Årsredovisning Beslutad av styrelsen Dnr SCÖ Sida 1

Transkript

1 Årsredovisning 2018 Beslutad av styrelsen Dnr SCÖ Sida 1

2 Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Sammanfattning av verksamhetsåret Styrelsens utlåtande om verksamhetsåret Om förbundet Organisation Historik Lagrum Uppdrag Finansiering/Medlemsavgifter Övergripande mål Finansiella mål Verksamhetsidé och vision Beskrivning av verksamheten Måluppfyllelse och resultat Uppföljning av individinriktade insatser (SUS-data) Uppföljning av strukturövergripande insatser (SUS-data) Ekonomiskt utfall Ekonomisk sammanfattning Finansiell måluppfyllelse Måluppfyllelse Mötesplats Våra mötesplatser Måluppfyllelse Forskning och utveckling Forskning och utveckling Kommande satsningar Måluppfyllelse Finansiär och service Finansiär Service Kommande satsningar Framtiden Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Noter Eventuella tilläggsupplysningar Styrelsens beslut 34 BILAGOR TILL ÅRSREDOVISNINGEN Bilaga 1 NNS indikatorer Bilaga 2 Uppföljning av förbundets verksamhet, SUS Bilaga 3 Uppföljning av målmatris 2018 Bilaga 4 Årsrapport aktiviteter och insatser 2018 Sida 2

3 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret Till redovisningen hör två bilagor; Bilaga 1 NNS indikatorer, Bilaga 2Uppföljning av förbundets verksamhet, SUS och Bilaga 3 Uppföljning av målmatris Fördjupad uppföljning av varje insats finns publicerad på förbundets hemsida. 1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret 2018 blev ett händelserikt år. Helt i linje med plan har arbetet med metodutveckling, analys och kunskapsspridning utvecklats och enligt parternas önskan har samordning av befintliga aktiviteter samt möjliggörandet av samverkan varit i fokus deltagare eller tillfällen har registrerats i SUS som strukturövergripande volyminsatser och 1380 deltagare har registrerats i individinriktade insatser. Av dessa har 61 unika deltagare (28 kvinnor och 33 män) deltagit i de individinriktade insatserna som registreras med personuppgifter i SUS samt 1319 deltagare i individinriktade volyminsatser. Gemensamt med våra två grannförbund i Östergötland startades både ESF-team, resurs för tjänstedesign och en arbetsgrupp för kartläggning och omvärldsanalys. Förbundet fick senare ett antal ansökningar beviljade, sammantaget 24 extra miljoner till projekt i Östergötland utöver grundtilldelningen, där Drivbänk utveckling är det största. Analys och planeringsfasen inleddes från och med augusti och Drivbänk växte till Samordningsbron där trädgården och caféet kompletteras med AF-team, Insteget och en rad andra samarbeten med exempelvis Kårservice och Östsvenska handelskammaren. 43 % av de som avslutade sin tid i Drivbänk nådde anställning eller gick vidare till studier. Med nybyggt växthus, lektionslokaler samt en rad nya resurser på personalsidan ser förbundet fram emot Insatskatalogens utveckling har också varit god Hela 13 förbund var anslutna vid årskiftet 18/19 (jämfört med 6 st 17/18) och antalet sökningar gick från cirka (2017) till (2018). Genom studentgrupper från LiU samt SKLs innovationsguide togs prototyper för nästa generations katalog fram. Ett Vinnova steg 1 projekt genomfördes och lade grunden för Vinnova steg 2 där katalogverktyget är tänkt att vidareutvecklas med hjälp av AI (artificiell intelligens). Samma koll, tidiga förebyggande insatser, gick in på sitt andra år och arbetet med nätverksträffar, tillgängliga lärmiljörer samt tidiga insatser gör skillnad. Något som projektgruppen fick chans att berätta om vid den uppskattade konferensen FINSAM+skolan med närmare 120 besökare och gäster från Skottland (GIRFEC), Linköpings universitet (LiU) Skolverket och Socialstyrelsen. Förbundets satsning på kunskapspridning och dialog gav också frukt. Temadagar och seminarier lockade 1048 individer och Välfärdsmässan nådde publikrekord med cirka 400 besökare. Verksamheten gjorde ett underskott för 2018 ( kr). Därmed har det egna kapitalet minskat till kr. Enligt plan kommer förbundet härigenom att uppfylla statens krav Sida 3

4 om att förbruka eget kapital och i största möjliga utsträckning omvandla tilldelade medel i aktiva insatser. Sammantaget har förbundet finansierat 17 ( , ) insatser under året av individ- och strukturell karaktär och med sitt mer strategiska arbetssätt påverkat ordinarie strukturer för att framgent kunna erbjuda aktuella målgrupper ökad kvalitet i välfärdstjänsterna Styrelsens utlåtande om året 2018 Förbundsstyrelsen ser tillbaka på verksamhetsåret 2018 och konstaterar att utvecklingen ligger i linje med uppsatta mål och verksamhetsplan. Arbetet med att få ordning och reda på administration, struktur och rutiner har fortgått och det ekonomiska målet att omvandla tilldelade medel till verksamhet är uppnått. Det egna kapitalet ligger nu under nationella rådets rekommenderade maxnivå för förbundet. Sammantaget bedömer styrelsen att förbundets mål för en god ekonomisk hushållning är uppnått för året. Tillsammans med övriga förbund i Östergötland har resurser för tjänstedesign, kartläggning och omvärldsanalys samt verksamhetsutveckling kommit på plats. Styrelsen beklagar dock att Östra valde att lämna det påbörjade samarbetet i förtid. Samtidigt som förbundet delar utmaningen med minskad tilldelning. Ett starkt argument för målsättningen att kunna växla upp egna medel. Cirka 24 miljoner kronor utöver grundtilldelningen har ropats hem genom ansökningar till Europeiska socialfonden (ESF), Vinnova och Tillväxtverket. Samtidigt har 14 förbund anslutit sig till servicefunktionen Insatskatalogen och Drivbänk har expanderat till Samordningsbron. Något som gör förbundet mindre sårbart och leder in till bredare nätverk. Genom dessa resurser har också parterna i högre utsträckning kunnat använda förbundet till metodutveckling i ordinarie personalgrupper vilket gör att fler nås av förbättringarna, vi får mer långsiktigt hållbar utveckling och att tjänsterna utvecklas mer samordnat mellan parterna. En förändring som styrelsen gärna ser mer av. Parternas samarbete med skolan i det proaktiva innovationsarbetet i Kinda och Åtvidaberg, Samma Koll, har rönt nationell uppmärksamhet och arbetet med att göra förbundsmöjligheten mer känd har intensifierats. Genom höstens val avslutas året med besked om flera förändringar i styrelsen inför 2019 och det är med varm hand som styrelsen för 2018 lämnar över stafettpinnen. 1.2 Om förbundet Organisation Samordningsförbundet Centrala Östergötland (SCÖ) är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Östergötland samt Linköping, Åtvidaberg och Kinda kommuner som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har styrelsen ett kansli. Sida 4

