Norra Stationsgatan omvandlas till en grön boulevard

Transkript

1 Stadsplaegestaltig Norra Statiosa omvadlas till e grö boulevard 33

2 De ya bebyggelse Stadskvarteret Stadskvarter i Pittsburgh, USA (ova och höger) Kvartersstruktur tal, Vasastade Kvartersstruktur tal, Röda Berge d e ya b e byg g e l s e sta ds k va rt e r et Statiosområdet ligger idag i e dalsäka mella Norra Statiosa och Karoliskaberget. Ny bebyggelse förutsätter att topografi omvadlas i si helhet mella Solaväge och Norrtull. Geom e överdäckig av motor - och järväg bildas e sluttig som väder sig mot söder. De ya bebyggelse aläggs som två kvartersbälte som ska förea ierstade med Karoliska. Bebyggelse kommer att iordas i stadssilhuette och få stöd i de resliga stadsfrote i Norra Statiosa. Med Karoliskabergets höjdrygg i orr skapas e sammahägade stadsstruktur som klättrar upp på sydsluttige. Bebyggelse i Hagastade utgår frå stestades ekla adderig av kvartersblock. I Vasastade förekommer två kvartersmodeller dels det stora tals kvarteret med ett mått om cirka meter och med gårdsbebyggelse, dels de småskaliga variate frå talets börja där gårdara är obebyggda som exempelvis i Atlasområdet och Röda bergsområdet. På Hagastade vidareutvecklas Vasastades kvarterstypologi utifrå det småskaliga kvartersblocket. Kvartere adderas kosekvet mella Solaväge och Norrtull, på ömse sidor om Norra Statiosparke. Dess lågsidor hålls låga med sex sju våigar mot a och fyra fem våigar mot de upphöjda och uderbyggda gårdara. Kortsidora får däremot e resligare profil med i geomsitt 12 våigar mot de breda Norra Statiosa och Norra Statiosparke gröska. Gårde hålls alltid visuellt öppe mot söder och mot parkes gröska, me med e tydlig fysisk avgräsig mella de priv och offetliga sfäre. Kvarteres högresta gavelmotiv följer rytmiskt terräge och bygger upp det arkitektoiska temat för områdets två största offetliga rum. Förslaget iebär att e tät stadsstruktur växer fram. Exploaterige är högre ä vad som tidigare prövats i Stockholm. Dels är det ödvädigt med häsy till kostadera för de omfattade överdäckige av väg - och järvägsområde. Dels är det e fördel för möjlighetera till e levade stadsmiljö med bra serviceutbud. E förutsättig är emellertid att området utformas med variatio och hög kvalitet, både vad gäller bebyggelse och de offetliga stadsrumme mella byggadera. E aa förutsättig är att området får e stark kopplig till parkera vid Karlberg och Haga. Mot Norrtull sjuker bostadsbebyggelses höjd efter terräge för att möta Hagaparke. Kvarterstypologi är här skräddarsydd för de smala tomtera mella Norra Statiosa och Norrtull för att klara gällade bullerkrav. På de så kallade besistatiostomte sjuker bebyggelse ytterligare så att skala överesstämmer med Weer - Gre Ceters lägre bebyggelse. Här på gräse mella stade och Hagaparke ka områdets skola förläggas. Vasastades kvartersbebyggelse utvidgas orrut. 34 Kvartersstruktur 2010, Hagastade

3 De ya bebyggelse Stadskvarteret N B E A F A B C D E F D C Sektio B - B, C - C redovisas på sid Sektio A - A Sektio D - D Sektio F - F Sektio E - E 35

