Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE
|
|
- Hugo Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE
2
3 Förord För att skapa långsiktiga effekter av jämställdhetsarbete behövs bra verktyg. Det kan exempelvis vara metoder för reflektion som gör att de uppsatta målen inte förloras ur sikte. Det kan också vara redskap för att skapa en beslutsgång och rutiner som tar hänsyn till både kvinnors och mäns behov och möjligheter. Denna handledning och frågeguide om lärande uppföljning är ett exempel på ett sådant verktyg. Den utgör en del av ett metodmaterial framtaget inom Program för Hållbar Jämställdhet, det program för jämställdhetsintegrering av offentligt finansierade verksamheter som finansierats av regeringen och drivits av Sveriges Kommuner och Landsting. Handledningen riktar sig framför allt till verksamheter som redan har jämställdhetsmål och som har bedrivit ett konkret arbete för att nå dem. Den kan även ses som ett komplement till verktyget makequality som används för att redovisa, följa upp och förbättra jämställdhetsarbete. Lärande uppföljning ger ytterligare möjligheter att utvärdera jämställdhetsarbetet men kräver också lite mer kunskap av sina användare. Det är en kvalitativ metod för dig som redan kommit en bit på väg i ditt arbete med jämställdhetsintegrering. Stockholm 2011 Marie Trollvik Projektledare, Program för Hållbar Jämställdhet, Avdelningen för vård och omsorg Anna Östbom Sektionschef på Sektionen för hälsa och jämställdhet, Avdelningen för vård och omsorg
4 Upplysningar om innehållet: Ann Boman, Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN/Bestnr: Text: Ann Boman Produktion: SKL FS/XGS Grafisk Produktion
5 Innehållsförteckning Vad är lärande uppföljning? 5 Utgångspunkter för lärande uppföljning 6 Programlogik 6 Funktioner för hållbarhet 8 Förmedlande instanser 8 Struktur och process 8 Struktur 9 Process 9 Handledning för lärande uppföljning 10 Att använda Frågeguide för lärande uppföljning 10 Frågeguide för lärande uppföljning 12 Del 1 - Uppföljningsfrågor utifrån programlogik 12 Del 2 - Strukturer och processer 14 Bilaga 1 Planerade aktiviteter 18 Bilaga 2 Personlig bedömning 20 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 3
6 4 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
7 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter - Handledning och frågeguide Vad är lärande uppföljning? Avsikten med detta dokument är att erbjuda ett konkret arbetssätt för lärande uppföljning där reflektion och problematisering utgör grunden för utveckling mot en jämställd verksamhet. Lärande uppföljning är en kombination av just lärande och uppföljning. Tillfällen för lärande är sällsynta i dagens arbetsliv. Arbetsplatsträffar, ledningsgruppsmöten eller avdelningsmöten handlar vanligtvis om att rapportera vad man gjort och om information eller diskussion om vad man ska göra. Reflektioner, slutsatser och lärdomar utifrån det man gjort sker sällan. Uppföljning av verksamheter görs oftast i form av kvartalsrapporter eller andra återkommande redovisningar av vad som utförts och ofta är dessa uppföljningar kvantitativa. Men allt kan inte mätas i siffror och därför presenterar vi här en modell för kvalitativ uppföljning av arbetet med jämställdhetsintegrering: lärande uppföljning. Ett annat namn skulle kunna vara processtödjande uppföljning. Arbetsmodellen syftar nämligen just till att med hjälp av en extern samtalsledare få stöd i utvecklingsprocessen. Kvalitativ uppföljning är ytterligare en beskrivning av modellen. Här har vi dock valt att kalla det för lärande uppföljning. Genom lärande uppföljning blir olika gruppers och nivåers erfarenheter och lärdomar tydliga och tillsammans drar man slutsatser som kan vara vägledande för det fortsatta arbetet. En viktig förutsättning är att organisationens ledning aktivt tar vara på lärandet och skapar förutsättningar för förbättringar i riktning mot en mer jämställd verksamhet. Jämställd medborgarservice är ett resultat av många samverkande aktörer på flera nivåer. Politiker, tjänstemän och medborgare är alla medskapare i processen. För att skapa mer jämställda verksamheter behöver de som utför tjänsterna det vill säga de som möter medborgarna, brukarna etc. få möjlighet att reflektera över hur de förhåller sig till kvinnor och män, pojkar och flickor och hur en förbättring mot mer jämställda verksamheter kan åstadkommas. Organisationens och individernas mönster måste bli tydligt. Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 5