5 1.2.2 Historik Linköpings samordningsförbund bildades anslöt sig Åtvidaberg och Kinda kommuner till förbundet, som bytte namn till Samordningsförbundet Centrala Östergötland Lagrum 1 januari 2004 trädde den nya lagen om finansiell samordning i kraft, Lag (2003: 1210). Dess syfte är att ge medlemmarna bättre möjlighet att samordna och prioritera gemensamma insatser samt underlätta en effektiv resursanvändning för att öka den enskildes funktionsoch arbetsförmåga. Målgruppen för den finansiella samordningen är personer i förvärvsaktiv ålder (vanligen år) som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och uppbär offentlig försörjning. Utöver de direkta insatserna på individ- och gruppnivå medger även lagstiftningen möjlighet till förebyggande insatser på individ- och gruppnivå. Förbundet har enligt lagen om finansiell samordning 7 till uppgift att: 1. besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen, 2. stödja samverkan mellan samverkansparterna, 3. finansiera insatser som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser vilka 4. syftar till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete och som ligger 5. inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde, 6. besluta på vilket sätt de medel som står till förfogande för finansiell samordning skall användas, 7. svara för en löpande uppföljning och utvärdering av samordningsförbundets verksamhet samt 8. upprätta verksamhetsplan, budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. Samordningsförbundet får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. SCÖ är en fristående juridisk person. En förbundsordning är framtagen och har antagits av huvudmännen. SCÖ följer även lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar. Samordningen fråntar inte någon av parterna den egna myndighetens reguljära uppdrag utan fungerar som arena för gemensam utveckling Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierat kompletterar alternativt syftar till att utveckla parternas ordinarie verksamhet utifrån ett holistiskt perspektiv. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Sida 5

6 Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om metod-/kompetensutveckling och kunskapsutbyte Finansiering/Medlemsavgifter Årets tilldelning från förbundsmedlemmarna har uppgått till kronor, där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, Region Östergötland med en fjärdedel och Linköping-, Kinda- och Åtvidabergs kommun med resterande fjärdedel Övergripande mål I lagen om finansiell samordning står följande: 2 Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Samordningsförbundens övergripande mål är således i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också i allt högre grad aktivt insatser som syftar till att skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om processtöd, metod- och kompetensutveckling, kunskapsutbyte samt gemensamma servicefunktioner. Syftet med samordningsförbundet är dels att den enskilde skall uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete, dels att underlätta en effektiv resursanvändning, vilket innebär: Att ur ett individperspektiv verka för att personer med behov av samordnad rehabilitering får en individuell handlingsplan med samhällets samlade kompetenser, insatser och lösningar. Förväntat resultat är ökade möjligheter till att nå självständighet och ökad livskvalitet. Att ur ett samhällsperspektiv optimera samhällets samlade resurser genom att arbetskraftsreserven tas i anspråk och fler kommer i arbete. Förväntat resultat är en större effektivitet och att resurser frigörs för angelägna behov. I Årsredovisning 2018 beskrivs SCÖ:s verksamhet på ett övergripande plan genom tre verksamhetsområden: Mötesplats, Forskning och utveckling samt Finansiär och service. Fördjupad redovisning om de olika delarna finns på förbundets hemsida. Målmatris med uppföljning av SMARTA-mål för respektive del finns presenterad i bilaga Finansiella mål Förbundet ska bedriva verksamhet med sund ekonomisk hushållning. Styrelsen har satt målet att förbundet ska omsätta de tilldelade medlen till verksamhet och att det egna kapitalet ska uppgå till kr. Nytt för 2018 var målsättningen att externa intäkter skulle öka genom samarbeten och förmågan att växla de egna medlen med fonder så som ESF, Vinnova och Tillväxtverket Verksamhetsidé och vision All verksamhet ska genomsyras av SCÖ:s värdegrund och kärnberättelse. I verksamhetsplan 2019 finns reflektoner om förbundets vision redovisade i bilaga 4. Sida 6

7 Värdegrund Respekt att arbeta utifrån varje människas unika situation och förutsättningar. Delaktighet att verka för att varje individ ges möjlighet att själv äga sin process samt sträva mot en tillgänglig och inkluderande arbetsmarknad. Möjlighet att verka som katalysator för att nå utveckling i strävan att våra välfärdssystem ska fungera som möjliggörare för medborgaren. Samarbete att bidra till ökad samverkan och samarbete för att nå helhetssyn, förbättrad kvalitet och effektivisering inom våra välfärdssystem. Kärnberättelse Vi utvecklar välfärden genom samverkan utifrån varje medborgares behov Verksamheten kan delas in i tre områden. 1. Mötesplats 2. Forskning och utveckling 3. Finansiär och service Målsättningen har varit att allt arbete ska utformas genom ett salutogent förhållningssätt, agila strategier och med metodik för tjänstedesign för att skapa största möjliga nytta och värde. 1.3 Beskrivning av verksamheten Verksamheten har utvecklats enligt plan, VP2018. För detaljerad beskrivning av varje del hänvisas till förbundets hemsida och de enskilda insatsernas årsrapporter. 1.4 Måluppfyllelse och resultat I bilaga 1 redovisas uppföljningsresultat av årets enkätundersökning (NNS indikatorer) med svar från beredningsgruppen, styrelsen, deltagare och personal i Supported Employment i Linköping (insats avslutades vid årsskiftet men mätperioden för NNS indikatorer är 1november-31oktober) samt deltagare och personal i Drivbänks insatser. I bilaga 2 redovisas uppföljningsresultat av förbundets individinriktade och strukturövergripande insatser i systemet SUS. Sida 7

8 Antal Uppföljning av individinriktade insatser (SUS-data) Tabell 1 Deltagarflöde för SCÖ 2018 Antal deltagare Totalt Kvinna Man N n n Deltagare (ej anonyma) Anonyma deltagare Deltagare (ej anonyma) påbörjade Deltagare (ej anonyma) avslutade Tabell 2 Individinriktade volyminsatser för scö 2018 Insats/Insatstyp Individinriktad antal Samma koll - Elever Kinda 540 Samma koll - Enskilda kontakter Kinda 47 Samma koll - Elever Åtvidaberg 560 Samma koll - Enskilda kontakter Åtvidaberg 21 Drivbänk Trädgård, Café och Kontor 151 Presumtiva deltagare (informationsträffar och provdag/-ar) Totalt 1319 Kommentar: 1100 elever har under året berörts av insatsen Samma koll. Insatsens målgrupp är barn och unga som löper risk för framtida utanförskap och syftet är att genom samverkan jobba förebyggande redan i grundskolan. Inga deltagaruppgifter har samlats in för insatsens målgrupp dels på grund av att samtyckeshanteringen blir mer komplicerad när deltagarna inte är myndiga och dels på grund av att SUS-blanketternas frågeställningar inte är relevanta för målgruppen År Deltagaruppgifter + anonyma Volyminsatser Diagram 1 Totalt antal individer i individinritkade insatser för SCÖ över tid ( ) Sida 8

9 Antal Totalt Kvinna Man Totalt anonyma År Diagram 2 Individer med deltagaruppgifter i SUS för SCÖ över tid( ) Uppföljning av strukturövergripande insatser (SUS-data) Tabell 3 Strukturövergripande volyminsatser under 2018 för SCÖ Mässbesökare (inklusive utställare) Konferensdeltagare Seminarie-/mötesdeltagare: antal personer (antal tillfällen) Workshopdeltagare Enkätsvar deltagare Intervjuade/fokusgruppdeltagare/observationer Informationstillfällen /spridning Studie- och informationsbesök info.tillfällen styrelse/chefer/förtroendevalda Information till personal: antal personer (antal tillfällen) Möten Processtödsmöten Användare Insatsnamn/Insatstyp Strukturövergripande CSR, Östsvenska handelskammaren 5 Drivbänk Trädgård, Café och Kontor (34) Drivbänk utveckling - analys och planeringsfas (1) Följeforskning Insatskatalog (4) 5 ca 5000 Insatskatalog - nationellt 652 (18) NNS indikatorer Nätverk samordningsförbund 22 Nätverk Östergötland 12 Samma koll (52) Seminarie SCÖ (mötesplatser) 826 (11) Tjänstedesign Verksamhetsutveckling (4) 8 28 Vinnova 46 Välfärdsmässa SCÖ (mötesplatser) Totalt (11) (113) ca 5000 Kommentar: deltagare eller tillfällen i strukturövergripande insatser. I denna siffra ingår även redovisning av antalet avtalskunder för insatskatalogen som vid årets slut var 13 stycken. Sida 9

10 1.5 Ekonomiskt utfall Ekonomisk sammanfattning Belopp tkr Utfall jan-dec 2018 Aktuell budget jan-dec 2018 Avvikelse utfall budget Bokslut helår 2017 Nettokostnad Bidrag/intäkt Resultat Utgående eget kapital Likvida medel Kommentar: Då styrelsen såg att tilldelningen till 2019 skulle minska samtidigt som ESFprojektet Drivbänk utveckling blivit beviljat för (vilket kräver egen likviditet på ett nytt sätt) valde styrelsen att ändra budgetmålet för 2018 från ett resultat på -1,5 miljoner till kr. Förbundets tilldelade medel har fördelats enligt följande: Tilldelning kr Mötesplats kr 6,5 % FoU kr 7,1 % Finansiär kr 60,4 % Service kr 26,0 % Resultat kr 1. Individinriktad metodutveckling 1.6 Finansiell måluppfyllelse Förbundets har under 2018 bedrivit verksamheten med god ekonomisk hushållning och har med ett negativt resultat på cirka 1.1 miljon kronor nått styrelsens mål att det egna kapitalet ska vara mindre än kr (enligt Nationella rådets rekommendation får SCÖ ha ett upparbetat eget kapital på kr). Arbetssättet att växla upp de egna medlen med externa finansiärer har också införts enligt plan och vid årskiftet 18/19 kunde ESF-teamet summera sitt första år med att man fått 24 extra miljoner beviljade till Östergötland. Omsättningen för det egna förbundet blev kr med en grundtilldelning på kr. 1.7 Måluppfyllelse Mötesplats Förbundet är en arena för gränsöverskridande möten mellan de fyra medlemmarna, vilket sker i en rad olika sammanhang och former. Allt i syfte att få till en dialog om välfärdens utveckling inom ramen för uppdraget. Centralt är tillit, kunskapsöverföring och ökad förståelse mellan parterna samt att identifiera när behov av samordning och samverkan finns. Förbundet verkar som inspirationskälla genom att hämta hem impulser från Sida 10

11 omvärlden, likväl som att lyhört känna in och upptäcka goda idéer från alla nivåer lokalt. Detta utifrån ett brett perspektiv där alla parternas mandat, ansvar och möjligheter vägs in. Enligt plan har SCÖ gradvis ökat aktiviteten inom området mötesplatser de senaste åren. Förbundet har haft som mål att nå ut till fler intressenter och målgrupperna är personal på alla nivåer hos förbundets parter, förtroendevalda samt både civilsamhället och näringslivet. Med Välfärdsmässan och en rad nya inslag inkluderas även deltagare, individer i behov av stöd, anhöriga och allmänheten Våra mötesplatser Medlemsrådet (gemensamt med övriga förbund i Östergötland) Under 2018 har 2 medlemsråd genomförts. Styrelsen Styrelsen har under 2018 bestått av nedanstående styrelserepresentanter. Gunnar Broman Ordförande Region Östergötland Thomas Lidberg Vice ordförande Åtvidabergs kommun Roger Rydström Ledamot Kinda kommun Thomas Bystedt Ledamot Linköpings kommun Håkan Karlsson t.o.m. Ledamot Arbetsförmedlingen Jessica Ängshammar fr.o.m t.o.m Ledamot Mellersta Östergötland Arbetsförmedlingen Mellersta Östergötland Anna Hallén fr.o.m Ledamot Arbetsförmedlingen Mellersta Östergötland Åsa Brodd Ledamot Försäkringskassan Lise-Lott Fager Ersättare Linköping kommun Pontus Wessman Ersättare Kinda kommun Astrid-Marie Jonsson Ersättare Åtvidabergs kommun Pernilla Claar Granqvist Ersättare Region Östergötland Mattias Schwerdt Ersättare Försäkringskassan Martin Wänqvist Ersättare Försäkringskassan Styrelsen har haft nio sammanträden under året. Styrelsen har även haft en lunch-till-lunch konferens tillsammans med beredningsgruppen, där temat var Att vi tillsammans ska skapa grunden för förbundets verksamhetsplan/utvecklingsplan Arbetet har sedan fortgått under året, både i styrelse och beredningsgrupp, och verksamhetsplanen kändes väl förankrad då beslut togs på styrelsemötet i december. Beredningsgrupp Beredningsgruppen har haft nio möten under året samt planeringsdagarna tillsammans med styrelsen. Beredningsgruppen har bestått av tio ordinarie deltagare samt fem ersättare från: Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Sida 11

