Budgetunderlag Socialnämnden

Transkript

1 Budgetunderlag Socialnämnden

2 Innehållsförteckning 1 Omvärldsanalys Stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Verksamhetsutveckling Grunduppdrag Stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Mål I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Hållbar personalförsörjning Följetal Socialnämndens följetal Personal Analys av personalbehov Personal - Antal anställda Personal - Sjukfrånvaro Personal - Personalrörlighet Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Ekonomi Driftbudget Kommentar driftbudget Bruttobudget per verksamhet Budgetreserv Investeringsbudget Taxor och avgifter

3 1 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen beskriver förändringar i omvärlden som kan påverka verksamheten. Det kan bland annat handla om förändringar i brukares behov, förändrad lagstiftning eller nya trender. 1.1 Stöd till personer med funktionsnedsättning Personer föds med eller får funktionsnedsättningar, exempelvis olyckor eller sjukdomar. Forskning, diagnostisering, behandling och överlevnad i samband med födsel och olyckor ökar vilket är en bidragande orsak till att behoven inom funktionshinderområdet ökar. Det ökande behovet ställer högre krav både på kompetens och tillgängliga individanpassade insatser. Omvärldsförändring 1: Behov av stöd och boende för personer med funktionshinder framöver. Under de senaste åren har verksamheten börjat märka av en åldrande skara brukare där behoven snabbt har ökat i omfattning. Definitionen på äldre brukare inom funktionshinder är de som inte klarar av sin dagliga verksamhet längre, utan behöver få stanna hemma på dagarna. Vi ser en kontinuerlig ökning av äldre funktionshindrade. Med ökad ålder tillkommer även somatiska sjukdomar, vilket ställer större krav på omvårdnaden. Personer med funktionsnedsättning bor oftast ett helt liv i gruppbostäder eller har livslångt behov av personlig assistans, detta leder till att behoven ökar i omfattning. Det finns idag barn som sköts av sina föräldrar, dessa kan komma att söka ett boende inom planperioden Påverkan på verksamheten I närtid tillgodoses behovet av boende och personalbemanning. Vi ser dock att inom planperioden finns behov av ett barnboende samt en utökning av ett äldreboende för funktionsnedsatta. För att erbjuda fler en individuellt anpassad bostad finns behov av boenden med annan utformning. Utifrån förändrade och ökade omsorgsbehov kommer kompetensen inom personalgruppen att behöva stärkas och utvecklas. Anpassningsåtgärd Anpassning kan komma att ske utifrån den kommande 10-års planeringen för funktionshinderområdet när det gäller boenden och boendeformer. För att möta omsorgsbehovet hos brukarna kommer det att finnas behov av att utöka personalantalet samt genomföra kompetenshöjande åtgärder för befintlig personal. Konsekvenser Socialnämndens befintliga ram räcker inte till för att finansiera ökningar inom funktionshinder. Enligt lag måste behoven tillgodoses oaktat ekonomiska förutsättningar. Omvärldsförändring 2: Utökning av individanpassad daglig verksamhet. Brukarna har ökade behov av individuellt anpassade sysselsättningsplatser. I dag verkställs besluten inom kommunens gruppverksamheter eller erbjuds man plats inom den privata arbetsmarknaden genom överenskommelse med daglig verksamhet. Påverkan på verksamheten En konsekvens av individanpassade sysselsättningsplatser har inneburit att det idag finns ett stort antal enheter med få brukare. Detta har bidragit till att enhetscheferna inom daglig verksamhet har en hög arbetsbelastning. Anpassningsåtgärd Samordna vissa dagliga verksamheter för bättre resursutnyttjande samt bemanningsrutiner på alla enheter. Utökning av en enhetschefstjänst för att säkerställa en god arbetsmiljö för medarbetarna. Konsekvenser 3

