Ruds förskolor LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET

Transkript

1 Ruds förskolor Vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete LOKAL UTVECKLINGSPLAN FÖR LÄSÅRET Avdelningens namn:

2 Den lokala utvecklingsplanen är en del i förskolenhetens Arbetsplan-utbildningsplan. Arbetsplanen är den plan som beskriver förskolans mål och uppdrag i sin helhet utifrån lagar och förordningar som vi har att rätta oss efter, och ger en bild av den specifika förskolan. I skollagen kallas denna plan för utbildningsplan. I utvecklingsplanen presenteras de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och kvalitetsgranska extra under året. Vi kallar dessa områden för utvecklingsområden. Utvecklingsområdena ingår i förskolans systematiska kvalitetsarbete och redovisas maj Utifrån 2018 års systematiska kvalitetsarbete, enheternas utvärderingar, skolinspektionens tillsyn, områdesstrukturen och genom dialog med medarbetarna prioriteras följande kunskapsområden inför läsåret Språk, specialpedagogisk kompetens, enhetens eget utvecklingsområde. Arbetslagen ska utveckla förskolans interkulturella förhållningssätt inom alla områden. Det språkliga arbetet genomsyrar hela verksamheten. Detta område har lyfts på kommunal nivå och kommer att ligga med under rubriken språk. Förskolan måste anpassa sig och göra ändringar för att omfatta olika kulturer. Det är förskolan och pedagogerna som ansvarar för barnens språkutveckling. Hur kan förskolan skapa en språklig miljö för alla barn oavsett vilket språk barnet pratar? Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med, och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Med den här utvecklingsplanen blir läsårets arbete välkänt och förankrat hos alla pedagoger. Arbetslaget har ansvar att utforma undervisning utifrån Läroplanen, men hur genomförandet styrs upp i just er grupp råder ni pedagoger över. Barngruppernas ålder, sammansättningar och förutsättningar varierar, vilket innebär att det kommer att se olika ut på de olika avdelningarna. Förskolan ska erbjuda barn en stimulerande verksamhet med lärande, utmaningar, utveckling och omsorg, på deras egna specifika nivå. Tydlig organisation, ansvarsområden och rutiner ska också skrivas ner. Det är många detaljer som behöver ses över för att verksamheten ska fungera. Som till exempel hur vi placerar oss i olika rum eller vem som ska göra vilka arbetsuppgifter. Det är de små detaljerna som gör att vi lyckas med vårt uppdrag. Vi behöver hitta strategier för att skapa en stabil organisation, så att vi lättare kan ägna oss åt förskolans uppdrag. Arbetsprocessen i vårt systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete Förskolans läroplan är komplex. Det är omöjligt att utvärdera, granska och värdera förskolans alla strävansmål. I det systematiska kvalitets och utvecklingsarbete väljer vi ut utvecklingsområden. I år ligger språk som en röd tråd i verksamheten och språket ska genomsyra alla arbetsområden i Läroplanen. Det är alltid en utmaning att sätta fingret på vad som är viktigt att utveckla och förbättra. En kartläggning av nuläget, vilka är våra styrkor och utvecklingsområden. Nästa steg är att planera för hur vi bibehåller våra styrkor och tar oss an de utvecklingsområden vi har fått syn på. 2

