ÅRSRAPPORTER 2018, Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Transkript

1 ÅRSRAPPORTER 2018, Samordningsförbundet Centrala Östergötland ÅRSRAPPORT 2018, Forskning Projektägare: Samordningsförbundet Centrala Östergötland Projekttid: Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsutvecklare och verksamhetsdoktorand Platensgatan 5 A, Linköping lena.strindlund@linkoping.se SAMMANFATTNING Samordningsförbundet Centrala Östergötland har ett verksamhetsområde Forsknings och utveckling som berör följeforskning, utvärdering och verksamhetsutveckling. En del i detta arbete innebär finansiering av en verksamhetsdoktorand (Lena Strindlund) i samarbete med bitr. professor Christian Ståhl och professor Madeleine Abrandth-Dahlgren, Institutionen för medicin och hälsa och Helix, Linköpings universitet. Verksamhetsdoktoranduppdraget har under 2018 inkluderat fyra delar: 1. Vägen till arbetsgivarna: Resultatet från rapporten har vidareutvecklats genom fortsatt analys, vetenskapligt artikelskrivande samt muntliga presentationer och spridning av resultat i olika forum. 2. Följeforskning Drivbänk: Arbetet har haft en interaktiv följeforskningsansats med kvalitativ datainsamling och analys under året och regelbunden återkoppling till projektledning och styrning. 3. Följeforskning av Jobbslussen: Arbetet resulterade i en slutrapport dec.- 18 samt finns även beskrivet i en separat årsbeskrivning. 4. Övriga forskaraktiviteter: Aktiviteter relaterade till forskarutbildningen såsom deltagande i konferenser och nätverk, halvtidsseminarium och vetenskapligt skrivande med inläsning av vetenskaplig litteratur. Utöver ovanstående projekt har olika aktiviteter genomförts som är relaterade till forskningsutbildningen såsom kurser, presentationer, halvtidskontroll och artikelskrivande. 1

2 BAKGRUND Verksamhetsdoktorandskapet startade våren -16 och byggde initialt på studier av projekten Vägen till arbetsgivarna och En ingång. Uppdraget utvidgades till följeforskning av Jobbslussen under och Drivbänk under Forskningen har möjliggjort en fördjupad analys av resultaten och erfarenheterna från de olika projekten och den lärande ansatsen har möjliggjort en återkoppling till SCÖ och ett bidrag till verksamhetsutveckling inom framför allt Drivbänk utveckling och Samverkansbron. UTFÖRANDE OCH RESULTAT 1. Vägen till arbetsgivarna Föreläsningar gällande samverkan, arbetsgivarstöd och arbetsmarknadsinkludering ( lokalt, nationellt och internationellt): o Västerbergslagens Samordningsförbund, mar o Arbetsmarknadsutskottet, apr o Internationell konferens Arbete och hälsa, Oslo okt Strindlund.pdf o SYSKOM, ESF-projekt, Malmö okt.-18 o Finsam Dalarna, okt. -18 o Region Östergötland, temakonferens kompetensutveckling och kompetensförsörjning, nov Fortsatt analys gällande arbetsgivares syn på arbetsmarknadsinkludering som resulterade i en vetenskaplig publikation av artikeln Employers view s on disability, employability, and labor market inclusion: a phenomenographic study. Lena Strindlund, Madeleine Abrandt-Dahlgren och Christian Ståhl i tidskriften Disability and rehabilitation, jun Följeforskning Drivbänk Datainsamling i form av: o Intervjuer med samtlig personal, individuellt & i grupp. o Intervjuer med deltagare (3 st.) o Intervjuer med arbetsgivare (3 st.) o Workshops med personal och verksamhetsansvarig i trädgårdsgruppen och cafégruppen kring logisk modell (2 st.). o Observationer i verksamheten och på personalmöten. (Regelbundet under året) Återkoppling till projektledning och styrning har skett vid tre tillfällen samt till beredningsgrupp vid ett tillfälle. Fokus vid återkopplingstillfällena har varit att lyfta 2

3 utmaningar kring målgruppen, roller och uppdrag i projektet samt inremitterings- och utremitteringsprocesserna. 3. Följeforskning Jobbslussen (se separat årsredovisning) 4. Övriga forskningsaktiviteter Forskarkurs 1 vecka i Köpenhamn (NIVA- Advanced education in occupational health) jun Halvtidsseminarium genomfört i sept. -18 med granskare Lena Högberg (Helix, Linköpings universitet) och docent Alexandru Panican (Lunds universitet) Deltagande i forskarnätverk (Nätverk för samverkansforskning och nätverk för sjukförsäkringsforskning) med föreläsningar och workshops med forskare och praktiker inom områdena. Deltagande på konferenser, bla: - SKL Arbetslivs- och näringslivsdagarna, Uppsala mar Finsam, mar SKL En välfungerande och inkluderande arbetsmarknad, sep Arbete och hälsa, Oslo, okt Activa, årskonferens om målgrupper i utanförskap och framtidens arbetsmarknad, nov.-18. Presentation av verksamhetsdoktorandperspektivet tillsammans med förbundschef Mattias Bergström på Helixdagen okt.-18. Fortsatt analys av organisering och samverkan för arbetsmarknadsinkludering med påbörjan av en vetenskaplig artikel baserad på resultatet av utvärderingen av En ingång. MÅLUPPFYLLELSE Forskningsarbetet har under året följt tidsplanen för de olika följeforskningsuppdragen samt tidsplanen i forskarplanen. RESULTATSPRIDNING OCH IMPLEMENTERING Forskningsarbetet har resulterat i två publikationer under 2018: Employers views on disability, employability, and labor market inclusion: a phenomenographic study. Disability and Rehabilitation, June -18, Lena Strindlund, Madeleine 3

4 Abrandt-Dahlgren och Christian Ståhl. Slutrapport följeforskning Jobbslussen. Lena Strindlund och Christian Ståhl, dec.-18. ÅRSRAPPORT 2018, JOBBSLUSSEN Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Samordningsförbundet Centrala Östergötland, Platensgatan 5 A, Linköping lena.strindlund@linkoping.se SAMMANFATTNING Under våren 2017 fram till slutet av 2018 har Lena Strindlund (verksamhetsutvecklare och verksamhetsdoktorand Samordningsförbundet Centrala Östergötland ) och Christian Ståhl (biträdande professor Helix, Linköpings universitet,) haft ett uppdrag på 20 % som externa utvärderare av Linköpings kommuns arbetsmarknadssatsning Jobbslussen. Projektet har utvärderats genom följeforskning och syftat till att studera Jobbslussen och samverkan med kommunala arbetsgivare med fokus på struktur och innehåll i arbetsgivarstöd för arbetsmarknadsinkludering. Datainsamling har skett genom individ- och gruppintervjuer, observationer i personalmöten samt dokumentstudier. Dataanalys har genomförts i relation till resultatet från rapporten Vägen till arbetsgivarna. Resultatet lyfter vikten av att personer som riggar samt arbetar med matchning och arbetsgivarstöd i olika arbetsmarknadsinsatser har kunskap om hur olika faktorer samspelar och har inverkan på arbetsmarknadsinkludering. Vidare att arbetsmarknadsinsatser organiseras utifrån en programteori med tydliggjort syfte, arbetssätt och målsättning samt en projektorganisation där samtliga roller och uppdrag är klargjorda och präglas av samsyn. Slutligen att strukturen på samverkan och innehåll i stödinsatser är arbetsgivaranpassat och möter de behov som uppstår vid varje enskild matchning. 4

