Information om trafikförvaltningens underlag inför Sverigeförhandlingen
|
|
- Kristina Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stckhlms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning Trafikförvaltningen LS SL Handläggare Pernilla Helander Strategisk utveckling Trafikförvaltningen Landstingsstyrelsens arbetsutsktt Trafiknämnden Infrmatin m trafikförvaltningens underlag inför Sverigeförhandlingen Infrmatin m genmfört arbete ch sammanfattad redvisning av det underlag trafikförvaltningen kmmer att skicka in till Sverigeförhandlingens kansli den i ktber Bakgrund Sverigeförhandlingen 1 förhandlar m nya höghastighetsjärnvägar mellan Stckhlm-Götebrg ch Stckhlm-Malmö. Uppdraget mfattar ckså åtgärder för att förbättra kllektivtrafiken ch bstadsbyggandet i strstäderna. I Stckhlm ska även finansieringslösningar för en östlig vägförbindelse utredas. Sverigeförhandlingen ska förhandla m medfinansiering vilket ska leda till ökad effektivitet ch ett snabbare färdigställande av de prjekt sm ingår i uppdraget. Fkus ligger på ökat bstadsbyggande ch nyttskapande ch åtgärderna ska i huvudsak kunna genmföras till år Ett tätt samarbete med berörda parter ch erfarenheter från 2013 års Stcldilmsförhandling är en viktig del i arbetssättet. Regeringens utsedda förhandlingspersner är HG Wessberg ch Catharina Håkanssn Bman. Landstingsfullmäktige har i samband med budgetbeslutet för 2015 (LS , s. 74~75)-ch 2016 (LS , sid 76) gett trafiknämnden i uppdrag att i samverkan med kmmunerna, landstingsstyrelsen ch staten genmföra utredningar ch ta fram underlag inför Sverigeförhandlingen. Enligt beslut i trafiknämnden den 2 juni 2015 (SL ) arbetar trafikförvaltningen med underlag ch utredningar inför Sverigeförhandlingen. Uppdraget genmförs under Sverigeförhandlingens faktafas i vilken en redvisning från kmmuner ch reginer ska skickas in till Sverigeförhandlingens kansli den 1 ktber Sverigeförhandlingens direktiv 2014:106 samt tilläggsdirektiv 2014:113
2 Ji Stckhlms läns landsting 2(4) LS SL Prcess ch tidplan Sverigeförhandlingen är indelat i två faser, faktafas ch förhandlingsfas. Faktafasen pågår under 2015 ch övergår våren 2016 i en förhandlingsfas. Förhandlingsfasen beräknas vara klar under hösten Stcldilms läns landsting har två uppdrag inför Sverigeförhandlingen, landstingsstyrelsens med stöd av sin förvaltning leder förhandlingen ch trafikförvaltningen studerar ch utreder alternativ enligt uppdrag givet i trafiknämndens beslut juni En viktig del i trafikförvaltningens utredningsarbete har varit att i dialg med kmmuner, landstingsstyrelsens förvaltning ch Sverige-förhandlingens kansli utfrma de alternativ sm studeras ch analyseras. Inm faktafasen ska reginer ch kmmuner redvisa intresseanmälan, bstadsptential ch nyttanalyser till Sverigeförhandlingens kansli den 1 ktber Underlag ch resultat Trafikförvaltningen kmmer att leverera tre likafaktaunderlag till Sverigeförhandlingen den 1 ktber enligt nedan: Strstadsåtgärder - Rapprt med utrednings- ch analysresultat avseende linjesträckningar, investeringskstnader, driftskstnader, restidnyttr ch övriga nyttr samt trafikeringsaspekter för 22 alternativ i 11 relatiner. PM Höghastighetstågs påverkan på järnvägstrafiken i Stckhlm. PM Östlig förbindelse ch kllektivtrafik För strstadsåtgärder har följande relatiner ch alternativ studerats av trafikförvaltningen: Kungshlmen söderut Tunnelbana: Fridhemsplan - Älvsjö (fristående linje) via Liljehlmen ch via Södermalm Slna C - Älvsjö (i blå linje) via Liljehlmen ch via Södermalm Hagsätra -Älvsjö Tunnelbana: Tunnel respektive br
3 A Stckhlms läns landsting 3(4) LS SL Arenastaden nrrut Tunnelbana: Arenastaden-Danderyd- Täby/Arninge Mörby Centrum - Täby/Arninge Rslagsbana: Till T-centralen Till Odenplan Direkt från Universitetet till City Rslagsbanan nrrut Rslagsbanan till Arlanda Rslagsbanan till Rimb Nacka Orminge Tunnelbana: Tunnel respektive ytligt läge Hjulsta Barkarby Tunnelbana Kymlinge Statin Tunnelbana Spårväg Syd Spårväg Älvsjö - Flemingsberg Fruängen Kungens kurva Tunnelbana Hagalund statin Tunnelbana Rpsten Lidingö C Tunnelbana: Rpsten - Lidingö C Lkalbana: Lidingöbanan via Lidingö C Faktaunderlaget för de utredda strstadsåtgärderna består av: Preliminära linjedragningar i de studerade relatinerna. Översiktliga kstnadsbedömningar med nyckeltal. Bedömda drift- ch underhållskstnader. Bedömda restidsnyttr. Miljönyttr bedömda i frm av förändrat kldixidutsläpp (CO 2 ) ch energipåverkan genm antagande av "värvade" bilister. Sciala nyttr. Arbetsmarknads- ch näringslivsnyttr ur ett reginalt perspektiv. Trafikeringsaspekter. Kmmuner lämnar intresseanmälan m deltagande i Sverigeförhandlingen ch levererar bstadsptential ch andra kmmunspecifika nyttr till Sverigeförhandlingens kansli. Frtsatt arbete Efter en första inlämning av faktaunderlag till Sverigeförhandlingens kansli den i ktber kmmer trafikförvaltningen att frtsätta arbeta med uppdraget genm: Fördjupade bedömningar avseende genmförbarhet av framtagna linjedragningar.
4 Stckhlms läns landsting 4(4) LS SL Fördjupad kstnadsbedömning ch successivkalkylering ch utifrån detta uppdaterade drift- ch underhållskstnader. Efter en första successiv kalkyl hösten 2015 kmmer fältundersökningar ch ytterligare successiv kalkyl att behöva genmföras. Fördjupade restidsanalyser, främst genm att beräkna restidsnyttr utifrån de av kmmunerna inlämnade bstadsuppgifterna. Fördjupade trafikeringsanalyser. Sverigeförhandlingens kansli sammanställer i slutet av 2015 ett förhandlingsunderlag ch i februari planeras för uppstartsknferenser. Förhandlingen planeras starta i mars Det material sm trafimörvaltningen skickar in till Sverigeförhandlingens kansli den 1 ktber kmmer i sin helhet att finnas tillgängligt i förvaltningens dkumenthanteringssystem Edit, ärendenummer/ diarienummer SL , Utredningar ch dialg inm ramen för Sverigeförhandlingen Landstingsdirektör RagnavjFrslund \J Tf förvaltningschef Trafikförvaltningen Bilaga 1. PM Sammanfattning av utredning m strstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen
5 1 PM Sammanfattning av utredning m strstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen
6 2 INLEDNING Denna PM syftar till att ge trafiknämnden en sammanfattande infrmatin m metd ch resultat i trafikförvaltningens utredning m strstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen. Den fullständiga rapprten lämnas till Sverigeförhandlingens kansli 1 ktber. I detta tidiga utredningsskede är både kstnader ch nyttr preliminära ch säkra. Fördjupade analyser kmmer att göras under hösten ch frtsatt nästa år. INNEHÅLL Studerade relatiner ch alternativ en översikt sid 3 Metd sid 5 Studerade relatiner ch alternativ - genmförande, kstnad, nytta, trafikering sid 14 Diagram kstnader ch nyttr sid 27 Mer m leveransen 1 ktber sid 29
7 3 STUDERADE RELATIONER OCH ALTERNATIV - ÖVERSIKT Trafikförvaltningen har studerat 12 övergripande relatiner sm tillsammans har 22 alternativa sträckningar. Här syns alla relatiner inklusive de två statinerna Kymlinge ch Hagalund (prickar). För relatinen Rslagsbanan nrrut (lilla kartan van) visas de två alternativen.