4 Urbaitet och täthet u r ba it et o c h t ä t h et Bebyggelse på Stockholms malmar har vuxit fram utifrå väldigt olika topografiska villkor, vilket har bidragit till e mågfald av lokala karaktärer. På Södermalm, Kugsholme och i Vasastade skiftar de för det cetrala Stockholm så karaktäristiskt urbaa atmosfäre. Uder histories gåg har äve varierade stadsbyggadsideal påverkat mågfalde. Vasastade uppvisar e rik flora vad gäller topografiska förutsättigar, täthet och stadsbyggadsideal. För att uppå det urbaa måste e medvetet gestaltad och tät fysisk struktur växa fram, e stark form där stadskvartere adderas till e sammahägade och späade stad. E robust och trivsam struktur håller över tid och förblir itakt är ekoomiska och sociala villkor skiftar. Det är viktigt att strukture ka tillgodose ya och växlade behov, att iehållet ka förädras över tid. De urbaa forme med dess offetlighet itegrerar kulturellt och socialt, sarare ä separerar, och stärker därigeom pluralism och demokratisk utvecklig. Kotiuitet och täthet tillhör väsetliga egeskaper i e såda stadsmässig bebyggelse. Förverkligadet av Hagastade förutsätter e geomgripade förädrig frå det ödsliga idustriladskapet till e levade stadsmiljö. Hagastades urbaa dyamik bygger på upplevelse av kotraster mella lågt och högt, mella trågt och öppet. Det småskaliga kvarterets itima atmosfär kofroteras med de storslaga parkes kovergerade former. I de sluttade terräge förstärks ytterligare rörelse mot både Vasastade eller Hagaparke. Ett starkt arkitektoiskt tema i form av tätt placerade gavelmotiv löper geom hela området och teckar dess specifika urbaa kod. E arkitektoisk variatio är e ödvädig förutsättig för området. De täta stades attraktioskraft och meig ligger i det urbaa stadslivet. Med e bladig av bostäder och arbetsplatser kommer det mesta att fias iom räckhåll. I de ya promeadstade återfis både kvarterskroge rut höret och stadsdeles skola, de kvällsöppa matbutike, liksom caféer och öje stadsbilde präglas av aktiviteter med folkliv och möte. Mågfald och bladig blir det ya Hagastades sigum. Stockholms malmar, söderut 36 Tudor City New York 1923 Grat Park Chicago 1910 Flatiro Buildig New York 1903

5 Urbaitet och täthet Chicago State Street,

6 Solstudier solstudier sol /skugga vår- oc h höstdagjä m ig, 21 m ars oc h 21 septem ber klocka 9.00 klocka klocka klocka orra statiosparke Parkes öst-västliga axel är till midre del solbelyst på förmiddage. På eftermiddage är området väster om Hälsigea till större dele solig. Öster om Hälsigea är de ordliga dele solbelyst. Parkes ord-sydliga axel är solbelyst på förmiddage och e stud i på eftermiddage. Rakt ova bostadsgårdar Bostadsgårdaras markivå är belysta till större dele eller delvis mella klocka Bostadsgårdaras fasader är till delar solbelysta mella klocka Detta beror på de ordsydligt riktade gårdara med sia öppigar mot söder. 38 Sett frå söder fasader Sydväda fasader lägs Norra Statiosa och i kvartere orr om Norra Statiosparke och öster om Hälsigea har sol på morgoe och fram till två- /tretide på eftermiddage. urum Ige förädrig av bebyggelse sker på Norra Statiosas södra sida varför dages situatio i stort sett kvarstår. Hälsigea får sol uder förmiddage. Gatustrukture är ord-sydlig, varför sole tillfälligt belyser de ord-sydliga urumme uder si vadrig frå öst till väst.

7 Solstudier sol /skugga som m arsol stå det, 21 jui klocka 9.00 klocka klocka klocka orra statiosparke De öst-västliga axel ligger i sol i stort sett hela dage, mist sol är det i de sydöstra dele som får sol e stud mitt på dage. De ord-sydliga är solbelyst förmiddag och tidig eftermiddag. bostadsgårdar Sole kommer ed på gårdara mitt på dage. Rakt ova Sett frå söder fasader Sydväda fasader lägs Norra Statiosa och i kvartere orr om Norra Statiosparke och öster om Hälsigea har sol på morgoe och fram till två- /tretide på eftermiddage. urum Ige förädrig av bebyggelse sker på Norra Statiosas södra sida varför dages situatio i stort sett kvarstår. Hälsigea får sol uder förmiddage.gatustrukture är ord-sydlig, varför sole tillfälligt belyser de ord-sydliga urumme uder si vadrig frå öst till väst. 39