3 Framgångsfaktorer/ utvecklingsområden som kommit fram i era utvärderingar, skolinspektionens tillsyn, områdesstrukturen, Barn och ungdomsnämnden, det är faktorer som ligger till grund för årets utvecklingsplan. Upplevelsen är att det bedrivs ett väl genomtänkt och medvetet arbete ute på enheterna. Det känns dels vid besök, när vi läst era utvärderingar och på uppföljningsmöten på Alp. I utvärderingarna redogörs att barnen fått lära sig genom olika uttrycksformer på ett lekpedagogiskt arbetssätt genom bland annat dans, sång, drama, rörelse och bild. Ni lyfter att barnen lär bäst genom att få försöka, uppleva, skapa, undersöka och dra slutsatser. Vidare delar ni in barnen i mindre grupper för att anpassa undervisningen utifrån olika behov och förutsättningar, för att kunna stödja och uppmuntra alla barn. Språket har legat som en röd tråd i verksamheten och genomsyrat läroplanens olika områden. Ni har arbetet med olika temaarbeten som valts, dels utifrån barnens intressen men också genom områden som ni pedagoger har uppmärksammat vilka ni tror engagerar barnen. Ett flertal avdelningar har varit med i lilla bokbryggan. De avdelningar där vi sett att tydligt strukturerat språkarbete på ett kontinuerligt och medvetet sätt skett, kan vi också se en stor utveckling av språket. På de olika avdelningarna har man använt språkmaterial som varit anpassat utifrån barngruppens ålder, vilket har legat som grund för språkarbetet. Genom utvärderingen har vi uppmärksammat att det finns önskemål att köpa in ett gemensamt språkmaterial till enheterna. Vi har utifrån den tanken köpt in materialet Före Bornholmsmodellen. Angående bokläsning har ni blivit mer medvetna av vikten att läsa. Boksamtal efter sagostund/lässtund har utifrån era utvärderingar visat på goda resultat. Bildstöd/tecken som stöd/konkreta material är hjälpmedel som har används för att förtydliga språket för alla barn. Vilket gett gott resultat. Under hösten tar vi nya tag med TAKK kurs och hoppas på ytterligare steg framåt. Genom ett medvetet förhållningssätt i vardagen och i språkarbetet har god framgång skett i språkarbetet. Angående att följa upp arbetet i våra lärandeobjekt är det flera som kommit igång och fått arbetet att flyta på i positiv riktning. Några uppger att de har kommit igång men att analysen bör utvecklas, här har vi en del att utveckla för att ligga i fas med vad våra styrdokument kräver. Vissa avdelningar saknar och vill få till samtalsgrupper på enheten med givna områden att diskutera. Hur vi ska få till dessa grupper måste diskuteras på respektive enhet. Flerspråkighetsarbetet har kommit igång hos de flesta avdelningarna och många uppger att de vill utveckla arbetet ytterligare. Stödmaterial ligger på solsidan och litteratur finns inköpt för olika tankar och arbetssätt. Genom NPF utbildningen har kompetensen stärkts och ni har lyft att den gett er mer förutsättningar att möta barn som behöver stöd. Ni skriver att det är en pedagogisk utmaning 3

4 att skapa en verksamhet där alla barn kan utvecklas och lära sig oberoende av funktionsvariation. Viktiga framgångsfaktorer som ni nämner är bland annat tydlig pedagogik, samarbete med föräldrar, gemensam barnsyn/värdegrund, struktur och tydlig organisation. Det är viktigt att skapa en relation, förtroende och trygghet med barnet och pedagoger får hjälpa varandra att inte halka in i ett kategoriskt tankesätt. Likabehandlingsplanens utformning har varit anpassad så att den skall kunna hållas levande i verksamheten. Många uppger att det fungerat bra att följa upp de förebyggande och främjande åtgärderna kontinuerligt, medan någon avdelning har haft svårt att komma igång. Rapporten från skolinspektionens tillsyn uppger bland annat: Att det pedagogiska arbetet inte är tillräckligt målstyrt och undervisningen därmed blir otydlig. Det är oerhört viktigt att hitta strukturer och rutiner på enheten för det systematiska pedagogiska arbetet. Barn- och ungdomsnämnden nämner att det är först och främst utifrån sitt eget systematiska kvalitetsarbete som man ser vad som behöver satsas på. Men att det är tre områden som ska prioriteras; Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, digitalisering, ett nytt vi en gemenskap, där alla har en självklar plats. Vi strävar efter att få in dessa områden i planen på ett naturligt sätt. Läsårets prioriterade delar av verksamheten som vi har valt att granska särskilt och utvärdera våren Språk Bakgrund Vi har under flera år haft språk som prioriterat område och väljer att fortsätta med det, då språket är en viktig del i allt lärande. Språket är det mest centrala i ett barns uppväxt och är ett viktigt verktyg till andra kunskapsområden. Fram till skolstarten sker den viktigaste delen av språk-och talutveckling i en människas liv. Här har vi en möjlighet att lägga en bra grund inför skolans läs-och skrivutveckling. Språket är förskolans viktigaste uppdrag, så det kan vi inte välja bort utan vi fortsätter att utmana och utveckla språkarbetet. Lpfö 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn: - utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. - visar intresse för skriftspråket samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner. - visar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa. - som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 4

5 Flerspråkighet: Förskolan ska sträva efter ett flerspråkigt perspektiv gällande språkutvecklingen. Målet med detta i förskolan är att utveckla det svenska språket och samtidigt ge förutsättningar för att bibehålla och utveckla barnens modersmål och förståelse för den kultur de har med sig. Vi ska utveckla det interkulturella förhållningssättet inom läroplanens alla områden. Eftersom vi på förskolan inte har kvar modersmålslärare har vårt arbete med flerspråkighet blivit extra viktigt. Förskolan ska synliggöra och arbeta med alla barns modersmål/kulturer på olika sätt, parallellt med avdelningens tema. - Litteratur i ämnet finns inköpt till alla enheter, läs och få tips. - Stödmaterialet för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska, ger vägledning och tips på arbetssätt, inskolning, språksamtal m.m. Materialet ligger på Solsidan - Alp protokollet; Med hjälp av dokumentation följs arbetet upp under språk. Att diskutera; Vilka språk finns representerade i vår barngrupp? Hur ska vi få till ett flerspråkigt arbetssätt naturligt i vår verksamhet? Hur kan vi synliggöra vårt flerspråkiga arbetssätt i miljön? Hur tänker vi kring begreppet interkulturellt förhållningssätt Sagostund - läsning: Genom daglig läsning i mindre grupper gess barnet möjlighet till ett rikt språk. Barnen kommer i kontakt med olika språkliga uttryckssätt och får även möjlighet att samtala och ställa frågor om det lästa. All forskning visar på en positiv utveckling genom läsning och dess betydelse för kommande läs- och skrivutveckling. Med hjälp av tjänsten Polyglutt har alla tillgång till ett komplement till läsningen på olika språk. Polyglutt är en språkutvecklande pedagogisk bilderboktjänst. Det är ett hjälpmedel för att jobba med läsning och flerspråkighet i förskolan. Ett flertal barnböcker finns inlästa på många olika språk. Till tjänsten finns även en pedagogisk handledning som ger konkreta tips på hur man kan arbeta med bland annat språkutvecklande boksamtal. Att diskutera; Hur tänker vi om avdelningens lässtunder? Hur kan vi utveckla det arbetet för att tillgodose alla barns behov? Temaarbete: Språket ska genomsyra alla arbetsområden som ingår i förskolans läroplan. Med ett tematiskt arbete blir barnens lärande mångsidigt och sammanhängande. Att arbeta med tema handlar om att arbeta på barnens villkor. Plocka upp det barnen tillför genom deras intressen, lyssna in deras förkunskaper och jobba utifrån det, med många uttrycksformer på ett lekpedagogiskt arbetssätt. Pedagoger behöver hela tiden se, höra vad som sker, hur kan vi utmana/fördjupa och lära mer. Då får barnen inflytande över sitt eget lärande som det tydligt uttrycks i läroplanen. 5

6 Böcker, fakta, sagor Musik Ord och begrepp Rim och ramsor Drama Rörelselekar Vårdnadshavares delaktighet Natur och miljö TEMA Matematiska begrepp Teknik och experiment Lekar, lekmiljöer IT Värdegrund genus Att diskutera; Vilket tema kommer vi att utgå ifrån? Språkmaterial: Språkarbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Materialet Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan är nu inköpt till alla grupper där äldre barn ingår. Några grupper har den äldre versionen, men vi tänker köpa in den nya reviderade versionen till alla. Nu har vi ett gemensamt språkmaterial på området som vi ska utgå ifrån i vårt språkarbete. Bornholmsmodellen är ett välkänt och beprövat material, både hos oss på Rud och i riket. Genom språksamlingar på avdelningarna fokuserar vi på ramsor, sånger och språklekar som stimulerar barnens språkliga medvetenhet. Forskning visar att det systematiska arbetet med språklekar underlättar barnens framtida läsinlärning och förebygger lässvårigheter. De avdelningar med yngre barn fortsätter med Babblarna som är ett bra material för de yngsta barnen. Hur ska vi organisera upp vårt språkarbete, skapa förutsättningar, stödja, uppmuntra och utmana alla barn? 6

7 Undervisning: Läroplanen beskriver att det ska finnas undervisning i förskolan. Målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling. Målstyrda processer är den terminologi vi använder på förskolorna. Att planera, dokumentera och utvärdera sin undervisning, där man utgått från läroplanen och de didaktiska frågorna vad? hur? varför? och vem? är nödvändig för att se barns förändrade kunnande över tid. Vad är undervisning och vad är lärande? Lärande beskrivs som något som sker när som helst och överallt medan undervisning är en planerad dokumenterad aktivitet med ett tydligt syfte som bottnar i strävansmålen. För att undervisa i förskolan krävs en lyhördhet för barnets signaler och att man som pedagog förmår justera sina tankar och anpassa undervisningen till att svara på barnets signaler. Förskolan med sin undervisning lägger grunden till ett lärande, till nyfikenhet och viljan att lära mer. Undervisning är starkt kopplat till skolan men vi behöver föra en diskussion om vad det betyder för förskolan och hur vi ska definiera begreppet. Vad betyder begreppet undervisning för oss? Hur sker undervisningen hos oss ut? Vad är en bra undervisning? vilka moment, frågeställningar och förhållningssätt bör vara med? Dokumentation/lärandeobjekt För att det pedagogiska arbetet ska bli tillräckligt målstyrt, följa och fånga upp lärandet, behövs dokumentation. I läroplanen uttrycks det att vi ska följa upp varje barns utveckling och lärande. Den pedagogiska dokumentationen är ett viktigt redskap för att följa varje barns utveckling. Vi behöver bedöma barns förändrade kunnande, utan att bedöma barnet. Barn gör saker, de lär sig, hur går det till egentligen? Det är inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas, det är barnets förmågor och lärprocesser som ska uppmärksammas. Vår utgångspunkt är att vi vill försöka se, höra och förstå vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor de har och därigenom analysera för att kunna utmana och lägga sig på rätt nivå i sin undervisning och sitt fortsatta arbete med barn och grupp. Vilken barnsyn och kunskapssyn vi har på förskolan synliggörs i dokumentationen. På området har vi dokumentet lärandeobjekt som är ett tydligt och överskådligt material där vi kan se många användningsområden. Bland annat kan man planera undervisning som är anpassad, följa upp varje barns enskilda utveckling och det är även ett bra underlag för både utvecklingssamtalet och det kollegiala lärandet. Utan denna dokumentation är det svårt att få det pedagogiska arbetet tillräckligt målstyrt och undervisningen blir därmed otydlig. Vi ser att dokumentationen varit framgångsrik gällande språkutveckling, för de avdelningar där arbetet blivit systematiserat. 7

8 Vad är syftet med dokumentation för vårt arbetslag? Hur blir dokumentationen pedagogisk dokumentation? Hur är barnen delaktiga i processen? På vilket sätt formar den pedagogiska dokumentationen vår verksamhet? Hur använder vi dokumentationen på utvecklingssamtal/vårdnadshavarmöten? Lärmiljöer: Förskolan ska erbjuda en pedagogisk miljö som skapar möjligheter för varje barn att utmanas, lära och utvecklas. Detta innebär att pedagogerna tar ansvar för att tar reda på vad som intresserar barnen och därefter skapa lärmiljöer utifrån barnens intressen. Förskolan behöver fundera över hur man kan skapa en lärmiljö där barnen får möjlighet att utforska och lära mer. Miljön kan möjliggöra och begränsa, material kan vara lättillgängligt eller osynligt. Hur skapar vi en miljö där barnen får möjlighet att utforska och lära sig? Vilka material, platser, situationer hos oss möjliggör lärande utifrån läroplanens områden? Är miljön tillåtande? Vilka pedagogiska utmaningar ställs barnen inför i miljön? Digitalisering: Dagens samhällsutveckling gör att det är viktigt att alla barn, redan i förskolan ges förutsättningar att utveckla digital kompetens och en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Vad kan vi använda tekniken till? Barnen ska få möjlighet att skapa, kommunicera med olika material och tekniker. I den översyn av läroplanen för förskolan som pågår nu, står det att förskolan ska ge barnen förutsättningar att utveckla sin digitala kompetens. Idag har vi många lärplattor i verksamheten, men det finns en rädsla hos ett flertal pedagoger att Ipaden blir en spelmaskin. Studier visar att barn engagerar sig i ett spel så länge det finns utmaningar i det. Därefter söker de nya utmaningar. Lärplattans mångsidighet gör den till ett bra dokumentationsverktyg och barnen kan bli mer delaktiga i både dokumentation och sin individuella utveckling. Ny litteratur finns inköpt till alla enheter som kan ge inspiration. Surfplattan utomhus Mediepedagogik och Programmering i förskolan. Alla avdelningar har inte startat upp sina sajter, det bör vi göra så fort som möjligt för att få till en likvärdighet på området. Sajterna ger inte enbart en likvärdighet, utan även en möjlighet till vårdnadshavare att ta del av verksamhetens innehåll och som informationskanal. Utifrån GDPR är det viktigt att vi tänker på personuppgiftslagen och är restriktiva med vad, hur vi skriver och uttrycker oss. Vi tar reda mer på om kommunen har gemensamma tydliga riktlinjer utformade och återkommer med detta. Hur kan vi möjliggöra digital kompetens både hos oss själva och hos barnen? Digital kompetens finns hos barnen, men hur ska vi kunna utmana detta vidare? Hur ska lärplattan användas hos oss i verksamheten? Ska den tillåtas i den fria leken? 8

