskrivning: Väg E18 ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. Vägar som 15

16 ingår i TEN-T är av särskild internationell betydelse. E18 är en öst-västlig förbindelse som förbinder Stockholm med Oslo, via Västerås, Örebro och Karlstad. Specifik funktionsbeskrivning sträckan S-länsgräns AB-länsgräns: Väg E18 är en del av det utpekade kollektivtrafiknätet (sträckorna S-gräns Örebro Hallstahammar Enköping) och hela sträckan ingår i det utpekade arbetspendlingsnätet. Väg E18 är även utpekad som betydelsefull för dagens godstransporter. E18 är betydelsefull för godstransporter längs axeln St Peterburg Stockholm Oslo. Kommunen har i sin översiktsplan angett följande ställningstagande: Riksintresset ska beaktas vid planläggning och annan kommunal hantering Förslag till nationell plan för transportsystemet I Nationell plan för transportsystemet ingår E18 i stråk 5, (Oslo) Karlskoga Örebro Västerås (Stockholm). Regionförstoringen och den växande befolkningen i Stockholm/Mälardalen leder till stor resandeökning på stråket, främst mot Stockholm. Långväga arbetspendling Värmland Stockholm förekommer och även annat resande mellan Oslo Stockholm. I Förslag till nationell plan för transportsystemet , remissversion redovisas ett antal brister. Följande anges Brister i framkomlighet, säkerhet, barriäreffekt mm E18 genom Karlskoga. Dessa brister bedöms vara kvarstående även efter år Nedan följer en sammanfattning av de yttranden som inkommit: Karlskoga kommun skriver att en åtgärdsvalsstudie för E18 genomfart genom Karlskoga görs klar under 2014 samt att samtliga åtgärder på sträckan genomförs under planperioden, d.v.s. senast Detta med hänvisning till säkerhet och tillgänglighet och särskilt avseende den stora andelen farligt gods. Minst två objekt på sträckan Ekebykorset och Östra Infarten bör av trafiksäkerhetsskäl åtgärdas tidigt i planperioden. Regionförbundet Örebro skriver att det är glädjande att planförslaget innehåller en åtgärdsvalsstudie som ska ta upp bristande tillgänglighet och punktlighet för mellanregionala och långväga/internationella kollektiva personresor Oslo-Karlstad- Örebro-Stockholm. Regionförbundet Örebro ser fram emot att bidra till arbetet med denna viktiga åtgärdsvalsstudie. Region Värmland skriver att Karlskoga utgör en flaskhals på E18, med stora brister i framkomlighet, för stråket Oslo-Karlskoga-Örebro-Västerås-Stockholm. Problemet är komplext och sannolikt krävs stora åtgärder för att avhjälpa det. Under planperioden finns inga närmare åtgärder angivna. På lång sikt anser dock Regionförbundet att större åtgärder på denna del bör genomföras. På kort sikt bör trimningsåtgärder genomföras Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län E18- Örebro Karlstad (-Oslo). I Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län, anges ett antal transportstråk i Örebro län. Stråk nr 13 omfattar Örebro Karlstad (-Oslo). Följande beskrivning av stråk 13 är hämtat ur Länstransportplanen: 16