8 Markavädig Bostäder Kotor / Hadel Kotor / Forskig Forskig / Allmät ädamål Hotell och koferesaläggig 40 markavädig Uder det seaste halvseklet har det sveska stadsbyggadet i huvudsak skett utaför stadskärora i de ya förortera, meda ierstade har präglats av både kotoriserig och utglesig av boedet. Bostades ytstadard har visserlige ökat, me stadslivets förutsättigar har väsetligt försämrats är let boede i ierstade har halverats Uder de tre seaste deceiera har stadsbyggadsvisioe ädrats radikalt i Stockholm och iriktats på att återställa de urbaa balase geom e förtätig och ökig av exploaterigsgrade. När ierstade u ska växa, öppas ytterligare e möjlighet att i detta attraktiva läge förbättra förutsättigara för det urbaa livet. I zoe mella de stora befitliga arbetseklavera lägs Norra Statiosa och på Karoliska, ka boedet förstärkas och ge e bättre balas mella bostäder och arbetsplatser. Bebyggelse har e hög grad av flexibilitet för olika avädigsområde. I området förutsätts geerellt att de edersta våige i alla kvarter reserveras för kommersiella lokaler. E större kocetratio av kommersiella aktiviteter i as ivå förvätas mot Norra Statiosa och Norra Statiosparke. Våige e trappa upp i de aktuella bostadskvartere gestaltas för att kua ihysa både bostäder och arbetsplatser efter behov. Detta kommer att återspeglas i bostadskvarterets fasad iom hela Hagastade. Lägs Solaväge och på Bellmasterrasse är kvartere utsatta för bullerstörigar och lämpas därför för aa avädig ä bostäder. Bebyggelse i direkt aslutig till Norra Statiosparke represeterar de mest attraktiva lägea för bostadsädamål. Avsikte är att med e domias av bostäder med kommersiella bottevåigar skapa e jäm fördelig av småföretagade över hela stadsdele och att höja det offetliga rummets attraktivitet. Lägs kommugräse föreslås kvartersbebyggelse avsedd för forskigsädamål, med ära kotakt till det ya uiversitetssjukhuset. Stadsdeles cetrum har förlagts till Torspla, där också de plaerade tuelbaa har sia statiosuppgågar. I mötet mella Solaväge och Norra Statiosa, ka områdets högsta byggadsvolymer placeras. Det 145 meter höga torparet blir områdets symbol och reserveras för hotell, lokaler för life-sciece och bostäder i de översta våigara. Ett särskilt kvarter i Norra Statiosparke fod bör i första had reserveras för ädamål som uderstryker stadsdeles ärhet till Karoliska Istitutet och ges e tydlig offetlig karaktär. De får gära upplevas som Istitutets ya etrébyggad och e symbol för de gemesamma stadsdele över kommugräse. Öster om Norrtull, strax utaför plaområdet, har marke reserverats för skolädamål. Förskolor föreslås kua irymmas i stadskvarteres bottevåigar krig Norra Statiosparke. Sammalagt rymmer Hagastade totalt ca ya bostäder, vilket motsvarar ca boede. Iom hela området ryms dessutom totalt m ² för kotor, hadel och life-sciece, vilket motsvarar ca sysselsatta. Iom det aktuella detaljplaeområdet ryms bostäder, vilket motsvarar ca boede. Utöver detta ryms m ² för lokaler, vilket motsvarar sysselsatta. Därav ca m ² för hotellverksamhet som fördelas m ² vid brofästet Norrtull och m ² iom tvilligtore vid Torspla. I de första geomföradeetappe lägs Norra Statiosa ryms 950 bostäder, vilket motsvarar ca boede. Dessutom ryms ca m ² lokaler. Kvartere orr om Norra Statiosparke, avsedda för forskigsädamål, rymmer sammalagt m ² lokalyta iom plaområdet.

