Vad innebär lärande i lärande utvärderingar
|
|
- Alexander Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 O.P. Utvärdering (11) Olle Palm Vad innebär i utvärderingar Bakgrund Detta paper är en vidare bearbetning av ett paper jag skrev inom kursen Lärande utvärdering och följeforskning vid Mälardalens högskola, vårterminen Bakgrunden till kursen är att EU 2007 antog guidelines för vad man benämnde ongoing evaluation, samt att Socialfonden och Regionalfonden har bestämt att använda sig av en ansats med hjälp av följeforskning. Andra finansiärer, som KK-stiftelsen och VINNOVA, använder också utvärdering och följeforskning som metoder för utvärdering som direkt återkopplas till deltagarna. Enligt Sjöberg, Brulin och Svensson (2009) karakteriseras en utvärdering av att den: 1. Är formativ, dvs. processbaserad och sker löpande. 2. Kommer in tidigt i ett program- respektive projektgenomförande. 3. Kräver en närhet till deltagarna. 4. Ska vara till omedelbar nytta för olika berörda. 5. Förutsätter en kontinuerlig återkoppling, som kan ske med olika ambitionsnivåer (från en ensidig feedback till dialog och gemensam analys). 6. Bidrar med underlag för ett utvecklingsinriktat och gemensam kunskapsbildning. 7. Studerar måluppfyllelse, men är medveten om att målen kan förändras över tid. 8. Bidrar till allmän debatt och ger en generell kunskapsbildning. Under kursen på Mälardalens högskola intresserade jag mig för vad t från utvärderingar egentligen innebär. Vem är det som lär sig, och vad är det man eventuellt lär sig. För att få en klarare överblick över detta, och vilken typ av som kan ske, har jag skrivit detta paper. Det grundar sig framför allt på den kurslitteratur vi hade under LUFF-kursen och är alltså en teoretisk genomgång. Mitt syfte är att problematisera begreppet vid utvärderingar och diskutera vilka typer av som kan ske på olika nivåer, från individnivå till samhällsnivå. Jag vill också diskutera vilket som sker vid utvärdering av olika typer av interventioner. Dessutom vill jag relatera olika kategorier av till olika typer av utvärderingar. /Olle Palm olle.palm@glocalnet.net tel:
2 2 Inledning Meningen med att göra utvärderingar måste rimligtvis vara att de ska användas på något sätt. Användningarna kan vara av skiftande slag: strategisk användning, som symbolisk eller legitimerande, då utvärderingen får fylla ett syfte som är närmast rituellt, att bekräfta att det som utvärderats är bra kontrollerande, då en överordnad instans vill få besked hur en verksamhet sköts instrumentell användning eller innovativ kunskapsutveckling, då syftet är att förbättra eller vidareutveckla verksamheter. Vedung (2011) menar att på den högsta nivån handlar all utvärdering om. Han skriver att utvärderingen innebär att reflektera över verksamheter för att destillera fram lärdomar, som kan utnyttjas i framtida förbättringar. Min egen erfarenhet, efter att på olika sätt ha arbetat med utvärderingar i offentliga verksamheter under många år, är att det är i användningen av utvärderingarna som det ofta brister. Det kan vara svårt att hitta metoder för att på ett systematiskt sätt ta fram och redovisa resultat av verksamheter, men det är ändå möjligt att finna vägar att göra detta. Hur den kunskap som tas fram i utvärderingen ska användas och komma till nytta för att förbättra pågående eller framtida verksamheter är något annat. I värsta fall kan utvärderingen glömmas efter ett tag, och inte få någon påverkan alls. Ibland kan också utvärderingen bara tjäna som kuliss för att ge intryck av att de styrande har bra koll och bedriver en verksamhet av hög kvalitet. Oftast används dock utvärderingarna på något sätt, om så endast som kontrollinstrument för att i efterhand få bekräftat att verksamheten sköter sig. Det är dock alltför sällan, enligt min erfarenhet, som utvärderingarna leder till något verkligt, men när så sker kan utvärderingen vara ett mycket kraftfullt instrument för att ompröva, lära nytt och gå vidare.
