Budgetunderlag Äldreomsorgsnämnden 2019

Transkript

1 underlag 2022 Äldreomsorgsnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Grunduppdrag Vård och omsorg om äldre Kommunal hälso- och sjukvård Kvalitetsanalys Äldreomsorgsnämndens verksamhet Verksamhetsutveckling Mål I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Hållbar personalförsörjning Följetal Äldreomsorgsnämndens följetal Personal Analys av personalbehov Personal - Antal anställda Personal - Sjukfrånvaro Personal - Personalrörlighet Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Ekonomi Driftbudget Kommentar driftbudget Förteckning statsbidrag reserv Investeringsbudget Taxor och avgifter Bilagor Bilaga 1: Taxor ÄN 2

3 1 Grunduppdrag 1.1 Vård och omsorg om äldre Nuvarande beskrivning Äldreomsorgsnämnden ska ge äldre personer, som bor eller vistas i kommunen, det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå. erbjuda vård- och omsorgsboende då behovet av omsorg och vård inte kan tillgodoses i den ordinarie bostaden. erbjuda korttidsboende. ansvara för kommunens färdtjänst. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett tryggt och självständigt liv. Förslag till förändring Äldreomsorgsnämnden ska ge äldre och andra personer som har behov av bistånd i form av hemtjänst det stöd de behöver för sin dagliga livsföring för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå. ge äldre som har behov av bistånd i form av trygghetslarm, dagvård, korttidsboende, ledsagning och avlastning det stöd och den hjälp de behöver för att tillförsäkra dem en skälig levnadsnivå. erbjuda äldre vård- och omsorgsboende då behovet av omsorg och vård inte kan tillgodoses i den ordinarie bostaden. ansvara för kommunens färdtjänst. ansvara för kommunens bostadsanpassningsbidrag. 1.2 Kommunal hälso- och sjukvård Nuvarande beskrivning Äldreomsorgsnämnden ska ge hälso- och sjukvårdsinsatser till personer, oavsett ålder, som har behov av sjukvård i hemmet, bor i kommunens vård- och omsorgsboende samt under vistelse på daglig verksamhet. Förslag till förändring Inga förslag på förändringar. 3