8 4 STUDERADE RELATIONER OCH ALTERNATIV I tabellen listas samtliga relatiner ch alternativ. Tunnelbana Älvsjö nrrut Älvsjö (via Liljehlmen) - Fridhemsplan Älvsjö (via Södermalm) - Fridhemsplan Älvsjö (via Liljehlmen) Slna C Älvsjö (via Södermalm) - Slna C Tunnelbana Hagsätra - Älvsjö Hagsätra - Älvsjö på br Hagsätra - Älvsjö i tunnel Tunnelbana till Arninge Arenastaden - Arninge Mörby C Arninge Rslagsbana till city Universitetet - T-Centralen via Östra statin Universitetet - Odenplan via Östra statin Universitetet - T-Centralen via Odenplan Rslagsbana nrrut Rslagsbanan Arlanda Rslagsbanan Rimb Tunnelbana Nacka - Orminge Nacka C - Orminge delvis van mark Nacka C - Orminge i tunnel Tunnelbana Hjulsta - Barkarby Kymlinge statin Spårväg syd Tunnelbana Fruängen - Kungens kurva Hagalund statin Rpsten Lidingö C Tunnelbana Lidingöbanan
9 5 METOD På följande sidr redvisas de metder sm har använts för att bedöma kstnader ch nyttr. Kstnaderna är uppdelade i investeringskstnader samt drifts- ch underhållskstnader. Metdbeskrivningen för nyttrna mfattar restidsnytta, miljönytta, sciala nytta, samt arbetsmarknads- ch näringslivsnytta. METOD
10 6 METOD FÖR ATT BERÄKNA INVESTERINGSKOSTNAD Investeringskstnaderna beräknas i följande steg: Steg 1: Översiktlig teknisk lösning ch grv kstnadsbedömning utifrån generella nyckeltal. Leverans 1 ktber. Investeringskstnaderna har delats upp i fem blck enligt tabellen nedan. Steg 2: Fördjupad kstnadsbedömning utifrån inventering av arkiv ch avstämningar med liknande prjekt för att ta fram ett underlag för en första successiv kalkyl. Fördjupad bedömning av depåplatser för de studerade alternativen. Steg 3: Första successiva kalkylen. Leverans december Steg 4: Ytterligare successiva kalkyler görs under 2016 efter undersökningar av bland annat vattenpassagerna. Investeringskstnader Omfattning Del av ttal kstnad Blck 1. Byggherrekstnader Planering, prjektledning, 15 % myndighetskstnader, prjektering, administratin, räntekstnader Blck 2. Bygg- ch Förarbeten, mläggning av ledningar ch 60 % anläggningskstnad vägar, entreprenadgenmförande, knstbyggnad Blck 3. Markinlösen Markintrång, köp av fastigheter, 5 % ersättningstrafik Blck 4. BEST-arbeten Bana, el, spår, tele 15 % Blck 5. Eknmiska säkerheter Marknadssituatin, prjektledningsförmåga, förnyade krav, plitiska beslut, finansiering, valutr, angränsade prjekt, entreprenörer/ leverantörer, kvalitet, tillstånd 5 % Förutsättningar ch antaganden Nyckeltal för de lika byggnadsdelarna är: Tunnel (per m) 0,350 miljner kr Statin, markförlagd (per styck) 300 miljner kr Statin, ytlig under mark (per styck) 700 miljner kr Statin, djup (per styck) 1000 miljner kr Sänktunnel (per meter) 6,75 miljner kr Br (per meter) 0,800 miljner kr Nyckeltalen van kmmer från lika källr. Tunnelkstnaden är framtagen i successiv kalkyl för tunnelbana till Nacka inm ramen för Stckhlmsförhandlingen. Kstnaden för de lika statinerna har utgått från en genmsnittlig statinskstnad i samma succesiva kalkyl ch därefter justerats utifrån andra referensprjekt ch experters sakkunskap. Brkstnaden baseras på underlag från Trafikverket. Övriga nyckeltal utgår från lika referensprjekt ch experters sakkunskap. För Rslagsbanan nrrut har nyckeltal använts från den pågående utbyggnaden. För Spårväg syd har tidigare genmförd successiv kalkyl använts. I kstnadsbedömningen har hänsyn tagits till samtliga delar sm avser genmförandet ch till åtgärder i angränsande anläggningar, till exempel ledningsmläggningar ch ersättningstrafik. Hänsyn har inte tagits till andra kstnadsbärande knsekvenser såsm mläggning av annan infrastruktur eller trafik.
11 7 METOD FÖR ATT BERÄKNA DRIFTS- OCH UNDERHÅLLSKOSTNAD Driftskstnaden är uppdelad i två huvuddelar: Drift ch underhåll inklusive frdn Räntr ch avskrivningar (gäller för statin, depå ch BEST Bana, El, Signal, Tele) Kstnaden har räknats ut i följande steg: Linjelängd Restid Turtäthet Effektivitet Infrmatin m aktuellt alternativ Schablner sm är generella för alla alternativ Löner Underhållskstnad Frdnsbehv Beräkning av utbud för aktuellt alternativ Avgångar Utbudstimmar Utbudskilmeter Overhead Statiner Depåer Påslag Förutsättningar ch antaganden Driftskstnaden uppkmmer i samband med driftsstart ch redvisas sm en årlig kstnad i 2015 års prisnivå samt sm ett nuvärdesberäknat värde för drift under 60 år Inga antaganden m årliga kstnadsökningar till följd av ökad trafik eller dyrare generell kstnadsbild har tagits hänsyn till Ersättningstrafik ingår inte i driftskstnaden Kalkylen tar inte hänsyn till eventuell förändring av annan trafik sm följd av investeringen Bemanning på frdnen är antagen att vara en persn per tåg/avgång Alla tunnelbanelinjer antas ha 5-minuterstrafik under förmiddagens maxtimme Räntekstnaden bygger på en kalkylränta på 3,5% ch är en prgns på räntekstnaden för hela investeringen Nuvärdesberäkningen av driftskstnader bygger på samma beräkningsmetdik sm den för restidsnytta Driftkstnad per bjekt Efter leveransen 1 ktber kmmer analysen av driftskstnaden att fördjupas ch kvalitetsgranskas. Nyckeltal/schablnkstnader gås igenm ch jämförs med tidigare utfall. Räntr räknas m utifrån uppdaterade investeringskalkyler.
12 8 METOD FÖR ATT BEDÖMA TRAFIKERING Trafikeringen bestäms nrmalt utifrån en iterativ prcess där antaganden m trafikering valideras mt resandet ch sedan kan återföras sm indata till restidsprgnserna. I den här studien har denna prcess förenklats ch trafikeringen är baserad på tidigare upparbetad kunskap. När en investering innebär en förlängning av befintlig trafik förlängs även den trafikeringen. För merparten av relatinerna sm har studerats inför Sverigeförhandlingen innebär det 5- minuterstrafik under förmiddagens maxtimme. Det är en nivå sm kan hänföras till den samhällseknmiska kalkylen för blå linjes förlängning till Nacka/Hagsätra. Där resandet inte mtsvarar långa tåg utförs trafiken med krta tåg Flöden kapacitetsbehv Kllektivtrafiknätets flöden kan delas upp i tvärförbindelser ch radialer. Generellt sett är flödena i tvärled lägre än de radiella flödena ch bör därför fta ha en frdnstrlek. Till radiella flöden kpplas matartrafik för att öka underlaget. Kllektivtrafiksystems egenskaper kan delas upp i medelhastighet ch i kapacitet. Kapaciteten styrs huvudsakligen av frdnsvalet sm i sin tur styrs av hur breda ch långa frdn sm banan tillåter. Restider Medelhastigheten styrs huvudsakligen av banans utfrmning. Berende på var i staden/kllektivtrafiknätet man befinner sig finns två strategier för att uppnå krta restider: Separatinsstrategin lämpar sig bäst för reginala resr. Med långa statinsavstånd, en stel gemetri ch en väl avgränsad bana kan en hög medelhastighet för frdnet uppnås. Den stra separatinen från stadsmiljön gör att resenärerna behöver lägga mycket tid på att ta sig till/från kllektivtrafiken. Integratinsstrategin lämpar sig bäst för lkala resr där medelhastigheten är lägre. Då kan resenären snabbt nå kllektivtrafiken. Trafikeknmi Förutm att öka resenärsnyttan ger en hög medelhastighet en låga driftkstnader eftersm färre frdn åtgår till att utföra samma trafikarbete sm vid en lägre medelhastighet. Genm att minska störningarna ch variatinerna i trafiken minskar trängseln ch behvet att överdimensinera systemen. Genm att skapa attraktiv trafik kan besparingar göras i annan trafik.
13 9 METOD FÖR ATT BERÄKNA RESTIDSNYTTA Restidsanalyserna görs i två steg. Steg 1 till 1 ktber Restidsnyttrna beräknas med hjälp av mdellerna SIMS ch Visum. Indata till mdellerna, exempelvis antal bende ch infrastruktur, speglar år Markanvändningen är RUFS 2010 uppskriven med 5 % inklusive Stckhlmsöverenskmmelsen, vilket är den markanvändning sm TRF (Tillväxt ch Reginplaneförvaltningen) tagit fram för länet. Restidsvinsten i minuter mräknas till krnr. För att kunna analysera effekter i mråden sm enligt RUFS saknar explatering har både bende ch arbetsplatser lagts till i dessa mråden (Kymlinge, Brmma flygfält, nrra Danderyd). Steg 2 frtsatt analys i höst Efter 1 ktber kmmer restidsanalyserna att fördjupas: För varje alternativ tas nya efterfrågeberäkningar fram sm tar hänsyn till att ny kllektivtrafik kan generera fler kllektivtrafikresenärer, påverka resenärernas val av färdmedel ch resväg Bussutbudet anpassas för varje alternativ så att kllektivtrafiknätet sm helhet blir så effektivt sm möjligt. Bilresandet analyseras De bstäder sm kmmuner spelar in i Sverigeförhandlingen räknas med. Bedömningar m restidsnytta har gjrts utifrån förenklade analyser där följande antaganden har gjrts: Oförändrat resande i alla alternativ Ingen reducering av bussutbudet Effekten på bilresr har inte analyserats fullt ut utan har apprximerats med en elasticitetsmdell. Analyserna beaktar inte heller att explateringar kan ge ett ökat bilresande med trängsel ch köer i vägnätet sm följd.
14 10 MER OM RESTIDSNYTTA OCH TRAFIKANALYSER I en trafikanalys är alla resenärer ratinella ch gör sina val utifrån restid. Om restiden med kllektivtrafik minskar kmmer bilister flytta över till kllektivtrafiken. Hur många sm byter färdmedel berr på hur str restidsförkrtningen är, hur str kllektivtrafikandelen är initialt sv. Om restiden med ett befintligt kllektivtrafikmedel förkrtas eller m ny kllektivtrafik läggs till i mdellen kmmer det ske en överflyttning från annan kllektivtrafik, givet att det finns andra kllektiva färdmedel i samma stråk. Hur str överflyttningen blir berr på hur str restidsförkrtningen är. Exempel på saker sm förkrtar restiden för kllektivtrafikresenärer: m hastigheten på en linje ökar m antalet statins-/hållplatsstpp minskar m turtätheten förbättras m antalet byten minskar m statiner/hållplatser lkaliseras så att gångavstånden till/från viktiga start-/målpunkter förkrtas Om ett bstadsmråde sm saknar spårtrafik eller snabba mtrvägsbussar får en tunnelbanestatin ch kpplas ihp med övriga tunnelbanenätet kan det leda till att de bende får stra restidsvinster (lkal effekt). Den ttala restidsvinsten blir större ju fler bende sm finns i mrådet. Om tätbeflkade bstadsmråden knyts ihp med viktiga arbetsplatsmråden ger det fta stra restidsnyttr. Centrala Stckhlm är länets viktigaste arbetsplatsmråde så åtgärder sm förbättrar resmöjligheterna dit ger fta stra restidsnyttr. Långa sammanhängande linjer sm förbinder flera viktiga startch målpunkter utan byten ger fta stra restidsvinster spridda över stra gegrafiska mråden (reginal effekt). Att förlänga en befintlig linje i ytteränden innebär fta att förlängningen görs till ett relativt glesbeflkat mråde med få arbetsplatser. Även m restidsvinsten per resenär är relativt str blir den summerade restidsvinsten liten på grund av att få berörs. Att förlänga en befintlig linje till centrala Stckhlm eller till annat lkalt centrum innebär ftast att flertalet av resenärerna sm redan använder linjen får restidsvinster. Även m restidsvinsten per resenär är liten blir den summerade restidsvinsten str tack vare de flesta på linjen påverkas. Ökat kllektivtrafikresande ch färre bilresr leder till högre miljönyttr ch m restiden med kllektivtrafik minskar antas det i förlängningen få psitiva effekter för både på arbetsmarkanden ch inm näringslivet. På sikt kan en sådan förändring även leda till sciala nyttr i frm av minskat utanförskap, att mråden med lika scial karaktär knyts samman etc.
15 11 METOD FÖR ATT BERÄKNA MILJÖNYTTA Transprtsektrns miljöpåverkan är främst kpplad till klimatch energianvändning. Förbränning av fssila bränslen ch utsläpp av växthusgaser står för det största bidraget till växthuseffekten. Miljönyttan sm har studerats är därför minskad klimatpåverkan ch energianvändning till följd av att persner väljer att resa med kllektivtrafik istället för med bil. Miljönyttan utgörs av en besparad miljöbelastning till följd av att utsläpp ch energianvändning för bilresrna inte längre äger rum. Det antagna antalet minskade bilresr är hämtade från genmförd beräkning av restidsnyttr. Klimatpåverkan mäts i minskade CO 2 -utsläpp. Energianvändning mäts i MWh. Båda mräknas till krnr. Infrmatin m indata: Utsläpp från drift av spårtrafik antas vara nära nll då den drivs på el från vatten- ch vindkraft Utsläpp för persnbilar är beräknad utifrån prgnsticerad bränslemix för persnbilar i stadstrafik år Energianvändningen av persnbilsflttan antas effektiviseras med 30 % ch tunnelbanan med 10 % fram till 2030 Medelreslängd för en bilresa i Stckhlms län är 12 km Beläggningsgrad per bil är 1,6 persner Nyttkstnaden för utebliven klimatpåverkan är 1,45 kr/kg kldixid Med miljönyttr avses här en netteffekt av ptentiellt utebliven miljöbelastning under driftskedet i transprtsystemet år CO 2 -utsläpp ch energianvändning till följd av bygga eller underhålla ingår ej.
16 12 METOD FÖR ATT BERÄKNA SOCIAL NYTTA Ett ramverk för bedömning av sciala nyttr, utifrån de sju indikatrer sm användes vid 2013 års Stckhlms-förhandling, har utvecklats. Ramverket diskuterades ch validerades på en wrkshp med experter på sciala nyttr. Metd ch redvisning av sciala nyttr utgår från den studerade infrastrukturens ptential att bidra till det sciala kapitalet. I den här studien menar vi med scialt kapital; Summan av resurser sm individer eller grupper har tillgång till via bestående nätverk av andra individer, grupper ch institutiner i samhället. Det sciala kapitalet påverkas av huruvida dessa nätverk ger erkännande eller igenkännande. Utbildningsnivå, att ha ett arbete ch att inte vara berende av eknmiskt bistånd är faktrer sm påverkar det sciala kapitalet. Därför har vi i detta tidiga utredningsskede jämfört de studerade relatiner ch alternativen utifrån en scieknmisk karta; kartan visar på planmrådesnivå ett scieknmiskt index, sm bygger på följande variabler: 1. andel förvärvsarbetande 2. andel utan gymnasieexamen 3. andel med eknmiskt bistånd. Fysisk infrastruktur sm sammankpplar mråden med relativt lågt scialt kapital kmmer långsiktigt att ge sciala nyttr. Detta skapar större förutsättningar för individer ch grupper från dessa mråden att ta sig till arbete eller andra aktiviteter samt mötesplatser utanför sitt mråde. Fördjupad utredning m scial nytta kmmer att genmföras under hösten ch frtsatt nästa år. Scieknmisk karta Exempel på relatiner mellan mråden med lika scieknmiskt index. Lågt index = relativt stark scieknmisk ställning.
17 13 METOD FÖR ATT BERÄKNA ARBETSMARKNADS- OCH NÄRINGSLIVSNYTTA Arbetsmarknads- ch näringslivsnyttr mäts sm lönesumma. Ökning i lönesumma uppstår både sm en direkt effekt av att människr i ett system får förbättrad tillgänglighet (statiska effekter) ch sm en indirekt effekt av att nya människr kmmer in i systemet (dynamiska effekter). Förbättrad tillgänglighet i analyserna likställs i analyserna med förkrtad restid. Restidsförkrtningar har tagits fram med hjälp av trafikanalyser för respektive alternativ. Arbetsmarknads- ch näringslivsnyttr är långsamma prcesser ch effekten av ny infrastruktur kanske inte syns förrän efter 10 år eller mera. Effekterna är berende av att det byggs bstäder längs statiner utmed den nya infrastrukturen. Det eknmiska utfallet berr på kmmunens bstadsbyggande ch möjlighet att attrahera nattbeflkning (kmmunala skattebetalare) Analysen är genmförd med flera metder sm lämpar sig för att studera kmplexa samband ch indirekta effekter av exempelvis bättre tillgänglighet. Metden ger möjlighet att studera samband mellan lika faktrer sm i sin tur är uppbyggda av ett antal faktrer ch samband. Mdell med data från periden för drygt 100 svenska kmmuner har använts för att analysera: hur samlkalisering ch kncentratin av verksamheter (agglmeratinseknmi) påverkar utveckling av människrs utbildning, färdigheter, kmpetenser samt hälsa. hur tillgängligheten påverkar bstadsbyggandet, in- ch utpendling, antalet förvärvsarbetande ch lön per förvärvsarbetande. hur förvärvsarbetande nattbeflkning i åldrarna år påverkas av bättre tillgänglighet Utredningen m arbetsmarknads- ch näringslivsnytta visar att sådan nytta finns. Den varierar i enlighet med restidsnyttan eftersm bedömd restidsvinst är en ingångsparameter. I detta tidiga utredningsskede har det visat sig svårt att fastställa nivåer på nyttan kpplat till de studerade alternativen. Utredningsarbetet frtsätter ch resultat kmmer förhppningsvis att redvisas före Sverigeförhandlingen slutdatum för inlämning av kmpletteringar.
18 14 STUDERADE RELATIONER OCH ALTERNATIV UTFORMNING, KOSTNAD, NYTTA OCH TRAFIKERING På följande sidr redvisas samtliga relatiner utifrån en karta sm visar förslag på utfrmning ch fakta m kstnad, restidnytta ch trafikering.
19 15 TUNNELBANA ÄLVSJÖ NORRUT ALTERNATIV Älvsjö Fridhemsplan (via Liljehlmen) Älvsjö Fridhemsplan (via Södermalm) Älvsjö Slna C (via Liljehlmen) Älvsjö Slna C (via Södermalm) UTFORMNING Relatinen innebär ny tunnelbana över Saltsjö-Mälarsnittet sm utgår från Älvsjö. Alternativen mellan Älvsjö ch Fridhemsplan utfrmas sm en ny fristående tunnelbana. Alternativen mellan Älvsjö ch Slna C utfrmas sm en avgrening av befintlig blå tunnelbana. Mellan Västra skgen ch Fridhemsplan går spåren i en separat tunnel parallell med befintlig blå tunnelbana. Söder m Fridhemsplan utfrmas de på samma sätt sm alternativen mellan Älvsjö ch Fridhemsplan. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till Älvsjö Fridhemsplan (via Liljehlmen): 11,2 mdkr Älvsjö Fridhemsplan (via Södermalm): 19,3 mdkr Älvsjö Slna C (via Liljehlmen): 11,5 mdkr Älvsjö Slna C (via Södermalm): 19,5 mdkr Kstnad för drift, underhåll ch räntr bedöms till Älvsjö Fridhemsplan (via Liljehlmen): 12,3 mdkr Älvsjö Fridhemsplan (via Södermalm): 18,9 mdkr Älvsjö Slna C (via Liljehlmen): 18,3 mdkr Älvsjö Slna C (via Södermalm): 24,7 mdkr RESTIDSNYTTA Restidsnyttan för de studerade alternativen bedöms till Älvsjö (via Liljehlmen) Fridhemsplan: 1,5 mdkr Älvsjö (via Södermalm) Fridhemsplan: 2,1 mdkr Älvsjö (via Liljehlmen) Slna C: 2,6 mdkr Älvsjö (via Södermalm) Slna C: 3,4 mdkr TRAFIKERING Relatinen innebär en ny förbindelse över Saltsjö-Mälarsnittet ch ökar rbustheten i hela trafiksystemet. Alla alternativ får reginal betydelse för såväl resande sm tillgänglighet. Samtliga alternativ har kpplingar till övriga spårsystem på ett flertal platser. För att få tillgång till frdn ch depå behöver alternativen anslutas till övriga tunnelbanesystemet vid antingen Hagsätra, Nybdadepån eller Fridhemsplan. ÄLVSJÖ NORRUT
20 16 TUNNELBANA HAGSÄTRA ÄLVSJÖ ALTERNATIV Hagsätra - Älvsjö på br Hagsätra - Älvsjö i tunnel UTFORMNING Relatinen innebär en förlängning av befintlig grön (framtida blå) tunnelbana i Hagsätra till befintlig pendeltågsstatin i Älvsjö. I alternativet på br byggs en ny statin van jrd invid befintlig pendeltågsstatin i Älvsjö. I alternativet med tunnel anläggs en ny bergtunnel sm startar söder m befintlig statin i Hagsätra ch nya statiner byggs ytnära under jrd i Älvsjö ch Hagsätra. Tunnelalternativet möjliggör en framtida hpkppling med studerad tunnelbana nrrut från Älvsjö. Sträckan för båda alternativen är 3,1 kilmeter lång. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till 1,6 miljarder krnr för alternativet på br ch till 2,2 miljarder krnr för alternativet i tunnel. Kstnad för drift, underhåll ch räntr under kalkylperiden bedöms till 3,2 miljarder krnr för alternativet på br ch till 4,4 miljarder krnr för alternativet i tunnel. RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till 0,3 miljarder krnr under kalkylperiden. TRAFIKERING Båda alternativen skapar en ny förbindelse mellan befintlig grön (framtida blå) tunnelbana i Hagsätra ch pendeltåg ch buss i Älvsjö. Relatinen påverkar resande ch tillgänglighet främst för de sm br inm gångavstånd till den nya statinen i Hagsätra. Det är bara alternativet i tunnel sm möjliggör gemensam trafikering med studerad tunnelbana nrrut från Älvsjö. Under förmiddagens maxtimme antas 5-minuterstrafik ch långa tåg liksm på befintlig Hagsätragren. HAGSÄTRA ÄLVSJÖ
21 17 TUNNELBANA TILL ARNINGE ALTERNATIV Arenastaden Arninge i gul linje Mörby C Arninge i röd linje UTFORMNING Relatinen innebär en förlängning av tunnelbana till Arninge. Ett alternativ är att det görs genm att planerad gul tunnelbana förlängs från Arenastaden i bergtunnel. Ett annat alternativ är att det görs genm en förlängning av befintlig röd tunnelbana från Mörby C i bergtunnel. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till Arenastaden Arninge i gul linje: 14,8 mdkr Mörby C Arninge i röd linje: 8,3 mdkr Kstnaderna för drift, underhåll ch räntr bedöms till Arenastaden Arninge i gul linje: 20,8 mdkr Mörby C Arninge i röd linje: 11,8 mdkr RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till Arenastaden Arninge i gul linje: 2,4 mdkr Mörby C Arninge i röd linje: 1,1 mdkr TRAFIKERING Alternativet att förlänga gul linje från Arenastaden ger en ny tvärförbindelse mellan nrdstsektrn ch Slna. Alternativet att förlänga röd linje från Mörby C innebär ingen ny förbindelse men kan ge vissa resenärer en bytesfri resa till city. Alternativet går till viss del parallellt med Rslagsbanan. I båda alternativen medför den tillkmmande trafiken ett depåbehv. TUNNELBANA ARNINGE
22 18 ROSLAGSBANAN TILL CITY ALTERNATIV Universitetet T-Centralen via Östra statin Universitetet Odenplan via Östra statin Universitetet T-Centralen via Odenplan UTFORMNING Relatinen innebär att befintlig Rslagsbana förlängs till centrala Stckhlm. I samtliga alternativ görs det genm en tunnel sm börjar strax nrr m Universitetet ch sm går till Odenplan eller T-Centralen enligt tre lika alternativ. Utfrmningen av alternativen har tagit hänsyn till befintliga undermarksanläggningar längs de tre alternativen. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till Universitetet T-Centralen via Östra statin: 5,4 mdkr Universitetet Odenplan via Östra statin: 5,2 mdkr Universitetet T-Centralen via Odenplan: 5,4 mdkr Kstnaderna för drift, underhåll ch räntr bedöms till Universitetet T-Centralen via Östra statin: 9,2 mdkr Universitetet Odenplan via Östra statin: 9,0 mdkr Universitetet T-Centralen via Odenplan: 9,3 mdkr RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till Universitetet T-Centralen via Östra statin: 3,0 mdkr Universitetet Odenplan via Östra statin: 2,9 mdkr Universitetet T-Centralen via Odenplan: 3,4 mdkr TRAFIKERING Alla alternativen innebär en ny direktförbindelse sm får betydelse för resande ch tillgänglighet för hela nrdstsektrn. Samtliga alternativ ger nya kpplingar mellan Rslagsbanan, övriga spårsystem ch centrala Stckhlm. Tillsammans med tunnelbanan gör förlängningen av Rslagsbanan trafiksystemet i sin helhet mer rbust. ROSLAGSBANA CITY
23 19 ROSLAGSBANAN NORRUT ALTERNATIV Rslagsbanan Arlanda Rslagsbanan Rimb UTFORMNING Relatinen innebär att befintlig Rslagsbana förlängs nrrut enligt två lika sträckningar. I det ena alternativet förlängs Rslagsbanan från Mlnby till Arlanda C ch i det andra alternativet förlängs Rslagsbanan från Kårsta till Rimb. Alternativen är ungefär lika långa ch båda alternativen innebär att spår ch nya statiner förläggs van jrd. De två alternativen för Rslagsbanan nrrut bör betraktas sm kmplement till varandra snarare än alternativ sm kan ersätta varandra. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till Rslagsbanan Arlanda: 3,5 mdkr Rslagsbanan Rimb: 2,5 mdkr Kstnaderna för drift, underhåll ch räntr bedöms till Rslagsbanan Arlanda: 6,3 mdkr Rslagsbanan Rimb: 4,1 mdkr RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till Rslagsbanan Arlanda: 0,6 mdkr Rslagsbanan Rimb: 0,4 mkr TRAFIKERING Båda alternativen innebär direktkppling mellan de nya statinerna ch befintlig Rslagsbana ch därmed även mellan nrdstsektrn ch centrala Stckhlm. Förlängningen till Arlanda C ger även direktkppling till Arlanda flygplats ch reginaltåg för statiner längs befintlig Rslagsbana. ROSLAGSBANA NORRUT
24 20 TUNNELBANA NACKA C ORMINGE ALTERNATIV Nacka C Orminge delvis van mark Nacka C Orminge i tunnel UTFORMNING Relatinen innebär en förlängning av planerad blå tunnelbanelinje från Nacka C till Orminge C med nya statiner i Ektrp, Björknäs ch Orminge. I alternativet i ytligt läge går 3,1 kilmeter i tunnel ch 3,6 kilmeter van jrd. Statinen i Ektrp förläggs sm en ytlig statin under jrd ch övriga två statiner, i Björknäs ch Orminge, planeras van jrd. Passage av Skurusundet sker på den befintliga Skurubrn. I alternativet i tunnel går hela förlängningen på 6,0 kilmeter i bergtunnel ch samtliga tre planerade statiner byggs ytnära under jrd. Skurusundet passeras på strt djup. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till 4,2 miljarder krnr för alternativet delvis van mark ch till 5,9 miljarder krnr för alternativet i tunnel. Kstnad för drift, underhåll ch räntr under kalkylperiden bedöms till 9,1 miljarder krnr för alternativet delvis van mark ch till 10,5 miljarder krnr för alternativet i tunnel. RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till 1,2 miljarder krnr under kalkylperiden. TRAFIKERING Båda alternativen innebär en förlängning av en radiell förbindelse sm kan påverkar tillgänglighet till ch resande till ch från centrala Stckhlm. Alternativet med statiner delvis van mark kan leda till någt krtare restider än alternativet i tunnel till följd av tack vare krtare gångtider mellan statinsentré ch plattfrm. Relatinen behöver analyseras tillsammans med övrig kllektivtrafik i Nacka för att skapa ett sammanhängande kllektivtrafiksystem. Under förmiddagens maxtimme antas 5-minuterstrafik med långa tåg liksm på planerad blå linje till Nacka C. NACKA ORMINGE
25 21 TUNNELBANA HJULSTA BARKARBY UTFORMNING Relatinen innebär en förlängning av befintlig blå tunnelbana från Hjulsta till planerad blå tunnelbana i Barkarby. Förlängningen mfattar inga nya statiner. Uppskattad längd för förlängningen är 1,6 kilmeter. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till 1,1 miljarder krnr. Relatinen medför inget behv av ny depå eller frdn. Kstnad för drift, underhåll ch räntr under kalkylperiden bedöms till 1,4 miljarder krnr. RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till 0,6 miljarder krnr under kalkylperiden. TRAFIKERING Förlängning av tunnelbana mellan Hjulsta ch Barkarby innebär att befintlig ch planerad gren på blå tunnelbana knyts samman. Kpplingen kpplar därmed samman Hjulstagrenen med pendeltåg ch reginaltåg i Barkarby. Under förmiddagens maxtimme antas 5-minuterstrafik med långa tåg liksm på befintlig blå linje till Hjulsta. HJULSTA BARKABY
26 22 KYMLINGE STATION UTFORMNING Öppnande av Kymlinge statin innebär att den sedan tidigare byggda tunnelbanestatinen mellan Hallnbergen ch Kista längs blå tunnelbana inreds ch rustas upp för trafik. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till 0,3 miljarder krnr. Statinen medför inget tillkmmande behv av depå eller frdn. Kstnad för drift, underhåll ch räntr under kalkylperiden bedöms till 0,8 miljarder krnr. RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till 0,6 miljarder krnr under kalkylperiden. TRAFIKERING En ny tunnelbanestatin i Kymlinge innebär att nya resmöjligheter skapas ifall mrådet kring den nya statinen bebyggs. I ch med att statinen redan finns ch ligger längs en befintlig tunnelbanelinje innebär den ett merutnyttjande av befintlig trafik ch infrastruktur. Under förmiddagens maxtimme antas 5-minuterstrafik med långa tåg liksm på befintlig blå linje förbi Kymlinge. KYMLINGE STATION
27 23 SPÅRVÄG SYD UTFORMNING Relatinen innebär en ny snabbspårväg mellan pendeltågsstatinerna i Älvsjö ch Flemingsberg. Hela spårvägen är utfrmad att gå van jrd ch den innebär ttalt 16 nya statiner. Uppskattad längd för den nya spårvägen är 17 kilmeter. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till 4,7 miljarder krnr enligt pågående prgramstudie (inklusive en uppskattad kstnad för depå ch frdn). Kstnad för drift, underhåll ch räntr under kalkylperiden (60 år) bedöms till 13,5 miljarder krnr. RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till 1,2 miljarder krnr under kalkylperiden. TRAFIKERING Spårväg syd innebär en ny tvärförbindelse sm binder samman flera knutpunkter i söderrt med övriga spårsystem. Spårväg syd är i detta alternativ inte sammankpplad med befintligt tvärbanesystem. Under förmiddagens maxtimme antas 10-minuterstrafik. SPÅRVÄG SYD
28 24 TUNNELBANA FRUÄNGEN KUNGENS KURVA UTFORMNING Relatinen innebär en förlängning av befintlig röd tunnelbana från Fruängen till Kungens kurva. Förlängningen utfrmas så att befintlig tunnelbana dras ner under jrd nrr m befintlig statin i Fruängen ch frtsätter under jrd till Kungens kurva via Segeltrp. Nya ytliga statiner under jrd anläggs i Fruängen, Segeltrp ch vid Kungens kurva. Uppskattad längd för förlängningen är 4,1 kilmeter. KOSTNAD Investeringskstnaden, inklusive en uppskattad kstnad för depå ch frdn, bedöms till 3,6 miljarder krnr. Kstnad för drift, underhåll ch räntr under kalkylperiden bedöms till 7,7 miljarder krnr. RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till 0,4 miljarder krnr under kalkylperiden. TRAFIKERING En förlängning av tunnelbana mellan Fruängen ch Kungens kurva påverkar resande ch tillgänglighet främst för de sm br, eller besöker platser, inm gångavstånd till de nya statinerna i Segeltrp ch Kungens kurva. Under förmiddagens maxtimme antas 5-minuterstrafik med långa tåg liksm på befintlig röd linje till Fruängen. FRUÄNGEN KUNGENS KURVA
29 25 HAGALUND STATION UTFORMNING Relatinen avser anläggning av en ny tunnelbanestatin i Hagalund mellan statinerna Arenastaden ch Hagastaden längs planerad gul tunnelbana. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till 1,0 miljard krnr. Statinen medför inget behv av ny depå eller frdn. Kstnad för drift, underhåll ch räntr under kalkylperiden bedöms till 1,4 miljarder krnr. RESTIDSNYTTA Restidsnyttan bedöms till 0,4 miljarder krnr under kalkylperiden. TRAFIKERING En ny tunnelbanestatin i Hagalund innebär att mrådet ges en direktförbindelse till pendeltåg ch befintligt grön tunnelbana. Det medför att den infrastruktur ch trafik sm redan är planerad för blir tillgänglig för fler. Under förmiddagens maxtimme antas 6-minuterstrafik med krta tåg liksm på planerad gul linje förbi Hagalund. HAGALUND STATION
30 26 ROPSTEN LIDINGÖ C ALTERNATIV Tunnelbana Lidingöbanan UTFORMNING Relatinen innebär en ny förbindelse mellan Rpsten ch Lidingö C. Ett alternativ är att förlänga befintlig röd tunnelbana från Rpsten. Ett annat alternativ är en ny dragning av Lidingöbanan-Spårväg city mellan Rpsten ch Baggebydal via Lidingö C. KOSTNAD Investeringskstnaden bedöms till Tunnelbana: 2,4 mdkr Lidingöbanan: 0,4 mdkr Kstnaderna för drift, underhåll ch räntr bedöms till Tunnelbana: 2,9 mdkr Lidingöbanan: 2,2 mdkr RESTIDSNYTTA Restidsnyttan för alternativen i denna relatin bedöms till Tunnelbana: 0,7 mdkr Lidingöbanan: 0,1 mdkr TRAFIKERING Alternativen innebär en förlängning eller en mdragning av en radiell förbindelse sm ger en direktförbindelse mellan Lidingö C ch centrala Stckhlm. Förlängningen av tunnelbanan innebär att nuvarande bytespunkt i Rpsten flyttas till Lidingö C vilket får betydelse för befintliga matarbussar ch tvärförbindelser. ROPSTEN LIDINGÖ C
31 27 Kstnader för investering, drift, underhåll ch räntr Tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan (via Liljehlmen) Tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan (via Södermalm) Tunnelbana Älvsjö - Slna C (via Liljehlmen) Tunnelbana Älvsjö - Slna C (via Södermalm) Tunnelbana Hagsätra - Älvsjö på br Tunnelbana Hagsätra - Älvsjö i tunnel Tunnelbana Arenastaden - Arninge Tunnelbana Mörby C - Arninge Rslagsbanan T-Centralen via Östra statin Rslagsbanan Odenplan via Östra statin Rslagsbanan T-Centralen via Odenplan Rslagsbanan Arlanda Rslagsbanan Rimb Tunnelbana Nacka C - Orminge i ytligt läge Tunnelbana Nacka C - Orminge i tunnel Tunnelbana Hjulsta - Barkarby Kymlinge statin Spårväg syd Tunnelbana Fruängen - Kungens kurva Hagalund statin Tunnelbana Rpsten - Lidingö C Lidingöbanan Rpsten - Lidingö C Miljarder krnr under kalkylperid (60 år) Investeringskstnad (inkl depå ch frdn) Drift ch underhåll Räntr Diagrammet visar bedömd kstnad för investering ch kstnad för drift, underhåll ch räntr under kalkylperiden för studerade relatiner. Observera att skalan skiljer sig från diagram över nyttr på nästa sida. ÄLVSJÖ NORRUT
32 28 Nyttr utifrån restid ch miljö Tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan (via Liljehlmen) Tunnelbana Älvsjö - Fridhemsplan (via Södermalm) Tunnelbana Älvsjö - Slna C (via Liljehlmen) Tunnelbana Älvsjö - Slna C (via Södermalm) Tunnelbana Hagsätra - Älvsjö på br Tunnelbana Hagsätra - Älvsjö i tunnel Tunnelbana Arenastaden - Arninge Tunnelbana Mörby C - Arninge Rslagsbanan T-Centralen via Östra statin Rslagsbanan Odenplan via Östra statin Rslagsbanan T-Centralen via Odenplan Rslagsbanan Arlanda Rslagsbanan Rimb Tunnelbana Nacka C - Orminge i ytligt läge Tunnelbana Nacka C - Orminge i tunnel Tunnelbana Hjulsta - Barkarby Kymlinge statin Spårväg syd Tunnelbana Fruängen - Kungens kurva Hagalund statin Tunnelbana Rpsten - Lidingö C Lidingöbanan Rpsten - Lidingö C Diagrammet visar bedömda restids- ch miljönyttr under kalkylperiden för studerade relatiner. Miljönyttan är ett resultat av restidsnyttan ch varierar på samma sätt sm den. Observera att skalan skiljer sig från diagram över kstnader på förgående sida. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Miljarder krnr under kalkylperid (60 år) Restid CO2 ch energi ÄLVSJÖ NORRUT
33 29 MER OM LEVERANSEN 1 OKTOBER Utöver vad sm har redvisats i denna PM kmmer trafikförvaltningens rapprt sm lämnas till Sverigeförhandlingens kansli den 1 ktber även att mfatta följande: Inledning m trafikförvaltningens uppdrag ch arbetsprcess Mer m de metder sm har använts. Mer infrmatin m alternativa sträckningar inm relatinerna kartr, fakta m kstnad, nytta ch trafikering Mer m restidsnytta Restidsnytta per bende stapeldiagram på kartr Förändrat resande kartr på överflyttning mellan trafikslag Sciala nytta scieknmiska kartr per relatin ch alternativ
Landstingets arbete inför. Sverigeförhandlingen
1 Landstingets arbete inför Sverigeförhandlingen 3 december 2015 2 Sverigeförhandlingens uppdrag Höghastighetsjärnvägar Åtgärder i storstäderna 100 000 nya bostäder Järnväg i norr Cykelåtgärder Finansiering
Läs merUtredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen
1 Utredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Metod 7 Beskrivning av relationer och alternativ 22 Översikt 23 Beskrivning av kostnader och nyttor Tunnelbana
Läs merThe national negociation of housing and infrastructure. BEST workshop on traffic planning. 4 November 2015
1 The national negociation of housing and infrastructure BEST workshop on traffic planning 4 November 2015 2 Content About the negotiation About the role and work of the Transport Administration About
Läs merTrafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen
1(6) Handläggare Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-06-02, punkt 27 Trafikförvaltningens arbete med underlag och utredningar inför och under Sverigeförhandlingen Ärendebeskrivning
Läs merYttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020
Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara
Läs merStockholm Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje
Stockholm 2013-02-20 Stockholm behöver en ny tunnelbanelinje www.socialdemokraterna.se/stockholm I korthet: En helt ny lila tunnelbanelinje från syd till nord. Hagsätra Älvsjö Årstafältet Liljeholmen Fridhemsplan
Läs merProjektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson
PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad
Läs merSamråd för ny- och ombyggnad av väg 226 delen Pålamalm, Flaggplan och Flemingsberg i Huddinge och Botkyrka kommuner
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-12-28 KS-2014/1589.317 1 (2) HANDLÄGGARE Fyrvald, Lena 08-535 313 95 Lena.Fyrvald@huddinge.se Kmmunstyrelsen Samråd för ny- ch mbyggnad
Läs merTunnelbaneprojekten i Stockholmsförhandlingen 2013
1 Tunnelbaneprojekten i Stockholmsförhandlingen 2013 2013-06-03 Aktuella projekt i Stockholmsförhandlingen 2013 1. Tunnelbana till Nacka 2. Avgrening från Tunnelbana till Nacka till Grön linje söderut
Läs merDiskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse
1(7) Diskussionsunderlag avseende Stockholms läns landstings medverkan i Trafikverkets utredningsarbete kring östlig förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 105 73 Stockholm Leveransadress:
Läs merUtredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen
1 Utredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen Kompletterande kostnadsbedömningar 29 januari 2016 2 INLEDNING INNEHÅLL Den här rapporten lämnas från Stockholms läns landsting till Sverigeförhandlingens
Läs merLägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad
Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen
Läs merUtredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen
1 Utredning om storstadsåtgärder inför Sverigeförhandlingen Kompletterande underlag utifrån de bostäder som kommuner lämnade in till Sverigeförhandlingen i oktober 2015 151221 2 KOMPLETTERANDE LEVERANS
Läs merRAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN
RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN RAMAVTAL 6 STORSTAD STOCKHOLM BILAGA 2 SPECIFIKATION INKLUSIVE TIDPLAN 1 Storstad Stockholm De objekt som ger nyttor till Stockholms
Läs merPRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN
PRINCIPER FÖR TILLGÅNG TILL DEPÅER FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN Ett delprjekt inm Partnersamverkan för en fördubblad kllektivtrafik [Rapprt från en branschgemensam expertgrupp inm Partnersamverkan för en fördubblad
Läs merTyresö kommun saknar en snabb och gen koppling till en pendeltågstation.
2 (7) Syftet med strategin är att: Tydliggöra och fastställa principer för stomtrafik i Stockholms län, utanför de centrala delarna Identifiera lämpliga stråk för ny stomtrafik, särskilt tvärgående sådana
Läs merKomplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka
1(5) Handläggare Beatrice Gustafsson 08-686 3907 beatrice.gustafsson@sll.se Komplettering: Resenärseffekter av en utbyggnad från Kungsträdgården till Grön linje söderut före Tunnelbana till Nacka På uppdrag
Läs merGenom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20
1 Genom kollektivtrafiken bidrar SL till att Stockholm är Europas mest attraktiva storstadsregion. Så ska SL klara tillväxten 2013-02-20 2013-01-14 2 Anders Lindström Förvaltningschef i Trafikförvaltningen
Läs mer2015-12-03 1 BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö
2015-12-03 1 BSAB 2.0 Ett branschöverskridande prjekt för klassificering av byggd miljö Prjekt BSAB 2.0 Nytt klassifikatinssystem för bygg ch förvaltning BSAB MODELL För tydligare kmmunikatin ch effektivare
Läs merSwedavias långsiktiga trafikprognos 2015 2045
Swedavias långsiktiga trafikprgns 215 245 Detta dkument innehåller Swedavias långsiktiga trafikprgns. Innehållet är baserat på den bästa framtidsbedömning sm Swedavia gör i dagsläget (215-1-27). Prgnsen
Läs merBredbandspolicy för Skurups kommun
Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners
Läs merFör ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm
För ett modernt, miljövänligt och växande Stockholm Förord Orange linje behövs! Idag växer Stockholms län med cirka 40 000 invånare per år. Det innebär stora utmaningar för hur Stockholm ska kunna möta
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag
2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad
Läs merVÄRMDÖ KOMMUN Yttrande
Yttrande Diarienummer: 12KS/0303 Datum: 2012-11-14 Lars Fladvad, utvecklingschef Landstingsstyrelsens förvaltning Bx 22550 104 22 Stckhlm, Yttrande över regeringens bstadsuppdrag till landstinget Bakgrund
Läs merTunnelbana och tvärbana istället för motorväg
Tunnelbana och tvärbana istället för motorväg - En helt ny nordsydlig Orange linje och kraftfulla satsningar på utökade tvärbanor i södra och norra Stockholmsregionen Gynnar främst kvinnligt resande Kopplar
Läs merWorkshop kulturstrategi för Nacka
Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av
Läs merKonsekvensanalys Miljökonsekvensbeskrivning
Knsekvensanalys Miljöknsekvensbeskrivning Översiktsplan för Örnsköldsviks kmmun antagen 17 december 2012 Ft: Charltte Hedlund 1 Sammanfattning Knsekvensanalys (miljöknsekvensbeskrivning) Denna knsekvensanalys
Läs merMED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN
MED NYA TUNNELBANAN MOT FRAMTIDEN För att Stockholmsregionen ska kunna fortsätta växa och utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt behövs mer kapacitet i kollektivtrafiksystemet. STOCKHOLM BLAND DE SNABBAST
Läs merRemiss Miljöprogram för byggnader
2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska
Läs merPM Tunnelbana i Östlig förbindelse
förbindelse Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen 2016-09-12 Strategisk Utveckling Diarienummer: SL 2015-0497 Bild omslag: Trafikverket förbindelse 2(8) Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund...
Läs merVälkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka
Foto: Susanne Walstrom, Istockphoto, rubiphoto Välkommen till samråd om Förstudie Tunnelbana till Nacka I en politisk överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö
Läs merVerksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s
Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...
Läs merFörstudie för Spårväg syd
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR: 1.5.3.-414/11 SID 1 (5) 2011-10-19 Handläggare: Inger Bogne Telefon: 508 15450 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2011-11-10 Förstudie för Spårväg syd Svar på remiss från
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor
KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.
Läs merKOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN
KOMPLETTERANDE FÖRSTUDIE AVSEENDE YTTERLIGARE ALTERNATIV INDUSTRISPÅR TILL HAMNEN STOCKHOLM-NYNÄSHAMN, NORVIKUDDEN STOCKHOLMS HAMN AB FÖRSLAGSHANDLING HUVUDRAPPORT 2007-10-16 ATKINS SVERIGE AB 1 KOMPLETTERANDE
Läs merFörstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda
1(6) Strategisk Utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se Version Trafiknämnden 2013-12-10, punkt 8 TN 2013-0695 Förstudie av tvärförbindelse mellan Roslagsbanan och Arlanda
Läs merStrukturplan Österport
Gdkänd av Prgramnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 SI101142 Anita Iversen Strukturplan Österprt Bakgrund Kmmunen vill att kvarteren Gasklckan ch Gasugnen på Öster mvandlas från industrimråde till att få
Läs merÅtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län. Utökad styrgrupp
Åtgärdsvals- och idéstudie av regional kapacitetsstark kollektivtrafik till Nordostsektorn i Stockholms län Utökad styrgrupp 2013-09-27 2 Agenda 1. Läget i korthet information från projektet 2. Resultat
Läs merTill samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun
2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra
Läs merSkrivelse från Tomas Eriksson m.fl. (MP) och Håkan Jörnehed (V) om Gul linje söderut från Odenplan
Landstingsradsberedningen 1 (2) SKRIVELSE 2015-04-08 LS 1410-1122 Landstingsstyrelsen Skrivelse från Tomas Eriksson m.fl. (MP) och Håkan Jörnehed (V) om Gul linje söderut från Odenplan Föredragande landstingsråd:
Läs merJi Stockholms läns landsting
Ji Stckhlms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (2) 2014-05-28 LS 1404-0443 Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 000 1 B Yttrande över Naturvårdsverkets förslag på nya etappmål i miljömålssystemet
Läs merFöredragande borgarråden Karin Wanngård och Daniel Helldén anför följande.
PM 2015:187 RI+VII (Dnr 123-1488/2015) Lokaliseringsutredning Utbyggnad av tunnelbanan på sträckan Odenplan till Arenastaden Yttrande över kungörelse av Lokaliseringsutredning Arenastadslinjen från förvaltningen
Läs merTitel Åtgärdsplan Stråk 5. Utgivningsdatum maj 2011
Titel Åtgärdsplan Stråk 5 Utgivningsdatum maj 2011 Prduktin Ingrid Winblad, Västra Götalandsreginen Marita Karlssn, Trafikverket Ann-Charltte Erikssn, Trafikverket Eric Alnemar, Trafikverket Lars Thörnblad,
Läs merÖversyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.
BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen
Läs mer~'A REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Ett regionalt näri.ngslivsinrikta forskningsprogram Högskolan i Jönköping 2014-03 2017-12.
Referens Emil Hesse ~'A ~~ Beteckning R 25313 1(4) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: status: Ett reginalt näri.ngslivsinrikta
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (18) Kommunstyrelsens näringslivs- och planutskott 2013-08-22 89 Stomnätsstrategi etapp 2 yttrande (KS 2013.080) Beslut Näringslivs- och planutskottet föreslår
Läs merÅrsredovisning Armada Kanalfastigheter AB
3 '' 3 Årsredvisning Armada Kanalfastigheter AB Org.nr Räkenskapsår 214-1-1-214-12-31 Årsredvisning för räkenskapsåret 214-1-1-214-12-31 Styrelsen ch verkställande direktören för Armada Kanaifastigheter
Läs mer1. Rambölls uppdrag. Uppdrag Utredning och analys av omställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Botkyrka kommun PM nr 01 Datum
PM Uppdrag Utredning ch analys av mställningsarbete för Mötesplatser för unga vuxna Kund Btkyrka kmmun PM nr 01 Datum 2018-06-15 1. Rambölls uppdrag Ramböll har under tidsperiden februari till april genmfört
Läs merSverigeförhandlingen Lägesredovisning 2
PM 2015:207 RI (Dnr 111-1591/2015) Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Anmälan av Sverigeförhandlingen Lägesredovisning 2 godkänns.
Läs merBeslut om stationsnamn nya tunnelbanan
1 (7) Förvaltning för utbyggd tunnelbana Trafiknämnden 2018-04-10, punkt 14 Beslut om stationsnamn nya tunnelbanan Ärendebeskrivning Landstingsfullmäktige beslutade den 18 februari 2014 (LS 1401-0037)
Läs merVerksamhetsplan 2015 Regionservice, Region Halland. Samverkad med arbetstagarorganisationerna 2015-02-23
150210 Verksamhetsplan 2015 Reginservice, Regin Halland Samverkad med arbetstagarrganisatinerna 2015-02-23 1. Inledning Varje medarbetare inm Reginservice är en representant för de värderingar sm gäller
Läs merKomplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier
Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen
Läs merLokalförsörjningsplan 2011
Lkalförsörjningsplan 2011 Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Reviderad 2011-05-31 Upprättad Datum: Versin: Sammanställning: Förvaltning: Enhet: 1.0 Eva Fröding Limhamn-Bunkefl stadsdelsförvaltning Kansli-
Läs merFolkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet
Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att
Läs merFörslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek
Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för
Läs merTunnelbana mellan Odenplan och Arenastaden
Handläggare Lei Guo Tel +46 55 3 59 Mobil +4672226225 Epost lei.guo@afconsult.com 2152 Tunnelbana mellan Odenplan och Arenastaden Uppdaterade trafikanalyser ÅFInfrastructure Lei Guo Trafikanalytiker Sofia
Läs merFörslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning av tunnelbana från Hjulsta till Barkarby
1(3) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se 2015-01-22 Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 11 TN 2014-0321 Förslag till yttrande över motion 2014:6 av Anna Sehlin m.fl. (V) om förlängning
Läs merA!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt
Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie
Läs mer1 Inledning. PM Kompletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transport av farligt gods på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg.
PM TITEL PM Kmpletterande riskanalys smidesverkstaden avseende transprt av farligt gds på Ulvsundaleden, Rissne, Sundbyberg DATUM 26 april 2015 TILL Småa AB FRÅN COWI AB PROJEKTNR. A069865 ADRESS COWI
Läs merSverigeförhandlingen 2017
1(12) Handläggare Sara Catoni Trafiknämnden 2017-05-10, punkt 5 Sverigeförhandlingen 2017 beskrivning Förslag till godkännande av avtal om utbyggnader i kollektivtrafiksystemet i Stockholms län enligt
Läs merIntern styrning och kontroll vid Stockholms universitet
Revisinsrapprt Stckhlms universitet 106 91 Stckhlm Datum Dnr 2008-04-03 32-2007-0804 Intern styrning ch kntrll vid Stckhlms universitet Riksrevisinen har sm ett led i den årliga revisinen av Stckhlms universitet
Läs merAtt tänka på inför ekonomiredovisning
Att tänka på inför eknmiredvisning Leader Terra et Mare Fregatten 2 444 30 Stenungsund http://www.terraetmare.se Eknmiredvisning görs i samband med varje ansökan m utbetalning (rekvirering av pengar) i
Läs merKravspecifikation / Uppdragsbeskrivning
Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade
Läs merPM AKUSTIK
Uppdragsnr: 10208380 1 (5) Ulf Alexanderssn AB Mariedalsvägen 5 Reviderad 2016-11-29 832 51 Frösön PM 10208380.01 AKUSTIK Lien 2:3 ch 2:12, Åre kmmun Trafikbullerutredning Sammanfattning Trafikbullerberäkningarna
Läs merAnvisningar: Hur fyller man i formuläret till åtgärdsplan för hållbar energi?
Anvisningar: Hur fyller man i frmuläret till åtgärdsplan för hållbar energi? Intrduktin Alla kmmuner sm skriver under Brgmästaravtalet förbinder sig att lämna in sina åtgärdsplan för hållbar energi (SEAP),
Läs merLokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort
Maj 2015 Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort PM Trafikanalys Titel: Lokaliseringsutredning Sofia-Gullmarsplan/söderort, PM Trafikanalys Konsult: Sweco Uppdragsledare: Cornelis Harders och
Läs merMarcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar
Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar Upplägg Utmaningar i Stockholmstrafiken Varför en strategi? Strategins grundbultar
Läs merUnderlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden
Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...
Läs merSlutrapport Uppdragsutbildning ITM
Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM Upprättad av: Martina Granhlm, ADV Dkumentansvarig: Datum: Larsa Nicklassn, ADV 2013-04-226 Slutrapprt Uppdragsutbildning ITM 1 Bakgrund 3 1.1 Prblemfrmulering 3 1.2 Prjektets
Läs merTransportsystemets inriktning i RUFS 2050
2017-10-03 1 Transportsystemets inriktning i RUFS 2050 2017-09-29 Ola Karlsson och Niclas Andersson, SLL Trafikförvaltningen Innehåll Förutsättningar Inriktning för transportsystemet i Rufs 2050 Redovisade
Läs merInformation från socialkontorets ledningsgrupp
PROTOKOLL LEDNINGSTRÄFF 2015-10-20 Närvarande: Berit Nrén, Christina Kvarnström, Erika Hanssn, Fredrik Nilssn, Inger Engström, Lena Sjölin, Peder Hanssn, Sture Veräjä, Åsa Israelssn, Eva Åkerlund Infrmatin
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Ola Wilhelmsson UPPRÄTTAD AV. Ola Wilhelmsson
UPPDRAG Utvärdering nya hastighetsgränser UPPDRAGSNUMMER 2211030 UPPDRAGSLEDARE Ola Wilhelmssn UPPRÄTTAD AV Ola Wilhelmssn DATUM Rev DATUM 2011-02-15 SAMHÄLLSEKONOMI Den samhällseknmiska kalkylen för hastighetsförändringar
Läs merKvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad
SOCIALTJÄNST. OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN ARBETSMARKNADSAVDELN INGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-10-07 Handläggare: Leif Styfberg Telefn: 08 508 25 702 Till Scialtjänst- ch arbetsmarknadsnämnden
Läs merSidan 2 Förvaltning för utbyggd tunnelbana. Nya tunnelbanan till söderort
Sidan 2 Nya tunnelbanan till söderort Sidan 3 Här presenterar vi kortfattat lokaliseringsutredningen Sidan 4 Kollektivtrafikens utveckling i Stockholm har ett nära samband med befolkningsutvecklingen Sidan
Läs merPlan för regional arbetsfördelning inom cancervården - för patientens skull
2015-09-17 Plan för reginal arbetsfördelning inm cancervården - för patientens skull Arbetsgång för reginal arbetsfördelning Arbetsfördelning (nivåstrukturering) ska säkra att åtgärder sm kräver särskild
Läs merFörslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensionsavgifter
1 (7) PM Förslag till ändrade rutiner för statliga ålderspensinsavgifter Pensinsmyndigheten föreslår att: regleringsbelppet mellan statsbudgeten ch AP-fnden för statliga ålderspensinsavgifter inte fördelas
Läs merAuktorisering och grupphantering. Projektplan
SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...
Läs merKartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun
Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka
Läs merInstallation av fiber och IPTV i Seraljen
Frågr ch svar Frågr ch svar Installatin av fiber ch IPTV i Seraljen Kmmer COM hem att helt försvinna eller kan man ha det i en övergångsperid? Svar: Vi kmmer att ha tillgång till CmHem under 2016 ch 2017
Läs merVersion 1. godkänna föreliggande förslag till yttrande samt att översända detsamma till landstingsstyrelsens förvaltning.
1(4) Handläggare Jens Plambeck +4686861651 Jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2015-02-03, punkt 9 TN 2014-0320 Förslag till yttrande över motion 2014:4 av Gunilla Roxby Cromvall m.fl. (V) om förstudie
Läs merSFI- En brygga till livet i Sverige?
SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar
Läs merRiktlinje. Radonhantering inom Akademiska Hus
Riktlinje Radnhantering inm kademiska Hus INNEHÅLLSFÖRTECKNINGINNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1 SMMNFTTNING OCH REKOMMENDTION... 3 2 INLEDNING... 3 2.1 SYFTE... 3 2.2 BKGRUND... 3 3 PROBLEMBESKRIVNING... 4 3.1
Läs merSkrivelse från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet angående information om arbetet med Trafikplan 2050.
1(2) Strategisk utveckling Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-05-08 Trafiknämnden 2018-06-19, punkt 16 Ärende TN 2014-0777 Infosäkerhetsklass K1 (Öppen) Skrivelse från
Läs merIdéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Idéer till nya tunnelbanor: några översiktliga analyser Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Institutionen för Transportvetenskap och Centrum för Transportstudier
Läs merLägesrapport 2 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad
Stadsbyggnadskntret 2011-12-22 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Bverket/ Pstadress: Stadsbyggnadskntret Upplands Väsby kmmun 194 80 Upplands
Läs merKALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A
KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll
Läs merFörstudie om tunnelbana till Nacka och idéstudie om utbyggnad av tunnelbana till Gullmarsplan/Söderort
Stockholms läns landsting 1(9) Förvaltningen för utbyggd tunnelbana Handläggare: Stefan Persson Ankom Stockholms läns landsting 2014-03- 2 8 Landstingsstyrelsens arbetsutskott wisiivmtilt^ IIMllllllll
Läs merENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET. Vallgatan 2 Karlskrona. Oktober 2011 EVU AB. Nicklas Ohlsson / Anna Abrahamsson
ENERGIKARTLÄGGNING RESIDENSET Vallgatan 2 Karlskrna Oktber 2011 EVU AB Nicklas Ohlssn / Anna Abrahamssn Innehåll 1. Allmänna uppgifter m uppdraget... 3 1.1 Uppdragets innehåll... 3 1.2 Kntaktpersn under
Läs merRevisionsrapport. Investeringar. Katrineholms kommun. Annika Hansson, Cert kommunal revisor Jukka Törrö November 2011
Revisinsrapprt Investeringar granskning med utgångspunkt i gd eknmisk hushållning Katrinehlms kmmun Annika Hanssn, Cert kmmunal revisr Jukka Törrö Nvember 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ch
Läs merNätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)
Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket
Läs merModerat spårvägsvision för Stockholm
Moderat spårvägsvision för Stockholm - en del av framtidens moderna och miljövänliga kollektivtrafik Augusti 2010 När Stockholm växer måste också kollektivtrafiken växa När Stockholm växer måste också
Läs merÄrendebeskrivning. Beslutsunderlag. Förslag till beslut
1(3) Sara Catoni 08-686 1937 sara.catoni@sll.se Trafiknämnden 2018-02-20, punkt 16 Svar på skrivelse från S och MP - Kostnader för automatiserad drift på röda linjen samt skrivelse från MP Ny upphandling
Läs merAuktorisation och grupphantering Fas II - Projektplan
Auktrisatin ch grupphantering Fas II Prjektplan Innehåll Bakgrund... 3 Kppling till andra prjekt ch verksamheter... 3 Mål... 3 Prjektmål... 3 Effektmål... 3 Organisatin... 4 Budget... 4 Prjektaktiviteter...
Läs merSocialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10
G= Malung-Sälens kmmun 1 Plats ch tid Beslutande Scialkntret, Mravägen 4, Malung, kl. 09.00-12.10 Carina Albertssn (S), rdförande Brita Shlin (M), vice rdförande Birgitta Örjas (S) Jörgen Nrén (S) Britt-Marie
Läs merVI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA. Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus. Stockholm 2010-05-27
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting och Stadshus Stockholm 2010-05-27 VI KAN INTE VÄNTA PÅ MER TUNNELBANA Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Stockholm T: 08-737 44 11 www.socialdemokraterna.se/stockholm
Läs mer9~, REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Vaggeryds kommun 2015-01 2015-12 Nytt
Referens Em il Hesse Beteckning fb/!j 9~, R 12214 /}r l pr~; / Antal sidr 1 (3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: År ch månad för prjektavslut: Status: Future
Läs merUppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2016/856 Uppdrag m kvalitetsutveckling inm e-lärandemrådet vid Uppsala universitet Direktiv för fas 1 Beslutade av rektr 2016-05-24 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ch förutsättningar 3 2 Uppdraget
Läs merBeredningsplan för Transportplan för Nyköpings kommun
Dnr KK14/308 BEREDNINGSPLAN STYRDOKUMENT Beredningsplan för Transprtplan för Nyköpings kmmun Beslutad av Kmmunstyrelsen 2015-02-09, 33 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund ch syfte med styrdkumentet...
Läs merGÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21
GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt
Läs merAktivitets- och internkontrollplan, bilaga till nämndsplan Lokala nämnden Halmstad år 2015
Aktivitets- ch internkntrllplan, bilaga till nämndsplan Lkala nämnden Halmstad år 2015 [Reviderad 2015-08-28] Lkala nämndens uppdrag Det övergripande uppdraget för lkal nämnd är att ur ett invånarperspektiv
Läs mer