Beskrivning av Samordningsförbundet Centrala Östergötlands (SCÖ) verksamhetsdelar

Transkript

1 Beskrivning av Samordningsförbundet Centrala Östergötlands (SCÖ) verksamhetsdelar Mötesplatser Medlemsrådet Medlemsrådet träffas två gånger per år och är gemensamt för de tre förbunden i Östergötland sedan Samråd ska ske med medlemsrådet rörande kommande års verksamhetsplan och budget samt årsredovisning. Styrelsen Styrelsen består av sex ordinarie ledamöter samt lika många ersättare. Kommun och Region Östergötland representeras av förtroendevalda medan Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen representeras av tjänstemän. Styrelsen är förbundets högsta beslutande organ och arbetar enligt förbundsordningen. Beredningsgrupp Gruppen består av operativa chefer från de sex förbundsmedlemmarna och träffas en gång i månaden med uppehåll under sommaren. Syftet är att ge varandra större insyn i respektive myndighets dagliga arbete, söka kunskap om samverkans möjligheter och utmaningar samt ökad helhetssyn på välfärdstjänsterna, bereda inkomna projektidéer inför styrelsebeslut samt följa och bidra till kontinuerlig utveckling av förbundets befintliga projekt. Nationella rådet, Nationell Finsamkonferens Nationella Rådet arrangerar tillsammans med ett eller flera samordningsförbund en nationell konferens för finansiell samordning varje år års konferens kommer att ske i Stockholm den mars. Insatskatalogen kommer att presenteras i plenum. I övrigt är programmet till konferensen inte färdigställt i skrivande stund. Rådet står också värd för det som kallas förbundschefsdagarna, ordförandekonferensen samt bistår med vägledande rekommendationer i olika frågor som berör förbunden. Föreningen Nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) NNS är en medlemsorganisation för samordningsförbund. Utöver att vara språkrör är NNS:s roll att stödja samordningsförbunden i deras utvecklingsarbete, vara ett forum för dialog, erfarenhetsutbyte, kunskapsspridning och gemensamt lärande. NNS vill också ge en samlad bild av samordningsförbundens verksamhet, resultat och betydelse i det svenska samhället. För närvarande är 71 samordningsförbund medlemmar i NNS, varav SCÖ är en av dem.

2 Välfärdsmässan, kunskapsdialoger, seminarium och konferenser Genom dessa aktiviteter syftar förbundet till att vara en arena för gränsöverskridande möten, för att verka för samverkan och samarbete. Förbundet vill bidra till att skapa en ökad samsyn och förståelse för förbundsmedlemmarnas olika uppdrag och välfärdstjänsterna sammantaget. Intentionen är på så vis att få till stånd en ständigt pågående dialog om vilka frågor som bör prioriteras samt fånga upp goda idéer till utveckling och inspiration för handläggare och övrig personal hos förbundsmedlemmarna. Nätverk, nationellt och lokalt Nätverk Östergötland: Förbundscheferna i Östergötland träffas regelbundet för att samverka i regionen kring individinriktade- och strukturövergripande insatser. Tillsammans ägs resurser för verksamhetsutveckling, insatskatalogen, tjänstedesign samt genomförs bland annat gemensamma utbildningsinsatser för hela området. Tillsammans möter förbundscheferna medlemmarna i gemensamma medlemsråd. Nationellt nätverk för processtödjare: Processtödjare (samordnare och verksamhetsutvecklare inkluderat) från ett tiotal av landets samordningsförbund ses två gånger per år för att bygga kontaktnät, diskutera aktuella samverkansfrågor och utbyta erfarenheter förbunden emellan. Sociala medier Facebook Förbundet har sedan våren 2017 en Facebook - sida i syfte att synliggöra förbundets verksamhet och ge möjlighet till direktdialog. Här undersöks ytterligare vägar för att på bästa sätt synliggöra förbundets verksamhet och skapa möjlighet till delaktighet. Forskning och utveckling NNS Indikatorer NNS har utvecklat ett enkätverktyg vars avsikt är att följa framsteg inom, samt effekterna av, finansiell samordning. SCÖ:s statistik- och utvärderingsansvarig sitter med i arbetsgruppen för NNS Indikatorerna. För mer information om verktyget, se Uppföljning och utvärdering. Vägen till arbetsgivarna Vägen till arbetsgivarna var en studie som pågick mellan 2015 och 2017 på SCÖ och som fokuserade på arbetsgivares perspektiv på arbetsmarknadsinkludering av personer från utsatta grupper. Studien resulterade i en rapport som bl.a. lyfter fram arbetsgivares behov av arbetsgivarstöd. Resultatet av studien har fortsatt att spridas dels genom föreläsningar, dels genom att inspirera utformning av arbetsgivarstöd i nya projekt. Ett exempel på ett sådant projekt är Drivbänk, där arbetsgivarstödet kompletteras med arbetsgivarkoordinatorer fr.o.m