12 Kinda kommun Arbetsmarknad och integration Åtvidabergs kommun Arbetsmarknadsenheten/Socialkontoret Linköpings kommun Omsorgskontoret/Jobb- och kunskapstorget/utbildningskontoret/socialkontoret Chefsgrupp (Tillsammans är vi starkare) Chefsgruppen har träffats vid ett tillfälle under året. Gruppen är vilande just nu. Finsamkonferensen Årets Finsamkonferens genomfördes 2018 i Göteborg. Temat på konferensen var Ett hållbart samhälle genom samverkan. Från SCÖ närvarade tre ledamöter från styrelsen, tre deltagare från beredningsgruppen samt åtta medarbetare från kansliet. NNS Under 2018 har NNS gernomfört en ordförandeträff där SCÖ:s ordförande samt förbundschef deltog. NNS har utgett rapporten Hur samordningsförbunden skapar kvalitet och hållbarhet i välfärden, SCÖ:s förbundschef har skrivit ett avsnitt i rapporten 1. I november månad genomfördes en höstkonferens i Järfälla där förbundschef samt två medarbetare från kansliet deltog. Sida 12

13 Välfärdsmässan I samband med Välfärdsmässan firade SCÖ 10-årsjubileum. Välfärdsmässan 2018 drog totallt 394 deltagare, därav 252 stycken var mässbesökare och 142 personer var involverad i utställning från 42 olika organisationer ( besökare samt 39 utställare). En enkätundersökning visade att 95 % av utställarna tyckte evenemanget var bra, mycket bra eller utmärkt och 5 % tyckte den kunde förbättras. Kommentarer som handlar om förbättring har vi tagit hänsyn till i planeringen av Välfärdsmässan Seminarier Förbundet anordnade en inspirationsdag i april med två teman. Förmiddagens seminarie om Våld i nära reationer drog 126 deltagare och eftermiddagens pass om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbete drog 191 deltagare ( deltagare till inspirationsdag). En konferens om Unga med aktivitetsersättning anordnades av förbundet tillsammans med Försäkringskassan i oktober med 150 deltagare. Förbundet arrangerade Konferensen FINSAM Skolan under två dagar i november, med 114 deltagare. Temat för dagen var Hur kan FINSAM/samordningsförbunden jobba med tidiga insatser genom att använda skolan som arena för samverkan kring barn och unga? Program för dagarna var bland annat: Samma koll presenterade sitt arbete. Juliet Hancock från Skottland presenterade GIRFEC (Getting It Right For Every Child) eller Skottlandsmodellen där socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården samlas kring familjen, med skolan som bas. Detta arbete har lett till lagstiftning i Skottland om hur samverkan och tidigt stöd för barn och unga ska ges. Ebba Silverstolpe-Agardh, expert på skolverket och Ylva Branting, utredare på socialstyrelsen berättade om det uppdrag som skolverket och socialstyrelsen har, att stödja utvecklingen av tidigt och samordnat stöd till barn och unga. Kunskapsdialoger(frukostmöten) Förbundet har genomfört sex stycken frukostmöten under året. Denna mötesplats har förstärkts med ökade resurser Teman har varit: Suicide Zero (april) 24 deltagare Introduktion till tjänstedesign (maj) 16 deltagare Integrationsforum med Sly Agouda (september) 24 deltagare Anställningar för nyanlända - Rimaster berättar hur man kan gå till väga! (oktober) 19 deltagare Inkludering och delaktighet för alla! Medborgareförslag (november) 28 deltagare Psykisk ohälsa och diskriminering (december) 27 deltagare Totalt antal deltagare på våra kunskapsdialogen 2018: 138 ( deltagare totalt). Nätverk nationellt och lokalt Målsättningen har varit att delta i gemensamma aktiviteter med andra förbund eller andra aktörer. Under 2018 har följande aktiviteter genomförts: Tagit emot studiebesök från andra förbund/varit på studiebesök i andra förbund 19 st. Sida 13

14 Träffar med Östsvenska handelskammaren 6 st. CSR nätverket Östsvenska handelskammaren Årsmöte Nätverk i Östergötland, förbundschefer 11 möten. Sociala medier/kommunikation Under 2018 har kommunikationsteamet underhållit och utvecklat förbundets digitala närvaro via hemsidan och på förbundets Facebook sida. Antalet Facebook följare ökar stadigt och låg på 101 den 31 december (8 januari 2017 låg den på 40). 1.8 Måluppfyllelse Forskning och utveckling Genom starka band till universitet, nationella nätverk för studier och utveckling samt parternas FoU-enheter ökar förbundets förmåga till omvärldsbevakning, behovsanalys, utvärderingar samt evidensbaserad praktik. Nytt för 2018 var samarbetet med IDA (institutionen för kommunikation och tjänstedesign Linköpings universitet). Målsättningen är att ta fram en plan för systematisk kunskapssammanställning gällande arbetssätt och metoder för samordningsförbund. Dokumentation av de metoder som används prioriteras för att resultat och erfarenheter ska kunna omvandlas till modeller, som i sin tur kan spridas och leda till strukturell förändring. Interaktiv följeforskning, med kontinuerligt lärande, är en naturlig del av de verksamheter som pågår liksom uppmuntran till innovation och ett mer agilt förhållningssätt till de komplexa utmaningar som uppdraget omfattar Forskning och utveckling Verksamhetsdoktoranduppdraget i samarbete med Helix (LiU) har under 2018 inkluderat tre delar: Vägen till arbetsgivarna Resultatet från rapporten har utvecklats genom fortsatt analys, vetenskapligt artikelskrivande samt muntliga presentationer och spridning av resultat. Föreläsningar gällande arbetsgivare, arbetsgivarstöd och arbetsmarknadsinkludering (lokalt nationellt och internationellt) har genomförts i: Västerbergslagens Samordningsförbund, mars -18. Arbetsmarknadsutskottet, april- 18. Internationell konferens Arbete och hälsa, Oslo okt Finsam Dalarna, okt -18 Region Östergötland, temakonferens kompetensutveckling och kompetensförsörjning, nov -18. Andra aktiviteter inom samma område ledde till: Fortsatt analys gällande arbetsgivares syn på arbetsmarknadsinkludering som resulterade i en vetenskaplig publikation av artikeln Employers view s on disability, employability, and labor market inclusion: a phenomenographic study. Lena Strindlund, Madeleine Abrandt-Dahlgren och Christian Ståhl i tidskriften Disability and rehabilitation, juni -18 Sida 14

