Dagordning Beslutsärenden 71/17 Val av justerare juni /17 Fastställelse av föredragningslista i sjukhusstyrelsen juni /17 Tertialrappo

Transkript

1 Mötesbok: Sjukhusstyrelsen ( ) Sjukhusstyrelsen Datum: Plats: Akademiska sjukhuset Kommentar:

2 Dagordning Beslutsärenden 71/17 Val av justerare juni /17 Fastställelse av föredragningslista i sjukhusstyrelsen juni /17 Tertialrapporter sjukhusstyrelsens förvaltningar 7 74/17 Månadsrapport sjukhusstyrelsen maj /17 Informationer till sjukhusstyrelsen juni /17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni /17 Sjukhusdirektörens rapport juni /17 Förvaltningsdirektörens rapport juni /17 Uppföljning av palliativ vård för barn 58 8/17 Redovisning avutvärdering och genomförandeplan av vårdnära service (VNS) 69 81/17 Rapport om översyn av akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset 14 82/17 Tillförande av resurser för genomförande av rehabiliteringscentrum /17 Initiering av upphandling av läkemedelsautomater /17 Upphandling av mammografiutrustning /17 IFB - intensiv familjebehandling /17 Lägesrapport om införande av anhörigstöd och Akermodellen /17Ledningssystem för arbetsmiljö samt årshjul för personaluppföljning /17 Anmälan av delegationsbeslut juni /17 Anmälan av inkomna skrivelser juni

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Dnr SHS217-3 Sjukhusstyrelsen Val av justerare juni 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Lina Nordquist (L) utses att jämte ordföranden Vivianne Macdisi (S) justera protokollet. Tid för justering: Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Fastställelse av föredragningslista i sjukhusstyrelsen juni 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Föredragningslista för sammanträde fastställs. Ärendebeskrivning Sjukhusstyrelsen föreslås fastställa förslag till föredragningslista för sammanträdet som redovisas i bilaga till ärendet. Bilaga Kallelse och föredragningslista Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

5 Sjukhusstyrelsen kallas till sammanträde Tid: Måndag den 12 juni 217, kl. 11: 16: Plats: Akademiska sjukhuset, Lundqvistsalen Ordförande: Vivianne Macdisi Gruppmöten för majoriteten Gruppmöten för oppositionen , Peristylum (Samma våning som Lundqvistsalen) Föredragningslista Nr Ärenden Dnr Beslutsärenden 71/17 Val av justerare juni 217 SHS /17 Fastställelse av föredragningslista i sjukhusstyrelsen juni 217 SHS /17 Tertialrapporter sjukhusstyrelsens förvaltningar SHS /17 Månadsrapport sjukhusstyrelsen maj 217 KOMPLETTERAS SHS /17 Informationer till sjukhusstyrelsen juni 217 SHS /17 Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 217 SHS /17 Sjukhusdirektörens rapport juni 217 SHS /17 Förvaltningsdirektörens rapport juni 217 SHS /17 Uppföljning av palliativ vård för barn SHS /17 Redovisning av utvärdering och genomförandeplan av vårdnära service (VNS) KOMPLETTERAS SHS /17 Rapport om översyn av akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset SHS /17 Tillförande av resurser för genomförande av rehabiliteringscentrum SHS /17 Löpande uppföljning av patientsäkerhetsarbetet vid Region Uppsala KOMPLETTERAS SHS /17 Initiering av upphandling av läkemedelsautomater SHS /17 Upphandling av mammografiutrustning SHS217-81

6 86/17 IFB - intensiv familjebehandling SHS /17 Lägesrapport om införande av anhörigstöd och Akermodellen SHS /17 Ledningssystem för arbetsmiljö samt årshjul för personaluppföljning SHS /17 Anmälan av delegationsbeslut juni 217 SHS /17 Anmälan av inkomna skrivelser juni 217 SHS217-11

7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomi och hållbar utveckling Björn Larsson Tfn E-post bjorn.larsson@regionuppsala.se Dnr SHS217-1 Sjukhusstyrelsen Tertial 1-rapporter sjukhusstyrelsens förvaltningar Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Förvaltningarnas tertial 1-rapporter 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Efter tertial ett sker en utökad rapportering från förvaltningarna. Förvaltningarna ska då lämna in ordinarie månadsrapport kompletterad med en återrapportering av 3x3uppdragen, indikatorer och internkontrollarbetet. 3x3 uppdragen återrapporteras utifrån en bedömning om uppdragen kommer att genomföras under året. För indikatorerna görs en bedömning om målet för indikatorn kommer att uppnås eller ej. Gällande internkontrollarbetet rapporterar respektive förvaltning status för detta. Vid eventuellt identifierad brist, ingår avvikelserapportering, inklusive vidtagen åtgärd för aktuell kontrollaktivitet, i rapporteringen. Bilagor Akademiska sjukhusets tertial 1-rapport Lasarettet i Enköpings tertial 1-rapport Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

8 Tertialrapport april 217 Akademiska sjukhuset

9 2 (7) SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Inför 217 bedömdes det vara en stor utmaning att skapa en balans i den samlade verksamheten där stärkt tillgänglighet och verksamhetsutveckling skulle uppnås inom snäva ekonomiska ramar. Utvecklingen under inledningen av 217 visar att det fortsatt sker en positiv utveckling vad gäller produktion och tillgänglighet med en stabil ekonomi. Det finns fortsatt stora utmaningar för sjukhuset inte minst vad gäller kompetensförsörjningen av vissa nyckelkompetenser och de bakomliggande kapacitetsbrister som följer av detta. Arbetet med att utveckla planering och samordning av den samlade produktionskapaciteten utgör fortsatt en viktig del för att även fortsatt kunna nå en positiv utveckling av produktion och tillgänglighet. Det finns fortfarande mer att göra när det gäller "ordning och reda" kring exempelvis underhåll av väntelistor i verksamheten. För att bättre kunna fokusera de reella problemen i produktionen behöver dessa hygienfaktorer åtgärdas. Inom produktionsområdet är för närvarande ett av de största problemen det ansträngda vårdplatsläget där det periodvis varit ett kapacitetsutnyttjande om närmare 1 procent. Av detta följer överbeläggningar och utlokaliseringar vilket ökar "stressen" i organisationen och påverkar arbetsmiljön på ett icke önskvärt sätt. Långsiktigt behöver sjukhuset komma till rätta med rådande situation som innebär en brist på cirka 1 sjuksköterskor och cirka 1 läkare. För att kunna upprätthålla produktionen tvingas sjukhuset hyra in personal till en förhållandevis hög kostnad. Resurserna är viktiga men ger icke önskvärda effekter på verksamhet och arbetsmiljö. Strategin är att successivt över tid kunna växla ut den inhyrda personalen och kunna tillföra medarbetare i organisationen. Detta kommer att få en positiv effekt på såväl arbetsmiljö, produktion och tillgänglighet inom samma kostnadsram. Inom området är det väsentligt att sjukhuset kan fortsätta arbetet med att skapa en uthållig och långsiktig kompetensförsörjning. För att klara denna utmaning krävs aktiviteter för och ett fokus på en förbättrad arbetsmiljö och möjligheter att erbjuda ett hållbart arbetsliv. En annan reell utmaning för sjukhuset är att säkerställa en balanserad verksamhet utifrån förväntningar och uppdrag under en kommande period med svag finansiell utveckling. Utifrån uppföljningen till och med april bedöms sjukhuset kunna uppnå de flesta i perioden mätbara uppdrag och indikatorer som framgår av RPB. De mål som sjukhuset har svårigheter att uppnå i tertial 1är exempelvis: Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke Följsamhet till basala hygienrutiner Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser Tillgänglighet BUP Inom samtliga av ovanstående områden sker ett intensivt arbete för att långsiktigt stärka förutsättningarna för måluppfyllelse. En utvecklad och säkerställd kvalitet i verksamheten är områden som med nödvändighet måste prioriteras. Med sikte på den inledda planeringen för 218 och framåt är det väsentligt att fortsätta ett uthålligt arbete med att successivt säkerställa en stabil tillgänglighet inom sjukhusets uppdrag och ansvarsområden. Mot bakgrund av att det fortsatt kan förväntas vara ett relativt ansträngt kompetensförsörjningsläge och samtidigt en förhållandevis svag finansiering av verksamheten ställs stora krav på sjukhuset. Ett tydligt fokus på att säkerställa en effektiv verksamhet och därmed tydliga prioriteringar på åtgärder som ger störst effekt på tillgänglighet och uppdrag kommer under överskådlig tid att vara avgörande för sjukhuset. VIKTIGA HÄNDELSER Sjukhusets ledningsgrupp har inrättat en arbetsgrupp med uppgift att identifiera och samordna insatser för att få ut snabba effekter vad gäller kompetensförsörjning. En väsentlig uppgift för gruppen är att säkerställa en samsyn och samordning kring åtgärder inom området samt utgöra en brygga till mer långsiktiga åtgärder. Sedan mars erbjuds akut sjuka patienter i Uppsala län blodtransfusioner redan på olycksplatsen, i ambulans och helikopter. Syftet är att förbättra vården av patienter i chock med stora blödningar. Region Uppsalas ambulanssjukvård är först i Sverige med att kunna ge blod redan i ambulansen. I mars öppnade en fjärde operationssal för dag- och kortvårdskirurgi på Samariterhemmet, där exempelvis övervikts-, bröst-, gall- och bråckkirurgi kommer att utföras. Med öppnandet av operationssalen på Samariterhemmet beräknas antalet operationer öka till cirka 6 ingrepp i veckan med nuvarande sammansättning av patienter. Den ökade kapaciteten kommer att förbättra väntetider och tillgänglighet till operation under 217.

10 3 (7) Ett nytt barngastrocentrum har etablerats i syfte att stärka vården av barn med medfödda, komplexa sjukdomar i mage och tarm. Ett multidisciplinärt och tematiskt arbetssätt i kombination med telemedicinska lösningar genomförs för att säkerställa att alla barn erbjuds lika god vård och uppföljning oavsett var man bor i sjukvårdsregionen. De telemedicinska lösningarna har utvecklats tillsammans med sjukvårdsregionens barnkliniker. Akademiska sjukhuset har inrättat två kliniska utbildningsavdelningar, inom verksamhetsområde geriatrik, där studenter på vårdprogram, till exempel blivande läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter, ska få bättre förutsättningar att träna teamarbete och få ökad kunskap om hur andra yrkesgrupper arbetar. Två nya PET-CT-kameror med en ny digital detektorteknik som ger bättre bildkvalitet och säkrare diagnostik har invigts under våren. Kamerorna används för helkroppsscanning vid diagnostik av vanliga cancersjukdomar men även för neurologiska och kardiologiska frågeställningar. Med denna teknologi kan sjukhuset undersöka fler patienter och ge snabbare diagnostik. Då kamerorna är väldigt känsliga kan man även dra ner på stråldoserna man ger patienterna inför undersökningar. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Nuläget Tillgänglighet, förstabesök >74% Tillgänglighet, behandling/operation > 81% Produktion jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dagar i procent S js uj ku Ekonomi h Budget-avAck utfall Ack bud- Ack utfall Bokslut Årsbudgetk Årsprog uh Årsprognos, tkr vikelse 217 get årsprog su Intäkt fast ersättning e s t Riks- och regionintäkter e s S:a övriga intäkter t ls Personalkostnader el Inhyrd personal d e Köpt vård n d Läkemedel i n S:a övriga kostnader n -1 i gn Resultat sg gs Medarbetare rg Ack utfall 217 Ack utfall 216 Förändring ur Antal årsarbetare, genomsnitt pu Procentuell förändring 1,1 pp Inhyrd personal, antal årsarbetare hp Ack utfall 217 Ack utfall 216 Förändring, % enheter ah Total sjukfrånvaro, procent 5,66 5,91 -,25 ra ir Ekonomi: ni Periodens utfall är plus 7,3 miljoner kronor vilket är 36,3 miljoner kronor bättre än budget varav rn 1 miljoner kronor utgör oförbrukade ALF-medel. Periodens avvikelse förklaras främst av ett bättre utfall i verksamhetens intäkter samtiär digt som kostnadskontrollen är fortsatt god. Jämfört med samma period föregående år är nettokostnadsutvecklingen tä 1,9 procent, vilket är lägre än landstingsprisindex (LPIK). En positiv utveckling av främst riksoch regionintäkterna tt jämfört med föregående år väger upp den ökade resursförbrukningen på kostnadssidan. at ta et ne a Årsprognos

11 4 (7) Utvecklingen av riks- och regionintäkterna bedöms rimlig mot bakgrund av att dessa budgeterades försiktigt för 217. Den kan förklaras av ökad vårdtyngd per patient samt en ökad efterfrågan av vård från sjukvårdsregionen och från Stockholms läns landsting, främst ökar thoraxkirurgi och neurokirurgi jämfört med föregående år. Utvecklingen av kostnaderna i förhållande till budget kan främst förklaras av ett antal obudgeterade, men intäktsfinansierade, strategiska satsningar, obudgeterade kostnader för sjukvårdsteamet samt dyra lösningar (inhyrd personal) för att klara kompetensförsörjningen och därmed sjukhusets tillgänglighets- och produktionsmål 217. Strategiska satsningar och generellt ökad operationsverksamhet, främst Sammariterhemmet, genererar kostnader för medicinskt material. Övriga produktionskostnader har lägre utfall än budget. Den sammantagna årsprognosen är i nivå med resultatkravet i budgeten. Intäktssidan, främst riks- och regionintäkter, förväntas öka mer än budget vilket balanseras upp av motsvarande kostnadsökningar, se bilaga 1. Medarbetare: Den ackumulerade närvarotiden på sjukhuset har ökat i jämförelse med samma period 216. Ökningen beror främst på minskad frånvaro, särskilda satsningar såsom övertagandet av sjukvårdsteamet, öppnande av en tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen, ytterligare en operationssal på Samariterhemmet samt strategiska satsningar som finansieras av ökade intäkter. Den kompetensbrist som sjukhuset hade föregående månad på cirka 1 läkartjänster och cirka 1 sjukskötersketjänster kvarstår. Det är främst inom slutenvården som vakanserna finns och det har fått till följd att sjukhuset haft fler stängda vårdplatser jämfört föregående år, trots att antalet inhyrda sjuksköterskor från bemanningsföretag fördubblats. Flera slutenvårdsavdelningar rapporterar dock att bemanningsläget har förbättrats under slutet av perioden vilket även noteras i en något minskad personalomsättning. Inom intensivvården har fler specialistsjuksköterskor slutat och akut brist råder inom neonatalvården. Trots kompetensbrist för sjuksköterskor har övertiden minskat jämfört med 216. För att förbättra patientflödena och skapa en mer stabil vårdplatssituation öppnade en utskrivningsavdelning i april inom verksamhetsområde geriatrik bemannad av undersköterskor och hyrsjuksköterskor. Sjukhuset har fortsatta utmaningar för att nå rätt bemanningsnivå för främst sjuksköterskor och minska antalet inhyrda sjuksköterskor. Flera projekt pågår för att rekrytera och behålla vårdpersonal såsom kliniskt utvecklings år för nyutexaminerade sjuksköterskor. Effekterna av införandet av de nya akademiska modellerna, tre schemaläggnings- och arbetstidsmodeller som infördes i januari kommer successivt utvärderas under året. För att säkra kompetensförsörjningen finns en långsiktig satsning med studielön för sjuksköterskor som vidareutbildar sig inom vissa specialiteter. Sjukhuset ingår även i det nationella arbetet med att minska beroendet av bemanningsföretag. Genomlysning och analys av bemanningssituationen i slutenvården är i sin slutfas och en sammanställning kommer att bli klar under maj månad. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med 216. Verksamhetsområdena ambulanssjukvård, hjärt-lungmedicin och klinisk fysiologi samt öron, näs- och halssjukdomar har minskat sin sjukfrånvaro mest. Trenden visar en minskad sjukfrånvaro för 217 och avgörande för en fortsatt positiv utveckling är att bemanningsläget inte försämras. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom Andel inom 6 dgr 9 dgr Utfall fg månad Totalt antal väntande Antal väntande kvar till 1% Besök* 78% 52% 77% Operation** 81% 61% 8% Psykiatri första besök*** 95% 65% 93% *Besök avser tid till första besök inom specialiserad vård **Operation avser tid för operation i specialiserad vård *** Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar

12 5 (7) Diagram:IndikatorernaAndelenväntandepatientersomfår sitt förstabesökinom 9 dagar1 och Andelenväntande patientersomfår sin behandling/operation påbörjadinom 9 dagar2 1 Vid en remisstill denplaneradespecialiseradevårdenska patientenfå en tid för besökinom 9 dagar. Vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217är att värdetska öka. 2 Efter beslutom behandling,till exempelen operation,ska patientenfå en tid till dettainom 9 dagar. Vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaskafå en tid inom 9 dagar. Målet för 217är att värdetska öka.

13 6 (7) Diagram:Återbesök,överbeläggningar, beläggningsgrad samtutlokaliseringar Tillgänglighet och kvalitet: Sjukhusetproducerarenligt plan till och medapril månad,sebilaga 2. Öppenvårdenproducerarmer medanslutenvården minskarpå grundav stängdavårdplatser.vårdproduktionenför april var sämreän budgeteratsamtidigtproduceradesfler besökper vardagän tidigaremånader.de inrättaderådenför slutenvård,operationoch mottagninghar uppdragetatt stärkatillgänglighetenoch utgör ett stödtill sjukhusledningen. Tillgänglighet och kvalitet slutenvård: Produktionsmålenför slutenvårdenuppnåsinte undertertialet.sjukhusetsproblematt klara kompetensförsörjningen samtevakueringarav vårdavdelningarpå grund av FAS har inneburit85 färre disponiblavårdplatserper dagjämfört medsammaperiod 216.Trots det har sjukhusetkunnatproduceranästani nivå medföregåendeår. Beläggningsgraden på sjukhusetär i genomsnitt5 procenthögreän sammaperiod föregåendeår, vilket kompenseratför en del av de stängdavårdplatserna.därtill har medelvårdtidenminskat och snittviktenför DRG ökar något.antalet överbeläggningar har ökat jämfört medföregåendeår vilket förklarasav det ökadeantaletstängdavårdplatser.underapril månad ökadeantaletutlokaliseradepatienterjämfört medföregåendeår. Detta berorfr ämstav tekniskkaraktärdå färdigbehandladepatienterflyttats till den nyöppnadevårdavdelningenför utskrivningsklara. Akademiskasjukhusetutökar till och medseptemberdencentralavårdplatskoordineringen till klockan 24 alla dagari veckanför att underlättadet akutaflödet. Detta genomförsför att bättresäkerställaatt patientervårdaspå en avdelning medrätt kompetensoch ett effektivt nyttjandeav sjukhusetsvårdplatser.i maj startarävenett pilotprojekt i samarbete meduppsalakommun,för snabbarebeslutom fortsattainsatserför utskrivningsklarapatienter. Beslut har fattatsom ett nytt interventionslaboratorium vid Bild och funktionsmedicinsktcentrumvilket planerasatt varai drift undervåren217.nu rådandekapacitetsproblem sompåverkar blandannat kärlkirurgenoch TAVI kommerdärmedatt åtgärdas.

14 7 (7) Tillgänglighet och kvalitet öppenvården: Sjukhuset ökar tillgängligheten till första besök med 12 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Det är cirka 1 1 patienter färre som väntar på ett nybesök jämfört med april 216. Förbättringarna beror främst på ökad produktion, extramottagningar på lördagar och kvällar, kvalitetssäkring av väntelistan och ett ökat samarbete med Lasarettet i Enköping och Elisabethsjukhuset. Åtgärder för att utveckla tillgängligheten pågår inom flera verksamheter som exempelvis psykiatri, neurologi och hudsjukdomar. Sjukhuset har under första kvartalet ökat antalet patienter som kommer på återbesök med 3 procent. Knappt 2 procent av väntande till återbesök har väntat längre än det medicinska måldatumet. Sektion neurologi, verksamhetsområde ögonsjukdomar och verksamhetsområde öron-, näs- och halssjukdomar och sektion hudsjukdomar är exempel på verksamheter som visar en positiv tillgänglighetsutveckling. Anledningen till förbättringarna är prioriterade satsningar på bland annat rekrytering av läkare, förbättrad veckostyrning och strukturerad remisshantering. Förbättrat samarbete med vårdgarantienheten har också fått positiva effekter. Tillgänglighet och kvalitet operation: Tillgängligheten till operation har förbättrats jämfört med april föregående år med 5 procentenheter. Kvalitetssäkringsarbetet och den ökade operationskapaciteten på Samariterhemmet samt samarbetet med Lasarettet i Enköping ger positiva effekter. Utöver detta pågår förberedelser för att i höst kunna flytta ett operationslag från natt till dag för att höja kapaciteten. Förändrade arbetssätt, kvalitetssäkring av väntelistor och förbättrad produktionsanpassad schemaläggning har bidragit till den positiva trenden. Några verksamheter som visar särskilt positiv utveckling är neurokirurgi, kvinnosjukvård och Akademiska barnsjukhuset. Vårdplatsbristen är en begränsande faktor för sjukhusets slutenvårdsoperationer som har minskat jämfört med föregående år. Verksamhetsområde ortopedi har fortsatta problem med tillgängligheten inom den mer komplicerade ryggkirurgin. Verksamhetsområde öron, näs- och halssjukdomar kommer att förbättra tillgängligheten efter sommaren i och med utökat operationsutrymme. ÅTERRAPPORTERING AV DE AV NÄMNDERNA BESLUTADE 3*3 UPPDRAGEN Prognosen för genomförandet av de lämnade uppdragen är mycket god. Av de nio lämnade uppdragen bedöms åtta genomföras fullt ut. Genomförandet av ett uppdrag, programrådens utveckling av indikatorer, kan inte bedömas av sjukhuset. Se bilaga 3 för rapportering av uppdragen. ÅTERRAPPORTERING AV INDIKATORER RPB 217 Prognosen för måluppfyllelse av sjukhusets indikatorer är överlag god. Av de 3 indikatorerna beräknas 22 uppnå sitt målvärde. 8 indikatorer kan inte bedömas på grund av att de endast mäts årligen. Se bilaga 4 för rapportering av indikatorerna. ÅTERRAPPORTERING AV INTERNKONTROLLARBETET Den av sjukhusstyrelsen fastställda internkontrollplanen innefattar inga testmoment i tertialrapport 1. Arbete pågår inom sjukhuset att ta fram testmoment för de fastställda kontrollpunkterna, som ska genomföras i samband med delårs- och årsrapport. Per Elowsson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset BILAGOR Årsprognos Uppföljning av produktion Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen RPB 217 Indikatorer Akademiska sjukhuset

15 Bilaga BILAGA 1 ÅRSPROGNOS Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 216 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning ) Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Årsbudget 217 Budgetavvikelse årsprog Årsprog 217 Not 1) 2) 3) 5) Medicinskt material ) Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar ) Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Noter: 1) Prognosen avviker mot budget med -1,6 mnkr. Avvikelsen utgör slutreglering målrelaterad ersättning ) Prognosen avviker med +111 mnkr mot budget och utgör nettoeffekt av ökade intäkter pga ökad produktion med ökad vårdtygnd, ökade intäkter för ett antal obudgeterade men intäktsfinansierade strategiska satsningar och förväntat intäktstapp inom verksamhetsområde neonatologi pga kompetensbrist. Budgeteringen 217 är försiktig. 3) Prognosen avviker med +17,2 mnkr och utgör intäkter för obudgeterade kostnader för sjukvårdsteamet, inom verksamhetsområde blod- och tumörsjukdomar. 4) Prognosen avviker med -98,6 mnkr mot budget. Avvikelsen utgörs av obudgeterade särskilda satsningar (tillfällig slutenvårdsavdelning under influensasäsongen, ytterligare en operationssal på Sammariterhemmet), övertagandet av sjukvårdsteamet, från kommunen, strategiska satsningar som finansieras av ökade riks- och regionintäkter samt kostnader för dyra lösningar pga kompetensbrist. 5) Prognosen avviker med -15 mnkr mot budget. Kostnaden för egen remiss förväntas öka liksom kostnaden för köpt vård neonatologi och för vård av dömda. 6) Prognosen avviker med -3 mnkr. Prognosen utgör obudgeterade kostnader för prisuppräkningen mellan 216 och 217 samt ökade kostnader för främst implantat i intäktsfinansierade strategiska satsningar. 7) Prognosen avviker med +2 mnkr mot budget. Investeringarna ökar men inte i den takt som planerats vilket innebär att investeringsramen och budgeten för avskrivnignar inte nyttjas enligt plan. Prognosen tar hänsyn till ökade avskrivnignskostnader för PDMS under året.

16 Bilaga BILAGA 2 UPPFÖLJNING AV PRODUKTION Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsbudget 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Sl utenvå rd Cl ä n Ri ks Regi on Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Da gs jukvå rd Dagsjukvård Summa Lä ka rbes ök Läkarbesök Summa Övri ga bes ök Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Cl ä n Ri ks Regi on Totalsumma Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Sl utenvå rd Cl ä n Ri ks Regi on Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Da gs jukvå rd Dagsjukvård Summa Lä ka rbes ök Läkarbesök Summa Övri ga bes ök Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Cl ä n Ri ks Regi on Totalsumma Akademiska sjukhuset, Vårdproduktion avvikelse utfall budget 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Sl utenvå rd Cl ä n Ri ks Regi on Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Da gs jukvå rd Dagsjukvård Summa Lä ka rbes ök Läkarbesök Summa Övri ga bes ök Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Cl ä n Ri ks Regi on Totalsumma jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot apr-17 maj-17 jun-17 jan-17 feb-17 mar jan feb mar jan-17 feb-17 mar-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot apr maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot apr-17 maj-17 jun jan feb mar jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot apr maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot

17 Bilaga BILAGA 3 ÅTERRAPPORTERING AV DE AV NÄMNDERNA BESLUTADE 3*3 UPPRDAGEN Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Prognosen är att uppdraget genomförs under 217 = Prognosen är att uppdraget delvis genomförs 217 = Prognosen är att uppdraget inte genomförs under 217 En region för alla - uppdrag Bedömning Utifrån ett gemensamt länssjukvårdsuppdrag ska sjukhusens produktionsplanering och köer under 217 samordnas för stärkt tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Kommentar vid avvikelse: Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Kommentar vid avvikelse: Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp.3 - Kommentar vid avvikelse: Programråden organiseras under enheten för kunskapsstöd inom regionkontoret. Akademiska sjukhuset bidrar med kompetens till råden. 3 Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete.

18 Bilaga En nyskapande region - uppdrag Bedömning Akademiska sjukhuset ska starta upp två kliniska utbildningsavdelningar under Kommentar vid avvikelse: Akademiska sjukhuset ska under 217 arbeta med att ta fram en beskrivning kring vad som ska ingå i ett Centre of excellence5 samt undersöka om det finns fler områden på sjukhuset som uppfyller de framtagna kraven. Kommentar vid avvikelse: Under 217 ska Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster, exempelvis tidsbokning, för såväl verksamhet som invånare och patienter. Kommentar vid avvikelse: En växande region - uppdrag Bedömning Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Kommentar vid avvikelse: Sjukhusen ska under 217 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Kommentar vid avvikelse: För att underlätta resandet med kollektivtrafiken ska sjukhusen göra följande under 217: Akademiska sjukhuset ska under 217, med stöd av Kollektivtrafikförvaltningen, genomföra åtgärder i syfte att öka andelen patienter som tar sig till och från sjukhuset med hjälp av kollektivtrafik och därmed minska andelen som åker sjukresetaxi samt informera om att kostnaden för tåg- och bussbiljett ersätts. Kommentar vid avvikelse: 4 Detta är avdelningar där vanliga patienter sköts om av olika studentkategorier, exempelvis läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Studenterna står för vården men bakom dem finns erfarna lärare och kliniker. Studenterna får möta patienterna och ge förslag på behandling. Avdelningar av detta slag är populära bland patienterna och studenterna får en aktiv roll i arbetet istället för en passiv roll 5 Tanken är att befintliga forskare och läkare ska samarbeta mer över verksamhetsgränserna. Exempelvis är syftet med satsningen på ett Centre of excellence för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes att vården av patienter med typ 1-diabetes ska bli ännu bättre. Även vården av patienter med lindrigare former av diabetes gynnas av det nya centret som gör sjukhuset mer attraktivt som bas för forskningsstudier och testbädd för utprovning ny medicinteknik. I centret involveras experter inom endokrinologi, transplantation, kirurgi och röntgen med flera områden, från universitetet forskargrupper som arbetar med metoder för rening/transplantation av insulinproducerande cellöar från donatorer, med sin bas på BMC respektive Rudbecklaboratoriet.

19 Bilaga BILAGA 4 RPB 217 INDIKATORER AKADEMISKA SJUKHUSET Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Prognosen är att målet för indikatorn uppnås 217 = Prognos är inte möjlig att göra = Prognosen är att målet för indikatorn inte uppnås 217 En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Delaktighet och involvering Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Tertialuppföljning kan inte rapporteras, rapporteras årligen. Respekt och bemötande - - Värdet ska öka 86 Kommentar vid avvikelse: Tertialuppföljning kan inte rapporteras, rapporteras årligen. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor Kommentar vid avvikelse: ,8 13,4 13,7 12,9 Värdet ska öka Bedömning

20 Bilaga Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar Utfall T1 217 totalt - 77 % 73 % 79 % Värdet ska öka - 71 % 65 % 74 % Värdet ska öka 51,5 min 43 min 5 min 49 min Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Kommentar vid avvikelse: Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Kommentar vid avvikelse: God strokevård. Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke Kommentar vid avvikelse: Det finns medicinska skäl till skillnader mellan män och kvinnor. 64,5 min 39 min 4 min Bedömning

21 Bilaga Bedriver vård med hög patientsäkerhet Antal (andel) vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen Utfall T1 217 totalt - 4,3 % 3,64 % 3,41 % Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 3,5 % 3,8 % 6,4 % 11,8 % Minskad förekomst Bedömning Kommentar vid avvikelse: Målvärdet framtaget på andra grunder och korrelerar inte med värdena från SAS. Andelen vårdrelaterade infektioner - 13 % 1,2 % 9,8 % 8,9 % 82, % 8,3 % Kommentar vid avvikelse: Värdena är preliminära Följsamhet till basala hygienrutiner - 83,9 % 9 % Kommentar vid avvikelse: Arbete med handlingsplaner och åtgärder för att förbättra följsamhet till basala hygienrutiner pågår inom verksamheter med avvikelser. Variabeln kvinnor/män finns ej med i mätningen. Följsamhet till klädregler Kommentar vid avvikelse: - 96,3 % 95,7 % 95 % 97 %

22 Bilaga Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Ska minska Bedömning Kommentar vid avvikelse: Sjukhuset kommer att analysera de olika ingående läkemedlen för att se vilka läkemedel som har ökat samt vilka enheter som har ökat sin användning 216. Preliminärt ser siffrorna för 217 något bättre ut. Andelen ddd av smal-spektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika 5,87 % 5,13 % 5,98 % 6,43 % Går ej att mäta Går ej att mäta Ska öka 7, ,7 21,48* 21,47 2,78 Ska minska Kommentar vid avvikelse: Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1 invånare) Kommentar vid avvikelse: *13 stycken saknar kön i statistiken

23 Bilaga Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus för patienter som är 65 år och äldre Utfall T1 217 totalt Ska minska - - 7,2 % 8,46 % 8,55 % 8,36 % Ska minska 1,2 % 1,8 % 2,34 % 3,51 % - - Ska minska ,1 % 12,8 % 12,1 % 13,5 % Ska minska Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Kommentar vid avvikelse: Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Kommentar vid avvikelse: Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser (exkl. psyk) Kommentar vid avvikelse: Oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre Kommentar vid avvikelse: Bedömning

24 Bilaga Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Utfall T1 217 totalt 95 % 87 % 74 % 91 % - - Ska öka ,7 % 17,2 % 17,7 % 16,8 % Ska minska 93 % 97 % 95 % 66 % Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Bedömning Kommentar vid avvikelse: Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Kommentar vid avvikelse: Andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar Kommentar vid avvikelse: Problem i kompetensförsörjning inom BUP påverkar tillgängligheten. Exempelvis under april månad är det totalt 14 patienter som fick vänta mer är 3 dagar på sitt besök. Av dess togs 11 emot inom 31-6 dagar. Möjliga orsaker; brist på personal, men också en fysisk flytt av en mottagning i början av året. Åtgärder vidtas för att förbättra situationen och positiva effekter bör kunna noteras vid avläsningen efter augusti 217.