17 Funktion: Stråket är en del av det större stråket mellan Stockholm och Oslo, och är centralt för transporter mellan Örebro och Karlstad, samt vidare mot Oslo. Stråket är också mycket viktigt för kommunikationerna mellan Karlskoga och dess arbetsmarknadsregion och Degerfors och Storfors kommuner, samt Örebro. En integrering av Örebro och Karlskogas arbetsmarknadsregioner kan bidra till den regionförstoring som skulle ge den största effekten i regionen. Infrastruktur: E18 är motorväg Örebro-Lekhyttan, resterande del av E18 i länet är mötesfri, med undantag för genomfart Karlskoga. Större brister: Trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem på E18 i Karlskoga. Cykelvägar I länstransportplanen anges att 108 mkr är avsatt till cykelvägar för perioden Utgångspunkten för planens genomförande är att det finns 108 miljoner kronor för cykelvägar där ca 48 miljoner kronor ska gå till åtgärder på statligt vägnät och ca 60 miljoner kronor ska gå till medfinansiering av kommunal infrastruktur. Regionförbundet beslutar om genomförandetakt och prioriteringsordning för åtgärder på regionala vägar i dialog med och Trafikverket. Åtgärder på nationell infrastruktur beslutas av Trafikverket. Kommunerna kan få statlig medfinansiering upp till 50 procent av investeringskostnaden när de bygger cykelvägar. Regionförbundet Örebro beslutar om det ekonomiska utrymmet för detta i sin länstransportplan. Prioritering av vilka kommunala cykelvägar som ska få del av den statliga medfinansieringen sker i en årlig process. Trafikverket fattar beslut efter samråd med regionförbundet och kommunerna Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland I Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmland anges att E18 förbinder södra Värmland med Örebro och Oslo. Vid riksgränsen mot Norge passerade år 2010 cirka fordon per årsmedeldygn. Mot Örebro förbi Kristinehamn uppgick motsvarande till fordon per årsmedeldygn. Trafikverket har under 2011 tagit fram en fördjupad förstudie för östra infarten till Karlskoga och under 2013 pågår en åtgärdsvalsstudie för hela genomfarten i Karlskoga. 1.5 Övergripande syfte med de åtgärder som studerats Det övergripande syftet med åtgärdsvalsstudien är att ta fram åtgärder som ger förbättrad framkomlighet, ökad trafiksäkerhet och bättre miljö för trafikanter längs med och tvärs E18 i Karlskoga tätort samt bättre miljö för boende i anslutning till vägen. 1.6 Ramar för åtgärdskostnad För åtgärderna har inga kostnadsramar angivits. Inga medel till genomförande av åtgärder finns avsatta i innevarande eller föreslagna kommande nationell plan för transportsystemet eller i länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län. 17

18 2. Avgränsningar 2.1 Geografisk avgränsning Åtgärdsvalsstudiens geografiska avgränsning är E18 från återvinningsanläggning Mosserud i väster till den korsande f.d. järnvägsbron över E18 vid Immetorp i öster, se figur 2.1. Det angränsande lokala vägnätet kan även komma att omfattas i den mån det berörs. 2.2 Avgränsning av innehåll och omfattning Åtgärdsvalsstudien behandlar endast vägtrafik (t.ex. bil, buss, gång och cykel) genom Karlskoga, dvs. inte järnvägs-, luftfarts-, eller sjöfartstrafik. Fokus ligger på åtgärder längs nuvarande sträckning av E18 genom Karlskoga, dvs. i första hand inte åtgärder för alternativa vägsträckningar. Åtgärdsvalsstudieprocessen förväntas leda fram till en samsyn kring funktionen för E18 genom Karlskoga, en gemensam bild av problem, behov och mål samt ett eller flera åtgärdspaket med ansvarsfördelning och tidplan för genomförande av åtgärder. 2.3 Tidshorisont för åtgärders genomförande Åtgärdsvalsstudien föreslår åtgärder inom tre olika tidsperioder: fram till år 2020 år bortom år

19 Figur 2.1 Gränser för utredningsområde för åtgärdsvalsstudien E18 genom Karlskoga. 19

20 3. Problembeskrivning, förhållanden, förutsättningar och mål för åtgärder 3.1 Behov, brister och problem Problembeskrivningen baseras främst på workshop 1, som genomfördes den 15 januari 2014 med inbjudna intressenter, samt på Öppet hus 1 med allmänheten den 5 december Deltagare vid workshop 1, se bilaga 1. I bilaga 2 återfinns PM sammanställning av upplevda problem och brister med den fullständiga sammanställningen av problem och brister som är generella för hela utredningsområdet. I bilaga 3 och 4 redovisas samtliga identifierade problem och brister knutna till en specifik trafikplats, både på karta och i tabell. Det största problemet som framkommit är att trafikanter, både bilister och oskyddade grupper, upplever stora trafiksäkerhetsproblem. Främst beroende på många korsningspunkter i kombination med blandningen av trafikanter - fjärrtrafik och lokal trafik, tung trafik och oskyddade trafikanter som har helt olika syfte och förutsättningar vid nyttjandet av E18. Även om antalet olyckor inte är exceptionellt högt upplevs en stor otrygghet av många p.g.a. vägens i vissa fall otydliga utformning och andra trafikanters beteende (främst den ständiga risken för rödljuskörning, påkörning bakifrån vid köbildning och trängningar vid filbyten). Här är karlskogaborna av förklarliga skäl extra oroliga när det gäller tung trafik och omkörande långtradare omnämns särskilt. Det andra stora problemet som identifierats är framkomligheten längs E18 (främst köbildning) för både fjärrtrafik och lokal trafik. Detta på grund av många korsningar med trafiksignaler och i viss mån även cirkulationsplatser. Effekten av detta blir att den lokala trafiken på vissa sträckor väljer alternativa vägar genom bostadsområden vilket bidrar till att mindre vägar får onödigt hög trafikbelastning med störningar och förhöjd olycksrisk som följd. På andra sträckor saknas dock helt alternativa vägar. Även regional trafik väljer i viss utsträckning andra alternativ, t ex att mellan Degerfors och Örebro köra den smala och bitvis krokiga väg 555 öster om Möckeln, som i folkmun kallas Kosia (se figur 2.1). Under workshop 1 framkom att oskyddade trafikanter berörs av barriäreffekter då de upplever det svårt, osäkert och otryggt att passera E18, både i plan och i många fall mörka och trånga gång- och cykeltunnlar. På vissa sträckor, särskilt i östra delen av Karlskoga, saknas separata och sammanhängande gång- och cykelvägar. Längs större delen av sträckan upplevs problem med buller. Riktvärden överskrids också vid vissa punkter, även där bulleråtgärder genomförts. Detta visar beräkningar som Trafikverket genomfört. Det har under processen framkommit behov av en heltäckande bullerundersökning. Problem upplevs även med luftutsläpp samt att andelen tung trafik, framförallt lastbilar, och mängden transporter av farligt gods är stor. Då E18 passerar två älvar strax uppströms sjön Möckeln samt det planerade vattenskyddsområdet vid Timsälven finns även risk för vattenföroreningar, främst avseende dagvatten men även ifall en olycka skulle inträffa. På workshop 1 uttryckte flera att det finns en negativ uppfattning om utformningen av gaturummet. Den upplevs som ful och oattraktiv, framför allt saknas välkomnande entréer till staden och busshållplatserna är generellt torftiga. Färden på E18 genom Karlskoga bjuder inte heller på några visuella utblickar mot sjön Möckeln. 20

21 3.2 Intressenter En intressentanalys har genomförts av åtgärdsvalsstudiens arbetsgrupp. Vid genomförandet av analysen avgränsades intressenterna till att i första hand omfatta aktörer från verksamheter och organisationer inom åtgärdsvalsstudiens geografiska område, exempelvis åkeriförening, detaljhandel, större företag, trafiksäkerhetsrådet, polis och räddningstjänst. Därtill kommer regionala aktörer som grannkommuner, länsstyrelsen, kollektivtrafikutförare, m fl, se bilaga 5. Dessa intressenter inbjöds att delta i de båda workshopar som genomförts inom ramen för åtgärdsvalsstudien. Väghållande myndigheter (Trafikverket och Karlskoga kommun) samt Regionförbundet Örebro, som upprättare av länsplanen för regional transportinfrastruktur, är de intressenter som har haft representanter i åtgärdsvalsstudiens styrgrupp och arbetsgrupp. 3.3 Befintliga förhållanden och utveckling Karlskogas bebyggelse, befolkning och näringsliv Karlskoga bör betraktas som en bruksort, där den mest expansiva perioden sträckte sig från 1930-talet fram till 1970-talet. Bruksperioden har bidragit till att det finns större områden med homogen tidstypisk bebyggelse, varav två områden är utpekade som riksintressen. Staden är belägen runt norra änden av sjön Möckeln och är mycket utbredd med stora gröna områden insprängda i bebyggelsen, se figur 2.1. Timsälven och Bofors-Backa industriområde ger Karlskoga en getingmidja som tydligt markerar en västlig och östlig del. Själva stadskärnan är relativt liten, några kvarter i anslutning till kyrkan, men centrum är därutöver utdraget i öst-västlig riktning. Eftersom E18 passerar rakt igenom Karlskoga skapas även en nordlig och sydlig delning av staden. Vartefter E18 byggts ut genom åren har den ursprungliga stadsstrukturen brutits upp mer och mer närmast genomfartsvägen. Befolkningen i Karlskoga uppgick 1970 till nästan invånare, se figur 3.1, och har därefter sjunkit till strax under invånare idag. I den aktuella översiktsplanen anges som planeringsförutsättning att kommunen ska arbeta aktivt för att dämpa befolkningsminskningen och nå en stabil befolkning på runt invånare. Den här trenden har vänt snabbare än förväntat och de senaste två åren har Karlskoga haft en svagt positiv befolkningsutveckling Figur 3.1. Befolkningsutveckling i Karlskoga kommun (Källa:SCB) 21

