Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Transkript

1 Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare Erik Hjelmfors Dnr: KFN/2014: Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner återrapporten av uppdraget om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom 2. Kultur- och fritidsnämnden uppdrar åt kultur- och fritidskontoret att, utöver den redan beslutade satsningen på Utmärkt förening, genomföra en bred utbildningsinsats för föreningslivet kopplat till jämställdhet. 3. Kultur- och fritidsnämnden uppdrar åt kultur- och fritidskontoret att utreda möjligheten till ett jämställdhetspris, med återrapport senast i december Beskrivning av ärendet Kultur- och fritidsnämnden har som ett viktigt uppdrag att säkerställa attraktiva, tillgängliga och utvecklande fritidsaktiviteter för alla Väsbybor, med särskild betoning på barn och unga. Personer med olika bakgrund, kön och socioekonomiska förutsättningar ska alla ges möjlighet till att delta i de forum och aktiviteter som erbjuds av de av nämnden finansierade verksamheterna och aktörerna. Kultur- och fritidsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 9 december 2014 (KFN/2014:79) att ge kultur- och fritidskontoret-/enheten följande uppdrag: 1. Kultur- och fritidsnämnden uppdrar åt kultur- och fritidskontoret/enheten att utreda möjligheterna till särskilt främjande av jämställdhet inom 2. Kultur- och fritidsnämnden önskar återrapport på utredningen under andra halvåret Utredningen innefattar en gedigen omvärldsanalys kring hur andra kommuner arbetar med jämställdhet inom Flera olika strategier lyfts, som 1

2 handlar bland annat om ekonomiska styrmedel och utbildningsinsatser. Ett antal förslag på konkreta åtgärder eller insatser lyfts också som förslag på hur nämnden kan arbeta vidare med frågan. Konkreta åtgärder som nämnden kan vidta snabbt är att se över möjligheten att initiera ett jämställdhetspris samt att annordna en utbildningsinstats för Kultur- och fritidskontoret Maria Röstberg t.f. Kultur- och fritidschef Ärendet i sin helhet Kultur- och fritidsnämnden har som ett viktigt uppdrag att säkerställa attraktiva, tillgängliga och utvecklande fritidsaktiviteter för alla Väsbybor, med särskild betoning på barn och unga. Personer med olika bakgrund, kön och socioekonomiska förutsättningar ska alla ges möjlighet till att delta i de forum och aktiviteter som erbjuds av de av nämnden finansierade verksamheterna och aktörerna. Många föreningar arbetar idag mycket aktivt med jämställdhetsfrågor, och söker nya vägar att nå ut till barn och unga med olika bakgrunder och förutsättningar. Kommunen jobbar också aktivt med jämställdhetsfrågorna, och bland annat är en särskild tjänst är inrättad inom kommunen för att särskilt främja fritidsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning. Ett steg för nämnden att ytterligare främja föreningslivets arbete med jämställdhetsfrågor skulle kunna vara att utreda möjligheter till att, till exempel, införa ett extra jämställdhetsbidrag eller en annan morot för att premiera de föreningar som har ett väl genomtänkt sätt att välkomna alla i sin verksamhet, och motverka diskriminering och kränkningar. Ett ekonomiskt incitament skulle, tillsammans med utbildning och stöd, kunna ytterligare lyfta de goda ansatser som redan görs och stimulera till fler insatser inom området. Utredningen bör även innefatta en omvärldsbevakning för att se om andra kommuner har något framgångsrikt koncept eller bidrag för detta ändamål. Kultur- och fritidsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 9 december 2014 (KFN/2014:79) att ge kultur- och fritidskontoret-/enheten följande uppdrag: 1. Kultur- och fritidsnämnden uppdrar åt kultur- och fritidskontoret/enheten att utreda möjligheterna till särskilt främjande av jämställdhet inom 2. Kultur- och fritidsnämnden önskar återrapport på utredningen under andra halvåret