4 2 Kvalitetsanalys Kvalitetsanalysen är både en nulägesbeskrivning och en analys av hur verksamheten ska anpassas för att bemöta framtida omvärldseffekter. Här beskrivs hur verksamheten står sig i jämförelse med andra kommuner och bolag samt de åtgärder som ska höja verksamhetens kvalitet. 2.1 Äldreomsorgsnämndens verksamhet Verksamhetsbeskrivning av Äldreomsorgen i Marks kommun 2018 Äldreomsorgen har 304 lägenheter på vård och omsorgsboende och ungefär 1200 personer har någon insats inom hemtjänst och hemsjukvård. För att dessa personer ska få det stöd och hjälp som de är i behov av så arbetar ca 800 tillsvidareanställd personal. Vi har också ca 300 timanställda till vår hjälp för att kunna genomföra uppdraget. Kommunfullmäktiges mål om att all hjälp ska utformas efter individuella behov och med delaktighet från brukare och anhöriga, följs upp genom årliga undersökningar där frågor om andelen brukare med genomförandeplaner och dess delaktighet i utformandet. I stort har samtliga brukare i vård- och omsorgsboende varit delaktiga i framtagandet av en aktuell genomförandeplan medan andelen i hemtjänsten är cirka 70 procent. Kommunfullmäktiges mål att allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet följs upp via andelen nöjda brukare enligt brukarundersökningar. Andelen nöjda brukare har varit stabil under de senaste 3 åren där brukare i vård och omsorgsboende hamnat i intervallet procent medan andelen nöjda brukare med hemtjänst har legat i intervallet procent. Mått inom SKL:s Kommunens Kvalitet i Korthet 2017 visar att brukarna i Marks kommun i stort är lika nöjda som i landet i genomsnitt medan personalkontinuiteten inom hemtjänsten är något lägre i Marks kommun jämfört med riket. Underlag omvärldsanalys budget Äldreomsorgsnämnden ar och behov gällande äldreomsorgsnämndens verksamheter under planperioden. Nedan presenteras analysen och dess konsekvenser från nämndens verksamheter samt vilka prioriteringar som förvaltningen föreslår. Förändringarna har delats in i kategorierna volymökning, kvalitetsökning och digitalisering där vi har svårt att styra utvecklingen i den första medan de andra två kategorierna innehåller förändringar som innebär att organisationens möjligheter att möta framtidens utmaningar stärks. och prioriteringar för perioden volymökning 1. Utskrivningsklara - Hemtjänst /Hemsjukvård Lagstiftningen avseende betalningsansvar för utskrivningsklara patienter har setts över och en förändring väntas under oktober Lagen är dispositiv och kan följas av ett avtal mellan huvudmännen inom respektive region, dvs VG-regionen och kommunerna i Västra Götaland. Minimikravet enligt föreslagen lag innebär en förkortning av tiden för när betalningsansvaret övergår till kommunen för färdigbehandlade patienter från nuvarande 7 dygn till 3 dygn. Dygnstaxan enligt nuvarande avtal är ca 4000 kr per dygn och en väsentlig ökning av avgiften kan förväntas till 7100 kronor. Kostnadsökningen av omställningen i organisationen förväntas inte rymmas inom ram. Verksamheten kommer att påverkas på så vis att brukarna som kommer hem från sjukhuset kan komma tidigare än vad som sker i dagsläget. Detta innebär att vi behöver bygga en verksamhet som är mer flexibel än i tidigare. Utskrivningar kommer också att ske under helger vilket inte är fallet idag. Det i sin tur kan leda till bemanningsökningar både inom sjuksköterskeorganisationen, rehab och hemtjänsten. Tidigare hemgång från sjukhus kommer innebära ett större behov av hemtjänst och hemsjukvård pga vårdplanering i hemmet, vårdtyngden blir högre initialt samt kostnader till 4

5 sjukhuset om kommunen inte lyckas ta hem utskrivningsklara patienter i tid. Ökningen inom hemtjänst beräknas till 1,4 Mkr och inom hemsjukvården 1,5 Mkr. Eventuella personalökningar ryms inte inom befintlig ram då det kommer innebära en högre medicinsk kompetens också under helger och kvällar. Ökad belastning för verksamheten framförallt inom hemtjänsten då det blir snabbare utskrivningar och kortare förberedelsetid/omställningstid. Den ökade dygnskostnaden ryms inom ram. na blir en ökad otrygghet för de brukare som kommer hem från sjukhuset om vi inte kan möta upp behovet. Det kommer att leda till en sämre kvalité samt en försämrad patientsäkerhet. 2. Korttidsverksamhet/ Vård- och omsorgsboende Marks kommuns befolkningsprognos från våren 2017 Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Förändring Ålder w Ökande behov av omvårdnad då gruppen äldre äldre (dvs personer över 80 år) ökar. I åldersgruppen 80-w år har ca 45 % någon form av insats från Äldreomsorgen. Denna åldersgrupp förväntas öka de närmaste åren, med drygt 100 personer fram till 2021 och ytterligare därefter. Detta i kombination med förändringen vad gäller utskrivningsklara patienter kommer att leda till ett kraftigt ökat tryck på såväl boendeplatser som hemtjänst. Befolkningsprognosen visar på att äldreomsorgen utöver de 16 platser som finns behov av inom denna budgetperiod 2022, kommer att behövas ytterligare därefter. Följer man den långsiktiga befolkningsprognosen så kommer ytterligare boenden behöva planeras med inflyttning Fram till 2030 visar prognosen på behov av utökning av ca 100 platser från 2018 års nivå. Ökat behov av korttidsplatser samt vård och omsorgsboendeplatser. Korttidsverksamheten förväntas öka åren 2022, behovet uppskattas till 5 ytterligare platser. Kostnaden per plats beräknas till 700 tkr. För 2018 beräknas en kostnad om 1,2 Mkr from september. För 2022 beräknas kostnaden till 3,5 Mkr per år. Kostnaden ryms inte inom befintliga ramar. Från september finns enligt planeringsförutsättningarna behov av ytterligare 16 platser inom vård- och omsorgsboende. Platserna beräknas till 700 Tkr per plats förutsatt att befintliga lokaler/fastighetsbestånd kan nyttjas. Befintlig lokal finns men det innebär en höjning av hyreskostnaden med 1,5 Mkr, och 1 Mkr per år Kostnaden för platserna beräknas till 11,2 Mkr per år. För beräknas kostnaden för 4 månader, eftersom tänkta lokaler behöver anpassas till verksamheten dvs 2,6 mnkr. Kostnaden på totalt 4,1 Mkr för ryms inte inom befintlig ram. Konsekvensen om ramen inte ökas blir att myndighetsbeslut ej kan verkställas och skälig 5

