ARBETSPLAN RUDSKOGENS FÖRSKOLA Reviderad

Transkript

1 ARBETSPLAN RUDSKOGENS FÖRSKOLA Reviderad Fredrik Malm Förskolechef Rudsängens förskola Tel

2 Förord Rudskogens förskola hittar du på norra Rud. Närheten till skogen ger ditt barn rika tillfällen för spännande och lustfyllda aktiviteter. Förskolan har fyra avdelningar. Två av avdelningarna är för yngre barn och två är för äldre barn. Förskolan arbetar utifrån ett temainriktat arbetssätt där dokumentation och inflytande bidrar till ett ömsesidigt lärande och är viktiga verktyg för att fånga barnens teorier och tankar kopplat till läroplanens mål Lpfö98/10. Vår utgångspunkt är att vi vill försöka se, höra och förstå vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor de har och därigenom utmana dem. Språket löper som en röd tråd i alla aktiviteter och är förskolans viktigaste uppdrag. Språk och kommunikation lägger grunden för allt lärande. Det är viktigt att ditt barn trivs hos oss. På Rudskogens förskola arbetar vi för att alla barn ska känna sig trygga och respekterade. Detta gör vi på många olika sätt bland annat genom att uppmärksamma barnen på sina kompisar och visa glädje över varandra. Förskolan arbetar mycket med frågor som rör bemötande och lär tidigt barnen hur man är en bra kompis. Arbetsplan Inledning Skollagen föreskriver att det ska finnas en utbildning på varje förskolenhet mot de mål som finns i skollagen, läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 och i andra styrdokument. Varje enhets arbete ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och sträva efter att utbildningen utvecklas. Förskolechefen beslutar och tar ansvar för upprättandet av arbetsplanen. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av förskollärare, barnskötare och barn. Barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Vårdnadshavare kan bland annat delta genom föräldramöten och genom kund och brukarundersökningen, KBU. Förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbetet uppfylls vid enheten och att det genomförs enligt de mål som finns för utbildningen i lagar och förordningar. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. Arbetsplanen är en konkretisering av Läroplanen Lpfö 98/10. Den beskriver övergripande hur personalen på förskolan arbetar för att sträva mot Läroplanens mål. Den ska vara ett stöd för förskolechef, pedagoger och de enskilda arbetslagen. Den är även ett hjälpmedel till vårdnadshavarna för att bli delaktiga i verksamheten. Planen är ett verktyg för uppföljning, utvärdering, utveckling och kvalitetshöjning av verksamheterna.

3 Förskolans arbetsplan är en länk i en kedja av olika styrdokument där alla samlade dokument bildar en helhet. Internationella styrdokument FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Agenda 21 Nationella styrdokument Läroplanen för förskolan Lpfö98/10 Kommunala styrdokument Karlstads kommuns Strategiska plan Barn och ungdomsförvaltningens verksamhetsplan Lokala styrdokument Arbetsplan för förskolan I Arbetsplanen ingår följande dokument som finns som egna planer och tillhör Arbetsplanen. Dokument 1. Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2. Plan för det systematiska utvecklingsarbetet med utvecklingsområden för innevarande läsår 3. Handlingsplan för krisberedskap 4. Handlingsplan för säkerhet 5. Systematisk arbetsmiljöplan 6. Jämställdhetsplan

4 Rudskogens Arbetsplan Rudskogens arbetsplan är en grund och viktig förutsättning för verksamheten. På Rudskogens förskola finns det en tydlig och genomtänkt organisation som är verktyget för att barns och pedagogers lärande ständigt ska utvecklas. Förskolan har en organisation som möjliggör allas delaktighet. Organisationen och processerna är viktiga för att skapa ett lugn, tid och rum för olika aktiviteter i små och stora sammanhang. Det finns organisation för dagen, veckan, terminen och året som skapar rytm och bildar ett sammanhang. Vår arbetsplan utgår från den struktur som finns i Läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 och uppdraget i dess helhet från de lagar och förordningar vi har att rätta oss efter. Förskolans uppdrag; Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Av skollagen framgår att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som möjligt. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kulturer ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Lpfö 98/10