9 Specialpedagogisk kompetens Bakgrund Förra läsåret genomförde all personal inom förskolan SPSM:s utbildning för barn med NPF, neuropsykiatrisk funktionsvariationer. Pedagoger som inte hade möjlighet, kommer att få gå denna utbildning senare. Syftet med utbildningen har varit att stärka medarbetarnas kompetens inom det specialpedagogiska området. Utbildning har gett ökade förutsättningar för att möta barn som behöver mer stöttning och anpassning. Genom att jobba förebyggande, ge stöd och tidiga insatser utvecklas ett relationellt förhållningssätt gentemot alla barn och att det kategoriska tänkandet minimeras. I förskolan utvärderar man inte barnen utan man utvärderar hur väl verksamheten har svarat mot barnets behov. Lpfö 98/10 Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn gör rätt om de kan Det är viktigt att vi håller arbetet aktuellt gällande barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Genom att ta hjälp av varandra när tankar om behov uppstår har vi lättare att hitta lösningar, det finns mycket kompetens i verksamheten. Ofta är utmaningen att hitta utrymme och bra former för kollegiala, pedagogiska diskussioner. Det är viktigt att ta till vara både bra och mindre bra insatser och utveckla utifrån dessa. Vi kan lära och utvecklas både när vi misslyckas och när vi lyckas med våra anpassningar. Om miljö och bemötandet är anpassat, är risken att problemen uppstår mindre. När ni har ett barn ni har tankar om, se till att ni dokumenterar nuläget och vilka anpassningar ni gjort. Utvärdera vad anpassningarna haft för effekt innan ni förändrar igen. Ny litteratur är inköpt till alla enheter Beteendeproblem i förskolan om lågaffektivt bemötande. Boken är skriven av utbildare och författare David Edfelt. En föreläsning under halvdag med författaren kommer ske 15/10-18 där all personal deltar. David Edfelt skriver bland annat: För många barn innebär vardagliga situationer och rutiner i förskolan mycket stora utmaningar. Nyckeln till att hjälpa dessa barn är rätt kunskap hos pedagogerna. Bokens budskap är att det alltid finns skäl till ett problemskapande beteende men också lösningar. 9

10 Det är viktigt att arbetslaget diskuterar och utvecklar en samsyn kring bemötande av olikheter. Vilka anpassning gör ni gruppen för att stärka individerna? Hur ser ni på begreppen rättvisa kontra orättvisa gällande barn i behov av stöd? Hur tolkar och tänker ni runt rubriken Barn gör rätt om de kan? Reflektera över hur ni utvärderar era anpassningar. Enhetens eget utvecklingsområde Har ni något område på er enhet som ni skulle vilja utveckla och satsa på? Diskutera i huset, det kan vara ett område som ni tycker bör utvecklas eller ett område ni är bra på och vill utveckla och utmana vidare. Vilket område har ni tillsammans valt på enheten att jobba med och varför? Hur kommer ni att jobba med området? Behöver ni någon stöttning i ert arbete? Likabehandlingsplanen: Planen kommer som helhet att utvärderas i december. En en från varje avdelning, på enheten, tillsammans med Yvonne upprättar nästa års plan utifrån utvärderingen december -18. Under hösten -18 fortsätter ni arbetet med att skriva ner förebyggande åtgärder och främjande insatser och utvärderar kontinuerligt på era Alp. En ny kortversion av likabehandlingsplanen finns att dela ut till nya vårdnadshavare och att sättas upp i hallen. Vad behöver vår grupp jobba med utifrån likabehandlingsplanen? Hur ska vi få barn och föräldrar involverade i arbetet? 10

11 11