4 Kostnadsökning för utökning av enhetschefstjänsten. Omvärldsförändring 3: Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättning I maj 2016 beslutade regeringen att tillsätta en utredare för att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober Syftet är att insatserna enligt LSS ska moderniseras och bättre anpassas till de behov som personer med omfattande funktionsnedsättningar har. Kostnadsutvecklingen inom assistansersättningen behöver brytas och insatser som kan utgöra alternativ till personlig assistans måste därför utvecklas. Regelverket som styr personlig assistans och ersättningen ska bli tydligare. Incitamenten för att driva upp antalet timmar ska motverkas liksom incitamenten för övervältring av kostnader mellan stat och kommun. Påverkan på verksamheten Kommunen behöver följa översynens resultat och planera och anpassa verksamheten utifrån eventuell ny utformning av lagstiftning. Anpassningsåtgärd Avvaktar återredovisning av uppdraget. Konsekvenser Verksamheten kan förändras på kort tid, samt risk för kostnadsökningar. Omvärldsförändring 4: Teknikutveckling för stöd i omsorgen Teknikutvecklingen ger möjlighet till att underlätta och effektivisera arbetet. Utvecklingen ger också ökade möjligheter för brukare att vara mer självständiga, delaktiga och kan vara en kanal för kommunikation med familj och vänner. Digital teknik inkluderar bland annat digitala trygghetslarm, tele- och videokommunikation, sensorer i hemmet, tillsyn via kamera, digitala signeringar, ett mobilt arbetssätt samt övriga e-tjänster som kan ge mervärde för både brukare och verksamhet. Påverkan på verksamheten Verksamheten behöver dels planera för vilket teknikstöd som bäst lämpas sig för den egna verksamheten utifrån behov och möjlighet. Verksamheten behöver också planera för att det finns en digital infrastruktur för brukare exempelvis genom bredband och genom stöd och hjälp att ta till sig tekniken. Anpassningsåtgärd Det kommer behövas utbildning av personal i teknik och nya arbetsmetoder. Konsekvenser Utökade kostnader för den tekniska anpassningen samt för utbildning. 1.2 Individ- och familjeomsorg Omvärldsförändring 1 - Ökad tyngd i ärenden Under de senaste åren har en trend med mer komplicerat vårdbehov hos brukare inom såväl socialpsykiatrin som inom familjeenheten iakttagits. Det kan handla om tex problematik med självskadebeteende, ångesttillstånd eller social fobi i kombination med annan svår psykiatrisk sjukdom. Alltfler har en problematik med samsjuklighet, där bland annat nya droger innebär en ökande risk för utvecklande av bestående psykiatriska tillstånd i kombination med beroendeproblematik. Bland personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns risk för utvecklande av tilläggsproblematik av andra psykiatriska tillstånd. Här kan även en ökande problematik av posttraumatiska stressyndrom iakttas hos den del av befolkningen med 4