3 3 Kategorier av En grundläggande indelning i två kategorier av görs av Ellström (2009): anpassningsinriktat eller bemästrings, som innebär en rörelse mot ett regelbaserat eller rutiniserat handlande utvecklingsinriktat eller kreativt, som uppstår ur ett förändringsbehov eller som resultat av eget ifrågasättande eller omprövning. Karlsson Vestman (2011) refererar till flera forskare som urskiljer tre nivåer eller typer av. Den första nivån överensstämmer med det anpassningsinriktade t enligt Ellerström, medan nästa nivå kan delas i två skilda kategorier. En kategori innebär att se på sin verksamhet med nya perspektiv, att få kunskaper som kan göra verksamheten bättre. Nästa kategori innebär att tidigare erfarenheter och kunskaper omprövas. Detta synsätt resulterar i en indelning av i tre kategorier, som också är en indelning som tidigare gjorts av Ellström (1996): reproduktivt, som innebär en förfining av befintliga arbetssätt inom ramen för gällande mål och rutiner utvecklingsinriktat produktivt, som innebär vidareutveckling av arbetsmetoder, men fortfarande inom ramen för den givna uppgiften kreativt eller problemstyrt produktivt, som innebär omprövning av metoder och uppgifter på en mer kunskapsbaserad och reflekterad nivå. Dessa tre nivåer anser jag täcker in, och väl beskriver, olika typer av som kan ske genom utvärderingar av program eller projekt i de sammanhang som beskrivs i Europeiska Kommissionens Indicative guidelines on evaluation methods (2007). I dessa riktlinjer sägs att erfarenheterna från tidigare programperioder ( och ) visar att de utvärderingar som då gjordes blev av allt bättre kvalitet, men att de innehöll svagheter genom att kraven på genomförandet var alltför rigida och fokuserade på kontroll (monitoring). Kritiken gällde dels med avseende på tidpunkten för genomförandet (mid-term evaluations) och dels att utvärderingarna skulle ge svar på en mängd detaljfrågor utifrån strukturfondernas syften, men inte gav djupare analyser. På grundval av dessa erfarenheter införde kommissionen, med de nya riktlinjerna, krav på utvärdering, som ska fungera mer flexibelt och bättre svara upp mot olika behov hos beslutsfattare inom medlemsstaterna. Flexibiliteten gäller såväl tematiskt fokus och design av utvärderingarna som tidpunkter för när de görs. Riktlinjerna för utvärderingar ska gälla såväl hela program som projekt inom dessa. Genom att de utvärderingarna förväntas vara flexibla, och riktlinjerna gälla såväl ur ett EU-perspektiv på program som enskilda projekt inom medlemsstater, bör samtliga tre typer av enligt ovan vara aktuella för de utvärderingar som riktlinjerna beskriver.
4 4 Vem som lär sig efter indelning i nivåer Slutsatserna från utvärderingar kan rikta sig till många olika intressenter. Det kan gälla deltagare i projekt eller verksamheter som utvärderas, ledningar för dessa, den som finansierar verksamheten eller det kan också gälla en vidare krets i den samhälleliga debatten. Det finns alltså många olika nivåer av intressenter som kan lära sig något av utvärderingar. Karlsson Vestman (2011) ger en beskrivning av t på tre nivåer: individ, grupp och organisation. Han urskiljer också hur t sker utifrån de tre tidigare beskrivna kategorierna av. När Vedung (2011) beskriver användning av utvärderingar skiljer han på individuell, interindividuell och kollektiv användning. När det gäller kollektiva aktörer delar han in dessa i regering, myndighet eller projektgrupp inom myndighet. Här kan tilläggas att Vedung i sin bok endast behandlar offentliga interventioner (intervention är det begrepp han använder för att täcka in projekt, verksamheter etc. som är föremål för utvärdering). För att beskriva hur de olika kategorierna av kan fungera för olika typer av intressenter menar jag att en indelning i nivåer enligt nedan, som är inspirerad såväl av Karlsson Vestman som av Vedung, är meningsfull. Jag har också tillfogat vad t på respektive nivå kan tänkas handla om. Samhällsnivå På denna nivå ligger det som kan ske i den allmänna samhällsdebatten, och hos intressenter som inte finns inom de organisationer eller verksamheter som direkt berörs av interventionen. Lärandet av utvärderingen ligger på ett generellt plan. Huvudmannanivå Denna nivå innefattar huvudmannen för den intervention som utvärderas, och som finansierar såväl intervention som utvärdering. Lärandet på denna nivå handlar om organisationsfrågor, mål, riktlinjer och övergripande uppdrag. Ledningsnivå Här finns den direkta operativa ledningen för interventionen. Lärandet kan handla om arbetsmetoder, arbetsfördelning och uppdragets tolkning. Genomförandenivå På denna nivå finns de som har sin verksamhet inom den intervention som utvärderas. Lärandet kan handla om arbetsmetoder, arbetssätt och roll/funktion inom organisationen/verksamheten. Med ovanstående indelning i nivåer som grund har jag försökt tillämpa den tidigare beskrivna indelningen i olika typer av. I tabell 1 nedan ger jag en kort sammanfattande beskrivning av t på olika nivåer.
5 5 Tabell 1 Lärande på olika nivåer. Reproduktivt Utvecklingsinriktat Kreativt Samhällsnivå Ändrad syn på hur verksamheter genomför sitt uppdrag. Ändrad syn på verksamheters uppdrag och organisation. Ändrad syn på funktion och övergripande uppdrag. Huvudmannanivå Förändrat operativa mål, regler och riktlinjer i organisationen och verksamheten Förändrat sin organisatoriska struktur och uppdraget för att nå övergripande mål. Omprövat principer, övergripande mål och synsätt på verksamhet och uppdrag. Ledningsnivå Förbättrat arbetsmetoder och arbetsfördelning inom befintlig organisation. Nya metoder och arbetssätt. Ändrad tolkning av uppdrag och organisation inom gällande grundsyn. Förändrat grundsynen på sin roll, funktion och uppdrag. Genomförandenivå Förfinat arbetssätt och metoder. Vidareutvecklat arbetssätt och metoder inom ramen för gällande synsätt och regelverk. Omprövat grundläggande synsätt på arbetet, sin roll och funktion inom organisationen.
6 6 Lärande vid olika typer av interventioner Lärandet som kan ske genom utvärderingar blir rimligtvis olika beroende på vilken typ av intervention som utvärderingen sätter under luppen. Jag har gått igenom kurslitteraturen för att finna en indelning av interventioner som kan vara lämplig för att belysa detta. Det har emellertid varit svårt att finna. Vedung (2011) har en indelning i 15 olika typer. Med denna som bakgrund samt de olika exempel på projekt och utvärderingar som getts under kursen, tillsammans med mina egna erfarenheter, har jag konstruerat nedanstående indelning i typer av interventioner. Denna indelning är ett försök att göra en indelning i olika typer av interventioner som kan ha betydelse för hur t av utvärderingar kan se ut. Innovativa interventioner Denna typ innefattar utvecklande av nya produkter eller tjänster. Lärandet vid denna typ av interventioner kan innefatta hur de nya produkterna/tjänsterna fungerar och tas emot av de tänkta kunderna eller brukarna. Utvecklande av arbetsmetoder inom befintliga strukturer. Innebär interventioner som syftar till förbättring av metoder, arbetssätt och detaljorganisation inom etablerade organisationer/verksamheter. Lärandet kan handla om arbetsmetoder, organisation för införandet eller uppgifter och roll för verksamheten. Utvecklande av samverkansformer Interventioner som utvecklar sätt för etablerade organisationer/verksamheter att samverka för att bättre uppnå sina mål. Exempel på detta är myndighetssamverkan (hängrännor i stället för stuprör, som Vedung (2011) skriver) eller de regionala partnerskapen som etableras inom ramen för de regionala strukturfonderna. Lärandet kan innebära ändrade former för samarbete och kommunikation med samverkanspartners, eller ändrad syn på sitt uppdrag i relation till omvärlden. Påverkan på omvärlden genom regler, stimulans eller information. Sådana interventioner innefattar bl.a. införande av lagar och regler med syfte att begränsa eller hindra någon företeelse, det kan exempelvis gälla skatter (höjning av alkoholskatten) eller förbud mot något (byggande vid stränder). Interventionerna kan också innebära att stimulera något genom subventioner (ex: ROT-avdraget). Det kan också handla om att genom information eller propaganda försöka begränsa eller stimulera något beteende, exempelvis genom hälsoupplysning. Vedung (2011) menar att dessa olika sätt att styra är den offentliga maktens tre grundläggande redskap: käpp, morot och predikan. Lärandet kan ge kunskap om interventionens genomslagskraft, hur effektiva de valda tillvägagångssätten har varit, men också mer generellt ge en ändrad syn på interventioner av liknande typ. I tabell 2 nedan gör jag ett försök att ge en sammanfattande beskrivning av hur olika kategorier av kan ske vid olika typer av intervention, med den typologi jag beskrivit ovan.
