Kristina Lindholm

Transkript

1 Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter Kristina Lindholm

2 Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING (ANALYSSEMINARIER) EN DEL AV PROCESSEN, MEN MED BEVARAD SJÄLVSTÄNDIGHET

3 Viktigt för kunskapsproduktionen Utvecklingsinriktat lärande (..eller kreativt lärande. Ett ifrågasättande och kritiskt reflekterande förhållningssätt såväl till sina egna invanda förhållningssätt, kunskaper och handlingsmönster, som till den uppgift eller situation som han eller hon står inför (jfr Schön, 1983, Ellström 1996, 2001). Demokratisk kunskapsproduktion Mer tillförlitliga resultat aktionsorienterad genusforskning [...] generar ytterst tillförlitliga forskningsresultat just därför att tolkningarna diskuteras med deltagarna. Forskaren får i diskussionerna med deltagarna möjlighet att klargöra och fördjupa tolkningar. (Andersson mfl 2009) Behovs- och förändringsorienterad. Eftersom deltagarna har som ambition att vilja förändra, så lyfts inte bara välfriserade bilder fram av den egna arbetsplatsen utan även de mindre fördelaktiga delarna blir belysta. Det stärker ytterligare analysens tillförlitlighet. (Andersson mfl 2009) Överbrygga gapet mellan teori och praktik

4 och för utvecklingsarbetet STÖRNING Lär- och utvecklingsprocesser STÖD STYRNING

5 Att integrera genus (Wittbom 2009)

6 Ett genusperspektiv några frågor Är verkligen projektet, programmet osv könsneutralt? Vad finns det för underliggande normer? Vara öppen för de osynliga aspekterna, samt det icke förväntade. Att göra det osynliga, synligt. Att vara öppen för andra röster och perspektiv Att vara öppen för skillnader och andra ojämlikheter och hur de interagerar Försöka vara reflektiv och kreativ i utvärderingen Använda genusteori, analyser, expertis med genuskunskap.

7 Att skilja emellan: Utvärdering av jämställdhetspolicy Utvärderingen kan fånga viktiga förändringar och skiften inom politiken, kan förbättra politiken samt svara på i vilken utsträckning som politiken fungerar för olika grupper. Utvärdering kan guida utveckling, som olika utvecklingsbehov och nya områden. Utvärdering från ett genusperspektiv Utvärdering med ett genusperspektiv som en del av implementeringsprocessen.

8 Hållbarhet, lärande och analys och reflektion Jämställdhetsintegrering som en långsiktig process. Vi förstår långsiktighet och hållbarhet i termer av bestående förändringar i arbetslivet ( Svensson 2007). Betydelsen av lärande Betydelsen av analys och reflektion Jämställdhetsintegrering innefattar konflikter, dilemman, motsättningar och svårigheter av olika slag. Det kräver att man uppmärksammar makt, intressen, handlingsutrymmen och möjligheter att påverka strukturer. (Lindholm mfl 2011) En mängd svårlösliga frågeställningar om hur kön skulle förstås i relation till verksamheten, vad jämställdhet är samt hur det kan realiseras (genom olika förändringsstrategier) Teorier och begrepp - katalysator för gemensam kunskapsbildning, snarare än ett recept på handlande (Halvarsson & Öhman 2009, Brännmark och Halvarsson 2011) Critical friends

9 Dilemman Att driva förändring uppifrån eller underifrån. Att driva förändring i linjen eller vid sidan av Att jobba inifrån eller utifrån. En styrd eller ha en öppen ansats. Att utgår från problem eller visioner. Att arbeta med en del eller helheten. Om tvång eller frivillighet. Om konsensus eller konflikt. Att mäta eller inte mäta. Att utgå från verksamhetsmål eller jämställdhetsmål Att arbeta med en jämställd verksamhet eller en jämställd arbetsplats.

10 En interaktiv ansats med utgångspunkt i dilemman i utvecklingsarbetet Problemorienteringsfas Gemensamt problem Undersökningsfas Gemensamt arbete med att faställa empiri och tillvägagågssätt (Callerstig och Lindholm 2011) Analys-och reflektionsfas Gemensam analys och att tillsammans leka med olika alternativ (Nentwich 2006)

11 Roller som följeforskare i interaktiv forskning (Andersson mfl 2009) Föreläsa/dela kunskap Observera Dokumentation Intervenera Ta fram ny kunskap

12 Reflektioner kring utvärderarens roll Utvärderaren som medskapare och meningsskapande i jämställdhetsarbetet Vem samarbetar man med och vem samarbetar man inte med? (maktaspekter) Vad är utvärderarens mål och vad är deltagarnas mål? Tidsinkompabiliteter (Acker 2000) Olika definitioner och förståelser av genus och jämställdhet leder till olika interventioner. Motstånd mot gendering processes och mot neutralizing processes Risker med att hantera en dubbel agenda (Hearn 2000)

13 Implementeringsproblem Att genusperspektivet försvinner genom implementeringsprocessen. Risker med teknokrati, genom förenkling och innehållslös tolkning av vad genusperspektiv innebär. Att utvärderingen begränsas till att mäta det som är enkelt att mäta, som antal aktiviteter, kvinnor/män osv. för rigida utvärderingar med förutbestämda och okritiska indikatorer, utvärderingskriterier och metoder.

14 Att studera genus 1. Genusforskning: Om ett projekt ska kallas genusforskning måste genus stå i centrum för projektet och anknyta till de teorier och metoder som utformats inom kunskapsområdet. Genusforskning finns både som tvärvetenskapligt ämne och inom de traditionella ämnena. 2. Genusperspektiv: Om ett syfte är att problematisera genus jämsides med andra perspektiv kan projektet sägas ha ett genusperspektiv. Även ett genusperspektiv innebär att forskaren är väl insatt i forskningstraditionen. 3. Genusaspekt: Genus är inte särskilt framträdande i projektet, men dimensionen finns ändå med. En viss kunskap inom området måste även här presenteras 4. könsvariabel ingen genusforskning (Hillevi Ganetz)

15 Tack!