6 levnadsnivå enligt socialtjänstlagen inte uppfylls. Risk finns att kostnaden för färdigbehandlade patienter kommer att öka betydligt. Utökningen av korttidsplatser och av vårdplatser kommer att samlokaliseras och kan inte verkställas var för sig vilket för brukarna kommer att leda till försämrad kvalité då behovet av stöd och hjälp är olika på ett korttidsboende och på ett vård och omsorgsboende. 3. Volymökning hemtjänst Den befolkningsökning som vi har i kommunen ser vi leder till en volymökning också inom hemtjänsten. Per 2016 hade 9% av befolkningen över 65 år hemtjänst. Befolkningsprognosen ovan visar att antalet kommuninvånare över 65 år ökar kraftigt, vilket om andelen om 9% består innebär att de 689 personer som hade hemtjänst under 2016 istället uppgår till 740 personer Kostnaden för hemtjänst varierar utifrån brukarens behov men det faktum att ökningen återfinns i den äldre delen av befolkningen talar starkt för ett ökat tryck på hemtjänst de närmaste åren. Effekten beror även på möjligheten att kunna erbjuda boendeplatser och på så sätt minska gruppen hemtjänstbrukare med flest insatser. Översyn av insatserna vilket innebär att servicen rör sig närmare mot gränsen till skälig levnadsnivån. Att vi inte klarar av att uppfylla den skäliga levnadsnivå som nämnden genom riktlinjer har satt upp. 4. Ny lagstiftning I december 2018 är det planerat för komma ett förslag på en ny socialtjänstlag. I det uppdrag som regeringens utredare har fått i uppdrag att titta på och lägga förslag på finns bland annat att kommuner ska införa en tjänst som Socialt ansvarig Samordnare (SAS) Dennes arbetsuppgifter ska säkerställa brukares rättssäkerhet utifrån socialtjänstlagen. I uppdraget ligger också en rad andra områden som ska utredas. Beroende på omfattningen av uppdraget kommer inte allt rymmas inom ram då det kommer krävas en utökning av tjänst. Inom uppdragsbeskrivningen för SAS som ligger i regeringsuppdraget så omfattas fler delar som idag inte finns fördelade på person. En beskrivning för SAS behöver tas fram för hela socialförvaltningen för att sedan se om och hur kostnaderna kan samordnas mellan Socialnämnden och Äldreomsorgsnämnden. Ryms inte inom ram för äldreomsorgsnämndens del motsvarar kostnaden ungefär en tjänst 0,7 mnkr. Att motsvarande kostnad dras ifrån något som inte är lagstadgat. 5. Interna kostnadsökningar. Äldreomsorgen köper interna tjänster från TSF exempelvis, mat, städning i olika lokaler. TSF höjer kostnaderna med ca 2% och ytterligare på kontor. Ökningen är årligen högre än den nivå som äldreomsorgen blir tilldelad budet för ökade kostnader vilket innebär en årlig 6