15 Halvtidsseminarium genomfört i sept. -18 med granskare Lena Högberg (Helix, Linköpings universitet) och docent Alexandru Panican (Lunds universitet) Deltagande i forskarnätverk (Nätverk för samverkansforskning och nätverk för sjukförsäkringsforskning) med föreläsningar och workshops med forskare och praktiker inom områdena. Forskarkurs en vecka i Köpenhamn (NIVA- Advanced education in occupational health), juni -18. Fortsatt analys av organisering och samverkan för arbetsmarknadsinkludering med påbörjan av en vetenskaplig artikel baserad på resultatet av utvärderingen av En ingång. Följeforskning Drivbänk Arbetet har haft en interaktiv följeforskningsansats med kvalitativ datainsamling och analys under året och regelbunden återkoppling till projektledning och styrning. Följeforskning av Jobbslussen (Linköpings kommun/arbetsförmedlingen Under våren 2017 fram till slutet av 2018 har Lena Strindlund (verksamhetsutvecklare och verksamhetsdoktorand Samordningsförbundet Centrala Östergötland ) och Christain Ståhl (biträdande professor Helix, Linköpings universitet,) haft ett uppdrag på 20 % som externa utvärderare av Linköpings kommuns arbetsmarknadssatsning Jobbslussen. Projektet har utvärderats genom följeforskning och syftat till att studera Jobbslussen och samverkan med kommunala arbetsgivare med fokus på struktur och innehåll i arbetsgivarstöd för arbetsmarknadsinkludering. Datainsamling har skett genom individ- och gruppintervjuer, observationer i personalmöten samt dokumentstudier. Dataanalys har genomförts i relation till resultatet från rapporten Vägen till arbetsgivarna. Resultatet lyfter vikten av att personer som riggar samt arbetar med matchning och arbetsgivarstöd i olika arbetsmarknadsinsatser har kunskap om hur olika faktorer samspelar och har inverkan på arbetsmarknadsinkludering. Vidare att arbetsmarknadsinsatser organiseras utifrån en programteori med tydliggjort syfte, arbetssätt och målsättning samt en projektorganisation där samtliga roller och uppdrag är klargjorda och präglas av samsyn. Slutligen att strukturen på samverkan och innehåll i stödinsatser är arbetsgivaranpassat och möter de behov som uppstår vid varje enskild matchning. Utvärderingen har uppfyllt uppdragets målsättning och resultatet av utvärderingen finns sammanställt i slutrapporten Jobbslussen- slutrapport- extern utvärdering (Strindlund och Ståhl 2018). Rapporten har förmedlats till uppdragsgivaren Helena Pålsson, chef för avdelningen Arbetsmarknad och integration. Linköpings kommun. Helix SCÖ har deltagit på Helix partnerskapsdagar och flertalet forskningsseminarier under året. Dessutom har Lena Strindlund och Mattias Bergström hållit i ett seminarium på Helixdagen (okt -18) med temat verksamhetsdoktorand, där olika erfarenheter ur doktorandperspektiv respektive organisationsperspektiv lyftes. Sida 15

16 Nationella nätverket för samverkansforskning Vår verksamhetsdoktorand har deltagit i följande nätverk 2018: Nätverksträffar 2 ggr/år i Stockholm eller Göteborg. Föreläsningar av praktiker eller forskare relaterat till samverkan inom välfärden. SPID, forskarnätverk i sjukfrånvaroforskning. Nätverksträffar 4 ggr/år i Stockholm. Föreläsningar av praktiker och forskare relaterat till sjukförsäkringen. Arbetsgruppen för kartläggning, omvärlds- och behovsanalys Samordningsförbundet Centrala Östergötland har tillsammans med Samordningsförbundet Östra Östergötland och FoU Linköping tillsatt en arbetsgrupp, Kartläggnings- och analysgruppen, för att arbeta med kartläggning och analys av målgrupper, organisation och arbetssätt gällande individer med behov av samordnade insatser från förbundsmedlemmarna samt omvärldsanalys. Det övergripande målet är att genom bättre arbetssätt för kartläggning och omvärldsanalys kunna ge förbundens medlemmar faktaunderlag och ökad analysförmåga och därigenom bidra till utvecklingen av välfärdens tjänster inom ramen för finansiell samordning. Arbetsgruppen bestod av representanter från SCÖ (Linda Andersson, Karin Tjärnlund och Lena Strindlund), från SÖÖ (Anna Handsotter och Michael Stridh), forskarna Ulrik Lödglund och John Boman, Linköpings universitet, samt Malin Robertsson, FoU Linköping. Tidigt första halvåret av 2018 framkom att det fanns olika tolkningar av uppdraget. Något som resulterade i ett omtag och en uppdelning av uppdraget och arbetsgruppen i två delar: 1. Kartläggning och omvärldsanalys 2. Strukturerad behovsanalys. SCÖs och SÖÖs representanter bildade Kartläggnings- och analysgruppen med Lena Strindlund som projektledare. Forskarna, John och Ulrik, tog sig an uppgiften att fortsätta arbetet kring behovsanalys. Målet beskrevs som att genom bättre arbetssätt för kartläggning och omvärldsanalys samt strukturerad behovsanalys kunna ge förbundens medlemmar faktaunderlag och ökad analysförmåga och därigenom bidra till utvecklingen av välfärdens tjänster inom ramen för finansiell samordning. Kartläggningsuppdraget delades i sin tur in i tre delar: 1. Kartläggning och analys av målgrupper (påbörjades september 2018)Målgrupper definieras som individer med behov av samordnade insatser från förbundens samverkande parter 2. Kartläggning och analys av organisation (påbörjades september 2018) - Arbetssätt, Insatser, Samverkan, Kommunikation & information 3. Omvärldsanalys (påbörjas senast maj 2019) Genomförandet har utgått ifrån de tre delarna i uppdragsbeskrivningen. Arbetsgruppen började med att formulera en intervjuguide inför steg 1 - kartläggning av målgrupper - och steg 2 - kartläggning av organisation. Intervjuguiden täckte områdena målgrupp, arbetssätt, insatser, samverkan samt kommunikation & information. Guiden förankrades hos beredningsgruppen SCÖ under hösten -18. Sida 16