25 Bilaga Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang, index Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Ska öka Ska öka Ska öka Ska öka Kommentar vid avvikelse: Planerad mätning hösten 217. Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Kommentar vid avvikelse: Planerad mätning hösten 217. Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: Planerad mätning hösten 217. Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: Planerad mätning hösten 217. Bedömning

26 Bilaga En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Akademiska sjukhusets placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Förbättrad placering Kommentar vid avvikelse: AT-ranking publiceras endast en gång per år, vanligen i september. Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag Kommentar vid avvikelse: Blir sannolikt svårt att nå målvärdet baserat på utfall T1 även om hösten brukar innebära många nystartade prövningar. Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier Kommentar vid avvikelse: Skapar basvärde Bedömning

27 Bilaga Är ledande inom E-hälsa 214 Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens etjänster Utfall T1 217 totalt Antalet ska öka 8 8 Antalet ska öka Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Kommentar vid avvikelse: Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) Kommentar vid avvikelse: En enhet har alla ingående steg, målet 217 är att fyra enheter ska ha alla ingående steg. Bedömning

28 Bilaga Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Asses-ments-samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ) Kommentar vid avvikelse: Utfall T1 217 totalt 2 Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Bedömning

29 Tertialrapport april 217 Lasarettet i Enköping SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Lasarettet i Enköping redovisar efter första tertialet ett resultat om 5,8 miljoner kronor vilket överstiger budget med 1,1 miljoner kronor. Överskottet mot budget beror till största del på lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster inom såväl specialistläkare som specialistsjuksköterskor men även lägre driftskostnader samt högre röntgenintäkter. Som följd av vakanssituationen har inte produktionsmålen uppnåtts (95 % av produktionsmålen har uppnåtts), varav det största produktionstappet avser läkarbesök. Tillgängligheten är fortsatt god även om den minskat. Andelen som väntat mindre än 9 dagar på sitt första besök uppgår till 91 % (föregående månad 93 %) och motsvarande siffra för behandling/operation är 94 % (föregående månad 95 %). Lasarettet arbetar intensivt med vakanssituationen och målet är att produktionsmålen för 217 ska uppnås, produktionsprognosen bedöms dock som osäker. Gällande de 3x3 uppdragen samt indikatorerna är helhetsbedömningen att Lasarettet i Enköping kommer att klara sitt uppdrag. BEDÖMNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi i balans Tillgänglighet, förstabesök Tillgänglighet, behandling/operation Produktion jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dgr i procent Nuläget Årsprognos Ekonomi Årsprognos, tkr Intäkt fast ersättning S:a övriga intäkter Personalkostnader Inhyrd personal Läkemedel Medicinsk service S:a övriga kostnader Resultat Ack utfall 217 Ack budget 217 Ack utfall 216 Bokslut 216 Årsbudget 217 Budgetavvikelse årsprog Årsprog Medarbetare Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall % 7,5 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Förändring ,6 Ack utfall 216 4,9 % 4,9 % -24-5,1 Förändring, % enheter %

30 2 (11) Ekonomi Lasarettet i Enköping redovisar efter första tertialet ett resultat om 5,8 miljoner kronor vilket överstiger budget med 1,1 miljoner kronor. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader pga vakanser men även högre röntgenintäkter samt lägre driftskostnader (medicinsk service, medicinskt material) och lägre övriga kostnader. Intäkterna överstiger budget med 1,4 miljoner kronor. Den största anledningen är högre röntgenintäkter där priset budgeterades lågt. Intäkterna för vårdval överstiger budget och även riks & regionintäkterna medan patientavgifterna är något lägre än budget. Personalkostnaderna är totalt 5 miljoner kronor lägre än budget på grund av vakanta tjänster inom såväl specialistläkare som specialistsjuksköterskor. Som följd av detta har inte produktionsmålen uppnåtts (-15 kontakter jämfört med budget ackumulerat april d.v.s. 95 % av produktionsmålen har uppnåtts), varav det största produktionstappet avser läkarbesök. Cirka hälften av produktionstappet avser ögonverksamheten där vi inte lyckats bemanna enligt plan. Antalet årsarbetare är 24 stycken lägre än samma period föregående, likaså är antalet årsarbetare för inhyrd personal 5,1 st. lägre. Kostnaden för inhyrd personal uppgår till -3,7 miljoner kronor ackumulerat april jämfört med -5,4 miljoner kronor för samma period föregående år. Ytterligare en anledning till de låga personalkostnaderna jämfört med föregående år beror på övergången från slutenvård till vård i hemmet (LAH) där nivån av slutenvårdsplatser utvärderas löpande. Produktionskostnaderna generellt (medicinsk service och medicinskt material) är lägre än budget med undantag för läkemedel som överstiger budget trots lägre produktion. De ökade läkemedelskostnaderna beror på ökad förskrivning TNF alfa blockerare, omställning från Waran till Eliquis samt en variation av dyra läkemedel på IVA. Övriga kostnader är lägre än budget beroende på lägre kostnader för reparation & underhåll av medicintekniska apparater, utbildning, marknadsföring mm. Även avskrivningar är lägre än budget då investeringarna inte hunnits med i den takt som planerats. Bedömningen är att vakanserna kommer tillsättas successivt och behov av hyrpersonal kvarstår under året. Helårsprognosen lämnas oförändrad om + 3 miljoner kronor och målet är att produktionsmålen för 217 ska uppnås men produktionsprognosen bedöms som osäker. Medarbetare Antalet årsarbetare har minskat vilket ligger i linje med plan då införandet av lasarettsansluten hemsjukvård nu givit effekt. Även inhyrd personal har minskat jämfört med samma period föregående år vilket också följer plan 217. Lasarettet har dock vakanser både när det gäller läkare och specialistsjuksköterskor och målsättningen är därför att antalet årsarbetare ska öka med 1-15 årsarbetare jämfört med ackumulerat utfall 217. Rekrytering pågår och flera tjänster har tillsatts, men ett antal av de som rekryterats kommer inte att tillträda förrän efter sommaren. Generellt kan vi se att rekryteringsprocesserna tar längre tid nu jämfört med tidigare och detta gäller även när vi vill ta in hyrpersonal. Skälen till de längre tillsättningsprocesserna har sannolikt med konkurrenssituationen att göra och på kort sikt påverkar det produktionen. Utöver att vi rekryterar och använder hyrpersonal försöker vi ytterligare utveckla samarbetet med Akademiska sjukhuset vad gäller specialister och ST-läkare. Sjukfrånvaron är i stort sett oförändrad jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron över 6 dagar har ökat medan sjukfrånvaron under 59 dagar har minskat. Prognosen är att den totala sjukfrånvaron landar på runt 5 %.

31 3 (11) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Tabell: Vårdgaranti Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom Andel inom 6 dgr 9 dgr Utfall fg månad Antal Totalt antal väntande väntande kvar till 1% Besök* 91% 69% 93% Operation** 94% 62% 95% Diagram: Indikatorerna Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar1 och Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar2 Besök: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr utvecklingen över tid 1% 9% 8% 7% 6% 5% 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV Operation: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr utvecklingen över tid 1% 9% 8% 7% 6% 5% 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 1 Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är att värdet ska öka. 2 Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är att värdet ska öka.

32 4 (11) Diagram: Återbesök, överbeläggningar, beläggningsgrad samt utlokaliseringar Återbesök Överbeläggningar, snitt per dag, antal patienter Väntande inom måldatum 11% Väntande efter måldatum 217 Beläggningsgrad, procent per månad 15% Utlokaliseringar, snitt per månad, antal patienter 1,2 1, 1%,8 95%,6,4 9%,2 85%, 8% Tillgängligheten är god även om den har minskat jämfört med föregående månad och även föregående år. Andelen som väntat mindre än 9 dagar på sitt första besök uppgår till 91 % (föregående månad 93 %) och motsvarande siffra för behandling/operation är 94 % (föregående månad 95 %). Vakanssituationen syns även på övriga tabeller där väntande för återbesök efter måldatum har ökat, överbeläggningarna ökat och likaså utlokaliseringarna. För att förbättra tillgängligheten har vi stort fokus på personalförsörjningen och omprövning sker av antalet slutenvårdsplatser efter införande av lasarettsansluten hemsjukvård och utesluter inte viss ökning av antalet platser för att minska behov av utlokaliseringar.

33 5 (11) BILAGOR Bilaga 1 Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Budget Utfall Bokslut Årsbudget Årsprog Budgetavvikelse Not årsprog ) 15 2) Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -244 Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar 1) Högre intäkter inom vårdval 2) Lägre intäkter på grund av utebliven intäkt från kommunen men kompenseras av högre intäkter inom radiologi 3) Lägre kostnader pga. vakanta tjänster 4) Ökade läkemedelskostnader beroende på ökad förskrivning TNF alfa blockerare, omställning från Waran till Eliquis samt en variation av dyra läkemedel på IVA. 5) Lägre kostnader för medicinsk service pga. lägre produktion 6) Lägre kostnader pga. lägre produktion 7) Lägre kostnader för bla reparation & underhåll av medicintekniska apparater, utbildning, marknadsföring mm 8) Investeringarna ej hunnits med i den takt som budgeterats 3) 4) 5) 6) 7) 8)

34 6 (11) Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Lasarettet i Enköping En region för alla - uppdrag Bedömning Utifrån ett gemensamt länssjukvårdsuppdrag ska sjukhusens produktionsplanering och köer under 217 samordnas för stärkt tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Kommentar vid avvikelse: Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vård skador. Kommentar vid avvikelse: Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp.3 Kommentar vid avvikelse: En nyskapande region - uppdrag Bedömning Under 217 ska Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster, exempelvis tidsbokning, för såväl verksamhet som invånare och patienter. Kommentar vid avvikelse: En växande region - uppdrag Bedömning Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Kommentar: Tack vare samarbete med AS finns nu en lösning inom ögon som ska prövas Sjukhusen ska under 217 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Kommentar vid avvikelse: För att underlätta resandet med kollektivtrafiken ska sjukhusen göra följande under 217: Lasarettet i Enköping ska tillsammans med Kollektivtrafikförvaltningen presentera en utvärdering av projektet med att skicka bussbiljetter med kallelsen till besök/behandling. Kommentar vid avvikelse: 3 Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete.

35 7 (11) RPB 217 indikatorer Lasarettet i Enköping En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Utfall Utfall T1 Utfall T1 Målvärde T1 217 Kvinnor män 217 totalt Ej tilldelaktighet och invärdet 8 lämpligt ska öka volvering (ET) Kommentar vid avvikelse: Kan ej besvaras förrän ny nationell patientenkät har genomförts. Respekt och bemötande Bedömning Värdet ska öka ET Kommentar vid avvikelse: Kan ej besvaras förrän ny nationell patientenkät har genomförts. Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor ,1 % 14% 13,1% 15,3% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar Utfall T1 217 totalt 7 % 96 % 97 % 94 % Värdet ska öka 7 % 93 % 92% 91 % Värdet ska öka Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Kommentar vid avvikelse: Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Bedömning

36 8 (11) Kommentar vid avvikelse: God strokevård. Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke 46 min 4 min 65 min ET 4 min Kommentar vid avvikelse: Ej tillämpligt på grund av en patient Bedriver vård med hög patientsäkerhet Utfall T1 217 totalt 3,4% 3, % 2,9 % 2,29% 2,38 % 2,19 % 6,4% 5,6 % 4,4 % 4,1 % 4,9% 8. % 2.8 % Minskad förekomst Antal vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Bedömning Kommentar vid avvikelse: Andelen vårdrelaterade infektioner Kommentar vid avvikelse: Punktprevalensmätning är inte en stabil mätmetod för små volymer som vid LE varvid en viss variabilitet är att förvänta. Vidare svårt att sänka sig ytterligare från nationellt låga nivåer. 93 % Följsamhet till basala hygienrutiner 94 % 92% 84% E.T E.T 9% Kommentar vid avvikelse: Nedgången förklaras i huvudsak av nedgång avseende en enskild enhet. Denna enhet har i interna månadsmätningar uppvisat nivåer nära 1%. Diskrepansen mellan PPM och interna månadsmätningar är svår att förklara men riktad informationsinsats genomförs. Följsamhet till klädregler 99 % 1 % 99 % 98% E.T E.T 97% Kommentar vid avvikelse: Antalet uthämtade definierade dygns Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Antal ska minska Bedömning

37 9 (11) doser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Kommentar vid avvikelse: Andelen ddd av smal-spektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 7,6 % 7,1 % 9,5 % 9,% N.A N.A Andel ska öka Kommentar vid avvikelse: Generella åtgärds- och handlingsplaner för STRAMA och VRI rymmer åtgärder som kan förväntas ha positiv inverkan på indikatorresultatet över året. Antibiotikaansvarig läkare på medicinskt centrum arbetar med och följer upp förbrukningen. Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika. 2,6 2,6 2,6,8 1,28 1,2 Antal ska minska Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Antal ska minska Kommentar vid avvikelse: Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus för patienter som är 65 år och äldre Utfall T1 217 totalt Bedömning Kommentar vid avvikelse: Tidig hemgång i kommunens regi är i en uppstartsfas. Samarbete mellan lasarettet och Enköpings samt Håbos kommun pågår. Prognos svårbedömd men preliminärt grön prognos. Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre - - 6,22 Kommentar vid avvikelse: Se ovan kommentar 6,24 6,1 6,41 Antal ska minska

38 1 (11) Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser (exkl. psyk),12,18,42 Antal ska minska,73 Kommentar vid avvikelse: Ökad andel utlokaliseringar inom lasarettet är en konsekvens av planerad neddragning av antalet internmedicinska vårdplatser. Planerade åtgärder; 1. Omprövning sker av antalet slutenvårdsplatser efter införande av lasarettsansluten hemsjukvård och utesluter inte viss ökning av antalet platser för att minska behov av utlokaliseringar. 2. Förändrat arbetssätt införs inom palliativa enheten vilket medför avlastning för akutvårdsflödet. Oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre % 9,58 % 9,42 % 9,51 % Minskad förekomst Kommentar vid avvikelse: Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Hållbart medarbetarengagemang, index: Utfall T1 217 totalt Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde Öka Bedömning Kommentar vid avvikelse: Resultatet har följts upp på alla nivåer och åtgärder för att förbättra resultatet har identifierats. Bedömningen är att värdet kommer att ligga på en fortsatt hög nivå och förhoppningsvis förbättras något. Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Öka Kommentar vid avvikelse: Resultatet har följts upp på alla nivåer och åtgärder för att förbättra resultatet har identifierats. Bedömningen är att värdet kommer att ligga på en fortsatt hög nivå och förhoppningsvis förbättras något. Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Öka Kommentar vid avvikelse: Resultatet har följts upp på alla nivåer och åtgärder för att förbättra resultatet har identifierats. Bedömningen är att värdet kommer att ligga på en fortsatt hög nivå och förhoppningsvis förbättras något. Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Öka Kommentar vid avvikelse: Resultatet har följts upp på alla nivåer och åtgärder för att förbättra resultatet har identifierats. Bedömningen är att värdet kommer att ligga på en fortsatt hög nivå och förhoppningsvis förbättras något.

39 11 (11) En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet LE:s placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) ATranking Utfall T1 217 totalt ET Utfall T1 Kvinnor Utfall T1 män Målvärde 217 Förbättrad placering Kommentar vid avvikelse: AT-rankingen publiceras i september. Åtgärdsplan finns. Är ledande inom E-hälsa Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster Antalet ska öka Antalet ska öka Kommentar vid avvikelse: Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) Kommentar vid avvikelse: Återrapportering av internkontrollarbetet Har kontrollaktiviteterna i internkontroll planen blivit utförda enligt plan och fungerar dessa, dvs eliminerar/minimerar de respektive identifierad risk? Ja Bedömning

40 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomi- och hållbar utveckling Björn Larsson Tfn E-post bjorn.larsson@regionuppsala.se Sjukhusstyrelsen Månadsrapport sjukhusstyrelsen maj 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för mars 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. Ärendebeskrivning Ärendet kompletteras innan styrelsemötet i juni Bilagor Månadsrapport för sjukhusstyrelsens totala verksamhet 2175 Akademiska sjukhusets månadsrapport 2175 Lasarettet i Enköpings månadsrapprapport 2175 Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr SHS217-1

41 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämnndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Sjukhusstyrelsen Informationer till sjukhusstyrelsen juni 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Informationen som redovisas i ärendebeskrivningen läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Patientsäkerhet Marie-Charlotte Stenborn Gustafsson1 Patientsäkerhet, chefsläkarna2 Sommarsituationen Diskussion Sommarsituationen 2 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr SHS217-1

42 2 (2)

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Dnr SHS217-4 Sjukhusstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Hälso- och sjukvårdsdirektörens muntliga och skriftliga rapport läggs till handlingarna Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar en muntlig skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilagor Rapport Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

44 Dnr xxx Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport juni 217 Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23 Sedan tidigare har vi i uppdrag att ta fram målbild och strategi för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Det är så angeläget att vi stärker primärvårdens roll i hälsooch sjukvårdssystemet! Några saker som kommit fram så här långt är att: - Primärvården är mitt förstahandsval och finns nära mig för att stödja, bibehålla och förbättra min hälsa - Vården är en resurs för mig - Jag har en nära relation med mitt vårdteam - Primärvården är tillgänglig dygnet runt Några tänkbara strategier som har identifierats så här långt är: - Behov utifrån målgrupper tex patienter med kroniska sjukdomar och psykisk ohälsa samt äldre med stora behov - Förutsättningar och resurser tex utvecklingsförmåga, ekonomi och kompetens - Utveckla vårdstrukturen tex mer vård nära i samspel med utlokaliserad sjukhusvård - Vägar framåt tex med stöd av digitalisering, tjänsteutveckling och innovationsstöd, personcentrering och hälsofrämjande När vi hade en dialog om uppdraget med personal vid Tierps vårdcentral sa de bl.a. "Det här inger hopp för oss som arbetar i Primärvården"! "Vår arbetssituation inom Primärvården är under stor förändring, vilket inte riktigt har uppmärksammats på det sätt som är nödvändigt! Det kanske inte är representativt för alla verksamheter inom primärvården men säger en del om behovet av att ha en dialog med dem som arbetar inom primärvården och som ska ha en nyckelroll i framtidens vård! En av våra medarbetare som har arbetat som läkare inom primärvården under många år berättade om när hon skulle avsluta sitt uppdrag vid en vårdcentral och hur hon då skrev cirka 2 brev till alla sina listade och hur hon såg de här människorna framför sig och deras familjer. Det är själva grunden i primärvårdsåtagandet att bidra till helhet och kontinuitet! Samtidigt som vi ser in i framtiden behöver vi också se bakåt för att ta tillvara grundläggande värden som vi kan bygga vidare på. Visst finns det också behov av att kunna anpassa till dem Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

45 2 (4) som är sällanbesökare och där behovet av kontinuitet inte är bärande. Men vi får allt fler som blir allt äldre och många människor med kroniska sjukdomar och då är kontinuitet ofta avgörande utifrån patientens och anhörigas perspektiv. Ni hittar information om hur arbetet utvecklas på Vi kommer även att ge förslag på mer konkreta beslut om insatser som kan genomföras under 218 när vi återkommer med rapport i oktober. Även om vi kommit en bit på väg tack vare dialoger med chefer, patient- och professionsföreträdare, kommunrepresentanter mfl så behöver vi nu ta nästa steg! Jag är därför glad över att uppdraget nu utvidgas till att omfatta målbild och strategier för hela hälsooch sjukvårdssystemet! Primärvården har gått före och nu kommer även medarbetare från sjukhusen och andra förvaltningar inom Region Uppsala att involveras. Varför är då det här beslutet så viktigt? Vi vet att vi har en begränsad ekonomisk ram och att det inte går att lösa sjukvårdens problem genom att tillföra mer pengar i form av tillfälliga satsningar. Hans Winberg, generalsekreterare för stiftelsen Leading Health Care säger Vi behöver se hur vi använder resurserna som en helhet, alltså inte bara på kronorna som finns inom varje delbudget, utan ekonomin i helheten. Vikten av en gemensam målbild lyfts dessutom fram som en viktig framgångsfaktor för att åstadkomma utvecklingskraft. Socialstyrelsen uppmärksammar detta i rapporten Tjänsteutveckling för en tillgänglig och patientcentrerad vård - Om utvecklingskraft i landsting och regioner Ni kan läsa mer här Om vi ska få en vård som utgår från dem vi är till för behöver vi ha en gemensam målbild och strategier som stödjer helhet och långsiktighet! Det är viktigt att påminna om att det pågår många bra utvecklingsinsatser inom Region Uppsala bl.a. utvecklingen av mobila närvårdsteam, närvårdsverksamhet tillsammans med kommunerna och flera insatser inom e-hälsoområdet! Det vi saknar är dock en målbild och strategier som inkluderar hur framtidens hälso- och sjukvård behöver utvecklas som ett sammanhållet system. Vilken vård behöver koncentreras utifrån ett kvalitetsperspektiv? Vilken vård kan med fördel utföras mer nära invånarna och kanske med hjälp av digital teknik? Hur kan sjukvårdsutbudet anpassas utifrån lokala olikheter när det gäller exempelvis hälsoläge? Att göra olika är att göra jämlikt men det behöver bygga på medvetna beslut. Hur kan vi tydliggöra uppdrag och roller på olika vårdnivåer? Hur systematiserar vi ordnat införande och utmönstring av metoder? Hur kan vi utveckla samverkansformer för mer värde och bättre nyttjande av resurser? Hur kan vi utveckla hållbara strukturer för kunskaps-, uppföljnings- och utvecklingsstöd? Det är många frågor som det här arbetet ska ge svar på, men jag ser också att vi längs med vägen kan testa i mindre skala och i vissa fall genomföra successivt. Det är heller inte så att vi någonsin blir färdiga men målet är att vi har en stabil grund för att sen kunna utveckla vidare utifrån framtidens behov och utmaningar. Vi kommer att samarbeta med andra landsting och kommuner som gör eller har gjort en liknande resa! Även om svensk vård står sig bra internationellt så visar variationen inom landet på att det finns stor utvecklingspotential. Samarbetet med länets kommuner är väldigt viktigt! Därför är det så bra att vi nu bygger upp vår nya samverkansstruktur tillsammans i nära samarbete med länets alla

46 3 (4) kommuner! Jag tycker samarbetet utvecklas och fördjupas kontinuerligt. Samverkansstrukturen är ett viktigt forum för att diskutera hur vi gemensamt kan utveckla vård och omsorg till största möjliga nytta för länets invånare och så att vi nyttjar våra gemensamma resurser så effektivt som möjligt! Jag är väldigt glad över att Göran Stiernstedt kommer att bistå oss i det utvecklingsarbete vi har framför oss! Han är säkert känd av många av er sedan sin tid som sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset och som ansvarig utredare av slutbetänkandet Effektiv vård förra året vars förslag vårt utvecklingsarbete nu grundas i. HSFoUU-utskottet är politisk styrgrupp för uppdraget som getts av Regionstyrelsen. Arbetet ska delrapporteras i oktober och slutrapporteras i mars 218. Samarbetet med ordnat införande av nya läkemedel ger resultat Något som är otroligt glädjande är att vi kommit så långt när det gäller ordnat införande av nya läkemedel! Alla landsting och staten samarbetar sedan flera år tillbaka i en gemensam samverkansmodell! Totalt beräknas den ekonomiska vinsten med modellen till cirka 7 miljoner per år nationellt. Med tanke på att vi lägger in cirka 11 miljoner kronor per år i den nationella stödstrukturen för detta så innebär det, förutom att vi får en mer jämlik vård och att nya läkemedel kan komma patienter snabbare till del, att vi kan använda dessa medel för annan vård! Nu behöver vi gå vidare och arbeta lika systematiskt med metoder där vi använder medicintekniska metoder! Detta integreras nu som en del i utvecklingen av samverkansmodellen. Vi behöver ta med strategier för vårt lokala arbete i uppdraget om effektiv och nära vård. Ni kan läsa mer här Regeringen och SKL är överens om ersättningen för läkemedel Huvudinnehållet i överenskommelsen innebär att parterna är överens om vikten av långsiktiga förutsättningar så länge som Toivo Hensioos läkemedelsutredning arbetar och ev. nya regelverk är på plats. Därför är viljeinriktningen att utformning och upplägg av 217 års överenskommelse ska vara detsamma även för 218 och 219. Ersättningen för 217 omfattar totalt 25,9 miljarder kronor. I ersättningsmodellen ingår precis som tidigare år även en vinstoch förlustmodell. Inga avtal för läkemedel inom läkemedelsförmånerna ska tecknas mellan enskilda landsting och läkemedelsföretag under Det hänger alltså ihop med att vi måste vara lojala mot samverkansmodellen jag beskrev ovan! Ta del av nyheten här: Aktuellt inom kunskapsstyrningsområdet Det är så roligt att SKL nu fattat beslut om en rekommendation till alla landsting/regioner för en gemensam samverkansstruktur för kunskapsstyrning! Förslaget var uppe för information vid samverkansnämndens möte i maj. Rekommendation från samverkansnämnden kommer efter sommaren. Det här är frukten av ett flerårigt utvecklingsarbete. Detta kommer att sporra oss i Region Uppsala att förbereda så vi kan få del av effekten av detta gemensamma arbete. Precis som SKL lyfter kommer det viktigaste arbetet ske lokalt och regionalt! Läs mer på

47 4 (4) ml En projektgrupp har också utrett hur styrningen av de nationella kvalitetsregistren bör utvecklas. Förslaget innebär bl.a. att styrning och organisation integreras med strukturen för kunskapsstyrning och att ansvar tydliggörs. Läs mer på Sofia Wallström har lämnat slutbetänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård. Hon konstaterar bl.a. att det fortfarande finns oönskade skillnader över landet och att viss del av vården behöver en mer centraliserad struktur. Men för att nå målen om en kunskapsbaserad och jämlik vård bedömer utredningen att huvudmännen själva måste äga de processer de ändå är ansvariga för. En annan ordning förutsätter en ändrad ansvarsfördelning och en ändrad organisering av hälso- och sjukvården. Förslaget bygger på den struktur för kunskapsstyrning som huvudmännen nu utvecklar. Det har också kommit ett delbetänkande från kommissionen för jämlik hälsa För en god och jämlik hälsa - En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket. De konstaterar bl.a. att styrningen och uppföljningen inom ramen för det nuvarande folkhälsopolitiska ramverket inte fungerar. Utredningen nämner bl.a. att det behövs ökat fokus på jämlikhet och tydligare mål, att arbetet organiseras så att det bedrivs brett, löpande, långsiktigt och dynamiskt. De menar också att det krävs ökat ägarskap från alla berörda aktörer och sektorer. Detta förutsätter i sin tur bättre stöd och samordning. Det krävs också en mer utvecklad uppföljning som möjliggör jämförelser över tid och mellan olika samhällsnivåer samt en analys av drivkrafter bakom ojämlik hälsa. Ni kan läsa mer här

48 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektörens rapport juni 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusdirektörens skriftliga rapport läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Rapport Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr SHS217-4

49 Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 12 juni 217 Vårdplatsläget på intensivvårdsavdelningen för nyfödda 95 F under sommaren Antalet vårdplatser på 95 F kommer att minska under sommaren. Avdelningen har normalt 1 intensivvårdsplatser (IVA) och 1 intermediärvårdsplatser (IMA). På grund av brist på sjuksköterskor är platsantalet reducerat till 8 IVA + 8 IMA sedan december 216. Under semesterperioden från 1 juni till 31 augusti kommer antalet vårdplatser minskas ytterligare till 6 IVA + 4 IMA. Befintlig personal skall ha lagstadgad semester under sommaren, och patientsäkerhet och arbetsmiljö har högsta prioritet. Kapaciteten inom mödrahälsovård och förlossningsvård är oförändrad och Akademiska samverkar med övriga sjukhus inom sjukvårdsregionen med nivåstrukturering så att medicinsk prioritering styr var nyfödda barn vårdas med optimalt resursutnyttjande. Blivande mammor i behov av högspecialiserad vård kommer att vårdas och förlösas på Akademiska sjukhuset, och riskgraviditeter kommer att följas som vanligt. Förlossningsort kommer att bestämmas vid förestående förlossning utifrån barnets förväntade vårdbehov (om inte moderns tillstånd eller nödläge utesluter transport). Akademiska kommer enbart att vårda nyfödda i behov av högspecialiserad vård (ex. respiratorvård, kirurgi). Universitetssjukhuset i Örebro har kapacitet att vårda vissa nyfödda i behov av högspecialiserad vård. Ytterligare vårdplatser för nyfödda i behov av högspecialiserad vård har reserverats på sjukhuset i Åbo för dem som inte kan erbjudas plats på Akademiska eller andra universitetssjukhus i Sverige. Nyfödda i behov av basal neonatalvård kommer inte att vårdas på Akademiska utan istället vårdas på andra sjukhus. Barn utan förväntat behov av neonatalvård kommer att födas som vanligt på Akademiska sjukhuset. Det kommer att finnas kapacitet att alltid hjälpa och stabilisera alla barn som föds på Akademiska sjukhuset under sommaren, men vid förlängt vårdbehov kan förflyttning ske till annat sjukhus. Sommarsituationen på förlossningen Under juni-augusti beräknas förlossningar ske på Akademiska, vilket är ungefär i linje med förra årets produktion. Förutom förlossningar har vi i genomsnitt 22 besök per dygn på förlossningen. 216 hänvisades sex patienter till andra sjukhus på grund av att Akademiska hade fullt. Hur det kommer att bli i sommar är osäkert på grund av situationen på 95 F, men hänvisningarna kommer troligen att öka. Det råder brist på barnmorskor, men vi klarar att upprätthålla miniminivån. Förlossningen har av arbetsmiljöskäl inte dragit in några semestrar. De har två semesterperioder och de som önskar får fyra veckor sammanhängande. Däremot förtätar de schemat så mycket som det går under semesterperioden.

50 Strålbehandling under sommaren På grund av personalbrist på strålbehandlingsenheten kommer färre cancerpatienter att kunna strålas under sommaren. Totalt disponerar enheten fyra strålmaskiner. Under perioden 26 juni 13 augusti kommer två av dessa att vara igång. Även tidigare somrar har vi periodvis begränsat oss till två maskiner; skillnaden i år är att vi gör det under en längre period. En handlingsplan och riktlinjer för medicinska prioriteringar har tagits fram. I korthet kommer clänspatienter att prioriteras. Rikspatienter kommer inte att tas emot utan hänvisas till sjukhus i andra landsting/regioner. För patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion kommer vissa grupper att hänvisas till andra centra. Patienter med prostatacancer kommer att erbjudas förlängd hormonbehandling alternativt operation. Bröstcancerpatienter kommer att hänvisas till andra centra. Vi har både en kortsiktig plan för hur vi ska lösa sommaren och en mer långsiktig som handlar om hur vi ska kunna bemanna och förbättra arbetsmiljön. Ingen patient kommer att lämnas i sticket. Vi har en god dialog med remittenter i sjukvårdsregionen och arbetar för att koordinera vården så att berörda kan erbjudas strålbehandling på andra centra. Lokala kollektivavtal klara Region Uppsala, Vårdförbundet och Kommunal har träffat en avsiktsförklaring för att tillsammans förbättra arbetsmiljön och göra vårdyrkena mer attraktiva. Samtidigt har vi kommit överens om lokala kollektivavtal om arbetstider och ersättningar för vårdpersonal vid Akademiska sjukhuset. Det är viktigt att vi har nått en samsyn om de stora framtidsfrågorna. Vi vill tillsammans med Vårdförbundet och Kommunal arbeta för att förbättra arbetsmiljön och stärka professionerna. Ett exempel på utvecklingsområden är att arbetsgivaren ska titta på möjligheterna till ytterligare studielönsatsningar, möjligheter att underlätta för sjuksköterskor att kombinera forskning med kliniskt arbete och se över hur man kan utveckla de olika professionerna. De nya lokala kollektivavtalen innebär en förbättring jämfört med de nu gällande Akademiskamodellerna. Fokus har varit att medarbetarna får tid för återhämtning, att säkra kompetensen och att ge så stor rättvisa och så lika villkor som möjligt. Avtalet ger stabilitet till sjukhuset. Dålig arbetsmiljö kan inte kompenseras med enbart lönevillkor. Därför är det glädjande att vi fått ett avtal som förbättrar både arbetsmiljön och de ekonomiska villkoren för medarbetare. Aktiviteter för att lättare rekrytera och behålla medarbetare Det pågår en mängd aktiviteter runtom på sjukhuset för att bidra till att attrahera, rekrytera, behålla och utveckla medarbetare - både sjukhusövergripande och i olika verksamheter. Några exempel är 1 procents studielön till dem som studerar till specialistsjuksköterska inom operation, intensivvård, psykiatri och barn, att ett sjukhusövergripande arbete har påbörjats för att tydliggöra karriärvägar och utveckla karriärtjänster för sjuksköterskor, och att en ny introduktionsprocess tas fram för att säkerställa att alla nya medarbetare får en bra introduktion. En längre lista återfinns i Ronden nr 2 217, som delas ut i samband med sjukhusstyrelsens möte den 12 juni.

51 Nytt interventionslabb ökar kapaciteten Den 9 maj driftsattes ett nytt labb för perifer intervention vid bild- och funktionsmedicinskt centrum (BFC). Med detta labb beräknas BFC få en ytterligare kapacitet om cirka 15 perifera interventionella ingrepp per vecka. Tidigare nyttjades IV-salen 1,5 dagar per vecka för perifera interventioner, vilket innebär att den tiden nu även finns tillgänglig för övrig verksamhet på sjukhuset, såsom för TAVI och kärlkirurgi. Vidare innebär denna nyinvestering att vi frigör tid på övriga labb för neurointervention. Därmed har vi säkrat kapacitet för vårt uppdrag gällande neurointerventionella ingrepp, inklusive trombektomier för Uppsala och regionen, där efterfrågan förväntas öka stort. År 216 utfördes 36 trombektomier, hittills i år har 18 utförts och årsprognosen är 6. Ny åtgärdsplan för minskad överbelastning på akutmottagningen En åtgärdsplan för att minska överbelastning på akutmottagningen har tagits fram och godkänts av sjukhusledningen. Den delar in belastningen i tre nivåer där olika ansvar och åtgärder definieras. Ledningsansvarig sjuksköterska får med denna åtgärdsplan ett tydligt mandat att besluta vilken nivå som råder, samt besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas. Syftet är att upprätthålla en god vård och hög patientsäkerhet för våra patienter som söker akutmottagningen. Kraftigt förbättrad tillgänglighet till allmänpsykiatrin Väntetiden till första läkarbesök inom allmänpsykiatrin vid Akademiska sjukhuset har kortats avsevärt det senaste året. Idag får nio av tio patienter besökstid inom tre månader jämfört med 67 procent för cirka ett år sedan. Förutom att man lyckats rekrytera personal anses arbetsmiljöförbättringar och satsningar på vidareutbildning ha bidragit till den positiva utvecklingen. Nytt team ska stärka nutritionsbehandlingen av svårt sjuka patienter Ett nytt nutritionsteam på Akademiska sjukhuset ska stärka nutritionsbehandlingen hos svårt sjuka vuxna patienter. Vi vet att cirka 6 procent av all undernäring bland inneliggande patienter är vårdrelaterad, det vill säga att patienterna oftast blir undernärda under vårdtiden. I nutritionsteamet ska såväl dietist, läkare och sjuksköterska ingå. Tanken är att teamet ska arbeta mobilt ute på sjukhuset med svårare nutritionsfall, framförallt patienter som har allvarliga problem med näringsintag/undernäring. Breddinförande av självbetjäningsterminaler Snart inför hela Region Uppsala självbetjäningsterminaler där patienterna själva kan registrera sin ankomst inför mottagningsbesök. Från den 29 maj fram till midsommar genomförs en pilot vid ingång 95/96 på Akademiska sjukhuset; övriga vårdförvaltningar kommer att starta egna piloter. Om dessa faller väl ut kommer breddinförande inom hela regionen att ske med start i november. Modellen har tidigare provats med framgång just vid ingång 95/96 på Akademiska sjukhuset, den gången dock med en annan leverantör. Vid den tidigare piloten såg vi att patientflödena förbättrades och att kötiden till kassan minimerades. Dessutom skapades en lugnare arbetsmiljö för våra medarbetare.