7 besparing i vår verksamhet för att komma inom ram för de kostnaderna. Den del av kostnadsökningen som överstiger 1 procent summerar till 550 Tkr i 2018 års prisläge. Detta är kostnader som vi måste ha och som det inte finns någon annan part som vi kan jämföra med så måste vi använda oss av TSF. Då vår största utgiftspost är personalkostnaderna så är det också inom den ramen som vi får dra ner i motsvarande omfattning som höjningen innebär. Minskad personaltäthet med motsvarande belopp och därmed sämre kvalitet. I ett längre perspektiv innebär det att vi årligen gör mer anpassningar än vad som är tänkt. Till sist behöver vi se över den skäliga levnadsnivån så att den ligger i nivå med vad vi har för utrymme i vår verksamhet. 6. Flytt av korttidsenheten till lokaler på SÄS Skene Äldreomsorgen är i behov av fler boendeplatser under perioden. För att kunna ta del av det fastighetsbestånd som finns är ett alternativ att öppna en vård- och omsorgsboende på Björkeberga i Sätila. För att det ska bli möjligt behöver korttidsenheten inom funktionshinder som idag är placerad på Björkeberga flytta ur lokalerna. De nuvarande korttidsplatserna som finns på Kinnaborg för äldreomsorgen kan eventuellt vara lämpade för deras verksamhet. Äldreomsorgen har då att ta ställning till ett erbjudande om att få hyra lokaler på SÄS Skene. Flytten innebär att korttidsplatser flyttas över till lokalerna på SÄS Skene för att på så sätt få Björkeberga tomställt. Antalet platser kan i dagsläget inte säkerställas då utformningen av lokalerna i Skene utreds. En flytt av verksamheten skulle innebära en höjning av lokalkostnader där både hyra och drift blir högre än i dagsläget. Hyresnivåerna skiljer sig från nuvarande hyreskontrakt på Kinnaborg, differensen uppskattas till ca 3 Mkr/år. Stor osäkerhet finns dock både vad gäller ny hyra i Skene och på Kinnaborg beroende på anpassningar och renoveringar. En flytt skulle innebära att verksamheten behöver utöka personalbemanningen på två verksamheter. Dels den som blir kvar på Kinnaborg samt för den del som flyttar. Samordningsvinster som görs när man har en verksamhet samlad försvinner. Beräkning visar på minst 2 årsarbetare extra på natten samt 4 årsarbetare dagtid vilket motsvarar ca 4 Mkr. På sikt skulle vi behöva bygga ett vård- och omsorgsboende som rymmer de platser som vi ser ett behov av inom en femårsperiod. Merkostnaderna för lokalerna får därför ställas mot att vi annars kommer att behöva bygga i snabbare takt. Den direkta effekten för nämndens lokalkostnader beräknas till 1 mnkr i nuläget men eftersom hyresavtal ej är påskrivet finns en osäkerhet i detta. Om verksamheten inte kan byta lokaler med funktionshinder och därmed inte frigöra Björkeberga som vård- och omsorgsboende, leder det på sikt till att vi kommer att ha svårt att verkställa beslut om vård- och boende. Det sin tur leder till en ökad otrygghet för de äldre och risk för vite för kommunen om vi inte kan tillgodose boendeplatser för de som är beviljade det. och prioriteringar för perioden kvalitetsökning 1. Ledning/arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har haft ett besök gällande arbetsmiljön för förstalinjens chefer. Där påtalas 7

