PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen Dp Anders Berg Tfn Laga kraft:

Transkript

1 PLANBESKRIVNING 1(8) Planavdelningen Dp Anders Berg Tfn Laga kraft: Detaljplan för Roddaren 8 i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm Dp HANDLINGAR Planen består av plankarta med bestämmelser. Till planen hör denna planbeskrivning samt en genomförandebeskrivning. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Planens syfte är att befästa befintlig situation samt möjliggöra ny icke störande verksamhet i fabrikshuset. I nu gällande detaljplaner saknas byggrätt för fabrikshusets flyglar och gårdshuset. Fabrikshusets flyglar och källarplan samt gårdshuset ges byggrätt. Fabrikshuset förses dessutom med rivningsförbud och varsamhetsbestämmelse. Användningsbestämmelserna för gatuhuset och fabrikshuset anpassas till nuvarande innehåll, dvs. bostäder, kontor och affärslokaler i gatuhuset och centrumverksamhet i fabrikshuset. Planen medger även möjligheten att använda fabrikshuset till bostäder, och dagens byggrätt, som medger påbyggnad med en våning mot St Eriksgatan bibehålls. Inom detaljplanen hävs även tilläggsplanen från 1983 som reglerar lägenhetsstorlekar. Fastigheten sedd från ovan

2 2 (8) Dp PLANDATA Planområde Planområdet är beläget mellan S:t Eriksgatan och Kronobergsgatan på Kungsholmen. Planområdets areal är ca 2400 m 2. Markägoförhållanden Fastigheten Roddaren 8 ägs av Konsortiet ODE, Fredrik Decker m.fl. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan Stadsbyggnadsstrategin i översiktsplanen ÖP99 innebär bl.a. att bostäder och verksamheter i högre grad än hittills bör integreras. Stockholms nya översiktsplan, Promenadstaden, antagen av kommunfullmäktige mars 2010, anger inriktningen att skapa täta och attraktiva stadsdelar med blandat innehåll och offentliga miljöer av hög kvalitet. Det innebär att staden ska byggas inåt och att bostäder och kontor blandas med publika verksamheter som butiker, kaféer, restauranger och andra serviceinrättningar. Detaljplan För gatuhuset mot S:t Eriksgatan gäller Pl 1651A fastställd 1936 som anger bostäder med möjlighet till affärslokaler i bottenvåningen. För resten av planområdet gäller Pl. 6109, fastställd 1971 (där gatuhuset mot S:t Eriksgatan undantogs) som anger bostadsändamål. Dessutom gäller tilläggsplaner Pl 6734 från 1966 som reglerar ett maximalt källardjup till 7m, med anledning av tunnelbanan, Pl7654 från 1983 som reglerar lägenhetsstorlekar och TDp från 2007 om upphävande av vindsinredningsförbud. Utsnitt detaljplan 1936 Utsnitt detaljplan 1971

3 3 (8) Dp Planprocess Detaljplanen handläggs med enkelt planförfarande. Övriga kommunala beslut 2007 gav stadsbyggnadsnämnden ett tillfälligt bygglov på fyra år för eventverksamhet i fabrikshusets källarvåning. Bygglovet överklagades och upphävdes 2008 av Länsstyrelsen med hänvisning till att det av handlingarna inte framgår att behovet av verksamheten är tillfälligt, eller hur verksamhetens lokalbehov är tänkt att lösas på sikt. Länsstyrelsen bedömde också att det fanns en risk att verksamheten kunde innebära olägenheter för kringboende vilket man menade talar mot ett tillfälligt bygglov. Planområdet FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Befintliga förhållanden Mark och vegetation Planområdet är i sin helhet ianspråktaget för bebyggelse. Gårdsytorna mellan byggnaderna är hårdgjorda. Bebyggelse Fastigheten består av tre huskroppar: gatuhuset som vetter mot S:t Eriksgatan, gårdshuset i mitten och fabrikshuset mot Kronobergsgatan. Huskropparna är förbundna genom en gemensam källarvåning i två plan.

4 4 (8) Dp Kvarteret Roddaren 8, sett från St Eriksgatan Kulturmiljö Fastigheten Roddaren 8 består av tre byggnader. Gathuset och gårdshuset är uppfört efter ritningar av arkitekten C Flyckt, som bostäder med kommersiella lokaler i bottenvåningarna. Fabrikshuset uppfördes som fabrik, kontor och lager till firman CG Hallberg Guldsmeds AB efter ritningar av Fritz Söderberg. Användningen av gatuhuset och gårdshuset har i stort sett bibehållits fram till idag. Fabrikshusets användning har däremot anpassats från att vara fabrik och kontor till att under senare delen av 1900-talet användas till kontor, enklare produktion (tryckeri, fotostudio, arkitektkontor etc.) samt kulturell verksamhet. Idag bedrivs även restaurangverksamhet i fabrikshuset. Källaren användes i CG Hallbergs regi för produktion och lager. Under senare år har källaren använts till plåt- respektive lackverkstad. Stockholms stadsmuseum har inventerat fastigheten 1982 och tilldelat den en kombinerad klassning i grönt och gult. Industribyggnaden mot Kronobergsgatan är grönklassad och bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bostadsbebyggelsen mitt i fastigheten samt ut mot S:t Eriksgatan ligger inom gulklassifikationen vilket betyder att den anses ha en positiv betydelse för stadsbilden och ett visst kulturhistoriskt värde.