5 2. Normer och värden 2:1 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. Lpfö 98/10 De behov och intressen barnen visar ligger till grund, tillsammans med läroplanen för planering av verksamheten. Vi på Rudskogens förskola arbetar med att alla barn skall bli sedda och få ett bra bemötande varje dag på förskolan av både barn och pedagoger. -Förskolan fokuserar verksamheten på det som fungerar bra, är utvecklande, på barnens positiva och starka sidor. Vi vill få till en verksamhet där barn och pedagoger har roligt, lär, utforskar och utvecklas tillsammans. -Förskolan utarbetar inför varje läsår, en tydlig och genomtänkt organisation med rutiner och struktur som skapar tydlighet, trygghet, gemenskap och ett lugn. Man delar in barnen i mindre grupper under dagen, då alla barn får bättre möjlighet att ta plats, bli sedda, lyssnade på och våga uttrycka sin åsikt. -Förskolan utarbetar gemensamma kompisregler tillsammans med barnen. Pedagogerna hjälper barnen med strategier och verktyg, så att de kan förstå och sätta gränser för sitt eget och andras beteende t.ex. Stopphanden, lyssna på varandra, sätta ord på känslor, vänta på sin tur, prata istället för att slå, hämta en vuxen som kan hjälpa m.m. För detta krävs närvarande och stöttande pedagoger. -Förskolan bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller utryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder samt kränkande behandling. Mål för arbetet finns nedskrivet i förskolans likabehandlingsplan, som upprättas och utvärderas varje år. Vid upprättande av planen är personalen på respektive enhet delaktig i arbetet i allt från utvärdering till ny plan. Vårdnadshavare blir informerade och delaktiga om planen vid inskolning, utvecklingssamtal och olika former av vårdnadshavarmöten. Barnen på förskolan blir delaktiga i aktiviteter runt både främjande och förebyggande arbeten, då koppling till planen förklaras. De främjande och förebyggande åtgärderna utvärderas kontinuerlig på personalens alp. Förutsättning för att detta arbete skall ge resultat är att vi pedagoger som omger barnen är goda förebilder, har förståelse så att vi kan skapa många olika möjligheter för barnen. Vi pedagoger samtalar om, diskuterar och reflekterar ständigt kring normer och värden i arbetslagen och på förskolan. -Förskolan synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt parallellt med förskolans tema. Förskolan översätter olika ord/begrepp som är viktiga i vardagen och i temaarbetet. Polyglutt som är sagoböcker på olika språk, QR koder, flaggor och världskartan är olika hjälpmedel som används i verksamheten. En mångkulturell almanacka finns på varje enhet, som gör det möjligt att följa olika högtider vilket har betydelse för barnet. Ett stödmaterial i flerspråkighetsarbetet har utarbetats på området som innehåller tips på arbetssätt, inskolning, språksamtal m.m.

6 2:2 Utveckling och lärande: Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Lpfö 98/10 De behov och intressen som barnen visar, ligger till grund tillsammans med läroplanen för planering för verksamheten. -Förskolans lärande står i centrum, där alla barn ska ges långsiktiga förutsättningar att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar. -Förskolans utvecklingsområde under läsåret är språket, som skall genomsyra läroplanens alla områden. Språk och kommunikation lägger grunden för allt lärande. Språkarbetet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Materialet Före Bornholmsmodellen, språklekar i förskolan används i grupper där äldre barn ingår och för de yngre barnen finns språkmaterialet Babblarna. Förskolan trycker också på den dagliga sagostunden, där barnen i mindre grupper får möjlighet att samtala och ställa frågor om det lästa, all forskning visar på en positiv utveckling genom läsning och dess betydelse för kommande läs- och skrivutveckling. För att förtydliga språket används tecken som stöd, bildstöd och konkreta material i undervisningen. Under läsåret pågår en kurs tecken som stöd med Irene Olsen, för de pedagoger som vill utveckla arbetssättet. -Förskolan jobbar temainriktat för att lärandet ska bli så mångsidigt, sammanhängande och så innehållsrikt som möjligt. Temaarbetet utgår ifrån läroplanens olika områden. Att arbeta med tema handlar om att arbeta på barnens villkor. Förskolan plockar upp det barnen tillför genom deras intressen, lyssna in deras förkunskaper och jobba utifrån många uttrycksformer på ett lekpedagogiskt sätt. Pedagogerna behöver hela tiden se och höra vad som sker, hur kan man utmana/fördjupa och lära mer. Under hösten kommer området att ha ett gemensamt APT, då vår pedagogista ska föreläsa om ett utforskande arbetssätt. Det är ett arbetssätt som bygger på gemensamt projekterande och undersökande arbetssätt, där barn och pedagoger tillsammans formulerar frågeställningar innan de söker lösningar. I början av vårterminen kommer det att genomföras studiebesök på två Reggio Emilia inspirerande förskolor i Mariestad för all personal, för att ytterligare få till ett gemensamt synsätt. - Undervisning i förskolan är en planerad dokumenterad aktivitet med ett tydligt syfte som bottnar i strävansmålen. Målstyrda processer som under ledning av förskollärare syftar till utveckling. Förskolan med sin undervisning lägger grunden till ett lärande, nyfikenhet och viljan att lära mer. - För att det pedagogiska arbetet ska bli tillräckligt målstyrt, följa och fånga upp lärandet, behövs dokumentation. Man behöver följa barns förändrade kunnande utan att bedöma barnet. Barnets förmågor och lärprocesser som ska uppmärksammas. Pedagogernas uppgift blir att försöka se, höra och förstå vad barnen gör, hur de tänker, vilka frågor de har och därigenom analysera för att kunna utmana och lägga sig på rätt nivå i sin undervisning och sitt fortsatta arbete med barn och grupp.