52 Akademiska vann tunga diabetespriser När Svensk förening för diabetologi höll sin årliga kongress den april tog Akademiska sjukhuset hem de två tyngsta priserna. Dels blev Jarl Hellman, diabetesansvarig överläkare på Akademiska, utsedd till årets diabetolog, dels vann Niclas Abrahamssons avhandling On the impact of bariatric surgery on glucose homeostasis priset för årets avhandling. Onkologen firade 5-årsjubileum Den 12 maj hade onkologen funnits på Akademiska i 5 år, vilket firades med mingel, dialog och föreläsningar i Grönwallsalen. På plats fanns personal från verksamhetsområdet och övrig personal på sjukhuset. Under eftermiddagen gavs föreläsningar om cancervårdens utveckling och framtid, behandlingar och studier. Den utveckling som onkologen genomgått under de här 5 åren är definitivt värd att firas. Framtidsvisionen är att samla verksamheten i ett nytt hus och att bli Sveriges första Comprehensive Cancer Centre ett mer sammanhållet och komplett verksamhetsområde. Utveckling Gruppbehandling ger bättre tidskoll vid adhd Personer med adhd har ofta svårt att passa tider, planera och komma igång med aktiviteter. Neuropsykiatriska vuxenmottagningen vid Akademiska sjukhuset är pionjär i Sverige med en amerikansk gruppbehandling, Ha koll, som ger deltagarna praktiska redskap att hantera tid. Den ses som ett komplement till läkemedelsbehandling och hjälpmedel i hemmet. Ungas synpunkter ska utveckla vården vid cystisk fibros Barns och ungdomars perspektiv och synpunkter på vården tas tillvara på ett nytt sätt vid Akademiska barnsjukhuset. Sedan 213 har unga patienter med cystisk fibros eller PCD (Primär ciliär dyskinesi) deltagit i projektet Vår framtid och ingått i expertgrupper som återkommande haft kontakt med vårdpersonalen via videolänk. Projektet har resulterat i en bok med ungas berättelser som lanserades i början av maj. Kombinerad PET-MR-undersökning ger tidigare upptäckt av inflammationer vid mag-tarmsjukdom Akademiska sjukhuset har infört en ny metod för tidig upptäckt av inflammation i mag-tarmkanalen hos patienter med ulcerös colit och Crohns sjukdom. Med en kombinerad PET-MR-teknik fås mer exakt information om inflammatoriska förändringar som kan spåras i tarmen. Den nya tekniken för diagnostik lyftes fram med anledning av nationella mag-tarmdagen 19 maj. Vassare diagnostik vid urinblåscancer med fotodynamisk metod Urologimottagningen på Akademiska sjukhuset har som ett av få sjukhus i Norden infört en fotodynamisk metod för diagnostik och behandling av urinblåscancer. Fördelen är att man upptäcker

53 mindre tumörer som kan behandlas på mottagningen vilket gör att färre patienter behöver komma till operationsavdelning. Förbättrad screening kan minska läkemedelsbiverkningar Med förbättrade metoder för automatisk screening i elektroniska journalsystem kan läkemedelsbiverkningar lättare upptäckas och förebyggas. Det skulle öka patientsäkerheten och minska vårdkostnaderna, enligt en rapport om läkemedelsbiverkningar hos äldre patienter som tagits fram vid Akademiska sjukhuset. Per Elowsson Sjukhusdirektör

54 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Dnr SHS217-4 Sjukhusstyrelsen Förvaltningsdirektörens rapport juni 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Förvaltningsdirektörens rapport läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping lämnar en skriftlig rapport angående aktuell och pågående verksamhet. Bilaga Rapport Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

55 17 maj 217 Förvaltningsdirektörens rapport inför sjukhusstyrelsen 12 juni 217 Plötsligt händer det, våren är här och sommaren står för dörren. Det är mycket som ska bli klart inför den stundande sommaren, inte minst planering för hur vi under trygga former ska ta hand om våra patienter samtidigt som våra medarbetare får en välbehövlig semester. I tertialrapporten kan vi se att vår ekonomi är stabil men att vi har problem med att fylla vakanser vilket har påverkat produktionen negativt. Här följer ett urval av aktiviteter från Lasarettet i Enköping som är tänkt att, tillsammans med månadsrapport, ge en bredare bild över verksamheten. Men först för att påminna oss om vad som sker varje dag året runt och som normalt inte nämns i en rapport som denna: En genomsnittlig dag på lasarettet i Enköping: 31 patienter besöker någon av våra mottagningar 56 patienter besöker vår akutmottagning 19 operationer genomförs 72 sjukvårdande behandlingar genomförs 19 hemsjukvårdsbesök genomförs 134 röntgenundersökningar genomförs 288 personer behövs varje dygn för att verksamheten ska fungera och de gör ett fantastiskt arbete. Organisation Medicin slutenvård Antalet slutenvårdsplatser på medicin är nu 36 i enlighet med införandeplan av Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH). I och med detta har antalet enkelrum kunnat utökas vilket tros minska risken för smitta. Arbetssätt har anpassats och medfört en större flexibilitet. Intensivvård/postop Den postoperativa avdelningen har organisatoriskt förts över från Medicinskt centrum (IVA) till Kirurgiskt centrum, vilket har renodlat den elektiva verksamheten liksom akutflödesprocessen. Samarbeten med Akademiska sjukhuset Vi har tillsammans utvecklat strukturen för vårt samarbete där vi från och med våren 217 har en gemensam styrgrupp där alla berörda verksamhetschefer från Akademiska och lasarettet deltar. Direktörerna säkerställer övergripande mål, planer och uppföljning. Därutöver finns ett antal forum där de olika delarna planeras mer i detalj. Styrgruppen träffas cirka två gånger per termin.

56 Nya samarbetsområden inom Kirurgi och ortopedi Ortopeder från Akademiska utför nu proteskirurgi även på fredagar och vi har anpassat verksamheten så att dessa patienter kan få sin slutenvård under helgen. Ryggkirurgin fortsätter att utvecklas med start av nya ingrepp och poliklinisering av vissa ingrepp. Planeringen har kommit långt mot att en dag per vecka operera underarmsfrakturer på Lasarettet. Dessa ingrepp är många och stör förnärvarande den planerade kirurgin på Akademiska. Vi samarbetar kring rekrytering av ortoped specialister med målet att de ska arbeta på både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Dessutom kommer ortopeder från Akademiska under hösten att fylla ett vakant läkarutrymme på lasarettet. Nya samarbetsområden inom Medicin Genom ett samarbete med Klinisk fysiologi kommer lasarettet ha kompetens och utrustning att utföra transesofageal ekokardiografi (hjärtultraljud) på sina patienter. Innan denna förändring genomförs skickas patienterna till Akademiska och förändringen kommer att innebära en ökad patientsäkerhet. Från och med hösten 217 kommer ST läkare inom kardiologi från Akademiska att göra delar av sina ST-block på medicinmottagningen i Enköping. De kommer att ingå i det ordinarie arbetet på medicinmottagningen. Samarbete inom Radiologi Inom radiologin är cirka hälften av produktionsvolymen grundat på remisser från Akademiska. På detta sätt kan vi optimera och ta tillvara såväl kompetens som utrustningar. Utvecklingsarbete pågår mot en gemensam väntelista för att underlätta den administrativa hanteringen. Utvecklingsområden En förändrad struktur i arbetssätt på medicin-mottagningen har medfört en högre produktion med bibehållen patientsäkerhet med givna resurser. Berörda områden har varit bokningar av patienter och nya differentierade besökstider vilket har gett möjlighet att ta emot fler. Man har dessutom tillsatt en medicinskt ledningsansvarig läkare för öppenvården. Detta har underlättat kommunikation mellan all personal, underlättat problemlösningar och har minskat antalet icke värdeskapande arbetsuppgifter. Projektet teambaserad vårddokumentation inom Medicinsk centrum presenterades på Vitalis mässan. Resultat som vi nu ser är att samarbetet kring dokumentation har förbättrats, dubbeldokumentation har minskat, det har blivit en tydligare ansvarsfördelning mellan yrkesgrupperna i teamet samt personalen tycker att det blivit lättare att hitta information i journalen.

57 Vi har börjat ta fram kvalitetsrapporter bestående av olika kvalitets data såsom resultat i patientenkät eller punktprevalensmätningar för test. Rapporterna är tänkta att kunna användas vid ledningsmöten, planeringsdagar, arbetsplatsträffar och träffar där uppföljning av mål diskuteras utifrån de olika verksamheterna. Syftet är att man inom varje centrum djupdyker i resultaten för att rikta insatserna där det bäst behövs. Även kvalitetsregisterresultat från vården i siffror finns med för respektive verksamhetsområde. På så sätt försöker vi samla all betydelsefull data för att underlätta analys och beslut. Kompetensförsörjning Lasarettet har genomfört en genomgripande kompetenskartläggning där samtliga chefer med vårdpersonal har deltagit. Kompetenskartläggningen bekräftade den bild vi har sedan tidigare, det vill säga att det råder brist avseende intensivvårdssjuksköterskor och specialistläkare inom intermedicin. Vi upplever att rekryteringsprocesserna drar ut på tiden och tar längre tid än önskat. Sannolikt beroende på en god arbetsmarknad och att de sökande har många alternativ att ta ställning till. Åtgärder för att komma tillrätta med bristen är under framtagande i samarbete med berörda förvaltningar och Regionkontoret. Lokaler Lokaler på Röntgen har anpassats till de två nya direktdigitala konventionella röntgenlabben. De nya labben är nu i full drift. Vi har fått beslut gällande att gå vidare med en kombinerad förstudie/program avseende de nya administrativa lokalerna. Stora arbeten utomhus avseende VA projekt drivs av Landstingsservice. Cosmic R8.1 Arbetet med att förbereda förvaltningen för den omfattande uppgraderingen av det elektroniska patientjournalsystemet fortlöper enligt plan. Enköping i maj 217 Eva Telne Förvaltningsdirektör

58 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Jan Andersson Tfn 16 7 E-post jan.g.andersson@lul.se Dnr SHS216-2 Sjukhusstyrelsens arbetsutskott Uppföljning av specialiserad palliativ vård för barn Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Redovisningen av uppföljningen av specialiserad palliativ hemsjukvård för barn läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning I december 215 fattade hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut (HSS, 21, ) om att införa organisation av specialiserad palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp t.o.m. 17 år. Beslutet grundades på en utredning som genomfördes under hösten 215 om barns rätt till palliativ hemsjukvård i samband med översynen av palliativt centrum. Barnsjukhuset fick ansvar för att hålla i införandet. Arbete med rutiner och utbildningsinsatser påbörjades under våren 216. Sjukhusstyrelsen lämnade i februari 217 önskemål om en lägesrapport. En mindre uppföljning har därför genomförts, omfattande remittering av totalt tre barn, i form av en kortare enkät till projektansvarig vid barnsjukhuset respektive ansvariga för de specialiserade hemsjukvårdsteamen i Uppsala, Enköping och Tierp. Av enkäten framgår följande: Två barn med behov av palliativ vård har skrivits in för vård i hemmet av de specialiserade teamen, ett i Uppsala och ett i Enköping. Barnet i Enköping avled innan behandling han påbörjas. Avslag av remiss har skett vid Avdelningen för specialiserad hemsjukvård (ASH) på grund av att patienten inte uppfyllde kriterierna för specialiserad hemsjukvård, dvs. ett kontinuerligt behov av specialiserade medicinska insatser minst en gång per vecka. Samma regler gäller för barn som för vuxna. Den samverkan som har bedrivits mellan barnsjukhuset och teamen har fungerat bra. Behoven av kompetensutveckling har hittills tillgodosetts för berörd personal. Ytterligare kompetensutveckling kommer att ske i samband med att de får uppdrag. Det finns framtagna arbetsrutiner för teamens och barnsjukhusets arbete med palliativ hemsjukvård av barn. Rutinerna har inte utvärderats än på grund av det har Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

59 2 (3) varit få fall än så länge. Det finns dock önskemål från teamföreträdare att rutinerna bör utvecklas och förtydligas ytterligare i vissa avseenden. I de patientfall som varit, fungerade inskrivning och vårdplanering bra och läkaransvaret var tydligt. Barnsjukvården har idag fler barn med långsiktiga diagnoser i behov av palliativ vård där det ännu inte finns behov av specialistteam. I övrigt vill barnsjukhuset lyfta fram att tillskottet för en halvtidstjänst (SSK) har varit betydelsefullt och stärkt barnsjukhusets hemsjukvårdsverksamhet. Under hösten 217 kommer ett programråd gällande palliativ vård att inrättas. Det kommer att ske i medverkan med Akademiska sjukhuset, Hälsa och habilitering, Primärvården och Lasarettet i Enköping samt kommunerna i länet. Konsekvenser Vård av barn och ungdomar med livshotande sjukdomar ställer särskilda krav på kompetens och professionalitet för att förbättra livskvalitén för patienten, patientens familj och andra närstående. När vård i hemmet möjliggörs kan behandling i högre grad inriktas på att ge barnet och dess närstående en så meningsfull tid som möjligt tillsammans. Att barn nu har möjlighet att vistas i hemmet den sista tiden i livet möjliggör en lyhördhet för barnets och dess anhörigas individuella behov samt skapar goda förutsättningar för en trygg vårdmiljö. Beredning Synpunkter har inhämtats från barnsjukhuset samt företrädare från de specialiserade team som arbetar med palliativ vård i länet. Bilagor Beslut om förslag till organisation av specialiserad palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp t.o.m. 17 år (HSS 21) Införande av palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar mellan -17 år i Uppsala län Kopia till Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping

60 3 (3)

61

62

63

64 Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsavdelningen JanAndersson jan.g.andersson@lul.se Införande av p alliativ hemsjukvård ti ll barn och ungdomar mellan -17 år i Uppsala län God vård av barn och ungdomar i livets slutskede Vård av barn och ungdomarmed livshotandesjukdomarställer särskildakrav på kompetensoch professionalitetsamtett närasamarbetemed andravårdgivareför att förbättralivskvalitén för patienten,patientensfamilj och andranärstående. På samma sättsom för den vuxnapatientenär det viktigt att identifieranär vårdenövergårtill palliativ vård i livets slutskede.när kurativt syftandebehandlingär verkningslös omformulerasmålenutifrån de ändradeförutsättningarnaoch fortsattbehandling inriktas då på att ge barnetoch dessnärståendeen såmeningsfulltid som möjligt tillsammans.ett grundläggandeförhållningssätti palliativ vård av barn och ungdomar är att vara lyhörd för barnetsoch dessanhörigasindividuella behovsamtatt skapa förutsättningarför en lätt tillgänglig och trygg vårdmiljö, såväli hemmetsom inom slutenvård. Bakgrund Fråganom barnstillgång till palliativ vård i hemmethar diskuteratsunder flera år. Ofta har diskussionblossatupp när enskildafall har aktualiseratsdär krav på stöd i hemmet har tagitsupp. I vårdavtaletmellan hälso- och sjukvårdsstyrelsen och akademiskasjukhuset gavsett uppdragatt utförarnai samverkanskulle kunnaerbjudapalliativ vård för barn bosattai länetssamtligakommuner.det resulteradei att förslagför internt samarbete mellanprimärvårdenoch barnsjukhusetutarbetades.sjukvårdsteameti Uppsalaoch hospiceskulle gesett utökatuppdragatt även ansvaraför barnoch ungdomar.dessa förslagbehandlades aldrig när de var klara i december21. Projektetpalliativt centrumsom startadehösten211 i samverkanmellan Uppsala kommunoch landstingetfick i uppdragatt vårdenav barnmedbehovav palliativ hemsjukvårdskulle utredasinom projektet.i slutrapportenvar ett av förslagentill fortsattutveckling att i samverkanmed akademiskabarnsjukhusetutredahur vårdenav barni behovav palliativ hemsjukvårdskulle utvecklas. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

65 2 (5) I mars 214 genomfördes en workshop med representanter från landsting och kommuner. Resultatet redovisades i rapporten Möjligheter och hinder för att vårda barn i behov av palliativ hemsjukvård i hemmet. Några viktiga slutsatser: det handlar om relativt få fall varje år, barn ska ha samma rätt som vuxna att vårdas i hemmet, teamen för specialiserad palliativ hemsjukvård i länet har en central roll, barnsjukhuset har viktig roll för att erbjuda jourverksamhet och stöd i form av kompetens och utbildning. Under hösten 215 har en utredning av barns rätt till palliativ hemsjukvård genomförts i samband med att översynen av palliativt centrum. Nuläge Företrädare för barnsjukhuset (AS) beskriver att de allra flesta familjer med barn i behov av specialiserad palliativ vård önskar möjligheten att vårdas i hemmet i så stor utsträckning som möjligt. Idag saknas strukturer för palliativ hemsjukvård för barn i länet. Ingen vårdgivare har ett tydligt uppdrag och personal vid barnsjukhuset beskriver att olika lösningar har utarbetats från fall till fall. För något barn har det varit möjligt att tillfälligt bereda plats på ett korttidsboende eller LSS-boende i kommunal regi, där sjuksköterskor från hälsa och habilitering har bistått med att sköta medicinering. Andra barn har varit hänvisade till inskrivning i slutenvård på barnsjukhuset. Fram till 214 erbjöds cancersjuka barn boende i Uppsala kommun stöd från sjukvårdsteamet, vilket upplevdes fungera väl. Detta erbjuds inte längre då kommunen valt att inte längre ansluta barn till sjukvårdsteamet. Behov Mellan 5-7 barn per år i Uppsala län uppskattas vara i behov av specialiserad palliativ vård. Exakt antal barn varierar något från år till år. De flesta barnen är sjuka i cancer men det finns även andra sjukdomstillstånd som föranleder behov av palliativ vård i livets slutskede, framförallt barn med svåra neurologiska sjukdomar och för tidigt födda barn med underutvecklade lungor. Barn som behövt palliativ vård i livets slutskede i Uppsala län under perioden * Diagnos Tumör CNS Solid tumör Leukemi Hjärtfel E.B. hudsjukdom Hjärnblödning SIDS BPD, lungsjukdom Asfyxi Andra syndrom Antal Åldrar(år) 6 5 1,3, 17, 17 1, 1, 1, 1, , 1, 1, 3, 4 (Källa: Eva Turup och Eva Lundberg, Akademiska barnsjukhuset, 215)

66 3 (5) * I underlaget ingår några akuta dödsfall, framförallt barn under 1 år, där det inte funnits behov av palliativ vård i hemmet. I sammanställningen ingår barn som behövt palliativvård i livets slutskede samt barn som varit inskrivna i barnsjukhusets hemsjukvård och avlidit under åren 21 t.o.m. 3/ Det handlar om totalt 2 barn/ungdomar under den senaste femårsperioden, vilket innebär i genomsnitt 5 om året. Av dem har 6 stycken barn/ungdomar behövt palliativ vård i hemmet p.g.a. cancer, varav 4 av dessa barn var under 17 år. Barn i behov av palliativ vård i livets slutskede kan behöva stöd under en relativt lång period vilket är en skillnad jämfört med specialiserad palliativ vård för vuxna, där behovet ofta finns under en kortare period. Exempelvis kan det för barn med cancer i sen fas, även efter brytpunktssamtal, vara aktuellt med aktiv behandling med cytostatika i mildare form för att förhöja livskvaliteten, vilket sällan är fallet för vuxna i liknande situation. Utbud av palliativ vård för barn idag All specialiserad palliativ vård för barn i Uppsala län utgår idag från barnsjukhuset. Där finns möjlighet att skriva in barn i behov av palliativ vård i livets slutskede i ordinarie slutenvård för barn. Barnsjukhuset saknar den typ av mindre sjukhuslik miljö, med möjlighet för hela familjen att vara med i en mer hemlik miljö, som finns på en Hospice-avdelning. Det kan noteras att det i landet endast finns ett renodlat Barnhospice Lilla Erstagården i Stockholms län. Det finns även ett litet hemsjukvårdsteam omfattande 1,5 sjukskötersketjänst som utgår från neonatalenheten på barnsjukhuset. Hemsjukvårdsteamet erbjuder medicintekniskt stöd och vård till barn med andningshjälpmedel i hemmet och alltså inte primärt barn i behov av palliativ vård i livets slutskede. Teamet finns tillgängligt under kontorstid och stöttar omkring 3-4 barn parallellt. En betydande del av teamets insats består i att utbilda föräldrar och personal från kommun så att de kan utföra omvårdnadsinsatser kopplade till andningshjälpmedlen för barnen. I enstaka fall har teamet erbjudit stöd under kontorstid till barn som har övergått i ett palliativt skede. Modell för samverkan och arbetsrutiner för palliativ hemsjukvård av barn Nedan föreslagen modell ska bidra till jämlik tillgång till palliativ hemsjukvård i livets slutskede för barn i länet. Utgångspunkten är att utnyttja verksamheter med etablerad förmåga och kapacitet att erbjuda specialiserad hemsjukvård. De redan existerande noderna för specialiserad hemsjukvård innebär att barnen kan erbjudas vård med god kontinuitet av personal med kunskap och erfarenhet av såväl hemsjukvård som palliativ vård. Den rekommenderade modellen innebär att de tre noderna för specialiserad palliativ hemsjukvård har utföraransvar för palliativ vård av barn dygnet runt. En viktig förutsättning är att barnsjukhuset erbjuder stöd dygnet runt till utförarna för att säkra kompetens och kvalitet i vården. Stödet omfattar: deltagande i en gemensam vårdplanering i varje enskilt fall för att säkra nödvändig kompetens i vården, rollfördelning mellan involverade aktörer och utforma en gemensam plan för den fortsatta vården,

67 4 (5) konsultativt stöd vid behov av erfaren sjuksköterska via telefon under kontorstid, tillgång till befintliga jourlinjer, med tillgänglighet per telefon dygnet runt, enstaka hembesök, framförallt för att utbilda assistenter, föräldrar eller sjuksköterskor i hantering av medicinteknik, samt utbildningsstöd i samband med varje patientfall. Inskrivning och vårdplanering Gemensam vårdplanering med barnsjukhuset och berört sjukvårdsteam ska ske i varje enskilt fall för att säkra kompetens, rollfördelning och planering. Patientansvarig läkare på barnsjukhuset ska ansvara för vårdplaneringssamtalet då läkaren har nödvändig kompetens och ofta har en redan långvarig vårdrelation med barnet och dess familj. Vårdplaneringssamtal ska genomföras på sjukhuset tillsammans med läkare från det specialiserade sjukvårdsteamet när beslut om palliativ hemsjukvård fattats eller vid hembesök inom en vecka efter utskrivning från sjukhus. Vid vårdplaneringen ska samtal om vårdens mål, s.k. brytpunktsamtal, genomföras med patient och/eller närstående. Planering av den fortsatta vården ska ske och eventuella läkemedelsordinationer fastställas. Dokumentation ska ske i patientens journal. Vårdansvarig sjuksköterska på barnsjukhuset ska ta initiativ till vårdplaneringsmöte och ansvara för samordningen av mötet. Läkaransvar Läkare på barnsjukhuset ska ha det medicinska ansvaret fram till och med vårdplanering. Därefter ska ansvaret för patienten överföras till utföraren, dvs. ansvarig läkare i de palliativa hemsjukvårdsteamen. Vid inskrivning i SAH/LAH övergår ansvaret för patientens vård och behandling till läkare i det specialiserade sjukvårdsteamet. Barnläkaren och sjuksköterskor på barnsjukhuset ska vara tillgängliga för fortsatta diskussioner med läkare i SAH/LAH-teamen som ett stöd i den fortsatta vården. Övertagandet av läkaransvaret innebär att läkare i SAH/LAH-teamen vid behov ska se till att informerande samtal genomförs om vårdens mål med patient och/eller närstående. Tid ska avsättas för planering och framförhållning avseende ordination av en god palliativ symtomlindring. Vården ska anpassas till de symtom och särskilda behov som patienten har och ska genomföras med stöd av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. Vårdinsatser i hemmet och konsultation De multiprofessionella vårdteamen vid de tre noderna för specialiserad palliativ hemsjukvård i Uppsala, Enköping och Tierp, har utföraransvar för palliativ vård av barn i livets slutskede dygnet runt. Barnsjukhuset ska erbjuda stöd till utförarna i form av: konsultativt stöd över telefon under kontorstid, befintliga jourlinjer, med tillgänglighet dygnet runt per telefon, hembesök vid behov, framförallt för att utbilda assistenter/föräldrar/ssk i hantering av medicinteknik.

68 5 (5) Trygghetsplatser För barn i behov av palliativ slutenvård ska det finnas möjlighet till direkt inskrivning på vårdplatser på barnsjukhuset. Kompetensutveckling och utbildning Barnsjukhuset ska erbjuda relevant utbildningsstöd i samband med varje patientfall. Barnsjukhuset ska även inventera utbildningsbehov samt föreslå och genomföra utbildningsinsatser (t.ex. föreläsningar) med länets SAH-team. Resurser För att genomföra de föreslagna förändringarna kring organiseringen av palliativ vård för barn i livets slutskede ska det befintliga hemsjukvårdsteamet på barnsjukhusets neonatalenhet utökas med en halvtidstjänst för en sjuksköterska. För detta tillförs 3 tkr/år. Barnsjukhuset tilldelas medel för projektledning vid uppbyggnaden och införandet, i form av en engångskostnad omfattande 75 tkr. Projektledaren ansvarar för etablering av samverkan med hemsjukvårdsteamen och upprättande av gemensamma arbetsrutiner. Trygghetsplatser med direktintag på barnsjukhuset tillhandahålls inom befintlig budget. Telefonkonsultation med barnsjukhusets jourlinjer inom neonatologi, barnonkologi och barnmedicin erbjuds också inom befintlig budget. Detta gäller även läkarkonsultationer kontorstid och i samband med vårdkonferenser (t.ex. vid patientöverföringar). När det gäller kostnader för förbrukningsartiklar finansieras de som vårdtungt material och beställs av sjukhuset eller primärvården. Cytostatika och syrgas skrivs på recept och ingår i högkostnadsskyddet. Syrgasflaskor kan lånas via hemavdelning på barnsjukhuset om det är ont om tid och då betalar avdelningen. Genomförande och uppföljning Ansvarig projektledare för att inrätta verksamheten enligt ovanstående riktlinjer tillhandahålls av barnsjukhuset. Arbetet ska genomföras under perioden jan-feb 216. Arbetsrutiner samt former för uppföljning ska upprättas i direkt samverkan med sjukvårdsteamet i Uppsala, SAH-teamet i Tierp och LAH-teamet i Enköping. Ansvarsfördelning och arbetsrutiner ska dokumenteras av projektledaren och utgöra stöd för den framtida verksamheten. En utvärdering av verksamheten ska genomföras inom ett år efter verksamhetsstarten. Med sjukvårdsteamet i Uppsala krävs ett tillfälligt avtal under år 216 på grund av att Uppsala kommun är huvudman för verksamheten. Avtalet ska reglera ansvarsfördelning och eventuell ekonomisk ersättning. Från och med 1 januari 217 förväntas landstinget ta över sjukvårdsteamets verksamhet. Modellen bygger på förutsättningen att pågående förändringar i Enköping och förändringar under beredning i Tierp genomförs, vilket resulterar i dygnet-runtverksamhet för specialiserad palliativ hemsjukvård i alla delar av länet. Det omfattar därmed även ansvaret för den palliativa hemsjukvården av barn i livets slutskede.

69 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Himmelsköld Tfn E-post Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Redovisning av utvärdering och genomförandeplan av vårdnära service (VNS) Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut FÖRSLAG TILL BESLUT ÄR EJ FÄRDIGT RAPPORTEN KAN KOMMA ATT SKICKAS TILL LSU FÖR ATT INHÄMTA SYNPUNKTER Ärendebeskrivning Sjukhusstyrelsen fattade , dnr SHS , beslut att ge sjukhusdirektören i uppdrag att utvärdera vårdnära service utifrån erfarenheterna från pilotverksamheten och återkomma till sjukhusstyrelsens sammanträde i maj, också med en möjlig genomförandeplan. Anstånd med uppdraget beviljades av sjukhusstyrelsen till juni 217. Tidigare beslut fattades av produktionsstyrelsen med början , dnr PS fattade produktionsstyrelsen beslut om att ge Landstingsservice i uppdrag att genomföra en utredning om införande av ett Facility Management (FM) koncept på Akademiska sjukhuset. Utredningen omfattar hela Akademiska sjukhuset. Vidare beslutades att utredningen även skulle beakta möjligheten att använda konceptet i tillämpliga delar inom andra förvaltningar och att utredningen ska presenteras i Q I september 213 fattades beslut om att uppdra till Landstingsservice att genomföra ett pilotprojekt på en eller flera avdelningar på Akademiska sjukhuset i samråd med sjukhusledningen. Beslutet var också att utöka pilotprojektet till att också omfatta etapp 1 i B! i samband med återflytt i april 214 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

70 2 (3) Produktionsstyrelsen beslutade i december 214 att uppdra åt sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att tillsammans med förvaltningsdirektören för Landstingsservice driva pilotprojektet med vårdnära service (VNS) vidare i nuvarande omfattning under 215 (inklusive de vårdavdelningar som återflyttades till 85 huset). Enligt beslutet skulle ett breddinförande av konceptet vårdnära service förberedas vid hela sjukhuset fr.o.m Sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset fick också i samband med decembermötet i uppdrag att utreda och beskriva effekterna för vården av den frigjorda tiden vid de enheter som ingick i piloterna. En återredovisning av styrelsens givna uppdrag skulle ske vid första kvartalet 215. Under våren 215 presenterades för produktionsstyrelsen resultatet från den utredning som sjukhuset genomfört för att följa upp och mäta tjänsternas effekter för vården vid pilotavledningarna. Av den utredning som lades fram för styrelsen framgick bl.a. att konceptet med vårdnära tjänster avlastar avdelningspersonalen tidsmässigt, men det ger inga direkta besparingseffekter i var sig personal- eller materialkostnad. Dock uppvisar konceptet potential att ge indirekta kostnadsbesparingar i form av minskad kostnad för vårdrelaterade infektioner och personalomsättning. En slutsats som presenterades i utredningen var att för att hämta hem även ekonomiska besparingseffekter av konceptet krävs aktiva ledningsbeslut för omfördelning av t.ex. personal. Produktionsstyrelsen gav vid styrelsemötet i augusti 215 ett uppdrag till sjukhusdirektören att till styrelsemötet i september redovisa hur sjukhuset tänker använda de personalresurser som frigörs vid ett införande av konceptet vårdnära service (VNS). Vid septembermötet beslutade styrelsen att återremittera ärendet och redovisningen presenterades i oktober 215. Ärendet har därefter legat för bevakning på sjukhusstyrelsens balanslista. Vårdnära service syftar till att frigöra tid för vårdpersonalen genom att de serviceuppgifter som de idag utför istället utförs av servicepersonal. Vårdnära service är ett begrepp som avser de arbetsuppgifter som kan utföras i anslutning till patienten av personal med servicekompetens. Det handlar om arbetsuppgifter som varje vårdavdelning/mottagning utför som inte är direkt vårdrealterat. Det kan exempelvis handla om städning av patientnära ytor, måltidshantering, förrådshantering och transporter av patienter och prover. Medarbetarna är de viktigaste resurserna vi har i verksamheterna. Vårdnära service handlar om att rätt kompetens arbetar med rätt arbetsuppgifter. Sannolikt kommer det också att bidra till att skapa en god, trygg, säker och jämlik vård. Vårdpersonal får mer tid för patientarbete och servicepersonal bidrar till att förbättra kvaliteten i vårdnära service. Vård- och servicepersonal arbetar tillsammans för att patienten ska få en god och effektiv vård. Bilagor Utvärdering Tabell Tidigare beslut Kopia till

71 3 (3) Registrator Akademiska sjukhuset Landstingsservice

72 Utvärdering Vårdnära Service

73 1 Sammanfattning Sjukhusets utvärdering visar att det inte är möjligt att dra några entydiga slutsatser om fördelarna med det prövade konceptet, städtjänsten undantagen. Ett beställningsmoment som effektiviseras genom användande av handscanner effektiviserar just detta moment i processen. Det har dock inte en koppling till den utvärderade tjänsten då detta genomförs även i andra lösningar vid sjukhuset. Den patientnära städningen upplevs bli betydligt bättre utförd i det prövade konceptet varför sjukhuset ser att denna lösning bör etableras i större skala. Sjukhuset har, och vill ta, ett eget ansvar för hela materialförsörjningsprocessen så att denna dockar till övriga förändringar som i snabb takt sker i verksamheten. Nuvarande förrådshantering bedöms sammantaget bli en mindre effektiv lösning för sjukhuset utan att tillföra de vinster som framgick av underlag inför beslut hos Produktionsstyrelsen. Främst handlar det om att sjukhuset bedömer att en egen kontroll av detta moment ger bättre möjligheter till samordning utifrån en närhet till verksamheten och dess behov. Avseende städtjänsten finns, förutom kostnaden, inga identifierade nackdelar. Rekommendation Förrådshantering Detta bör ej vara en köpt tjänst. För att erhålla ett verkligt enhetligt arbetssätt utan personliga lösningar bör AS äga hela processen där förrådspersonalen är knuten till vårdavdelningen. Syftet är att förbättra inskolning, lättare förstå innehåll och sortiment, underlätta flexibilitet och kommunikation men även bättre kostnadskontroll. Sjukhusets förslag är att förbrukningsmaterial fortsättningsvis beställs via scanner och packas upp av den egna avdelningspersonalen där viss procent av tjänstgöringsgraden är definierad för förrådstjänst. I en fortsatt strävan att standardisera arbetsleder sjukhusets försörjningsenhet denna del av tjänstgöringen medan chefskapet finns kvar på vårdavdelningen. På detta sätt skapas en form av nätverk för avdelningarnas utsedda förrådspersoner och uppbackning finns vid sjukfrånvaro, semestrar etcetera. Syftet med denna organisation är att upprätthålla en likriktad och enhetlig förrådshantering på hela sjukhuset, minska dagens kostnad i och med att den köpta tjänsten upphör och att vårdavdelningarna kan behålla samma antal medarbetare för att klara schemaläggningen. Det krävs inom en snar framtid också ett modernt lagerhanteringssystem. Med dagens omoderna scannningsystem, med bland annat avdelningsspecifika streckkoder, tar flytt av ett vårdavdelningsförråd allt för många arbetsveckor, med manuellt arbete, i anspråk. Här har nuvarande system skapat ett betydande merarbete som inte fanns tidigare vilket behöver automatiseras och förändras. Sjukhuset köper även fortsättningsvis tjänsten avemballering som bedöms minska risken för smittspridning vilket även styrks av expertis inom vårdhygien vid Akademiska sjukhuset. Lämpligen sker avemballering på en plats företrädesvis nära godsmottagning och miljöstation. En positiv följdeffekt av detta blir också att dagens hårda belastning av transporter i kulvert minskar vilket också torde ge en kostnadsbesparing.