3 Presentation av olika sätt att arbeta med att öka jämställdhet inom föreningslivet Kultur- och fritidskontoret har efter en omvärldsanalys sammanställt förslag på hur kommunen kan arbeta för att främja jämställdhet i kommunen. Omvärldsanalys har gjorts över ett antal olika kommuners arbetssätt kring jämställdhetsfrågor och grundar sig både på information från hemsidor och personliga intervjuer. Analysen visar på olika sätt att arbeta med jämställdhet, vilket kan ge inspiration och uppslag till hur Upplands Väsby kommun kan ta frågan vidare. Mot slutet presenteras ett antal konkreta förslag som kan fortsätta utredas. Översiktlig omvärldsanalys Många kommuner har övergripande planer och policyers för hur kommunen ska arbeta med jämställdhetsfrågor. Dessa planer är övergripande och inkluderar alla nämnder och verksamheter. Till exempel har kommuner jämställdhetsstrateger, jämställdhetschecklistor eller andra styrdokument. Inom vissa kultur- och fritidskontor/förvaltningar arbetar man också med olika metoder särskilt riktade mot föreningslivet, enligt nedan. Var ligger ansvaret? I olika kommuner har man olika bild av vem som äger ansvaret att främja jämställdhet. Danderyd kommun menar att det är föreningarnas eget ansvar, kommunen ska erbjuda dialog och utbildning men frågan ska drivas av föreningarna. Umeå kommun är tydlig med att ansvaret ligger ytterst på både nämnder och verksamheter där båda måste ha mål för jämställdhet i sin verksamhetsplanering, det ska avsättas tid och resurser för att nå målen som sedan ska redovisas och följas upp. Umeå kommun pekar ut fyra prioriterade områden för jämställdhetsarbetet: makt och inflytande, hållbar utveckling, livsmiljö, medborgarservice. Att avskaffa stereotypa könsroller är avgörande för att uppnå jämställdhet. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla verksamheter i kommunen är nödvändigt för att främja jämställdhet. Ansvaret för att konkretisera delmål, aktiviteter, åtgärder samt mått och indikatorer för arbetet ligger på nämnder och verksamheter. Målet för jämställdhet ska vara en del av verksamhetsplaneringen och det ska avsättas tid och resurser för att arbeta med målet som sedan redovisas och följs upp i styrkorten. Ekonomiskt bidrag och styrda tider i anläggningar 3

4 Ekonomi är ett viktigt styrinstrument när det gäller att påverka föreningarna att särskilt satsa inom olika områden. Flera kommuner har valt att främst arbeta med olika former av ekonomiska bidrag för att öka jämställdheten i sina verksamhetet. Upplands Bro erbjuder bidrag för insatser som görs med syfte att medvetet arbeta med fokus på flickors och pojkars möjlighet till fritids- och idrottsaktiviteter på lika nivå samt till föreningar som arbetar medvetet med att bryta utanförskap och öka integrationen mellan barn, ungdomar och vuxna med olika bakgrund. Botkyrka har valt att främst jobba med bidrag och förmåner för flickor för att främja jämställdhet: de har ett grundbidrag (1,5 x) för verksamhet riktad mot flickor och ett rörligt bidrag för prioriterade områden. Dessutom har de styrda träningstider i sina anläggningar där de prioriterar flickor, men även här är resultatet knappt. De säger även att de erbjuder föreläsningar, handledning och stöd, men det är inte deras främsta satsning utan ett erbjudande för dem som så önskar. I Värmdö omfattar i huvudsak det kommunala stödet till föreningslivet två områden: dels ett kontant stöd till verksamhet som i detta fall i första hand utgår till barn- och ungdomsföreningar och inriktat mot åldersgruppen 7-20 år eller som stöd till vuxenföreningar, och den andra formen av föreningsstöd är stöd med lokaler och anläggningar. Stödformen omfattar subventioner i kommunala lokaler och anläggningar till såväl barn- och ungdomsgruppen som föreningslivets vuxna deltagare. Värmdös tjänstemän poängterar att detta förmodligen är det starkaste politiska styrinstrument som finns; att styra vilka som ska få plats i lokaler och anläggningar. Några kommuner, däribland Luleå och Kalmar, har inrättat jämställdhetsstipendium och jämställdhetspris för att premiera föreningar som arbetar med jämställdhet. Utbildning och långsiktighet Flera kommuner, bland annat Fagersta kommun, väljer att utbilda genuspedagoger som arbetar deltid med att lyfta frågan i kommunens verksamheter, t ex i förskolan. Man har valt att arbeta i projektform (t ex att söka ekonomiskt stöd genom Program för Hållbar Jämställdhet från SKL). Gnesta kommun har fokuserat på utbildning för både politiker och tjänstemän för att skapa ett förändringsarbete kring attityder, värderingar och förhållningssätt. Man har valt att införa könsuppdelad statistik över kommunens verksamhet för att kunna mäta arbetet med jämställdhet på ett tydligare sätt. Flera kommuner har jämställdhetsplaner, till exempel enundertecknat CEMRdeklaration, som ett sätt att ta ställning för jämställdhet men pekar på behovet av en formulerad strategi för hur detta ska omsättas i handling på lång sikt. Det behövs rutiner för hur man gör en jämställdhetsanalys inför politiska beslut och gör densamma känd. Några har inrättat en checklista inför politiska beslut för att få med detta perspektiv, samtidigt som de pekar på behovet av stöd från en kunnig strateg och även utbildning i jämställdhetsfrågan när det gäller att omsätta checklistan i handling. I Hedemora kommun tog man beslutet att utbilda förskolor 4

