BILAGA 1 Sjukhusstyrelsen sammanställning RPB uppdrag Bedömning har gjorts om uppdraget är genomfört eller ej under 217 genom färgsymbolerna grönt ell

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj Sölvesdotter Tfn E-post Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Sjukhusstyrelsen beslutar att godkänna sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas årsredovisningar 217 till handlingarna. Ärendebeskrivning I bilagor redovisas årsredovisning 217 för sjukhusstyrelsens verksamhetsområde samt årsredovisningar 217 för Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Bilagor Akademiska sjukhusets årsredovisning 217 Lasarettet i Enköpings årsredovisning 217 Kopia till Regionstyrelsen Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 BILAGA 1 Sjukhusstyrelsen sammanställning RPB uppdrag Bedömning har gjorts om uppdraget är genomfört eller ej under 217 genom färgsymbolerna grönt eller rött Område LE AS En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under 217. Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. Arbetet med värdebaserad vård ska utökas under 217 och innehålla minst ett psykiatriskt område. NA Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under 217. Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Under 217 ska en närvårdsverksamhet öppnas i Tierp. NA Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings samarbete utvecklas under året. Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vård skador. Under 217 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri NA

3 BILAGA 1 Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas under 217 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. NA Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Under 217 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. NA Under 217 ska Region Uppsala utveckla sitt samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänst kring barn och ungdomar med missbruksproblem NA Åtgärder för ska att det stärka barn och psykiska hälsa under 217. i alla länets kommuner. Förtydligande till uppdrag om kvalitets-säkrat utbud på Under 217 erbjudas ettungas kvalitetssäkrat utbudska på genomföras ungdomsmottagningarna ungdomsmottagningarna: Hälsa och habilitering ansvarar för samordning av ungdomsmottagningarna i länet. Akademiska sjukhuset ska utifrån sitt uppdrag att driva ungdomsmottagning samarbeta med Hälsa och habilitering. NA NA Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Under 217 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samt-liga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare Region Uppsala ska under 217 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöar-bete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid intro-duktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Under 217 ska initiativ tas för att utveckla samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro. Är ledande inom ehälsa. Under 217 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionsövergri-pande ehälsostrategin. Under 217 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan be-fintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Sjukhusens roll är att delta i programrådens arbete. NA

4 BILAGA 1 Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Förtydli-gande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Sjukhusens roll är att delta i programrådens ar-bete. Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under 217. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar. För att stärka åtagandet gentemot life science-industrin ska Innovation Akademiska stärkas och utvecklas. Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Region Uppsala ska under 217 fortsätta minska spridningen av farliga äm-nen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. NA

5 BILAGA 2 ÅR 217 Sjukhusstyrelsen (SHS) Indikatorer En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Akademiska sjukhus Delaktighet och involvering Respekt och bemötande Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor Uppnått årets målvärde Lasarettet i Enköping Sjukvårdsstyrelsen

6 Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Akademiska sjukhus Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar God strokevård. Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke Uppnått årets målvärde Lasarettet i Enköping Sjukvårdsstyrelsen

7 Bedriver vård med hög patientsäkerhet Akademiska sjukhus Andel vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen Andelen vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner Följsamhet till klädregler Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1 inv.). Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Andelen ddd av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Lasarettet i Enköping Sjukvårdsstyrelsen

8 Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå Akademiska sjukhus Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus för patienter (alla åldrar) Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre. Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser (exkl. psyk) Oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Uppnått årets målvärde Uppnått årets målvärde Lasarettet i Enköping Sjukvårdsstyrelsen

9 Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Akademiska sjukhus Lasarettet i Enköping Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar inom psykiatrin. - Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård. - Andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar - Uppnått årets målvärde - Sjukvårds-styrelsen

10 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Akademiska sjukhus Hållbart medarbetarengagemang, index: Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Uppnått årets målvärde Lasarettet i Enköping Sjukvårdsstyrelsen

11 En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Akademiska sjukhus Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier Placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) ATranking Uppnått årets målvärde Lasarettet i Enköping Sjukvårdsstyrelsen - - -

12 Är ledande inom E-hälsa Akademiska sjukhus Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) Uppnått årets målvärde Lasarettet i Enköping Sjukvårdsstyrelsen

13 Är ledande inom kunskapsstyrd vård Antal påbörjade Health Technology Assesment (HTA) med centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ). Akademiska sjukhus Antal påbörjade Health Technology Assesmentssamarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ) Uppnått årets målvärde Lasarettet i Enköping - - Sjukvårdsstyrelsen