5 5 (8) Dp Fabrikshuset sett från gården Fabrikshuset sett från Kronobergsgatan Trafik Planområdet har mycket god kollektivtrafikförsörjning med Fridhemsplans tunnelbanestation alldeles intill, samt goda bussförbindelser. S:t Eriksgatan har en genomsnittlig trafikmängd på fordon per dygn (1996). Offentlig och kommersiell service Planområdet är välförsett med kommersiell service.

6 6 (8) Dp Förändringar Bebyggelse Nu gällande detaljplan medger ytterligare en våning med bostäder mot S:t Eriksgatan. Den byggrätten föreslås ligga kvar även i den nya detaljplanen. Hänsyn ska tas till den befintliga byggnadens utformning och den omgivande bebyggelsen. Byggnadshöjden ska inte överskrida det högsta grannhuset. Byggnaden är gulklassad i stadsmuseets inventering och därmed kulturhistoriskt värdefull. Den bör hanteras varsamt vid förändring så att dess karaktär bevaras. Särskilt värde har takfotslisten med tandsnitt, portalen på gårdshuset samt den befintliga fönstersättningen och fönsterindelningen. Hänsyn bör också tas till byggnadens material, särskilt de putsade fasaderna och fönstren i trä. Utstickande balkonger mot gatan är inte heller lämpligt med avseende på byggnadens karaktär. I nu gällande detaljplan saknas byggrätt för fabrikshuset och gårdshuset. Dessa föreslås återfå byggrätter som anpassas till nuvarande förhållanden, både vad gäller utformning och innehåll. Eftersom fabrikshuset har en starkare skyddsklass, grön, i stadsmuseets inventering föreslås byggnaden ges skydd i form av rivningsförbud samt skydds- och varsamhetsbestämmelser som är formulerade för att värna om byggnadens särdrag. Fasaderna av tegel, puts och natursten och den befintliga fönstersättningen ska bevaras. Även den befintliga takformen samt lanterninen med inre och yttre glastak ska bevaras. Vid ombyggnad bör man vara varsam så att man inte genomför förändringar som riskerar att förvanska de kulturhistoriska värdena. Viktiga karaktärsdrag är fönstrens indelning och att bågarna är av trä. För att värna om den industriella karaktären även vid en eventuell ombyggnad till bostäder bör man inte anordna balkonger och uteplatser, varken mot gården eller mot gatan. I fabrikshuset inklusive den genomgående källarlokalen, som senast använts som billackeringsverkstad, möjliggörs verksamheter som är lämplig för lokalen men inte är störande för omgivningen, så kallad centrumverksamhet. Med det menas sådana verksamheter som bör ligga centralt eller vara lätta att nå för många människor som exempelvis; service, kontor, restaurang, hotell, bio, bibliotek, eller samlingslokal. Planen medger även möjligheten att använda fabrikshuset till bostäder. I gatuhuset mot S:t Eriksgatan medges bostäder och icke störande centrumverksamhet. I bottenplan ska finnas handel. Handel omfattar alla slags köp och försäljning av varor och tjänster för allmänheten. Till handel räknas förutom butiker även service och hantverk av olika slag t.ex. skomakeri, bank, fastighetsförmedling och restaurang. Minst hälften av byggnadsytan ovan mark (ljus BTA) ska vara bostäder. I gårdshuset medges bostäder och ej störande centrumverksamhet. Verksamhet på kvällar och nätter riskerar att innebära störningar för boende bland annat genom att gården måste hållas öppen mot S:t Erikgatan för att gårdshuset ska vara tillgängligt. Med anledning av detta föreskrivs i planen att enbart centrumverksamhet i form av kontor får ha entréer från gården. För att förhindra att byggnaden förvandlas till en ren kontorsfastighet ska minst hälften av byggnadsytan ovan mark (ljus BTA) ska vara bostäder. En tilläggsplan från 1982 för stadsdelarna Kungsholmen, Marieberg, Fredhäll, Kristineberg och Stadshagen reglerar lägenhetsstorleken i byggnaden som vetter mot S:t Eriksgatan till minst 4 boningsrum, dvs. minst tre rum och kök. Denna reglering bedöms inte längre som relevant och föreslås därför utgå.