74 2 Patientnära och slutstäd beställs, utan LSU som mellanhand, fortsättningsvis direkt från upphandlad städleverantör i den omfattning som för sjukhuset är ekonomiskt rimlig. I sammanhanget bör det påpekas att det nya städavtalet betingar en lägre kostnad än tidigare avtal. Här finns det också viktiga patientsäkerhetsaspekter utifrån ett vårdhygieniskt perspektiv. Konceptet kan möjligen även tjäna som ett rekryteringsargument avseende vårdpersonal. Rätt vara på rätt plats vid rätt tidpunkt på dygnet till lägsta kostnad Framtidens vård ställer allt större krav på kvalitet och effektivitet. Det är av stor vikt att Akademiska sjukhuset har ett strategiskt synsätt på logistikfrågor, och ha möjlighet att påverka, för att kunna anpassa flöden och arbetssätt efter vårdens kontinuerligt förändrade förutsättningar. För att nå kvalitet för sjukhusets samtliga verksamheter behövs en välfungerande och långsiktig strategi för logistikfrågor. Det saknas i nuläget en effektiv hantering av varuflöden och det finns ett stort behov av en genomlysning av det logistiska flödet. Utredningen för sjukhusets varuflöden skall belysa behoven från beställning, godsmottagning, avemballering, till leverans och uppackning på enheterna. Även sjukhusets inre flöden bör anpassas utifrån verksamhetens behov, det vill säga patientens behov, där översyn görs hur leveransen sker, vid vilken tidpunkt, samt vilken transportväg som väljs. Processen skall vara förenklad, standardiserad och värdeskapande. VNS-konceptet är i nuvarande form inget koncept Förrådshantering på avdelning organiseras med fördel av sjukhuset En fördjupad analys av de samlade ekonomiska effekterna behöver göras oberoende av vilken lösning som väljs Lagerhanteringssystem, nytt system bör ersätta det nuvarande Avemballering samlad på en plats där sjukhusets behov bör beaktas Flödesanalys bör genomföras Hans-Olov Hellström Bitr.sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

75 3 Utvärderingen Inledning Hösten 215 fattade dåvarande produktionsstyrelsen beslut om ett fortsatt införande av vårdnära service (VNS) på Akademiska sjukhusets (AS) samtliga vårdavdelningar. Landstingsservice Uppsala län (LSU) hade dessförinnan prövat konceptet på fyra pilotavdelningar i 7-huset. I och med beslutet om ytterligare införande uppstod ett tydligt kund/leverantörsförhållande mellan AS och LSU. Detta innebar också att AS fick tre olika tjänsteleverantörer för VNS avseende förbrukningsmaterial och patientnära städ (LSU, Mediq1, ISS2). Beslutet innebar också ett, för AS, eventuellt framtida finansieringsproblem. Bakgrund Det som idag benämns VNS är inte ett egentligt sammanhållet koncept. Textilservice Tjänsten har funnits på AS i många år med varierande tjänsteleverantör och är inte kopplad till något särskilt koncept. Idag köper cirka 8% av sjukhusets vårdavdelningar någon form av textiltjänst vilken för närvarande utförs av LSU. Tjänsten innebär beställning och/eller uppackning av textilier i avdelningsförråd och kostnaden faktureras sjukhuset centralt. Avemballering Samtliga operationsavdelningar samt sterilcentral och psykiatrins hus köper avemballeringstjänst från Mediq. Brännskadeavdelningen köper avemballeringstjänst från LSU som även avemballerar åt de vårdavdelningar som ingår i nuvarande VNS. Beställning och uppackning av förrådsartiklar 3- och 5-husen har sedan de byggdes haft en modifierad förenklad, men välfungerande, tjänst gällande beställning och uppackning av förrådsartiklar. Tjänsten köps från LSU. Flertalet av operationsavdelningarna samt psykiatrins hus köper tjänsten beställning och uppackning från Mediq. De vårdavdelningar som ingår i VNS förrådshantering köper tjänsten beställning/uppackning från LSU. Damning av hyllor ingår dock ej i konceptet och köps därför separat av ISS. Patientnära- och slutstäd Inom VNS finns tjänsten på fyra vårdavdelningar i 7-huset och fyra vårdavdelningar i 85-huset. Tjänsten köps direkt av ISS som skickar faktura men beställning för att få tjänsten och kontrollfunktionen hanteras av LSU. Patientnära- och slutstäd utanför VNS förekommer och har då beställts direkt från verksamheten, oftast via LSU, av ISS. Exempel på detta är brännskadeavdelning, akutmottagning och infektion. Kost- och provhantering ingick initialt i VNS i 7-huset medan det aldrig infördes i 85-huset. Under senhösten 216 upphörde, på initiativ av AS, dessa tjänster även i 7-huset då nytta i förhållande till kostnad, på längre sikt, av sjukhuset bedömdes icke kostnadseffektivt. 1 2 Mediq i Sverige AB, upphandlat företag som levererar produkter och logistiktjänster till vården ISS är ett upphandlat företag som säljer olika servicetjänster till vården

76 4 Avtalsläge/ekonomi I nuläget finns inget skriftligt avtal mellan LSU och AS däremot har ett förslag presenterats. Kostnaden för förbrukningsmaterial belastar AS via en fil från Landlord och uppgår till cirka 2 tkr/avdelning och år. Kostnad för patientnära städ är rörlig beroende på medelvårdtid och enkelsal/flerbäddssal och faktureras direkt av ISS via EFH och är beräknad till cirka 5 tkr/avdelning och år för en fullt öppen avdelning. Utfall under 216 och hittills i år har dock varit lägre på grund av stängda vårdplatser och prognos per avdelning är därför cirka 3 tkr/avdelning/år. Metod Utvärderingen bygger dels på sifferunderlag från analysstöd i Diver, en enkätundersökning och observation på plats. Utfall redovisas i absoluta tal avseende sjukfrånvaro och medelvårdtid. För att parera ett kontinuerligt förändrat vårdplatsantal men ändå få en jämförbarhet redovisas närvarotid, personalkostnad och förbrukningsmaterial i förhållande till antal producerade vårddygn. Enkäten har ställts till de 1 avdelningschefer vars enhet erhåller VNS-tjänst avseende förbrukningsmaterial och i merparten av fallen även patientnära- och slutstäd. Svarsfrekvensen är 1%. Några avdelningschefer har under redovisad period slutat sin anställning. I dessa fall har de före detta cheferna erhållit enkäten då de haft längre erfarenhet av VNS-service än sina efterträdare. Rapporten bygger också på observationer som gjorts under 216. Avgränsningar Vårdavdelningarna i 85-huset har infört VNS i olika etapper och vid olika tidpunkter under verksamhetsåret. Avdelningarna har också vid återflytt, efter renovering, evakuerat/flyttat internt inom huset och vårdinnehållet har mellan åren och under delar av olika år förändrats. Detta gör att det inte finns ett, mellan åren, jämförbart material avseende förbrukningsvaror. En stabil organisation med ett basår innehållande 12 månader inföll 216 vilket innebär att en första jämförelse med ett säkert mätresultat kan ske i början av 218. Fyra vårdavdelningar i 85-huset infört patientnära- och slutstäd 1 juni 216, dvs fem månader utan städservice och sju månader med städservice. Semesterperioden infaller inom 7 månadersperioden vilket gör en jämförelse haltande och dessa vårdavdelningar redovisas därför enbart avseende ATPmätningar3. Felkällor De siffror som redovisas i diagrammen ska tolkas med mycket stor försiktighet. Faktorer såsom ändrat vårdinnehåll, många in- eller utlokaliseringar, personalbrist, stängda vårdplatser, ändrade patientflöden mellan sluten och öppen vård, omorganisationer mm påverkar i mycket hög grad utfallet och därmed möjligheten till jämförelse. 3 ATP=Adenosintrifosfat, se avsnitt Renhetsnivå enligt ATP, sid 8.

77 5 Resultat Mätbara och upplevda effekter VNS förbrukningsartiklar 7 av 1 tillfrågade avdelningschefer (AC) upplever ingen skillnad gällande kontroll över kostnader avseende förbrukningsmaterial efter VNS-införandet medan 2 AC upplever att kontrollen försämrats. AC:s kommentarer berör bland annat initiala svårigheter med överbeställningar och material som försvann vilket av LSU förklarades med internhandel, det vill säga felbeställda varor lades i särskilt lager. Detta innebar initialt ökade kostnader vilka dock med tiden jämnats ut. Flera anger att den stora förändringen är att inte kunna stoppa en felaktig beställning och att dessa sannolikt beror på bristande kunskap om hur materialet ska användas. 4 AC anger att de ibland eller aldrig erhåller kreditfaktura när felbeställning skett. 8 AC upplever tillgången på förbrukningsartiklar jämnare efter VNS- införande medan 2 AC upplever den ojämnare. En hypotes vid införandet av VNS var att tjänsten kunde påverka sjukfrånvarotalen i positiv riktning men också minska närvarotid och personalkostnad. Flertalet AC har svarat att avdelningspersonalens frigjorda arbetstid främst har använts till mer patientnära tid och patientomvårdnad och att detta hjälpt till att hålla en hög produktionstakt. Tjänsten upplevs ha gett mer tid för mobilisering av patienter, samtal, information och tröst men även större möjlighet att delta på APT-möten och arbeta med kvalitetsutveckling. Några AC uppger dock att detta är en upplevelse och att det är svårt att kvantifiera frigjord tid. Några AC uppger att den egna avdelningen har små förråd och att detta var en uppgift som man tidigare utan problem kunde sköta inom befintlig bemanning. Sjukhuset arbetar kontinuerligt med att minska sjukfrånvarotalen. Utifrån införandet av VNSpiloterna kan inga slutsatser dras av nedanstående siffror. % Sjukfrånvaro A1 7A B B2 216 Diagram 1: Total sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Sommarstängning av vårdplatser påverkar utfallet avseende vårddygn/närvarotid och personalkostnad/vårddygn. Lönekostnad finns då kvar på den avdelning som har lönekostnadsbudget medan produktionen sker på annan avdelning. Därför redovisas dessa mätetal samlat för deltagande avdelningar. Diagrammet visar att det utförs färre vårddygn per årsarbetare 216 jämfört med 212. Detta utfall har sannolikt multifaktoriella orsaker och inte endast ett resultat av VNS-införandet.

78 6 Vårddygn/närvarotid (årsarbetare) 3 25 Vårddygn Diagram 2: Antal vårddygn relaterat till närvarotid i antal årsarbetare för pilotavdelningarna i 7-huset Personalkostnad/vårddygn har under perioden ökat. Orsakerna till detta kan inte heller direkt hänföras till införandet av VNS. Personalkostnad (kr) per vårddygn 4 35 Kronor A1 7A B B2 216 Diagram 3: Personalkostnad per vårddygn 5 AC upplever att patientomsättningen ökat efter införandet av städtjänsten medan 5 AC inte har någon uppfattning i frågan. Inga generella slutsatser kan dras av tillgänglig data.

79 7 Medelvårdtid 9 8 Antal dagar A1 7A B B2 216 Diagram 4: Medelvårdtid beräknad som antal vårddygn dividerat med antal vårdtillfällen På direkt fråga om vilken tjänst AC skulle prioritera att behålla svarar 6 AC städtjänst vilket motiveras med att det förhindrar vårdrelaterade infektioner och att uppgiften tidigare ofta prioriterades bort på grund av tidsbrist. 2 AC prioriterar tjänsten förbrukningsmaterial med motiveringen att det tar lång tid att sätta sig in i medan 2 AC av samma skäl föredrar att hantera detta med egen personal. De som vill behålla förrådshanteringen motiverar också detta med att man vill skapa/behålla kostnadsmedvetenheten hos den egna personalen, det blir mindre lager då avdelningen då man vet vad som går åt för stunden, att det krävs kunskap kring de olika artiklarna, att beställa och packa upp varor inte tar särskilt mycket i tid i anspråk jämfört med städ och att det är en uppgift som ger variation i arbetet. Man anger också att det på en enhet med ojämn belastning finns tid för denna uppgift, att det kan vara tids- och resursbesparande på vissa enheter medan det på andra är onödigt och ineffektivt och att det bör vara en valbar tjänst. Kostnad för förbrukningsmaterial avser tillgänglig data i Diver där Mediq finns angivet i reskontratext. Kr/dygn Kostnad förbrukningsmaterial/vårddygn ,8 173,1 152,7 118, , Diagram 5: Kostnad (kr) för förbrukningsmaterial per vårddygn (källa: Diver) Någon AC har kommenterat att det i anslutning till avdelningen har skapats en form av VNS-förråd av den LSU-personal som hanterar beställningar, att det nu är en väldig ordning bland vårt material men större lager med hyllvärmare. Detta ger också ett problem då det istället för extraförråd skulle behövas avställningsyta för till exempel sängar och annat skrymmande material. Möjligen kan denna typ av förråd påverka det ekonomiska utfallet ovan.

80 8 Mätbara effekter VNS patientnära- och slutstäd Renhetsnivå enligt ATP ATP är ett kemiskt ämne (adenosintrifosfat) som finns i alla typer av celler. I detta sammanhang mäts mängden biomassa (bakteriemat) som finns på aktuell yta. ATP metoden är ifrågasatt som mätmetod för att bedöma renhetsnivå och slutsatser från resultaten skall även här göras med försiktighet. Införandet visar dock en fortsatt mycket stor förbättring av kvaliteten avseende både patientnära städ och slutstäd. Diagrammet visar både medel i nivå före och efter ett antal mätpunkter städats och variationen i utfall efter städning. Resultatet är tydligt; både renhetsnivå och variation i renhetsnivå visar en klar förbättring med nuvarande städtjänst. Diagram 6 visar förändring av renhetsnivå före och efter patientnära städ. Mätning utförd i mars 214 för vårdavdelningar i 7-huset och i mars 216 för vårdavdelningar i 85-huset visar renhetsnivå när städmomentet utfördes av den egna vårdpersonalen. Mätpunkter mars 214 och mars 216 avser städning utförd av avdpersonal före införandet av städtjänst i 7-huset respektive 85-huset Efter städning Före städning Genomsnittsvärde RLU 6 Diagram 6: Städkvalitet i patientnära stä d före och efter införande av konceptet för berörda avdelningar (källa: LSU ATP mätning)

81 9 Kundorientering På avdelningsnivå upplevs kommunikationen, med något undantag, i stort sett fungera bra eller mycket bra. Vid regelbundna möten på ledningsnivå inom LSU har kommunikation och samarbete funnits högst på agendan. AS anser att detta fungerar acceptabelt avseende vissa parametrar och sämre avseende andra men upplever att LSU visar ett lågt intresse att medverka till de förbättringsförslag och förändringar som framförs från AS. ISS fullföljer sitt åtagande på ett mycket bra och professionellt sätt, det finns en vilja och lyhördhet för de synpunkter som framförs. Patientnära städ-och slutstäd är också den del av VNS som är uppskattad av i princip samtliga vårdavdelningar, dock kostsam.

82 Tjänst Beställning förrådsartiklar Plastik (perfussion thorax-op, anestesi NoP, uppvak 79G, ÖNH-op, plastik-op,) Neuro (barnanestesi, barn-op, neuro-op, neuro-anestesi, ögon-op, oto-op) Gyn (Gyn-op, anestesi-gyn, access-mott) Psykiatri C-op Sterilcentral SH-op VNS-avd (9 st) CIVA BRIVA THIVA NIVA Vårdavd med Scan modul (9 st) Mediq Vår rekommendation ISS Egen personal X X X X X X X X Ta över i egen regi med egen personal X X X X X Övriga vårdavdelningar Samtligamottagningar inkl akutmottagningar Avemballering Plastik enligt ovan + hela thoraxop Neuro enligt ovan Gyn enligt ovan Psykiatri C-op Leverantörer LSU I dagsläget egalt. På sikt bör sjukhuset ta över momentet för en enhetlig hantering. X X X X X X X

83 Sterilcentral SH-op Ögondagkirurg VNS-avd (9 st) Vårdavd med scan modul (9 st) Samtliga övriga vårdavdelningar CIVA BRIVA THIVA NIVA Samtliga mottagningar inkl akutmott Uppackning av förrådsartiklar Plastik enligt ovan + hela thoraxop Neuro enligt ovan Gyn enligt ovan Psykiatri C-op Sterilcentral SH-op Ögondagkirurg VNS-avd (9 st) Vårdavd med scan modul (9 st) X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X X Samtliga övriga vårdavdelningar CIVA BRIVA THIVA NIVA Samtliga mottagningar inkl akutmott Inventering av förråd Ta över i egen regi med egen personal På sikt bör sjukhuset ta över momentet för en enhetlig hantering. X X X X X X X Centraloperation inventerar sina egna lager

84 Damning av förrådshyllor VNS-avd X Övriga enheter X Patientnära och slutstäd Patientnära städ (4-avd 7-huset, 4 avd 85-huset) måste beställas via LSU Slutstäd (4-avd 7-huset, 4 avd 85-huset) Måste beställas via LSU Patientnära/slutstäd extratjänst beställd direkt av ISS utan LSU som mellanhand, akutmottagning, infektion, BRIVA Patientnära/slutstäd övriga enheter Textilservice Beställning och uppackning av patientkläder och bäddmaterial (51 enheter) Beställning och uppackning av personalkläder (cirka 48 enheter) Kosthantering (köksa anställd på enheten eller avd personal) Provhantering Bör skötas av förrådspersonalen i samband med påfyllning. X LSU onödig mellanhand. X LSU onödig mellanhand. X LSU onödig mellanhand. X X X X X Bör införas på övriga vårdavdelningar av sjukhuset, men utan LSU som mellanhand.

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Åsa Himmelsköld Tfn E-post Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Rapport om översyn av akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Redovisningen läggs till handlingarna 2. HSFoUU-utskottet ombeds beakta underlaget i uppdraget om Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23 Ärendebeskrivning Sjukhusstyrelsen beslutade den 26 april 216, dnr SHS216-44, att uppdra till sjukhusstyrelsen att göra en översyn av den somatiska akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset. Tidigare hade hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 28 april 215, dnr HSS , fattat beslut om att utreda förutsättningarna för att skapa ett sammanhållet akutcentrum vid Akademiska sjukhuset. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 2 november 215 att överföra delrapportering i ärendet till sjukhusstyrelsens sammanträde i mars 216. Som en första del av utredningen undersöktes, om det på kort sikt, finns lämpliga lokaler i nära anslutning tillakutmottagningen vid Akademiska sjukhuset som skulle kunna förbättra organiseringen av akutmottagningsverksamheten. Utredningen, där representanter från Akademiska sjukhuset, landstingsservice och primärvården deltog, visade att i det korta tidsperspektivet inte finns möjligheter att anpassa närliggande lokaler med målsättning att utveckla en sammanhållen akutmottagningsverksamhet och att det framförallt behövs en långsiktig planering av utvecklingen fram till 22. Redovisningen i bilagd rapport beskriver bl.a. volymer, ankomstsätt och hänvisningar vid aleris, cityakuten samt akutmottagningar vid Akademiska sjukhuset. Avseende volymerna ses en ökande trend totalt sett, inklusive den privat drivna verksamheten. Det Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

105 2 (2) är sannolikt ändamålsenligt att mottagningarna ligger i anslutning till nära angränsande vård. Det finns därför ingen anledning att samlokalisera dessa. Enligt redovisningen finn det behov av att kartlägga länets samlade verksamhet rörande mottagningsbesök av akut karaktär, se på den demografiska utvecklingen samt färdigställa arbetet med den strategiska lokalförsörjningsplanen. Process för den nationella nivåstruktureringen tas just nu fram av Socialstyrelsen. Vid ett genomförande kommer det sannolikt ha stor påverkan på vården inklusive akutssjukvården. Samtidigt genomförs förslaget i utredningen om Effektiv vård som innebär en utvecklingslinje om allt mer vård nära befolkningen. Inom Region Uppsala pågår ett arbete för att ta fram målbild och strategi för primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Det framlagda underlaget från Akademiska sjukhuset bör kunna användas inom ramen för uppdraget om Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 23 som beslutades den 3 maj av Regionstyrelsen så att förslag om nivåstrukturering av den totala akutmottagningsverksamheten i Region Uppsala kan tas fram under 218. Bilagor Tidigare beslut Rapport Kopia till HSFoUU-utskottet Registrator Akademiska sjukhuset

106

107 Hans-Olov Hellström Biträdande sjukhusdirektör Till hälso- och sjukvårdsstyrelsen Utskrift i färg rekommenderas för ökad läsbarhet Akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset

108 Ärendet Sjukhusstyrelsen har uppdragit till sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset att göra en översyn av akutmottagningsverksamheten vid sjukhuset. Översynen ska innehålla en analys av utvecklingen samt ge en rekommendation för framtiden (se bilaga 1). Avgränsningar Endast den somatiska akutmottagningsverksamheten beskrivs i detta dokument, vilket innebär att den psykiatriska akutmottagningsverksamheten inte ingår i översynen. Primärvårdens akutmottagningsverksamhet har inte beaktats med undantag för den privat drivna verksamheten på Samariterhemmet. Akutmottagningen på Lasarettet i Enköping är ej heller beskriven. Verksamhetsbeskrivning Akutmottagningsverksamhet (exklusive psykiatri) bedrivs vid följande verksamheter på Akademiska sjukhuset: Akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset (Ing. 6) Akutmottagningen för barn och ungdom vid Akademiska sjukhuset (Ing. 95/96, 95-huset) Öron-, näs- och halsmottagningen (Ing. 78/79, 79-huset) Ögonmottagningen, Ögondagkirurgimottagningen, Ögonavdelning 85G (Ing. 7, Centralblocket, Ing. 85) Akutmottagningen för gynekologi i Uppsala (Ing. 95/96, 96-huset) Infektionsmottagning 1 (Ing. 33, 3-huset) Somatisk akutmottagningsverksamhet bedrivs således på sex olika lokalisationer på Akademiska sjukhuset, varav fyra är specialiserade inom verksamhetsområdenas kompetensområden. De sistnämnda omhändertar patienter som själva identifierat sitt problem och söker sig dit eller blivit remitterade för en misstänkt diagnos inom respektive fält. Vidare sker akuta besök till de fyra specialiserade akutmottagningarna under kvällar och helger på respektive verksamhetsområdes avdelning eller med avdelningspersonal på respektive mottagning.

109 De två allmänna akutmottagningarna, Akutmottagningen för barn och ungdom (Ing. 95/96), omhändertar alla akut sjuka barn och Akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset (Ing. 6) omhändertar patienter inom kompetensområdena internmedicin (inklusive kardiologi, neurologi, infektion), kirurgi (inklusive urologi) och ortopedi. Ett visst patientflöde mellan akutmottagningarna förekommer vid de fall då man konstaterat att annan kompetens krävs än den som finns där patient sökt. En del av dessa felsökningar hanteras också genom konsultationer på plats av rätt kompetens beroende på patientens hälsostatus. Samtliga allvarliga traumafall, exempelvis trafikolyckor eller fall från hög höjd, hanteras av akutmottagningen Ing. 6. Detta gäller även om patienten är ett barn. Volymer, ankomstsätt, hänvisningar Det har inte funnits ett generellt sätt att ta fram data för samtliga verksamheter utan olika sätt har med nödvändighet behövts användas. Detta beror på att registreringen av besök skiljer sig åt mellan enheterna. Vidare saknas data för akuta besök inom gynekologi innan maj 211 och det saknas data för Infektionsmottagning 1 innan maj 214. Detta gör att det inte finns möjlighet att skapa en sammanhängande dataserie av samtliga akutmottagningar vid Akademiska från 211 fram till december 216. Från maj 214 är dock dataserierna sammanhängande. Detta bör tas i beaktande vid studerande av nedan redovisade tabeller, diagram och grafer. Statistiken för Aleris/Cityakuten, dvs. den av Region Uppsala avtalade och privat drivna akutmottagningsverksamheten har också ett avbrott december 212 januari 213 på grund av leverantörsbyte. Uppgifter rörande den privata verksamheten är hämtade från Regionkontoret Uppsala. Utfallet av akuta besök är dock tämligen konstant för enheterna över åren. Genom åren har Akutmottagningen för barn och ungdom en tydlig säsongskomponent, med ett uppenbart lägre antal besök under sommaren.

110 Totalt antal akutmottagningsbesök vid Akademiskasjukhusetoch Aleris/Cityakuten Figur1. Helårssiffrorsaknasför Aleris/cityakuten,Akademiskasjukhusets statistik anpassat efter detta Totalt med extrapoleradesiffror för åren 212samt 216 År besök År besök År besök År besök År besök Utvecklingen följer en mer tro lig trend medanden extrapoleringsom gjorts beroendepå avsaknadav statistikenfrån den privat drivna verksamhetensannoliktinte överensstämmermed verkligheten.

111 Totalt antal akutmottagningsbesök vid Akademiskasjukhuset Figur2 Antalmottagningsbesök År C-län RR Totalt Figur3 Mellan åren 213och 214 sker en avsevärdökningav antalet besökbåde på Akademiskasjukhuset(8 365 besök)och på den privat drivna akutverksamheten (1 862 besök),dvstotalt akutmottagningsbesök. Ökningenpå Akademiska sjukhusetberor delsav en så kalladregistreringseffektinom infektionsverksamheten. Innan 214 registreradesinga akuta besökpå verksamhetsområdetutan alla besök registreradessom mottagningsbesök.

112 Från 214 kan således de akuta besöken särskiljas, se figur 4. Om besöken på infektionsmottagningen räknas bort är utvecklingen över åren mer rimlig. En annan anledning till ökningen är en faktisk tillströmning på Akutmottagningen för barn och ungdom på ca 2 patienter. Ökning inom den privat drivna akutverksamheten (1 862 besök) är oförklarad och torde behöva utredas vidare av Regionkontoret. Antal akuta mottagningsbesök 12 Antal akuta mottagningsbesök År Antal mottagningsbesök Figur 4 Antal mottagningsbesök exkl. Infektion

113 Akutmottagningenpå Akademiskasjukhuset(Ingång6) Figur5 Andel av mottagningsbesök C-län/RR År Clän RiksRegion (tom) Totalsumma ,24% 8,76%,% 1,% ,44% 8,56%,% 1,% ,39% 8,61%,% 1,% ,77% 8,23%,% 1,% ,22% 8,78%,% 1,% ,64% 8,36%,% 1,% Totalsumma 91,45% 8,55%,% 1,% Figur6 I snitt var antalet mottagnapatienter 216per dygn på Akutmottagningendrygt 143 till antalet. Dessafördeladesig under dygnet enligt figur 7A-B.

114 Figur7 A Detta mönster skiljer sig inte från vad tidigare kartläggningarvisat.klart är dock att den topp som sesmellan kl ger en ansamlingav opåtittade patienter som förskjutsin på kvällen- natten då de verkligt akuta patienternamåsteprioriteras före de som inte kräveromedelbarvård (Figur7 B). Figur7 B

115 Figur december 216-november 216-oktober 216-september 216-augusti 216-juli 216-juni 216-maj 216-april 216-mars 216-februari 216-januari 215-december 215-november 215-oktober 215-september 215-augusti 215-juli 215-juni 215-maj 215-april 215-mars 215-februari 215-januari Andel registrerade med inskrivning som utskrivningsorsak Cirka 3 % av de patienter som tas om hand på akutmottagningen läggs in för vidare utredning och/eller vård (Figur 8). Andel inskrivningar av det totala antalet besök vid Akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset 35,% 3,% 25,% 2,% 15,% 1,% 5,%,%

116 Ankomstsätttill akutmottagningen Figur9 Det kan konstaterasatt ca 3 % av patienternakommer till akutmottagningenmed ambulans,varaven mindre andel färdasmed helikopter.man kan anta att de flesta av dessapatienter har ett behov av akut insättandeav medicinskaåtgärder. Merparten av patienternapå akutmottagningen tar sig dit för egenmaskin.det kan dock inte uteslutasatt en andel av dessaär i behovav omedelbaramedicinska åtgärder,men merpartentorde kunnaomhändertaspå annanvårdnivåän inom universitetssjukhusets akutvårdresurs. 216 var antalet stort traumalarm ca 1, det vill sägacirka två traumalarmper vecka.larmetdrar stor resursfrån akutmottagningen,bild- och funktionscentrum (BFC)initialt och beroendepå omfattning kan andradelar av sjukhusetsspecialiteter bli inblandadeom skadornahos de drabbadeså kräver.resursernafrån övriga sjukhusetoch BFCtas då från planeradordinarie verksamhetsom försenas.

117 Hänvisningar Figur1 Hänvisningarnafrån 1177 till Akutmottagningenliggermellan ca 5 8 per månad över åren med en relativt tydlig säsongvariationmed de lägstatalen i sommarperioden.andelenhänvisningartill sjukhusetsövrigaakutmottagningarär låg. Någonkvalitativ analysav detta är ej gjord.

118 Akutmottagningenför barn och ungdompå Akademiskasjukhuset Figur11 Andel avmottagningsbesök C-län/RR År Clän RiksRegion Totalsumma ,9%5,91% 1,% ,26%5,74% 1,% ,44%5,56% 1,% ,23%5,77% 1,% ,29%5,71% 1,% ,67%5,33% 1,% Totalsumma 94,34%5,66% 1,% Figur12 Akutmottagningsverksamheten inom barnsjukhusetär tämligenstor och siffrorna visar en ökandetrend. Besöksmönstrethar en tydlig säsongsvariationmed klart lägre besökssiffrorunder sommarperioden(figur 14). I figur 13 sesocksåatt dygnsvariationenpå antal besökper klockslagkan samvarieramed vårdnadshavarnas arbetstidersnarareän gradenav akut sjukdom.detta mönster sesinte på Akutmottagningenvid Akademiskasjukhuset(Ingång6). Under 216 var antalet besökpå Akutmottagningenför barn och ungdomi snitt 6 patienter per dygn.

119 Figur13 Figur14

120 Cirka 5 % av de patienter som tas om hand på akutmottagningen läggs in för vidare utredning och/eller vård. Figur 15 Ankomstsätt till akutmottagningen för barn- och ungdom Då uppgifter saknas kring detta i de flesta patientfall så går data ej att analysera. 216-december 216-oktober 216-november 216-september 216-juli 216-augusti 216-maj 216-juni 216-april 216-mars 216-februari 216-januari 215-december 215-november 215-oktober 215-september 215-juli 215-augusti 215-maj 215-juni 215-april 215-mars 215-februari 7,% 5,7% 6,1% 5,6% 5,5% 5,2% 5,2% 6,% 5,4% 5,1%5,1% 5,1%5,1% 5,% 4,9% 4,8% 4,8% 4,7% 4,6%4,6% 4,4% 4,2% 4,2% 4,1% 5,% 4,1% 3,7% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 215-januari Andel registrerade med inskrivning som utskrivningsorsak Andel inskrivningar av det totala antalet besök vid Akutmottagningen för barn och ungdom

121 Hänvisningar Figur16 Antalet hänvisningarliggermellan 3 8 per månadmed en tydlig säsongsvariationdär de lägstatalen noterasunder sommarperioden.andelenhänvisningarav totala antalet samtaltill 1177är låg. Någon kvalitativ analysav detta är ej gjord.

122 Akutabesökinom öron-, näsa- och halssjukvårdenvid Akademiska sjukhuset Figur17 Summa avantal Besök C-län/RR År Clän RiksRegion Totalsumma ,51% 5,49% 1,% ,89% 5,11% 1,% ,82% 6,18% 1,% ,61% 5,39% 1,% ,66% 5,34% 1,% ,24% 5,76% 1,% Totalsumma 94,46% 5,54% 1,% Figur18 I snitt hanterades17 akuta patienter per dag inom öron-, näsa- och halsverksamhetenår 216. I figur 19 seshur antalet besöki snitt per dygn under 216 fördelasunder dygnet.under helgeroch kvällstidsker den akuta mottagningsverksamheten på slutenvårdsavdelning.

123 Figur19

124 Akutabesökinom ögonsjukvårdenvid Akademiskasjukhuset Figur2 Resurs Jourläkarmott Ögon,. Vårdkontakttyp Mottagningsbesök Andel avmottagningsbesök C-län/RR År Clän Totalsumma RiksRegionTotalsumma 95,2% 4,98%1,% 94,88% 5,12%1,% 94,83% 5,17%1,% 95,54% 4,46%1,% 95,2% 4,8%1,% 94,55% 5,45%1,% 95,1% 4,99%1,% Figur21 Under 216är antalet akuta besöki snitt ca 16 per dygn. Besökenkan skepå mottagning (dagtid)eller slutenvårdsavdelning (kvällaroch helger).det stora flertalet besöksker dagtid under kontorstid (se figur 22). De akuta fallen kan därmedhärröra från arbetsrelaterade skador,vilket dockinte är verifierat i någonnärmareanalys.