9 Norra Statiosparkes öst-västliga axel. Lägs Solaväge Lägs Norra Statiosa 41

10 Kommual service & fritid kommual service och fritid 42 Uder de ärmaste två deceiera kommer Hagastade att växa fram successivt för att stå helt färdigt ca I fullbordat skick kommer de iflyttade befolkige iom hela området att uppgå till ca boede på Stockholms sida. Utöver dessa kommer let sysselsatta att utökas med ytterligare Befolkigssituatioe kommer att ställa stora krav på e geomtäkt etablerig av ödvädig kommual service i takt med att let yiflyttade ökar. I de agräsade dele av Vasastade fis för ärvarade ige överkapacitet vad gäller skolor och aa kommual service. Exploaterige av Norra Statio iebär därför att behovet av service i första had måste tillgodoses iom det ya området eller i omedelbar ärhet. De utbyggda service kommer att omfatta ett flertal förskolor, e skola med itegrerad fritidsverksamhet, samt e idrottsaläggig. Äve äldreboede och olika former av gruppboede kommer att behövas förskolor I de täta kvartersstade iom Hagastade är det svårt att tillskapa friståede lokaler för bar- och ugdomsverksamhet. Därför föreslås att, liksom i övriga ierstade, förskoleprogrammet iryms i bostadsfastigheteras bottevåigar på lämpliga ställe. Utemiljös kvalitet kommer att styra de exakta placerige i de aktuella kvartere. Norra Statiosparkes öppa rum i kombiatio med de itima gårdes kvalitet ska säkerställa behovet av utevistelse för barverksamhete. Hagaparkes potetial fis också iom räckhåll. Området består till största dele av lokalor som är ekelriktade och med låga hastighetsbegräsigar. Mot Hagaparke aläggs dessutom ett plaskilt gågstråk över Norrtull. Uder framtagade av gestaltigsprogrammet har läget för förskolora diskuterats med både Norrmalms stadsdelsförvaltig och markavisade byggföretag. I samtliga bostadskvarter ska möjlighet fias till förskola med mist tre avdeligar de första tio åre. skolor I aslutig till de ya stadsdele föreligger behov av e grudskola, varför särskild tomt har reserverats för yetablerig av e grudskola iom området. Vid gräszoe mella Hagaparke och stestade, strax väster om Weer-Gre Ceter, föreslås e y byggad som är lättillgäglig frå både Vasastade och Hagastade geom plaskilda förbidelser. Skoltomte ka kombieras med idrottsverksamhet. idrott I Vasastade föreligger i uläget stor brist på idrottsaläggigar. Behovet av lämpliga ytor ökar ytterligare är stadsdele får fler ivåare i Hagastade. I öster på de så kallade besistatiostomte itill Hagaparke höjs marke till järvägsbakes ivå så att e attraktiv utsiktspukt över Brusvike skapas. Besistatiostomte ka omvadlas till idrottspark och skoltomt som delvis ka uderbyggas med e iomhusaläggig äldreboede Det fis stora möjligheter att itegrera äldreboede med de ya bostadskvartere. Det är i första had läge krig Norra Statiosparke som lämpar sig för äldre och rörelsehidrade med take på ärhete till det gröa parkrummet. Uder projektets första etapp föreligger ite behov av vård- och omsorgslokaler. kultur Bibliotek samt aa kultur- och fritidsverksamhet, främst riktad till bar och ugdom, ka förstärka stadsdeles attraktivitet. Möjlighet ka fias att placera ett bibliotek i bottevåige till fodbyggade vid Norra Statiosparkes västra sida, så att dess fuktio som offetlig mötesplats stärks. De gamla tullhuse med si miljö frå 1700-talet skulle med fördel kua kombieras med kulturella verksamheter. Vy frå Hagaparke med Weer-Gre Cetrum och de ya Hagastade i fode >>

11

12 Trafikstruktur trafikstruktur 44 Ifarte till Stockholm, mot Norrtull Området bedöms rymma ca arbetade och ca 7000 boede. Dessa siffror ikluderar äve hela västra dele av Hagastade, väster om Solabro, d.v.s. äve delar som ite ligger iom detaljplae. Hagastade bedöms alstra drygt fordo/ vardagsdyg. Bedömige förutsätter att e y tuelbaelije dras i i området frå Odepla och att Citybaa byggs och får e statio med uppgågar vid Odepla och Vaadispla. E förutsättig för i plae redovisad bebyggelse i Hagastade är att Norra Läke och Värtabaa förläggs i tuel. gågstråk och cykelstråk Viktiga gågstråk kommer att leda i ord-sydlig riktig frå Vaadispla lägs Gävlea, Hälsigea och Dalaa samt lägs Torsa- Solabro. Viktiga gågstråk i öst-västlig riktig kommer att ligga lägs Norra Statiosa, lägs Norra Statiosparke och parallellt med järvägsbro över Norrtull, samt lägs uiversitetssjukhusets etréa i gräse mella Stockholm och Sola. Därutöver föreslås förbidelser krig Norrtullsplatse, lägs Nya Sveaväge och i mot Hagaparke. Tillgäglighet för fuktioshidrade begräsas delvis av områdets topografiska förutsättigar, främst i ord-sydlig riktig. För att uderlätta kopplige till Solas cykelstråk föreslås dubbelriktade cykelbaor lägs Solabro. Norrtullsplatse ka passeras plaskilt på bro strax söder om Värtabaa. Äve över Nya Sveaväge plaeras bro för gåg- och cykeltrafik. kollektivtrafik Ny pedeltågsuppgåg plaeras ära Vaadispla och y tuelbaelije plaeras med uppgågar både vid Torspla och Hagapla. Måga busslijer kommer att ha hållplatser vid Hagapla söder om det ya uiversitetssjukhuset. Torsa/Solabro, Norra Statiosa, Hälsigea och Nya Sveaväge kommer att trafikeras av bussar. biltrafik Detaljplaeområdet har direktkotakt med det övergripade vägätet geom två rampaslutigar söderut på Norra Läke; ett par frå Solabro och ett par frå Norrtullsplatse. Klarastradslede ka ås frå rampera till Solabro. Större or i i området är Solaväge och Uppsalaväge i orr, Nya Sveaväge i öster samt Sakt Eriksa och Torsa i söder. I östvästlig riktig löper Hagaesplaade med låg hastighet. Gs fuktio är att fördela de lokala trafike i området. Området ka äve ås frå orr och sjukhusets etréa som går i östvästlig riktig. Det största trafikflödet iom området kommer att gå på de Nya Sveaväge, ca fordo/ dyg. Adra stora flöde kommer att belasta Solaväge och Sakt Eriksa, båda med ca till fordo/dyg. Övriga or iom detaljplaeområdet bedöms att belastas med maximalt fordo/ dyg.