7 7 (8) Dp Mark och vegetation Planområdet har i dagsläget ingen vegetation. En renovering och upprustning av gårdsmiljön pågår och man planerar vissa planteringar på gårdsbjälklaget. Friytor och rekreation Kvarteret är beläget i en tät och blandad stadsdel där andelen friyta är relativt liten. I närområdet finns dock tillgång till promenadstråket längs Karlbergs kanal, som fortsätter runt hela Kungsholmen. På nära gångavstånd finns även Kronobergsparken, en grön oas med plats för rekreation och lek. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Cykelparkering med tak finns på bostadsgården. Nya cykelställ planeras tillkomma i anslutning till entréerna på fabrikshusets gård. Kollektivtrafik Området är välförsett med kollektivtrafik genom Fridhemsplans tunnelbaneknutpunkt samt goda bussförbindelser. Parkering Möjligheten att inrymma parkering i fastigheten har utretts och bedöms inte vara möjlig att lösa i de befintliga byggnaderna. Parkeringsbehovet anses vara tillgodosett med de parkeringsanläggningar som finns i närområdet i dag. Parkering sker på gatan samt i fyra stora närbelägna parkeringsgarage (Kronobergsgatan 25, 35, 39 samt Alströmergatan 1). Inom en radie av ca 300 m från fastigheten finns dessutom fyra bilpooler. Tillgänglighet I dagsläget finns enbart en mindre hiss i fabrikshuset. Detaljplanen ger möjlighet att på gården bygga hissar som ansluter till bostadshusens trapphus. De varsamhets- och skyddsbestämmelser som införs för att värna om byggnadernas kulturvärden bedöms inte utgöra hinder för möjligheten att bygga hissar. Parkering för funktionshindrade finns idag utanför entrén från Kronobergsgatan. Från S:t Eriksgatan till gårdshusets entré är det ca 25m. Brottsförebyggande i planeringen Det är positivt för den upplevda tryggheten att det pågår aktiviteter en stor del av dygnets timmar. Ur det perspektivet är det mycket positivt att blanda bostäder med verksamheter av olika slag. KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 5 kap 18 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Föreslagen planändring överensstämmer med gällande översiktplan. Förslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig

8 8 (8) Dp påverkan på riksintresset för kulturmiljö eller annan miljö, kulturarv eller människors hälsa. Fastighetens centrala läge, med närheten till kollektivtrafik av många olika slag, talar för att verksamheterna sannolikt genererar mindre biltrafik än motsvarande verksamheter i ett mer perifert läge. Buller Eftersom fastigheten vetter mot S:t Eriksgatan med dess höga bullernivåer är det viktigt att man på gården kan skapa en rofylld miljö med låga bullernivåer som kompensation. Med anledning av trafikbullersituationen ska tillkommande lägenheter vara genomgående och utformade så att minst hälften av bostadsrummen orienteras mot den ljuddämpade gården. Boende har tidigare framfört klagomål på buller och störningar från restaurangverksamheten. Bland annat handlar det om restauranggäster som rökt och fört liv på gården, samt buller från fläktar. Avsikten är att restauranggäster, och besökare till den planerade eventlokalen, inte ska ha tillgång till gården. Entré ska finnas på Kronobergsgatan, samt eventuellt från S:t Eriksgatan. Utrymningsvägar för såväl bostäder som verksamheter får dock anordnas på gården. Eftersom en stor del av verksamhetslokalerna i dagsläget står tomma har det inte varit möjligt att ta fram en utredning som visar om fläktarna på gården överskrider gällande normer för industribuller vid närmaste bostad. Fastighetsägaren har genomfört en rad åtgärder för att åstadkomma en bättre ljudmiljö. Ett gammalt fläkthus på gården har rivits och ersatts med ett modernt fläktrum i källarlokalen medan själva fläkttrummorna har flyttats upp på taket. Vid uppförande av nytillkommande lägenheter ska riktlinjer för externt industribuller beaktas. Den sammanlagda ekvivalenta ljudnivån utomhus från verksamheter och ventilationsanläggningar ska inte överstiga riktvärden enligt Naturvårdsverkets publikation 1978:5 Riktlinjer för externt industribuller, eller nyare riktlinjer som tillkommit efter detaljplanens antagande. Luftkvalitet Miljökvalitetsnormerna för luft överskrids i dagsläget på S:t Eriksgatan. Att bygga på bostadshuset med den extra våning som befintlig byggrätt medger bedöms dock ha en ytterst marginell påverkan på luftkvalitén. Samtliga tillkommande lägenheter kommer att vara genomgående med anledning av bullersituationen, vilket innebär att vädringsmöjlighet finns mot gården. För att ytterligare säkerställa en god inomhusmiljö införs en bestämmelse om att friskluftsintag ska placeras mot oexponerad sida, det vill säga gårdssidan. MEDVERKANDE Detaljplanen har utarbetats av stadsbyggnadskontoret genom Anders Berg med hjälp av plankonsulter Lovisa Kihlborg och Elin Henriksson, White arkitekter. Katrin Berkefelt Anders Berg