22 Även om det skett stora omstruktureringar inom industrin de senaste 50 åren är tillverkningsindustrin fortfarande tongivande i Karlskoga och i många stycken högteknologisk och utvecklingsfokuserad. Försvarsindustrin är fortfarande stark på orten men näringslivet har idag högre diversifiering än riksgenomsnittet. Många arbetar också inom vård, omsorg och annan offentlig förvaltning. Stora arbetsplatser i Karlskoga idag är bl.a. Karlskoga lasarett, Bofors-Backa industriområde, Björkborns industriområde och Transcom, m.fl. verksamheter i Baggängen, se figur 2.1. Andra arbetsplatsområden är industriområden vid Botorp och Odlingen, Valåsens sågverk, Kilsta och centrum. I översiktsplanen aviserar kommunen att utreda och eventuellt planlägga nya industriområden i anslutning till E18 både öster och väster om staden samt att utvidga befintliga områden, t ex Flygfältets industriområde, se figur 3.2. Figur 3.2. Större utvecklingsområden för näringslivet. (Källa: Översiktsplan Karlskoga kommun) 22

23 Karlskoga kommun anser det viktigt att skapa nya attraktiva boenden för att locka nya invånare till kommunen men att detta kan komma att ske på bekostnad av att äldre bebyggelse rivs. De områden där eventuell rivning skulle kunna vara aktuell presenteras i Karlskoga kommuns översiktsplan. För närvarande råder dock balans i bostadsbeståndet och några ytterligare rivningar är inte aktuella på kort sikt. Det finns inga uppskattningar gjorda i översiktsplanen av det framtida bostadsbyggandet annat än att ett 100-tal nya vårdboendeplatser kommer att behöva skapas inom de närmsta 20 åren. Just nu färdigställs 44 lägenheter i nyproduktion i centrala Karlskoga. Figur 3.3. Nuvarande och framtida boende i tätorten (Källa: Översiktsplan Karlskoga kommun) Prognos för trafikutveckling för E18 Trafikverket har i sin långsiktiga transportplan för åren 2014 till 2025 bedömt hur trafiken förväntas öka till prognosåren 2030 och För E18 i västra delen av Örebro län anges en förväntad trafikökning på ca 34 procent för tunga fordon (avser lastbilar och tyngre bussar) och ca 14 procent för lätta fordon (personbilar). Lokala avvikelser förekommer och vid utvärdering av åtgärdsförslag har hänsyn tagits till dessa uppräkningstal genom att utgå från ett rimligt bedömt intervall. 23

24 3.3.3 Trafikflöden och hastigheter Motorfordonstrafik Trafikflödet på E18 genom Karlskoga varierar mellan fordon per årsmedeldygn (ÅDT) enligt räkningar utförda år 2011, se figur 3.4. Anslutande väg 243 har trafikflöden på ca fordon per årsmedeldygn. Väg 205 har trafikflöden på ca fordon per årsmedeldygn norr om E18 och ca söder om E18. Detta enligt trafikflödesräkningar år Det högsta trafikflödet på E18 har uppmätts vid bron över Timsälven. Utöver denna bro finns bara en annan passage över Timsälven i tätorten, Norrleden. Höga flöden finns i övrigt mellan cirkulationsplatsen vid Stora rondellen/väg 205 och korsningen vid väg Österleden/väg 243. Väster och öster om E18 genom Karlskogas tätort sjunker trafikmängderna till ca fordon (väster) respektive ca fordon (öster), vilket tyder på att stor del av trafiken på E18 är lokal trafik eller trafik med Karlskoga som slutdestination. Som jämförelse kan nämnas att årsdygnstrafiken år 1972 var fordon/dygn väster om Karlskoga och fordon per dygn öster om Karlskoga, vilket innebär att trafiken i stort sett har fördubblats på 40 år (ca fordon/dygn på motsvarande punkter år 2011). 24

