Budgetunderlag Socialnämnden 2019

Transkript

1 Budgetunderlag Socialnämnden 2019

2 Innehållsförteckning 1 Kvalitetsanalys Stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Verksamhetsutveckling Grunduppdrag Stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Mål I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Hållbar personalförsörjning Följetal Socialnämndens följetal Personal Analys av personalbehov Personal - Antal anställda Personal - Sjukfrånvaro Personal - Personalrörlighet Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Ekonomi Driftbudget Kommentar driftbudget Förteckning statsbidrag Budgetreserv Investeringsbudget Taxor och avgifter

3 1 Kvalitetsanalys Kvalitetsanalysen är både en nulägesbeskrivning och en analys av hur verksamheten ska anpassas för att bemöta framtida omvärldseffekter. Här beskrivs hur verksamheten står sig i jämförelse med andra kommuner och bolag samt de åtgärder som ska höja verksamhetens kvalitet. 1.1 Stöd till personer med funktionsnedsättning Personer föds med eller får funktionsnedsättningar, exempelvis olyckor eller sjukdomar. Forskning, diagnostisering, behandling och överlevnad i samband med födsel och olyckor ökar vilket är en bidragande orsak till att behoven inom funktionshinderområdet ökar. Det ökande behovet ställer högre krav både på kompetens och tillgängliga individanpassade insatser. Omvärldsförändring 1: Behov av stöd och boende för personer med funktionshinder framöver. Under de senaste åren har verksamheten börjat märka av en åldrande skara brukare där behoven snabbt har ökat i omfattning. Definitionen på äldre brukare inom funktionshinder är de som inte klarar av sin dagliga verksamhet längre, utan behöver få stanna hemma på dagarna. Vi ser en kontinuerlig ökning av äldre funktionshindrade. Med ökad ålder tillkommer även somatiska sjukdomar, vilket ställer större krav på omvårdnaden. Vi ser även en målgrupp som har ökat i antal, personer med förvärvad hjärnskada. Personer med svårare funktionsnedsättning bor oftast ett helt liv i gruppbostäder eller har livslångt behov av personlig assistans, detta leder till att behoven ökar i omfattning. Det finns idag barn som sköts av sina föräldrar, dessa kan komma att söka ett boende inom planperioden, en tendens vi redan märkt av. Påverkan på verksamheten Idag finns inga lediga boendeplatser vilket innebär att beslut om boende kommer att verkställas genom kostsamma köpta platser eller personlig assistans. Vi ser att det inom planperioden finns behov av ett boende för unga vuxna, en utökning av ett äldreboende för funktionsnedsatta samt ett boende för personer med förvärvad hjärnskada. För att erbjuda fler en individuellt anpassad bostad finns behov av boenden med annan utformning. Utifrån förändrade och ökade omsorgsbehov kommer kompetensen inom personalgruppen att behöva stärkas och utvecklas. Anpassningsåtgärd Anpassning kan komma att ske utifrån den kommande 10-års planeringen för funktionshinderområdet när det gäller boenden och boendeformer. För att möta omsorgsbehovet hos brukarna kommer det att finnas behov av att utöka personalantalet samt genomföra kompetenshöjande åtgärder för befintlig personal. Verksamheten behöver även utöka med en enhetschef och en administratör för dessa boende. Konsekvenser Socialnämndens befintliga ram räcker inte till för att finansiera ökningar inom funktionshinder. Enligt lag måste behoven tillgodoses oaktat ekonomiska förutsättningar. Omvärldsförändring 2: Utökning av individanpassad daglig verksamhet. Brukarna har ökade behov av individuellt anpassade sysselsättningsplatser. I dag verkställs besluten inom kommunens gruppverksamheter eller erbjuds man plats inom den privata arbetsmarknaden genom överenskommelse med daglig verksamhet. Påverkan på verksamheten En konsekvens av individanpassade sysselsättningsplatser har inneburit att det idag finns ett stort antal enheter med få brukare. Detta har bidragit till att enhetscheferna inom daglig verksamhet har en hög arbetsbelastning. 3

