Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin,

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, Fredagsakademin,"

Emma Öberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Ett jämställdhetsperspektiv i allt som görs - går det? Anne-Charlott Callerstig, anne-charlott.callerstig@oru.se Fredagsakademin,

2 Forskning om implementering inom offentlig förvaltning Vilka faktorer påverkar genomförandet av ett politiskt beslut? Varför lyckas vissa politiska initiativ bättre än andra, och vad är egentligen viktigt när genomförandet av olika satsningar ska planeras? Implementering är "vad som händer mellan politiska förväntningar och (upplevda) politiska resultat? (Michael Hill and Peter Hupe 2009) Implementeringsproblemet Kan tillämparen förstå beslutet? Förstår tillämparen vad som ska genomföras? Vill tillämparen genomföra beslutet?

3 Hur studera implementeringen av jämställdhetsintegering? Några utgångspunkter Implementeringsprocesser som organisatoriska förändrings- och lärprocesser. Aktörers en viktig roll =nya målsättningar kommer sällan tillsammans med färdiga lösningar. Offentliga medarbetare måste lära kring hur ett problem kan lösas. Fokus på förverkligandet enactment stage av implementeringsprocessen, dvs hur policy görs till handling (Schofield 2004 p.293.) Interaktiv forskningsansats, dvs forsknings tillsammans med och inte på deltagare 3 Ett teoretiskt ramverk kring feministiska implementeringsstudier där en viktig fråga handlar om hur och när ojämställda förhållanden kan utmanas och förändras i organisationer och politiken

4 Bikupa Vad är en viktig jämställdhetsfråga för dig?

5 Jämställdhetsbegreppet kan handla om... Representativitet (fördelningen av kvinnor och män i olika sammanhang) Resursfördelning (hur samhällets resurser fördelas mellan könen) Attityder och värderingar (vad som ses som kvinnligt och manligt och vilket värde det tillmäts) Normer (vad som utgör normen i planering och genomförande av olika aktiviteter) Makt (ekonomisk och politisk makt utifrån ett könsperspektiv) Relationellt (sociala frågor), Rättsligt (mänskliga rättigheter, våldsfrågor, diskriminering, trakasserier) Individuella identitetsfrågor (hur vi uppfattar och agerar utifrån vår könsidentitet) Intersektionellt (det sätt som kön samvarierar och konstrueras i förhållande till andra sociala kategorier)

6 Det övergripande jämställdhetspolitiska målet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter på livets alla områden. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

7 Svensk jämställdhet är ett resultat av flera faktorer Stora reformer motiverade av arbetskraftsbehov, inte jämställdhet Stark kvinnorörelse Politisk vilja att skapa ett rättvist och jämställt samhälle, institutionaliserad sedan 1970-talet Starkt inflytande från femokrater inom offentlig sektor Stark lagstiftning Jämställdhetsintegrering som huvudsaklig strategi sedan 1990-talet

8 På första plats men fortfarande en bit kvar Högt arbetskraftsdeltagande (77% kvinnor, 82% män), men många kvinnor jobbar deltid (34%), löneskillnader (15%) samt en mycket könssegregerad arbetsmarknad Hög andel kvinnor inom politiken (44% kvinnor i riksdagen) men män har makten i näringslivet (24% i börsstyrelser, 5% kvinnor styrelseordförande) Hög andel föräldraledighet för män (24%), men kvinnor arbetar mer obetald tid i hemmet (47 minuter per dag=6 år under ett arbetsliv!)