17 Datainsamlingen genomfördes via intervjuer med nyckelpersoner hos parterna under hösten -18. Inom Samordningsförbundet Centrala Östergötland intervjuades 13 personer och inom Samordningsförbundet Östra Östergötland intervjuades 18 personer. Dessutom intervjuades en nyckelperson med uppdrag inom båda förbunden. Totalt intervjuades 32 personer. Analys av intervjuerna påbörjades i november -18. Samtliga intervjuer sammanfattades i en excelfil, där varje aktör sammanställdes för sig och varje fråga för sig. Därefter genomfördes en första analys, inspirerad av arbetet i Innovationsguiden, under en gemensam analysdag. Under detta arbete sammanställdes reflektioner under varje frågeområde. Analysen av detta material fortsätter under 2019 och planeras att återkopplas till uppdragsgivarna och beredningsgruppen under våren -19. Steg 3, genomförande av omvärldsanalys och arbetet med att arbeta fram en metodik för omvärldsanalys, planeras att påbörjas under våren Uppdraget följer tidsplanen för uppdragsbeskrivningen. Tjänstedesign Styrelsen och beredningsgruppen har under en längre tid diskuterat frågan om hur man på bästa sätt kan fånga upp användarperspektivet och sedan ta hänsyn till det i planering och utveckling av tjänster. Under verksamhetsåret 2018 inleddes därför arbetat med användardriven innovation/tjänstedesign som förhållningssätt och metod. Förbundets personal har gått utbildningar, tagit emot studentgrupper från tjänstedesignskurser på Linköpings universitet och deltagit själva i seminarier för att maximera lärandet. De nya kunskaperna har sedan konkret applicerats på att skapa en fördjupning av samarbetet inom beredningsgruppen, vidareutveckling av Insatskatalogen, kunskapsöverföring genom information och workshops, aktivt deltagande och vägledning via projektet VISA-com (Linköpings kommun) m.m. Samtliga aktiviteter har genomförts enligt plan och utfallet har löpande återkopplats till SCÖs beredningsgrupp och styrelse. Ytterligare resultat blev att: SCÖ fick en bra kontakt och ett välfungerande samarbete med Experio Lab Värmland och deras FINSAM-projekt och deltagande i det växande nationella nätverket kring tjänstedesign och FINSAM. SCÖ etablerade en stark koppling till tjänstedesignforskare på Linköpings Universitet (LiU), som visade sig villiga att samarbeta kring tjänstedesign på många olika sätt och även att ansöka om framtida finansiering tillsammans med SCÖ. Tre studentgrupper som läste tjänstedesignskurser på LiU arbetade med SCÖ under vårterminen Grupperna utforskade verksamhetsnära frågor genom att följa den beprövade tjänstedesignsprocessen, och målet var att belysa de utmaningar och möjligheter som kan ligga till grund för vidare arbete inom SCÖ. Grupperna arbetade med Insatskatalogen, Drivbänk och Samordnad Individuell Plan (SIP). Ett team från SCÖ påbörjade en grundkurs, genom Innovationsguiden, för att få stöd och hjälp av SKL. Innovationsguiden är ett metodverktyg för att, i offentlig sektor, utveckla innovativa lösningar som utgår från användarens behov och upplevelser. Utbildningen pågick från maj till december 2018 och principen är densamma som för tjänstedesign. Teamet hade som utbildningsprojekt att fokusera på utvecklingen av Insatskatalogen. SCÖ påbörjade samarbetet med Team Utreda i VISA-com projektet, Socialförvaltningen Linköpings kommun. VISA-com har följande mål: 1. Kvalitativt: upplevelse av lättförståelig, lättillgänglig och enkel kontakt mellan Sida 17