8 För att kunna ändra ett mönster där det både är naturligt och vanligt att kvinnor och män eller flickor och pojkar behandlas utifrån olika måttstockar krävs att man får hjälp att se sina egna mönster. Kunskap om genus och medveten reflektion är två viktiga ingredienser för att kunna ändra invanda mönster. Reflektion ger lärande och lärande ger i sin tur handlingsberedskap. På så vis kan lärande uppföljning bidra till att öka handlingsberedskapen för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamheterna. Målgrupper Många organisationer har jämställdhetsmål av olika slag, t.ex. de nationella målen, organisationsspecifika mål eller CEMR:s jämställdhetsdeklaration. Ofta är dessa mål kvalitativa och svåra att mäta på traditionellt sätt. Trots det är det viktigt för en verksamhet att få grepp om hur man närmar sig jämställdhetsmålen. Målgrupp för arbetsmetoden lärande uppföljning är verksamheter som har mål för sitt jämställdhetsarbete och som har bedrivit konkret verksamhet för att nå dem. Det lärande uppföljningssamtalet kan exempelvis ledas av en kvalificerad jämställdhetsstrateg eller controller som inte själv är involverad i den verksamhet som följs upp. I detta material presenterar vi en modell för sådana samtal. En annan målgrupp för frågeguiden är verksamheter som vill fördjupa förståelsen av de resultat som kommit fram genom det webbaserade verktyget makequality. I en lärande diskussion kan man inom olika arbetsgrupper reflektera över vad som döljer sig bakom siffrorna och dra slutsatser om hur man rent konkret kan utveckla arbetet för att komma framåt. I båda fallen kan lärande uppföljning leda till att ny kunskap genereras som i sin tur leder till ändrad handling i organisationens kommande utvecklingsarbete för en jämställd verksamhet. Förhållningssätt Lärande uppföljning är inget förhör, utan ska ses som ett stöd i processen mot att utveckla jämställda verksamheter. Tanken är att samtalsledaren och verksamhetens företrädare gemensamt reflekterar över gjorda erfarenheter och bedömer hur arbetet kan förbättras. Utgångspunkter för lärande uppföljning Frågeguiden för lärande uppföljning bygger på två modeller för utvecklingsarbete: Programlogik och APeL:s modell för hållbar utveckling som båda presenteras kortfattat nedan. Programlogik Programlogik är en arbetsmodell som används både som planeringsverktyg och som utgångspunkt för utvärderingar i ganska vida kretsar. Programlogiken beskriver sambandet mellan planerade aktiviteter och förväntade resultat. Man kan säga att det är en bild av ett planerat, eller önskat, samband mellan aktiviteter och resultat, dvs. den förändring man hoppas att aktiviteterna eller verksamheten ska leda till. Med hjälp av en programlogik försöker man förstå om utgångspunkterna för utvecklingsarbetet, eller verksamheten, är relevanta och om effekter, resultat, aktiviteter och resurser står i rimlig proportion till varandra. 6 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
9 Syftet med att göra en programlogik är att alla som deltar i arbetet får en gemensam bild av vad som ska åstadkommas och en gemensam förståelse för problem som kan uppkomma. Vid utveckling av programlogik brukar man betona värdet av lagarbete med företrädare för olika delar av verksamheten, eftersom det bidrar till delaktighet och minskar risken för att viktiga erfarenheter tappas bort. Det finns en mängd olika modeller att använda, gemensamt för dem är att sambandet mellan insatser och mål blir tydliga. Modellen kallas också verksamhetslogik. Figur 1: Grafisk beskrivning av en programlogik. Resurser Planerade aktiviteter Förväntat resultat (kortsiktigt) Förväntade effekter (långsiktiga) Modellen kan förstås så här: Man läser och arbetar med programlogiken från höger till vänster, d.v.s. från förväntade effekter till resurser. 1. Förväntade långsiktiga effekter av utvecklingsarbetet. Är de realistiska? 2. Förväntade kortsiktiga resultat av utvecklingsarbetet. Är de realistiska? Är det rimligt att de kommer att leda till förväntade långsiktiga effekter? Vilket resultat är kopplat till vilken långsiktig effekt? 3. Planerade aktiviteter: Är detta rätt aktiviteter för att nå förväntade resultat? Vilka aktiviteter är kopplade till respektive resultat. Blir det aktiviteter över aktiviteter som inte leder till något förväntat resultat? Varför ska de då genomföras? Finns det förväntade resultat som inte stöds av några planerade aktiviteter? 4. Resurser: Står avsatta resurser i proportion till planerade aktiviteter? Med resurser avses budget i form av både tid och pengar samt kompetent personal. Bilden i figur 2 visar hela kedjan som kan användas vid t ex utvärdering. Här finns också plats för att notera utfallet av de planerade aktiviteterna och förväntade resultaten och effekterna. För att beskriva programlogik för en organisation i ett planeringsstadium räcker det med att använda bilden i figur 1. Figur 2: Programlogik för utvärdering. Resurser Planerade aktiviteter Genomförda aktiviteter Förväntat resultat (kortsiktigt) Uppnådda resultat Förväntat resultat (långsiktigt) I tabell 1 (bilaga 1) ges ett exempel på ett arbetsunderlag när en verksamhet planeras med hjälp av programlogik. Notera att det finns aktiviteter som inte är knutet till något förväntat resultat liksom det finns förväntade effekter som inte stöds av något kortsiktigt förväntat resultat. Poängen med programlogiken är att just sådana luckor blir synliga. Hur ska en långsiktig effekt kunna nås om det inte finns resultat som kan omvandlas till långsiktiga effekter? Eller varför planera för utbildning som man inte tror stödjer de resultat man tänkt sig att uppnå? Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 7