25 Figur 3.4. Vägtrafikflödeskarta för E18 genom Karlskoga. Antalet fordon anges per årsmedeldygn, trafikräkningar genomförda år 2011 för E18 och år 2009 för väg 205 och

26 I tabell 3.1 och figur 3.5 nedan redovisas de tider på dygnet som har högst trafikflöden. Tabell 3.1. Mätpunkter för trafikens maxtimmar (tidpunkt och trafikflöde). Maxtimmens tidpunkt och trafikflöde skiljer sig beroende på vilken åkriktning som redovisas, västerut resp. österut. Mätningarna är genomförda under ett dygn olika datum år 2013 för mätpunkt 2 och år 2011 för övriga mätpunkter. Mätpunkt och åkriktning Tidpunkt maxtimme morgon (kl) Trafikflöde maxtimme morgon (fordon/h) Tidpunkt maxtimme eftermiddag (kl) 1 (österut) 07: : (västerut) 08: : (österut)* 07: : (österut) 07: : (västerut) 07: : (österut) 07: : (västerut) 07: : *Värden för mätpunkt 2 i åkriktning västerut saknas. Trafikflöde maxtimme eftermiddag (fordon/h) Figur 3.5. Mätpunkter för trafikens maxtimmar, tidpunkt och trafikflöde. Den tunga trafiken varierar mellan 10 och 15 procent på E18, vilket delvis kan bero på osäkerhet i mätningarna. Andelen tung trafik är störst vid in- och utfarterna, vilket tyder på att stor del av den tunga trafiken är genomfartstrafik. På väg 205 och 243 är andelen tung trafik lägre, ca 6 procent. 26

27 Vägbredden för E18 varierar mellan 7,9 m och 10,5 m enligt NVDB (Nationell VägDataBas), se figur 3.6. Skyltad hastighet väster ifrån är 100km/h fram till trafikplats Odlingen där den sänks till 80 km/h fram till strax innan Ekebykorset, se figur 3.6. Efter cirkulationsplatsen är E18 skyltad 60 km/h genom hela Karlskoga fram till några hundra meter innan Trafikplats Immetorp då hastigheten höjs till 80 km/h. Efter trafikplatsen höjs hastigheten till 100 km/h. De anslutande vägarna 205 och 243 är skyltade 70/50 km/h. Mellan september och december 2011 genomfördes en mätning av medelhastigheten för personbilar längs E18. Den visade att medelhastigheten överskred skyltad hastighet på sju av tio mätpunkter, se figur