18 deltagare och medarbetare. 2. Kvantitativt: Bättre följsamhet till överenskomna aktiviteter, mindre interna väntetider Från mitten av juli 2018 har SCÖ ägnat 100 % tjänst åt att utforska hur tjänstedesign kan appliceras i FINSAM-miljö. Detta har utöver ovanstående möjliggjort ytterligare initiativ: Ett kontinuerligt arbete tillsammans med beredningsgruppen där vi gemensamt utforskat tjänstedesign som både verktygslåda och förhållningssätt i mötet med varandra och individerna vi arbetar för. Fortsatt utveckling av Insatskatalogen med stöd av SKL och Innovationsguiden, där vi genom intervjuer, observationer och dagböcker har undersökt användarnas behov och genom de insikter vi fått har man kunnat ta fram 3 prototyper för Insatskatalogens fortsatta utveckling. Erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande under hösten genom bland annat medverkan på det Health Jam som anordnades av Region Östergötland, med hjälp av designföretaget Usify, på temat hur kan vi förbättra vården för patienter med kronisk sjukdom. Teamet har även besökt Experio Lab Värmland och Samspelet Värmland- Dalsland, deltagit på Service Convention Sweden och fortsatt samarbetet med professor Stefan Holmlid vid Linköpings Universitet. 2 medarbetare från SCÖ har gått Innovationsguidens utbildning att utbilda i tjänstedesign och har därifrån förvärvat kunskaper att själva hålla i SKL:s grundkurs i tjänstedesign. Vi har anordnat workshop i tjänstedesign för samordnare och koordinatorer i plattformarna inom Samordningsförbundet Östra Östergötland. Vi har även hållit i workshops för parternas medlemmar inom Samordningsförbundet Värend och Samordningsförbunden i Västmanland. Även Valdemarsviks kommun har fått en kortare föreläsning inklusive workshop i tjänstedesign. 3 studenter från Master i Design kursen vid Linköpings Universitet har under 5 veckor i november och december arbetat med att göra en s.k. re-design både av Insatskatalogen och designprocessen kopplad till Insatskatalogen. Detta gav värdefulla insikter om värdet av enkelhet, att alla användares behov ska mötas och inte bara slutanvändarens, om vikten av att se kunskaperna inom arbetsgruppen och hur de bäst kan tas tillvara, med mera Kommande satsningar Följeforskning Samordningsbron, Drivbänk utveckling. ESF projekt. Under hösten 2018 genomfördes analys och planeringsfasen av ESF-projektet Drivbänk utveckling. Arbetet med att löpande följa detta projekt har delats i två delar. En intern utvärderingsplan, där förbundets egen personal i samarbete med expertis från Helix deltar i uppföljning, utvärdering och verksamehtsutveckling. Dels i ett externt uppdrag till en av de utvärderare som ESF upphandlat. Vid årskiftet var anbuden ej besvarade, men i skrivande stund kan meddelas att Serus vunnit upphandlingen. Då verksamheten vuxit i omfattning och i allt högre utsträckning utgör en samordnande infrastruktur för en rad olika aktörer har också namnet Samordningsbron, där Drivbänk är en av flera verksamhetsalternativ, börjat användas. Sida 18

19 Kartläggning och behovsanalys, fortsättning Arbetet med kartläggning och behovsanalys fortgår och är en prioriterad fråga för parterna då det allt mer visar sig att det inte i första hand är fler insatser utan samordning av befintliga resurser som bedöms vara den mest långsiktigt hållbara lösningen för att ge ett bättre stöd till målgrupperna. Förbundet avsätter medel för att uppmuntra innovation och förstudier Då förbundet valt att vidareutveckla sin kapacitet inom en rad områden som stärker innovationsförmågan (kartläggningsgruppen, följeforskning, tjänstedesign etc.) samt väljer att i högre grad än tidigare analysera varje fråga mer innan man söker lösningar och agerar operativt kan målsättningen sägas uppfylld. Förbundet ämnar utveckla processtödet genom ett mer agilt förhållningssätt och evidensbaserad praktik. Som förbundet beskriver i bilaga 4 till verksamhetsplan 2019 har man nu valt att införliva agilt förhållningssätt och evidensbaserad praktik i alla pågående processer. 1.9 Måluppfyllelse Finansiär och service Arenan SCÖ verkar som en inkubator för metodutveckling och innovation. Medlemmarna kan genom förbundet initiera olika insatser, både på individnivå och strukturell nivå, samt för att lösa aktuella frågor och/eller förebygga kommande utmaningar. Här intar förbundet rollen som finansiär medan en eller flera av medlemmarna åtar sig att vara ägare och utförare. För att säkra kvaliteten i dessa insatser utvecklas kriterierna och beredningen löpande, utifrån tidigare erfarenheter och aktuell omvärldsbevakning/forskning. Parterna har också valt att använda förbundet till att utveckla ett antal gemensamma servicefunktioner såsom Insatskatalogen och ESF-teamet. Detta för att underlätta för alla att på ett effektivare sätt kunna genomföra sitt uppdrag och för att öka möjligheterna till gemensam utveckling. Då det åligger ett samordningsförbund att ansvara för uppföljning och utvärdering av de insatser som finansieras finns även den typen av service centralt. Det senaste i raden av gemensamma satsningar är Samordningsbron. En innovativ, samordnande infrastruktur där parterna kan mötas och ge individen stöd i ett salotogent och agilt system med tjänstedesign som metod för utveckling. För att uppnå verkställighet avsätter förbundet medel till ett kansli vars syfte är att leda och administrera arbetet inom de tre verksamhetsdelarna Finansiär Drivbänk Drivbänk Trädgård och Drivbänk Café är två av de utvecklingsinsatser som pågått under Drivbänk är en modell för att se individer som står utanför arbetsmarknaden som en resurs och landsbygden som en arena för arbetstillfällen och personlig utveckling. Drivbänks ursprungliga idé kommer ur ett näringslivsperspektiv. Genom initiativtagare med ett brett kontaktnät inom den gröna näringen sågs behov av arbetskraft och samtidigt en insikt om att många arbetslösa personer skulle kunna utgöra en resurs, förutsatt att de fick Sida 19

20 adekvat kunskap och fick del av ovan nämnda nätverk. Det antogs också att många nysvenskar har erfarenhet inom gröna yrken som måste tas tillvara. För att bygga en ny verksamhet krävs engagerade personer med entreprenöranda och näringslivsperspektiv. Tack vare ett ömsesidigt förtroende med finansiärer och omfattande kontaktnät har arbetsgruppen kunnat finansieras och succesivt utökats till en stark trupp med bred kompetens. Idéer om utveckling flödar och fångas upp på kontinuerliga drift- och planeringsmöten. Verksamheten i Drivbänk Trädgård och Café följer samma upplägg. På schemat finns teori, praktiskt arbete, nätverksbyggande i form av studiebesök och praktik samt individuell planering för var och en i samarbete med en mentor. I det praktiska arbetet i trädgården, likväl som på caféet, blir egenskaper synliga och tillfällen för tankar och diskussioner naturliga. De praktiska handledarna har därför en viktig roll inför den individuella utvecklingsplanen för deltagaren. Drift- och planeringsmöten sker kontinuerligt och är viktiga för att följa upp varje deltagare, planera aktiviteter, studiebesök, praktikplatser, praktiska moment i visningsträdgården, uppbyggnad av caféet och att dela erfarenheter och idéer. Efter drygt två år med utveckling av modellen Drivbänk går nu projektet in i nästa fas med ESF-satsningen för utveckling genom samverkan mellan berörda parter. Modell Drivbänk har följande målsättning: Studie och yrkesförberedande - Att ta tillvara det intresse och/eller den kompetens som deltagaren besitter - Att visa mångfalden inom den gröna näringen - Att få fler att söka sig till utbildningar inom grön näring, bl.a. livsmedelsförädling - Att koordinera arbetssökande med arbetsgivare - Att verka studieförberedande Arbetsinriktad rehabilitering - Att fungera motivationshöjande - Att användas till arbetsträning, praktik och i förlängningen ökad anställningsbarhet - Att ge individer chans att utvecklas, må bra och nå självständighet Landsbygdsutveckling och integration - Att öka intresset för arbetstillfällen såväl som utbildningar inom grön näring - Att öka intresset att verka och bo på landsbygden - Att ge chans till språkträning allmänt och särskilt för grön näring i praktisk och teoretisk miljö - Att bidra till integration och mångfald Arbetsmarknads- och näringslivsutveckling - Att verka för en mer inkluderande arbetsmarknad, särskilt inom grön näring - Att hitta modeller för att möta behovet av arbetskraft på landsbygden - Att utveckla en arbetsmodell som kan spridas inom regionen (landet) Drivbänk arbetar med samtliga punkter som projektsatsningen baseras på. Resultat är: Sida 20