10 Funktioner för hållbarhet Vad krävs för att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart på sikt? APeL är ett forskningsoch utvecklingscentra som under lång tid studerat detta. I figur 3 finns den modell där APeL beskriver de funktioner de anser nödvändiga för att uppnådda resultat ska leda till långsiktiga effekter 1. Fig. 3: APeL:s modellen Vad? Sammanhållen utvecklingsidé Struktur Hur? Eff. org Aktiviteter A B C D Resultat Förmedl. insatser Effekter Delaktighet Upplevd Faktisk Processer Lärande Utvecklingsinriktat Anpassningsinriktat Förmedlande instanser I modellens mitt finns en kedja som bygger på programlogiken. Men APeL har ett viktigt tillägg till programlogiken; förmedlande instanser. Man menar att resultat inte blir till effekter av sig självt. Det krävs någon form av aktivitet eller beslut för att resultaten ska kunna leva vidare och bli till effekter. Är det ett resultat som ska integreras i ordinarie styrsystem krävs beslut och förankring för att resultatet ska bli till rutin. Är resultatet ny kunskap som kommit fram genom en jämställdhetsanalys krävs kanske diskussioner och samtal i en större grupp för att kunskapen ska kunna omfattas av fler och därefter bidra till ändrade handlingar. Förmedlande instanser kan alltså vara både formella beslut men också aktörer som bidrar till att ny kunskap skapas eller till att delge erfarenheter. Struktur och process Runt sambandskedjan av aktiviteter resultat effekter finns en ram som består av begreppen struktur och process. Mål och visioner, styrning och organisering är viktiga som stöd för utvecklingen. Men det behövs också pådrivande processer som bygger på lärande och delaktighet för att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart. Det behövs både samspel och balans mellan styrning uppifrån och delaktighet underifrån för ett hållbart utvecklingsarbete. Om strukturen dominerar och utvecklingsarbe- 1 Beskrivningen bygger på Halvarsson och Öhmans kapitel i boken Lärande utvärdering genom följeforskning. 8 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
11 tet drivs för mycket uppifrån kan den bli ett hinder för engagemang och lärande bland deltagarna. Om utvecklingsarbetet å andra sidan domineras av processen och drivs för starkt underifrån riskerar resultaten att bli kortsiktiga eftersom det inte finns någon struktur som fångar upp dem. Struktur För att ett utvecklingsarbete ska bli hållbart behövs en utvecklingsidé som ger tydlighet och sammanhang (vad) och en fungerande organisation (hur). Mål och visioner som ger drivkraft tillsammans med en organisation med tydliga ansvarsområden är därför viktiga. Utvecklingsarbetet måste ägas, styras och ledas. På så vis skapas förutsättningar för deltagarna att inom de ramar som satts upp testa idéer och genomföra förändringar, samt för att ge feedback till dem som leder utvecklingsarbetet. Bristen på aktivt ägarskap och en professionell styrning av ett utvecklingsarbete är en av de vanligaste förklaringarna till bristen på hållbarhet och långsiktiga effekter. Process Projektets strukturer behöver samspela med processer i form av lärande och delaktighet för att utvecklingsarbetet ska kunna anpassas till lokala förutsättningar. Delaktighet och möjligheter till lärande för dem som deltar i utvecklingsarbetet, på alla nivåer, är nödvändiga för att det ska ske en förändring. Om ett utvecklingsarbete ska bli hållbart räcker det inte med hög delaktighet i de olika aktiviteterna. Inte heller räcker det med att individer får ny kunskap genom utbildningar eller nya erfarenheter. Det måste också finnas möjligheter till lärande på gruppoch organisationsnivå. Därför är det viktigt att planera för gemensamt lärande i form av t.ex. analysseminarier, erfarenhetsutbyten m.m. Arenor där dilemman, motsättningar och konflikter i utvecklingsarbetet kan hanteras gemensamt bidrar till lärande på flera nivåer. Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 9
12 Handledning för lärande uppföljning Att använda Frågeguide för lärande uppföljning Frågeguiden är omfattande och fångar in både sambandskedjan mellan aktiviteter och resultat och förutsättningarna runtomkring i form av strukturer och processer. Det går utmärkt att välja ut delar av den vid en lärande uppföljning, beroende på behoven i varje specifik verksamhet. Börja gärna med att presentera de olika delarna och gör en överenskommelse med verksamheten om vilka delar ni ska följa upp vid uppföljningstillfället. Del 1: Frågor utifrån programlogiken Frågeguidens del 1 handlar om målen för jämställdhetsarbetet, vilka effekter och resultat man tänkt sig och vilka man uppnått, samt vilka aktiviteter man planerat och genomfört. Du kan inleda med att rita en bild över programlogiken (fig. 1) och förklara poängen med att börja med att titta på förväntade effekter: nämligen att aktiviteterna inte ska vara utgångspunkten utan vara styrda av vilka effekter och resultat man förväntar sig. Rita gärna upp figur 1 på en whiteboardtavla och börja med att fylla i kolumnen med förväntade effekter. Om dessa inte redan finns formulerade kan gruppen göra det tillsammans nu. Gå därefter vidare till förväntat resultat. Vilket resultat hade man planerat för när man gjorde sin aktivitetsplan? Diskutera hur väl man nått dessa med hjälp av frågorna i frågeguiden. Därefter tittar ni på vilka aktiviteter som planerades och vilka som genomförts enligt frågorna i frågeguiden. På så vis får gruppen också fundera över hur väl aktiviteter, förväntat resultat och förväntade effekter hänger ihop. Gör på samma sätt med frågor kring resurser. Detta arbetssätt kan också användas som planeringsmodell för en verksamhet som inte har några planer sedan tidigare utan just ska starta med att göra sin första plan. 10 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