125 Figur22

126 Akutabesökpå gynekologimottagningen vid Akademiska sjukhuset Figur23 Vårdkontakttyp Mottagningsbesök Avd/mott (fleraobjekt) Andelavmottagningsbesök C-län/RR År Clän RiksRegion Totalsumma ,78% 6,22% 1,% ,75% 7,25% 1,% ,67% 7,33% 1,% ,91% 6,9% 1,% ,49% 7,51% 1,% ,29% 6,71% 1,% Totalsumma 93,12% 6,88% 1,% Figur24 Besökensker på mottagning(dagtid) eller slutenvårdsavdelning (kvällaroch helger). Registreringenav mottagningsbesöketskadock görasunder enhetenakutmottagningenför Gynekologivid Akademiskasjukhuset.Under216 är antalet besöki snitt ca 15 per dygn. Fördelningper klocktimmei figur 25.

127 Figur25

128 Infektionsmottagning 1 Dataunder periodenmaj 214 mars216. I mars214gjordesen omfördelningav patientbesök.det som inte var akut flyttades till Infektionsmottagning2. Infektionsmottagning 1 har endastakuta besökoch Infektionsmottagning2 har planeradebesök.under 216är antalet besöki snitt ca 19 per dygn. Figur26 Toppeni november216beror av 625 vaccinationer,vilket i normalfallbestår i cirka 1 per månad.dennaverksamhetär inte akut, men oplaneraddå verksamhetsområdeterbjuder drop-in-mottagningenvilket hanteras av Infektionsmottagning1.

129 Figur27 visarfördelningen av patienter per klocktimme.observeraatt mottagningenstänger kl. 22:. Figur27

130 Besökvid AlerisNärakut( ) och Cityakuten ( ) Figur28 År 212drev Alerisverksamhetenoch Regionkontorethittar då inte någon ortopedverksamhet.dessutomfinns det besöksom inte är definieradesom varkenlb- eller ssk-besökutan "självbetalande". Frånoch med 213drivs närakutenav Cityakutensom står för bådeortopediskaakuta besök och andra akutbesök. Källa: RegionkontoretUppsala

131 Totalt antal mottagningsbesökav akutkaraktärexklusive psykiatrin Figur29 Figur3

132 Sammanfattandebild över åren Akademiska sjukhuset Figur31 Oaktatskillnaderi registreringfinns en nedgångi antalet besök213som inte helt uppenbartkan förklarasutan vidare analys.det finns ocksåen oförklaradökning mellan åren 213och 214inom den privat drivna verksamhetenpå Samarariterhemmet. Totalt togs år 216 ca 27 patienter omhand i akutmottagningsverksamheten varje dygn på Akademiskasjukhuset.PåSamariterhemmet var motsvarandesiffra cirka 184 patienter (extrapoleradsiffra på grund av avsaknadav helårsstatistik216).

133 Diskussion Antalet patienter som söker vård och omhändertas akut på Akademiska sjukhusets akutmottagningsverksamhet och Samariterhemmets privat drivna akutmottagningsverksamhet är stort. Huruvida patienterna som omhändertas på Akademiska sjukhuset är i behov av det stora akutsjukhusets resurser är inte genomlyst i denna utredning annat än ur perspektivet hur patienterna sökt sig till eller ankommit till sjukhuset. Cirka 3 % av patienterna har erhållit transport av ambulans/helikopter och det kan förmodas att dessa är i tämligen akut behov av omedelbara åtgärder. För de patienter som tagit sig själva till sjukhuset eller där uppgift saknas hur de kommit till sjukhuset kan det dock ej uteslutas att en andel av dessa också tarvar ett snabbt omhändertagande. De patienter som omhändertagits på Sammariterhemmet förmodas ha tagit sig till mottagningen för egen maskin då uppgifter om transportsätt saknas i de uppgifter som hämtats från Regionkontoret och att de själva gjort bedömningen att de inte behöver akutsjukhusets resurser. Begreppet akut är inte enkelt definierat i sammanhanget. Patienter med så kallat sekundärtrauma, det vill säga människor som skadat sig i till exempel Dalarna och som primärt omhändertagits i Mora, genomgått bedömning och stabiliserande åtgärder men inte bedömts kunna slutbehandlas lokalt och som därför skickas med tex helikopter till Akademiska sjukhuset för vidare omhändertagande benämns i systemen för planerad patient men är i praktiken, det vill säga ur medicinsk synvinkel, i behov av omedelbara medicinska åtgärder det vill säga akut. Detta beror på att patienten överförs hit efter kontakt med det primärt mottagande sjukhuset. Patienten remitteras alltså till Akademiska och blir därmed planerad. Detta ska jämföras med en människa som kliver snett på väg över gatan och vrickar foten och söker vård på akutmottagningen denna patient benämns i systemen som akut, men ur medicinsk synvinkel är detta förstås inte en skada som kräver omedelbar åtgärd. En blandning av dessa patienter befinner sig i varierande grad på Akademiska sjukhusets akutmottagningar. Sannolikt är patientklientelet på Samariterhemmet mer homogent och består till största del av den sistnämnda patientkategorin. Socialstyrelsens definition av akutvård från 1994 är förvisso giltig ännu idag (Socialstyrelsen. Tema: Akut omhändertagande. Ett underlag för kompetensutveckling vid omhändertagande av akut sjuka och skadade. MARS-rapport Nr 6. Stockholm: Socialstyrelsen; 1994): Med akut sjukdom eller skada avses plötsligt inträdande, hastigt förlöpande sjukdom eller plötsligt åsamkad skada. Akut omhändertagande avser patienter som kräver omedelbar behandling i öppenvård eller inskrivning i sluten vård. Akut sjukvård omfattar i enlighet härmed åtgärder som inte bör vänta mer än timmar eller högst upp till ett dygn.

134 Merparten av de patienter som befinner sig på de befintliga akutmottagningarna har själva bedömt att de är i behov av akutvård. Detta bidrar till att det finns ett antal patienter av dessa som, av uppenbara skäl, inte behöver ett omhändertagande enligt definitionen ovan. Detta bidrar i sin tur till ett brus på mottagningarna med en blandning av patienter som är i behov av akutsjukvårdens resurser och andra som skulle kunna omhändertas på en annan vårdnivå. Detta leder i sin tur till förlängda väntetider för alla kategorier patienter, utom för de verkligt akuta patienterna som för det mesta inkommer med transport och hamnar på mottagningens akutrum. Genom åren har frågan om att inrätta en gemensam akutmottagning diskuterats. Man har föreslagit införandet av en enda mottagning inkluderande en primärvårdsakutmottagning, lokaliserad till Akademiska sjukhuset. Senast en sådan tanke var på väg att realiseras var 23 24, när nuvarande Akutmottagningen (AKM) ingång 6 togs i bruk, lokalyta fanns då tillgänglig i anslutning till AKM för en primärvårdsakut. Projektet strandade dock och genomfördes aldrig. Sedan dess har AKM vuxit ur sin kostym och behöver egentligen större och delvis andra lokaler. Den yta som då fanns tillgänglig för primärvårdsakut huserar idag annan verksamhet i (blodgivarverksamhet). Man kan också konstatera att Akademiska sjukhusets totala akutmottagningsverksamhet inte skulle gå att inrymma i en enda mottagning då 4 av 6 mottagningar är specialiserade och i vissa fall är specialbyggda och i vissa fall har specifik utrustning samt kräver relativ närhet till den ordinarie verksamheten. Exempelvis måste jourläkaren inom kvinnosjukvården befinna sig i omedelbar närhet av förlossningen och både ögon- och öronjouren behöver ha tillgång till sina specialmikroskop. En samlokalisering av AKM och Akutmottagningen för barn och ungdom samt Infektionsmottagning 1 skulle i vissa fall vara av värde. För barn både avseende stort trauma, som ju dock redan hanteras på AKM, men också avseende smittsamma sjukdomar. Detsamma gäller Infektionsmottagningens samlokalisering vid AKM, men Infektionsmottagningens lokaler är idag specialbyggda för mottagande av smittsamma patienter. Det innebär att man kan ta in patienter direkt utifrån in på ett flertal av mottagningsrummen medan AKM endast har ett sådant rum i sina lokaler. En samlokalisering skulle också ge en del andra utmaningar då vården strävar att skilja barn- och vuxenpatientflöden åt. Rent lokalmässigt så är dagens mottagningsyta för AKM för liten och i vissa delar inte ändamålsenlig. Akutmottagningen för barn och ungdoms lokal är definitivt undermålig och har genom åren genomgått modifieringar som gör att tex ventilationen icke är tillfyllest och logistiken rent bedrövlig. Övriga mottagningar är av varierande kvalitet varav vissa befinner sig i byggnader som står inför renovering. Avseende volymerna ses en ökande trend totalt sett, inklusive den privat drivna verksamheten. Det är tämligen förvånande att notera att den sistnämnda verksamheten är så pass stor och i ökande trots att en ökning även sker på Akademiska

135 sjukhuset. Ökningen står inte, dock utan att påstå att någon djupare analys utförts, i paritet till den demografiska utvecklingen i länet. Man skulle här kunna spekulera i att den privat drivna verksamheten rekryterat sina patienter från primärvården i stort, men vi vet samtidigt att primärvården de senaste åren avsevärt förbättrat sin tillgänglighet med egna akuttider och snabba bokade besök med mera. En annan spekulativ orsak till denna ökning är att en nyrekrytering av patienter skett, det vill säga en ökad vårdkonsumtion som en följd av att vården blivit mer lättillgänglig. Som sagt är det känt att primärvården de senaste åren avsevärt förbättrat tillgängligheten och har hög täckningsgrad. Från initierade källor skulle primärvården sannolikt kunna avlasta sjukhusvården än mer om en översyn rörande vårdcentralernas tillsynsansvar på omvårdnadsboenden genomfördes, egentligen det totala jouransvaret. Sannolikt skulle en utbyggnad av mobila team med största rimlighet förebygga och förhindra en hel del akuta besök och inläggningar av äldre multisjuka. Konklusion Patientvolymerna vid de granskade mottagningarna är stora. Särskilt förvånande är att volymerna vid den privat drivna verksamheten är så pass stora och har ökat så mycket. Att samlokalisera akutmottagningarna som är granskade på sjukhusområdet skulle kräva ett nytt hus endast avsett därför. Detta faktum torde inte vara kostnadseffektivt och ur ett vårdlogistiskt- och patientsäkerhetsmässigt perspektiv samt ur barnperspektivet i de största delarna inte det mest gynnsamma. Kvinnosjukvårdens akutverksamhet kräver en omedelbar närhet till förlossningsvården. Ögon- och öronverksamheten behöver ha tillgång till de specialutrustningar som krävs och som finns lokaliserade på ordinarie mottagningar/avdelningar. Akutmottagningen för barn och ungdom vinner inte på att samlokaliseras med Akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset förutom när det gäller svåra olycksfall som redan idag omhändertas där. Infektionsmottagning 1 är specialbyggd för att hantera smittsamma patienter. En primärvårdsakut lokaliserad inom kärnområdet kan vara av värde, men ett antal frågetecken bör först rätas ut (se rekommendationer). En värdering av den mest strategiska placeringen bör sammanhänga med den nödvändiga nivåstruktureringsdiskussionen.

136 Registrering av akuta patienter måste standardiseras så att flöden och förändringar däri går att följa över tid. Sannolikt kommer en ökning av patienter som är i behov av eller bedömer sig vara i behov av akutvård att öka till följd av den demografiska utvecklingen. Rekommendation Det uppdrag som givits Akademiska sjukhuset av Regiondirektören att ta fram en strategisk lokalförsörjningsplan som sträcker sig över års sikt, pågår med full kraft och kommer ge en fördjupad bild av verksamheternas lokalbehov även avseende akutmottagningsverksamheten vid sjukhuset. Att föregå resultatet av detta arbete genom att komma med en rekommendation utifrån denna kartläggning rörande akutmottagningsverksamheten i framtiden ter sig inte optimalt. En kartläggning av akutvårdverksamheten i primärvården avseende volymer och volymförändringar över tid rekommenderas, förstås inkluderande den privat drivna verksamheten. En analys rörande primärvårdens roll på omvårdnadsboenden bör genomföras, det totala jouransvaret ses över och den mobila verksamheten bör byggas ut. Vidare rekommenderas att en djupare analys av den privatdrivna akutverksamheten avseende vårdinnehåll görs. Även akutmottagningsverksamheten på Lasarettet i Enköping bör genomlysas. En analys av den demografiska utvecklingens påverkan på akutflödena efterfrågas, detta i syfte att bättre kunna bedöma hur och var Region Uppsala sammantaget ska hantera de sannolikt ökande patientströmmar som söker sig till akutvård. Uppdraget kan i nuläget inte fullt ut besvaras då det saknas uppgifter från Region Uppsalas samlade verksamhet rörande mottagningsbesök av akut karaktär, en fullständig bild av den demografiska utvecklingen samt att arbetet med den strategiska lokalförsörjningsplanen ännu inte är färdigställd. Genomförs ovanstående rekommendationer kommer sannolikt den genomlysningen kunna ge ett underlag för en rimlig nivåstrukturering också av akutmottagningsresursen i Region Uppsala.

137

138

139

140

141

142 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Agneta Eklund Tfn E-post Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Tillförande av resurser för genomförande av rehabiliteringscentrum Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Godkänna förslag från Akademiska sjukhuset och tilldela medel om kr för att kunna tillgodose nya patientgrupper på rehabiliteringsmottagning SH under andra halvåret 217 och helåret Godkänna förslag från Akademiska sjukhuset och tilldela medel om 743 kr för uppbyggnad och drift av smärtrehabilitering för tonåringar/unga vuxna under andra halvåret 217 och helåret 218. Ärendebeskrivning fattade sjukhusstyrelsen beslut om inrättande av ett rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset dir nr Syftet meden ett rehabiliteringscentrum är stärkt samverkan och en samlad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset da r teamarbete kring patienten utgo r basen och da r rehabilitering a r en naturlig del i va rden återkom Akademiska sjukhuset med en återrapportering av arbetet med genomförandeplanen för ett rehabiliteringscentrum. Genomförandeplanen består av två steg dels vad som ska göras under , dels vad som ska göras 217 och framåt. I regionplan och budget, beslutad av regionfullmäktige har särskilda medel avsatts för genomförandet av rehabiliteringscentrum. Akademiska sjukhuset har nu inkommit med en redovisning för hur delar av dessa medel ska användas inom ramen för genomförandet av rehabiliteringscentrum. Akademiska sjukhuset föreslår att del av medel används på följande sätt: Sjukhuset vill öka verksamheten och initiera processen mot ett samlat rehabiliteringscentrum. Nya grupper såsom patienter med parkinsons sjukdom, epilepsi och andra mer ovanliga diagnoser skulle därmed kunna tas om hand. En utökning av Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

143 2 (2) paramedicinska resurser samt vissa övriga resurser är nödvändiga. Sjukhuset önskar också starta smärtrehabilitering för tonåringar/unga vuxna upp till 25 år. Smärttillstånd för dessa grupper är ovanliga men får stora konsekvenser för individen och för samhället. En utökning av befintligt team med fysioterapeut och psykolog behövs. Bilagor Förslag till fördelning av medel från Akademiska sjukhuset Kopia till Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

144 Förslag till Regional satsning - rehabilitering Inledning Processen att skapa ett samlat rehabiliteringscentrum vid Akademiska sjukhuset har pågått sedan 216. Initialt har den rehabiliteringsmedicinska kliniken förstärkts. Två överläkartjänster har beviljats (en tillsatt, en tjänst ökats från 5- till 1%) samt en professur i rehabiliteringsmedicin (under tillsättning) och en viss utökning av de paramedicinska resurserna har genomförts. Nästa steg är en sammanslagning av VO Rehabiliteringsmedicin och Smärtcentrum med VO paramedicin, tillsättning av VC pågår och sammanslagningen planeras till november 217. För att öka rehabiliteringsinsatserna och ge fler patienter tillgång till team-baserad rehabilitering under 217 och ta ett stort steg i processen att införa ett Kunskapscentrum på Akademiska sjukhuset föreslås följande åtgärder; Ökad rehabilitering; Ökad öppenvårdsrehabilitering för patienter med neurologiska sjukdomar Smärtrehabilitering för tonåringar/unga vuxna Påskynda implementeringen av samlat rehabiliteringscentrum; Initiera skapande av Kunskapscentrum Projekt för en digitaliserad rehabiliteringsplan Dessa åtgärder skulle snabbt ge följande effekter; Fler viktiga patientgrupper får tillgång till teambaserad rehabilitering Planering och inrättande av ett kunskapscentrum för rehabilitering baserat på ett multiprofessionell FoUU-råd genomförs snabbare Patientens delaktighet och engagemang samt kommunikationen av rehabiliteringsplanen mellan de olika aktörerna i rehabiliteringskedjan (sjukhus-öppenvård-primärvård-kommun) förbättras. 1. Ökad öppenvårdsrehabilitering för patienter med neurologiska sjukdomar Den rehabiliteringsmedicinska öppenvårdsmottagningen är lokaliserad vid Samariterhemmets sjukhus. Där hanteras idag framför allt patienter < 65 år med rehabiliteringsbehov efter förvärvade hjärnskador, ryggmärgsskador och sekundärprogressiv MS samt en mottagning för behandling av spasticitet. Det första steget mot ökad teambaserad rehabilitering för fler patientgrupper är att utöka med nya patientgrupper med neurologiska sjukdomar/tillstånd. Detta skulle då i 1

145 detta skede innebära patienter < 65 år med Parkinson eller epilepsi samt en mindre grupp med ovanliga neurologiska sjukdomar; 1-12 Parkinsonpatienter C:a 2 patienter med epilepsi C:a 1-2 patienter med ovanliga neurologiska sjukdomar Utökning kan ske i befintliga lokaler. En beräkning som gjorts av AC och medicinskt ansvarig för verksamheten på behovet av resursförstärkning för att kunna genomföra detta och skapa ett team för multimodal rehabilitering för dessa patientgrupper ger följande; Paramedicinska resurser; Arbetsterapeut 1% Fysioterapeut 1% Kurator 5% Övrigt; Psykolog 1% Sjuksköterska 1% Läkare Befintlig resurs Ungefärlig kostnad (uppskattad pga individuell lönesättning); 2. Smärtrehabiliteringför tonåringar/ungavuxna Smärtrehabilitering vid långvarig smärta är i många fall en uppgift som kräver insatser av multiprofessionella team. En grupp som ofta har uttalad psykosocial belastning är ungdomar med långvarig smärta och konsekvenserna av deras tillstånd kostar samhället stora belopp i vård och bortfall från skola/arbetsmarknad. I övre tonåren överförs dessa från barnsjukhuset till Smärtcentrum och ett mindre antal av dessa har kunnat hanteras inom ramen för vår öppenvårdsrehabilitering. Behovet av insatser är stort och nästan alltid individuellt, gruppbehandling är sällan ett alternativ. För att hantera dessa patienter behövs viss förstärkning av vårt befintliga team ; 2

146 Psykolog 5% Fysioterapeut 5% Övriga resurser finns, genom omfördelning av befintlig personal. Här ingår del av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut och kurator. Ungefärlig kostnad (uppskattad pga individuell lönesättning); 3. Initiera skapandeav Kunskapscentrum I beslutet att skapa ett samlat rehabiliteringscentrum ligger också att bilda ett kunskapscentrum. I ett kunskapscentrum samlas, skapas, utvecklas och implementeras ny kunskap och den kommuniceras såväl intern som externt. Här utgör FoUU-rådet en viktig bas. I det samlade rehabiliteringscentrum kommer FoUUrådet att bestå av företrädare för flera yrkesgrupper och denna multiprofessionella grupp har möjlighet att sätta en stark prägel på utvecklingen mot ett kunskapscentrum. Gruppen bygger på professurer i Smärta, Rehabiliteringsmedicin och Fysioterapi samt doktorander och disputerade som representerar verksamhetsområdet. Här måste forskning och utveckling och utbildning integreras med den kliniska verksamheten. FoUU-rådet ska styra över de resurser som ställs till förfogande via t.ex. ALF och medel från verksamhetsområdet. Medverka till en lärande och utvecklande akademisk kultur och har goda möjligheter (genom sin sammansättning) att underlätta tvärvetenskapliga, multidisciplinära och translationella arbetsformer. Exempel på de innehåll som kunskapscentrat ska hantera är; Core facility o Forskning o Verksamhetsutveckling o Utbildning o Tillgång till modern teknik för klinisk bedömning, behandling o Patientdelaktighet och co-design Implementeringsforum IT-struktur o Kopplar samman patienter, anhöriga, vårdutveckling, forskning och implementering Genom den samverkan som finns redan idag inom FoUU mellan de två verksamhetsområdena Rehabiliteringsmedicin och Smärtcentrum respektive Paramedicin så kan processen att skapa detta Kunskapscentrum påbörjas redan idag. Det skulle då behövas begränsade ytterligare resurser för att den processen ska kunna startas på ett optimalt sätt. 3

147 De basresurser som behövs för att planera och börja bygga den nya plattformen är; IT-struktur som bas för FoUU/kunskapscentrum Tekniska lösningar för IT-infrastruktur Digital rehabiliteringsplan (se separat förslag) Databaser/lokalt vårdkvalitetsregister (ex U-PAIN, RELIEF, WEBrehab) Detta är pågående FoUU-projekt (U-Pain, RELIEF) och kliniskt implementerad uppföljning (WEBrehab). Fortsatt utveckling, implementering. Drift av kvalitetsregister årlig kostnad 6 1 milj (via UCR) Personal Administrativ resurs (planeringsfas och framåt) heltid, bör tillsättas omgående IT-tekniker/kommunikatör, hälsoinformatiker 5%, under första året Personal för datainsamling för karaktärisering och uppföljning av alla patienter (forskningssköterskor/forskningsassistenter). 3x1%, varav 2x1% anslagsfinansierat, 1x1% klinik Ungefärlig kostnad (uppskattad pga individuell lönesättning); Till detta kommer (218), drift av kvalitetsregister 6 kkr-1 milj/år (UCR) 4. Projektför en digitaliseradrehabiliteringsplan Rehabiliteringsplanen är central för vården och patienten för en framgångsrik rehabilitering. I planen formuleras problemställning, mål och metoder att nå målen samt en tidsplan. I detta är det av yttersta vikt att patienten är delaktig och ju mer delaktig patienten är ju mer ökar motivationen och engagemanget. Idag görs ofta rehabiliteringsplaner men de är journalbaserade och sällan dynamiska till sin karaktär och det är svårt att få den att följa patienten i vårdförloppet som ofta engagerar slutenvård, öppenvård, primärvård och kommunen. För att skapa bättre förutsättningar så att rehabiliteringsplanen stödjer processer, bidrar till samordning beslutstöd och organisationsutveckling behöver vi en digitaliserad lösning som del i en e-hälsolösning där patienten är delaktig. Detta kan ske stegvis genom implementering av strukturerad rehabiliteringsplan i Cosmic med stegvis utveckling mot en digitaliserad e-hälsolösning (ex. applikation). Vi vill påbörja denna process så fort som möjligt och behöver därför starta arbetet omgående. För detta behövs; 4

148 Projektledare 5% IT-tekniker 2% (del av det som behövs inom kunskapscentrum, se tidigare) Medicinsk expertis befintligt genom uppdrag från FoUU-rådet Ungefärlig kostnad (uppskattad pga individuell lönesättning); 5. Summaäskademedelför 217och kostnadpå helår Till detta kommer kostnader från 218 för drift av kvalitetsregister motsvarande 6 kkr-1 miljon på helårsbasis. Uppsala Rolf Karlsten VC Rehabiliteringsmedicin och Smärtcentrum 5

149 TJÄNSTEUTLÅTANDE Ekonomi och hållbar utveckling Björn Larsson Tfn E-post Dnr SHS217-8 Sjukhusstyrelsen Initiering av upphandling av läkemedelsautomater Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Akademiska sjukhuset får initiera upphandlingen av läkemedelsautomater till ett värde av 45 miljoner kronor. 2. Avskrivningskostnaderna hanteras i Akademiska sjukhusets årliga investeringsram. Ärendebeskrivning Med anledning av att Akademiska sjukhuset förnyas och moderniseras i stora delar, har sjukhuset beslutat att investera i och utveckla ett mer patientsäkert, effektivare och för Sverige nytt system för läkemedelsförsörjning. Ökad patientsäkerhet uppnås bland annat genom full spårbarhet av alla läkemedel genom hela kedjan, men även genom att underlätta för sjuksköterskor att undvika att ta fel läkemedel. Den här upphandlingen avser att upphandla läkemedelsautomater för lagerhållning av läkemedel på avdelning. I första hand ska narkotiska läkemedel lagerföras och hanteras via automater, men det är även aktuellt att ha större avdelningars läkemedelslager i automat. Läkemedelsautomater säkerställer att bara behörig personal kan ta ut och iordningställa läkemedel. Dessutom säkerställs det att bara ordinerade läkemedel kan tas ut till en specifik patient. Hantering av narkotika via automat innebär samtidigt att all förbrukning och hantering journalförs digitalt istället för manuellt i loggböcker, vilket sparar tid för sjuksköterskor. Dessa läkemedelsautomater är en del i det stora projektet som avser att modernisera hela läkemedelsförsörjningskedjan, med ökad patientsäkerhet och effektivitet som mål. Kostnader och finansiering Investeringskostnaden uppgår till 45 miljoner kronor. De årliga avskrivningskostnaderna hanteras i Akademiska sjukhusets årliga investeringsram. För mer detaljerad information, se ärendebilaga. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

150 2 (2) Bilagor Skrivning om initiering från Akademiska sjukhuset. Fördjupande material från Akademiska sjukhuset exempelvis avseende besparingar Kopia till Vilka personer/organisationer ska ha kopia av beslutet?

151 Läkemedelsautomater för säker dispensering av avdelningsläkemedel och narkotiska läkemedel som ingår i projekt Säker och Effektiv Läkemedelskedja. Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslutar: att Akademiska sjukhuset får initiera upphandlingen av läkemedelsautomater till ett värde av 45 miljoner SEK. att Avskrivningskostnaderna hanteras i Akademiska sjukhusets årliga investeringsram Ärendet Med anledning av att Akademiska sjukhuset förnyas och moderniseras i stora delar, har sjukhuset beslutat att investera i och utveckla ett mer patientsäkert, effektivare och för Sverige nytt system för läkemedelsförsörjning. Ökad patientsäkerhet uppnås bla genom full spårbarhet av alla läkemedel genom hela kedjan, men även genom att underlätta för sjuksköterskor att undvika att ta fel läkemedel. Den här upphandlingen avser att upphandla läkemedelsautomater för lagerhållning av läkemedel på avdelning. I första hand ska narkotiska läkemedel lagerföras och hanteras via automater, men det är även aktuellt att ha större avdelningars läkemedelslager i automat. Läkemedelsautomater säkerställer att bara behörig personal kan ta ut och iordningställa läkemedel. Dessutom säkerställs det att bara ordinerade läkemedel kan tas ut till en specifik patient. Hantering av narkotika via automat innebär samtidigt att all förbrukning och hantering journalförs digitalt istället för manuellt i loggböcker, vilket sparar tid för sjuksköterskor. Dessa läkemedelsautomater är en del i det stora projektet som avser att modernisera hela läkemedelsförsörjningskedjan, med ökad patientsäkerhet och effektivitet som mål. Se även bifogad Bilaga 1. Handläggare: Hans Sjöberg, Läkemedelsavdelning, Akademiska sjukhuset Uppsala, den: Per Elowsson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

152 Bilaga 1. till Initiering av upphandling, för Akademiska sjukhuset, av läkemedelsautomater för säker dispensering av avdelningsläkemedel och narkotiska läkemedel Beskrivning av projektet En normaluppsättning av en läkemedelsautomat består av två stycken högskåp, sk Dispensrar, samt tre stycken låga skåp, sk Kabinett. Kostnader nedan inkluderar installation och viss utbildning av användare. Integration i sjukhusets IT-miljö eller till de system som behövs (Cosmic, MetaVision, HSA, Agresso mfl) blir en tillkommande kostnad enligt nedan. Upphandling av läkemedelsautomater avses ske som ett ramavtal där utrustning kan avropas efter behov samt hur snabbt vi själva klarar av att implementera dessa. Ett första avrop sker 217. Vi börjar med sex stycken sk. sällanförråd, dvs allmänna läkemedelsförråd där alla sköterskor med behörighet kan hämta läkemedel dygnet runt. Dessutom är det planerat läkemedelsautomater för 85-huset och Centralintensivvårsdavdelningen (CIVA). Detta avrop är tänkt att implementeras under första halvåret 218. Efter implementering av det första avropet ska en utvärdering göras. Sjukhusets resterande behov avses att avropas under 219 om utvärderingen ger en positiv kostnad-nyttokalkyl. Avropsperiod Totalt Kostnad (kkr) Uppskattade besparingar: Minskad mängd icke värdeskapande tid för UAS-personal, framför allt sjuksköterskor på vårdavdelningar: - Minskad tidsåtgång för läkemedelsbeställningar, automaterna beställer själva - Minskad tidsåtgång för attesteringar av läkemedelsfakturor - Minskad tidsåtgång för att leta upp läkemedel på annan plats - Minskad tidsåtgång för all hantering av narkotika, journalföring och inventeringar (Enligt studie gjord av Health Navigator, 215, skulle en avdelning, Hematologen, spara drygt 5 skötersketimmar per år bara av den förbättrade narkotikahanteringen) - Health Navigator gjorde även en beräkning av den totala effekten av tidsbesparing för sköterskor, enligt punkter ovan. De kom fram till att det finns potential att spara 51 till 68 timmar per år och där läkemedelsautomaterna är en stor del i förutsättningarna. Potentiell besparing: 11,5 15 miljoner SEK/år på UAS. Effekten av denna besparing är svår att omsätta i pengar eftersom en sparad halvtimme per dag på en avdelning inte minska på personalen men ger personalen mer tid exempelvis att ge vård till patienter. Samt att det minskar problemet av sjuksköterskebrist och möjliggör bättre arbetsförhållanden för sjuksköterskorna.

153 Bättre kontroll på läkemedlens hållbarhet: - ger minskad kassation. Potential upp mot 2,5 miljoner SEK per år enligt Health Navigator Minskad risk för feladministrering av läkemedel till patient, ökad patientsäkerhet: - minskat antal onödiga vårddagar (av Health Navigator uppskattad kostnad 4,8 milj SEK/år) - minskat antal onödiga avvikelsehandläggningar (med eventuella händelseanalyser) Summa besparingspotential: Motsvarande 18,8-22,3 miljoner SEK per år. Mjuka vinster: - Minskad risk för narkotikasvinn bör innebära minskad risk för obehag vid hantering av narkotiska preparat, samt minskat antal ärenden gällande narkotikasvinn. - Det blir lättare för sjuksköterskor att göra rätt vid iordningställande av läkemedel till patient vilket bör ge ökad patientsäkerhet samt minska oron hos sköterskor att göra fel. - Minskat behov av att låna läkemedel av andra avdelningar. Kostnaden belastar patientens vårdenhet oavsett var läkemedlet hämtas. - Bättre spårbarhet och möjlighet att hitta fel om det har skett misstag vid läkemedelsdelningen. - Ökad kontroll på lagersaldo per läkemedel och avdelning i realtid. Ger möjlighet till bättre kontroll och central styrning vid eventuella bristsituationer. Erfarenhet från NKS från rapporten Säkrare läkemedelshantering (finns på nätet) De första 22 automaterna har utvärderats ekonomiskt och rena läkemedelskostnader minskades första året med 4 SEK i snitt per automat. Från detta ska dras eventuella kostnader för påfyllning som maximalt kan uppgå till 11 kronor per år vid påfyllning tre gånger per vecka. Detta innebär att kostnaden för automaten som är mellan 3 4 SEK har tjänats in på mellan månader.

154 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Helen Askebro Tfn E-post Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Upphandling av mammografiutrustning Förslag till beslut Sjukhusstyrelsen beslut 1. Sjukhusstyrelsen beslutar att uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att upphandla mammografiutrustning för användande på Region Uppsalas mammografiavdelning. 6 stycken röntgenapparater ska upphandlas. 2. Kostnaderna för investeringen av mammografiutrustning bokförs på ett balanskonto och skrivs av på sju (7) år. Avskrivningskostnaderna finansieras av intäkterna från vårdgivaren. Ärendebeskrivning Region Uppsala bedriver mammografiverksamhet genom LOU-upphandlad privat vårdgivare vilken i nuläget år 217 är Aleris sjukvård AB. Enligt det avtal sjukhusstyrelsen har med Aleris äger sjukhusstyrelsen röntgenutrustningen och hyr sedan ut denna till Aleris. Enligt bedömning av MSI (Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it) är nu utrustningen uttjänt och behöver bytas ut. Den utrustning som används idag upphandlades år 28, Dnr UPPH Sex stycken röntgenapparater behöver upphandlas. Fem apparater är uttjänta och behöver därav bytas ut. En apparat hyrs och behöver bytas mot en som nu upphandlas samtidigt med de andra. Detta för att de ska vara kompatibla med varandra och bäst kvalité skall säkras. Kostnader och finansiering Kostnaden för denna upphandling uppskattas till 12 miljoner kronor. Röntgenutrustningen skrivs av på sju (7) år. Enligt avtal med Aleris faktureras de 23 kronor per månad för hyra av denna utrustning. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

155 2 (2) Beredning Föregående upphandling av utrustning genomfördes 28, Dnr UPPH MSI har nu bedömt att utrustningen behöver bytas ut. Aleris har också meddelat om att det förkommer upprepade driftstopp på grund av att maskinerna går sönder. Kopia till Aleris Sjukvård AB, Administrativa avdelningen, Upphandlingsenheten, Upphandlingschef Regionkontoret, Ekonomichef, Björn Larsson Regionens resurscentrum, ABIS, Peter Olsson Landstinget, Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it, Avdelningschef Alexander Englund

156 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för analys och utveckling Birgitta Lejman Tfn E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Dnr SHS216-6 Sjukhusstyrelsen IFB - intensiv familjebehandling, delrapport Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Delrapporten gällande projektet IFB intensiv familjebehandling godkänns och läggs till handlingarna. 2. Återrapportering till sjukhusstyrelsen 218. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 maj 215 att bevilja 3 miljoner kronor årligen , 88 till länsgemensamma insatser för barn och unga med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras föräldrar. En delrapport presenterades för sjukhusstyrelsen i augusti 216. Den delrapport som nu tagits fram visar resultaten gällande de ärenden som IFB-teamet behandlat under perioden maj 216 till april 217. Resultaten som redovisas är tagna från mätningar vid igångsättande av ärende och vid avslut. Mätningar kommer även göras vid sex månader efter ett ärendes avslut vilket inte varit aktuellt vid tidpunkten för delrapport. Sammanfattningsvis kan sägas att utvecklingen för de som fått stöd av IFB-teamet har varit positiv. Barnen/ungdomarna har ökat sin närvaro i skolan och föräldrarna är i större grad i arbete. Kommunerna och IFB-teamet har en betydligt större samverkan än tidigare och insatserna från kommunerna har ökat. Habiliteringens roll i projektet har varit positivt och har resulterat i ett ökat stöd till barnen/ungdomarna och deras föräldrar. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

157 2 (2) Beredning Delrapporten har tagits fram av projektsamordnaren i samarbete med IFB-teamet, barnoch ungdomspsykiatrin. Projektgruppen har lämnat synpunkter under beredningen. Bilagor Bilaga 1, IFB intensiv familjebehandling, delrapport Bilaga 2, IFB intensiv familjebehandling, projektplan Kopia till Beredningen barn och unga Per Elofsson, sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Lena Dahlman, förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering

158 IFB-projektet, Intensiv familjebehandling Delrapport maj Thomas Folkesson Närvårdskoordinator, projektsamordnare IFB-projektet 1

159 Region Uppsala Uppsala Återrapportering Intensiv familjebehandling (IFB) Ärendet Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade den 18 maj 215 att bevilja 3 miljoner kr årligen ett länsgemensamt projekt, Intensiv familjebehandling (IFB), kring insatser för barn och ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. Alla kommuner i länet deltar aktivt och ingår i projektorganisationens projektgrupp. IFB är ett team som består av två familjebehandlare, två individbehandlare och en enhetschef. Teamets insats pågår mellan tre till sex månader. Insatsen är individ- och familjeinriktad. Teamet är mobilt och har möjlighet att möta familj och individ i dess livsmiljöer. Att samarbeta med socialtjänst, skola och vårdgrannar är en del av insatsen. De inblandade professionella erbjuds att delta på specifik ärendehandledning tillsammans med teamet. Kommunernas insatser kan vara befintlig och/eller bedömas utifrån behov. Kommunens utförare finns med från ärendets start och fortsätter med sitt stöd parallellt med behandlingen samt kvarstår efter teamets avslutade insats. Samarbetet med kommunen är centralt för att behålla ett långsiktigt resultat. Organisation för projektet Projektorganisationen har utvecklats och består av projektgrupp, operativ grupp samt remissgrupp. Projektgruppen har sammanträtt vid fem tillfällen sedan projektstart. Här ingår ledningen av teamet, alla länets kommuner, BUP, Habiliteringen, Regionkontoret samt representant från brukarorganisationerna. Projektgruppen håller sig informerad om projektets genomförande, säkerställer att projektet genomförs enligt plan samt fattar nödvändiga beslut för projektet. Operativa gruppen möts månadsvis och består av IFB-teamet samt utsedd projektsamordnare. Gruppen deltar i projektet enligt plan och i överenskommelse med teamledaren. Deltar i samtliga berörda aktiviteter och projektmöten samt rapporterar resultat och avvikelser. Tar extra ansvar för att utveckla insatsen. Ger stöd till projektgruppen och projektsamordnaren vid uppföljning, utvärdering och rapportering. Remissgruppen har fasta mötestider och är mottagare av remisser som skickas av socialtjänsten, Habiliteringen för barn och vuxna eller Barn- och ungdomspsykiatrin. Detta sker i samråd med familjen och via särskild remissblankett. Ärendet ska vara aktuellt inom socialtjänsten samt Barn- och ungdomspsykiatrin och/eller Habiliteringen för barn och vuxna. Remissgruppens bedömning ligger till grund för eventuellt vidare arbete. Ett möte mellan kommun och region där insatser diskuteras följs därefter av en samordnad individuell plan (SIP) där vidare planering sker. Utvärdering Utveckling av utvärderingsformerna är en del av projektet. Den datainsamling som för tillfället är aktuell sker vid 3-4 mättillfällen: Behandlingens start Behandlingens avslut SIP-uppföljning 3 månader, vid behov 6 månader efter behandlings avslut 2

160 Datainsamlingen sker enligt nedan (redovisas separat i bilaga 1, datainsamling): Insatser från HSL, SoL och LSS C-GAS (Children s Global Assessment Scale) Teamets bedömning av ungdom SCL9 (Symptoms Checklist) Föräldrars mående Skolnärvaro Föräldrar i arbete Samordnad individuell plan (SIP) Stöd för utvärdering Behandlingsrapport - Vidmakthållandeplan - Synpunkter kring behandling Ungdom och föräldrar Resultat och ärenden Under våren 216 avslutades ärenden från ett tidigare projekt i samverkan mellan Uppsala kommun och Region Uppsala. Det första ärendet för IFB-teamet (alla länets kommuner ingår) startade i maj 216. I nuvarande projekt är 6 ärenden är avslutade, 3 ärenden är pågående och 5 ärenden ligger som aktuella remisser. Berörda kommuner kring nämnda ärenden tillhör Östhammar, Enköping, Knivsta, Tierp, Håbo och Uppsala. Remisser är inkomna med 5 ärenden från socialtjänst IFO, 7 ärenden från BUP och 2 ärende från Habilitering för barn och vuxna. I denna sammanställning redovisas 6 av 6 avslutade ärenden. Det är fortfarande inget ärende som kommit fram till tidpunkten för uppföljning 6 månader efter avslutad behandling. Denna uppföljning är avgörande för projektets framtid då mått på vidmakthållande av uppnådda resultat kan jämföras och analyseras. Insatser (utöver teamets kartläggningar och insatser): När det gäller insatser så är det i huvudsak fem aktörer såsom BUP, Habiliteringen, IFO barn och unga (socialtjänst), LSS-myndighet samt skolan. BUP, IFO barn och unga och skolan är inblandade i alla sex ärenden medan Habiliteringen och LSSmyndighet är inblandad i fyra respektive två ärenden. I bilaga 1, datainsamling är insatserna redovisade. De kan vara insatser som samtalskontakt en gång i månaden till mer omfattande insatser som ex placering i familjehem. Till denna rapport har vi inte gjort några kostnadsanalyser kring insatserna men det kan konstateras att antalet insatser ökar från behandlingens start till behandlingens avslut. Störst ökning av insatser ligger på IFO-barn och unga där fem av sex ärenden får ökat stöd medan Habiliteringen ökar stödet i fyra ärenden av sex. Teamets bedömning av ungdom C-GAS (bilaga 2): Det är stor skillnad mellan ärendena. Från betydande nedsättning av funktionsförmåga inom flera områden till en del svårigheter inom ett enstaka område men fungerar allmänt sett ganska väl. I samtliga ärenden har teamet skattat alla ungdomar högre vid behandlingens avslut jämfört med behandlings start, vilket betyder förhöjd funktionsnivå. Föräldrars mående SCL9 (bilaga 3), mäter problem och besvär som man ibland har: Av 13 föräldrar/anhöriga har 12 svarat vid behandlingens start och avslut. 4 av dessa föräldrar uppger sig ha större problem/besvär efter behandlingen än innan, medan 8 av de svarande uppger en förbättring. Differensen mellan snittvärden är ganska små. I flera fall kring de som uppger negativa värden efter behandling så har andra mätvärden ökat i positiv riktning. En teori kring negativa svar är att medvetenheten/kunskapen kring funktionsnedsättningen kan vara orsaken. 3

161 Skolnärvaro: Skolnärvaron har efter anpassning tydligt ökat i 4 av 6 ärenden. Av de 4 ärendena som har ökat var två helt frånvarande medan de andra två gick några timmar i veckan. Bland dessa 4 ärenden har skolnärvaron ökat med i genomsnitt 8% av full skolgång. I de övriga två ärendena var skolgången 1% både vid behandlingens start respektive avslut. Föräldrar i arbete: Av alla 13 föräldrar är det tre som har ökat sin arbetstid från sjukskrivning. Samtliga av dessa har ökat arbetstiden motsvarande 25-75%. Tre föräldrar är fortfarande helt sjukskrivna medan övriga sju arbetar 1%. Vidmakthållande: En vidmakthållandeplan ska göras och ingår som en viktig del i IFB-projektet. Vidmakthållandeplanen ska innehålla: -Uppnådda mål ex bättre mat- och sömnrutiner, inte längre hotfull och aggressiv, har fungerande skolgång och fritidsaktiviteter. -Aktiviteter för att vidmakthålla ex. adl-träning i skolan och habiliteringen, fortsatta föräldrasamtal för att bibehålla lagom kravnivå på ungdomen, Habiliteringen och skolan har avstämnings möten var tredje vecka. -Tidiga tecken på bakslag: Har tydligt stöd från Habiliteringen, vara uppmärksam på ev. ökad aggressivitet. Synpunkter kring behandling: Då endast två ärenden är inkomna med svar avvaktar vi redovisning till kommande återrapportering. De frågor som ska besvaras av ungdomen och båda föräldrarna är följande: 1. Hur upplever du behandlarnas bemötande? 2. Hur upplever du behandlingens tidsuppfattning, intensitet/frekvens i antalet träffar? 3. Motsvarar insatsen dina/ era förväntningar? 4. Vad i behandlingen skulle du säga var viktigast för dig? 5. Totalt sett; hur nöjd är du med behandlingen du fått? 6. Övrigt (Svars alternativ är: Mycket bra, bra, godkänd eller dåligt) Ärenden, åtgärder och resultat kring teamets kartläggningar insatser: Diagnoser/ symtom, som varit aktuella är ångest eller ångesttillstånd, ADHD, Asperger syndrom, Tourette syndrom, Trotssyndrom, Tvångssyndrom, Generaliserad ångest (GAD) samt sömnstörning. Kring vissa ärenden ingår flera diagnoser. Social situation, separerade föräldrar, litet socialt nätverk utanför familjen, relations- och kommunikationsproblem inom familjen, förälder med belastning av fysisk skada, barnen placerade i familjehem, belastad ekonomisk situation, syskon med funktionsnedsättning Problemområden, hög skolfrånvaro, riskbeteende, destruktivt beteende, inga fritidsaktiviteter, undviker sociala situationer, kommer i konflikt med syskon/föräldrar och jämnåriga, impulsivitet, drar sig undan, utvecklat rädslor, svårt med socialt samspel, saknar rutiner, svängningar i humör, uppmärksamhetsproblem, insomningssvårigheter, ledsenhet, självskada, utagerande både verbalt och fysiskt, svårt med tidsuppfattning, ingen skolgång. 4

162 Mål, stabilt mående, skydd mot riskbeteende, fungerande rutiner, återgång och anpassning av skolgång, funktionell kommunikation med och mellan föräldrar, impulskontroll, balans mellan anpassning och krav, mindre konflikter, utmana rädslor, ökad aktivitet utanför familjen, minska humörsvängningar, minska konflikter i hemmet, stärka föräldraförmåga, anpassa bemötande, motivera till skolgång och fritidsaktiviteter. Exempel på åtgärder: Exempel på resultat: Neuropsykiatrisk utredning Utredning utförd och ny diagnos är ställd Samordning kring skolgång Skolbyte sker till liten grupp med individuell anpassning Stöttning hem- och skolsituation. Praktiskt stöd kring kontakt med myndighetspersoner. Observationer i olika miljöer för kartläggning av färdigheter. Träffar med föräldrar både individuellt och i grupp. Ansökan beviljad och verkställd. Orosanmälan en vecka innan avslut av behandling. Individuellt stöd Föräldrastöd och familjearbete Förnya ansökan om insatser från socialtjänsten Samarbete med socialtjänst och skola Samtal med familj kring krav och anpassning, FFT Individuella samtal med ungdom Samtalsstöd till föräldrarna Kontakt med BUP:s öppenvård gällande OCD samt kartläggning i hemmet Fortsatt samarbete och planering med skolan Kontakt med ledsagare Föräldrastöd i olika konstellationer för kring bl.a. psykoedukation Gemensamma möten utifrån separata möten. Strategier för att undvika konflikter. Större förståelse för varandra. Mer harmoniskt familjeklimat och balansen mellan anpassning och krav. Rutiner kring mat, sömn, medicin m.m. Förmåga till att vara förhandlingsbar. Samarbetsvillighet under behandlingstiden. Impulskontroll hanterades genom att vid konflikter gå till sitt rum istället för att agitera. Hitta andra sätt att ställa rimliga krav utifrån ungdomens förmåga. Stärka roll som familjehem för att lyckas med sitt uppdrag. Fick bedömning att ingen OCD är aktuell. Skolan besöker hemmet så kommunikation förbättras. Transport till skolan anpassas. Utveckla aktiviteter utanför hemmet. Föräldrar tar till sig strategier och förhållningsätt. 5

163 Exempel på åtgärder: Medicinsk behandling utifrån diagnos Skapa fungerande rutiner i hem och skola Tät uppföljning med socialtjänst och skola Täta möten med socialtjänsten kring insatser Individuella samtal med föräldrarna en gång/vecka Individuella samtal med ungdom två gånger/vecka Medicinbehandling Skapa fungerade rutiner i hem och skola Individuella samtal med ungdom Stödsamtal med föräldrar Samordning Exempel på resultat: Medicinuppföljning sker fortgående IFB påtalar resursbehov kring skolgång vilket utmynnar i förändrad skolgång. Växling mellan resursskola och hemskola. Mynnar ut i bl.a. behandling från socialtjänstens råd och stöd. Kontinuerliga professionella träffar var tredje vecka utifrån risk- och skyddsfaktorer. Behov av insatser efter under och efter behandlingsavslut. Föräldrars sätt att bemöta ungdom i olika risksituationer för att begränsa utagerande och aggressivitet. Stärka föräldrarollen. Hur ungdomen kan agera i olika situationer i syfte att undvika utagerande. Förstärka beröm i olika situationer gentemot både föräldrar och syskon. Centralstimulantia och sömnmedicin Har bättre mat och sömnrutiner. Har fritidsaktiviteter Samtal kring familj och skola Strategier för bemötande av ungdom Stödja samarbetet mellan habilitering och skola. Tät uppföljning med parter. Bilagor: Bilaga 1 Datainsamling Bilaga 2 C-GAS, teamets bedömning av ungdom Bilaga 3 SCL9, föräldrars mående Bilaga 4 Ekonomisk rapport 216 6

164 Bilaga 1 Datainsamling IFB : 1) Behandlingsstart Behandlingstid: 6 mån C-GAS: 45 SCL9: Mamma,3 Sambo (m),2 Pappa,3 Föräldrar i arbete: Mamma 1% sj Sambo (m) 1% arb Pappa 1% sj Skolnärvaro: Ungdom 2 h/vecka enskild undervisning Insatser: Insats BUP-HSL: -Samtal kurator 1/v -Medicinskuppföljning Insats Hab-HSL Insats SoL: -Familjesamtal -Kontaktperson Behandlingsavslut 6 mån efter behandling 51,7,5? 1% sj 25% sj 1% arb 75% arb 1% av anpassad skolgång -Medicinuppföljning -Habiliteringsplanering -Familjesamtal -Kontaktperson 2 ggr/v -Tillfällig jourfamilj Insats LSS: 2) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL9: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Insatser: Insats BUP-HSL: Insats Hab-HSL Insats SoL: Behandlingsstart Behandlingsavslut 65 7,5,6,4,3 5% sj 5% arb 5% arb 25%sj 6 mån efter behandling 5% arb 75% arb 1% 1% -Samtalskontakt 1 ggr/m -Medicinuppföljning -Medicinuppföljning -Familjehem -Kontaktperson -Avlastning var 3:e helg -Extern handledning -Familjehem -Kontaktperson -Avlastning var 3:e helg -Extern handledning 7

165 -Familjebehandlare Insats LSS: 3) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL9: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Insatser: Insats BUP-HSL: Insats Hab-HSL Insats SoL: Behandlingsstart Behandlingsavslut 33 38,8,5,7,6 1% sj 1% sj 1% arb % 1% arb 1% av anpassad skolsituation -Medicinuppföljning -Medicinuppföljning -Mottagningsbesök varannan mån -Telefonkontakt mellan besök -Mottagningsbesök var -Arbetsterapeutstöd 6:e vecka -Föräldrautbildning -Hemterapeut 2 ggr/ Vecka Insats LSS: -Ledsagare 25h/mån -Ledsagare 25h/mån 4) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL9: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Behandlingsstart Behandlingsavslut ,9,4 2,2,5 Insatser: Insats BUP-HSL: Insats Hab-HSL Insats SoL: 6 mån efter behandling 6 mån efter behandling % arb, P-ass eget barn % ar, P-ass eget barn 1% arb 1% arb Några h/vecka Skolnärvaron ökar under behandling* -Medicinuppföljning -Medicinuppföljning -Stöd från neuro-team -Autismutredning -Familjebehandlare 1 ggr/vecka -Söker HVB Insats LSS: *1% vid SIP-uppföljning 3 mån efter behandlingsavslut 8

166 5) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL9: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Insatser: Insats BUP-HSL: Insats Hab-HSL Insats SoL: Behandlingsstart Behandlingsavslut ,3 1,4 3,2,5 6 mån efter behandling Sjukpensionär Sjukpensionär 1% arb 1% arb 1% 1% -Medicinuppföljning -Läkarkontakt -Medicinuppföljning -Läkarkontakt -Föräldrar kontakt med handläggare -Kontaktperson -Förälder samtal 1gg/ mån Behandlingsstart Behandlingsavslut ,1 1,8,7,1 Insats LSS: 6) Behandlingstid: 6 mån C-GAS: SCL9: Mamma Pappa Föräldrar i arbete: Mamma Pappa Skolnärvaro: Ungdom Insatser: Insats BUP-HSL: Vab 1% 75% sj, 1% arb 25% arb 1% arb Ingen skolgång 2h/vecka, anpassad -Medicinuppföljning -Stöd från neuro-team 1 ggr/mån -Inlagd på BUP Insats Hab-HSL Insats SoL: -Påbörja utredning Insats LSS: -Avlösarservice -Medicinuppföljning -Samordningsansvar med skola/familj -Föräldrautbildning -Familjebehandling, (föräldrar tackar nej) -Avlösarservice -Kontaktperson 9

167 -Korttids 4 dygn/vecka Bilaga 2 1

168 Bilaga 3 11

169 12

170 13

171 14

172 Bilaga 4 Ekonomi, IFB År 216 helårsredovisning rekvirerade medel 3 tkr förbrukade medel tkr Januari dec fördelning kostnadsslag Lönekostnader, behandlare tkr Utbildningskostnader 168 tkr Externa omkostnader 125 tkr Varav ca 83 tkr är kostnader för leasingbilarna Tillkommande kostnader utöver ovanstående poster, räknat på hela året: Fördelning av hyreskostnad som idag bokförs på BUP gemensamt ca 2 tkr Fördelning av chefskostnad (25%) från annat ansvar ca 225 tkr Overhead-kostnader (ekonomi, skrivservice etc) ca 2 tkr Uppgiftslämnare Tony Bengtsson Enhetschef, Socialpsykiatriska behandlingsteamet, BUP 15

173 Projektplan Kommunerna och landstinget i Uppsala län IFB - Intensiv familjebehandling

174 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 2 MÅL OCH RESULTAT Syfte och mål Projektmål och förväntat resultat Målgrupper 5 3 AVGRÄNSNINGAR 6 4 DEFINITIONER OCH BEGREPP 6 5 METODER OCH ARBETSSÄTT Landstingets insatser Kommunala insatser Uppföljning och utvärdering 11 6 RISKER 11 7 TIDS- OCH AKTIVITETSPLAN 12 8 RESURSER OCH BUDGET Personal Budget och finansieringskälla 13 9 PROJEKTORGANISATION Roller och mandat i projektet 14 1 KOMMUNIKATION OCH DOKUMENTATION Kommunikation inom projektet Intern kommunikation Dokumentation av projektet PROJEKTAVSLUT OCH ÖVERLÄMNING 15 2 (15)

175 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 1 Bakgrund Sedan 211 respektive 212 har två projekt genomförts i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Uppsala län. Båda projekten har riktat sig mot målgruppen barn och ungdomar med en neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. ifam har pågått under och är ett kunskaps- och utvecklingsprojekt för familjebaserat arbete. Projektet har haft ett tydligt fokus på utbildning av olika evidensbaserade behandlingsmetoder, förvalta kunskaperna och vidareutveckla den kunskap som byggts upp. Detta projekt har drivits av sju av länets kommuner och landstinget i Uppsala län. Insatserna inom projektet har i första hand vänt sig till professionellt verksamma inom socialtjänst, barnoch ungdomspsykiatri och skola. Utvärderingen visar att kommunerna har varit nöjda med utbildningsinsatserna och de är positiva till en fortsättning av dessa. Katamaran startade 212 och avslutas i december 215. Det övergripande målet är att alla barn och unga ska ges ett sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara i rätt skolmiljö enligt överenskommelsen mellan Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län. Metoden i projektet är, i korthet, ett familjebaserat arbete som består av intensiv behandling genomförd av behandlare från barn- och ungdomspsykiatrin och olika former av stödinsatser från socialtjänst och skola. Projektet drivs i samarbete mellan Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län. Utvärderingen av Katamaran visar på goda effekter av den intensiva behandlingen men att de goda resultaten varit svåra att vidmakthålla när behandlingsperioden är avslutad. Baserat på de två utvärderingarna föreslås nedanstående väg för framtida samverkan kring berörd målgrupp. Ett nytt projekt startas där de positiva delarna som framkommit i utvärderingarna tas till vara och de utvecklingsområden som framkommit behandlas. Projektets innehåll består av utbildning till anställda, intensiv familjebehandling kopplat till stödjande och samordnande insatser. Viktiga faktorer för projektet är ett nära samarbete mellan landstinget och kommunerna i länet, där utbildning kopplas till handledning i specifika ärenden och intensiva insatser i familjer kopplas till insatser för långsiktigt stöd i vardagen. Detta med syfte att vidmakthålla effekten av utbildning och eventuell positiv utveckling i ärenden. 3 (15)

176 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: Den politiska majoriteten vid landstinget har ställt sig positiv till att satsa medel till målgruppen under några år. Vid TKL den 27 april 215 lämnades en intresseförfrågan till kommunernas socialchefer från landstinget om gemensamma insatser för barn och ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik. Socialcheferna ställde sig positiva till ett gemensamt utvecklingsarbete. Beslut tas att landstinget ska återkomma med förslag till projektplan vid tjänstemannaberedningen kommun och landsting i Uppsala län, TKL s sammanträde i september. Den 18 maj 215 beslutar hälso- och sjukvårdsstyrelsen att bevilja 3 miljoner kr årligen till länsgemensam utbildning och länsgemensamma insatser för barn, ungdomar med sammansatt neuropsykiatrisk- och social beteendeproblematik och deras familjer. 2 Mål och resultat 2.1 Syfte och mål Syftet är att: - vård, stöd och insatser bidrar till delaktighet och jämlikhet inom samhällets alla områden. - individen behåller och eller förbättrar sin hälsa samt funktioner inom livsområden som skola, arbete, boende och mellanmänskliga relationer samt ges möjlighet till återhämtning. - utbildning av personal inom projektet leder till ett så fullödigt stöd till målgruppen som möjligt. - utbildning till barnet/ungdomen och anhöriga ger kunskaper om aktuell funktionsnedsättning och ger stöd till att leva med en funktionsnedsättning. - anpassade avlastningsplatser med kvalificerade insatser finns för att tillgodose den unges och/eller familjens behov av avlastning, under kortare perioder. - målgruppen kan erbjudas ett samordnat stöd med bred kompetens. - skapa kvalitetssäkrade hemmaplanslösningar med individuella vidmakthållande program. De kortsiktiga och långsiktiga insatserna har syftet att komma tillrätta med akut beteendeproblematik, lägga grunden för mer varaktig psykisk hälsa samt att utveckla individuella vidmakthållande program för fortsatt positiv utveckling. Det vill säga att utforma hemmaplanslösningar som är positiva för målgruppen. Projektet syftar även till att utforma metoder som är väl beprövade, kvalitetssäkrar hemmaplanslösningar och är effektiva ur ett socioekonomiskt och hälsoekonomiskt perspektiv. 4 (15)

177 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 2.2 Projektmål och förväntat resultat Utbildning Berörd personal inom projektet har kunskaper inom intensiv familjebehandling. Berörd personal inom projektet har kunskaper inom MI, motiverande samtal. Berörd personal inom projektet har kunskaper om neuropsykiatriska funktionsnedsättning. Familjebaserat arbete Ökad funktionell kommunikation i familjen. Ökad närvaro i skola, arbete eller annan sysselsättning. Utbildningsresultaten ska öka. Föräldrars eventuella sjukskrivningar ska minska. Behov av avlastning tillgodoses. Behovet av placeringar utanför hemmet ska minska. Behovet av slutenvård ska minska. Samverkan/Samarbete Antalet SIP eller andra samordnade planer på individnivå ska öka. Planerna följs kontinuerligt upp, utvärderas och revideras. 2.3 Målgrupper Målgruppen är barn och ungdomar, år, med en sammansatt neuropsykiatrisk och social beteendeproblematik och deras familjer. Det gemensamma för gruppen är att deras problematik är långvarig och påverkar den enskildes funktionsförmåga på ett sätt som försvårar reguljär öppenvård och kommunala insatser. Gruppen har ofta en långvarig frånvaro från skolan och har därigenom svårigheter att få godkända betyg i åk 9 och gymnasiet. De kan ingå i gruppen hemmasittare. I beteendeproblematiken ingår bl.a. svår social isolering, färdighetsbrister, bristande impulskontroll och utagerande. Problembeteenden kan vara skadliga för såväl den enskilde som för omgivningen. Det kan föreligga risk för långa och upprepade institutionsplaceringar. Målgruppen har många gånger behov av långvariga insatser, ibland livslånga, från kommun och landsting. Målgruppens behov är ofta intensiva behandlingsinsatser under kortare perioder vid olika skeenden i livet och insatser av långsiktig karaktär när det gäller stöd i vardagen. De båda formerna av insatser bör ske parallellt. 5 (15)

178 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 3 Avgränsningar Projektet pågår under , är länsövergripande och gäller ovan beskriven målgrupp. Antal ärenden under projektets första år beräknas till ca 1, därefter en successiv ökning av ärenden under år 2-4. Då projektet är länsövergripande är det viktigt att alla kommuner i länet får möjlighet att aktivt delta i projektet. Insatserna kommer bedömas utifrån behov, vilket gör att någon fördelning per kommun av antalet ärenden inte kommer göras. Detta skulle kunna betyda att en kommun inte har något ärende under projekttiden. Om så är fallet kommer dessa kommuner erbjudas att delta med minst ett ärende på två år. Årliga uppföljningar av projektet ska genomföras med syfte att vara ett underlag till eventuella förändringar inom projektet. Utvärdering påbörjas under hösten Definitioner och begrepp IFB intensiv familjebehandling PBS tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd SIP samordnad individuell plan TKL tjänstemannaberedning kommuner och landsting i Uppsala län SPBT socialpsykiatriska behandlingsteamet KBT kognitiv beteendeterapi FFT funktionell familjeterapi MI motiverande samtal JD journal digital HSS hälso- och sjukvårdsstyrelsen IFO individ och familjeomsorg BUP barn- och ungdomspsykiatrin SHS sjukhusstyrelsen VS vårdstyrelsen LLK landstingets ledningskontor 6 (15)

179 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 5 Metoder och arbetssätt Målgruppen och deras familjer erbjuds en samordnad individuell plan med syfte att kartlägga barnet/ungdomens och familjens behov av eventuellt stöd, formulera mål och planera lämpliga insatser utifrån framkomna behov. Om en samordnad individuell plan inte önskas ska annan samverkansplan upprättas. Insatserna görs i samarbete mellan landstinget och kommunen. Den individuella planen ska ha formulerade långsiktiga och kortsiktiga mål. Utifrån denna planeras sedan insatser och ansvarsfördelningen mellan huvudmännen beskrivs. Den individuella planen följs upp kontinuerligt, målen utvärderas och planen revideras vid behov. Ett krav för att insatser i ett ärende ska starta är att båda huvudmännen går in med insatser utifrån de behov som framkommit i den individuella planen och utifrån sitt ansvarsområde. Projektets remissgrupp beslutar om ärende ska startas. Remissgruppen består av två representanter från landstinget, en från barn- och ungdomspsykiatrin och en från habiliteringen för barn och vuxna. Ärendegång: Socialtjänsten, BUP eller habiliteringen anmäler ett ärende till remissgruppen i samråd med familjen. Ärendet ska sedan tidigare vara aktuellt inom socialtjänsten. Anmälan görs av någon med delegation och mandat att fatta beslut om individanpassade behandlingsinsatser som kan vara aktuella för ärendet. Anmälan görs på särskilt framtagen blankett för dessa ärenden. Remissgrupp där bedöms inkommande ärende och beslut tas om ärendet är aktuellt för projektet. Möte mellan kommun och landsting där insatser diskuteras och beslut tas om ärende ska öppnas. SIP eller annan samverkansplan innehållande, kartläggning, målformulering, förslag på insatser, ansvarsfördelning, tidsplan, tid för uppföljning. Om möjligt deltar både barnet/ungdomen och föräldrar. Möte mellan kommun och landsting hålls i direkt anslutning till SIP, där ärendet och uppdraget diskuteras. Huvudmännens insatser och ansvarsvarsfördelning beskrivs och dokumenteras i, för det individuella ärendet, aktuell SIP eller enskilt avtal. Uppföljning av SIP hålls efter ca två månader, då utvärderas målen och nya mål formuleras utifrån resultaten. Uppföljningen föregås av ett möte mellan professionen möte. 7 (15)

180 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 5.1 Landstingets insatser Kompetensutveckling Landstingets befintliga utbud av kurser och utbildningar inom området erbjuds kommunerna. Vid behov kan även anpassade utbildningar till personal genomföras. Utbildningar riktade till personal beställs av kommunerna och genomförs av landstinget. Kommunen debiteras avgift för genomförd utbildning utifrån fastställd taxa. De förvärvade kunskaperna omsätts i enskilda ärenden. Målgruppen och anhöriga erbjuds det utbud av kurser och aktiviteter som erbjuds av landstinget. Utbyte inom landstinget av kompetens och konsultation organiseras mellan barn- och ungdomspsykiatrin och habiliteringen Familjebaserat behandlingsarbete IFB-teamet metoder och arbetssätt IFB-teamet har ett individ och familjebaserat arbetssätt och erbjuder intensiva öppenvårdsinsatser i hemmiljö i samarbete med det nätverk som finns omkring den enskilde personen och familjen. Metoden är en behandlingsform som tillåter anpassning, flexibilitet och individualisering utifrån ungdomen och familjens situation, behov och resurser. Den inledande kartläggningen, av barnet/ungdomens och familjens behov, ligger som grund för val av insatser. Insatserna bygger på ett nära samarbete mellan teamet och framför allt socialtjänst och skola. Redan från starten av ett ärende samarbetar IFB-teamet och aktuell kommun. IFBteamets intensiva insats beräknas pågå mellan 3-6 månader, teamets behandlare drar sig succesivt ur ärendet. När IFB-teamets intensiva insats är genomförd överlämnas ärendet till reguljär landstingsverksamhet och kommunal verksamhet. I samband med överlämnandet genomförs en uppföljning av samordnad individuell plan, SIP eller annan samverkansplan och ett individuellt vidmakthållande program formuleras. Den intensiva behandlingsmodellen, som bedrivits inom projektet Katamaran, är utvecklad av Socialpsykiatriska behandlingsteamet (SPBT) som bygger på en integration av funktionell familjeterapi (FFT) och kognitiv beteendeterapi (KBT) inom ramen för ett kontextuellt, och funktionellt perspektiv. Modellen ska erbjuda en sammanhållen och effektiv öppenvårdsbaserad behandling, där beteendets funktion ses i ett relationistiskt- och kontextuellt perspektiv och där familjens roll får en central plats i analysen. Modellen skiljer sig från traditionell öppenvårdsbehandling dels genom intensiteten i behandlingen då man har möjlighet att ha kontakt med ungdomen och familjen flera gånger i veckan, dels genom att behandlingen till största delen sker i familjens hemmiljö eller annan plats än mottagningen. 8 (15)

181 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: IFB-teamet består av behandlare med stöd av teamledare, läkare, psykolog, arbetsterapeut. Behandlingsansvarig finns inom teamet. Teamets personal är anställda av landstinget. Teamets huvuduppgift är intensiv behandling, handledning och utbildningsinsatser. Utbildningsinsatser kan även utföras av annan personal inom habilitering och psykiatri. Arbetsmodellen är en korttidsinsats under en intensiv behandlingsperiod med syfte att stabilisera familjen, ge strategier och lyfta dem ur den situation de befinner sig i, samt att motivera dem att ta emot vidare hjälp/stöd efter teamets insats. Metoden är under utveckling och manualer kommer att utvecklas under projekttiden. Utvärdering genom JD mätningar via s.k. självskattnings formulär (familjeklimat, stegen,cbcl,scl9) vid behandlingsstart, avslut och sex månader efter behandlingens slut. Habiliteringens insatser Habiliteringen för barn- och vuxna är en länsövergripande specialistverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Habiliteringen vänder sig till barn, ungdomar och vuxna med bestående funktionsnedsättningar vilka medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Habiliteringens målgrupper är personer med utvecklingsstörning, rörelsehinder, flerfunktionshinder, autismspektrumtillstånd och förvärvade hjärnskador. Habiliteringsinsatser ges till barn, ungdomar och vuxna samt deras anhöriga och nätverk. Insatserna är tvärprofessionella och ges i form av råd, stöd, utbildning, handledning, utredning och behandling. Är barnet/ungdomen aktuell på habiliteringen ges insatser i samplanering med pågående insatser från IFB-teamet. Insatserna från habiliteringen kan komma från den enhet där barnet/ungdomen är aktuell, till exempel från autismenheten eller från någon av länsenheterna. Insatser från habiliteringen ges i ett tvärprofessionellt perspektiv och kan omfatta insatser från arbetsterapeut, fysioterapeut eller annan aktuell profession. Samordnare för gemensamma insatser från habiliteringen och IFB blir familjens kontaktperson. Samplanering och samordning av insatser kan också ske via habiliteringens mobila team som har till uppdrag att ge insatser till brukare med svår beteendeproblematik och dennes nätverk. Insatserna från mobila teamet vilar på inlärningspsykologi med tillämpad beteendeanalys och positivt beteendestöd (PBS). Insatserna skall bidra till att den enskilde brukaren, får ökad livskvalitet och tillgång till insatser som utvecklar alternativa och mer socialt accepterade beteenden. Direkta och intensiva behandlingsinsatser sker i personens närmiljö tillsammans med det nätverk som finns runt personen. 9 (15)