21 Att modellen för Drivbänk tagit form och går in i nästa utvecklingsfas genom ESFsatsningen Samordningsbron (Drivbänk utveckling). Att verksamheten utökats med många arbetsmoment som motsvarar en företagslik miljö, framförallt genom färdigställande av växthus, frilandsodling, parkodling och café/restaurang. Att flera aktörer och företag ansluter sig genom att visa intresse och erbjuda praktikplatser som kan leda till anställning. Att Drivbänk är en etablerad part som agerar testbädd för andra verksamheter och företagsidéer samt ingår som diskussionspart inför nybyggnation av innovationshus på Vreta Kluster. Att verksamheterna Trädgård och Café utvecklas och anpassas i takt med uppkomna behov av arbetskraft. Drivbänk Trädgård och Café har under perioden haft 82 deltagare, varav 24 deltar i nuläget. En önskan från start var att deltagaren ska kunna erbjudas ett års medverkan för att få kunskap om en hel växtsäsong. Med en stor variation inom målgruppen syns idag andra behov. Vid årets slut deltar 13 personer i Drivbänk trädgård/odling. Av 52 som avslutat har 22 gått till arbete, 17 personer till studier (75% till arbete eller studier efter 2 år) samt 13 personer till andra insatser, exempelvis sjukskrivning eller avflyttning. I caféet deltar 11 personer varav 6 personer har gått vidare: 1 person till anställning (17% till arbete eller studier efter 2 år), 1 person till föräldraledighet, 2 personer är sjukskrivna och 2 personer har stängts av från deltagande. Individen får genom deltagande: Höjd kompetens inom odling och företagande Ökad anställningsbarhet inom grön näring och livsmedelsbranschen Social träning Förbättrade språkkunskaper Nätverk och personlig utveckling Drivbänk kontor Sedan sommaren 2018 används också SCÖs kontor som en del i Samordningsbron. Detta utifrån tidigare erfarenheter i det som kallades Start, där 7 av 8 deltagare (88 %) fick och kunnat behålla en anställning under mer än 4 år. Här erbjuds upp till 4 platser inom administration och kontor. Då miljön är flexibel och personalgruppen har lång erfarenhet av motiverande och stödjande insatser har platserna används som ett första steg. Tre deltagare har hittills deltagit varav en fått anställning och två fortsätter sin arbetsträning/sociala rehabilitering. Samordningsbron Då Drivbänk utveckling lett till att verksamheten utökas och i allt högre grad omfattar en rad olika aktörer och resurser valde förbundet att införa ett nytt begrepp jämte Drivbänk. Samordningsbron representerar den innovativa och samordnande infrastruktur där parterna kan sortera in ordinarie verksamhet med nya kompletterande delar för att åstadkomma ett system som möter varje individs behov i stöd som salotogent och agilt leder hela vägen Sida 21

22 utifrån värdeskapande tjänstelogik. Insteget och Backaberg Under analys- och planeringsfasen av Drivbänk-utveckling - ESF-projekt har det visat sig att det finns ett stort behov av social rehabilitering/förstegsplatser för de individer som står allra längst från arbetsmarknaden. Det mynnar ut i planeringen av två parallella resurser kallade Insteget och Backaberg. Båda utgör kompletterande verksamhet till Samordningsbron och ligger före nuvarande Drivbänk trädgård och café. Förstegen kan liknas vid en individuell språngbräda som möjliggör och underlättar en individs fortsatta resa framåt över Samverkansbron mot ett deltagande i Drivbänk och ett närmande till anställning, studier eller annan möjlig väg för självständighet. Följande aktiviteter har genomförts under hösten 2018: Instudering av möjliga metoder och liknande verksamheter. Definiering av målgrupp utifrån erfarenheter i Drivbänk. Start av rekryteringsprocess för verksamhetsutvecklare och arbetsmarknadskonsulent. Samtal och möten med Region Östergötland för anställning av arbetsterapeut för utlåning till Samverkansbron med finansiering från Drivbänk-utveckling. Möte med VD för studentbostäder. Månatliga möten med representanter från samarbetspartners, som t ex. Kårservice och studenternas VilleValla Pub. Möte med projektledare för Arena Ryd. Mejl till fastighetsägare med önskan om samarbete. Mejl till möjliga samarbetspartners vad gäller aktiviteter och lokaler. Identifiering av lämpliga verksamheter för studiebesök. Påbörjat sökande av lämpliga metoder för den personliga utvecklingen. En dags förändringsteori hos ESF. Planering av workshop utifrån de områden som definierades som väsentliga att ytterligare belysa under förändringsteoridagen. Planering av kommunikationsvägar för information till handledare. De mål som hittills har uppnåtts för delprojekt Insteget och Backaberg och dess kommande verksamhet finns sammanställda nedan. Rekrytering av verksamhetsutvecklare är avslutad med påskrivet avtal. Anställning av arbetsterapeut hos RÖ är klar, börjar arbeta i Samordningsbron januari Samarbete kring aktiviteter för deltagare i kommande försteg är etablerat med representant för studenternas VilleValla Pub. Samarbetet med Kårservice innebär att de tillhandahåller praktikplatser när behov uppstår för deltagarna i Insteget. Samma koll Bakgrund I juni 2016 beviljade Samordningsförbundet Centrala Östergötlands styrelse medel till projektet Samma Koll. Projektet genomförs i Kinda och Åtvidabergs kommuner och planeras Sida 22