5 invandrarbakgrund som kommit till Sverige från krigs- och krisdrabbade länder. Bland ensamkommande ungdomar som väntar på asylbesked har senaste året iakttagits en ökande problematik av självskadebeteende och suicid. Detta ställer nya och förändrade krav på metoder och insatser inom socialpsykiatrin. Med en allt yngre brukargrupp ställs också allt högre krav utifrån att brukarna ofta är alltmer pålästa och ställer allt högre krav på delaktighet i vårdens utformning. Det har skett en positiv utveckling på befolkningsnivå gällande tobaksbruk den senaste tioårsperioden och andelen kvinnor som röker under graviditeten har minskat markant. Även andelen i befolkningen som är riskkonsumenter av alkohol har minskat den senaste tioårsperioden. Fler än tidigare vårdas inom hälso- och sjukvården på grund av missbruk. Bland de vårdade har det skett en markant ökning av andelen unga med drogmissbruk samt av äldre med alkoholmissbruk. Inom socialtjänstens missbruksvård har andelen klienter med tungt missbruk och psykisk ohälsa ökat. I landet i stort ses att färre personer har fått frivilliga insatser och fler personer vårdats med tvång. I Mark har dock frivilliga insatser ökat samtidigt som tvångsvården inte har ökat i lika stor omfattning som jämförbara kommuner. I socialstyrelsens Lägesrapport för 2017 kan vi läsa att företrädare för socialtjänsten anger att klienterna inom socialtjänsten har alltmer komplexa vårdbehov och fler personer beskrivs ha både missbruksproblem och svåra psykiatriska problem. En påtagligt större andel av kvinnorna anges ha svår psykisk problematik jämfört med männen, medan en större andel av männen har ett tungt alkoholmissbruk. Många av de som vårdas enligt LVM har tidigare vårdats inom psykiatrin. Nästan 40 procent av kvinnorna och drygt 25 procent av männen har vid något tillfälle fått psykiatrisk tvångsvård. Påverkan på verksamheten: Då det blir allt mer komplicerade fall att handlägga ställs större krav på verksamheten gällande utrymme för handläggarna i de enskilda ärendena. Verksamheten behöver även ständigt se över kompetens- och metodutveckling för att möta behoven. Anpassningsåtgärd: Verksamheterna arbetar med att ta fram kompetensutvecklingsplan för de olika formerna av problematik. För att kunna möta behoven av insatser på hemmaplan behövs arbetsmetoder ses över och fungerande boendealternativ. Konsekvenser: Misslyckas vi med de redovisade anpassningsåtgärderna kommer det att innebära fördyrningar i framtiden i form av bland annat köpt vård. Omvärldsförändring 2 - Bostäder och boendealternativ För att möta kommuninvånares behov av insatsen korttidsplats behövs tillgång till korttidsplatser i kommunen. Det är en stor vinst med att ha tillgång till korttidsplatser i individens närmiljö för att underlätta övergången till det egna boendet samt i det stödjande arbetet mot större självständighet kunna använda sig av resurser som finns på hemmaplan. Behovet av korttidsplatser har setts öka de senaste åren speciellt hos unga vuxna. Med både psykiatrisk och missbruksproblematik. Vi kan även se ett ökande behov av bostäder för såväl unga vuxna, missbruk, socialpsykiatri som för ensamkommande barn de närmaste åren. Det finns ett brett behov av olika boendeformer. Påverkan på verksamheten: Det är allt svårare att få ett bra arbete runt hemmaplanslösningar om vi inte lyckas få fram boendealternativ för målgruppen. Bristen på bostäder leder till att stora grupper ställs utanför den ordinarie bostadsmarknaden 5

6 och att allt fler, även personer som inte har några andra kända problem än att de har svårt att få ett eget boende, vänder sig till socialtjänsten. Anpassningsåtgärd: Socialnämnden har uppdragit till teknik och servicenämnden att, om så är möjligt, hyra bostäder på den privata marknaden för att täcka behovet framöver samt att undersöka alternativ för de olika boenden som nämnden ser behov av. Sedan hösten 2016 har verksamheten en bostadssamordnare som arbetar enbart med verksamhetens olika bostäder. Vi har tre olika boendeformer; kommunalt boende, jourbostad och Ungbo. Vi ser ett ökat behov av bostäder, vårt kommunala bostadsbolag MBAB tar inte emot alla som vill bo i deras bestånd. Vi ser ett behov av alternativa boendelösning, allt från boende med tillsyn, riktade boenden för utsatta grupper och fler boenden för både nyanlända, våldsutsatta och övriga hemlösa. Konsekvenser: Om nämnden inte lyckas skapa de olika boendeformer som efterfrågas och om det inte lyckas att få fram fler lägenheter så riskerar nämnden ökade placeringskostnader.. Omvärldsförändring: 3 - Försörjningsstöd Inom försörjningsstöd syns olika utvecklingar för olika målgrupper. Generellt minskar antalet ärenden, likaså det utbetalda försörjningsstödet. Det långvariga ekonomiska biståndet har minskat med 11 procent under förra året, det långvariga ekonomiska biståndet har också minskat i drygt hälften av Sveriges län (enligt Lägesrapport från Socialstyrelsen 2017). Även om antalet ärenden har minskat har gruppen nyanlända har ökat med 31 procent. I avvaktan på att deras etableringsersättning ska komma igång är de aktuella under drygt tre månader och blir därefter självförsörjande i upp till två år. Påverkan på verksamheten: De ärenden som handläggarna arbetar med idag är den målgruppen som står lång ifrån arbetsmarknaden och/eller lider av ohälsa. Anpassningsåtgärd: Den stora utmaningen framöver är att stödja klienter som har rätt en annan ersättning, såsom sjukersättning. Arbetsterapeuterna på RAMS har påbörjat ett arbete med att utföra arbetsförmågebedömningar på dem som säger sig sakna helt arbetsförmåga. Konsekvenser: För att lyckas sänka försörjningsstödet mer över tid så måste arbetsmarknadsinsatser stärkas än mer framöver. Det behöver även finnas tydliga kopplingar mot personer med missbruk och psykisk ohälsa. Omvärldsförändring 4 - Familjeenheten Inom barn och ungdomsvården i Marks kommun har det under 2016 skett en ökning av heldygnsinsatser för barn och unga speciellt vad det gäller placeringar på HVB institutioner. Nationellt sett vårdas fler barn enligt LVU (Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga) och denna trend gäller även i Marks kommun där det under 2016 ansökts om LVU vid 10 tillfällen. Denna vård kräver stora insatser och ger omfattande placeringskostnader då barn/unga och dess familjer har omfattande vårdbehov. Förklaringen kan ses i tidigare ostabil arbetssituation för socialsekreterare inom Familjeenheten samt rekryteringssvårigheter. Avsaknad av socialsekreterare ger hög arbetsbelastning och därmed inget utrymme för förebyggande arbete gentemot barn och unga. I dagsläget ser situationen bättre ut och arbete pågår med att genomlysa insatser på alla nivåer för att skapa utrymme för hemmaplanslösningar i egen regi. Påverkan på verksamheten: Svårigheter att rekrytera personal samtidigt som det blir en hög belastning för de som är kvar leder till att ärenden inte hinns med att jobba i i den utsträckning som vore önskvärt. Detta 6