5 BAKGRUND Jobbslussen är en verksamhet inom Linköpings kommuns arbetsmarknadsenhet, Arbetsmarknad och integration. Verksamheten syftade till att stimulera ökad arbetsmarknadsinkludering av arbetslösa individer inom kommunkoncernen, bidra till kommunens framtida kompetensförsörjning samt arbeta fram en struktur för platshantering gällande arbetsplatsorienterade insatser. Verksamheten påbörjades som ett projekt i januari 2017 och övergick i ordinarie verksamhet i januari Lena Strindlund (verksamhetsutvecklare och verksamhetsdoktorand på Samordningsförbundet Centrala Östergötland) och Christian Ståhl (Biträdande professor, Helix Linköpings universitet) fick i uppdrag att på 20 % utvärdera verksamheten genom följeforskning under våren 2017 fram till slutet av Fokus har legat på att utvärdera samverkan mellan Jobbslussen och arbetsgivare inom kommunkoncernen och upplägget på utvärderingen utgick ifrån resultatet av studien Vägen till arbetsgivarna och den modell för arbetsgivarstöd som presenterades i rapporten. Syftet med utvärderingen var att utvärdera uppbyggnaden och utvecklingen av arbetsgivarstödet i projektet ur olika perspektiv. Dels med ett inifrånperspektiv för att fånga personalens och ledningsrepresentanter erfarenheter av riggandet av Jobbslussen gällande bl.a. ledning och styrning, roller, samverkan och struktur. Dels med ett utifrånperspektiv för att beskriva arbetsgivarnas erfarenheter av stödinsatserna och hur samverkan kring insatsen fungerat. GENOMFÖRANDE Datainsamling 5 Genomförande, arbetssätt och organisation Arbetsgivarrepresentanter Nio chefer intervjuades individuellt under våren och hösten 2018 och en gruppintervju med 3 HR-representanter genomfördes under hösten Intervjupersonerna representerade utbildningsförvaltningen, Utförarstyrelsens förvaltning Leanlink, kultur och fritidsförvaltningen, socialförvaltningen samt ett kommunalt bolag. Intervjuerna utgick ifrån en semistrukturerad intervjuguide med frågor gällande arbetsgivarrepresentanternas uppfattningar om målgruppen som förmedlats genom Jobbslussen, struktur och organisation av Jobbslussen, strukturen på samverkan med Jobbslussen samt innehåll och struktur på arbetsgivarstödet. Projektpersonal Arbetsgivarkonsulenterna intervjuades genom två fokusgrupper under oktober 2017 och en uppföljande fokusgrupp HR-konsulenterna gruppintervjuades en gång i november 2017

6 samt i en uppföljande fokusgrupp i oktober Vid första fokusgrupptillfället var fokus på uppfattningar kring strukturen på Jobbslussen gällande bl.a. syfte, mål, målgrupp och roller. Andra fokusgrupptillfället fokuserade på de olika gruppernas erfarenheter av Jobbslussen gällande bl.a. målgruppen, strukturen på Jobbslussen, intern och extern samverkan samt struktur och innehåll på stödinsatsen. Ledningsrepresentanter Dessutom har sju intervjuer genomförts med nyckelpersoner i ledning och styrning utvärderingsperioden (november 2017 samt oktober och november 2018). Observationer En av utvärderarna har deltagit vid och observerat ett flertal olika verksamhetsmöten på Jobbslussen under våren 2017 fram till hösten Mötena har varit dels möten för HRpersonal och VFU-personal (verksamhetsförlagd utbildning) samordnare samt möten med både HR och AMK-personal (arbetsmarknadskonsulent). Utvärderaren deltog även på ett par uppstartsmöten/workshops som hölls inför projektuppstart. Dataanalys Resultatet analyserades utifrån den förklaringsmodell för arbetsmarknadsinkludering som presenterades i Vägen till arbetsgivarna med olika myndighets-, arbetsgivar- och individrelaterade faktorer. MÅLUPPFYLLELSE Utvärderingen har uppfyllt uppdragets målsättning och resultatet av utvärderingen finns sammanställt i slutrapporten Jobbslussen- slutrapport- extern utvärdering (Strindlund och Ståhl 2018). Rapporten har förmedlats till uppdragsgivaren Helena Pålsson, chef arbetsmarknad och integration. Linköpings kommun. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER Resultatet visade att arbetsgivarnas inställning till arbetsmarknadsinkludering inom Jobbslussen berodde på samspelet mellan en mängd olika individ- arbetsgivar- och myndighetsrelaterade faktorer, i linje med resultatet ifrån Vägen till arbetsgivarna. De olika aspekterna kunde ha både hindrande och främjande inverkan vilket påtalade vikten av matchningen mellan individ, arbetsgivare och utformning och innehåll i myndighetsstödet. Dessutom framkom att organiseringen och strukturen på Jobbslussen hade en övergripande inverkan på arbetsgivarnas inställning till arbetsmarknadsinkludering utifrån faktorer relaterat till hur de uppfattat syfte och uppdrag, målgrupp, ledning och styrning samt organisering. 6

7 Förklaringsmodell för arbetsmarknadsinkludering. Utvärderingen visade på utmaningar med struktur och organisering av Jobbslussen och att verksamheten präglats av två konkurrerande perspektiv: arbetsgivarperspektiv och individperspektiv. Resultatet lyfter vikten av att organisera och strukturera verksamheter utifrån en programteori samt en strukturerad projektorganisation med en gemensam samsyn hos involverade aktörer. Vidare betonas betydelsen av att arbetsgivarstödet organiseras så att strukturen på samverkan samt innehållet i stödinsatserna tar hänsyn till samspelet mellan de olika individ- arbetsgivar- och myndighetsrelaterade faktorerna samt verksamhetens struktur och organisation. 7