8 vikten av att anpassa antalet medarbetare för varje chef. Fackliga organisationer har i samverkan påtalat vikten av närvarande chefer och att antalet medarbetare måste begränsas. Enhetschefernas arbetsmiljöanalys framgår det också att det är för hög belastning på vissa chefer pga. antalet medarbetare. Idag har förvaltningen ca 10 enhetschefer som har mer än 35 medarbetare. Enhetscheferna med ett högt antal medarbetare har inte rimlig möjlighet att arbeta aktivt nära verksamheten idag. Detta kan påverka också övriga medarbetare och verksamheten. Antalet enhetschefer behöver utökas med 2 stycken så att antalet medarbetare per enhetschef inte överstiger 35 personer. Kostnad för nya enhetschefer beräknas till 1,4 Mkr per år. Konsekvensen om inte ramen utökas är en risk att god arbetsmiljö för chefer och medarbetare blir svårt att verkställa för arbetsgivaren med medföljande konsekvenser som sjukskrivningar, personalomsättning samt lägre kvalitet på äldreomsorgen uppdrag. 2.Ökad kvalitet måltider Idag erbjuder äldreomsorgen en rätt till huvudmål och kommunen får därmed sämre kvalitets resultat enligt KKiK- kommuners kvalitet i korthet. Att erbjuda fler rätter innebär en ökad kostnad men bättre resultat i KKiK. Brukarna får en valmöjlighet och kan påverka sin vardag på ett positivt sätt som ökar livskvaliteten. Vi har det utbud som finns idag vilket innebär en förutbestämd rätt per huvudmål vilket brukarna är missnöjda med som avspeglas i den årliga undersökningen som görs av socialstyrelsen. Minskad personaltäthet motsvarande den kostnadsökning som flerrättsalternativ innebär. 3. Förändring av lönestruktur En utredning visade på att äldreomsorgens löner för sjuksköterskor, handläggare, chefer, arbetsterapeuter är lägst i förhållande till övriga kommuner i Sjuhärad, Varberg och Kungsbacka. En marknadsanpassning av lönenivån kommer innebära en ökning med 4 Mkr eller 1 procent av äldreomsorgen personalbudget. Vi har en hög personalomsättning delvis på grund av vårt löneläge. Det leder till ökat tryck på de som är kvar och det är svårt att rekrytera kompetent personal. Risker för både brukare och personal dels med anledning av att vi inte har tillräckligt med personal och dels för att vi förlorar kompetens och personkännedom. Ryms inte inom ram. Risk som redan har resulterat i att vi tappar kompetens och får lägga en stor andel av både tid och resurser på rekrytering då personalomsättningen är hög. 8

9 och prioriteringar för perioden Digitalisering 1. Teknikutveckling- Digitala lås Hemtjänsten får idag ta in nyckelkopior från brukarna för alla de grupper som behöver ha dem. Vilket ibland är upp till 4 stycken. Nyckelhanteringen medför en risk och försvårar logistiken. De geografiska avstånden innebär idag att besöken fördröjs då personalen måste hämta nyckel i lokalen eller hos en kollega. En övergång till digitala lås innebär en ökad säkerhet för brukarna och personalen samt bättre resursutnyttjande och mindre påverkan på miljön. Installation av digitala lås i hemtjänsten innebär ökade kostnader både inledningsvis och sedan i den årliga driften. Investeringskostnad 1,4 Mkr, driftkostnad 30 tkr/år och 200 tkr i arbetskostnad för installation inledningsvis. Därefter sker installationen och drift inom ram. Drift och arbetskostnad ryms inom befintlig ram. Investeringen kräver en utökad ram. Kan inte investeringen genomföras så blir konsekvensen att vi arbetar som vi gör idag med nycklar. 2. Teknikutveckling- Digitala medicinskåp För att säkerställa patientsäkerheten och också personalsäkerheten så finns digitala medicinskåp. Behovet av skåpen har framkommit i analyser av de läkemedelsavvikelser och Lex Maria som har genomförts. Skillnaden mellan de digitala medicinskåpen och det traditionella är att det de går att öppna med telefonerna. Man kan då följa vem som kan öppnar skåpet. Det förekommer mer och mer narkotiska preparat i våra verksamheter då kommunen klarar allt mer sjukvård i hemmet. Med anledning av detta så behöver vi se över säkerheten för denna läkemedelshantering. När kommunen har huvudansvaret för läkemedelshanteringen så måste vi tillse att det förvaras säkert. Det får inte finnas möjlighet att andra personer som befinner sig i brukarna hem kommer åt medicinerna. Det kan innebära en ökad risk både för brukarna men också för personalen som kan hamna i olustiga situationer då det försvunnit läkemedel. Kostnaden för de medicinskåpen skulle vara 400 Tkr under en treårsperiod totalt 1,2 Mkr och skulle inte rymmas inom ram. Att vi inte kan säkerställa läkemedelshanteringen och därmed inte kunna fullgöra vårt uppdrag som vårdgivare. 3. Teknikutveckling- Digital signering I likhet med all annan teknikutveckling så vill vi minska på papper i våra verksamheter som också minimerar risken för sekretessbrott och. Digital medicinsignering kommer troligtvis ges möjlighet vid ett nytt verksamhetssystem då vi i upphandlingsmaterialet har ställt det som ett krav. Detta är för att säkra sekretessen och minska pappershanteringen. Vi har signeringslistor vad gäller läkemedel och träning. Verksamheten behöver säkra sekretessen och förenkla hanteringen av de tusentals signeringslistor som hanteras i våra verksamheter varje månad. Kostnaden kommer att ligga i införandefasen och ska läggas till den kostnaden som en ny verksamhet kommer innebära. 9