182 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 5.2 Kommunala insatser Kommunernas insatser finns med från det att ärendet startas och efter teamets insats med syfte att bibehålla eventuell positiv utveckling. Vid starten av ett ärende är det viktigt att det finns en utsedd person som har ett samordnade uppdrag och kontaktansvar gentemot IFB-teamet kring ärendet. Det kan var en samordnare från socialtjänstens familjeteam eller ärendets handläggare utifrån hur kommunerna har organiserat sin socialtjänst. Det är till fördel om det är en till två medarbetare i varje kommun som har detta ansvar för att underlätta kontinuitet i samarbetet. Samordnarens/handläggarens uppdrag är: Samordnar och har överblick i de ärenden som är aktuella inom projektet. Samordnar de kommunala insatserna, såväl skolans som socialtjänstens. Organiserar socialtjänstens insatser. Samordnar övergång, från landstingets intensiva insatser till insatser på kommunal nivå, så att den sker successivt och parallellt. Formulerar ett individuellt vidmakthållande program, SIP, tillsammans med familjen, skolan, IFB-teamets ledare och öppenvården. En samordnad individuell plan/ samverkansplan avgör huruvida kommunens sedan tidigare pågående insatser ska kvarstå eller tas bort under IFB-teamets insatsperiod. Kommunens representanter har ett nära samarbete med teamet och ytterligare insatser kan vara aktuella som en del i behandlingen. Insatserna ska individanpassas. Efter en intensiv behandlingsperiod från IFB-teamet, med stöd till den enskilde/och eller familjen, vidtar ett individuellt utarbetat individuellt vidmakthållandeprogram i syfte att bibehålla de framsteg som gjorts under IFB-teamets insatser. Det individuella vidmakthållande programmet tas fram i god tid innan IFB-teamets insats är slutförd. Exempel på kommunala insatser som kan anpassas individuellt utifrån behov: samordning av familjens kontakter med olika myndigheter, vård, skola. familjebehandling på hemmaplan hemterapeut boendestöd kontaktperson ungdomscoach familjehem träningslägenhet extra anpassningar i skolan särskilt stöd i skolan ledsagare, LSS-insats extra personlig assistans, LSS-insats korttidsboende, LSS-insats 1 (15)

183 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: Även andra alternativa lösningar kan vara aktuella. 5.3 Uppföljning och utvärdering Projektet följs upp och utvärderas med syftet att kvalitetssäkra och utveckla arbetet. De årliga uppföljningarna ligger som grund för utveckling inom området och rapporteras till TKL, Skolchefsgruppen och HSS. Utvärdering av projektet genomförs av under våren 219. Uppföljning och utvärdering grundar sig på projektets mål, mätningar som genomförts i enskilda ärenden och resultat som går att utläsa från SIP. 6 Risker Projektet i sig utgör ingen risk. Däremot ska varje ärende föregås av en samordnad individuell plan där, kartläggning av behov, mål, insatser, ansvarsfördelning, tidsplan och uppföljning, beskrivs. Vid de kontinuerliga uppföljningarna åtgärdas eventuella risker/brister. 11 (15)

184 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 7 Tids- och aktivitetsplan HUVUDAKTIVITET ANSVARIG (FUNKTION) PERIOD Fördelas mellan arbetsgruppens medlemmar Upprätta projektplan och registrera i diariet LLK BESLUT OM PROJEKTSTART Beslut fattas om projektet och dess genomförande HSS TKL GENOMFÖRANDEFAS Kompetensutveckling Landstinget/ kommunerna Intensiv familjebehandling IFB-teamet, när möjligt kommunerna Årliga uppföljningar IFB-teamet/ kommuner/ styrgrupp/ projektsamordnare Årligen Utred förutsättningar för och förbered överlämnandet av projektet till mottagaren Styrgrupp/ projektsamordnare Våren 219 Utvärdering LLK Våren 219 SLUTRAPPORTERING Skriftlig rapportering, till SHS, VS, TKL och skolchefsgruppen. Styrgrupp/ projektsamordnare/ LLK Hösten 219 AVSLUT Lista allt som bör vara klart innan man kan avsluta projektet Styrgrupp/ projektsamordnare Fortlöpande Registrering i diariet Projektsamordnare/ LLK Fortlöpande Styrgrupp/ projektsamordnare Efter slutrapportering FÖRARBETE UPPFÖLJNING DELAKTIVITET Utsedd arbetsgrupp upprättar projektplan. Personalrekrytering. Budgetplanering. Kommunikation/information FOU BOU Kommunikation inom landstinget resp kommunerna. Inhämta synpunkter från brukare. Information till alla aktörer genom TKL och FOU BOU Kommunikationsplan Kick-off, januari (15)

185 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 8 Resurser och budget 8.1 Personal NAMN UPPDRAG ANTAL TIMMAR Teamledare 2% IFB-teamet 4% Andra personalresurser 5-75% GODKÄND (NAMN) PERIOD Budget och finansieringskälla Landstinget finansiering TYP AV KOSTNAD UPPSKATTAD KOSTNAD ANSVARSNR Personal 2 6 kr år år 4 25 kr/år 15 kr/år 3 kr, år kr/år 2461 Övriga personalkostnader Övriga kostnader Utvärdering, kostnaden förs över till år fyra, sammanlagt 3 kr. S:a SUMMA UPPSKATTAD KOSTNAD 13 (15)

186 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 9 Projektorganisation 9.1 Roller och mandat i projektet ROLL NAMN PROJEKTÄGARE TKL STYRGRUPP Projektsamordnare. En representant per kommun, varav 6 socialtjänst och 2 skola. Landstingets representanter, IFB-teamledare, BUP, habiliteringen, LLK. En representant från brukarorganisation. PROJEKTSAMORDNARE Thomas Folkesson TEAMLEDARE IFB-teamledare OPERATIVGRUPP IFB-teamet REFERENSGRUPP/ PERSON Ej klart MOTTAGARE Hälso- och sjukvårdsdirektör Socialchefer Skolchefer ANSVAR/UPPDRAG/MANDAT Utser styrgruppen och projektsamordnare, godkänner redovisningar och rapportering och tillser att det finns en uppföljning av projektet. Styrgruppen håller sig informerad om projektets genomförande, säkerställer att projektet genomförs enligt plan, fattar nödvändiga beslut för projektet, stödjer projektsamordnaren. Annat ansvar se tids- och aktivitetsplan. Sammankallar styrgruppen och för minnesanteckningar vid styrgruppens möten. Annat ansvar se tids- och aktivitetsplan. Planerar, leder och fördelar arbetet inom IFB-teamet enligt projektplan, följer upp arbetet samt rapporterar till styrgrupp. Teamledaren ingår i styrgruppen. Deltar i projektet enligt plan och i överenskommelse med teamledaren, deltar i samtliga berörda aktiviteter och projektmöten, rapporterar resultat och avvikelser, tar del av projektinformation. Stöd till styrgruppen och projektsamordnaren vid uppföljning, utvärdering och rapportering. Bidrar med synpunkter och expertis/kompetens som inte finns i projektgruppen. Tar hand om projektets resultat efter överlämnandet. 14 (15)

187 TITEL: IFB, Intensiv familjebehandling Reviderad DATUM: PROJEKTÄGARE: Kommunerna och landstinget i Uppsala län VERSION: 1 DNR: HSS PROJEKTLEDARE: 1 Kommunikation och dokumentation 1.1 Kommunikation inom projektet Plan upprättas som redogör hur, vad och med vilka som man ska kommunicera inom projektet under genomförandet, vilka möten som ska hållas och hur ofta, t.ex. projektmöten och mötesprotokoll, gemensam dokumentplats. 1.2 Intern kommunikation Projektet är länsövergripande och gäller samverkan mellan kommunerna och landstinget. För spridning av information kommer redan upparbetade kanaler användas. Information om projektet kommer gå till TKL och skolchefsgruppen, därifrån till berörda verksamheter inom kommunerna och landstinget och inom organisationen för samverkan Närvård. Kommunikationsplan upprättas och revideras årligen. 1.4 Dokumentation av projektet Dokument som projektet avser att ta fram: Projektplan Manualer Rutiner för samverkan, vid behov Delrapporter Slutrapport 11 Projektavslut och överlämning Projektet är avslutat när slutrapportering till SHS, VS och TKL, har genomförts under hösten 219, samt då överlämning till ansvariga att verkställa eventuella tagna beslut för fortsatt verksamhet har skett. Projektsamordnare överlämnar slutrapporten till hälso- och sjukvårdsdirektören samt kommunernas socialchefer och skolchefer. Det som överlämnas är den skriftliga slutrapporten. 15 (15)

188 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christianne Simson Tfn E-post Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Lägesrapport om införande av Akermodellen och anhörigstöd Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Lägesrapporten om införande av Akermodellen och anhörigstöd godkänns och läggs till handlingarna. Ärendebeskrivning Införande av Akermodellen Planen för ett stegvis införande av Akermodellen i Region Uppsalas slutenvård antogs av hälso-och sjukvårdsstyrelsen i juni 215 ( , 115, dnr HSS ). I samarbete med handikapporganisationernas samordningsförbund (HSO) i Uppsala län har en inventering av fokusområden gjorts och listats utan inbördes ordning i ett första steg enligt följande: * Anhöriga till personer med cancer * Anhöriga till personer med stroke * Anhöriga till personer med reumatiska sjukdomar * Anhöriga till personer med astma-kol * Anhöriga till personer med hjärtkärlsjukdomar * Anhöriga till personer med diabetes * Anhöriga till personer med psykisk ohälsa Föreläsningar om metoden har genomförts av anhörigsamordnaren och HSO för volontärer och Anhörigcentrum Uppsala samt för föreningen Frisk & Fri mot ätstörningar. Frivilligverksamhet och kommunernas anhörigstöd är involverade i olika omfattning beroende av resurser och möjligheter. Vidare har anhörigsamordaren i samarbete med HSO genomfört informationsmöten med olika intresse- och patientföreningar samt med avdelningschefer vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping (stroke, diabetes, cancerrehabilitering med flera). Det har även genomförts utbildningsträffar för HSO:s föreningar för att rekrytera och utbilda fler samtalsledare. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

189 2 (2) Liknande utbildningsträffar är planerade för Röda Korset och pensionärsorganisationerna. Inom rehabiliteringsmedicinska avdelningen vid Akademiska sjukhuset finns ett stort intresse för ett fördjupat arbete för anhöriga och ett större informationsmöte om hur arbetet med Akermodellen går till är planerat för avdelningens kuratorer. Inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset (avdelning 3a och 3b i slutenvård och Unga vuxna i öppenvård) genomförs kontinuerligt cirka fyra olika gruppträffar per termin enligt Akermodellen. Vid Lasarettet i Enköping har gruppträffar för anhöriga till närstående med stroke genomförts i samarbete med Röda Korset och Strokeföreningen. Införande av anhörigstöd En uppföljning av förvaltningarnas arbete med handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna har gjorts under våren 217. Uppföljningen visade att endast ett mycket litet antal enheter på sjukhusen arbetat med att förbättra stödet till barn och vuxna anhöriga och att fortsatta insatser behövs i form av utbildning om stöd och metodutveckling.. Resultatet av uppföljningen blev att förvaltningarna uppmärksammat att frågan är viktig att arbeta med. Ett antal aktiviteter är därför inplanerade vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping tillsammans med anhörigsamordnaren för att fortsätta arbetet att införa rutiner och metoder för stöd till anhöriga. Under 216 och våren 217 har ett flertal utbildningar och föreläsningar genomförts vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid Akademiska sjukhuset är ett avsnitt om anhörigstöd obligatoriskt under det kliniska utvecklingsåret för nyanställda sjuksköterskor. För att kunna följa upp genomförda aktiviteter skapas mallar skapas i Cosmic. Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna har under våren omarbetats till en vårdrutin som återfinns i dokumenthanteringssystemet DocPlus under rubriken Styrdokument/Anhörigstöd. Vårdrutinen innehåller både förslag om rutiner och metoder för stöd till anhöriga barn och vuxna samt dokument och länkar för att underlätta det stödjande arbetet. Bilagor Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna

190 Dnr HSS Hälso- och sjukvårdsavdelningen ChristianneSimson Tfn Handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna Bakgrund HSL 2g Hälso- och sjukvårdenska särskiltbeaktaett barnsbehovav information,råd och stöd om barnetsförälder eller någonannanvuxen som barnetvaraktigtbor tillsammansmed: 1. Har en psykiskstörningeller psykiskfunktionsnedsättning 2. Har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada 3. Är missbrukareav alkohol eller annatberoendeframkallande medel Detsammagäller om barnetsförälder eller någonannanvuxen som barnetvaraktigbor tillsammansmedoväntatavlider. Med barnavsesvarje personsom är under18 år. L andstinget i Uppsalalän har utökattillämpningenav lagentill att ocksåomfattasyskon till barnsom har en psykiskstörningeller psykisk funktionsnedsättning, har en allvarlig fysisk sjukdomeller skada,missbrukaralkohol eller annatberoendeframkallande medel eller om ett syskonavlider. Varje år i Sverigeförlorar 35barn minst en förälder genomdödsfall.ytterligareett antalbarnförlorar ocksåsyskon,vänner,klasskamrateroch andranärståendegenom oväntaddöd. Föräldrarsdöd medfören ökad dödlighetsrisk för derasbarn.det är framförallt yngre barnsom påverkasoch då främstom de förlorar sin mamma. Bland barn mellan1 och 18 år finns en ökad dödlighetsrisk.jämförtmedbarnsom inte förlorat en mammai dessaåldrarsåhar de en nästanfördubbladdödlighetsrisk.(m. Rostila, J. Saarela211) I Uppsalalän vårdasårligenminst en förälder till någotav 175 barnför alkoholmissbruk. 15 barnhar minst en förälder som vårdasför narkotikamissbrukoch 882barnhar svårt fysiskt sjukaeller skadadeföräldrarsom vårdaspå sjukhusminst en vecka. Det är varje barnsrättighetatt bli uppmärksammat och få det stöd och den hjälp som henär i behovav. Vuxna anhörigadefinierasi sin roll som anhörigautifrån att de är personersomhar mycketkunskapom den närstående patienten,att de är förutsättningarnaför att Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

191 2 (6) patienten ska kunna skrivas hem samt att de står för omsorgen som gör att patienten inte återinläggs. Vuxna anhöriga som ger omsorg till en närstående på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller hög ålder, har ökat under senare år. Nästan var femte person äldre än 18 år ger idag omsorg till en närstående. Omfattande omsorg kan få stora konsekvenser för omsorgsgivarnas hälsa, sysselsättning och livskvalitet. En nyligen genomförd undersökning visade att ju mer omsorg man ger, desto större är risken att drabbas av ohälsa. Närmare 3 procent av alla omsorgsgivare i denna undersökning hade nedsatt hälsa. Åldersgruppen 3 44 år var särskilt drabbad av ohälsa relaterad till omsorgsgivande, och dessa anhöriga upplevde i högre grad än andra att anhörigomsorgen var både psykiskt och fysiskt påfrestande. Fler kvinnor än män upplevde omsorgssituationen som psykiskt påfrestande (Socialstyrelsen, Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser, 214). I en omfattande studie på anhöriga till cancerdrabbade visar resultatet att anhörigas samtliga diagnoser ökade med ca 25% jämfört med tiden innan den närstående blev sjuk. Yngre män som var tillsammans med en sjuk kvinna hade mer besvär än en kvinna som var tillsammans med en sjuk man (Sjöwall m.fl. 29). Syfte och mål Syftet med en handlingsplan och rutiner och metoder för stöd till anhöriga barn och vuxna är att öka tryggheten och säkerheten runt både patient och anhörig. Målet med handlingsplanen är därför att anhöriga barn och vuxna görs delaktiga genom att deras eget behov av information, råd och stöd uppmärksammas. Vuxna anhörigas kunskap om patienten bör också efterfrågas i avsikt att öka trygghet och säkerhet runt patienten. Med begreppet anhörig, barn eller vuxna, avser vi det nätverk av personer och relationer som finns runt patienten eller som patienten själv väljer. Det är inte patientens diagnos som är avgörande för att anhöriga behöver stöd det är i vilken omfattning anhöriga påverkas som avgör. Förslagen på metoder och rutiner i Verktygslådan är till för att på ett så enkelt sätt som möjligt kunna erbjuda anhöriga sammanhang och nätverk utanför sjukvården. Allt för att undvika onödig slutenvård och undvika återinläggning av patienten samt för att förebygga ohälsa och sjukskrivning av anhöriga själva nu och i framtiden. Handlingsplanen har tagits fram i samverkan med Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO), Röda Korset och kommunernas anhörigstöd. Dessutom har en referensgrupp med representanter från förvaltningarna och samverkanspartners haft i uppgift att prioritera bland aktiviteterna i handlingsplanen. Handlingsplanen kommer att följas upp av ledningskontoret, hälso- och sjukvårdsavdelningen.

192 Mål 1. Det ska finnas rutiner för all personal som ofta möter patienter och deras anhöriga för att efterfråga anhöriga barn och vuxna. 2. Det ska finnas rutiner så att all personal som ofta möter patienter och deras anhöriga kan ge anhöriga barn och vuxna information, råd och stöd. Aktiviteter 1. BARN SOM ANHÖRIGA 1.1 Uppmärksamma, information, råd och stöd Notera i patientens journal om det finns barn som anhöriga. Notera i patientens journal vilken information barnet har fått. Notera i patientens journal vilka kontakter som tagits eller förmedlats för att försäkra barnet ett långsiktigt stöd. Verktygslådan (bilaga 1) 1.2 Delaktighet Notera i patientens journal att patienten eller någon vuxen vårdnadshavare gett sitt medgivande till att barn som anhöriga görs delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Verktygslådan (bilaga 1)

193 4 (6) 1.3 Efterlevande Notera i patientens journal att barn som anhöriga har erbjudits adekvat stöd i sorgen. Verktygslådan (bilaga 1) 1.4 Samverkan Samverka med andra aktörer och upprätta en plan för stöd till anhöriga barn. Verktygslådan (bilaga 1) 1.5 Anhöriggrupper Möjliggör för äldre barn som har en tillräcklig mognadsgrad för att omsätta information att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp med andra tonåringar enligt Akermodellens hälsopedagogik. Möjliggör för barn i sorg att dela sina erfarenheter i grupp med andra barn. Verktygslådan (bilaga 1) Se separat plan för införande av Akermodellen. 1.6 Utbildning Genomför Linnéuniversitetets webbutbildning om barn som anhöriga. Utbildning ( 1.7 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen, Om inte anhöriga fanns, i Pingpong. Kunskap (Pingpong, Navet) Verktygslådan (bilaga 1)

194 5 (6) 2. VUXNA SOM ANHÖRIGA 2.1 Uppmärksamma Notera i patientens journal om det finns anhöriga. 2.2 Information Notera i patientens journal vilken information anhöriga fått. Informera anhöriga om de stödverksamheter som finns tillgängliga på sjukhuset/lasarettet. 2.3 Delaktighet Efter patientens medgivande görs anhöriga delaktiga genom att få information om patientens tillstånd och behandling. Efterfråga vuxna anhörigas kunskap om patienten. 2.4 Förmedla kontakt Notera i patientens journal att vuxna anhöriga erbjudits kontakt med anhörigstödet i sin hemkommun 2.5 Efterlevande Notera i patientens journal att efterlevande vuxna anhöriga i slutenvården får stöd och efterlevandesamtal enligt rutin i Vårdhandboken. Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Kvalitetshandboken (under rubrik Anhörigstöd ) Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1)

195 6 (6) 2.6 Samverkan Samverka med andra aktörer för stöd till vuxna anhöriga. 2.7 Anhöriggrupper (Akermodellen) Möjliggör för vuxna anhöriga att få information, råd och stöd och dela erfarenheter i grupp för anhöriga inom slutenvården enligt Akermodellens hälsopedagogik. 2.8 Kunskap och förståelse Genomför inspirationsfilmen i Pingpong Om inte anhöriga fanns. Verktygslådan (bilaga 1) Verktygslådan (bilaga 1) Se separat plan för införande. Kunskap (Navet, Pingpong Om inte anhöriga fanns )

196 TJÄNSTEUTLÅTANDE HR-avdelningen Eva Wikström Tfn E-post eva.wikström@regionuppsala.se Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Ledningssystem för arbetsmiljö samt årshjul för personaluppföljning Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Ledningssystemet för arbetsmiljö godkänns. 2. Årshjul för fortlöpande personaluppföljning antas enligt bilaga. 3. Återrapportering till styrelsen i enlighet med årshjulet påbörjas från och med hösten Av sjukhusstyrelsen tidigare fattat beslut angående återrapportering av personalfrågor ingår i årshjul för fortlöpande personaluppföljning. Ärendebeskrivning Ledningssystem för arbetsmiljö Enligt arbetsmiljölagen (AML) 3 kap. 2 har arbetsgivaren övergripande ansvar för såväl arbetsmiljön som arbetsförhållandena på arbetsplatsen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Arbetsgivaren ska dessutom ansvara för ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete med årlig uppföljning och revidering enlighet med AFS 21:1. Inom Region Uppsala omfattar arbetsmiljöarbete såväl främjande som förebyggande och rehabiliterande arbete. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå ligger på regionstyrelsen medan varje nämnd/styrelse ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Regiondirektören har det högsta tjänstemannaansvaret för att Region Uppsala har en god och säker arbetsmiljö. För att kunna uppfylla det ansvaret är det nödvändigt att arbetsgivaren fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet vidare ut i organisationen så att arbetet utförs på den nivå där det blir mest effektivt. Regiondirektören fördelar arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet till förvaltningscheferna som i sin tur fördelar Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

197 2 (4) arbetsuppgifter vidare i sina chefsled. Fördelningen sker inom ramen för ett arbetsmiljöledningssystem som fastställs av regiondirektören och revideras löpande. Hur denna fördelning går till är redovisat i arbetsmiljöhandboken för Region Uppsala. Regionstyrelsen godkände vid utgången av 216 ett ledningssystem för arbetsmiljö, för att binda samman det arbetsmiljöansvar som vilar på regionstyrelsen med arbetsmiljösystemet. Styrelsen beslutade därutöver att uppmana övriga styrelser och nämnder att göra detsamma. Sjukhusstyrelsen föreslås därför godkänna ledningssystemet. Arbetsmiljöansvaret på politisk nivå De förtroendevalda har ett ansvar när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta sker genom en tydlig arbetsmiljöpolicy, en klargörande och fungerande uppgiftsfördelning i tjänstemanna- och chefsled samt genom tillräckliga resurser och årliga förbättringsinriktade uppföljningar av arbetsmiljön. Även om arbetsuppgifter fördelas ut i organisationen kvarstår ett övergripande och uppföljande ansvar för förtroendevalda politiker. Det ansvaret innebär att både att skapa förutsättningar och att följa upp så att arbetsmiljöarbetet fungerar i praktiken. Arbetsmiljöarbetet är en viktig del av verksamhetsstyrningen och ska därför integreras i ordinarie planerings- och budgetarbete. I de beslut som fattas ska man beakta hur besluten kan påverka medarbetarnas arbetsmiljö, med risk för ohälsa och olycksfall. Det är viktigt att ha en förståelse om kopplingen mellan medarbetarnas arbetsförhållanden och hälsa. Den som fördelat arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet har alltid kvar ett uppföljningsansvar och ska därför tillsammans med den som tilldelats uppgifter regelbundet gå igenom hur arbetet fungerar i praktiken. Detta gäller både förtroendevalda, tjänstemanna- och chefsledet. I enlighet med Arbetsmiljöhandboken, ledningssystemet för arbetsmiljö inom Region Uppsala, så ligger det högsta arbetsmiljöansvaret på regionstyrelsen. Regionstyrelsens personalutskott hanterar aktuella arbetsmiljöfrågor på övergripande nivå. Årshjul för personaluppföljning Sjukhusstyrelsen ansvarar för arbetsmiljöarbetet inom sitt verksamhetsområde. Det innebär i praktiken att styrelsen ska bl.a. följa upp sina verksamheters arbetsmiljöarbete, exempelvis sjuktal/frisktal, årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (VerkSAM), medarbetarundersökningen, arbetsskador/tillbud och nyttjande av företagshälsovård. För att systematisera uppföljningen inom arbetsmiljöområdet föreslås styrelsen anta ett årshjul förlöpande återrapportering, enligt bilaga. Ett årshjul för återrapportering ligger väl i linje med revisorernas rekommendationer som lyftes fram i samband med granskning av personal- och kompetensuppföljning (Dnr SHS ). Revisorerna rekommenderade en mer systematiserad och intensifierad uppföljning rörande kompetensförsörjningsåtgärder. Som en del av bilagt årshjul för vårdstyrelsen ingår uppföljning av hur arbetet bedrivs för att rekrytera efterfrågad personal inom styrelsens ansvarområde.

198 3 (4) Sjukhusstyrelsens beslut om återrapportering av personalfrågor: 1. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera vilka bristyrken respektive förvaltning anser finns, samt vilka åtgärder som vidtas för att behålla och rekrytera personal inom dessa yrkeskategorier. 2. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera personalomsättningen inom respektive förvaltning samt vilka åtgärder som vidtas för att minska personalomsättningen. 3. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa arbetet med lönebildningen inom respektive förvaltning. Uppdragen föreslås ingå i årshjul för personaluppföljning till styrelsen. Bilagor Protokollsuttdrag LS Årshjul för personalrapportering till styrelsen Protokollsuttdrag SHS Kopia till Regionstyrelsen Vårdstyrelsen

199 4 (4)

200

201

202

203 Sjukfrånvarostatistik Resultat från medarbetarenkät Ingår i månadsrapporten, ev. fördjupning tertialvis inkl. frisktal, med analys och åtgärdsplan. Redovisas förvaltningsvis efter genomförd enkät. Personalstatistik för arbetsmiljö: Kompetensförsörjningsprocessen: Hur processen utvecklas inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområden Analyser och åtgärder för rekrytering av bristyrken Analyser och åtgärder avseende personalomsättning. Lönebildning Uppföljning av sommarsituationen m.m. Rapportering september. Årscykel Personaluppföljning Arbetsskador och tillbud, förekomst av hot och våld Nyttjande av företagshälsovård Rapportering mars. Personalstatistik: Heltid/deltid Visstidsanställningar Inhyrd personal Skuld för övertid Ev. fördjupning sjukfrånvaron, frisktal m.m. Sommarsituationen: Analys och åtgärder förvaltningsvis. Rapportering maj.

204 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Personalpolitik, arbetsmiljö och kompetensfrågor inom specialistvård Beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera vilka bristyrken respektive förvaltning anser finns, samt vilka åtgärder som vidtas för att behålla och rekrytera personal inom dessa yrkeskategorier. 2. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera personalomsättningen inom respektive förvaltning samt vilka åtgärder som vidtas för att minska personalomsättningen. 3. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa arbetet med lönebildningen inom respektive förvaltning. Sjukhusstyrelsen har under 216 fått redovisning från förvaltningarna bland annat avseende personalomsättning och åtgärder för att minska omsättningen, resultat av avgångsintervjuer och sjukfrånvaro. I syfte att strukturera uppföljning och rapportering av behovsanalyser och vidtagna åtgärder inom kompetensområdet föreslås sjukhusstyrelsen fatta ovanstående beslut. I revisonsgranskningen Granskning av Personal och kompetensförsörjning, dnr SHS , rekommenderar revisorerna samtliga nämnder med personalansvar att inleda dialog i syfte att klargöra roller och ansvar vid styrning och uppföljning av kompetensförsörjning. I samband med detta bör eventuella behov klargöras för hur en långsiktig styrning ska kunna ge förutsättningar för en ändamålsenlig kompetensförsörjning. För att få kunskap om framgångsfaktorer vid rekrytering av efterfrågad personal och hur arbetet bedrivs för att rekrytera efterfrågad personal bör rutiner utarbetas för en systematisk uppföljning och utvärdering. Sjukhusstyrelsen tar revisorernas påpekande på allvar och avser med ovanstående beslut att vidta åtgärder i enlighet med revisorernas rekommendation. Då det gäller sjukhusstyrelsens ansvar framgår bland annat av reglemente för nämnder och styrelser i Region Uppsala, Dnr LS att det åligger och tillkommer samtliga styrelser och nämnder att: Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 27 (32)

205 Sjukhusstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: ansvara för att verksamheten bedrivs effektivt och planmässigt och i linje härmed verka för att ändamålsenliga system, rutiner och hjälpmedel finns samt att förvaltningsorganisationen är funktionellt uppbyggd, - vara arbetsgivare för personal inom verksamhetsområdet, - ansvara för arbetet med arbetsmiljö inom verksamhetsområdet, För att fullgöra sina uppgifter äger styrelser och nämnder bland annat att från tjänstemän infordra de uppgifter, erhålla de upplysningar och det biträde som styrelsen/nämnden är i behov av. Yrkanden Sjukhusstyrelsens ordförande Vivianne Macdisi (S) yrkar bifall till föreliggande förslag med revidering av ärendebeskrivningen. Sjukhusstyrelsens ordförande finner att sjukhusstyrelsen beslutar enligt föreliggande reviderat förslag. Kopia till Registrator Akademiska sjukhuset Registrator Lasarett i Enköping HR-direktör Region Uppsala Justerandes signatur Utdragsbestyrkande 28 (32)

206 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn Fyll i ditt telefonnummer E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Sjukhusstyrelsen Anmälan av delegationsbeslut juni 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Redovisningen av delegationsbeslut godkänns enligt bilagor. Ärendebeskrivning I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom sjukhusstyrelsens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor Anmälan av beslut Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr Dnr SHS217-3

207 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning Akademiska sjukhuset År/Månad 217/april Befattning Organisatorisk enhet Sjuksköterska, allmän Handläggare,annan Specialistläkare Undersköterska, mottagning Sjuksköterska, specialfunktion Undersköterska, vård Undersköterska, vård Sjuksköterska, allmän Intensivvårdssjuksköterska Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, allmän Sjuksköterska, annan Undersköterska, vård-/specialavdelning Läkare leg, specialiseringstjänst Läkare leg, specialiseringstjänst Läkare leg, specialiseringstjänst Usk, vård-/specialavdelning Administratör, vård LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIMA LUL/UAS/ARBMED LUL/UAS/BARNSJH/NEONAT/LAKARE LUL/UAS/GERIATRI/MOTT LUL/UAS/BOT/ONKOLOGI/KFUE LUL/UAS/KIRURGI/KOLOAVD LUL/UAS/BOT/HEM/BLODAVD LUL/UAS/INFEKT/MOTT1 LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIVA LUL/UAS/BARNSJH/KIRURGI/AVD LUL/UAS/BARNSJH/KIRURGI/AVD LUL/UAS/THORAX/AVD LUL/UAS/AKUTSJ/AKM LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIVA LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/ST LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/ST LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/ST LUL/UAS/ANIVA/IVA LUL/UAS/ADM/VAS/VAS12 Ingenjör, hälso o sjukvård Usk, vård-/specialavdelning Usk, vård-/specialavdelning Usk, vård-/specialavdelning Usk, vård-/specialavdelning Usk, vård-/specialavdelning Sjuksköterska allmän LUL/UAS/AL/KKF LUL/UAS/ANIVA/IVA LUL/UAS/BOT/PC/HOSPICE LUL/UAS/BOT/ONKEND/ONKENAVD LUL/UAS/BOT/ONKEND/ONKENAVD LUL/UAS/BOT/ONKEND/ONKENAVD LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT/AKUTMOTT Anställningsd Beslutsfattare (namn och befattning) atum Malin Sjöberg, ledning hälso o sjukvård Magnus Svartengren,Ledning, hälso- o sjukvård Erik Normann,Ledning,hälso- och sjukvård Rose-Marie Brundin, ledning hälso o sjukvård Maria Larsson, ledning hälso o sjukvård Sofia Löfving, ledning hälso och sjukvård Ann-Christine Gedeborg, ledning hälso och sjukvård Cathrine Lagerström Björk, ledning hälso- och sjukvård Pia Stöllman, ledning hälso o sjukvård Monica Axelsson,Ledning, hälso- och sjukvård Monica Axelsson,Ledning, hälso- och sjukvård Maria Holwaster, ledning, hälso- och sjukvård Viktor Ekström, ledning hälso och sjukvård Pia Stöllman, ledning hälso o sjukvård Anne Fredriksson, ledning hälso o sjukvård Anne Fredriksson, ledning hälso o sjukvård Anne Fredriksson, ledning hälso o sjukvård Jennie Bondegård, ledning hälso- och sjukvård Anna Fernlöv Blomgren, ledning hälso och sjukvård Hilkka Kulusjärvi-Young Jennie Bondegård, ledning hälso- och sjukvård Andreas Mattsson Lena Mattsson, ledning hälso- och sjukvård Lena Mattsson, ledning hälso- och sjukvård Lena Mattsson, ledning hälso- och sjukvård Jonas Nilshed, ledning hälso och sjukvård