28 Figur 3.6. Vägbredder och skyltade hastigheter. 28

29 Figur 3.7. Medelhastigheter längs E18 i Karlskoga för personbilar utan släp dagtid mellan september-december 2011 kl

30 3.3.4 Trafikplatser och korsningar Inom det studerade utredningsområdet finns fem planskilda trafikplatser, sex korsningar i plan, två cirkulationsplatser i plan, en på- och avfart (höger in, höger ut) samt en f.d. järnvägsbro, se figur 3.8. Befintliga förhållanden Trafikplats Mosserud är en planskild trafikplats vid Mosserudsanläggningen väster om Karlskoga. På södra sidan E18 finns utbyggda av- och påfartsramper, om än något brant, medan anslutningen på den norra sidan är utformad som en T-korsning med korta av- och påkörningsfält. Till avfalls-, biomal- och biogasanläggning körs dagligen många transporter, förutom hushållsavfall och sorteringsavfall även djuravfall och olika typer av substrat för biogastillverkning. Här finns även ett tappställe för biogas i anslutning till trafikplatsen. Trafikplats Odlingen är i princip utformad som två planskilda T-korsningar. Maskinvägen ansluter till E18 norrifrån och Västerleden ansluter söderifrån, båda delar i stadens ringledssystem. Maskinvägen ersätter tills vidare en ej utbyggd del av Västerleden. Exploateringstrycket i anslutning till trafikplatsen är blygsamt. Öster om trafikplatsen rinner Kilstabäcken norrut till kommunens ytvattentäkt, sjön Lonnen. Ekebykorset är en signalreglerad korsning i plan och den första plankorsningen när man kommer in i Karlskoga från väster. Från norr ansluter Selma Lagerlöfs väg och från söder ansluter Skrantahöjdsvägen till E18. I anslutning till korsningen ligger bland annat Möckelngymnasiet med tillhörande idrottsanläggning och en OKQ8 bensinstation. Mellan passager per dygn sker här över E18 från de båda lokalgatorna eftersom de utgör huvudstråk mellan de nordvästra och sydvästra delarna av staden, med såväl många bostadsområden som arbetsplatser. Huvudtillfart för Boda Borgs äventyrshus. Korsningen är den andra mest olycksdrabbade i utredningsområdet. Stora rondellen är en cirkulationsplats med fem anslutningar. E18 i östlig och västlig riktning, väg 205 och väg 243 mot söder, väg 205 mot nordväst och Centrumleden mot nordost. Väg 243 följer E18 mot öster. Från öster finns även ett planskilt körfält mot söder (den s.k. Degerforsfilen) under och igenom cirkulationsplatsen. Miljön är komplex med ett flertal körfält där anslutningarna har varierande utformning. Cirkulationsplatsen är huvudknutpunkten för såväl nationell, regional som lokal trafik i Karlskoga. Cirkulationsplatsen utgör den västliga anslutningen till Karlskoga centrum och huvudtillfart till busstationen. Båda anslutningarna mot norr kan användas för att nå ICA Maxi. Dessutom ligger Karlskoga lasarett, vilket är den största arbetsplatsen i Karlskoga samt Storängen, stadens externa handelsområde, längs väg 205/243 söder om stora rondellen. Den dagliga inpendlingen från Degerfors, en mil söder om Karlskoga, är betydande. Korsningen är den mest olycksdrabbade i utredningsområdet. Viaduktrondellen är en cirkulationsplats i plan med anslutning till Norra Viaduktgatan. Tidigare fanns även en anslutning söderut, som togs bort av nivåskäl när korsningen byggdes om till cirkulationsplats år Cirkulationsplatsen utgör huvudtillfart till stadskärnan och de centrala delarna av Karlskoga. McDonalds och Max ligger i anslutning till cirkulationsplatsen. Östlig tillfart för kollektivtrafik till busstationen. 30

31 Figur 3.8. Trafikplatser och korsningar E18 genom Karlskoga 31

32 Trafikplats Boåsvägen/Hyttåsvägen är en planskild trafikplats med tämligen korta av- och påfartsfält på båda sidor. Ansluter till Boåsvägen på norra sidan E18 och en cirkulationsplats på Hyttåsvägen/Hertig Carls allé på södra sidan. Trafikplatsen är sekundär tillfart till Karlskoga centrum med bl a handelshuset Skolgärdet och Karlskoga Hotel & Konferens norr om E18. Trafikplatsen är även sekundär tillfart till Boforsområdet med ca 2000 anställda, även för tung trafik. Den nya brandstationen använder trafikplatsen vid utryckning. Trafikplatsen är huvudtillfart för bostads- och rekreationsområden längs stranden i centrala Karlskoga (uppställningsplatser för husbilar byggs under 2015) samt till badhuset och Bregårdsskolan med Campus Alfred Nobel. Korsningen Stallbacken är utformad som en T-korsning belägen på södra sidan E18 med endast av- och påfart för trafik i östgående riktning (s.k. höger in/höger ut). Det går inte att korsa E18 i denna punkt. Ansluter till Boforsområdets huvudkontor, Bofors hotell, m fl anläggningar. Korsningen E18/Filipstadsvägen-Vinäsvägen är en signalreglerad korsning i plan direkt väster om Timsälven. Den intilliggande bron över älven utgör en flaskhals i Karlskoga då det är en av endast två broar över älven. Den andra finns på Norrleden ca 1 km norrut. Kommunen arbetar med att få till ytterligare en gång- och cykel bro över älven söder om E18, längs stranden. Denna korsningspunkt är sannolikt den mest trafikerade i staden. Mot norr eftersom den erbjuder anslutning från öster mot centrum och en smitväg för tung trafik till Norrleden (p.g.a. att Norrleden inte är utbyggd fram till Österleden/väg 243) plus att det finns en Statoilstation intill korsningen. Mot söder är den huvudtillfart till Boforsområdets största kontorskomplex Dammbrokontoret, Bofors hotell, m.fl. anläggningar. Trafikplats Rosendalskorset är en planskild trafikplats, men ansluter med i princip två T- korsningar utan av- och påfartsfält på E18. Ansluter på norra sidan via en lång påfartsväg till Noravägen och en cirkulationsplats med udda utformning på södra sidan E18. Trafikplatsen utgör huvudtillfart till Bofors-Backaområdet (Rosendalsporten) med ca 2000 anställda, särskilt för tung trafik. Noravägen fungerar som huvudväg för trafik till stadens nordöstra del, Bråtenområdet. För sträckan E18-Norrleden gäller förbud mot tung trafik. Vid anslutningen åt söder finns en biltvätt och en bensinstation är planerad här. Tillsammans med Filipstadsvägen-Vinäsvägen det mest trafikerade partiet av E18 i Karlskoga. Trafikplats Rosendalskorset är en viktig hållplats för busspendlare. Tillgängligheten till busshållplatserna längs med E18 är dock inte tillfredställande. Korsningen E18-Stackfallsvägen/Dimbovägen är en signalreglerad korsning i plan. Korsningen utgör en av två tillfarter till stadsdelen Sandviken och Stackfallet. På norra sidan finns stadsdelscentrum med bl a en ICA-butik och på södra sidan är Dimbovägen sekundär tillfart till delar av industriområdet vid Backa. Korsningen E18-Bergmästarevägen/Saxlyckevägen är en signalreglerad korsning i plan. Korsningen utgör en av två tillfarter till stadsdelen Sandviken. På norra sidan finns stadsdelscentrum med bl a en ICA-butik och på södra sidan är Saxlyckevägen matargata till större delen av bostadsområdena längs stranden i östra delen av Karlskoga. Intill korsningen finns en nybyggd cykelparkering för busspendlare. Trafikplatsen är en viktig hållplats för busspendlare. Korsningen E18-Österleden är en signalreglerad trevägskorsning i plan med högersväng in på och ut från Väg 243/Österleden ligger utanför signalregleringen. Österleden är en del av Karlskogas ringledssystem men anslutningen till Norrleden är inte utbyggd än och Österleden är heller inte färdigbyggd varför det i nuläget saknas en bra väg mot Nora. I 32