7 -Digitalisering i förskolan är viktig. Redan i förskolan ges barnen förutsättningar att utveckla digital kompetens. Barnen ska få möjlighet att skapa och kommunicera med olika material och tekniker med en rik lärandemiljö med digitala lärverktyg. Genom att använda lärplattans mångsidighet, green screen, göra egna filmer, Webb-ägget, programmering med robotar, belysa olika ytor med projektor, dokumentera sitt lärande, språkutveckling med modern teknik får barnen förutsättningar att se det digitala som ett verktyg. All personal på området har fått åka på studiebesök till Örebro, Bordercrossing, för att få inspiration. Det var en utställning med utgångspunkt från Reggio Emilia pedagogiken, ett arbete med digital teknik för att utforska, experimentera och skapa i mötet med naturen. - Förskolan är dagligen ute och aktiviteter sker både spontant och genom planering efter årstider och väder. Även förskolans skogsbesök utvecklar barnens motorik, inspirerar och lär om växter, djur och kretslopp m.m. 2:3 Barns inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Lpfö 98/10 -Förskolan skall jobba, så att barnen känner att de har inflytande och kan påverka sin vardag, få göra aktiva val aktiviteter, material, kompisar och att barnens intresseområden syns i verksamheten. -Förskolans temaarbete formas och drivs framåt utav barnens idéer och tankar. -Förskolans miljö anpassas så att barnen blir självständiga och kan göra egna val. -Förskolan delar in barnen i mindre grupper under dagen för att ges möjlighet att i mindre grupper kunna uttrycka sina tankar och åsikter. -Förskolans dokumentationer ger tillfällen att vara med och reflektera kring sitt lärande och i utvecklingssamtalen tillsammans med vårdnadshavarna kan barnen påvisa sina lärprocesser utifrån bilddokumentationer.

8 2:4 Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Lpfö 98/10 -När man börjar på förskolan bjuds föräldrarna in till ett inskolningssamtal. Vid detta samtal presenterar ansvarig pedagog inskolningsrutinerna. Förskolan använder sig utav olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. Efter ca 6-8 veckor efter inskolning bjuds man in till ett uppföljningssamtal. -För barn med annat modersmål, följer man stödmaterialet för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska. Ett stödmaterial som har utformats på området, där det bl.a. står att man erbjuder ett språksamtal efter inskolningen. -Genom olika informationskanaler månadsbrev, föräldratavlor, förskolans sajt, väggdokumentationer med bilder, vill vi göra vårdnadshavaren delaktig i vår dagliga verksamhet. Den dagliga kontakten med vårdnadshavaren vid hämtning och lämning ger goda förutsättningar för samverkan. -Förskolan har minst ett vårdnadshavarmöte/gruppmöte per läsår, där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och läsårets temaarbete på avdelningen. -Förskolan bjuder in till utvecklingssamtal med barn och vårdnadshavare minst en gång per termin med ansvarig pedagog. Vi jobbar för att få barnen delaktiga i sitt lärande. -Inom Karlstad kommun använder vi oss av KBU kund och brukarundersökning som ett redskap för att utvärdera våra verksamheter. Denna undersökning görs under våren vartannat kalenderår och är ett viktigt redskap för oss i vårt utvecklingsarbete på förskolan. -Förskolan har alltid alla barns behov i fokus, bemöter barn, lyssnar in och anpassar verksamheten så att alla kan vara trygga och lära utifrån erfarenheter, behov och intressen. Tecken som stöd, bildstöd, dagsscheman m.m. är hjälpmedel som används i vardagen. -Har man barn på avdelningen som av någon anledning är i behov av särskilt stöd, anmäls detta till förskolechef genom en nulägesbeskrivning. Denna beskrivning följs av en utredning runt barnet på organisation, grupp och individnivå. Utredningen görs av pedagogerna på avdelningen, som upprättar en handlingsplan (BIBASS). Specialpedagog kan vara med som stöd i upprättandet av handlingsplan. - Tummen är knuten till vårt område, dit pedagoger kan vända sig om man behöver stöd/handledning runt något barn. Om personal från Tummen är i verksamheten runt ett

9 specifikt barn så är alltid barnets vårdnadshavare informerade innan. Föräldrar kan även vända sig direkt till Tummen om man behöver stöd i något som rör ens barn. -Vid behov kan förskolechef kalla till barnhälsoteammöte. Vid detta möte samlas vårdnadshavare, pedagoger och extern personal från ex. BVC, habiliteringen eller socialtjänsten för att ge en samlad bild och för att tillsammans hitta positiva lösningar för barnet -All personal har fått utbildning om barn med NPF, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Syftet med utbildningen är att stärka medarbetarnas kompetens inom området. Utbildningen har gett ökade förutsättningar för att möta barn som behöver mer stöttning och anpassning. Vi började läsåret med en föreläsning med David Edfelt, som ytterligare belyste vikten av ett lågaffektivt bemötande. NPF kommer att fortgå som fortbildning för nyanställda succesivt. 2:5 Samverkan med förskoleklass Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Lpfö 98/10 Förskolan har en tydlig plan för överlämnande mellan verksamheterna förskola och förskoleklass. Tillsammans uppmärksammas varje barns behov av stöd och stimulans. Dokumentationsunderlag finns, där både barn, vårdnadshavare och pedagog från förskolan skrivit ned vad som är bra för mottagande skola att veta. -Blivande skolbarn har under vårterminen aktiviteter tillsammans på förskolan. -Förskolan besöker skolan och bekantar sig med skolgården. -Lärare från skolan besöker förskolan och träffar blivande skolbarn. 2:6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Lpfö 98/10 Grunden för förskolans uppföljning och utvärdering av verksamheten finns i de analyser pedagogerna gör av barns lärande individuellt och i grupp. -På förskolan upprättas varje läsår en utvecklingsplan som presenterar de kunskapsområden som förskolan ska utveckla och kvalitetsgranska extra under året. Dessa områden blir välkända och förankrade hos alla pedagoger. Detta läsår har vi även lagt till diskussionsfrågor till varje område för att få till ett djup i tänket. Förskolläraren har ansvaret att utforma undervisningen utifrån detta dokument. Vad innehållet ska vara står formulerat i läroplanen, men hur råder pedagogerna över. Tydlig organisation, rutiner, struktur, förhållningssätt/samsyn, ansvarsområden och rutiner skrivs också ner.