8 Efterfrågad struktur på samverkan mellan arbetsgivare och myndighetsaktör och innehåll i stödinsatser för arbetsmarknadsinkludering. Konklusion: Slutsatserna från utvärderingen kan sammanfattas i tre punkter: 1. Kunskap: Att personer som riggar samt arbetar med matchning och arbetsgivarstöd i olika arbetsmarknadsinsatser har kunskap om förklaringsmodellen och hur de olika faktorerna samspelar och har inverkan på arbetsmarknadsinkludering, där erfarenheterna från Jobbslussen särskilt lyfter inverkan av verksamhetsrelaterade faktorer. 2. Organisation: Att arbetsmarknadsinsatser organiseras utifrån en programteori med tydliggjort syfte, arbetssätt och målsättning samt en projektorganisation där samtliga roller och uppdrag är klargjorda och präglas av samsyn. 3. Arbetsgivarstöd: Att strukturen på samverkan och innehåll i stödinsatser är arbetsgivaranpassat och möter de behov som uppstår vid varje enskild matchning. REKOMENDATIONER Utifrån resultatet av utvärderingen och de utmaningar gällande struktur och organisation av Jobbslussen samt struktur på samverkan med arbetsgivare och stödinsatser ges följande rekommendationer inför riggande av framtida insatser: Kunskap Att personer som riggar samt arbetar med matchning och arbetsgivarstöd i olika arbetsmarknadsinsatser har kunskap om förklaringsmodellen och hur de olika faktorerna samspelar och har inverkan på arbetsmarknadsinkludering, där erfarenheterna från Jobbslussen särskilt lyfter inverkan av verksamhetsrelaterade faktorer. Organisation Att arbetsmarknadsinsatser organiseras utifrån en programteori med tydliggjort syfte, arbetssätt och målsättning. Att projektorganisationen är tydlig och att samtliga roller och uppdrag är klargjorda och tillsatta innan projektstart. Att roller och uppdrag inom ledning och styrning är tydliga och följs. Att projektet är förankrat hos samverkande parter och präglas av samsyn både inom och utanför projektorganisationen. 8

9 Att tillkommande uppdrag är i linje med grunduppdraget och programteorin. Arbetsgivarstöd Att roller mellan de aktörer som är involverade kring arbetsmarknadsinkludering tydliggörs för att stimulera intern samverkan och främja matchningsprocessen Att strukturen på samverkan med arbetsgivarna och insatsen bygger på kontaktmanskap och tydliga avtal och överenskommelser på organisationsnivå. Att matchningar tar hänsyn till samspelet mellan olika individ- arbetsgivar- och myndighetsrelaterade faktorer samt insatsens verksamhetsrelaterade faktorer Att individer på arbetsplatsorienterade insatser har en individuell plan som tydliggör syfte, målsättning, behov av stödinsatser samt en uppföljningsstrategi. Att arbetsgivarnas behov och önskemål om stödinsatser bemöts. ÅRSRAPPORT 2018, KARTLÄGGNINGS OCH ANALYSUPPDRAGET Projektägare: Samordningsförbundet Centrala Östergötland tillsammans med Samordningsförbundet Östra Östergötland och FoU Linköping. Projekttid: Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsutvecklare och verksamhetsdoktorand Platensgatan 5 A, Linköping lena.strindlund@linkoping.se SAMMANFATTNING Samordningsförbundet Centrala Östergötland har tillsammans med Samordningsförbundet Östra Östergötland och FoU Linköping tillsatt en arbetsgrupp Kartläggnings- och analysgruppen för att arbeta med kartläggning och analys av målgrupper, organisation och arbetssätt gällande individer med behov av samordnade insatser från förbundsmedlemmarna samt omvärldsanalys. Det övergripande målet är att genom bättre arbetssätt för kartläggning och analys samt omvärldsanalys kunna ge förbundens medlemmar faktaunderlag och ökad analysförmåga och därigenom bidra till utvecklingen av välfärdens tjänster inom ramen för finansiell samordning. 9

10 KARTLÄGGNING OCH ANALYSUPPDRAGET BAKGRUND Kartläggnings- och analysuppdraget växte fram ur ett behov bland förbundsmedlemmarna gällande tillgång till utvecklade faktaunderlag samt ökad analysförmåga som stöd i arbetet med att utveckla välfärdens tjänster inom ramen för finansiell samordning. Som utgångspunkten för uppdraget fanns Nationella rådets "Strukturerad behovsanalys" med en uppmaning att bidra till utvecklingen av det arbetet. Hösten 2017 tillsatte Samordningsförbundet Centrala Östergötland, tillsammans med Samordningsförbundet Östra Östergötland och FoU Linköping en arbetsgrupp med uppdrag att utveckla detta arbete, med fokus på omvärldsanalys. Arbetsgruppen bestod av representanter från SCÖ (Linda Andersson, Karin Tjärnlund och Lena Strindlund) och från SÖÖ (Anna Handsotter och Michael Stridh) forskarna Ulrik Lödglund och John Boman, Linköpings universitet samt Malin Robertsson FoU Linköping. Under första halvåret på 2018 fokuserade arbetsgruppen på att greppa om uppdraget och under tiden framkom att det fanns olika tolkningar av uppdraget och olika syn på projektledningsansvaret. Dessa olika tolkningar resulterade i juni -18 i ett omtag och en uppdelning av uppdraget och arbetsgruppen i två delar. SCÖ och SÖÖ representanterna bildade Kartläggnings och analysgruppen med Lena Strindlund som projektledare. Uppdraget omformulerades och förtydligades i en uppdragsbeskrivning. Målet beskrevs som att genom bättre arbetssätt för kartläggning och analys samt omvärldsanalys kunna ge förbundens medlemmar faktaunderlag och ökad analysförmåga och därigenom bidra till utvecklingen av välfärdens tjänster inom ramen för finansiell samordning. Uppdraget delades in i tre delar: 1. Kartläggning och analys av målgrupper (Påbörjades september 2018) Målgrupper definieras som individer med behov av samordnade insatser från förbundens samverkande parter 2. Kartläggning och analys av organisation Påbörjades september 2018) - Arbetssätt - Insatser - Samverkan 10

11 - Kommunikation & information 3. Omvärldsanalys (Påbörjas senast maj 2019) UTFÖRANDE OCH RESULTAT GENOMFÖRANDE Som stöd i kartläggnings- och analysarbetet har arbetsgruppen haft handledning vid tre tillfällen under 2018 av Henrik Sköld, konsult inom omvärldsanalys och författare till boken "Framtidssäkra din organisation- 10 steg för en effektiv omvärldsanalys ". Arbetet med genomförandet har utgått ifrån de tre delarna i uppdragsbeskrivningen. Arbetsgruppen började med att formulera en intervjuguide inför steg 1 kartläggning av målgrupper och steg 2 kartläggning av organisation. Intervjuguiden täckte områdena: målgrupp, arbetssätt, insatser, samverkan samt kommunikation & information. Guiden förankrades hos beredningsgruppen SCÖ under hösten -18. Datainsamlingen genomfördes via intervjuer med nyckelpersoner hos parterna under hösten Inom Samordningsförbundet Centrala Östergötland intervjuades 13 personer och inom Samordningsförbundet Östra Östergötland intervjuades 18 personer. Dessutom intervjuades en nyckelperson med uppdrag inom bägge förbunden. Totalt intervjuades 32 personer. Analys av intervjuerna påbörjades i november -18. Samtliga intervjuer sammanfattades i en excelfil där varje aktör sammanställdes för sig och varje fråga för sig. Därefter genomfördes en första analys, inspirerad av arbetet i Innovationsguiden, under en gemensam analysdag. Under detta arbete sammanställdes reflektioner under varje frågeområde. Analysen av detta material har fortsätter under 2019 och planeras att återkopplas till uppdragsgivarna och beredningsgruppen under våren -19. Steg 3, genomförande av omvärldsanalys och arbetet med att arbeta fram en metodik för omvärldsanalys planeras att påbörjas under våren MÅLUPPFYLLELSE Uppdraget följer tidsplanen för uppdragsbeskrivningen. RESULTATSPRIDNING OCH IMPLEMENTERING 11

12 Återkoppling av resultat från steg 1 och 2 planeras ske under våren -19 till uppdragsgivare och forskare från Linköpings universitet samt beredningsgruppen i SCÖ. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER Arbetsgruppen önskar bygga vidare på resultatet från kartläggning steg 1 och 2 och utveckla en arbetsmetodik för omvärldsanalys. Som stöd i detta arbete rekommenderas utbildning/handledning av Henrik Ståhl. SLUTRAPPORT/ÅRSRAPPORT 2018, DRIVBÄNK ODLING och CAFÈ DRIVBÄNK Projektägare: Samordningsförbundet Centrala Östergötland Projekttid: Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Projektledare Louise Ridderström Klustervägen 11, Vreta Kloster Tel louise@drivbank.se SAMMANFATTNING Det finns en utvecklingspotential i landsbygden som en resurs för integration och sysselsättning. - Drivbänk är en modell för att se individer som står utanför arbetsmarknaden som en resurs och landsbygden som en arena för arbetstillfällen och personlig utveckling. Drivbänk Trädgård Arbetsgruppen bestod vid början av 2018 av projektledare Louise Ridderström för både trädgård oh café. För Drivbänk trädgård arbetade Camilla Oscarsson handledning och studiestöd, Krister Andersson, och Anna Grimlycke båda trädgårdsmästare. På timmar för teoripass anlitas Bertil Tallving och för snickeriarbeten Per Davidsson. Under året har både Krister Andersson och Anna Grimlycke slutat. Ny trädgårdsmästare är Madelene Knutström. Arbete pågår för rekrytering av ytterligare en trädgårdsmästare. Per Davidsson har utökad tid då det finns behov av snickeri och annat hantverk. Christina E Nordström arbetar med studiebesök, praktikplatser, mentorskap och introduktion till företag. Karolina Bröthlin med myndighetskontakter och tillsammans med Christina E Nordström med rekryteringför för både trädgård och café. 12

13 Café Drivbänk Den 11/ startade Café Drivbänk med arbetsgruppen Jenny Engzen även Victoria Kahnborg-Edoff och kökschef/kock Thomas Collin som då möjliggjorde en utökad meny. Den 11 mars 2018 antogs de första 10 deltagarna i caféet. Antalet deltagare till café begränsas med hänsyn till lokalerna. Köksdelen fungerar med max fem personer. Dagsschemat planeras därför med en del teori, och deltagarna går omlott för köksarbete. Teorilokalen finns i caféets lokaler två trappor upp. Parallellt med den det praktiska arbetet lägg även extern företagspraktik in på schemat. Detta anpassas efter deltagarens utvecklingskurva. Detta gör att flera än tio personer kan vara inskrivna i gruppen. Rutiner för att finna de personer som faller in i målbeskrivningen har sakta arbetats fram hos remitterande instanser. Genom att utveckla projektidén och påbörja arbetet med ESF- ansökan har SCÖ skapat ett samtalsforum mellan alla berörda aktörer som gynnar kontaktvägar. Projektmodellen har allt fler referenser från nöjda deltagare och handläggare. Se bilaga statistik? Växthus och paviljong I mars stod växthuset klart. Under tiden hade två provisoriska växthus byggts för att så och driva upp plantor till växtsäsongen. Dessa plantor tog fart när de placerades ut i nya växthuset på utsatt tid. I intilliggande paviljong finns nu samlingslokal, köks del, omklädningsrum och litet kontor (samt toalett, el och rinnande varmt vatten som efter tiden med provisoriska lösningar är mycket uppskattade!) Flera av Vreta Klusters företag visar intresse och Drivbänk trädgård utvecklas som testbädd för andra idéer. Bl.a finns nu en modell för akvaponik. I mars 2019 väntas de första fiskarna och under sommaren sköttes en odling av larver tänkta som fiks- eller kycklingfoder. Under våren har Drivbänk även varit del i ett kretsloppsprojekt där larver äter växtavfall för att sedan bli foder till fiskar och kycklingar. Testbäddssamarbetet är ett sätt att förstärka kontakterna med branschen men också att ge deltagarna en inblick i nya innovativa idéer i branschen. Sommaren 2018 Inför vår- och sommararbete, antogs i omgångar 14 deltagare. Sommaren 2018 går till historien för värme och torka. Odlingen vattnades intensivt och gav trots värmen en relativt god skörd. Skörden gick till caféet, den egna gårdsbutiken, restauranger, restauranggrossisten Bondens skafferi och till Bonden egen Marknad. Möjlighet att lämna deltagare på praktik hindrades av AF s avtal med facket att inte tillåta praktik under högsäsong, men de många momenten gjorde trädgården till en bra praktikplats med många olika moment, men nödvändighet att som deltagare få komma ut till en verklig arbetsplats är oersättlig. I takt med hur trädgården växer fram och antalet deltagare, som är mycket nöjda, ökar också intresset hos presumtiva deltagare, remittenterna, företagen, Vretagymnasiet och Vreta Kluster. 13

14 Arbetsgruppen har sammantaget över året informerat om projektet genom deltagande vid evenemang (mässor, marknad etc.) genom riktade informationsmöten, vid träffar med remittenter och tagit emot studiebesök vid 70 tillfällen. Med ökat antal deltagare har nya behov identifierats och praktiska lösningar sker fortlöpande. Bl.a genom att flera personer med nya kompetenser har anslutits till projekt/arbetsgruppen. Förstegsplatser Försäkringskassan har stor efterfrågan på förstegsplatser. Ett antal personer som föll in i beskrivningen försteg har under året deltagit i Drivbänk med individuellt anpassade tider. Ett par timmar om dagen för att utökas allteftersom energi och motivation återkommer. Dessa platser är uppskattade då deltagarna gör personliga framsteg på relativt kort tid. Med ESF projektet kan dessa personer ges ännu bättre aktiviteter där flera parter kan samverka för att göra stegförflyttningen för individen så individanpassad som möjligt. Redan nu ser vi hur de olika samarbetsparterna drar nytta av verksamheten på Drivbänk, vilket gör att resurserna kan sättas in där de gör mest nytta. Det kommer utvecklas ytterligare genom stöd från ESF genom projektet Drivbänk utveckling. BAKGRUND Drivbänks ursprungliga idé kommer ur ett näringslivsperspektiv. Genom initiativtagare med ett omfattande kontaktnät inom den gröna näringen sågs behov av arbetskraft. Samtidigt en insikt att många personer söker arbete även av enklare art. I samband med en omfattande invandring antogs också att många nysvenskar har erfarenhet inom gröna yrken som måste tas tillvara. För att bygga en ny verksamhet krävs engagerade personer med entreprenöranda och näringslivsperspektiv. Projektet har en drivande projektledare med omfattande kontaktnät och gedigen erfarenhet av projektledning. Tack vare ett ömsesidigt förtroende med finansiärer och omfattande kontaktnät har arbetsgruppen kunnat finansieras och succesivt utökats till en stark trupp med bred kompetens. Idéer om utveckling flödar och fångas upp på kontinuerliga driftoch planeringsmöten. Efter drygt två år med utveckling av modellen Drivbänk går nu projektet in i nästa fas med ESF satsningen för utveckling genom samverkan mellan berörda parter. UTFÖRANDE OCH RESULTAT I den ursprungliga målbeskrivningen fanns: Modell Drivbänk har målsättning till: Studie och yrkesförberedande - Att ta tillvara på det intresse och/eller kompetens som deltagaren besitter - Att visa mångfalden inom den gröna näringen 14

15 - Att få fler att söka sig till utbildningar inom grön näring bl.a. livsmedelsförädling - Att koordinera arbetssökande med arbetsgivare - Att verka studieförberedande Arbetsinriktad rehabilitering - Att fungera motivationshöjande - Att användas till arbetsträning, praktik och i förlängningen ökad anställningsbarhet - Att ge individer chans att utvecklas, må bra och nå självständighet Landsbygdsutveckling och integration - Att öka intresset för arbetstillfällen såväl som utbildningar inom grön näring -Att öka intresset att verka och bo på landsbygden - Att ge chans till språkträning allmänt och särskilt för grön näring i praktisk och teoretisk miljö - Att bidra till integration och mångfald Arbetsmarknads- och näringslivsutveckling - Att verka för en mer inkluderande arbetsmarknad, särskilt inom grön näring - Att hitta modeller för att möta behovet av arbetskraft på landsbygden - Att utveckla en arbetsmodell för som kan spridas inom regionen (landet) Resultat eller effekt av målsättningen Drivbänk arbetar med samtliga punkter som projektsatsningen baseras på. Resultat är: Att modellen för Drivbänk tagit form och går in i nästa utvecklingsfas genom ESF satsningen Att verksamheten utökats med många arbetsmoment som motsvarar en företagslik miljö, framförallt genom färdigställande av växthus, frilandsodling, parkodling och café/restaurang Att flera aktörer och företag ansluter sig genom att visa intresse och erbjuda praktikplatser som kan leda till anställning Att drivbänk är en etablerad part som agerar testbädd för andra verksamheter och företagsidéer samt ingår som diskussionspart inför nybyggnation av innovationshus på Vreta Kluster. Att verksamheterna Trädgård och Café utvecklas och anpassas i takt med uppkomna behov av arbetskraft En planeringsperiod har föregått uppstart av det nu godkända ESF projektet med start 1/ Under hösten 2018 har därför projektledare Louise Ridderström genomgått flertalet utbildningar för att utöka sin kompetens att motsvara en chefsroll. Många möten hålls för att förbereda även resterande arbetsgrupp. Uppdaterade arbetsbeskrivningar, nya rutiner, nya kontakter och analys av kompetensbehov är bara några av de aktiviteter som utförts. ESF projekt SCÖ har i samarbete med övriga samordningsförbund i länet samt Linköpings kommun har ett godkänt ESF projekt med start som förstudie under hösten 2018 och formell uppstart 1/ Som medfinansiering har Linköpings kommun anställt Louise Ridderström, Christina E Nordström, Camilla Oscarsson, Madelene Knutström, Victoria Kahnborg-Edoff, Jenny Engzen 15

16 och Thomas Collin. Genom ESF projektet kommer också extra resurser att bidra till en utveckling för Drivbänk och andra närliggande verksamheter som Backaberg och Herrgården Ryd. GENOMFÖRANDE Verksamheten i Drivbänk Trädgård och Café följer samma upplägg. På schemat finns teori, praktiskt arbete, nätverksbyggande i form av studiebesök och praktik samt individuell planering för var och en i samarbete med en mentor. I det praktiska arbetet i trädgården likväl på caféet blir egenskaper synliga och tillfällen för tankar och diskussioner naturliga. De praktiska handledarna har därför en viktig roll inför den individuella utvecklingsplanen för deltagaren. Drift och planeringsmöten sker kontinuerligt och är viktiga för att följa upp varje deltagare, planera aktiviteter, studiebesök, praktikplatser, praktiska moment i visningsträdgården, uppbyggnad av caféet och att dela erfarenheter och idéer. Rutiner för att finna de personer som faller in i målbeskrivningen hos remitterande instanser förbättras genom informationsmöten och upparbetade kontakter för snabbare hantering av åtgärder som beslut. I takt med goda exempel, tydligare verksamhet och ökad kunskap om två världar -myndighetsvärlden och näringslivet, har rekryteringsarbetet gått framåt men mer finns att åtgärda. Vid rekrytering finns nu tydligare rutiner. Exempelvis hur uppföljning bör ske med handläggare och vikten av att deltagaren har motivation och tillräckliga språkkunskaper för att tillgodogöra sig teoriundervisning. Arbetsgruppen har genomgått utbildning i Supported Employment, både grundutbildning och nu planerade fördjupningskurser. I modellen Drivbänk är byggstenarna bemötande, attityder och värdegrund med allas lika värde och jämställdhet. Samarbetsparter eller intresse från företag är viktigt för att till deltagaren förmedla ett större kontaktnät och göra Drivbänk till något man pratar om. Politiskt viktigt speciellt vid valår. Flertalet av partier har inför valet varit i kontakt med verksamheten och visat sitt stöd och även sett en goodwill för egen del! Drivbänk har öppnat och drivit gårdsbutik, skapat affärsrelationer med restauranger och Bondens Skafferi, deltagit på Bondens egen marknad och arrangerat julmarknad i samarbete med Vreta Utvecklingscenter och på Vreta Kluster i samband med julfirande. På julmarknaden försåldes hemgjord glögg, kryddor, marmelader, sylt, presentlådor, bakverk från caféet, julbockar, tomtar, blomsterarrangemang och hyacinter. Försäljningen är en del av den personliga utvecklingen, att träna på kundbemötande är en viktig del av vägen till anställningsbarhet. Tillverkningen under hela hösten har dessutom skapat gemenskap, engagemang och många nya insikter och kunskaper. MÅLUPPFYLLELSE 16

17 Drivbänk trädgård och café har under perioden haft 82 deltagare, varav 24 deltar i nuläget. En önskan från start var att deltagaren kan erbjudas ett års medverkan för att få kunskap om en hel växtsäsong. Med en stor variation inom målgruppen syns idag andra behov. Vid årets slut deltar 13 personer i Drivbänk trädgård/odling. Av 52 som avslutat har 22 gått till arbete, 17 personer till studier samt 13 personer till andra insatser, sjukskrivning eller flyttat som exempel. I caféet deltar 11 personer, 6 personer har gått vidare: 1 person till anställning, 1 person till föräldraledighet, 2 personer är sjukskrivna och 2 personer har stängts av från deltagande. Individen får genom deltagande: Höjd kompetens inom odling och företagande Ökad anställningsbarhet inom grön näring och livsmedelsbranschen Social träning Förbättrade språkkunskaper Nätverk och personlig utveckling Ökat intresse för vidareutbildning Att bidra till utveckling och innovationer inom grön näring/långsiktiga effekter Visningsträdgården är en verksamhet som andra intressenter nu knyter an till med innovativa idéer. T.ex. skötsel av uppfödning av insekter. Visningsmodell för landbaserad fiskodling kopplat till växthus. Hur Drivbänk kan bli en del av Klustrets nästa byggprojekt diskuteras. Under skördetid drevs en gårdsbutik med dagliga kundkontakter. Deltagarna fick också träning att möta kund under Bondens egen Marknad i Linköping och under julmarknad i växthuset 1/ Likabehandlingsarbete Vid praktiskt arbete kommer det naturliga samtalet. Genom teambildningar och gemensamma måltider stärks gruppkänslan och diskussioner om sociala koder och värderingar stärker kunskap och intresse för allas lika värde. Klimatpåverkan Livsmedelsproduktion har stor klimatpåverkan. Modell Drivbänk syftar till att skaffa och förmedla kunskap om hållbar produktion och hållbar livsstil. Visningsträdgården drivs enligt ekologiska principer. Måltider som tillagas gemensamt är ett tillfälle att diskutera näringslära, motion och livsföring. AKTIVTET Drivbänk Trädgård Uppbyggnad av visningsträdgården. Planering och drift av odlingen, val av växter, skötsel, skörd och försäljning. Utvärdering och 17

18 planering inför nästa växtsäsong. För deltagaren individuell planering med respektive mentor. Studiebesök, praktikplaceringar, introduktion till arbetsgivare, myndighetskontakter och praktikaliteter inför anställningar. Café Drivbänk Uppbyggnad av restaurangverksamheten. Utökat antal lunchserveringar. För deltagaren individuell planering med respektive mentor. Studiebesök, praktikplaceringar, introduktion till arbetsgivare, myndighetskontakter och praktikaliteter inför anställningar. RESULTATSPRIDNING OCH IMPLEMENTERING Drivbänk har ca 10 artiklar i lokal- och nationell press. Lokalradio och tv har gjort flera reportage om verksamheten. En aktiv Facebook sida som får alltfler följare. Ca 70 informationstillfällen under året till remittenter och andra intressenter. Projektet har marknadsförts sig både i offentliga-, politiska- och näringslivsnätverk, samt deltagit på mässor och evenemang i länet. Hemsidan på SCÖ informerar om arbetet. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER Första delen av projekt Drivbänk går mot ett avslut. De faktiska siffrorna visar att ca 60 % av de som avslutat sin verksamhet i Drivbänk har gått vidare till studier eller arbete. Drivbänk arbete visar att genom att stärka samarbetet mellan näringslivet och det offentliga kan flera få ett arbete. När samarbetet och kontaktnäten är upparbetade kan också arbetsinsatsens innehåll anpassas till marknadens behov av kompetens. Genom att se till individens möjligheter och styrkor, kan man hitta rätt arbetsplats för rätt person. Det är viktigt att det finns en kontinuitet i stödet till såväl arbetstagare som arbetsgivare under hela praktikperioden och ibland även när anställningen är klar. Detta för att få en långsiktig anställning. Att både AF och Försäkringskassan är väl insatta i Drivbänks arbetssätt och kan ta vid med support till arbetstagare och arbetsgivare är en förutsättning för att anställningen ska bli lyckad över tid. Detta arbete är bara påbörjats och kommer att fortsätta genom ESF projektet Drivbänk utveckling. Detta visar att satsningen varit för tiden lämplig och att grundidén är framgångsrik. Utveckling kommer att fortsätta genom ESF-finansiering och Samordningsförbundet Centrala Östergötland som projektägare. ÅRSRAPPORT 2018, BACKABERG Projektägare: SCÖ Projekttid: Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: 18

19 Elisabet Salerud Delprojektledare Samordningsförbundet Centrala Östergötland Platensgatan 5 A, Linköping SAMMANFATTNING Mitt uppdrag är att som delprojektledare och verksamhetsledare under projekttiden ansvara för genomförandet av en del i ESF-projektet Drivbänk-utveckling med arbetsnamn Backaberg. Uppdraget innebär start av ett försteg i Samverkansbron där Drivbänk finns som en etablerad insats samt att även formalisera rekryteringen till insatserna. Under analys och planeringsfasen av Drivbänk-utveckling har det visat sig att det finns ett stort behov av förstegsplatser för de individer som står allra längst bort från arbetsmarknaden vilket kommer att tillgodoses genom att försteg Backaberg startas upp inom ramen för Drivbänk-utveckling. Samverkansbron fungerar som en sömlös bro av olika insatser med syfte att underlätta en individs resa från beroende till självständighet. Försteget kan liknas vid en individuell språngbräda som möjliggör och underlättar en individs fortsatta resa framåt över Samverkansbron mot ett deltagande i Drivbänk och ett närmande till anställning, studier eller annan möjlig väg för självständighet. BAKGRUND Samordningsförbundet centrala Östergötland fick under 2018 sin ansökan hos ESF godkänd för projekt Drivbänk-utveckling inom programområde 2 Ökade övergångar till arbete med det specifika målet att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Den redan etablerade insatsen Drivbänk med café och trädgård utvecklas allt mer till att bli en modell för hur Samordningsförbundets parter, genom Samordningsförbundet gemensamt kan arbeta för att stötta individer till ökad självständighet. Denna modell har kommit att beskrivas i form av en bro där insatser kan läggas till eller dras ifrån och där varje individ kan nyttja de delar som behövs för att nå sina 19