5 och skolor enligt ett koncept Falu kommun anammat som gav en jämställdhetsmärkning. Förslag på strategier för Upplands Väsby kommun Den övergripande omvärldsanalysen och reflektioner från tjänstemän i de olika angivna kommunerna ger utrymme för vissa insikter. En viktig insikt är att för att nå en långsiktig påverkan som har en god grund och bäring så måste arbetet med jämställdhet vara tydlig förankrat hos politikerna. Frågan om jämställdhet måste ägas av de politiker som styr, annars får den inte den status som är nödvändig. Ofta drivs arbetet för jämställdhet i projektform på olika nivåer men drivkraften och effekten av projektet har en tydlig tendens att avta efter projektets avslut. Arbetet för jämställdhet måste förankras hos politiken, regelbundna utbildningsinsatser för all personal, på alla nivåer, och långsiktighet är avgörande. På samma sätt är projektformen känslig för den rörlighet som finns mellan olika personers uppdrag slutar en drivande person i ett projekt för att röra sig till en annan tjänst så kan det ta lång tid innan projektet får drivkraft igen. Förslag på strategier Det är tydligt att tanken måste väckas, behoven måste inventeras, tongivande personer influeras och grundläggande strukturer utarbetas. Flera kommuner väljer att inrätta bidragsformer för att främja jämställdhet eller riktade insatser som t ex att låta flickor gå före i bokningskön till kommunens anläggningar, eller att ge ett extra bidrag till verksamheter som främjar jämställdhet men resultaten är varierande. Att arbeta med bidrag och förmåner för att ändra grundläggande strukturer är ett konkret sätt att verka för jämställdhet, men avgörande för att skapa jämställdhet på lång sikt verkar vara att skapa dialog och medvetenhet på alla nivåer. Förslagen nedan är indelade i tre nivåer: en övergripande nivå är den politiska (stora), en mellannivå handlar om att väcka samtalet, och den lilla nivån är den konkreta, dagliga verksamheten. Nedan följer ett antal förslag på insatser: Stor politiken - Checklista för nämnd lyft frågan om jämställdhet vid varje nämnd, ha en jämställdhetschecklista för varje ärende - Utbildning politiker en obligatorisk utbildning/samtal om jämställdhet - Jämställdhetsstrateg anställ en person som coachar politiker i frågan Mellan medvetandegöra 5

6 - Utbildning/workshops i jämställdhet för tjänstemän inom kommunen (andra poster) - Checklista varje beslut se till att jämställdhetsperspektivet är med och påverkar - Könsuppdelad statistik ha konkreta underlag för hur könsfördelningen ser ut i kommunens föreningsverksamhet - Jämställdhetsstrateg en person som coachar kommunens tjänstemän i jämställdhet Liten verksamheten - Jämställdhetsbidrag i projektform - sponsra bra idéer för jämställdhet. - Nätverk för kvinnliga (och manliga) ledare för att hitta samtalspartner, föra dialog, uppmärksamma kvinnors och mäns/flickor och pojkars situation. - Jämställdhetschecklista för föreningarna här jobbar vi konkret med Utmärkt förening där Stockholmsidrotten (SISU) går genom sin jämställdhetschecklista med föreningarna. - Jämställdhetschecklista för alla föreningskontakter vid varje kontakt med föreningarna ha med en checklista för att lyfta frågan (för att fånga upp de föreningar som ännu inte fått utbildning/eller inte önskar utbildningen Utmärkt förening). - Jämlikhetsvecka (alla verksamheter) anordna en vecka där vi uppmärksammar jämställdhet tillsammans med alla föreningar, biblioteket, musikskolan, etc. - Utbildning för föreningar erbjuda föreningarna fler utbildningar i jämställdhet. 6