13 Del 2 - Strukturer och processer Visa APeL:s modell för hållbar utveckling (fig. 3) eftersom den är detaljerad kanske var och en behöver en egen bild? och förklara den kort. Frågorna i frågeguiden följer modellen; först kommer frågor om strukturen och därefter följer frågor om hur processen, dvs. lärande och delaktighet, fungerar. Samlad bedömning När ni gått igenom de delar av frågeguiden som ni kommit överens om, diskuterar ni gemensamt vilken samlad bedömning årets arbete med jämställdhetsintegrering ska få. Ett alternativ är också att vänta med frågorna om vad som kan göras för att få ett högre värde nästa år och ta dem i slutet. Personlig bedömning Bifogat till frågeguiden finns ett formulär för personlig bedömning (bilaga 2). Tanken är att varje deltagare vid samtalet själv gör en bedömning av hur väl man lyckats på de olika parametrarna. Detta formulär behöver alltså kopieras upp till alla som är närvarande. Presentera formuläret och lämna några minuters betänketid efter varje frågerubrik för var och en att reflektera och göra en bedömning. När ni samtalat om de frågor ni kommit överens om samlas alla bedömningar ihop. Det kan göras på flera sätt: 1. Var och en läser upp vad de svarat under respektive rubrik. Du för protokoll och skriver in på en PowerPoint-bild, eller på en whiteboardtavla, hur resultatet blev. 2. Du ritar upp de 9 (eller annat antal) linjerna på en whiteboardtavla och låter var och en markera sina bedömningar där. Detta blir väldigt effektfullt då det blir tydligt hur olika eller lika man bedömer samma verksamhet. Därefter kan du be gruppen komma överens om en samlad bedömning om var de står (fråga 9). Deras omdöme kan du visa på en skala som ser något annorlunda ut än den de jobbat med tidigare: Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 11
14 Frågeguide för lärande uppföljning Del 1 - Uppföljningsfrågor utifrån programlogik 1. Utgångspunkter Finns det några jämställdhetspolitiska mål för verksamheten? Det kan vara specifika mål för verksamheten, kommun/landstingsövergripande jämställdhetsmål eller de nationella målen. Finns det ett specifikt problem som jämställdhetsarbetet siktar mot att lösa? Det kan vara resultat av en jämställdhetsanalys, ett uppdrag från politiken eller något annat som är verksamhetsspecifikt. Bedömning utgångspunkt I vilken mån är utgångspunkterna för jämställdhetsintegrering tydliga och realistiska? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 2. Förväntade effekter av jämställdhetsarbetet (3-5 år) Vilka långsiktiga effekter ska arbetet leda till? Behöver förra årets förväntade effekter uppdateras? Finns det något som tyder på att ni är på väg mot att nå dem? Vad krävs för att ni ska nå dem? Är de förväntade effekterna realistiska eller behöver de förändras? Stämmer de långsiktiga effekterna överens med utgångspunkten, t ex de jämställdhetspolitiska målen? 12 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
15 Bedömning långsiktiga effekter I vilken mån är de förväntade effekterna av jämställdhetsintegrering tydliga och realistiska? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 3. Förväntade resultat (under året) Vilka resultat förväntade ni er för ett år sedan att jämställdhetsarbetet skulle leda till? Vilka grupper har ni nått? Könsskillnader? Vilka har ni inte nått? Varför? Könsskillnader? Vad krävs för att nå dem? Vilka resultat förväntar ni er att jämställdhetsarbetet kommer att leda till om ett år? Hänger förväntade resultat ihop med förväntade effekter och utgångspunkten, dvs. leder de till jämställdhet? Bedömning kortsiktiga resultat I vilken mån har förväntade resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering uppnåtts? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 4. Förmedlande instanser Resultat blir inte till effekter av sig självt de måste tas om hand (förmedlas) och bli en del av en organisation för att bli bestående och vidareutvecklas. Vilka av de uppnådda resultaten kommer att kunna omvandlas till bestående effekter? Vad krävs för att resultaten ska bli en del av dokument, planer, beslut, genomförande, etc.? Vilka instanser eller aktörer behöver involveras för att resultaten ska omvandlas till effekter? Vad mer behöver ni göra för att resultat ska bli till effekter? Bedömning förmedlande instanser I vilken mån har ni planerat för omvandling av kortsiktiga resultat till långsiktiga effekter av arbetet för jämställda verksamheter? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 13