10 Investeringskostnaden för ett verksamhetssystem och tillbehör till det kommer inte att rymmas inom ram men driften därefter kommer att inrymmas i ram. Att vi fortsätter som vi gör idag med pappershantering som utgör en risk utifrån sekretessen och ökar administrationen med listorna gentemot att det finns i verksamhetssystemet. 4. Teknikutveckling- Nytt verksamhetssystem Under perioden så kommer vi att införa ett nytt verksamhetssystem som är gemensamt för hela socialförvaltningen. Verksamhetssystemet ska innebära att vi har ett gemensamt system där all dokumentation om brukarna förs av alla personalgrupper. Det ska uppfylla de lagkrav som finns runt dokumentation och som också hanterar informationen på ett säkert sätt. Vi önskar utifrån dataskyddsförordningen och allt vad det innebär en minimering av antalet kringsystem. Driften av systemet bör rymmas inom ramen för hela socialförvaltningens budget men inledningsvis kommer det innebära en ökad kostnad utifrån personalresurser, telefoninköp och uppgradering av det befintliga teknikutbud som vi har idag. Med ett nytt verksamhetssystem kan vi också säkra dokumentationen och informationssäkerheten till de LOV företag som finns inom hemtjänsten. Kostnaden för en systemförvaltarorganisation uppskattas till omkring 0,7 mnkr som motsvarar en tjänst. Den kostnaden bör rymmas inom ram. Däremot kommer inte de inledande kostnaderna göra det. Ökad tillgänglighet för medarbetare och brukare. Rättssäkerheten förstärks då det finns en möjlighet att dokumentera enligt de lagkrav som finns. Driften av systemet beräknas rymmas inom ram. Initialt kommer ett införande att innebära kostnader för personal då både överflyttning och utbildning krävs för att 1500 medarbetare ska kunna arbeta i systemet. Det kommer också att innebära kostnader i IT och mobiltelefoner framförallt. Implementeringskostnader och utbildning beräknas till 3 Mkr. Minskad personaltäthet med motsvarande belopp. Vi måste införa ett nytt system då nuvarande lösning inte är hållbar utifrån upphandlingsregler och lagkrav. 10

11 3 Verksamhetsutveckling Rubriken verksamhetsutveckling beskriver behov samt prioriteringar med utgångspunkt från gjord kvalitetsanalys. Se avsnitt 2. 11