4 Anpassningsåtgärd Samordna vissa dagliga verksamheter för bättre resursutnyttjande samt bemanningsrutiner på alla enheter. Utökning av samverkan med privata aktörer för att möta det individuella behovet. Konsekvenser Svårigheter att tillgodose det individuella behovet och brukarens delaktighet. Omvärldsförändring 3: Utökning av vissa funktionshinderstillstånd Vi ser att den yngre målgruppen med autism/autismliknande tillstånd eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ofta i kombination med en psykisk funktionsnedsättning) kommer att öka och behov finns av nya och varierande typer av boenden samt möjlighet till olika inriktningar för den dagliga verksamheten/ sysselsättningen. Idag finns en förväntan av mer individuella lösningar. Ett ökat antal ungdomar kommer att avsluta sina studier på särgymnasiet de närmaste åren, vilket innebär behov av fler platser inom daglig verksamhet. Vi ser även en ökning av samsjuklighet i form av missbruk hos brukarna inom funktionshinder. Påverkan på verksamheten Detta ställer nya krav på medarbetarna, nya arbetsmetoder och nya pedagogiska förhållningssätt. För att möta dessa brukares behov bör boendeformerna anpassas, förslagsvis "spindelboenden". Vi ser även ett utökat behov av socialtjänstlagens insats boendestöd. Anpassningsåtgärd Nybyggnation av boende. Samverkan med andra interna och externa aktörer. Ökad kompetensutveckling. Konsekvenser Socialnämndens befintliga ram räcker inte till för att finansiera ovanstående ökningar. Enligt lag måste behoven tillgodoses oaktat ekonomiska förutsättningar. Omvärldsförändring 4: Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättning I maj 2016 beslutade regeringen att tillsätta en utredare för att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober Syftet är att insatserna enligt LSS ska moderniseras och bättre anpassas till de behov som personer med omfattande funktionsnedsättningar har. Kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen behöver brytas och insatser som kan utgöra alternativ till personlig assistans måste därför utvecklas. Regelverket som styr personlig assistans och ersättningen ska bli tydligare. Incitamenten för att driva upp antalet timmar ska motverkas liksom incitamenten för övervältring av kostnader mellan stat och kommun. Påverkan på verksamheten Kommunen behöver följa översynens resultat och planera och anpassa verksamheten utifrån eventuell ny utformning av lagstiftning. Anpassningsåtgärd Avvaktar återredovisning av uppdraget. Konsekvenser Verksamheten kan förändras på kort tid, samt risk för kostnadsökningar. Omvärldsförändring 5: Teknikutveckling för stöd i omsorgen Teknikutvecklingen ger möjlighet till att underlätta och effektivisera arbetet. Utvecklingen ger också ökade möjligheter för brukare att vara mer självständiga, delaktiga och kan vara en kanal för kommunikation med familj och vänner. Med tekniska lösningar kan vissa brukare 4

5 leva ett mer självständigt liv och klara av ett eget boende. Digital teknik inkluderar bland annat digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, tillsyn via kamera, digitala signeringar, ett mobilt arbetssätt samt övriga e-tjänster som kan ge mervärde för både brukare och verksamhet. Påverkan på verksamheten Verksamheten behöver dels planera för vilket teknikstöd som bäst lämpas sig för den egna verksamheten utifrån behov och möjlighet. Verksamheten behöver också planera för att det finns en digital infrastruktur för brukare exempelvis genom bredband och genom stöd och hjälp att ta till sig tekniken. Anpassningsåtgärd Det kommer behövas utbildning av personal i teknik och nya arbetsmetoder. Konsekvenser Utökade kostnader för den tekniska anpassningen samt för utbildning. Omvärldsförändring 6: Ny socialtjänstlag I december 2018 är det planerat för komma ett förslag på en ny socialtjänstlag. I det uppdrag som regeringens utredare har fått i uppdrag att titta på och lägga förslag på finns bland annat att kommuner ska införa en tjänst som Socialt ansvarig Samordnare (SAS) Dennes arbetsuppgifter ska säkerställa brukares rättssäkerhet utifrån socialtjänstlagen. I uppdraget ligger också en rad andra områden som ska utredas. Påverkan på verksamheten Beroende på omfattningen av uppdraget kommer inte allt rymmas inom ram då det kommer krävas en utökning av tjänst. Inom uppdragsbeskrivningen för SAS som ligger i regeringsuppdraget så omfattas fler delar som idag inte finns fördelade på person. En beskrivning för SAS behöver tas fram för både funktionshinderverksamheten och individ- och familjeomsorgen. En SAS som ansvarar för alla verksamheter inom socialnämnden. Anpassningsåtgärd Denna befattning ryms inte inom ram för socialnämnden, kostnad 700tkr. Konsekvenser Att motsvarande kostnad dras ifrån något som inte är lagstadgat. 1.2 Individ- och familjeomsorg Det pågår en översyn av Socialtjänstlagen (2001:453) som beräknas vara klar den 1 december Vidare pågår ett förslag om att Barnkonventionen ska bli svensk lag. Inom kommunen pågår en utredning gällande områdena arbetsmarknad, integration, vuxenutbildning och försörjningsstöd. Samtliga arbeten kan komma att påverka Individ- och familjeomsorgens arbete framöver. Omvärldsförändring 1 - Ökad psykisk ohälsa och samsjuklighet Under de senaste åren har en trend med mer komplicerat vårdbehov hos brukare inom såväl socialpsykiatrin som inom familjeenheten iakttagits. Det kan handla om tex problematik med självskadebeteende, ångesttillstånd eller social fobi i kombination med annan svår psykiatrisk sjukdom. Alltfler har en problematik med samsjuklighet, där bland annat nya droger innebär en ökande risk för utvecklande av bestående psykiatriska tillstånd i kombination med beroendeproblematik. Bland personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns risk för utvecklande av tilläggsproblematik av andra psykiatriska tillstånd. Här kan även en ökande problematik av posttraumatiska stressyndrom iakttas hos den del av befolkningen med 5