3 HELIX HELIX arbetar utifrån ett partnerskap mellan de fem sektorerna universitet, industri, offentlig sektor, civilsamhället och arbetsmarknadsorganisationer. Totalt ingår 24 parter i olika samverkansprojektet där SCÖ är en av dem. Helix är ett femårigt program med fokus på hållbar utveckling i organisationer. Den röda tråden i forskningen är att utveckla kunskap om hur goda arbetsvillkor, i termer av lärande, hälsa och jämställdhet, kan kombineras med effektivitet och innovationsförmåga. Nationella nätverket för samverkansforskning (NNFS) Genom samarbetet med Linköpings universitet ingår förbundet sedan 2016 i NNFS i syfte att bredda sin omvärldsbevakning och öka chanserna till kunskapsspridning kring de egna insatserna. Stödja utvecklingen av Samordnad individuell plan (SIP) Med utgångspunkt i de erfarenheter som gjorts i förbundet Västra Östergötland samt inom Region Östergötland och nu senast via studenterna från IDA (institutionen för datavetenskap Linköpings universitet) ämnar förbundet arbeta vidare med frågan om SIP. Dels genom att i ökad utsträckning väva in metoden i Drivbänk- utveckling, dels genom att se hur det kan bidra till utveckling av insatskatalogen samt mer i ett generellt samarbete med ovan nämnda parter för att se om tjänstedesign kan bidra till nya insikter. Lab och nationellt nätverk för tjänstedesign Sedan sommaren 2018 arbetar SCÖ och SÖÖ tillsammans för att utveckla kapacitet inom området tjänstedesign. Samtal pågår också med IDA, Linköpings universitet, om att finnas med som en del i ett större kunskapscentra. Mål och syfte finns beskrivet i de ansökningar som lämnades till styrelsen våren Kort kan sägas att förhoppningen är att metodiken ska ge förbundet ökad möjlighet att tillsammans med medlemmarna bidra till välfärdstjänsternas utveckling ur ett personcentrerat perspektiv. Vid FINSAM- konferensen i Göteborg våren 2018 togs också idén om att bilda ett nationellt nätverk för tjänstedesignsfrågor upp och som ett led i att undersöka intresset och möjligheterna för ett sådant nätverk bjuder SCÖ in till en temadag i mars Kartläggnings- och analysgruppen SCÖ avsätter medel för att genomföra kartläggning och metod för omvärldsanalys, tillsammans med SF Östra samt FoU Linköping. SCÖ har tillsammans med SF Östra och FoU Linköping tillsatt en arbetsgrupp, Kartläggningsoch analysgruppen, för att arbeta med kartläggning och analys av målgrupper, organisation och arbetssätt gällande individer med behov av samordnade insatser från förbundsmedlemmarna samt omvärldsanalys. Det övergripande målet är att genom bättre arbetssätt för kartläggning och analys samt omvärldsanalys kunna ge förbundens medlemmar faktaunderlag och ökad analysförmåga