12 4 Mål Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. Detta avsnitt innehåller verksamhetens mål. Målvärden för indikatorerna fastställs för planeringsperioden. 4.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Kommungemensamma mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Nämndens mål: All hjälp utformas efter individuella behov och med delaktighet från brukare och anhöriga Indikatorer Mål 2018 Mål Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Andel brukare i hemtjänsten med aktuell genomförandeplan Andel brukare i vårdoch omsorgsboende med aktuell genomförandeplan >= 80% >= 80% >= 80% >= 80% >= 80% >= 85% >= 85% >= 85% >= 85% >= 85% Nämndens mål: Anhöriga ska stödjas i sitt omhändertagande av sina vårdbehövande närstående Kommungemensamma mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Nämndens mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Indikatorer Mål 2018 Mål Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Nöjda brukare, hemtjänst Nöjda brukare, särskilt boende äldreomsorg >= 90% >= 90% >= 90% >= 90% >= 90% >= 80% >= 80% >= 80% >= 80% >= 80% 12

13 Nämndens mål: Verksamheten baseras på brukares erfarenheter, yrkesverksammas praktik och bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap (EBP) Nämndens mål: Varje person där kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar ska känna sig trygg och säker i kontakten med vården Nämndens mål: Verksamheten ska präglas av delaktighet för medarbetare och ha en god bemanningsprocess Nämndens mål: Antal vård- och omsorgsplatser ska vara tillräckligt stort för att motsvara det förväntade behovet 4.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Mål 2018 Mål Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Sjukfrånvaron ska minska 9,9 8,6 <= 8% <= 8% <= 8% <= 7% <= 7% Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Mål 2018 Mål Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad >= 90% >= 90% >= 90% >= 90% >= 90% 13

14 5 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 5.1 Äldreomsorgsnämndens följetal Följetal Särskilt boende SoL, antal pers Hemtjänst i ordinärt boende, antal pers Hemsjukvård, antal personer

15 6 Personal 6.1 Analys av personalbehov Under detta avsnitt beskrivs förändrade behov inom personalområdet med utgångspunkt från bland annat analyser av den egna verksamheten, samt vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas. 6.2 Personal - Antal anställda Följetal Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) ,4 89,7 89,7 90,4 6.3 Personal - Sjukfrånvaro Följetal Sjukfrånvaro alla anställda (%) Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i okt (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 7,5 8,9 9,9 8,6 39,8 17,4 49,7 40, Personal - Personalrörlighet Följetal Personalomsättning (%) Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Följetal Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar Övertid i timmar

16 7 Ekonomi Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar. 7.1 Driftbudget Driftbudget, belopp i tkr Intäkter Personalkostn ader Övriga kostnader Nettokostna der Fördelning på huvudverksamheter, netto Ledning, central adm, nämnd, utbildning, projekt Vård och omsorg om äldre Nettokostnade r Kommentar driftbudget Äldreomsorgsnämndens totala driftbudgetram uppgår till en nettokostnad om 477,7 mnkr år, 492,1 mnkr år 2020 och 500,2 mnkr år 2021 i enlighet med det beslut om budget som kommunfullmäktige tog i november en är beräknad enligt anvisning och med anpassning till kända förändringar som framgår av omvärldsanalysen. Denna beräkning innebär att vissa av förändringarna ej ryms inom ram vilket redovisas i tabell nedan. Förändringar, beräknade kostnadsförändringar Prioritering Tillkommande Kostnadsberäkning av nuvarande verksamhet som ej ryms inom ram efter uppräkning enligt anvisning Kommunals löneavtal (snitt av ökningen som överstiger 1 % sista 3 åren) 0,8 0,8 4,1 12,5 35,5 0,6 0,6 1,2 1,8 2,4 Ny tjänst SAS 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Köp av interna tjänster från tsf (kost, städ och lokaler) Flytt av korttid från Kinnaborg till Skene lasarett Ökning hemsjukvård/hemtjänst med anledning av ändrat 0,6 0,6 1,1 1,7 2,2 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 2,9 2,9 2,9 2,9 2,9 16