7 riskerar att få till följd att insatser drar ut på tiden och att problematik förvärras, med placering som följd. Anpassningsåtgärd: Det sociala arbetet med barn och unga spänner över ett mycket stort kunskapsområde och innehåller en mängd varierenade arbetsuppgifter och ansvar som kan vara livsavgörande för barn/unga och dess familjer. På nationell nivå satsas det på barn och ungdomsvården genom regeringens uppdrag. Satsning är i form av medel för förstärkt barnavård samt kompetenshöjande utbildningar. Kompetenshöjande satsningar och god introduktion ökar möjligheten att rekrytera nya medarbetare men också att behålla personal. Den kompetensplan som är under bearbetning på IFO är i linje med det som förespråkas på nationellt håll och viktig i målet att nå en stabil arbetsgrupp. För att bättre fånga upp unga och motverka att gruppen unga vuxna övergår till andra enheter på grund av dålig psykisk hälsa, missbruk och utanförskap behöver IFO gemensamt arbeta med målgruppen unga vuxna. Konsekvenser: Störst konsekvens får det faktum att verksamheten har svårt i rekrytering av personal, med hög belastning och ökade placeringskostnader som följd. Det blir även kostsamt att hyra in personal för att täcka de vakanser som uppstår. 7

8 2 Verksamhetsutveckling Funktionshinderverksamheten har stort behov av en utökning av en enhetschef, detta med anledning av att fler och fler brukare kräver individanpassade sysselsättningsplatser. Enhetscheferna inom daglig verksamhet har i dag en hög arbetsbelastning med enheter på ett flertal olika platser i kommunen. Samordning av vissa enheter samt en ny enhetschef skulle bidra till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Under planperioden kommer det att finnas behov av ett barnboende samt anpassade alternativa boende, det föreligger även behov av ytterligare ett boende för äldre funktionshindrade. Regeringen tillsatte en utredning gällande assistansersättningen, denna utredning skall vara klar 1 oktober Utifrån resultatet kan det behövas en anpassning av verksamheten med risk för kostnadsökning som följd. Individ och familjeomsorgen har stort behov av ett korttidsboende för socialpsykiatrin för att möta det behov som finns redan idag. Under planperioden finns behov av såväl lågtröskelboende som behandlingsboende och ett mellanvårdboende riktat mot barn och familj. 8