6 invandrarbakgrund som kommit till Sverige från krigs- och krisdrabbade länder. Bland ensamkommande ungdomar som väntar på asylbesked har senaste året iakttagits en ökande problematik av självskadebeteende och suicid. Detta ställer nya och förändrade krav på metoder och insatser inom individ- och familjeomsorgen. Med en allt yngre brukargrupp ställs också allt högre krav utifrån att brukarna ofta är alltmer pålästa och ställer allt högre krav på delaktighet i vårdens utformning. Inom socialtjänstens missbruksvård har andelen klienter med tungt missbruk och psykisk ohälsa ökat. I landet i stort ses att färre personer har fått frivilliga insatser och fler personer vårdats med tvång. Mark har i huvudsak frivilliga insatser samtidigt som tvångsvården inte har ökat i lika stor omfattning som på riksnivå. I socialstyrelsens Lägesrapport för 2018 kan vi läsa att andelen män och kvinnor som haft vårdkontakt med diagnos som är relaterad till drogberoende ökade betydligt mellan 2006 och 2016, särskilt inom den specialiserade öppenvården där ökningen är 127 procent. Ökningen är störst i de yngsta åldersgrupperna. I slutenvården fördubblades andelen vårdade med drogberoende bland pojkar och män år och bland kvinnor år. I den specialiserade öppenvården ökade andelen med 325 procent för pojkar och män i åldern år, och 203 procent för flickor och kvinnor år. Påverkan på verksamheten: Då det blir allt mer komplicerade fall att handlägga ställs större krav på verksamheten gällande utrymme för handläggarna i de enskilda ärendena. Verksamheten behöver även ständigt se över kompetens- och metodutveckling för att möta behoven samt utöka samverkan med andra aktörer. Anpassningsåtgärd: Verksamheterna arbetar med att ta fram kompetensutvecklingsplan för de olika formerna av problematik. För att kunna möta behoven av insatser på hemmaplan behövs arbetsmetoder ses över och fungerande boendealternativ. Konsekvenser: Misslyckas vi med de redovisade anpassningsåtgärderna kommer det att innebära fördyrningar i framtiden i form av bland annat köpt vård. Utredning har påbörjats om utökad samverkan med psykiatrin. Omvärldsförändring 2 - Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Den 1 januari 2018 trädde lagen om samverkan vid utskrivning (2017:612) från sluten hälsooch sjukvård i kraft. Bestämmelser om fast vårdkontakt och samordnad individuell plan (SIP) ska tillämpas. Påverkan på verksamheten: Hälso- och sjukvården kommer att skriva ut patienter från slutenvården snabbare än tidigare. Detta kräver en samverkan och planering av fortsatt vård på hemmaplan. Vi ser ett behov av ökat antal korttidsplatser när klienter skrivs ut från den slutna vården. Därmed behövs en kompetenshöjning av personalgruppen för att möta det komplicerade vård- och omsorgsbehovet. Svårighet finns att beräkna hur många korttidsplatser som behövs på årsbasis. Anpassningsåtgärd: Skapa ett fungerande korttidsboende för målgruppen och rekrytera kompetent personal. Konsekvenser: Betalningsmodell är under upparbetning mellan regionen och kommunerna vilket innebär att vårddygnskostnaden går över till kommunen om utskrivning inte kan ske inom bestämd utskrivningstid. Detta kan innebära att vi nödgas köpa korttidsplatser externt. Socialnämndens befintliga ram räcker inte till för att finansiera ovanstående behov. 6

7 Omvärldsförändring 3 - Bostäder och boendealternativ För att möta kommuninvånares behov av insatsen korttidsboende behövs tillgång till boendealternativ i kommunen. Det är en stor vinst med att ha tillgång till korttidsboende i individens närmiljö för att underlätta övergången till det egna boendet samt i det stödjande arbetet mot större självständighet kunna använda sig av resurser som finns på hemmaplan. Behovet av korttidsboende har setts öka de senaste åren speciellt hos unga vuxna. Vi kan även se ett ökande behov av bostäder för såväl unga vuxna, missbruk, socialpsykiatri som för ensamkommande barn de närmaste åren. Det finns ett brett behov av olika boendeformer. Påverkan på verksamheten: Det är allt svårare att få ett bra arbete runt hemmaplanslösningar om vi inte lyckas få fram boendealternativ för målgrupperna. Bristen på bostäder leder till att stora grupper ställs utanför den ordinarie bostadsmarknaden och att allt fler, även personer som inte har några andra kända problem än att de har svårt att få ett eget boende, vänder sig till socialtjänsten. Anpassningsåtgärd: Sedan hösten 2016 har verksamheten en bostadssamordnare som arbetar enbart med verksamhetens olika bostäder. Vi har tre olika boendeformer; kommunalt boende, jourbostad och Ungbo. Vi ser ett ökat behov av bostäder, vårt kommunala bostadsbolag MBAB tar inte emot alla som vill bo i deras bestånd. Vi ser ett behov av alternativa boendelösningar, allt från boende med tillsyn, riktade boenden för utsatta grupper och fler boenden för både nyanlända, våldsutsatta och övriga hemlösa. Konsekvenser: En lyckad kommunal bostadsförsörjning tryggar bostäder åt alla. Om kommunen inte lyckas bygga bostäder i tillräcklig omfattning riskerar nämnden ökade och dyra kostnader för boendelösningar för ovanstående målgrupper. Omvärldsförändring 4 - Barn och unga Inom barn och ungdomsvården i Marks kommun ser vi sedan hösten 2017 en tendens att placeringar på institution minskar samtidigt som familjehemsplaceringar ökar, speciellt inom köpta externa familjehem. De institutionsplaceringar som görs medför ofta en hög dygnskostnad. Avsaknad av socialsekreterare ger hög arbetsbelastning och därmed inget utrymme för förebyggande arbete gentemot barn och unga. I dagsläget ser situationen något bättre ut och arbete pågår med att genomlysa insatser på alla nivåer för att skapa utrymme för hemmaplanslösningar i egen regi. Påverkan på verksamheten: Svårigheter att rekrytera och behålla personal samtidigt som det blir en hög belastning för de som är kvar leder till att ärenden inte hinns med att jobba i i den utsträckning som vore önskvärt. Detta riskerar att få till följd att insatser drar ut på tiden och att problematik förvärras, med placering som följd. Kontinuitet i de enskilda ärendena brister vid personalomsättning samt inhyrd personal. Anpassningsåtgärd: Det sociala arbetet med barn och unga spänner över ett mycket stort kunskapsområde och innehåller en mängd varierenade arbetsuppgifter och ansvar som kan vara livsavgörande för barn/unga och dess familjer. På nationell nivå satsas det på barn och ungdomsvården genom regeringens uppdrag. Satsning är i form av medel för förstärkt barnavård samt kompetenshöjande utbildningar. Kompetenshöjande satsningar och god introduktion ökar möjligheten att rekrytera nya medarbetare men också att behålla personal. De kompetensplaner som finns på IFO är i linje med det som förespråkas på nationellt håll och viktig i målet att nå en stabil arbetsgrupp. Stabilitet kräver nära ledarskap som ger tillräckligt med stöd i det dagliga arbetet. 7