20 unika mål, modellen har kommit att kallas Samverkansbron. Samverkansbron kan liknas vid en plattform för samarbete med syfte att förenkla för individer i behov av myndighetsstöd. Under analys och planeringsfasen för Drivbänk-utveckling uppmärksammades behovet av ett försteg som ett komplement till de tre befintliga miljöer vilka arbetar enligt bromodellen i Samverkansbron De redan etablerade miljöerna är Drivbänk trädgård, Drivbänk café samt Drivbänk kontor. De två första är i hög grad företagslika och ställer krav på att deltagaren har kommit en bit i sin personliga utveckling, medan den tredje är mera av förstegskaraktär. Vid uppföljning av arbetet i de etablerade miljöerna framkom tydligt ett behov av ytterligare en insats, en förstegverksamhet. Under rådande förhållanden på arbetsmarknaden, där arbetslösheten är låg och efter att ha gjort en genomlysning av medlemmarnas aktuella målgrupper har behovet av miljöer med förstegskaraktär blivit allt mer tydligt. Den samstämmiga analysen ligger tillgrund för delprojekt Backaberg med syfte att starta en förstegsverksamhet inom ramen för Drivbänk-utveckling. Hösten 2018 öppnades en möjlighet till ytterligare finansiering och utökning av förstegsverksamheten inom Samverkansbron, ESF kom med en utlysning inom samma programområde som Drivbänk-utveckling och med delvis samma inriktning, SÖC har påbörjat en ansökan. UTFÖRANDE OCH RESULTAT GENOMFÖRANDE Genomförande, arbetssätt och organisation Analys och planeringsfasen för Drivbänk-utveckling har pågått under hösten För Backaberg som delprojekt har höstens arbete omfattat planering inom de tre delarna mötesplattformar, personal och programidé. I planeringen av programidén ingår en påbörjad genomlysning av målgruppen. Önskemålet att hitta en plats centralt i Linköping, som kan erbjuda en mjukstart för de som står allra längst bort från arbetsmarknaden har tagits upp av flera, här kan psykiatrin, socialtjänstens team utreda, försäkringskassan och Linköpings kommuns idrott och service nämnas. Att hitta en central mötesplattform är därför den idé projektet arbetar utifrån. Arbetsförmedlingen vittnar om att man möter allt fler i behov av extra stöd och under vintern 2017 och 2018 har intensiva samtal pågått kring dessa målgrupper samt om hur medlemmarna gemensamt ska kunna ge bästa möjliga stöd. En kartläggning av Linköpings kommuns biståndstagare visar att det finns en stor grupp även inom denna förvaltning som skulle kunna bli aktuella för ett försteg. Försäkringskassan har lämnat sina positiva synpunkter på behovet av försteg samt bidragit med statistik kring målgruppen. Målgruppens behov av personlig utveckling behöver mötas upp av personal med kompetens inom området. 20

21 Drivbänk har utarbetat en metod bestående av fyra moment; teori, praktik, tillgång till nätverk och stöd i personlig utveckling, denna metod kan med fördel användas i försteget men med mest fokus på den personliga utvecklingen. I rapporten Försteg: efterfrågan, erfarenhet och utvecklingsbehov från Linköpings universitet skriven av Christian Ståhl, Isa Gustavsson och Elin Karlsson beskrivs försteg på följande sätt: en form av basal social rehabilitering eller träning som krävs innan personer är redo att kunna ta del av arbetslivsinriktade insatser. Vi utgår från denna definition men väljer att utöka definitionen med att vi med försteg menar aktiviteter för att komma igång med stegförflyttning genom att öka tilltron till den egna förmågan och att ingå i ett socialt sammanhang. Även hälsofrämjande aktiviteter och motivations- och förändringsarbete utgör viktiga komponenter i ett försteg. AKTIVITET Följande aktiviteter har genomförts under hösten 2018: Instudering av möjliga metoder och liknande verksamheter Definiering av målgrupp utifrån erfarenheter i Drivbänk Start av rekryteringsprocess för verksamhetsutvecklare och arbetsmarknadskonsulent Samtal och möten med Region Östergötland för anställning av arbetsterapeut för utlåning till Samverkansbron med finansiering från Drivbänk-utveckling Möte med VD för studentbostäder Månatliga möten med representanter från samarbetspartner som ex. Kårservice och Studenternas VilleVallaPub Möte med projektledare för Arena Ryd Mejl till fastighetsägare med önskan om samarbete Mejl till möjliga samarbetspartner vad gäller aktiviteter och lokaler Identifiering av lämpliga verksamheter för studiebesök Påbörjat sökande av lämpliga metoder för den personliga utvecklingen En dags förändringsteori hos ESF Planering av workshop utifrån de områden som definierades som väsentliga att ytterligare belysa under förändringsteoridagen Planering av kommunikationsvägar för information till handledare MÅLUPPFYLLELSE 21

22 De mål som hit intill har uppnåtts för delprojekt Backaberg och dess kommande verksamhet finns sammanställda nedan. Rekrytering av verksamhetsutvecklare är avslutad med påskrivet avtal. Anställning av arbetsterapeut hos RÖ är klar, börjar arbeta i Samverkansbron januari Samarbete kring aktiviteter för deltagare i kommande försteg är etablerat med representant för studenternas pub VilleValla. Samarbetet med Kårservice innebär att de tillhandahåller praktikplatser när behov uppstår för deltagarna i försteg Backaberg. En workshop genomfördes i december 2018 utifrån tre påståenden; allt färre arbetslösa lever upp till arbetsgivaren krav, arbetsgivarna har kompetensbehov men ser inte hur man når arbetskraftsreserven eller hur den kan tas till vara och samhällets stöd är inte samordnat eller anpassat efter målgruppens behov samt frågan Vad är centralt för att en individ ska kunna förflytta sig från behov av stöd mot självständighet. Från workshopen finns en sammanställning med synpunkter och definierade anledningar viktiga att ta med i det fortsatta arbetet inför start av försteg Backaberg. Inplanerat finns ett möte med Gamla Linköpings museichef för diskussion kring samarbete. Rekryteringsmöten för handledare är inplanerade varje månad under våren. REFLEKTIONER OCH SLUTSATSER Primärt var den avgörande faktorn för delprojekt Backaberg med uppstart av ett försteg och formalisering av rekryteringen till Samverkansbron att anställa personal. Vi har nu tre anställda vilket innebär att beviljade resurser kan utnyttjas, men först i april 2019 när alla är på plats. Att hitta mötesplatser eller plattformar för verksamheten har inte nått ändå fram, möten finns inplanerade och förhoppning finns att genom att möta flera samarbetspartner under våren kunna lösa ut knuten kring detta. Beslut om program eller metodik för Backaberg (försteget) kommer att bli försenat, förhoppningar finns att de första deltagarna kan tas emot i Backaberg under vårterminen Redan i januari 2019 kommer den nyanställda arbetsterapeuten att börja arbeta tillsammans med och för de deltagare i Samverkansbron vilka har behov av mera stöd i sin personliga utveckling på sin väg mot självständighet. Under den första tiden kommer de redan inarbetade metoderna från Drivbänk att användas samtidigt kommer nya metoder att provas i mindre skala, för att senare utarbetas och definieras tillsammans med verksamhetsutvecklare. Fortsatt genomlysning av målgruppen kommer att ske i januari Största utmaningen blir, som det ser ut i nuläget, att hitta en bra fysisk plattform för verksamheten och aktiviteterna. 22