7 7 Tabell 2 Lärande vid olika typer av interventioner. Reproduktivt Utvecklingsinriktat Kreativt Innovativa interventioner. Ej aktuellt i någon större grad. Ny kunskap om införande eller användning av ny produkt eller tjänst. Ändrad syn på den nya produkten eller tjänsten i sig. Utvecklande av arbetsmetoder inom befintliga strukturer. Förbättring av befintliga arbetsmetoder. Ändringar i arbetsfördelning; ändringar i detaljorganisation. Nya arbetsmetoder; större organisatoriska förändringar. Utvecklande av samverkansformer. Ändrade former för samarbete. Förändrat arbetssätt och kommunikation med samverkanspartner och omvärld. Ändrad grundsyn på verksamhetens roll och uppdrag i förhållande till andra aktörer. Påverkan på omvärlden genom regler, stimulans eller information. Ändrade metoder för genomförandet av interventioner. Anpassning av strategier för interventioner av denna typ. Ny syn på införandet av liknande interventioner.
8 8 Lärande vid olika utvärderingsmodeller Vilken typ av utvärdering som genomförs har naturligtvis betydelse för vilka förutsättningarna är att lära något av utvärderingen. Vedung (2011) har i kap. 4 en översikt av utvärderingsmodeller som jag ser som mycket användbar för en diskussion om möjligheterna till vid olika typer av utvärderingar. Nedan följer en beskrivning av Vedungs indelning i olika familjer av utvärderingsmodeller. Jag har lagt till vilket som kan tänkas ske vid användandet av respektive modell. Mål processmodeller Utvärderingskriterierna utgår från interventionens mål. Objektet för utvärderingen är själva processen vid genomförandet av interventionen, alltså de olika aktiviteterna. Lärandet kan innebära kunskap om de genomförda aktiviteternas betydelse för att nå målen, hur de kan förbättras eller ersättas av andra. Mål resultatmodeller Även dessa utvärderingsmodeller utgår från interventionens mål. Objektet är utfallet av interventionen, alltså vilka effekter som uppnåtts. Lärandet kan handla om vilka resultat som uppnåtts, innebörden av de mål som satts upp och eventuell omprövning av målen. Relevansmodeller Värderingskriterierna utgår från interventionens underliggande problem, och i vad mån interventionen är relevant för att påverka problemet. Lärandet kan ge bättre kunskap om relationen mellan det grundläggande problemet och den intervention som valts, och leda till andra sätt att angripa problemet samt även ge en förändrad grundsyn på problemet som sådant. Aktörsmodeller Värderingskriterierna hämtas från berörda aktörer eller intressenter. Dessa modeller kan bedöma såväl processer som resultat. Lärandet kan ge kunskap om hur en intervention berör olika aktörer eller intressenter, deras uppfattning om interventionen samt även en ändrad syn på vilka intressenter som är viktiga för att lösa det grundläggande problemet. Ekonomiska modeller Det grundläggande värderingskriteriet är kostnaden för interventionen. Det kan handla om kostnaderna i sig, eller satta i relation till processer och resultat. Lärandet kan ge bättre rutiner för att följa upp kostnader, produktivitet och effektivitet. Det kan också leda till ändrade metoder för att förbättra, och nya sätt att definiera och mäta, produktivitet eller effektivitet. I tabell 3 nedan gör jag en sammanställning av hur olika kategorier av kan ske vid olika typer av utvärderingar, med den typologi jag beskrivit ovan.