8 För att bättre fånga upp unga och motverka att gruppen unga vuxna övergår till andra enheter på grund av dålig psykisk hälsa, missbruk och utanförskap behöver IFO gemensamt arbeta med målgruppen unga vuxna. Konsekvenser: Störst konsekvens får det faktum att verksamheten har svårt i rekrytering av personal, med hög belastning och ökade placeringskostnader som följd. Det blir även kostsamt att hyra in personal för att täcka de vakanser som uppstår. Förstärkt arbetsledning behövs för att stabilisera situationen. Omvärldsförändring 5 - Ökade behov inom specialistområden Sedan den 1 januari 2018 gäller nya regler i socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen, om spelmissbruk. Lagändringarna medför ett utvidgat ansvar för socialtjänsten att förebygga, motverka och bistå med insatser vid missbruk av spel om pengar. Enligt de nya bestämmelserna ska kommun och landsting ingå överenskommelser om samverkan kring personer som missbrukar spel om pengar. Regeringen föreslår i lagrådsremissen att tobakslagen och lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare ersätts av en ny lag om tobak och liknande produkter. De flesta av de nuvarande bestämmelserna förs över till den nya lagen. Lagändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari Tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg ansvarar numera för tillsyn och inspektion av kommunernas budget- och skuldrådgivning. Konsumentverket påtalar att kommunerna ska arbeta förebyggande med skuldproblem samt att kommunerna bör ha bemanning på budget- och skuldrådgivningen under hela året. Antal ansökningar om skuldsanering har under ökat från 36 till 65 stycken. Vi ser även att antalet med pågående skuldsaneringsbeslut är högre än tidigare samt högre än kommuner i jämförbar storlek invånarmässigt. Antal skuldsaneringsärenden i Mark är 103 att jämföra med Härryda 58, Lerum 49 samt Alingsås 68 ärenden enligt statistik år I dag har siffran för Mark ökat till 121 ärenden. Påverkan på verksamheten Spelmissbrukare är en ny målgrupp som kräver nya insatser och ny kompetens hos personalen. Om den nya tobakslagen antas, lägger detta utökad och omfattande tillsynsansvar på kommunen. Det ökande antal som är i behov av förebyggande arbete för att inte hamna i skuld samt av pågående skuldsanering inryms inte inom nuvarande resurs, vilket också leder till att nämnden inte kan erbjuda budgetrådgivning som förebyggande åtgärd. Anpassningsåtgärd Kompetenshöjning inom respektive område, implementera nya arbetsmetoder. Vi ser behov av personalutökning. Konsekvenser Socialnämndens befintliga ram räcker inte till för att finansiera ovanstående tillkomna arbetsuppgifter inom specialistområdena. En utökning av 1,75 procent tjänst för att kunna genomföra nytillkomna uppdrag. Omvärldsförändring 6 - Öppnande av spädbarnsmottagning i Mark Spädbarnsmottagning är en samverkan mellan Marks kommun och Västra Götalandsregionen som beräknas starta under senhösten Verksamheten erbjuder stöd till gravida kvinnor och mödrar med spädbarn upp till 1 år. Spädbarnsverksamheten ska erbjuda hjälp och stöd i perioden av graviditet och spädbarnstid till mödrar med särskilda behov i sitt föräldraskap. Spädbarnsverksamheten ingår i vårdkedjan mödra- och barnhälsovård-familjecentraler-lokal verksamhet för familjer med svårare problematik och i behov av utökat föräldrastöd och samspelsbehandling-barn- och ungdomspsykiatrin för allvarligare samspelsproblematik samt socialtjänsten. 8

9 Påverkan på verksamheten Verksamheten ska samfinansieras av Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Marks kommun, vilket innebär en kostnad på ca 300 tkr/år för socialnämnden. Anpassningsåtgärd Verksamheten innebär en ren kostnad för nämnden, ej personella resurser. Konsekvenser Spädbarnsmottagningen är en viktig lokal resurs i den vårdkedja som berör barn från spädbarnsåldern till övre tonåren. 9

10 2 Verksamhetsutveckling Rubriken verksamhetsutveckling beskriver behov samt prioriteringar med utgångspunkt från gjord kvalitetsanalys. Högprioriterat för funktionshinderverksamheten är nya boenden för målgrupperna unga vuxna och personer med förvärvad hjärnskada. Det föreligger även behov av ett boende för äldre funktionshindrade som kan tillgodoses om platser frigörs med hjälp av de nya boendena. Regeringen tillsatte en utredning gällande assistansersättningen, denna utredning skall vara klar 1 oktober Utifrån resultatet kan det behövas en anpassning av verksamheten med risk för kostnadsökning som följd. 10