9 3 Grunduppdrag I budgeten fastställer kommunfullmäktige nämnders och styrelsers uppdrag. I budgetunderlaget kan nämnder och styrelser vid behov föreslå förändringar i uppdragen. 3.1 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nuvarande beskrivning Socialnämnden ska ge kommuninvånare med funktionsnedsättning det stöd och den hjälp de behöver för sin dagliga livsföring. Stödet ska utgå ifrån de individuella behoven. Verksamheten enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet med målet att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den enskilde ska tillförsäkras goda levnadsvillkor. Verksamhet enligt SoL ska främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Insatserna ska inriktas på att frigöra och utveckla de egna resurserna. Den enskilde ska tillförsäkras skälig levnadsnivå. Förslag till förändring Inga förslag till förändring 3.2 Individ- och familjeomsorg Nuvarande beskrivning Socialnämnden ska ge barn och vuxna som vistas i kommunen stöd, hjälp och behandling för att kunna leva under trygga och goda förhållanden samt delta i samhällets gemenskap. Stöd och insatser ska anpassas individuellt och utgå ifrån ett rättssäkert och kunskapsbaserat arbetssätt. Socialnämnden ska ansvara för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Nämnden ska tillgodose vård och boende, skapa trygga och goda förhållanden samt möjliggöra deltagande i samhällets gemenskap. Förslag till förändring Inga förslag till förändring 9

10 4 Mål Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. Detta avsnitt innehåller verksamhetens mål. Målvärden för indikatorerna fastställs för planeringsperioden. 4.1 I Mark ska de som behöver få bra stöd och en god vård och omsorg för att ha ett gott liv Kommungemensamma mål: All hjälp utformas efter individuella behov med delaktighet från brukare och anhöriga Indikatorer Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Andel brukare inom funktionshinder med aktuell genomförandeplan Andel klienter inom familjeenhet och vuxenenhet med aktuell genomförandeplan >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% Anhöriga ska stödjas i sin omvårdnad av närstående, särskilt genom anhörigstöd (Funktionshinder) Kommungemensamma mål: Allt arbete bedrivs med professionellt förhållningssätt och god kvalitet Indikatorer Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Andel LSS-beslut som verkställs inom 3 månader >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% Andel klienter som får tid för besök ang. ekonomiskt bistånd inom 14 dagar från kontakttillfället Andel anmälningar till familjeenheten där förhandsbedömningar görs inom 14 dagar Andel anmälningar till vuxenenheten där förhandsbedömning görs inom 14 dagar >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 95% >= 100% >= 100% >= 100% >= 100% >= 100% >= 90 >= 90 >= 90 >= 90 >= 90 Brukardelaktighet, funktionshinder Brukardelaktighet, individ och familjeomsorg Mål för brukardelaktighet vad gäller funktionshinder och individ och familjeomsorg kommer tas fram senare under Det görs i samband med att resultat från de nationella brukarundersökningarna som genomförts för första gången redovisas. 10

11 Arbetet ska ske i samarbete med interna och externa aktörer Verksamheten ska baseras på bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis Insatser ska samordnas i syfte att enskilda når en egen försörjning, särskilt minska andelen unga vuxna som har behov av försörjningsstöd (IFO) Verksamheten ska täckas av medel från Migrationsverket (flyktingverksamheten) Öka antalet boendeplatser i stödboende (flyktingverksamheten) Stödja barn och ungdomar i att fullfölja sin skolgång (flyktingverksamheten) Kommungemensamma mål: Arbetet har en rehabiliterande och förebyggande inriktning Arbetet ska ha en rehabiliterande och förebyggande inriktning Diskriminerande fördomar och attityder ska bekämpas och mångfalden bejakas (Funktionshinder) Stödjande och förebyggande insatser ska initieras för barn och ungdomar i kommunen (IFO) Personer med sociala problem eller missbruksproblem kan leva ett självständigt liv och delta i samhällslivet (IFO) 4.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Sjukfrånvaron ska minska 8,1 6,7 <= 6,6% <= 6,5% <= 6,4% <= 6,3% <= 6,2% Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Mål 2017 Mål 2018 Mål 2019 Mål 2020 Mål 2021 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) 90 95,

12 5 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 5.1 Socialnämndens följetal Följetal LSS-boende, antal personer LSS-insatser ordinärt boende, antal pers Antal personer med personlig assistans Barn och ungdom, totalt antal vårddygn på boende Barn och ungdom, antal vårddygn på boende (exkl ensamkommande) Barn och ungdom, antal vårddygn på boende, ensamkommande barn Barn och ungdom, totalt antal vårddygn i familjehem Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem (exkl ensamkommande) Barn och ungdom, antal vårddygn i familjehem, ensamkommande barn Vuxna 19 år-, antal vårddygn på institution Antal hushåll per år som har försörjningsstöd Antal hushåll som har långvarigt försörjningsstöd (tio månader eller längre) Satsning på kompetensutveckling (tkr)