9 9 Tabell 3 Lärande vid olika utvärderingsmodeller Reproduktivt Utvecklingsinriktat Kreativt Mål processmodeller Anpassning av aktiviteterna för förbättrade arbetsprocesser. Utvecklande av nya aktiviteter och arbetsprocesser. Helt nya sätt att lägga upp en intervention. Mål resultatmodeller Anpassning av interventionen för bättre fokusering på resultat och effektivitet. Förändringar av målformuleringar och nya sätt att utforma interventioner. Nya övergripande mål och angreppssätt för att uppnå dessa. Relevansmodeller Förbättrade metoder att angripa grundproblemet. Ändrade operativa mål för att åtgärda problemet. Ändrad grundsyn på problemets art och orsaker. Aktörsmodeller Bättre förmåga att ta till sig olika aktörers perspektiv på grundproblemet. Fördjupad kunskap om olika aktörer och deras relation till problemet. Ändrad grundsyn på vilka aktörer som är viktiga och deras relation till problemet. Ekonomiska modeller Bättre rutiner för att följa upp kostnader, produktivitet och effektivitet. Ändrade arbetssätt för att minska kostnader och öka produktivitet och effektivitet. Nya sätt att, i det aktuella sammanhanget, definiera och mäta produktivitet och effektivitet.
10 10 Sammanfattande kommentarer och slutsatser Lärande av utvärderingar kan ske på många olika sätt som skiljer sig beroende på vem det är som lär sig, vilken typ av intervention det är som utvärderas och vilken utvärderingsmodell som valts för att genomföra utvärderingen. I praktiken är naturligtvis inte de olika kategorierna strikt åtskilda. Vid en utvärdering kan intressenter på flera olika nivåer vara inblandade, typen av intervention kanske inte är glasklar och sättet att genomföra utvärderingen kan innehålla moment från olika modeller. Indelningarna i kategorier i dessa olika avseenden ger dock en struktur för att visa vilken typ av som kan ske i olika situationer. De tre sätten att lära reproduktivt, utvecklingsinriktat och kreativt skiljer sig beroende på vilken nivå t sker. På samhällsnivå sker t på ett övergripande plan och handlar om verksamheters uppdrag och sätt att organiseras i stort. På huvudmannanivå rör t främst mål, organisatorisk struktur och sätt att lösa sina uppdrag. På ledningsnivå handlar t mer konkret om arbetsmetoder, arbetsfördelning och roller. På genomförandenivå rör t de egna arbetsmetoderna, men också roll och den egna funktionen inom organisationen. Även vilken typ av intervention som utvärderas har betydelse för hur t kan komma att gestalta sig. Vid innovativa interventioner handlar t om den nya produkten eller tjänsten, hur den fungerar i sitt sammanhang och hur införandet kan ske. Vid denna typ av intervention blir reproduktivt knappast aktuellt. Vid utvecklande av arbetsformer inom befintliga strukturer handlar t om arbetsmetoder, arbetsfördelning och organisation. När interventionen gäller utvecklande av samverkansformer blir t mer koncentrerat kring sätt att samarbeta, kommunikation med samverkanspartner samt synen på det egna uppdraget och den egna rollen i förhållande till andra aktörer. Vid interventioner som syftar till att påverka omvärlden rör t metoder, strategier och även mer generellt synen på denna typ av interventioner. Vilken typ av modell som valts för utvärderingen har också betydelse för hur t gestaltar sig. Vid mål-processmodeller blir t koncentrerat kring aktiviteter och sätt att genomföra interventionen. Vid mål-resultatmodeller blir t mer fokuserat på resultat och effektivitet. Relevansmodeller för utvärdering bäddar mer för som är koncentrerat på grundproblemet och vad som kan göras för att angripa detta. Aktörsmodeller kan leda till om olika aktörer och deras relation till grundproblemet. Ekonomiska modeller ger underlag för om kostnader, produktivitet och effektivitet, såväl om metoder för att mäta dessa faktorer som hur de kan eller bör definieras i det aktuella sammanhanget. En slutsats är att inte innebär en och samma sak, som sker bara genom att en utvärdering genomförs. I Ellström (1996) görs följande definition av : Med avses här relativt varaktiga förändringar av en individs kompetens som ett resultat av individens samspel med sin omgivning. Ellström menar att denna definition kan generaliseras till att gälla även på grupp- eller organisationsnivå. Om man godtar denna definition menar jag att inte är något som sker med automatik och på samma sätt vid olika interventioner och utvärderingar. I början av detta paper tog jag upp tre olika typer av användning av utvärderingar: strategisk, kontrollerande respektive instrumentell eller innovativ.
11 11 Såväl strategisk som kontrollerande användning kan ske utan att något egentligt sker, utifrån ovanstående definition av. Om ett verkligt sker till följd av en utvärdering är det inte givet hur detta sker och av vilket slag det är. Min genomgång visar att t är beroende av såväl på vilken nivå det sker som vilken typ av intervention som utvärderas och vilken modell som valts för utvärderingen. För att ett ska ske krävs därför en medvetenhet om vad just t innebär. Delander och Månsson (2009) har betitlat sitt kapitel Valet av utvärderingstyp beror på vilken fråga som ställs. De menar att det, för att identifiera uppgift och tillvägagångssätt för utvärderingen, är mest fruktbart att utgå från vilka frågeställningar som utvärderingen ska svara på. Detta bör naturligtvis vara en utgångspunkt innan en utvärdering startar. Jag menar att en slutsats av min genomgång är att denna utgångspunkt behöver kompletteras med frågan om vilket man vill uppnå. Innan en utvärdering genomförs är det viktigt, såväl för den som beställer en utvärdering som för utvärderaren, att fundera över vem man anser borde lära sig något av den, och vilken typ av man vill uppnå. Metod för utvärderingen, tidpunkten för att göra den och sätt att presentera resultaten bör väljas utifrån vilket man vill eftersträva. Litteraturförteckning Delander, L. och Månsson, J. (2009). Valet av utvärderingstyp beror på vilken fråga som ställs. I: L. Svensson, G. Brulin, S. Jansson, & K. Sjöberg (red), Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Ellström, P.-E. (1996). Rutin och reflektion. Förutsättningar och hinder för i dagligt arbete. I : P.-E. Ellström, B. Gustavsson & S. Larsson (red), Livslångt. Lund: Studentlitteratur. Ellström, P.-E. (2009). Användning och nytta av utvärderingar ett perspektiv. I: L. Svensson, G. Brulin, S. Jansson, & K. Sjöberg (red), Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Europeiska Kommissionen (2007) Indicative Guidelines on Evaluation methods: Evaluation During the Programming period. Working Document No. 5. Bryssel: Europeiska Kommissionen Karlsson Vestman, O. (2011). Utvärderandets konst. Lund: Studentlitteratur. Sjöberg, K, Brulin, G och Svensson, L (2009). Lärande utvärdering följeforskning: En syntes. I: L. Svensson, G. Brulin, S. Jansson, & K. Sjöberg (red), Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Vedung, E. (2011). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur
Att utvärdera nyttan av FoU
Att utvärdera nyttan av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman, Studentlitteratur
Läs merSeminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU
Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merAtt skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande. Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix
Att skapa goda förutsättningar för arbetsplatslärande Per-Erik Ellström Linköpings universitet www.liu.se/helix Vad avses med lärande? en kontinuerligt pågående process: som kan vara avsiktligt planerad,
Läs merBo Eriksson April 2009. Lärande utvärdering/följeforskning 7,5 hp Linköpings universitet, ESF-rådet och Tillväxtverket (f.d. NUTEK) Syfte och bakgrund
On-going evaluation i praktiken Några reflektioner kring förutsättningar för att omsätta teorierna om on-going evaluation i utvärderingar inom ramen för Europeiska Socialfondens programområde 2 Ökat arbetskraftsutbud
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merLennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Läs merStrategier för lärande. Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910
Strategier för lärande Torbjörn Danell (analytiker på Tillväxtanalys) Datum: 20130910 Innehållsöversikt Bakgrund Tillväxtanalys uppdrag Varför lärande är viktigt Synliggöra förutsättningarna för lärande
Läs merBetyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva
Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.
Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA
Läs merRegional utveckling genom nyskapande och innovativa projekt
Regional utveckling genom nyskapande och innovativa projekt Examinations paper* Lärande utvärdering/följeforskning 7,5hp Linköpings universitet, ESF-rådet, NUTEK April 2009 Joakim Boström 1 Inledning Detta
Läs merUtvärdering av intervention eller hållbarhet?
Andreas Sävenstrand Paper inom kursen Lärande utvärdering följeforskning, Mälardalens högskola, vårterminen 2013 Utvärdering av intervention eller hållbarhet? Inledning Lärande utvärdering har fått ett
Läs merResultatet visar dig vad som är viktigast för dig hur du kan använda din potential på bästa sätt.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Resultatet visar dig vad som är viktigast för dig hur du kan använda din potential på bästa sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar inte om att bedöma
Läs mer2012-04-24 Kristina Lindholm
Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING
Läs merVägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola
Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen
Läs merArbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix
Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning
Läs merPolicy för kvalitetsbygge: kursutvärdering
1 Policy för kvalitetsbygge: kursutvärdering Malmö högskolas övergripande mål är att vara en öppen och inkluderande högskola där studenter och medarbetare aktivt deltar i utvecklingen av lärosätets utbildningar.
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merEn lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix
En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Min bakgrund Psykologutbildning, Uppsala universitet Fil dr och professor i pedagogik, Linköpings universitet (LiU) Forskningsledare
Läs merUtvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling
Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,
Läs merPROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10
PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...
Läs merAbrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.
Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.
Läs merEffektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser?
Effektiv kompetensutveckling: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström HELIX VINN Excellence Centre Linköpings universitet www.liu.se/helix Lärande är inte att skicka folk på
Läs merLärkonferens Skellefteå 18 Juni. Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering)
Lärkonferens Skellefteå 18 Juni Sven Jansson (Nationell samordnare, uppföljning/utvärdering) 2 Reflektioner efter föregående programperioder Riksrevisionen: För mycket detaljkontroll och övervakning för
Läs merORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?
ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger
Läs merForskningscirkeln en metod för kunskapsbildning
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg
Läs merResultatet visar dig vad som är viktigast för dig hur du kan använda din potential på bästa sätt.
Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Resultatet visar dig vad som är viktigast för dig hur du kan använda din potential på bästa sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar inte om att bedöma
Läs merNationell strategi för inköp i offentlig sektor
Nationell strategi för inköp i offentlig sektor Bra offentliga affärer på en fikarast* 2 *Det vill säga max 15 minuter. Den offentliga sektorn köper in varor och tjänster för mer än 700 miljarder kronor
Läs merRiktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0
Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug
Läs merÅtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering
Åtgärd 8. Vetenskaplig utvärdering Sammanfattning Den vetenskapliga utvärderingen av Halmstads kommuns Klimp-program kommer att genomföras av högskolan i Halmstad, som också utvärderar kommunens Lokala
Läs merEn anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.
En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens
Läs merHöga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets
Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merLärande i utvecklingsarbete. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix
Lärande i utvecklingsarbete Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Vad kännetecknar ett framgångsrikt förändringsarbete? Ett viktigt kännetecken: Att gjorda insatser och genomförda aktiviteter (t ex utbildning)
Läs merNationella prov i NO årskurs 6
Nationella prov i NO årskurs 6 Frank Bach 1 Samverkan Skolverket har gett Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola uppdraget, att i samverkan, utveckla nationella prov biologi,
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merAtt synliggöra och organisera för lärande och förbättring
Att synliggöra och organisera för lärande och förbättring Organisatoriska förutsättningar och strategier för utveckling Forskningssvar och tolkningar för det lokala arbetet Hur kan organisatoriska och
Läs merPlaneringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se
Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat
Läs merHur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?
Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merVårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering
Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser
Läs merLönebildnings processen
Lönebildnings processen Utbildnings förvaltningen Från och med hösten 2014 Namn: Lotta Gylling Datum: 2014-05-15 Utbildningsförvaltningen Styrcykel/Årscykel dec jan Vårterminen börjar Medarbetarsamtal
Läs merBarn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete
Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för
Läs merBarn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog
Sid 1(6) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN PM Karlstad 2014-09-16 Anna-Lena Norlander Groth, 054 540 29 03 anna-lena.norlander.groth@karlstad.se Barn- och ungdomsförvaltningens resultatdialog Bakgrund Huvudmannen
Läs merIngrid Liljeroth. Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter
Artikel till LäS Mars 2008 Ingrid Liljeroth Från antroposofi till intuitiv metod: Några teoretiska aspekter Från antroposofi till metod en process i flera steg Temat "Vägar till en intuitiv metodik - Hur
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merLönekriterier för Universitetsservice vid Umeå universitet
Lönekriterier för Universitetsservice vid Umeå universitet Kreativitet/Problemlösning Strukturera/ organisera Saknar vilja/förmåga att planera och strukturera sitt arbete. Behöver klara direktiv och arbetsinstruktioner.
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet,
Läs merMåste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Läs merKommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11
Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté
Läs merGemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola
Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden
Läs merFRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE
FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete
Läs merUTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING
2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merFörord. Författarna och Studentlitteratur
I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som
Läs merGymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet
Gymnasiearbetet för det naturvetenskapliga programmet Pär Leijonhufvud 2017-08-29 Innehåll Syfte.................................... 2 Arbetsformer............................... 2 Rapporten.................................
Läs merNOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN
Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merLEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER
LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad
Läs merRiktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt
Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras
Läs merEn lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner
En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa
Läs merFörslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH
Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merHur tar vi tillvara nya idéer i äldreomsorgen?
Hur tar vi tillvara nya idéer i äldreomsorgen? Ett idédokument om praktikbaserade innovationer Mats Segerström & Britt Östlund 2010-12-28 Innehåll 1. Inledning 2. Vad menas med innovation? 3. Bakgrund
Läs merObservationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):
1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merSvar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv
Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden
Läs merI detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN 2014 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att elevens
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i vardagen
Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att
Läs merRiktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)
Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merDialog Insatser av god kvalitet
Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal
Läs merRektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun
www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merManual för Resultat- och utvecklingssamtal
Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merTillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering
Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering
Läs merOperatörer och användargränssnitt vid processtyrning
Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare
Läs merwww.gubbangsskolan.stockholm.se
www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass
Läs mer2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet
Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer
Läs merProjecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering
Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska
Läs merUtvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013
Bilaga 8/3/08 Datum 2008-11-05 Dnr ÖKS.3-2008-00081 Utvärderingsplan för Interreg IV A Öresund-Kattegat-Skagerrak 2007-2013 Version 081027 1 (8) 1. Bakgrund Den förvaltande myndigheten (FM) Nutek ska enligt
Läs mer5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data
5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett
Läs merUnderlag för upphandling av löpande utvärdering
Underlag för upphandling av löpande utvärdering Information Coompanion är företagsrådgivaren för alla som vill starta kooperativa företag. Vi finns på 25 platser i landet och vi erbjuder personlig rådgivning.
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merMASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP
UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;
Läs merAspekter på lärande utvärdering och följeforskning inom projekt från Socialfonden och Strukturfonden
Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete med omvärlden gör våra utbildningar attraktiva för studenter och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden. Do ASPEKTER PÅ LÄRANDE
Läs merLedarskap distans 7,5hp
HT 2018 Ledarskap distans 7,5hp Studieanvisningar Kursansvarig Judit L. Sári Universitets adjunkt judit.sari@hh.se Mobil 072 977 35 78 Mobil 070 896 67 90 Välkommen till kursen Ledarskap 7,5 hp. För att
Läs merBIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING. Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf
BIBLIOTEKSUTVECKLING MED HJÄLP AV UTVÄRDERING Karen Nowé Hedvall Gullvor Elf 2015 Forskningsprojekt 2014 Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Tack till KB för finansiering! Karen Nowé Hedvall,
Läs merAtt säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat
Datum: 1 (6) 2015-10-20 Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr Postadress: Box 47141,
Läs merUAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn
UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal
Läs merKURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2010 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET
KURSUTVÄRDERING EFTER ANDRA UTBILDNINGSTILLFÄLLET 2 KOMPETENTA ANORDNARE, RESTEN AV LANDET De 349 föreningarna som tackade ja i mobiliseringsfasen har inbjudits att delta vid projektets andra utbildningsdag.
Läs merMål för generella examina
för generella examina Kandidatexamen Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng
Läs mer