208 Psykolog Biomedicinsk analytiker Läkare legitimerad,specialiseringstjänstgöring Administratör, annan Ingenjör, hälso o sjukvård Handläggare, annan Kurator Undersköterska Undersköterska Usk, vård-/specialavdelning Arbetsterapeut Administratör, annan Ssk, annan Handläggare, ekonomi ST läkare Skötare, vårdavdelning Administratör, personal/löner Undersköterska, vård-/specialavdelning Undersköterska, vård-/specialavdelning Undersköterska, vård-/specialavdelning Tandsköterska Röntgen ssk Usk, vård-/specialavdelning Psykiatrisjuksköterska Undersköterska,vård-/specialavdelning Läkare, legitimerad specialtjänstgöring Undersköterska, vård Biomedicinsk analytiker Specialistläkare Sjuksköterska, annan specialistinriktning Sjuksköterska, annan specialistinriktning Barnmorska, vårdavdelning Undersköterska, vård-/specialavdelning Undersköterska, vård-/specialavdelning Handläggare, annan Fysioterapeut Undersköterska, vård-/specialavdelning LUL/UAS/PSYK/AFFS/AFFMOTT 2 LUL/UAS/AL/KMB/BAKT LUL/UAS/UROLOGI/LAKARE LUL/UAS/ADM/FOU/ALF LUL/UAS/MSI/MT/EKO LUL/UAS/RCC LUL/UAS/PARAMED/PARAMED 2 LUL/UAS/REHABSMART/REHAB/AVD LUL/UAS/REHABSMART/REHAB/AVD LUL/UAS/ANIVA/ANESTESI LUL/UAS/PARAMED/PARAMED 5 LUL/UAS/AL/ADM LUL/BOT/ONKENAVD LUL/UAS/ADM/EKOSTOD LUL/UAS/PSYK/AKUTOKONSULT LUL/UAS/PSYK/BUP/AKUTAVD LUL/UAS/ADM/HR/VERKSTOD LUL/UAS/GERIATRI/ORTAVD LUL/UAS/GERIATRI/ORTAVD LUL/UAS/AKUTINT/AKUTSJV/AKM LUL/UAS/PLASTIK/KKIR LUL/UAS/BOT/STRALBEH LUL/UAS/KLINNEU/NEUROKIR/NIMA LUL/UAS/PSYK/PSYKOS/AVD 5 LUL/UAS/PED/AKUT/AVD LUL/UAS/SPECMED/NJURMED/LAKARE LUL/UAS/KIRURGI/KOLOAVD LUL/UAS/AL/KLINGEN LUL/UAS/PSYK/AFFS/LÄKARE LUL/UAS/GERIATRI/TIERPAVD LUL/UAS/SPECMED/NJURMED/DIALMOTT LUL/UAS/KVSJV/BB2 /UAS/ORTHAND/ORTOPED/ORTOP LUL/UAS/KIRURGI/KOLOAVD LUL/UAS/AL/KP LUL/UAS/PARAMED/PARAMED 4 LUL/UAS/AKUTINT/INTMED/AVD Anna-Karin Zeidlitz, ledning hälso o sjukvård Diana Jansson, ledning hälso o sjukvård Elisabeth Nelson,Ledning,hälso- och sjukvård Marie Ekman, ledning annan Ulrica Fjärstedt, ledning IT Mats Lambe, ledning annan Elisabeth Belin, ledning hälso o jsukvård Jessica Gustafsson, ledning hälso o sjukvård Jessica Gustafsson, ledning hälso o sjukvård Ulrika Larsson, ledning hälso- och sjukvård Siri Jareborg ledning, hälso o sjukvård James Montgomery, ledning annan Lena Mattsson, ledning hälso- och sjukvård Ulf Ekstrand, Ledning ekonomi Anne Fredriksson, ledning hälso o sjukvård Eeva Böök, ledning hälso o sjukvård Anna Wadenhov, ledning personal Johan Knutsson, ledning hälso o sjukvård Johan Knutsson, ledning hälso o sjukvård Johan Darén, ledning hälso o sjukvård Elisabeth Jansson, ledning hälso o sjukvård Zohreh Khosh Bakht, ledning hälso och sjukvård Malin Sjöberg, ledning hälso o sjukvård Maria Bruhn Lundblad, ledning hälso o sjukvård Katarina Grzechnik,ledning, hälso- och sjukvård Hans Furuland, ledning, hälso och sjukvård Carina Bolander, ledning hälso o sjukvård Rikard Axelsson, ledning Maria Holstad Högberg, ledning hälso o sjukvård Peter Dons Møller, ledning hälso o sjukvård Johanna Grape, ledning hälso o sjukvård Hanna Waernér, ledn,hälso- och sjukvård Margareta Eidenert, ledn,hälso- och sjukvård Carina Bolander, ledning hälso o sjukvård Eva Westerlund, ledning hälso- och sjukvård Åsa Liljenäs, ledning hälso o sjukvård Nazila Olsson, TF AC

209 Anmälan av delegationsbeslut för tillsvidareanställningar 217 Förvaltning Lasarettet i Enköping Månad April 217 Befattning Organisatorisk enhet Anställningsdatum Beslutsfattare (namn och befattning) Intensivvårdssjuksköterska Sjuksköterska, allmän LUL/LE/MC/IVA LUL/LE/KC/KIRMOTT Ann-Sofie Geschwindt, ledning hälso o sjukvård Carola Wallebring, ledning hälso o sjukvård

210 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Cecilia Lidén Tfn E-post cecilia.liden@regionuppsala.se Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Anmälan av inkomna skrivelser juni 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Redovisningen av inkomna skrivelser godkänns. Ärendebeskrivning Följande skrivelser redovisas vid styrelsens sammanträde: Riktlinjer angående strålbehandling, Minnesanteckningar stormöte närvård Heby , Balanslista för redovisning juni 217, Protokoll SAMLA , Regionfullmäktige , Programarbetet vid neonatalavdelning, Akademiska sjukhuset, Regionfullmäktige , Länsbarnombudsmannens verksamhetsberättelse 216 och plan 217, Regionfullmäktige , Regionstyrelsens samt styrelsers och nämnders interna kontrollplaner 217, Bilaga RF 88, Regionfullmäktige , Val av ledamöter till Region Uppsalas läkemedelskommitté, Vårdstyrelsen , Återrapportering av Närvårdsteam för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

211 2 (2) Bilagor Skrivelser

212 Uppsala Riktlinjer angående strålbehandling inför sommaren 217 Under perioden vecka kommer vi att ha två linjäracceleratorer (Linac) bemannade och i drift dvs. kapaciteten för strålbehandling är då reducerad: 5% jämfört med ordinarie kapacitet om fyra Linac 33% jämfört med nuvarande kapacitet om tre Linac Därutöver kommer: Datortomografen att vara stängd vissa dagar Brachy-enheten att vara stängd 4 veckor (veckorna 29-32) Reducerad kapacitet är uteslutande relaterad till planerade semestrar och personalbrist. För perioden vecka 16-3 gäller följande föreslagna åtgärder vilka har sanktionerats av respektive MLA och BoT VLG. Roller och ansvar finns beskrivna i bilaga 1. Resurserna vid SB tas i anspråk i första hand för C-läns-patienter och bedömning skall ske fortlöpande av vilka patienter som är lämpliga för att erbjudas behandling utanför Uppsala. Rikspatienter avvisas helt. Regionpatienter inbegripande strålbehandling kan avvisas efter medicinsk bedömning. Där så bedöms möjligt reduceras resursutnyttjandet vid SB genom t.ex. hypofraktionering vid vissa diagnoser och palliativa behandlingar, och så även i kurativa behandlingar där detta är dokumenterat. Avseende specifika diagnoser/tumörgrupper: o Remisser för adjuvant bröstbestrålning inkomna från och med vecka 24 erbjuds start från vecka 33 och framåt. DIBH-gating kan endast ges till högriskpatienter.

213 o Prostatabestrålning hos patienter med nyinsatt hormonell behandling skjuts fram till efter stängningen. Ej starta boostbehandling med rektal stav fr.o.m v 25 med återstart från vecka 33. o Precisionsbestrålning mot små (T1N) lungcancer skjuts fram och planeras först från veckan 33 och framåt. o Cancer Ani-vården är nivåstrukturerad till Uppsala och skall i möjligaste mån tas om hand. Ev. hänvisning till annan ort bör ske innan dosplanering dvs. vid remissgenomgång och när MR och PET-resultat föreligger. Ansvarig ÖL SB tillsammans med CancerAni-koordinator ansvarar. Ingen generell förändring av tidsplanen för primär strålbehandling med kurativ intention vid huvud-halscancer, cervixcancer, analcancer, lungcancer, esophaguscancer, rektumcancer och barncancer, vilka då prioriteras som tidigare. Gunilla Frykholm Tf sektionschef Strålbehandling Zohreh Khosh Bakht Avdelningschef Strålbehandling Joachim Gullbo Sektionschef Onkologi

214 Bilaga 1 Roller och ansvar i samband med åtgärder kring Strålbehandlingen inför och i samband med sommaren 217 För att på ett effektivt sätt säkerställa att vi inom ramen för gällande riktlinjer, beprövad erfarenhet och medicinskt säkerhet handlägger remisser och erbjuder varje enskild patient ett adekvat omhändertagande, berörs nedan roller som skall arbeta med följande ansvarsfördelning: Sektionschef Ansvarig Onkolog eller motsvarande inom respektive tumörgrupp Ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen Ansvarig bokningssköterska vid Strålbehandlingen Avdelningschef eller dennes ställföreträdare inom Strålbehandlingen Sektionschef Upprättar tillsammans med sektionens ansvariga för respektive tumörgrupp ev. diagnos- eller tumörgruppsspecifika rutiner och/eller anpassningar. Sektionschef godkänner, publicerar och kommunicerar information om ev. sådana till direkt och indirekt berörda. Ansvarig Onkolog eller motsvarande inom respektive tumörgrupp Bedömer i samband med remissgenomgång och vid behov i samråd ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen huruvida remiss som inbegriper strålbehandling, kan vänta, skall återemitteras eller bör tas emot akut/subakut i Uppsala. Dokumenterar i härför avsedd lista (hålles av Strålbehandlingen) samtliga remisser som återremitteras och ev. specifik hänsyn tagen i enskilt fall.

215 Bedömer huruvida den enskilde patienten på medicinska och/eller andra grunder kan erbjudas/komma i fråga för strålbehandling på annan ort, och informerar i förekommande fall patientens och anhöriga. Vid behandling i Uppsala: bedömer kritiskt i samband med behandlingsplanering och vid behov i samråd ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen om tillgänglig behandlingstid och rutin är medicinskt tillfyllest och möter behoven. Kontaktar ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen i de fall behandlingsbehovet ej kan mötas som i sin tur tar beslut om hantering av medicinsk risk dvs. ev. omfördelning av tider mellan patienter, maskiner och/eller beordring av personal. Rapporterar avvikelse från process inom eget ansvarsområde och eller medicinsk risk via MedControl. Ansvarig Onkolog eller motsvarande vid Strålbehandlingen Gör veckovisa och regelbundna avstämningar och tar beslut om omfördelning av patienter i kö eller redan inplanerade i syfte att maximera tillgänglig kapacitet i Uppsala och på annan ort. Deltar i regelbunden avstämning med andra orter. Tar i samråd med ansvarig Onkolog eller motsvarande inom respektive tumörgrupp beslut om hantering av medicinsk risk förenad med planering av strålbehandling dvs. ev. omfördelning av tider mellan patienter, maskiner och/eller beordring av personal. Rapporterar avvikelse från denna process inom Strålbehandlingen och eller medicinsk risk via MedControl. Ansvarig bokningssköterska vid Strålbehandlingen Ombesörjer utifrån remiss inplanering av patient enligt gängse rutin inkl. hänvisning till annan ort enligt beslut från ansvarig Onkolog inom tumörgrupp i samråd med ansvarig Onkolog inom Strålbehandlingen.

216 Upprättar lista (format, innehåll och instruktion för ifyllande) för remisser som återremitteras. Rapporterar avvikelse från denna process inom Strålbehandlingen. Avdelningschef eller dennes ställföreträdare inom Strålbehandlingen Upprättar rutin för hänvisning till och med andra enheter/annan ort. Säkerställer regelbunden och (företrädesvis) veckovis avstämning av behov mot kapacitet i Uppsala och på annan ort. Leder telefonkonferens eller motsvarande med andra enheter/annan ort i syfte att koordinera över enheter, fördela patienter och hantera kapacitet. Rapporterar avvikelse från denna process inom Strålbehandlingen. Sammanställer och avrapporterar statistik på samtliga remisser som återremitteras och ev. specifik hänsyn tagen i enskilt fall.

217 1 (4) MINNESANTECKNINGAR Datum Diarienr/Dplankod 23 maj 217 Vård och omsorgsförvaltningen Eva-Linnéa Eriksson Närvårdsstrateg Minnesanteckningar från gemensamt möte med tjänstemän och den politiska styrgruppen för närvård i Heby. HEBY1 v , W:\Avskilt\Närvård\2. Möten chefs- och politikergrupper samt basgrupper\chefs- och poltisk styrgrupp\tjänstemän och politiker\minnesanteckningar stormöte docx Håkan Collin (S) Måns Wilhelmsson (M) Sören Johansson (KD) Margaretha Gadde-Jennische (M) Karl-Arne Larsson (C) Carina Schön (S) Christianne Simson Björn Dahlström Eva Kjellström Lena Orlov-Hellström Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Heby kommun Heby kommun Heby kommun Närvårdsstrateg, Region Uppsala Verksamhetschef (äldre), Heby kommun Chef elevhälsa, Heby kommun Verksamhetschef IFO öppenvård och Funktionsstöd, Heby kommun Samordningschef psykiatridivisionen, Region Uppsala BUP, Region Uppsala IFO, Heby kommun MAS, Heby kommun Verksamhetschef, VC Östervåla Förvaltningschef vård- och omsorg, Heby kommun Avdelningschef geriatriken, Region Uppsala Verksamhetschef myndighetsutövning, Heby kommun Närvårdskoordinator/Folkhälsostrateg, Heby kommun Eva Smith Staffan Lundqvist Kerstin Dahlström AnnaLena Alriksson Eva Bolin Åsa Johansson Peter Dons-Möller Anne Eriksson Eva-Linnéa Eriksson Anmält förhinder Curt Westin Petra Söderlund (S) Habiliteringen, Region Uppsala Region Uppsala 1. Mötet öppnas Ordförande Margaretha Gadde-Jennische (M) hälsar välkommen och öppnar mötet. 2. Justerare Inga justerare behövs, protokollet godkänns nästa gång. Postadress Heby kommun Heby Besöksadress Tingsgatan 11 Telefon Fax Internet information@heby.se Bankgiro Org.nr

218 Datum 3. Dagordningens godkännande Kerstin Dahlström önskar ta punkt 6 a och 7 i följd. Dagordningen godkändes därefter. 4. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningar från decembermötet 216 saknar namn på skrivaren. Därefter läggs anteckningarna till handlingarna. 5. Information Region Uppsala Christianne Simson Christianne visar PP om regional samverkan och regionsskissen. En ny struktur för hälsa vård och omsorg i regionen är gjord. Arbetet med vilka som ska sitta i de olika grupperna pågår. Ledningsgruppen är klar. HSVO är utökad med fler representanter från bl.a. skolan. Regionen leder arbetet i HSVO. Inte riktigt klart hur man kommer att arbeta i basgrupperna barn och unga, äldre och vuxna. Tvärsektoriellt kommer arbetet att utvecklas. Nya organisationen verkar stabilare, signalerna från kommunerna är positiva till detta sätt att arbeta. Viktigt att information går igenom alla led och förutsättningarna blir då bättre för ett gott arbete. Oklart hur detta kommer att finansieras i framtiden? Idag betalar båda parter lika 5-5. Landstinget 5% och resten uppdelat på de åtta kommunerna i länet. Christianne berättar om att Regionalt forum beslutat om en närvårdsstrategi. En politisk överenskommelse om närvårdssamverkan innehållande politisk viljeinriktning, samverkansstruktur, ansvarsfördelning mellan huvudmännen mm. HSVO har gett i uppdrag till en arbetsgrupp att ta fram strategin. 1 september ska ett utkast vara klart för att kunna godkännas politiskt den 6 oktober. 6. Rapport från basgrupperna a) Basgrupp barn och unga Kerstin Dahlström Barn och unga gruppen har arbetat på och närvaron är bra. Psykiatrins representant Staffan Lundqvist går i pension och någon ny kommer till hösten. Förstärkning av första linjen psykolog väntas det på och önskar att den knyts till primärvården. Myndighetssidan på barn och familj kommer fortsättningsvis delta i gruppen. Arbetas med SIP men primärvården är inte med, skolan är en viktig part som ska in. Kommunens familjeteam har fått nya ändamålsenliga lokaler, invigning kommer ske onsdag 31 maj. Sitter nu nära beroendeteamet. Barn och unga gruppen har tittat en del på hemmasittare. Anja Kivimäki, verksamhetsutvecklare på BUP och projektledare för Skolan som arena, är inbjuden att berätta om hur de arbetat till hösten. Heby har kartlagt och sätter in individuella insatser för ungdomen och dennes familj. Det pågår ett samarbete lokalt som är framgångsrikt tillsammans med 2 (4)

219 Datum skolan. Ensamkommande skollösa ska också fångas tidigt för att hindra utanförskap friskfaktorer identifieras. b) Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård AnnaLena Alriksson Rapporterar om tryggare utskrivning och konsekvenser. Det kommer krävas att man jobbar snabbare inom kortare tid. Alla insatser måste beslutas från socialtjänstens biståndsenhet. Hemtjänsten behöver mer resurser, de har ingen luft i systemet och är hårt pressade redan idag. Rehab personal är i samma situation och ett buffertförråd av hjälpmedel kan vara aktuellt för kommunen då rehab personalen inte arbetar helger. Information krävs från PRATOR så att alla aktörer kan förbereda sig. Led tid ett måste. Primärvården blir en större aktör än tidigare och behöver ställa om sin organisation så att det passar de nya förhållandena. Primärvården är underfinansierad i länet, har brist på läkare vilket bidrar till att detta är ansträngt. PRATOR skulle behöva byggas ut som förstärkning för att slippa fara på vårdplaneringar. Tid sparas. Det finns en regional arbetsgrupp med uppdrag att ge de lokala arbetsgrupperna stöd i detta. Primärvården har ansvar att göra SIP men den är i grunden omfattande och skulle behöva anpassas för att passa för den korta utskrivningstiden. Det förs diskussioner runt PRATOR-modulen SIP, att ta hem den för att arbeta efter den. Båda parter behöver synkronisera arbetssätt och rutiner så att planeringen för utskrivning kan starta redan vid inskrivningen, kommunen får därmed bättre framförhållning. Äldregruppen behöver vara avrapporterande till övriga aktörer regionalt. c) Psykiatrigruppen Kerstin Dahlström Närvaron från landstinget svajar pga. vakanser. Gruppen har arbetat med flerpartsmöten och landat i att arbete med SamSip är nödvändigt. Skapat mötesplatser för målgruppen att fångas upp i tidigt skede. WeMind AB startar 1 juni, överlämning har kanske inte skett som det borde?? De kommer att överta lokaler och en del av personal från HÄTÖ. HÄTÖ har inte deltagit på lång tid varpå vakansen påverkat processen i gruppen negativt. 7. SUF-gruppen Kerstin Dahlström Lokala SUF viktigt med bred sammansättning. Kick off till hösten. Viktigt bedriva metodutveckling på hemmaplan. SUF har funnits som projekt sedan 29 och ett bekymmer är att SUF bara är finansierad under 217. Viktigt att finansieringen får fortsätta och en långsiktig lösning är ett måste. Uppsala kommun har betalat mycket av projektfinansieringen men hur ska det se ut fortsättningsvis? En utvärdering skulle behövas för att få en bild av vad man arbetat med under året och vad det resulterat i. Tydligare redovisning krävs och det är viktigt att det lyfts i kunskapsnämnden. 3 (4)

220 Datum 8. Mobila närvårdsteam Region Uppsala Pilotprojekt i Heby, fungerat bra enligt den geriatriker som ingår i mobila närvårdsteamet. Verksamheten kommer att permanentas i höst och geriatrikern har ett samlat grepp om närvårdsteamet men det är små volymer än så länge, 2-3 personer i veckan. Verksamheten är sårbar då det hänger på en geriatrikerläkare. Geriatrikern följer patienten från början till överflyttning till slutet boende, vilket upplevs som en trygghet. Även patienter i livets slutskede har upplevt trygghet med detta. Önskan är att det anställs en läkare till. Ambitionen är att det i framtiden kommer finnas mobila närvårdsteam spridd i hela länet. Landstinget bär hela kostnaden men risken är att det inte finns folk att bemanna teamen med. Diskussioner har förts på regionen att samordna mobila närvårdsteam i hela länet för äldre. I slutänden kan fler målgrupper än äldre vara aktuella. Viktigt att VC tycker att det är en bra verksamhet eftersom de också kan bidra till kortare led tider inom sjukvården. 9. Närvårdsamarbetets framtid Margaretha Gadde-Jennische Hur ska arbetet se ut fortsättningsvis ta med frågan och fundera på? Är det bra att arbeta i de grupperingarna som finns idag? Närvårdsstrategin kan ge vägledning om hur närvårdsarbetets framtid kommer att se ut. Föreslås avvakta närvårdsstrategin. Diskussioner i Uppsala har förts och man anser att samrådsförfarandet som finns idag inte räcker. En lokal dialog med bindning till den stora organisationsbilden kommer sannolikt att finnas. Politiken måste fundera på om det finns ett värde att träffas och bara prata politiska frågor eller om mötena kan slås ihop med tjänstemannagruppen. 1. Övriga frågor Inga övriga frågor. 11. Nästa möte Den 17 oktober kl , enl. inplanerat sedan tidigare, men mötet sker i Uppsala på Regionens hus. En punkt att ta upp är framtidens målbild av sjukvården samt E-hälsa. Mötet den 5 december ligger kvar än så länge. 12. Avslutning Ordförande tackar Staffan Lundqvist för gott samarbete och hela gruppen önskar lycka till med det nya livet som pensionär. Därefter tackar ordförande alla närvarande och avslutar mötet. 4 (4)

221 Alla ärenden, Dnr SHS Datum beslut Uppdrag Tidplan Plan för stegvis införande av Akermodellen Årlig uppföjning. Juni 217,sommaren 218 HSS November 215 HSS alla SAH utom Heby Heby Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutar att hösten 217 uppdra till hälso- och sjukvårdsdirektören att utarbeta överenskommelser mellan landstinget i Uppsala län och kommunerna Älvkarleby, Östhammar, Tierp och Heby utifrån nedanstående utgångspunkter. Återstår beslut om Heby. SHS Juni 217 Organisation av specialiserad palliativ hemsjukvård för barn och ungdomar upp till och med 17 år Bland annat beslutades att upprätta avtal med Uppsala kommun för köp av tjänster från sjukvårdsteamet avseende palliativ hemsjukvård av barn. Medel tas från ansvar (Vårdstyrelsens reserverade verksamhetsmedel), ge i uppdrag till landstingsdirektören att följa upp den specialiserade hemsjukvården för barn inom ett år efter att verksamheten införts.

222 SHS Uppdrag till Akademiska sjuhuset - Översyn Juni 217 av akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset Sjukhusstyrelsen beslutar att uppdra till sjukhusdirektören att göra en översyn av den somatiska akutmottagningsverksamheten vid Akademiska sjukhuset. SHS Landstingets patientsäkerhetsarbete och löpande uppföljning SHS Juni 217, sommaren Återrapportering av projekt Intensiv familjebehandling (IFB) 218, 219 Sjukhusstyrelsen beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Återrapportering till sjukhusstyrelsen 217. Årlig uppföljning enligt tidigare beslut SHS SHS Hösten 217 Arbete som pågår med anledning av rapporten angående återinläggningar inom 3 dagar. (Från Robert Kristiansson) ursprung SHS Hösten 217 Utvärdering av vårdval gynekologi Sjukhusstyrelsen beslutar att godkänna redovisningen av utvärderingen av vårdval gynekologi i öppenvård i Landstinget i Uppsala län. Sjukhusstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till hälso- och sjukvårdsdirektören att beakta utvärderingens resultat och föreslå behövliga revideringar av förfrågningsunderlaget för gynekologi i öppenvård. Juni 217

223 SHS Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Sjukhusstyrelsen beslutar att ställa sig bakom föreslagen inriktning för utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Sjukhusstyrelsen beslutar att avsätta 3 miljoner kr årligen, , till ett projekt för utbyggnad och utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, under förutsättning att landstingsfullmäktige tillsätter medel i regionplan och budget 217. Sjukhusstyrelsen beslutar att ge i uppdrag till sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset att i samverkan med länets kommuner utveckla första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, under förutsättning att landstingsfullmäktige tillsätter medel i regionplan och budget 217. Sjukhusstyrelsen beslutar att återrapportering ska ske genom delrapport i mars 217 och i februari 218. Avrapporterat maj 217 Februari 218

224 SHS Juni 217 Personalpolitik, arbetsmiljö och kompetensfrågor inom specialistvård 1. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera vilka bristyrken respektive förvaltning anser finns, samt vilka åtgärder som vidtas för att behålla och rekrytera personal inom dessa yrkeskategorier. 2. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa och analysera personalomsättningen inom respektive förvaltning samt vilka åtgärder som vidtas för att minska personalomsättningen. 3. Sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping ges i uppdrag att redovisa arbetet med lönebildningen inom respektive förvaltning. Tidplan i enlighet med "personalhjul"

225 SHS Hösten 217 Återrapportering angående specialiserad rehabilitering inom Akademiska sjukhusets ram 1. Plan från Akademiska sjukhuset angående specialiserad rehabilitering godkänns. 2. I det fortsatta arbetet med uppbyggnad av rehabiliteringscentrum ges sjukhusdirektören i uppdrag att säkerställa fortsatt samverkan med projektet Åtgärder för en optimerad rehabiliteringsprocess 3. Återrapportering sker under hösten 217 kring arbetet med rutiner för rehabiliteringsplaner och SIP (samordnad individuell plan) 4. Återrapportering sker under hösten 217 gällande säkerställandet av att rehabiliteringskompetens finns med i programråden 5. Återrapportering sker under hösten 217 gällande arbetet med att säkerställa att arbetsterapeuter och fysioterapeuter bedömer behov av rehabilitering på avdelningar med stort flöde till kommuner 6. Återrapportering sker under hösten 217 kring hur utvecklingsarbetet gällande samarbete/rutiner med kommuner och primärvård fortlöper. SHS Hösten 217 Utredningsuppdrag för Mini- Maria missbruksverksamhet för barn och unga i Region Uppsala Hälso- och sjukvårdsdirektören ges i uppdrag att utreda förutsättningar för att införa missbruksverksamhet enligt Mini- Maria i Region Uppsala.

226 SHS Hösten 217 Fastighetsinvesteringsbehov inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområde Sjukhusstyrelsen beslutar bland annat: 3. - Förvaltningsdirektörerna uppdras att återkomma med en konsekvensanalys utifrån ett verksamhetsperspektiv av att tillkommande hyreskostnader, eller delar därav, finansieras inom ram. SHS Begäran om anstånd med att redovisa utvärdering och genomförandeplan av vårdnära servive (VSN) Anstånd beviljas till juni 217 Juni 217

227 Cecilia Lidén Protokoll från SAMLA SHS, FSN, RUN och VS den 24 april 217 Närvarande För arbetsgivaren Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, ordförande Sofia Kialt 29 Elize Letho 3 Jan Andersson 3 Kent Strömberg 32 Björn Karlsson 32 Thomas Thunblom Cecilia Lidén, sekreterare, ordförande För arbetstagaren SACO Knut Bodin Gert- Ove Stångberg Isabel Brundin Vision Fia Karlsson Kommunal Bo Rautio Vårdförbundet Carin Hilding 27 Justering Att jämte ordförandena justera dagens protokoll utses, Knut Bodin, Fia Karlsson, Bo Rautio och Carin Hilding. 28 Ärenden till sjukhusstyrelsen den 2 maj 217 Åsa Himmelsköld informerar om de ärenden som är på väg fram för ställningstagande. 62, Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa. Enlig Åsa Himmelsköld är problemen bland annat att barn faller mellan stolarna, ingen vårdgivare vill riktigt ta ansvar. Många barn kommer till specialistvården men skulle kunna få vård inom första linjens vård. Det behövs ett bättre samarbete. Det förs dialog om hur man med befintliga resurser kan göra det bättre, framför allt för barn med neuropsykiatriska problem. Angående BUP påtalar Knut Bodin, SACO, att det finns resursproblem vid BUP, de behöver förstärkning. Det är mycket övertid och extra jourer. 1 (4)

228 De fackliga representanterna påtalar att Bilaga 4, till ärende 63, Revisionssvar avseende Granskning av samverkan kring barn och ungdomspsykiatrin - gemensam granskning med kommunerna, innefattar även barns psykiska ohälsa. 65, uppföljning av palliativ vård utgår och flyttas till juni. SACO:s representanter ställer sig positiva till redovisningen som ska göras av väntetider på akutmottagningar, ärende 67, väntetider på Akademiska sjukhusets akutmottagningar svar på initiativ. De vill ha tillagt att även väntetider på akuten innan inläggning på avdelning ska redovisas. Arbetsgivaren tar reda på om det är möjligt att få fram uppgifterna. Det går att se vilken andel patienter som väntat mer än fyra timmar, men inte den exakta väntetiden för varje patient. Sekr anm. De OH-bilder som kommer att visas på styrelsen i ärendet skickas till deltagarna i dagens sammanträde. Påminnelse till sekreteraren om vad som finns inskrivet i förra protokollet: Hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport och sjukhusdirektörens rapport Vid mötet kommer de fackliga organisationerna och arbetsgivaren överens om att direktörsrapporterna, d v s både hälso- och sjukvårdsdirektörens rapport samt sjukhusdirektörens rapport, ska kompletteras SAMLA när dessa är klara. Detta gäller även den skriftliga rapport som hälso- och sjukvårdsdirektören lämnar till vårdstyrelsen. Därutöver ska hälso- och sjukvårdsdirektören vid samverkansmötena ge muntlig information utifrån den rapport som presenterats för sjukhusstyrelsen respektive vårdstyrelsen föregående månad. 29 Ärenden till vårdstyrelsen den 8 maj 2917 Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör, informerar om de ärenden som är på väg fram för ställningstagande vid vårdstyrelsens sammanträde. 51, Lokal och verksamhetsförändringar i Primärvården, utgår. 49 Primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Sofia Kialt, utvecklingsstrateg, redovisar startat arbete med att ta fram en målbild för primärvården. Se OH-bilder. Under mötet diskuteras hur det går att få ett brett deltagande i arbetet, stående punkt vid SAMLA övrigas sammanträden? Storkonferens? Alla deltagare i dagens sammanträde går hem och pratar med de sina. På initiativ från Sofia Kialt beslutas att tillsätta en facklig referensgrupp. SACO anmäler Johnny Sternesjö och Knut Bodin. Övriga fackliga representanter meddelas Sofia Kialt om cirka en vecka. 3 Mobila team Elize Letho som är anställd vid Hälsa och habilitering för att få igång mobila team, redogör tillsammans med Jan Andersson vid hälso- och sjukvårdsavdelningen för ärendet 2 (4)

229 om mobila team till vårdsstyrelsens sammanträde. Ärendet finansiering för att kunna börja med rekrytering i höst. Riskanalyser finns genomförda för alla kommuner. Enligt Knut Bodin, som deltagit i arbetet, är det något oklart med direktinläggningar. Lokala riktlinjer om öppettider och arbetstider kommer att utarbetas och återkomma vid ett sammanträde med SAMLA övriga. Se vidare bilaga. 31 Ärenden till regionala utvecklingsnämnden den 11 maj 217 Inga kommentarer framförs angående aktuella ärenden. 32 Ärende till fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Förfrågningsunderlaget om ombyggnation av ingång 7., B11 drogs ut från planerat arbetsutskottssammanträde för att kunna presenteras muntligt för de fackliga organisationerna innan beslut. Kent Strömberg och Björn Karlsson presenterar arbetet. Se vidare OH-bilder. Beslut om tilldelningsbeslut förväntas fattas 4 6 juli så förhandling enligt 38 MBL ska ske innan dess. 33 Ärenden till fastighets- och servicenämnden den 8 maj 217 Thomas Thunblom, fastighetsdirektör, informerar om ärendena på dagordningen. 45, Initiering av upphandling av hyreskontrakt för närvårdsplatser. För närvarande är det oklart vilken förvaltning som NÄVA ska tillhöra, utredning pågår. Det är ett rivningskontrakt på Kronparken där avdelningen är belägen idag. Initiering av upphandling behöver inte leda till en fullbordad upphandling, initieringen är ett sätt att se vad det finns för lokaler på marknaden. Översyn ska också göras av befintliga lokaler inom Region Uppsala. Knut Bodin, Saco tar upp frågan om arbetsmiljön i hus C på Kungsgärdets sjukhus och överlämnar. i egenskap av huvudskyddsombud för SACO på Hälsa och habilitering, ett föreläggande enligt 6 kap 6a AML: Med anledning av de stora problem som visat sig i arbetsmiljön, fysiskt i Hus C, hörcentralen ( våning 5), Kungsgärdet anmodar jag arbetsgivaren att göra en fullständig utredning av hela hus C, Kungsgärdet alla våningar inklusive källaren om liknande problem föreligger samt att åtgärda dessa. Se bilaga. Knut Bodin kräver också, angående hälsoäventyrets planerade lokaler ytterligare utredning av lokalerna då det fanns mögel och fukt samt att ventilationen inte var utredd. 34 Övrig fråga På fråga om cykelvägar från Fia Karlsson, Vision, svarar Thomas Thunblom att översyn är på gång. Arbetet leds av Helena Posell. Fackliga representanter från Akademiska sjukhuset är involverade i arbetet. 35 Förslag till beslut De fackliga organisationerna har inget att erinra mot arbetsgivarens förslag till beslut. 3 (4)

230 36 Avslutning Sammanträdet avslutas den 24 april 217. Cecilia Lidén Sekreterare Justeras: Åsa Himmelsköld Cecilia Lidén Arbetsgivaren Knut Bodin SACO Fia Karlsson Vision Carin Hilding Vårdförbundet Bo Rautio Kommunal 4 (4)