11 3 Grunduppdrag I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen. 3.1 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nuvarande beskrivning Socialnämnden ska ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring. med verksamheten enligt LSS främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Stödet ska utgå ifrån de individuella behoven. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. med verksamhet enligt SoL främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Insatserna ska inriktas på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser. Den enskilde ska tillförsäkra den enskilde skälig levnadsnivå. Förslag till förändring Socialnämnden ska ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring. med verksamheten enligt LSS främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra. ge stöd som utgår ifrån de individuella behoven. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. med verksamhet enligt SoL främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. genom att inrikta insatserna på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser. Den enskilde ska tillförsäkras skälig levnadsnivå. 3.2 Individ- och familjeomsorg Nuvarande beskrivning Socialnämnden ska ge barn och vuxna som vistas i kommunen stöd, hjälp och behandling för att kunna leva under trygga och goda förhållanden samt delta i samhällets gemenskap. Stöd och insatser ska anpassas individuellt och utgå ifrån ett rättssäkert och kunskapsbaserat arbetssätt. ansvara för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Nämnden ska tillgodose vård och boende, skapa trygga och goda förhållanden samt möjliggöra deltagande i samhällets gemenskap. Förslag till förändring Inga förslag på förändringar 11

12 4 Mål Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. Detta avsnitt innehåller verksamhetens mål. Målvärden för indikatorerna fastställs för planeringsperioden. 4.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Kommungemensamma mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Indikatorer Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% Nämndens mål: Anhöriga ska stödjas i sin omvårdnad av närstående, särskilt genom anhörigstöd Kommungemensamma mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Indikatorer Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar Andel anmälningar till vuxenenheten där förhandsbedömning görs inom 14 dagar Brukarupplevd kvalitet, funktionshinder Brukarupplevd kvalitet, individ och familjeomsorg >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% = 100% = 100% = 100% = 100% = 100% 99 >= 90% >= 90% >= 90% >= 90% >= 90% 75 >= 80% >= 80% >= 80% >= 80% >= 80% 81 >= 85% >= 85% >= 85% >= 85% >= 85% 12

13 Nämndens mål: Arbetet ska ske i samarbete med interna och externa aktörer Nämndens mål: Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis Nämndens mål: Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning Kommungemensamma mål: Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Nämndens mål: Arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning Nämndens mål: Diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas Nämndens mål: Stödjande och förebyggande insatser ska initieras för de barn och ungdomar som befinner sig i riskzonen för psykosocial ohälsa Nämndens mål: Våldsutsatta barn och vuxna erbjuds skydd, stöd och insatser utifrån individuellt behov och relevant information finns tillgänglig kring våld i nära relation 4.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Sjukfrånvaron ska minska 6,7 7,6 <= 6,5% <= 6,4% <= 6,3% <= 6,2% <= 6,1% Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Mål 2022 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) Fotnot: Socialnämnden lämnar inget utfall för åren 2016 och 2017 då det resultat som tagits fram för dessa år visar den genomsnittliga sysselsättningsgraden och inte hur stor andel som kunnat få önskad sysselsättningsgrad. 13

14 5 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 5.1 Socialnämndens följetal Följetal LSS-boende, antal personer LSS-insatser ordinärt boende, antal pers Antal personer med personlig assistans Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl ensamkommande) Barn och ungdom, antal vårddygn på boende, ensamkommande barn Barn och ungdom, totalt antal vårddygn i familjehem Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl ensamkommande) Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem, ensamkommande barn Vuxna 19 år-, antal vårddygn på institution Antal hushåll per år som har försörjningsstöd Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre)

15 6 Personal 6.1 Analys av personalbehov Under detta avsnitt beskrivs förändrade behov inom personalområdet med utgångspunkt från bland annat analyser av den egna verksamheten, samt vilka eventuella åtgärder som kan behöva vidtas. 6.2 Personal - Antal anställda Följetal Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) ,6 95,1 95,7 95,8 6.3 Personal - Sjukfrånvaro Följetal Sjukfrånvaro alla anställda (%) Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i okt (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 7,2 8,1 6,7 7,6 48,7 37,3 50,3 45, Personal - Personalrörlighet Följetal Personalomsättning (%) Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Följetal Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar Övertid i timmar