13 6 Personal 6.1 Analys av personalbehov Arbetsgivaren har svårigheter att rekrytera vissa kompetenser som socialsekreterare, biståndshandläggare och chefer. För att skapa möjlighet och förutsättningar för att rekrytera och behålla kompetenser samt möta framtida utmaningar är det viktigt att arbetsgivaren Marks kommun visar sig som en attraktiv arbetsgivare till exempel genom konkurrenskraftiga löner, möjligheter till flexibla arbetssätt, god arbetsmiljö, möjligheter till kompetensutveckling. Gemensamma strategier behöver skapas för Marks kommun för att behålla och rekrytera medarbetare. 6.2 Personal - Antal anställda Följetal Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) ,6 94,6 95,1 95,7 6.3 Personal - Sjukfrånvaro Följetal Sjukfrånvaro alla anställda (%) Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Antal individer med långtidssjukfrånvaro i oktober (redovisas inte vid utfall under fem personer) Frisktal (max fem sjukdagar per individ och år) (%) 6,8 7,2 8,1 6,7 42,1 48,7 37,3 50, Personal - Personalrörlighet Följetal Antal avgångar (av tillsvidareanställd personal, inklusive pensionsavgångar) Personal - Timtid, mer- och fyllnadstid samt övertid Följetal Timtid i timmar Fyllnadstid i timmar Övertid i timmar

14 7 Ekonomi 7.1 Driftbudget Driftbudget, belopp i tkr 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Intäkter Personalkostn ader Övriga kostnader Nettokostna der Fördelning på huvudverksamheter, netto Ledning, central adm, nämnd Stöd till personer med funktionsneds ättning Individ- och familjeomsorg Flyktingverksa mhet Nettokostna der Kommentar driftbudget Socialnämndens totala driftbudgetram uppgår till en nettokostnad om 346,4,0 mnkr år 2018, 362,7 mnkr år 2019 och 372,5 mnkr år 2020 i enlighet med det beslut om budget som kommunfullmäktige tog i november Budget för 2018 är beräknad enligt anvisning och med anpassning till kända förändringar som framgår av omvärldsanalysen. Funktionshinder ser ett ökande omvårdnadsbehov både vad gäller antalet nya brukare, som ett ökat omvårdnadsbehov i befintliga boenden. Framförallt uppmärksammas att antalet ungdomar med funktionsnedsättning ökar och ett boende i kommunens egen regi kan bli aktuellt i planperioden. Kostnadsberäkning och tidplan behöver dock utredas ytterligare. Inom övriga verksamheter har budgeten till viss del omprioriterats och verklighetsanpassats, i övrigt inga förändringar. Inom individ- och familjeomsorgen pågår en översyn av socialpsykiatrins verksamheter. Enheten planerar att anpassa verksamheten i enlighet med de behov som identifierats i kommunen, vilket innebär öppnande av ett korttidsboende. Boendet planeras att starta upp inför år 2018 och innebär, utöver kostnadsväxlingen från andra boendeformer inom socialpsykiatrin, ytterligare 1 mnkr i kostnader. Kostnadsökningen ryms inte inom ram. Under senare delen av år 2016 har framförallt köpt vård för barn och unga ökat mer än förväntat. Kostnaderna bedöms kunna inrymmas i budgeten under förutsättning att verksamheten utvecklar metoder och stöd för ett fördjupat hemmaplansarbete, till exempel i form av mellanvårdsboende. Budgetnivån för utbetalt försörjningsstöd sänks med 1,0 mnkr årligen i planperioden. Förutsättningen är dock att en satsning på nystartsjobb bekostas av centrala medel till en kostnad om 2,0 mnkr. En sådan satsning skulle kunna möjliggöra för uppskattningsvis 15 personer att komma ut i egen försörjning. Flyktingverksamhetens minskande omfattning kräver förändringar i ledning, planering och organisation, vilket har en påverkan på både kostnader och intäkter. Nivåerna på intäkter och 14