23 Samma Koll SAMMA KOLL, ÅRSREDOVISNING 2018 Bakgrund I juni 2016 beviljade Samordningsförbundet Centrala Östergötlands styrelse medel till projektet Samma Koll. Projektet genomförs i Kinda och Åtvidabergs kommuner och planeras pågå fram till och med Målgruppen är barn och unga som löper risk för framtida utanförskap och syftet är att genom samverkan jobba förebyggande redan i grundskolan. Målet är att skapa arbetsmetoder för ett förebyggande arbete utifrån barnets hela situation i hem, skola och sociala nätverk. Projektet har sin utgångspunkt i det arbete som genomförts i Samordningsförbundets tidigare projekt Koll på Läget och Mera Koll. Projektgrupp Socionomen i Åtvidaberg avslutade sin anställning den 31 maj. Ny rekrytering påbörjades och kunde avslutas innan sommaren med gott resultat och ny socionom var på plats redan i slutet av augusti. I övrigt inga förändringar i projektgruppen under året. Projektledningsgruppen Samma Koll arbetar med två kommunvisa projektledningsgrupper som består av chefer från respektive kommuns båda berörda förvaltningar, Barn- och ungdomshabiliteringen, BUH, och Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Båda grupperna har träffats vid två tillfällen under året. Projektarbetsgrupperna PAG Under våren fortsatte arbetet i projektarbetsgrupperna som bestod av representanter från elevhälsan, socialtjänsten, BUP och BUH. Grupperna i respektive kommun har träffats två gånger under våren och avslutades därefter. Arbetet med att öka kunskap om varandras verksamheter och skapa förutsättningar för samverkan fortsätter dock under andra former. Projektmedarbetarnas uppdrag Arbetsterapeuterna har i båda kommunerna ingått i elevhälsoarbetet på skolorna för att komplettera de pedagogiska-, psykosociala- och medicinska perspektivet. Vi upplever att arbetsterapeuternas perspektiv efterfrågas i allt större utsträckning i elevhälsoteamet och av övrig personal på skolorna och tillför kompetens kring bland annat neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men även andra diagnoser och kognitiva svårigheter. Socionomernas roller i de båda kommunerna har utvecklats olika utifrån olika behov i verksamheterna. I Åtvidaberg har arbetet inom socialtjänsten tagit en ny och positiv vändning. Under hösten inleddes ett förarbete för att komma åt att pröva en serviceingång 23

24 för att på så sätt kunna erbjuda ett mer flexibelt stöd till barn och unga i kommunen. Den nya organisationen var på plats strax innan jul. I Kinda har rollen som skolsocionom prövats. Vi ser positiva effekter av skolsocionomen som en operativ funktion, en förlängning av socialtjänstens serviceingång in i skolan. Skolsocionomen fungerar som ett stöd både gentemot skolpersonal, vårdnadshavare och elever. Psykologen har arbetat med utbildning och handledning, både i grupp och individuellt. Psykologen har även tagit ett stort ansvar för projektets interna arbete och uppföljning av detta. Gemensamma mötesarenor Vi ser mycket positiva effekter i att låta personal från de olika samverkansverksamheterna skola, socialtjänst, BUH och BUP mötas i gemensamma utbildningar och diskussionsgrupper. Genom att mötas och diskutera gemensamma frågor och beröringspunkter ökar kunskapen och förståelsen för varandras uppdrag, möjligheter och begränsningar vilket i sin tur skapar förutsättningar för god samverkan. Under året har det genomförts utbildning i SIP Samordnad Individuell Plan och utbildning/workshop kring hedersproblematik. I båda kommunerna genomförs även gemensamma möten för dialog som tex frukostmöten och polisfika. Tillgängliga lärmiljöer Under året har vi dragit igång ett arbete med tillgängliga lärmiljöer i båda kommunerna. Målet är att skapa en skola som är mer tillgänglig utifrån ett pedagogiskt, socialt och fysiskt perspektiv. Att skapa struktur och tydlighet är en viktig del i att göra skolan mer tillgänglig. Genom att förstärka schema med bildstöd, färgkodade scheman och tidsstöd skapas förutsättning för eleverna att förutse vad som ska hända och vad som förväntas av dom. Oron i klassrummet minskar när eleverna är trygga. Det här är insatser som är hjälpsamma för alla elever, men nödvändiga för en del. Arbetet leds av specialpedagogerna och arbetsterapeuterna i de båda kommunerna tillsammans. I varje kommun har pilotlärare utsetts. Pilotlärarna har ett särskilt intresse för tillgänglighet och har under året fått extra handledning i ämnet och fått var med i planeringen av insatserna. Pilotlärarna har även möts över kommungränserna. Närvarorutin I båda kommunerna pågår ett arbete med att skapa och implementera kommungemensamma rutiner för uppföljning av elevers närvaro och frånvaro. Regeringens utredning SAKNAD pekar tydligt på vikten av ett systematiskt arbete kring uppföljning och kartläggning samt samverkan mellan skola och socialtjänst och hälso- och sjukvård i de här frågorna. Vi vet att lyckas i skolan och att vara del i ett socialt sammanhang är hälsofrämjande och det är därför viktigt att tidigt fånga upp frånvarande elever. Elevhälsoplan Under året har en elevhälsoplan tagits fram i dialog med barn- och utbildningsförvaltningen, rektorer, lokala elevhälsoteam och elevhälsolaget i Åtvidabergs kommun. Syftet med planen är att den ska bidra till en gemensam syn på elevhälsoarbetet i hela kommunen. Den ska 24