13 Trafikstruktur agörig och parkerig Norrtull Sjukhusparke Norrtull Sjukhusparke Bellmasterrasse Bellmasterrasse Nya Karoliska Sola Nya Karoliska Sola So l av ä ge Hagapla Hagapla 0 sa a Gäv E4 leg e väg is ad Va ta ga s Gågstråk lägs biltrafik Gågstråk fredat frå biltrafik Plakorsig med större biltrafikflöde Plaskildhet Trappor eller brat lutig Ekelriktat cykelfält Ekelriktad cykelbaa Dubbelriktad separerad cykelläk Cykelläk i bladtrafik Plakorsig med större biltrafikflöde Plaskildhet Torspla io at St rra CYKELTRAFIK GÅNGTRAFIK /E2 la Da Torspla? Sakt Erik geg lsi Hä? s Tor I markplaet kommer agörig och parkerig att tillåtas på de flesta ora. Parkerig för bostäder och verksamheter ska i huvudsak ordas på tomtmark. Eftersom markyta är begräsad så kommer e stor del av parkerige att hävisas uder mark. På grud av tulara är det ite möjligt att bygga garage uder alla delar av området och parkerige måste därför samordas mella olika kvarter. Kvartere orr om Värtabaa är svåra att å eftersom baa begräsar ifartsmöjlighetera, och både Värtabaas och Norra Läkes tular begräsar utrymmet. Trolige ka dock visst utrymme skapas för parkerigsgarage. Parkerig ska ordas eligt de parkerigstal som ages i detaljplae. Kommufullmäktiges mål är 1,0 bilplats/lägehet. Parkerigsbehove för verksamheter iom området utreds uder samrådstide. a No e äg lav sa p Up Norr om detaljplaeområdet plaeras för ett ytt uiversitetssjukhus. E del av ambulastrafike till akute kommer att passera geom det aktuella området. Vid kstrofläge med olycka i tuel ka det bli ödvädigt att leda ut trafik i det ärliggade ytvägätet. I sådat fall kommer, förutom de ormalt högt trafikbelastade ora, äve Norra Statiosa att belastas med stora trafikströmmar och stora fordo. Sjukhusparke Bellmasterrasse l av ä k Sju ge rra No Nya Sveavä ge Bellmasterrasse a os ti Sta t ts e se hu k Sju l 0 /E2 E4 Sakt Erik sa 0 /E2 Gäv leg a Torspla e väg dis Trolig agörig avbrute av övergågsställe, cykelöverfarter och garageutfarter g. s Tor a Va Ifartsa Dubbelriktad a Ekelriktad a Bussa med agörig till fastigheter ANGÖRING och GATUPARKERING la Da geg E4 lsi Hä BILTRAFIK a io at St HPL a rra No leg la Da geg lsi s ta ga Gäv Hagapla ge a ä av Hä Torspla HPL So la Da Hagapla s set hu tré e sg tio Sta rra No a Nya Karoliska Sola Sakt Erik sa So Norrtullsplatse rég Nya Karoliska Sola Norrtull Sjukhusparke s Tor utryckigsvägar och omledigsvägar 45

14 Trafikstruktur usektioer 46 Solaväge varierar G 1,25 1,5 1,05 3,5 3,25 3,25 2 3,25 3,25 3,5 1,05 1,5 1,25 C K K K K K K C varierar G Norra Statiosa österut frå Torspla 4,5 2 2,25 6,5 2,25 2 varierar 3,5 2 2,5 G P C K C P K P G

15 Trafikstruktur 2,25 3,5 2 2, G K P G G P K P G G P K P G G P K P G 10 m a, ekelriktad 14 m a, ekelriktad 16 m a, dubbelriktad 18 m a, dubbelriktad Norra Statiosa västerut frå Torspla 4, ,5 G P C K 2 C 2 P 3 G Hälsigea orrut 5,5 22, Agörig Norra Statiosparkes K P G ord-sydliga axel G Bladtrafik Norra Statiosparkes öst-västliga axel 47