10 -I utvecklingsplanen har vi även lyft vikten av att jobba temainriktat utifrån läroplanens mål, så att lärandet blir mångsidigt och sammanhållet. I temaarbetet kommer både gruppens och individens erfarenheter vidga allas lärande. -Undervisning skrivs ner och följs upp av våra pedagogiska planeringar lärandeobjekt där de didaktiska frågeställningarna vad, hur och varför ingår. En analys görs både enskilt av pedagog och kollegialt på våra arbetslagsmöten, där det lärs utav varandra. Denna samlade bild är avgörande för att kunna möta barnen där de befinner sig och hur vi kan arbeta vidare. Dessa dokumentationer blir till ett stöd vid utvecklingssamtal för barn och vårdnadshavare. Pedagogerna påvisar vad deras barn lär och på vilket sätt de lär och utvecklas. -Utvärdering och planering tillsammans med barnen, sker med hjälp av olika former av tillbakablickar av vårt observationsmaterial, som sen leder temat framåt. -Vid höstens vårdnadshavarmöte/grupp presenteras läsårets tema och hur avdelningen jobbar utifrån styrdokumenten -KBU (- kund och brukar undersökning) en föräldraenkät som pedagogerna tar del av och utvecklar utifrån resultatet. -Områdes utvecklingsgrupp ligger nere just nu, men skall återbildas under vårterminen då vi bl.a. kommer att arbeta kring den reviderade läroplanen Lpfö18. -Kontinuerlig uppföljning, utvärdering och utveckling sker på pedagogernas planeringstillfällen. Varje pedagog har enskilt planeringstid varje vecka och en timpott på 46 timmar som kan disponeras under läsåret. Förskolechefens Apt-träffar ingår vid fyra tillfällen. Arbetslagsplanering, alp en timme i veckan. Utöver detta finns fyra kompetensutvecklingsdagar inlagda under läsåret. -Enhetsträffar med förskolechef och representanter från varje avdelning är inplanerade och träffar sker ca var tredje vecka, där information och samtal sker. -LMU ( ledar - och medarbetar undersökning) sker på alla enheter i Karlstad kommun. Resultatet från enhetens undersökning används för att upprätta en handlingsplan för enheten utifrån de utvecklingsområden som framkommit. -Varje höst genomförs en resultatdialog, där representanter från verksamheten tillsammans med förskolechef och skolområdeschef diskuterar förskolans verksamhet. -Under detta läsår har en tjänst, biträdande skolledare på 40% utökats för att ytterligare kunna stötta och följa upp det systematiska kvalitetsarbetet i verksamheten.

11 -Under våren, maj månad görs en utvärdering av förskolans utvecklingsplan av pedagogerna. Förskolechef/biträdande skolledare ger återkoppling av utvärderingen till varje arbetslag. Utvärderingen är underlag för resultat och analys av årets systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete, som förskolechef/biträdande skolledare ansvarar för. Utifrån detta dokument ser man vilka områden som behöver utvecklas under nästa läsår. 2:7 Förskolechefens ansvar Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Tillsammans med arbetslagen följer förskolechefen, alternativt biträdande skolledare, upp barngruppen på individ och gruppnivå, detta för att kartlägga utveckling och behov av stöd och insatser. Förskolechefen har ansvar för att det systematiska utvecklings och kvalitetsarbetet genomförs på varje enhet och avdelning och att det finns rutiner för detta arbete. Kvalitetsarbetet är ett gemensamt arbete mellan förskolechef, förskollärare och barnskötare. Förskolechef ansvarar för att det finns dokumentation runt utvecklingsarbetet och förbereder kommande utvecklingsbehov. Förskolechef ansvarar för medarbetarnas utvecklings- och lönesamtal. Enligt systematik genomförs enhetsmöten, apt, arbetsmiljöronder och samverkan. Vid behov kallas till ytterligare samverkan. Medarbetarna ansvarar för att planera, genomföra, analysera och dokumentera sin verksamhet utifrån målstyrda processer med de didaktiska frågorna som verktyg. Planering av målstyrda processer utgår från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De målstyrda processerna analyseras utifrån de fyra F:en, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Förskolläraren leder den pedagogiska verksamheten i enlighet med strävansmålen i läroplanen och uppdraget i sin helhet. Förskolläraren har ett särskilt ansvar för att verksamheten dokumenteras, följs upp och utvärderas i arbetslagen. Förskolläraren har det övergripande ansvaret för utvecklingssamtalet med föräldrar och barn. Vid olika möten på enheten förs minnesanteckningar. Anteckningarna sparas på enheten och en kopia skickas till förskolechef. När ett olycksfall eller tillbud sker skickas rapport till förskolechef. Vid olycka kartlägger personalen vad som skett och gör en s.k. internutredning av det inträffade. När någon har ett klagomål att framföra så dokumenteras detta gällande kommunens klagomålsrutin.

12