9 Jämställdhetsintegrering - en definition (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. (Europarådet)

10 Integreringsstrategin Från 1990-talet diskussion om behov av en nyorientering i jämställdhetsarbetet, parallellt med governance-trend som betonade behovet av tvärsektoriella lösningar, ojämställdheten har komplexa rötter separat à integrerat i allt arbete ad hoc à med från start i planering och genomförande Individ inriktat à struktur, system, process expertstyrt à alla medarbetare

11 Fördelar och nackdelar med integreringsstrategin? +ojämlikhet har komplexa rötter, potentiellt transformativ -besvikelse kring resultaten, risk för kooptering, teknifiering

12 Implementering av jämställdhetsmål Implementeringsproblem är vanliga inom alla politikområden men några problem är särskilt i jämställdhetsinitiativ : -Jämställdhetsmål prioriteras sällan i organisationen -Stöd från ledningen saknas ofta -Brist på resurser -Arbetet drivs av eldsjälar (Callerstig 2011, 2014) Bristande förståelse och medvetenhet kring jämställdhetsfrågor är vanligt i många organisationer (Andersson 2009). Brist på resultat från arbetet eller resultat som inte förändrar ojämställdhet (Pincus 2002, Andersson och Hedlund 2011) Bristande hållbarhet, projektifieringstendens (Lindholm et al 2011, Rönnblom 2011)

13 Forts. Två huvudströmningar; Vagheter och olika tolkningar av begreppet jämställdhet (Strid et al 2012, Verloo et al 2009, Squires 2007, Rees 2005, Rönnblom 2011, Nentwich 2006) Motstånd och konflikter som omgärdar implementering (Wahl et al 2001, Pincus 2002, Mergaert 2012, Lee- Gosselin, Briere and Hawo 2013 etc) Många studier på policynivå men mindre studier kring det praktiska arbetet (Mergaert 2012, Callerstig 2014)

14 Program för Hållbar Jämställdhet SKL ( ), 237 miljoner kr, 87 utvecklingsarbeten Stöd för målinriktat, uthålligt och kunskapsbaserat arbete för att jämställdhetsintegrera verksamheter garantera att de svarar mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar

15 Programmet har varit framgångsrikt i flera avseenden Ökad medvetenhet, nya frågor har väckts, kartläggningar, verksamhetsutveckling och förändrade arbetssätt Effekter för brukare främst inom kultur och fritid, socialtjänst, barnomsorg, omsorg om äldre och funktionshindrade, stadsplanering och utbildning (tex ett förändrat bemötande, nya arbetssätt och högre kvalitet i tjänsterna) politiker, chefer, tjänstemän och brukare har genomgått jämställdhetsutbildning 63 % av utvecklingsarbetena har konkreta verksamhetsförbättringar och 80 % har arbetat med jämställdhetsintegrering av styr- och ledningssystemen Ögonoperationer, folktandvård och snöröjning

16 Fortsatt behov av utveckling och stöd till arbetet. Svårigheter att: o analysera kartläggningarna, o påverka politiska beslut och bidra till omfördelning av resurser, budgetarbete och upphandlingar, o påverka verksamheternas kärnprocesser; välfärdstjänster, myndighetsutövning och långsiktig samhällsutveckling. Största hindren: o drunknar i annat pågående utvecklingsarbete, o konkurrens med andra perspektiv, o bristande engagemang hos chefer, o svårigheter att mäta och följa upp arbetet och o tidsbrist

17 Framgångsfaktorer Programmet har varit välskött och fungerat som ett stöd för de enskilda utvecklingsarbetena. Några viktiga förklaringar till framgången är programmets uppbyggnad med nationellt stöd och samverkan mellan de lokala utvecklingsarbetena

18 Lärdomar för ett hållbart jämställdhetsarbete från HåJ-programmet ü ü ü ü Ett jämställdhetsprogram måste få ta tid för att hållbart Styrningen och ägarskapet av ett jämställdhetsprojekt är avgörande för långsiktiga effekter. Hållbarheten förutsätter ett strategiskt arbete som gör att projektresultaten påverkar rutiner, regler och system. Det är viktigt att ett jämställdhetsprojekt är handlingsinriktat, men handlingen måste kombineras med en kritisk reflektion över gjorda erfarenheter.

22 Tack för er uppmärksamhet!

Relevanta dokument

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder