2018/2019. Draken & Trollets Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter

Transkript

1 Draken & Trollets Plan för arbetet med lika rättigheter och lika möjligheter 2018/2019 Förskolans främjande och förebyggande arbete för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten.

2 Förskolans arbete för lika rättigheter och lika möjligheter Arbetet grundar sig i de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Riktlinjer och rutiner för trakasserier och sexuella trakasserier I verksamheten ska det finnas riktlinjer där det tydligt beskrivs vad trakasserier och sexuella trakasserier innebär, var den utsatte kan vända sig och hur arbetet ska se ut. Detta ska finnas oavsett om verksamhetens undersökning finner behov eller inte. Modellen 4 steg I verksamheten genomförs ett fortlöpande arbete utifrån arbetsmodellen 4 steg. Utifrån modellen arbetar verksamheten fram förebyggande och främjande åtgärder mot diskriminering på förskolan. Arbetets fyra steg ska löpande dokumenteras. Undersökning>Analys>Åtgärd>Följ upp och Utvärdering Förebyggande och främjande åtgärder mot diskriminering på förskolan Verksamheten antar, efter undersökning och analys, aktiva åtgärder för att arbeta förebyggande och främjande kring diskriminering på förskolan. Åtgärderna ska genomföras i hela verksamheten. Det behöver inte finnas någon i verksamheten som drabbas idag, utan det handlar om att det finns risk eller hinder som skulle kunna leda till att någon blir diskriminerad. Vad: Det genomförda arbetet Hur: Observation, samtal och reflektionsunderlag När: Januari delutvärdering Maj uppföljning och utvärdering Vad: Kartlägga risker och hinder, attityder normer och strukturer Hur: Observation, samtal och reflektionsunderlag När: September Vad: Förebyggande och främjande åtgärder Hur: Förebyggande arbete genomföras utifrån resultat av analyserna När: Oktober Vad: Orsaker varför? Hur: Sammanställa och dra slutsatser När: Oktober 1

3 Undersökning Arbetslagen arbetar med reflektionsunderlaget på sin reflektionstid. Under september/oktober genomförs samtal, reflektion och observationer i barngruppen. Reflektionsunderlag Frågorna grundar sig i de sju diskrimineringsgrunderna där de vuxna svarar utifrån barnen på förskolan. Samtalsunderlag Samtalen med barnen grundar sig på de sju diskrimineringsgrunderna. Frågorna gäller hur barnen upplever förskolan. Observationer Observationerna grundar sig på de sju diskrimineringsgrunderna och ska utgå från barnens verksamhet på förskolan. Analys När kartläggningen (reflektioner, samtal och observation) sammanställts analyseras orsakerna till upptäckta risker och hinder. Det handlar alltså om att reflektera, analysera och dra slutsatser om varför det ser ut som det gör. Åtgärder Genomföra de förebyggande och främjande åtgärder som krävs utifrån vad undersökningen och analysen visar. Dokumentera de konkreta åtgärder som ska genomföras. Arbeta utifrån de riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder som tagits fram. Uppföljning och utvärdering I januari och maj följer respektive arbetslag upp hur de följt riktlinjer, rutiner och aktiva åtgärder. Till nästa läsår används erfarenheterna tillsammans med en ny undersökning, för att skapa underlag till ny analys. 2

4 Reflektionsunderlag 1. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på kön? (Med kön avses här kvinnor, män, transsexuella, eller annat som kan relateras till individens kön) 2. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på könsöverskridande uttryck eller identitet? (Med könsöverskridande uttryck eller identitet avses här individer som inte identifierar sig som man eller kvinna, utan ser sig som transsexuell) 3. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för baren som grundar sig i etnisk tillhörighet? (Med etnisk tillhörighet avses här olika nationaliteter, hudfärger, kulturer) 4. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i religion eller annan trosuppfattning? (Med religion eller annan trosuppfattning avses här till exempel kristendom och islam, men även ateism är en trosuppfattning) 5. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i funktionsnedsättning? (Med funktionsnedsättning avses hör exempelvis nedsatt syn eller hörsel, allergier, svårt att gå, dyslexi. Kortare episoder som ett brutet ben, ångest eller depression som varar under en månad räknas inte som funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen, lagen kräver längre tid för att kalla det funktionsnedsättning) 6. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i sexuell läggning? (Med sexuell läggning avses här att du inte får behandla en människa annorlunda på grund av vem hen blir kär i) 7. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig i ålder? (Med ålder avses här antal födelsedagar, du får inte behandla en människa annorlunda på grund av ålder) 8. Vilka risker och hinder kan du se i verksamheten för barnen som grundar sig på annan kränkande behandling? (Otrygga platser? Hur fördelar pedagoger sig? Utesluts ur lek ) 3

5 Samtal med barnen Arbetet ska ske i samverkan med barnen. Varje enskilt barn behöver inte delta utan samverkan kan ske med representanter. Syftet med samtalen är att pedagoger ska få syn på risker och hinder i verksamheten. Förslag på samverkan med barnen: Ta kort på några olika miljöer i din verksamhet inne och ute. Med hjälp av smileys kan du fråga barnen hur de känner sig i de olika miljöerna. För samtal. Vid samtal kan det vara lättare för barnen att prata med en handdocka. Samtal utifrån normkritisk litteratur, bilder Erbjud barn att måla supermjuka hjältar och superstrong princess, sitt med barnet/barnen och samtala. Observation Syftet med observationerna är att upptäcka om det i barngruppen finns tecken på risker och hinder eller risker för arbetet mot trakasserier och diskriminering. Ta hänsyn till miljö, material, samspel barn barn, vuxen barn. 1. Kön har alla samma rättigheter och möjligheter? 2. Könsöverskridande uttryck eller identitet råder ett vidgat normkritiskt förhållningssätt? 3. Etnisk tillhörighet har alla samma rättigheter och möjligheter? 4. Religion eller annan trosuppfattning har alla samma rättigheter och möjligheter? 5. Funktionsnedsättning har alla barn möjlighet att delta på sina villkor? 6. Sexuell läggning har alla samma rättigheter och möjligheter? 7. Ålder ges alla möjligheten att delta på sina villkor? 8. Annan kränkande behandling - Otrygga platser? Hur fördelar pedagoger sig? Utesluts ur lek 4

6 Riktlinjer och rutiner - mot trakasserier Trakasserier Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet. För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med någon eller några av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är av sexuell natur. Det kan handla om beröring, tafsande, skämt, förslag, blickar och bilder som är sexuellt anspelande och/eller nedvärderande. Kränkning av barn Kränkningar av barn kan förekomma i form av diskriminering eller kränkande behandling. Det är när ett eller flera barn missgynnas direkt eller indirekt, av skäl i någon annan form än genom en av de sju diskrimineringsgrunderna. Arbetsgång vid befarad kränkande behandling/diskriminering Den som utsätts för trakasserier eller sexuella trakasserier avgör vad som anses vara kränkande. Eftersom upplevelsen av trakasserier kan vara olika är det viktigt att berätta hur du känner. Ett barn ska få hjälp och stöd i den aktuella situationen. De vuxna ska förklara för den som trakasserar att det är obehagligt och ovälkommet och att det måste få ett slut. Personalen följer arbetsgång vid uppgifter om befarad kränkande behandling/diskriminering när de antingen sett eller fått information om trakasserier, kränkningar eller diskriminering. Detta underlättar arbetet med att utreda anmälningar och i det systematiska arbetet att förebygga och främja. Vad händer sedan Förskolan har en skyldighet att utreda alla anmälningar. Detta ska ske snabbt och diskret genom att tala med de inblandade. Information om att det är en pågående utredning ska nå alla inblandade på förskolan. Det ska även informeras om vad utredningen gett när arbetsgivaren är klar. 5

7 Dokumentation av det fortlöpande arbetet Undersök Risker och hinder som framkommit Attityder och strukturer som innebär en risk Sammanfattning av vårt resultat av undersökningen: Vår kartläggning bygger på samtal med barnen, observationer av barngruppen samt reflektioner i arbetslaget utifrån ett antal frågor. De sju diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling står i fokus för vår kartläggning. I barnintervjuerna framkommer att barnen mår bra och trivs på förskolan. De leker överallt på förskolan både ute och inne. De uttrycker inte att de känner sig otrygga någonstans. De pratar om andra barn som de leker med och att de kan prata med någon vuxen om de behöver. Några barn uttrycker att det förekommer att andra barn är hårdhänta mot dom. Detta är något vi också sett i våra observationer. Våra reflektioner utifrån frågor om diskriminering: Vi ser att barnen har samma rättigheter och möjligheter utifrån kön. När det gäller könsöverskridande uttryck ser vi inte så mycket av det i barnens lek och samtal. Barn med annan etisk tillhörighet och annat modersmål har samma rättigheter, men ibland har de kanske inte samma möjligheter på grund av bland annat språket. Religion och trosuppfattning är ett område som inte kommer upp så ofta bland barnen. Då det görs är vi intresserade och samtalar utifrån att man kan tro på olika sätt, utan att lägga någon värdering i det. Vi pedagoger är respektfulla i vårt bemötande av vårdnadshavare i alla lägen och även när det gäller deras religion. Vi gör många anpassningar i verksamheten för att ge barn med funktionsnedsättningar samma möjligheter. Då resurspersoner finns på plats ser vi att de erbjuds samma möjligheter som andra barn. Barnen har samma rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning eftersom vi normaliserar då det kommer upp frågor i samtal eller i lekar osv. Vi anpassar verksamheten så att alla barn kan delta i våra aktiviteter utifrån sin individuella utvecklingsnivå, oavsett ålder. Våra observationer över risk för kränkande behandling: I terminsstarten uppmärksammade vi att flera barn uteslöt andra barn i leken och andra aktiviteter. Det handlade tex om att man inte vill sitta bredvid, leka i samma rum, eller vara tillsammans med vissa i olika styrda aktiviteter. Detta har vi sett sker genom blickar, kroppsspråk och i tal. I vissa fall uttrycker barnen att andra barn inte får vara med på grund av utseende och i andra fall att de bara vill vara med sin bästis och inte vill släppa in andra barn. Vi har också sett att det förekommer att barn gör saker rent fysiskt mot andra barn. De barn som inte talar så mycket svenska kan ha svårt att bli inkluderade i lek och andra aktiviteter. Vi ser tydligt att barnen samspelar bättre när gruppen delas upp i mindre grupper. De platser och situationer som framför allt innebär en ökad risk för otrygghet, konflikter, kränkningar och trakasserier är: Av- och påklädning i hallen om det är många barn samtidigt. I och med att vi nu har två hallar innebär dock av och påklädningssituationer inte lika stor risk för konflikter och kränkningar som förra året. Det blir automatiskt färre barn på samma yta. Övergångar/i väntan på och mellan olika aktiviteter. Vissa barn har svårt för dessa situationer. Vissa platser ute på gården där vi inte har lika god överblick. Stress hos personalen, känslan av otillräcklighet. 6

8 Många barn på liten yta när vädret inte tillåter oss att vara ute (för varmt/för kallt ute). När vi bemöter barnens olika kläder eller utseende, tex tofsar, nya kläder. Analysera De risker och hinder, attityder och strukturer vi sett i vår verksamhet, varför ser det ut som det gör? Det absolut viktigaste i det främjande och förebyggande arbetet för lika rättigheter och möjligheter är att vara närvarande som pedagog så vi ser och hör vad som händer och kan bemöta det i stunden. När vi är närvarande och även aktiva i möten med barnen så finns goda möjligheter att leda barngruppen på ett sätt så att alla känner sig sedda, delaktiga och trygga. När vi på grund av personals frånvaro går kort eller har vikarier är det lätt för pedagogerna att känna sig otillräckliga och stress uppstår. Barnen känner av när vi pedagoger inte är närvarande och det kan leda till oro i gruppen. Vi har inte samma möjlighet att ligga steget före och fånga upp situationer som kan leda till kränkning och diskriminering. Det viktiga är då att vi får syn på det som inte är bra och sätter in insatser. Att våra lokaler är i minsta laget kan ha betydelse för risken för kränkningar. Barnen kan ha svårt att få lugn och ro då det blir många barn på liten yta, de blir trötta och kan ha svårt att varva ner. För vissa barn bidrar det till ett uppvarvat beteende där det kan uppstå konflikter. Att barngruppen har det goda klimat som vi ändå ser att den har tror vi beror på vår eftersträvan att vara närvarande och genuint intresserade av det barnen gör. Vi har även ett respektfullt förhållningssätt där vi alltid strävar efter att vara goda förebilder och pratar om hur man är mot varandra. Det ser vi som förutsättningar för att skapa goda relationer mellan barnen. Att synliggöra goda exempel är något vi arbetat med tidigare och som vi ser som mycket effektfullt, det ger ringar på vattnet. Vi tror det är viktigt att jobba för att här på förskolan är vi kompisar allihop och här är alla vuxnas förhållningssätt (både pedagoger och vårdnadshavare) betydelsefullt. Om vi vuxna ser alla barn, bemöter och bekräftar dem på ett likvärdigt sätt, hjälps vi alla åt i arbetet med inkludering och allas lika värde. Som vårdnadshavare kan det till exempel innebära att hälsa på alla barn man möter när man kommer på morgonen eller prata på ett positivt sätt om barnen på förskolan som grupp tillsammans med sitt barn hemma. Vi tror det är viktigt att jobba tillsammans med vårdnadshavarna med detta. Språket hos barnen är en viktig faktor i det sociala samspelet. De barn som ännu inte pratar så mycket (på grund av ålder eller modersmål) kan ha svårare att inkluderas i lekar och aktiviteter om vi vuxna inte finns med och stöttar. Det sociala samspelet växer i takt med språket. 7

9 Åtgärda Vårt förhållningssätt är att alltid möta varje enskilt barn på individnivå, där vi utmanar barnen utifrån deras nivå och behov, oavsett vilka diskrimineringsgrunder det än gäller. Diskrimineringsgrunder Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etisk tillhörighet Religion eller annan tros-uppfattning Funktions-nedsättning Förebyggande och främjande arbete Vi satsar på att ge flickor och pojkar lika stort inflytande över verksamheten och lika stort utrymme. På samlingarna inför vi talrundor för att gynna såväl tystlåtna flickor som tystlåtna pojkar. När barn visar upp kläder, tofsar eller andra saker de har på sig/med sig tänker vi på att lägga vikt vid sakernas funktion istället för utseendet. Ex tröjan ser varm ut, den passar dig. Detta för att inte lägga någon värdering utifrån kön. Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter på grund av att de är pojkar och tvärt om. Vi kan utmana barnen i deras lekar genom att föreslå olika roller som skrider över könsnormen. Diskussioner och översyn av miljön, skapa könsneutrala lekmiljöer. Vi samtalar i vardagen om allas lika värde oavsett kön. Vi erbjuder alla barn samma aktiviteter. Vi läser litteratur med rollfigurer som har icke stereotypa könsroller samt samtalar med barnen kring detta Kartläggningen visar ingen särskild risk. Vi fortsätter vårt främjande arbete genom att ha ett öppet förhållningssätt. Vi uppmärksammar flerspråkighet på ett positivt sätt. Det är roligt med olika språk och vi kan lära varandra. För att öka barnens (med annat modersmål än svenska) möjligheter till samspel är vår roll viktig att finnas nära och stärka dem och ge både dem och andra redskap för samspel och lek. För att uppmärksamma olika hudfärger finns tex. dockor med olika hudfärger. Vi arbetar aktivt för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer och värderingar genom att samtala om likheter och olikheter ur ett positivt perspektiv. Vi betonar att vi är mer lika än olika. Vi arbetar för att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera andras kulturer. Kartläggningen visar ingen särskild risk. Vi fortsätter vårt främjande arbete genom att vara: öppna för familjers önskemål noggranna med att inte påverka barnen i någon religiös riktning men berättar varför vi i Sverige t.ex. firar jul. Kartläggningen visar ingen särskild risk. Vi fortsätter vårt främjande arbete genom att: anpassa vår verksamhet med hänsyn till barnens olika förutsättningar och utformar den så att alla barn kan delta på sina villkor i de olika aktiviteterna. fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som uttrycker respekt för det enskilda barnets förmågor och förutsättningar. När förskolan renoverades 2011 tänkte man på bland annat synnedsättning, dvs tydliga mörka ramar runt dörrar, belysning mm. Tydliga allergilistor finns uppsatta, kök, personal och ny personal informeras för inget får bli fel. Även andra allergier tas hänsyn till och vi har handlingsplan för dessa. Vi ser till att föräldrarna får tillgång till olika sorters medier för att ta emot information. (Mail, sms, Instagram, anslagstavlan, samtal) då det finns de föräldrar som har uppgett att de har en diagnos eller svårigheter med att ta till sig information. 8

10 Sexuell läggning Ålder Kartläggningen visar ingen särskild risk. Vi fortsätter vårt främjande arbete genom att ha ett öppet förhållningssätt. Kartläggningen visar ingen särskild risk. Vi fortsätter vårt främjande arbete genom att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder Förskolans pedagoger utmanar och låter barnen prova själva oavsett ålder Kränkande behandling Vi försöker utforma miljön efter de förutsättningar som finns så att den är överblickbar. Pedagogerna finns närvarande med barnen och läser av situationer som uppstår, vi ser till att vara steget före Vi placerar oss strategiskt för att få överblick över barnen. Genom att skapa varierade, kreativa och utmanande miljöer och mötesplatser ger vi barnen goda förutsättningar till lek, aktivitet och goda samspel Bibehålla rutiner som gör att situationer där många barn samlas i trånga utrymmen minimeras och att barnens väntan i risksituationer inte blir så lång. Låta barnen få många olika möjligheter att träna sig i att samspela, turtagning och att vänta på sin tur. Vi tror på att stärka allt positivt och att lyfta fram goda exempel. De goda exemplen synliggörs för barnen på olika sätt och belyses vid utvecklingssamtal. Vi lyfter olika dilemman och problem som uppstår i vardagen genom till exempel rollspel och litteratur. Utifrån det kan vi samtala med barnen och öka deras förståelse. Vi använder till exempel den lilla Draken. Vi jobbar aktivt med att stärka barnens språkutveckling. Vi tolkar där det behövs åt barnen och medlar i samspel och konflikter Vi delar barngrupperna så att alla inte är på samma yta samtidigt i den mån vi kan Vi jobbar aktivt med att dela in barnen i grupper för att hjälpa dem hitta många olika kamrater och inte låsa sig vid någon viss. Följa upp och utvärdera Utvärdera hur arbetet fungerat, vilka erfarenheter tar vi med oss? 9

11 ARBETSGÅNG VID UPPGIFTER OM BEFARAD KRÄNKANDE BEHANDLING/DISKRIMINERING SKETT Arbetsgång Uppgifterna kan komma från t.ex. barn, förskollärare, vårdnadshavare, anonym eller annan personal i verksamheten. 1. Personal i verksamheten får kännedom om att kränkande behandling har skett. 2. Personal anmäler till förskolechef genom att fylla i blankett 1 och kontaktar vårdnadshavare. 3. Blankett 1 lämnas sedan till förskolechef som i sin tur anmäler till bildningsförvaltningen (huvudman). 4. Förskolechef avgör om inkommen anmälan och utredning behöver utredas ytterligare med åtgärder eller om händelsen kan anses utagerad och avslutad. 5. Vid allvarligare form av kränkning/upprepad kränkning ska förskolechef utse ansvarig person/personer för eventuella ytterligare utredningar, åtgärder, uppföljning och utvärdering. Se nästa ruta. Uppgifter om att kränkande behandling har skett 1. Utsedd personal ansvarar för blanklett Vårdnadshavare, berörda förskollärare, arbetslag, förskolechef och de inblandade informeras. 3. Fyll i blanketten Åtgärder och uppföljning/utvärdering (blankett 2). 4. Ansvarig person/personer utses för att se till att åtgärder och uppföljning fullföljs. Uppföljning/utvärdering 1. Den/de som är ansvarig följer och utvärderar insatta åtgärder (minst 1 ggr /v. i 2 veckor) med den som har blivit utsatt och den/de som utsätter. Dokumentera på blankett Om kränkningarna har upphört vid uppföljning och utvärdering kan ärendet avslutas. Om inte, fyll i en ny blankett 2. Det är nu viktigt att hitta nya effektiva lösningar för att kränkningarna ska upphöra. Detta ska upprepas till kränkningarna har upphört. Det är viktigt att kränkningarna upphör 10