16 5. Planerade aktiviteter för jämställda verksamheter Vilka aktiviteter planerade ni för ett år sedan? Vilka har ni genomfört? Hur gick det? Vilka har ni inte genomfört? Varför? Har de genomförda aktiviteterna lett till de resultat ni förväntade er förra året? Vilka aktiviteter planerar ni att genomföra under året för att nå de resultat ni förväntar er om ett år? Bedömning planerade aktiviteter I vilken mån har planerade aktiviteter genomförts? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 6. Resurser Med resurser avses ekonomi, personal m.m. Vilka resurser fanns avsatta för förra årets arbete med jämställdhetsintegrering? Har ni upptäckt behov av att omfördela resurser mellan könen? Har ni upptäckt behov av investeringar för att resultat ska bli till effekter? Vilka reflektioner gör ni kring tillgång till resurser och planerade aktiviteter? Vilka resurser krävs för att ni ska kunna genomföra kommande års förbättringsarbete? Hur ser kopplingen ut mellan de resurser som krävs/önskas och de som avsätts? Bedömning resurser I vilken mån står avsatta resurser i proportion till planerade aktiviteter? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? Del 2 - Strukturer och processer 7. Struktur A) Om vad: En sammanhållen utvecklingsidé. Finns det mål och syften som är utvärderingsbara för jämställdhetsarbetet? (se också frågan om utgångspunkt i programlogiken) Följer ledningen upp mål och syfte för att se om arbetet är på väg åt rätt håll? B) Om hur: Effektiv organisation Hur aktiv är organisationens ledning under verksamhetsåret när det gäller att utveckla jämställda verksamheter? På vilket sätt har ledningen utövat sitt ledarskap för jämställdhetsarbetet? Vilka strategiska beslut har ledningen fattat under året när det gäller jämställdhetsintegrering? Hur ser könsfördelningen ut i ledningen? 14 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
17 Har frågor om makt och kön diskuterats eller analyserats inom ledningen? På vilket sätt kan ledningen förbättra sitt ledningsansvar när det gäller jämställdhetsintegrering? Bedömning struktur I vilken mån är organisering och styrning ett stöd för att genomföra och utveckla jämställda verksamheter? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? 8. Process A) Om delaktighet Vilka grupper har varit delaktiga i jämställdhetsarbetet (personer, avdelningar, funktioner, medborgarföreträdare etc.)? Hur har könsfördelningen sett ut bland dem som varit delaktiga? På vilket sätt har de olika grupperna varit involverade? Finns könsskillnader? Hur bedömer ni engagemanget och intresset för att delta i jämställdhetsarbetet hos de involverade grupperna? Finns könsskillnader? Drar ni några slutsatser om delaktigheten som rör makt och kön? Hur bedömer ni förutsättningarna för de involverade grupperna att fortsätta vara delaktiga? Finns könsskillnader? B) Om Lärande Vilka möjligheter till lärande har det funnits för olika grupper i jämställdhetsarbetet? Finns könsskillnader? I vilken omfattning har det skett lärande i jämställdhetsarbetet? Finns könsskillnader? Hur många kvinnor/män har deltagit? Har fler kvinnor resp. män deltagit än tidigare? Hur har ni tagit tillvara det lärande som skett hos olika grupper (exempelvis konkret förändring, nya rutiner, förändrade styrdokument etc.) - På individnivå - På gruppnivå - På organisationsnivå Vad behöver ni utveckla för att lärandet ska stärkas? (Behövs mer genuskunskap, förändringskunskap, praktisk tillämpning, erfarenhetsutbyte etc.) Bedömning - process I vilken mån är insatser för delaktighet och lärande ett stöd för att genomföra och utveckla jämställdhetsintegrering? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde nästa år? Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 15
18 9. Samlad bedömning Samlad bedömning av arbetet med jämställdhetsintegrering I vilken mån leder ert arbete med jämställdhetsintegrering till ökad jämställdhet? Vad kan göras för att ni ska få ett högre värde (alternativt behålla ert höga värde) nästa år? Referenser Läs mer om lärande utvärdering och programlogik i Svensson, Brulin, Jansson och Sjöberg (red) Lärande utvärdering genom följeforskning. Studentlitteratur Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
19 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 17
20 BILAGA 1 Resurser Planerade aktiviteter Förväntat resulta tid, lokaler, utbildare Ettårigt utbildningsprogram för jämställdhetsstrateger Alla våra styrdoku Utbildare Provutbildning för chefsprogrammet Det finns en jämst Central strateg i samverkan med lokala chefer Jämställdhetsanalyser på minst tre förvaltningar Alla beslutsunderl Jämstrateg o utbildningsavdelningen Ta fram verksamhetsanpassade utbildningskoncept Vi har interna jäm Jämställdhetsstrateg Etablera ett nätverk för jämställdhetsstrateger Jämställdhetskuns Jämställdhetsstrateg o konsult Utbilda förvaltningschefsgruppen Utbildning för nya Jämstrateg o analysenheten Starta ett utvecklingsarbete ihop med analysenheten Alla chefsutbildnig Jämstrateg o X o Y Brukarundersökning ihop med X och Y förvaltningarna All individbaserad Det finns resultat Jämstrateg och Z-förvaltning Utveckla metoder för jämställd verksamhetsutveckling inom Z-förvaltningen Bedömning: Jämstrateg o inforenheten Offentligt seminarium för att sprida kunskap om vår jämställdhetsarbete Det finns aktivite Bedömning: Resurser finns avsatta för samtliga aktiviteter 18 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
21 t Förväntade effekter ment är jämställdhetsintegrerade älldhetsstrateg i varje förvaltning på minst 50% ag till KS och KF åtföljs av en könskonsekvensbeskrivning ställdhetsstrateger som samordnar och utbildar i minst 5 förvaltnignar kap ingår i vår utbildningskatalog Vår verksamhet svarar mot kvinnors resp. mäns behov Medborgarna har förtroende för a9 vår verksamhet är jämställdhetssäkrad Arbetsmarknaden i vår kommun/region är lika a9rak?v för kvinnor som för män Bedömning: Samtliga resultat kanleda 7ll de tre förväntade effekterna nställda innehåller jämställdhetskunskap nar innehåller gedigen träning i jämställdhetsintegrering statistik är könsuppdelad ter som inte direkt kan kopplas till förväntat kortsiktigt resultat som inte stöds av någon planerad aktivitet Lärande uppföljning för jämställda verksamheter 19
22 BILAGA 2 Personlig bedömning Frågeguide för lärande uppföljning 1. Utgångspunkt: I vilken mån är utgångspunkterna för jämställdhetsintegrering tydliga och realistiska? 2. Effekter: I vilken mån är de förväntade effekterna av jämställdhetsintegrering tydliga och realistiska? 3. Resultat: I vilken mån har förväntade resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering uppnåtts? 4. Förmedlande instanser: I vilken mån är har man planerat för omvandling av kortsiktiga resultat till långsiktiga effekter av arbetet för jämställda verksamheter? 5. Aktiviteter: I vilken mån har planerade aktiviteter i genomförts? 6. Resurser: I vilken mån står avsatta resurser i proportion till planerade aktiviteter? 7. Struktur: I vilken mån är organisering och styrning ett stöd för att genomföra och utveckla jämställda verksamheter? 8. Process: I vilken mån är insatser för delaktighet och lärande ett stöd för att genomföra och utveckla jämställda verksamheter? 9. Sammanfattning: I vilken mån leder ert arbete med jämställdhetsintegrering till ökad jämställdhet? 20 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter
23
24 Lärande uppföljning för jämställda verksamheter Handledning och frågeguide Denna skrift om lärande uppföljning riktar sig framför allt till verksamheter som redan har jämställdhetsmål och som har bedrivit ett konkret arbete för att nå dem. Den kan även ses som ett komplement till verktyget makequality som används för att redovisa, följa upp och förbättra jämställdhetsarbete. Lärande uppföljning ger ytterligare möjligheter att utvärdera jämställdhetsarbetet men kräver också lite mer kunskap av sina användare. Det är en kvalitativ metod för dig som redan kommit en bit på väg i ditt arbete med jämställdhetsintegrering. Beställ eller ladda ner på eller på telefon Post: Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon:
Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan
Arbetgång för hållbar jämställdhetsintegrering Trappan Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder
Läs merChecklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS
Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys
PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i
Läs mer1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer
Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning
Läs merLeda och styra för hållbar jämställdhet
Leda och styra för hållbar jämställdhet Ljusdal 25 26 januari 2018 Birgitta Andersson & Pernilla Lovén Inför dag tre i höst, förslag till upplägg på presentation Introduktion det här var kvalitetsbristen
Läs mer50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek
50/50 eller 70/30? Gender budgeting! Johanna Ek Film från friggeboden till huset http://www.youtube.com/watch?v=eeiovwaivga Kommunallagen, kapitel 2, 2 Kommuner och landsting skall behandla sina medlemmar
Läs merCEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Läs mer2012-04-24 Kristina Lindholm
Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merGrundläggande jämställdhetskunskap
Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs mer2015-02-11. Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och. Jämställdhet NIKK ESF. JiM. Kommunikation
Vi ökar genomslaget för forskning och kunskap om genus och jämställdhet. ESF NIKK Genusforskning Jämställdhet JiM Kommunikation 1 2 Datum Lokal Målgrupp Tema 11 februari Kungsträdgården på Karlavägen 100
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merSå jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!
Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det
Läs merEn jämställdhetsintegrerad skola i världsklass
En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass Projektet En jämställdhetsintegrerad skola i världsklass har ökat kunskaperna kring jämställdhetsintegrering på alla nivåer inom Stockholms kommunala skolor.
Läs merHandlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete
Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av
Läs merJämställdhetsintegrering av styrdokument
Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters
Läs merJämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs merJämställd budget i Göteborg
Ett gott exempel Jämställd budget i Göteborg Projektet i sitt sammanhang Göteborgs stad har gjort stora satsningar på ökad mångfald och jämställdhetsintegrering utifrån kundens perspektiv, där projektmedel
Läs merJämställdhetsintegrerad budget
Jämställdhetsintegrerad budget Lerums kommun 17 okt 2013 Anna Klerby, nationalekonom Marie Trollvik, programchef, SKL HåJ en bra bit av Sverige 1 Särskilt ansvar unika möjligheter - Genom sin närhet till
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet
Läs merAnmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Läs merVälkommen! hållbar jämställdhet
Välkommen! Till Startpaket för hållbar jämställdhet En fråga om kvalitet Vill du jobba med kvalitetsfrågor och konkreta förbättringar i verksamheten? Då är SKL:s Startpaket för hållbar jämställdhet något
Läs merStyrning och ledning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Styrning och ledning HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 1 Göteborgs Stads styrsystem VÅRA UTGÅNGSPUNKTER Lagar och författningar Den politiska viljan Invånare brukare kunder Delarna och helhet i det som sammanfattas
Läs merKF Ärende 10. Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen
KF Ärende 10 Jämställdhetsintegrering genom projektet Kunskapsspridning genom modellkommuner - uppdrag inom CEMR-deklarationen Tjänsteskrivelse 1 (4) Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Åsa Holmberg
Läs merLennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se
Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA
Läs merUtvecklingsplan för jämställdhetsintegrering
Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Kalmar kommun 2009-2010 Jämställdhet i Kalmar kommun Utvecklingsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Södra Långgatan 39 Tel 0480-45
Läs mer10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun
10 februari 2016 Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun Beslut Tillbakablick Jämställdhetsintegrering angavs som huvudsaklig strategi för kommunens jämställdhetsarbetet i programmet som antogs av KF 2003 Programmet
Läs merEvidensbaserad praktik
positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser
Läs merSå kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad
Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merPROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT
PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merVägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken
Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken Jämställdhetsintegrering Västra Götalandsregionens mål är ett samhälle där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
Läs merHur mäter vi jämställdhet?
25. Jämställdhetsbudgetering del 1 Hur mäter vi jämställdhet? Hanna Lundborg, samordnare, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Maria Price, kanslichef, Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA)
Läs merÅterrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet
Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter
Läs merJämKART jämställdhetskartläggning
JämKART jämställdhetskartläggning Trappsteg 4 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och
Läs merKvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Bilaga Jämställdhetspolitikens mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1 Delmål 2 Delmål 3 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma
Läs merpositionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser
Läs merCHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY
CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Miljökontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att den ska användas som en hjälp
Läs merPlan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun
Plan för jämställdhet för Eskilstuna kommun 2018-2024 Beslutad av kommunfullmäktige 27 september 2018 Plan för jämställdhet, kortversion Det här är en kortversion av Eskilstuna kommuns plan för jämställdhet.
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merMedel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering
Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-12-09 Vår referens Jens Trondman Planeringssekreterare Tjänsteskrivelse Jens.Trondman@malmo.se Medel för utvecklingsarbete avseende utvecklingsplan för
Läs merÅterrapportering. avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
samhällsskydd och beredskap 1 (6) Datum Diarienr 2015-4814 Utgåva Återrapportering avseende fortsatt arbete med jämställdhetsintegrering vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samhällsskydd och
Läs merRedovisning av JiM-arbetet
2017-10-30 Redovisning av JiM-arbetet Ett handledningsmaterial till JiM-myndigheter inför redovisning och rapportering Redovisning av JiM-arbetet JiM1 och JiM2 ska enligt uppdrag i regleringsbreven för
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merÖrkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna
Läs merFem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs merProcesskartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd
Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs mer0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Läs merFör ett mer feministiskt parti. Handledning
För ett mer feministiskt parti Handledning Vänsterpartiet 2013 Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Att vara feminist är att erkänna att det finns en könsmaktsordning och vilja avskaffa den. Att vara
Läs merKommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Chefspolicy för Smedjebackens kommun
Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 3 Den 2019-02-18 3 Dnr 2019/00027 Chefspolicy för Smedjebackens kommun s beslut Chefspolicy version 2019-02-05 för Smedjebackens kommun
Läs merPlan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola
2017-05-12 2017/1308 1 (1) Beslutande Rektor Handläggare Marika Hämeenniemi Plan för jämställdhetsintegrering av Mälardalens högskola 2017-2018 Beslut Rektor beslutar att fastställa plan för jämställdhetsintegrering
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merUTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal
UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.