4 och därigenom bidra till utvecklingen av välfärdens tjänster inom ramen för finansiell samordning. Projektet beräknas pågå fram till september 2019 och är uppdelat i tre delprojekt med respektive syfte och målsättning. Delprojekt 1: Kartläggning och analys av målgrupper Identifiera nyckelpersoner/funktioner för det kartläggnings- och analysarbete som parterna bedriver idag. Visa vilka data som samlas in och hur de presenteras och analyseras. Om behov finns, identifiera kompletterande data som vore önskvärt att kartlägga och analysera samt identifiera nya nyckelpersoner/funktioner för kompletterande data. Om nödvändigt påbörja arbetet med att ta fram metod för att kunna samla in kompletterande data samt, när metod är klar, genomföra insamling. Delprojekt 2: Kartläggning och analys av organisation & arbetssätt Identifiera vilka insatser som erbjuds målgrupperna inom huvudmännens och förbundens verksamhet. Analysera hur insatserna förhåller sig till målgruppernas behov. Identifiera hur samverkan är organiserad, inom och mellan huvudmännen samt gentemot förbunden. Identifiera hur informations- och kommunikationsvägar fungerar inom, respektive, mellan parterna. Delprojekt 3: Omvärldsanalys Påbörja arbetet med att i förbundens och parternas omvärld identifiera faktorer och händelser som påverkar verksamheterna, på kort och lång sikt. Följeforskning Drivbänk Det övergripande syftet med utvärderingen är att studera Drivbänk och genom lärande utvärdering bidra till och skapa förutsättningar för fortsatt verksamhetsutveckling av projektet och framtida implementering. Utvärderingen kommer att följa projektets utveckling och studera de processer som pågår utifrån individ-, personal/handläggar- och arbetsgivarperspektiv. Under 2019 kommer utvärderingen särskilt fokusera på rekryteringsoch utslussningsprocessen i projektet i syfte att kunna beskriva och förstå vad som påverkar inflöde respektive utflöde av deltagare. Särskilda frågeställningar som utvärderingen söker besvara: - Vad är Drivbänks programteori? Hur arbetar man? Vad utgör metoden och hur kan den beskrivas? Vilka olika processer förekommer? - Vilka är projektpersonalens roller, hur ser ansvarsområden och uppdragsbeskrivningar ut? - Hur ser målgruppen ut och vilka behov har de? Hur ser olika deltagares resa genom Drivbänk ut? Hur ser utslussningen ut?

5 - Hur uppfattas Drivbänk av remitterande organisationer och hur används insatsen? Hur samverkar organisationerna med projektet? - Hur ser samverkan med arbetsgivare ut? Hur uppfattar involverade arbetsgivare Drivbänk? Hur ser de på arbetsgivarstödet? Datainsamling sker genom kvalitativa metoder såsom intervjuer, fokusgrupper, observationer samt dokumentstudier. Materialet kommer att analyseras kvalitativt med stöd av praktikteorier i syfte att skapa mening och förståelse för de studerade processerna. Resultatet av utvärderingen kommer att presenteras muntligt vid återkopplingstillfällen till aktörer i projektorganisationen under 2019 samt i en skriftlig rapport i december Finansiär och service ESF-projektet Drivbänk utveckling Drivbänk utveckling är ett ESF-projekt som vänder sig till individer som står olika långt ifrån arbetsmarknaden. Utifrån deltagarens situation kommer insatser och aktiviteter att erbjudas. Här finns möjlighet för individen att genomgå rehabiliterande insatser, kartläggning, studie och yrkesförberedande aktiviteter, arbetsträning/praktik och stöd till anställning inom gröna näringar, café och restaurang eller administrativa uppgifter. Projektet handlar om att skapa en arena för att få till en sammanhållen process som leder till att individen på ett mer effektivt sätt når självständighet. I miljön kan metodik och arbetssätt läggas till och dras ifrån över tid, allt eftersom varje del utvärderats. Hypotesen är att modellen leder till ökad samverkan och tydliggör roller, mandat och ansvar hos de olika parterna så att vi förebygger och minimerar risken för att individer ramlar mellan insatser och på så sätt i ett ännu större utanförskap. Teoribildningen bakom detta resonemang bottnar i ett agilt förhållningssätt och evidensbaserad praktik. Genom arenan skapas möjligheten att verka tillsammans samtidigt som var och en behåller sin specialitet.

6 Drivbänk - trädgård Syfte: att öka deltagarens möjligheter att nå anställning alternativt söka vidare studier, arbetsmarknads- och näringslivsutveckling, studie- och yrkesförberedelse, landsbygdsutveckling och integration samt rehabilitering. Typ av insats: praktisk odling i visningsträdgård, personlig utveckling, teoretiska studier samt studiebesök och praktik vid företag inom grön näring. Deltagare kan rekryteras från förbundsmedlemmarnas organisationer. Behovsgrupp/er: Insatsen vänder sig till arbetssökande som har intresse för odling och eventuellt har en bakgrund inom grön näring. Mål: årsplatser, att skapa förutsättningar för att två tredjedelar av deltagarna går vidare till studier eller någon form av anställning. Drivbänk Café Syfte: Projektet syftar till att komplettera Drivbänk med ännu en modul, där inriktningen är café, kök och restaurang i samarbete med Friskis & Svettis och därmed utöka insatsen med ytterligare platser. Modulen byggs upp på liknande sätt som Drivbänk - trädgård, där aktivitet/arbetsträning, praktik och företagskontakter, studieförberedande inslag inom café, restaurang och service samt personlighetsutveckling ingår. Typ av insats: Praktiskt arbete varvas med teori. Syftet är även att bredda nätverket för alla inom Drivbänk och därmed stärka möjligheterna att hitta individuella lösningar för att komma vidare till självständighet. Projektet vill tillgodose parternas olika behov av platser till såväl arbetsträning, bedömningar, sysselsättning och aktiviteter i syfte att stärka individerna att komma närmare självständighet. Behovsgrupp/er: Insatsen vänder sig till arbetssökande som har intresse för café, kök och restaurang och eventuellt har en bakgrund inom grön näring. Mål: Tillhandahålla platser i café och restaurangmiljö i enlighet med Drivbänksmodellen. Öka deltagarens möjlighet att nå anställning, söka vidare studier och/eller få möjlighet till rehabilitering. Caféet ska också vara en plats som verkar för integration och möten som gagnar Linköping som en sammanhållen stad. Drivbänk kontor Syfte: att kunna tillgodose behovet av en bred variation av platser till såväl arbetsträning, bedömningar, sysselsättning och aktiviteter i syfte att stärka individerna att komma närmare självständighet. Därmed ges chans att möta fler individuella önskemål. Typ av insats: Social träning och praktiskt arbete inom kontor och administration. Behovsgrupp/er: Insatsen vänder sig till arbetssökande som har intresse för kontorsarbete och eventuellt har en bakgrund inom kontor. Mål: Att tillhandahålla 2-4 platser inom kontor och administration enligt Drivbänksmodellen. Försteg Backaberg Syfte: att komplettera Drivbänk med en förstegsverksamhet för att på ett bättre sätt rusta och förbereda deltagaren att kunna komma hela vägen fram till självständighet.

7 Typ av insats: Individuellt anpassad social träning, motivationsarbete och stöd till att hitta goda vardagsrutiner nära kopplat till Drivbänks övriga verksamheter. Grön rehab och annan praktisk aktivitet i grupp och enskilt utifrån individens behov. Behovsgrupp/er: Insatsen vänder sig till den som är i behov av extra stöd för att komma igång. Mål: Att tillhandahålla platser som stärker den enskilde att komma igång. Samma koll Syfte: Att förebygga utanförskap, öka kompetensen hos personalgruppen i de olika verksamheter som möter målgruppen samt arbeta fram en samverkansmodell med barnet i fokus. Typ av insats: Metodutveckling, samverkansmodell kring målgruppen. Målgrupp: Elever i årkurs 4-9 som löper risk för framtida utanförskap. Mål: Att arbeta fram en samverkansmodell - utökad SIP. Att minska utanförskap. Att öka kunskapen samt öka kvalitén i arbetet inom respektive verksamhets organisation och uppdrag Skolverket och Linköpings universitet genomför följeforskning på insatsen Samma koll. Insatskatalogen Syfte: Insatskatalogen är ett webbaserat sökinstrument vars syfte är att effektivisera och rationalisera sökandet efter rätt insatser till rätt person. Typ av insats: Service till förbundsmedlemmarna (strukturpåverkande insats). Målgrupp: Katalogen kan användas som ett vardagsverktyg av medarbetare på såväl kommun, arbetsförmedling som försäkringskassa och region/landsting. Katalogen är offentlig och kan även användas av privatpersoner själva. Huvudfokus har tidigare legat på förbundsmedlemmarnas personal men fr.o.m 2018 ses de två målgrupperna som jämbördigt centrala. Katalogen innefattar olika insatser och verksamheter som drivs av såväl kommuner, region/landsting och arbetsförmedling som kompletterande/externa aktörer och projekt finansierade av samordningsförbunden i Östergötland. Gemensamt för alla, som riktar sig till olika målgrupper och åldrar, är att de drivs av aktörer inom välfärden som arbetar för människor i behov av arbetsmarknads-, rehabilitering- och utbildningsåtgärder. Insatskatalogen är ett nationellt instrument som under 2018 innefattar insatser på olika platser i södra Sverige uppgår antalet medverkande samordningsförbund till 14 stycken. SCÖ är ansvarig utgivare och ägande part. Arbetet bedrivs av en redaktion och en ledningsfunktion på kansliet i Linköping. Projekt och utvecklingsteamet De tre samordningsförbunden i Östergötland har tagit beslut om att inrätta ett Projekt- och utvecklingsteam. Teamet arbetar mot de tre förbunden i Östergötland och deras parter. Teamet erbjuder stöd till förbundens parter och är behjälplig i deras ansöknings- och genomförandeprocess. Stöttningen kan handla om utveckling av idéer, författa ansökningar

8 och lägga budget om behov finns. Därutöver ska Teamet vara en aktiv part i de forum som hanterar projekt och utvecklingsfrågor i Östergötland samt i vår omvärld. Teamet har sin arbetsplats på Samordningsförbundet Centrala Östergötland. Uppföljning och utvärdering SUS SUS står för Sektorsövergripande system för uppföljning av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. SUS är ett nationellt webbaserat system som gör det möjligt för huvudmännen att följa upp resultatet av bland annat samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan är systemägare, men ansvaret för SUS är myndighetsgemensamt. Varje insats som finansieras av SCÖ ska rapporteras i SUS. Det åligger den som beviljats medel att i samråd med kansliets uppföljningsansvarige upprätta rutiner för detta. NNS Indikatorer Som tidigare nämnts under Forskning och Utveckling är SCÖ delaktigt i implementeringen av NNS Indikatorer via medverkan i projektets arbetsgrupp. Fortsatt utveckling pågår parallellt med implementeringen. Indikatorenkäterna har utvecklats för att samordningsförbunden ska få ett verktyg att bedöma kvaliteten i de finansierade verksamheterna över tid. Den möjliggör även jämförelser mellan samverkansmetoder och ger förbund och ingående parter ett stöd att förbättra samordningen av arbetslivsrehabiliterande insatser. Dessutom ger enkäterna möjlighet att aggregera data nationellt. Goda exempel, av viss metodik och erfarenheter kring arbetssätt, kan därmed spridas mellan förbund och stödja den fortsatta utvecklingen. Enkäten är framtagen och kvalitetssäkrad av Nationella Nätverket för samordningsförbund i samarbete med Örebro Universitet. SCÖ har tecknat avtal med NNS, som ska erbjuda användaren tillgång till aggregerad och jämförbar data mellan olika samordningsförbund, användarstöd, analysarbete och -stöd, support och utbildning i hantering av verktyget. Administration via kansliet Stöd ges till de verksamheter och projekt som finansieras av förbundet. Detta består bl.a. av ekonomiservice och annan administration, uppföljning och utvärdering av projekt och insatser (se ovan), bokningssystem m.m. Annan service som kansliet arbetar med är tryckeri, Välfärdsmässan och Insatskatalogen. Tryckeriet Som en service till insatserna och parterna finns ett mindre tryckeri på kansliet.