33 anslutning till korsningen finns Coop Forum, Preem bensinstation, Frasses hamburgare och Österledskyrkan med två förskoleavdelningar. Korsningen är tidvis högt trafikbelastad, främst beroende på kundtillströmningen till Coop Forum som tidvis orsakar en snedbelastning med en stor andel svängande fordon i korsningen. Korsningen E18- Sommarvägen/Källmossvägen är en ljusreglerad korsning i plan, den första plankorsningen på E18 österifrån. Hastigheten in mot korsningen är ofta hög då trafikanter försöker hinna med grönt ljus vilket innebär att man får en typ av grön våg, särskilt påtagligt för tunga fordon som om man får stanna vid rött ofta inte hinner fram till nästa ljus innan det slår om till rött igen. Mot öster försöker tunga fordon ta fart för att underlätta att komma upp för motlutet vid Immetorp. Rödljuskörningar förekommer därför åt båda håll här. Korsningen är en av utredningsområdets mest olycksdrabbade. Vid korsningen finns också en viktig hållplats för busspendlare. Trafikplats Immetorp är en planskild trafikplats med ordentliga avfartsramper i båda riktningar men helt utan påfartsfält på båda sidor. Detta gör påfart mot öster särskilt svår för tung trafik eftersom trafikplatsen ligger i ett kraftigt motlut. Via trafikplatsen går transporter till och från Moelvens sågverk. 5 procent av trafiken utgörs av tung trafik och Österviksvägen (väg 555) som är sekundär väg mot Degerfors. Väg 555 fungerar som smitväg för tung trafik mellan E18 och Degerfors samt regionen sydväst om Degerfors. Området längs östra sidan av sjön Möckeln tillhör sedan många år det mest expansiva ur bostadssynpunkt i Karlskoga, vilket leder till ökad trafik. En god cykelkoppling över Svartälven mellan dessa östra bostadsområden och staden i övrigt saknas i nuläget, även om det sedan några år finns en cykelbana på norra sidan av E18-bron över älven, avskild med en betongbarriär. F.d. järnvägsbron Immetorp går över E18 och utgör utredningsområdets östra ändpunkt. Bron saknar idag egentlig funktion och används bara som promenadpassage, dock utan tydliga målpunkter på någondera sidan om E18. Över vägrenen håller bron inte full höjd (4,5 meter). 33