Läs merAtt arbeta praktiskt Varför ökad jämställdhet? Ökad internationell konkurrens Ökad lönsamhet Förbättrad möjlighet att möta kundens behov Politiska krav Värdegrund Mångsidig kompetens Ökad konkurrens om
Läs merStrategi för ett jämställt Botkyrka
1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Läs merMalmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET
Malmö stad RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Malmö stads arbete med jämställdhetsintegrering vilar på CEMR, de nationella jämställdhetspolitiska målen, Malmö stads utvecklingsplan
Läs merChefs- och ledarskapspolicy
Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-15 1. Inledning Denna policy vänder sig till dig som är chef eller vill bli chef i Eksjö kommun. Syftet är att du tydligt ska veta utifrån
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs mer12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG ERIK GUSTAF GEIJER
12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas Jämförare TISDAG 15.45-16.45 ERIK GUSTAF GEIJER 12. Jämställdhet hjälper dig få ut mer av SKL:s Öppna jämförelser och Koladas
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting
Checklista för jämställdhetsanalys Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting Utbildningens upplägg - Utbildningens syfte - Vilka är vi och vad vill vi? - Vad är jämställdhetsintegrering?
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merPolicy för könsuppdelad statistik
Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I
Läs merJämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium
Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag
Läs merÖverenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter
MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:
Läs merFöljeforskning av En ingång Slutrapport. Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa
Följeforskning av En ingång Slutrapport Lena Strindlund och Christian Ståhl Institutionen för Medicin och Hälsa Uppdraget för följeforskningen av En ingång 1 DECEMBER 2017 2 Övergripande syfte Att genom
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merChecklista för jämställdhetsanalys
PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i
Läs merJämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson
Jämställdhetsintegrering 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson Jämställdhet / Jämlikhet Prata med din granne. Vad betyder orden? Jämställdhet / Jämlikhet Jämställdhet handlar
Läs merMål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.
Läs merKommuners Öppna Ledarskapsprogram
Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.
Läs merProgram Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument
Program Strategi Policy Riktlinje Riktlinjer för politiska styrdokument Dokumentnamn: Riktlinjer för politiska styrdokument Berörd verksamhet: Alla nämnder och förvaltningar Fastställd av: 2017-12-19 242
Läs merProjektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling
Kommunstyrelsens handling nr 29/2011 Projektdirektiv för Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling Datum: 2010-07-20 Handläggare: Anna Johansson 2 (15) Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merLMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun
LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra
Läs merChefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete
Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens
Läs merWorkshop om mål och mätning. Mikael Almén
Workshop om mål och mätning Mikael Almén Framgångsrik jämställdhetsintegrering 1. Politiskt ansvarstagande 2. Prioritering och tillräckliga resurser 3. Tydlig styrning och tydliga krav 4. Tydliga uppföljningsbara
Läs merVälkomna till workshop om socialt bokslut!
Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se
Läs merRegion Gotlands Medarbetarenkät. Resultatrapport - 2012
1(9) Region Gotlands Medarbetarenkät rapport - 2012 Antal svar på Region Gotland 2012: 4638 av 5694 (81%) Antal svar på Region Gotland 2011: 4912 av 5819 (84%) Positiva svar på skala 1 till 5 är 4-5. Frekvens:
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merIndividuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN
Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Förord Individuell och differentierad lön är grunden i nuvarande löneavtal. Det förutsätter
Läs merÄLDREFÖRVALTNINGEN. Ansökan om medel från SKL för Hållbar jämställdhetsintegrering
ÄLDREFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 119-271/2009 SID 1 (5) Handläggare: Linda Moberg Telefon: 08 508 36 202 Äldrenämnden 2009-10-13 Ansökan om medel från SKL för Hållbar jämställdhetsintegrering Äldreförvaltningens
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merKompetensutveckling Primärvården Fyrbodal
Kompetensutveckling Primärvården Fyrbodal Kompetensutvecklingsrådet 2007-05-14 KompetensutvPvFyrbodalVer2.doc Skapat den 2007-08-09 13:50:00 Inledning Behöver du som chef något att luta dig mot vid utvecklingssamtalen
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merJämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?
Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då? Ylva Eklind, Utbildningsavdelningen NJ:s lika villkorskommitté, seminarium 2018-06-04 Varför? SLU och övriga lärosäten har ett uppdrag: Att verka
Läs merMED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY
MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen
Läs mermed värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är
4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt
Läs merAnsökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till
Läs merTill dig som är förtroendevald. och arbetar med socialtjänstfrågor
Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor 2 Till dig som är förtroendevald och arbetar med socialtjänstfrågor Insatta politiker fattar kloka beslut Socialtjänsten arbetar i dag
Läs merLÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009
Utfärdad av: Dokumentnamn: LÖNESÄTTANDE SAMTAL OCH SMHIs LÖNEKRITERIER 2009 Den individuella lönesättningen sker i samtal mellan chef och medarbetare. Den individuella lönen medarbetarens förmåga att uppfylla
Läs merRiktlinje för jämställdhetspris
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Norberg Maria Datum 2017-08-24 Diarienummer KSN-2017-1864 Kommunstyrelsen Riktlinje för jämställdhetspris Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna
Läs merJämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28
Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Närvarande: Lillemor Dahlgren, Gunilla Sterner, Elin Turesson, Laila Berglund, Maritha Johansson, Monica Forsman, Lillemor Landsten,
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa
Läs mer