16 7 Ekonomi Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar. 7.1 Driftbudget Driftbudget, belopp i tkr 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022 Intäkter Personalkostn ader Övriga kostnader Nettokostna der Fördelning på huvudverksamheter, netto Ledning, central adm, nämnd Stöd till personer med funktionsneds ättning Individ- och familjeomsorg Flyktingverksa mhet Nettokostna der Kommentar driftbudget Socialnämndens totala driftbudgetram uppgår till en nettokostnad om 359,7 mnkr år 2019, 375,8 mnkr år 2020 och 384,3 mnkr år 2021 i enlighet med det beslut om budget som kommunfullmäktige tog i november Budgeten är beräknad enligt kommunens anvisningar gällande budgetramar för åren och med anpassning till kända förändringar som framgår av omvärldsanalysen. Beräkningarna av omvärldsanalysen innebär att vissa förändringar inte inryms i beslutad budgetram. Dessa förändringar redovisas i tabellen nedan. Förändringar åren Beräknade kostnadsförändringar Anpass ningar i budget Priorite ring 2019 Tillkom mande Funktionshinder Anpassningar i budget ,2 0,0 6,2 6,4 6,6 6,8 Nytt äldreboende funktionshinder, omstrukturering av befintliga platser. Ryms inom ram. Nytt gruppboende för personer med förvärvad hjärnskada, 6 platser 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,0 4,0 4,1 4,2 4,4 16

17 Förändringar åren Nytt gruppboende för unga vuxna 5 6 platser Kostnadsberäkning av daglig verksamhet som ej ryms i ram efter uppräkning enligt anvisning Kostnadsberäkning av personlig assistans som ej ryms i ram efter uppräkning enligt anvisning 6,5 6,5 6,7 6,9 7,1 1,0 1,0 0,0 0,0 2,0 3,0 3,0 2,0 2,0 4,0 Summa Funktionshinder 6,2 14,5 0,0 20,7 19,2 19,7 24,2 IFO Anpassningar i budget ,2 4,2 4,3 4,5 4,6 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Socialpsykiatri korttid 3 4 platser 2,9 1,9 1,0 3,0 3,1 3,2 Ökade behov inom specialistområden. Utökning med 75 % tjänst för utökad tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 Ökade behov inom specialistområden. Utökning med 100 % tjänst för förebyggande arbete med budget- och skuldrådgivning. 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Nytt avtal om spädbarnsmottagning från Ryms ej i ram. 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Summa IFO 4,2 4,1 1,9 6,4 8,5 8,8 9,0 Administration/ledning/cent ral förv och nämnd Anpassningar i budget ,5 0,5 0,0 0,0 0,0 Barn och unga, svårt att rekrytera personal fördyrar verksamheten. Utökning en ec för ökad stabilitet. 0,7 0,7 0,7 0,7 0,8 Ny enhetschef och administratör inom funktionshinder kopplat till nytt boende 1,2 1,2 1,2 1,3 1,3 Ny tjänst socialt ansvarig samordnare, SAS 0,7 0,7 0,7 0,7 0,8 Ökade kostnader utbildningar och dylikt nämndsledamöter i samband med valår ,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Summa adm/ledning/centralt förv och nämnd 0,5 2,8 0,0 3,3 3,2 3,3 3,3 Summa totalt för alla verksamheter 10,9 21,4 1,9 30,4 30,9 31,8 36,6 Anpassningsåtgärder

18 Förändringar åren Kostnadsberäkning nuvarande verksamhet inkl. volymförändringar 390,1 406,7 416,1 Beslutad ram kommunfullmäktige november ,7 375,8 384,3 Krav på anpassningsåtgärder 30,4 30,9 31,8 Funktionshinder ser ett ökande omvårdnadsbehov både vad gäller antalet nya brukare, men även ett ökat omvårdnadsbehov i befintliga boenden på grund av åldrande brukare som stannar hemma från daglig verksamhet. Aktuellt att utöka med tre nya boenden från år 2019 för att kunna tillgodose behoven och följa lagkravet. Kostnadsuppräkningar inom daglig verksamhet och personlig assistans ryms inte i budgetramen. Inom individ- och familjeomsorgen finns ett behov av att tillgå 3 4 korttidsplatser för mottagande av patienter som skrivs ut från slutenvården. Familjeenheten har under flera år haft en besvärlig personalsituation med bland annat en hög personalomsättning. I syfte att stabilisera situationen planerar enheten för en utökning av en enhetschef. Nya och ändrade lagar inom flera områden som till exempel spelmissbruk, tobakslag och budget- och skuldrådgivning kräver att arbetet inom dessa områden stärks och utökas. Detta föranleder ett behov inom verksamheten att utöka personalstyrkan med 1,75 procents tjänster för att möta lagkraven. Ett förnyat avtal gällande spädbarnsmottagning kräver utökade resurser. I flyktingverksamhetens budget är intäkter och kostnader ett nollsummespel för planperioden och påverkar inte nämndens budgetram. Nivåerna på intäkter och kostnader mer än halverades mellan åren 2017 och 2018 och har lagts på ännu lägre nivå för åren Administration/central förv/nämnd Kostnader motsvarande 0,2 mnkr förväntas genereras i samband med utbildning och verksamhetsgenomgångar för nya ledamöter efter valåret Kostnaden ryms inte inom budgetramen (år 2019). 7.3 Förteckning statsbidrag Statsbidrag (tkr) 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022 Stärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården Psykisk hälsa Psykisk hälsa Personligt Ombud Stöd för arbete mot våld i nära relationer Stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa Statsbidrag för habiliteringsersättnin g Migrationsverket Lönebidrag från Ams Summa