15 kostnader har i budgeten 2018 halverats jämfört med budgeten år 2017, men kan komma att förändras ytterligare i ett fortsatt detaljbudgetarbete. Verksamhetens budget är fortsatt ett nollsummespel för planperioden och påverkar inte nämndens totala budgetram. Administration/central förv/nämnd ser ett behov av utökning av enhetschefer inom funktionshinder i syfte att upprätthålla en god arbetsmiljö för samtliga medarbetare och för att motverka sårbarheten i verksamheten. Arbetsmiljöverket har i en kartläggning också påpekat behovet av förstärkning i funktionshinderverksamheten. Kostnaden för en utökning av enhetschefer beräknas till 0,7 mnkr årligen och ryms inte i budgetramen. Kostnader motsvarande 0,2 mnkr förväntas genereras i samband med utbildning och verksamhetsgenomgångar för nya ledamöter efter valåret Kostnaden ryms inte inom budgetramen (år 2019). < 7.3 Bruttobudget per verksamhet Detaljerad driftbudget 2018 Huvudverksamh et Intäkter bidrag Personalkostnader bidragsfinansierad e Övriga kostnader bidragsfinansierad e Nettokostnad Ledning, central adm, nämnd Stöd till personer med funktionsnedsät tning Individ- och familjeomsorg Flyktingverksa mhet Summa Kommentar Bidragen inom funktionshinder avser framförallt personliga ombud vars kostnader till hälften ersätts av statsbidrag från socialstyrelsen. Inom individ- och familj består bidragsposten till största delen av ett samarbetsprojekt med samordningsförbundet (försörjningsstöd). Flyktingverksamheten har minskat kontinuerligt under åren 2016 och Förutsatt att verksamheten fortsätter att minska innebär det minskade intäkter och kostnader under år Budgeten är ett nollsummespel och påverkar inte nämndens totala budgetram. Detaljerad driftbudget 2019 Huvudverksamh et Intäkter bidrag Personalkostnader bidragsfinansierad e Övriga kostnader bidragsfinansierad e Nettokostnad Ledning, central adm, nämnd Stöd till personer med funktionsnedsät tning Individ- och familjeomsorg

16 Huvudverksamh et Intäkter bidrag Personalkostnader bidragsfinansierad e Övriga kostnader bidragsfinansierad e Nettokostnad Flyktingverksa mhet Summa Kommentar Inga kända förändringar för år 2019 jämfört med år Budgetreserv Budgetreserv Belopp (tkr) Procent av bruttokostnaderna 7.5 Investeringsbudget Investeringsprojekt 2016 Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Budget 2021 Socialnämnden Summa Socialnämndens investeringsplan innehåller vanligen inventarier till särskilt boende och övriga verksamheter. 7.6 Taxor och avgifter Sammanställning samtliga taxor Taxa/taxeområde Kort beskrivning av taxan Belopp 2017 Senast e ändrin g av taxan i KF (ååååmm) Förslag till ny taxa 2018 (samt kort motivering) Nytt taxebelopp 2018 efter indexuppräkning eller uppräkning på annat fastställt sätt (om uppräkning, ange vilket index/sätt) Se bilaga. Se bifogad bilaga. Förändrade taxor Se bilaga. Taxa Taxa 2017 Taxa 2018 Kommentarer 16

17 Se bifogad bilaga. Totala intäkter taxor och avgifter Taxa 2016 Budget 2017 Prognos 2017 Budget 2018 Omsorgsavgifter Kost Tillsyn alkohol, tobak, läkemedel Summa (tkr) Omsorgsavgifter Budgeten för år 2018 är uppräknad enligt anvisningar. I beloppet ingår en kostnadspost för avgiftsreducering motsvarande 460 tkr för år Prognos för år 2017 är en budget i balans baserat på utfallet under årets första kvartal. Tillsyn alkohol, tobak och läkemedel Vad gäller intäkterna för tillsynsavgifter finns ännu inget utfall för år 2017 att grunda någon prognos på. Prognosen vilar istället på antagandet att intäkterna följer samma utfall som år Kost Budgeten för år 2018 är uppräknad enligt anvisningar. 17