17 Förändringar, beräknade kostnadsförändringar betalningsansvar utskrivningsklara patienter Prioritering Tillkommande reserv 1,0 1,0 0,0 Utbildning etc med anledning av valår Utökning med 16 vård och omsorgsplatser (Björkeberga) Marknadsanpassning lönenivå Utökning med 2 enhetschefer under ledning och administration Personalökning relaterat till flytt av verksamhet 6ÅA (varav 2 natt) 0,2 0,2 4,1 4,1 11,2 11,2 11,2 4,0 4,0 4,1 4,2 4,3 1,4 1,4 1,4 1,4 1,5 3,5 3,5 3,6 3,7 3,8 Digitala lås 0,2 0,2 0, Digitala medicinskåp 0,4 0,4 0, Digital medicinsignering/nytt verksamhetssystem kostnader för införande Summa totalt för alla verksamheter 3,0 3, ,4 1,6 22,8 31,3 41,1 65,5 år 2018 är sista året med riktat extra statsbidrag för ökad bemanning inom äldreomsorgen, enligt vad som är känt i april Även för 2022 har statsbidrag räknats med i samma storleksordning som för 2018, trots att osäkerhet råder om hur bidraget kommer hanteras framöver uppräknad enligt anvisningarna ryms i den förväntade ramen endast med större effektiviseringar, kostnadsminskningar som i storlek motsvarar ett av de mindre vård och omsorgsboendena i kommunen samt ytterligare minskning av personalkostnaderna motsvarande statsbidragsfinansieringen om dessa inte kommer som beräknat. Samtidigt förväntas en större ökning av behovet av hemtjänst och särskilt boende från 2021 eftersom antalet äldre förväntas öka. I listan ovan framgår poster som kommenterats i omvärldsanalysen och kostnadsberäknats enligt bästa förmåga men det råder stor osäkerhet kring belopp och tid avseende flytt av verksamhet samt behov av nytt boende. Avseende utökningen med 16 platser som ovan beskrivna flytt innebär pågår utredningar kring alternativa lösningar som en tillbyggnad vid boendet Stomsåker i Hyssna. Det faktum att antalet kommuninvånare >90 år var 8 färre vid årsskiftet 2017/2018 än i befolkningsprognosen som detta underlag är baserat på har förskjutit behovet något framåt i tiden men marginalen är liten sett till år och framåt. 7.3 Förteckning statsbidrag Statsbidrag (tkr) Bidrag för ökad bemanning (socialstyrelsen) Lönebidrag (arbetsförmedlingen) Bidrag till hjälpmedel

18 Statsbidrag (tkr) Summa Kommentar Förväntade statsbidrag är baserat på de senaste åren, där den enskilt största posten är bidrag för ökad bemanning som 2017 uppgick till 7,8 mnkr. Det finns i skrivandets stund i början av april 2018 ingen annan information än att detta bidrag upphör Bidraget har dock funnits under en längre tid och bedömningen är att det kommer finnas kvar men kanske ingå i kommunens utjämningsintäkter eller liknande istället för att vara riktade. Hur dessa medel i så fall kommer äldreomsorgen till del är oklart men konsekvensen blir minskad personal motsvarande 12 årsarbetare om bidraget försvinner. 7.4 reserv Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början. reserv Belopp (tkr) Procent av bruttokostnaderna 0, Investeringsbudget Investeringsprojekt Inventarier Digitala lås Summa Taxor och avgifter Sammanställning samtliga taxor Taxa/taxeområde Kort beskrivning av taxan Belopp 2018 Senast e ändrin g av taxan i KF (ååååmm) Förslag till ny taxa (samt kort motivering) Nytt taxebelopp efter indexuppräkning eller uppräkning på annat fastställt sätt (om uppräkning, ange vilket index/sätt) Se bilaga 18

19 Förändrade taxor Taxa Taxa 2018 Taxa Kommentarer Inga förslag till förändringar, se bilaga Totala intäkter taxor och avgifter Taxa Prognos 2018 Kost Omsorgsavgifter Färdtjänst Summa (tkr)