19 Kommentar De intäkter som statsbidragen genererar i verksamheten innebär även motsvarande kostnader vilka annars inte hade uppstått. Statsbidragen till socialnämndens verksamheter kommer från Migrationsverket, Socialstyrelsen och länsstyrelsen. Bidragen från Migrationsverket är främst schablonersättningar baserade på antalet ensamkommande barn eller på andra generella bestämmelser. Dessa bidrag varken återrapporteras eller återbetalas. Övriga bidrag ska återrapporteras och återbetalas till den del bidragen inte har nyttjats. Bidraget för att stärka bemanningen inom familjeenheten nyttjas genom utökning av administratör, socialsekreterare eller arbetsledare. Statsbidragen gällande psykisk hälsa samt medel för arbete mot våld i nära relationer kommer hela socialförvaltningen till nytta. I överenskommelsen gällande psykisk hälsa ingår samverkan med både interna och externa aktörer. Bidraget gällande psykisk hälsa kan sträcka sig över en tvåårsperiod, varför bidraget för år 2017 även delvis nyttjas under år Statsbidraget gällande personligt ombud täcker en av två tjänster inom funktionshinderverksamheten. Bidraget för att stärka insatserna för barn och unga med psykisk ohälsa stärker familjeenheten med samverkanspartners. Statsbidrag gällande habiliteringsersättning riktar sig till brukare inom daglig verksamhet. Bidraget syftar till att införa ersättningen i kommunerna alternativt höja befintliga ersättningsnivåer. För Marks kommuns innebär bidraget att befintliga ersättningsnivåer höjs. Bidraget gäller endast under år Antalet ensamkommande barn har minskat från runt 140 barn år 2016 till 30 barn i april Därmed minskar även intäkterna från Migrationsverket och förmodas ligga på betydligt lägre nivåer under de kommande åren. 7.4 Budgetreserv Nämnderna ska avsätta en del av sin budgetram till en reserv för oförutsedda kostnader. Reserven ska hantera variationer i behov och för händelser som inte kunnat planeras in i budgeten från början. Budgetreserv Belopp (tkr) Procent av bruttokostnaderna 7.5 Investeringsbudget Investeringsprojekt 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Budget 2022 Inventarier Summa Socialnämndens investeringsplan innehåller vanligen inventarier till särskilt boende och övriga verksamheter. 19

20 7.6 Taxor och avgifter Sammanställning samtliga taxor Taxa/taxeområde Kort beskrivning av taxan Belopp 2018 Senast e ändrin g av taxan i KF (ååååmm) Förslag till ny taxa 2019 (samt kort motivering) Nytt taxebelopp 2019 efter indexuppräkning eller uppräkning på annat fastställt sätt (om uppräkning, ange vilket index/sätt) Se bilaga 1. Förändrade taxor Se bilaga 2. Taxa Taxa 2018 Taxa 2019 Kommentarer Totala intäkter taxor och avgifter Taxa 2017 Budget 2018 Prognos 2018 Budget 2019 Omsorgsavgifter Tillsyn alkohol, tobak, läkemedel Kost Summa (tkr) Omsorgsavgifter Budgeten för år 2019 är uppräknad enligt anvisningar. I beloppet ingår en kostnadspost för avgiftsreducering motsvarande 110 tkr för år Prognos för år 2018 är en budget i balans baserat på utfallet under årets första kvartal. Tillsyn alkohol, tobak och läkemedel Vad gäller intäkterna för tillsynsavgifter finns ännu inget utfall för år 2018 att grunda någon prognos på. Prognosen vilar istället på antagandet att intäkterna följer samma utfall som år Kost Budgeten för år 2019 är uppräknad enligt anvisningar. 20