14 BILAGA 3 Sjukhusstyrelsen sammanställning internkontroll Bedömning om den interna kontrollen fungerat eller ej under 217 genom användning av färgsymbolerna grönt och rött. Mål Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Bedriver vård med hög patientsäkerhet Bedriver vård med hög patientsäkerhet Bedriver vård med hög patientsäkerhet Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Hög patientsäkerhet Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samtefter en god arbetsmiljö Lön/arvode utbetalas inte avslutad anställning Alla anställningsärenden är korrekta när de kommer till löneadministratör Syrelsens/nämndens beslut verkställs Identifierad risk Verksamheten arbetar inte med förbättringsåtgärder baserade på resultat från NPE Verksamheten arbetar inte med förbättringsåtgärder baserade på resultat från Infektionsverktyget Läkemedelsrutin utförs inte Kontrollaktivitet Åtgärdsplan för identifierade brister och tidplan för genomförande tas fram och dokumenteras Åtgärdsplan för identifierade brister och tidplan för genomförande tas fram och dokumenteras Centrumen lyckas inte implementera rutiner för minskad urinkateter-användning i enlighet med Stramas 1-pkts-program Beslut i universitetssjukvårdsnämnden verkställs inte (ALF) Verksamheten arbetar inte med förbättringsåtgärder baserade på resultat från utvärdering av patientsäkerhetsarbetet privata vårdgivare Otillräckliga personella resurser eller bristande Åtgärdsplan för genomförande tas fram och dokumenteras AS Läkemedelsgenomgång genomförs enligt föreskrift, vid respektive vårdepisod LE NA NA Sammanställning och regelbunden uppföljning av att universitetssjukvårdsnämndens beslut verkställs Åtgärdsplan och tidplan för genomförande tas fram och dokumenteras NA NA kompetens Plan tas fram för genomförande av uppdraget Driva, utveckla och samordna kompetensförsörjningen Lön/arvode utbetalas felaktigt till personer som har avslutat sin anställning i Region Uppsala Varje chef kontrollerar och godkänner "Nettolönelistan" innan löneutbetalning sker HSA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA NA Respektive chef/bemanningsassistent upprättar anställningsuppgifter. Anställningsuppgifterna granskas av HR ansvarig vid respektive verksamhet, innan det skickas in till löneadministratören, via Bemanningsärende i Primula, för registrering. Uppföljning sker inte av att styrelse/nämnds beslut Sammanställning och regelbunden uppföljning av balanslistor verkställs NA SHS NA NA Felaktiga anställningsuppgifter kommer till Primula - NA NA NA NA

15 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Bilaga 4 Resultaträkning Resultaträkning, tkr Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Bokslut 217 Budget 217 Bokslut BudgetNot avvikelse ) Den positiva avvikelsen beror huvudsakligen på högre produktion inom vårdval höft- och knäprotesoperationer på Lasarettet i Enköping. Den positiva avvikelsen innebär en nedan. ökad kostnad för sjukhusstyrelsen. Det ger därför en negativ avvikelse på raden köpt vård. 2) Beror främst på en ökad intäkt av fast abonnemang mot sjukvårdregionen. Övrig avvikelse beror på att privata vårdgivare i länet säljer mer utomlänsvård. Denna vård faktureras via Region Uppsala varför intäkter ökar men så även kostnader för köpt vård. 3) Avvikelsen beror främst på obudgeterade uppdrag inom Akademiska sjukhuset samt uppbyggnad av ett rehabiliteringscentrum. 4) Avvikelse beror på strategiska satsningar inom Akademiska sjukhuset och kostnader för inhyrd personal. 5) Avvikelse beror på kostnader för egen vårdbegäran, akut köpt vård och kapacitetsproblem inom Akademiska sjukhuset. Övrig ökning finns inom sjukhusstyrelsen och beror på ökade kostnader inom vårdval samt ökad utomlänsvård för privata vårdgivare som faktureras via Region Uppsala. 6) Ökade protesoperationer på lasarettet. Ökade kostnader på Akademiska för insulinpumpar, implantat samt en lagervärdesförändring. 7) Avvikelsen beror främst på ökade externa hyreskostnader inom ALF och städkostnader. 8) SHS har en större budgetpost under övriga kostnader där utfallet istället ligger på köpt vård. Övrig avvikelse beror främst på 9) Avvikelse avskrivningar beror på en eftersläpning av investeringstakten på Akademiska sjukhuset.

16 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Bilaga 5. Riks- och regionintäkter Kund, mnkr Utfall 217 Utfall 216 Förändring Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa Övrig högspecvård Uppsala Care TOTALT Riks- och regionintäkten har minskat med,2 procent jämfört med föregående år. Utfallet 217 inkluderar rättningen av ett registreringsfel på Akademiska barnsjukhuset på 18 miljoner kronor. Rättningen avser bokslut 216. Det fasta abonnemanget har givit en ökad intäkt på 27 miljoner kronor. Antalet kontakter har minskat med 2,5 procent, främst inom slutenvården.

17 Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsbudget 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård Slutenvård Slutenvård C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård Slutenvård Slutenvård C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma Akademiska sjukhuset, Vårdproduktion avvikelse utfall budget 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Slutenvård Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Clän RiksRegion Clän jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot

18 RiksRegion Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot

19 Årsredovisning 217 Lasarettet i Enköping

20 2 (26) VIKTIGA HÄNDELSER God tillgänglighet. Ekonomi i balans. Samarbetet med Akademiska sjukhuset har utvecklats. En utvärdering av Lasarettsansluten hemsjukvård har utförts av extern aktör under 217 med positiva omdömen. Samarbeten med Enköpings- och Håbo kommun samt primärvården har utvecklats. Stroketeamet vid Lasarettet i Enköping har tilldelats Vårdsstyrelsens kvalitetspris för ett hälsofrämjande arbete som integrerar levnadsvanor. Påbörjat arbetet med införandet av personcentrerad vård. Konventionell radiologi har förnyats med två direktdigitala röntgenlabb som ger lägre stråldos och bättre bildkvalité. SAMMANFATTNING Årets resultat Verksamhetsåret 217 för Lasarettet i Enköping har präglats av fortsatt god tillgänglighet, god arbetsmiljö och patientsäkerhet. Detta trots svårigheter med vakanser bland framförallt läkare med höga kostnader för hyrpersonal, lägre produktion och en stängd operationssal under en del av året som följd. Genomsnittligt under 217 har väntande inom 9 dagar till besök uppgått till 92 % och motsvarande för behandling/operation uppgår till 95 %. Det ekonomiska resultatet blev ändock positivt trots höga kostnader för hyrpersonal och Lasarettet har en ekonomi i balans. Lasarettet i Enköping redovisar ett överskott om + 11,5 miljoner kronor för räkenskapsår 217 på grund av både högre intäkter och lägre kostnader än budgeterat. Tyvärr uppnås inte produktionsmålen för 217 varav ögonverksamheten står för 45 % av produktionstappet där vi inte lyckats bemanna enligt plan. Den totala produktionen mätt i antal kontakter ligger -4 % under planerad volym (-3362 kontakter). En utvärdering av Lasarettsansluten hemsjukvård har utförts av extern aktör under 217 med positiva omdömen. Glädjande kan vi se att HME (hållbart medarbetarengagemang) har ökat till 79 vilket är ett bra resultat. Detta är sannolikt en konsekvens av ett ihållande arbete kring ledarskap, styrning samt hälsofrämjande arbetsplatser. Uppdragen i regionplan och budget, 3x3 uppdragen och indikatorerna Lasarettet i Enköping klarar samtliga uppdrag enligt regionplan och budget samt 3 *3 uppdragen. En styrgrupp för samarbetet med Akademiska sjukhuset har träffats löpande under året för att säkerställa fortsatt utveckling av samarbetet. Exempel på fördjupat samarbete är att en kardiolog-st-läkare från Akademiska sjukhuset har hjärtmottagning i Enköping, gemensamt rekryterad kirurg inom ett kö-område samt utökat samarbete inom radiologin. Gällande indikatorerna klarar Lasarettet i Enköping majoriteten av målen. Områden där vi inte nått målen för indikatorerna är bland annat tillgänglighet för operation. Det är en marginell minskning från en hög nivå och beror på personalbrist som ledde till att en operationssal var stängd under första halvåret 217. Antal utskrivningsklara patienter har ökat beroende på att närvårdsplatser som bedrevs gemensamt mellan region Uppsala och Enköping och Håbos kommun upphörde vid årsskiftet 216/217. Samarbetet med kommunerna är gott och vi ser en förbättring av andelen hemtagningar under andra halvan av 217. Ett annat område är AT rankingen som har försämrats. Det är framförallt introduktion, handledning och utbildning som anges som bristområden. En handlingsplan för att förbättra AT fastställdes i början av 217 och ytterligare åtgärder har identifierats i dialog med AT läkarna.

21 3 (26) Internkontroll Under 217 omarbetades processen kring intern kontroll och Lasarettet i Enköping fokuserade på de strategiska målen i Regionplan & Budget och vilka risker som kunde kopplas ihop med dessa. Lasarettet i Enköping tog fram kontrollaktiviteter för de strategiska målen Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus och Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Samtliga identifierade risker har fungerande kontrollaktiviteter. Inför kommande år fortsätter arbetet med att fokusera på de strategiska målen i Regionplan & Budget och vilka risker som kan kopplas ihop med dessa. Framtidsutveckling Bedömningen inför 218 är att Lasarettet kommer klara sitt uppdrag med en ekonomi i balans. En utmaning är personalförsörjningen och att vi där lyckas bemanna det vakanta tjänsteutrymmet främst bland läkare vilket är en förutsättning för att klara produktionsmålen. Ett annat prioriterat område är att förbättra allmäntjänstgöringen (AT) för läkare.

22 4 (26) REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET Tabell: Vårdgaranti Vårdgaranti Vårdgaranti Andel inom Andel inom 6 dgr 9 dgr Utfall fg månad Antal Totalt antal väntande väntande kvar till 1% Besök* 96% 7% 97% Operation** 99% 78% 98% Diagram: Indikatorerna Andelen väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar1 och Andelen väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar2 Besök: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr - utvecklingen över tid 1% 9% 8% 7% 6% 5% 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV Operation: Vårdgaranti andel väntande inom 9 dgr utvecklingen över tid 1% 9% 8% 7% 6% 5% 217: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV 216: Vårdgaranti Andel inom 9 dagar exkl PVV Diagram: Återbesök, överbeläggningar, beläggningsgrad samt utlokaliseringar 1 Vid en remiss till den planerade specialiserade vården ska patienten få en tid för besök inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är att värdet ska öka. 2 Efter beslut om behandling, till exempel en operation, ska patienten få en tid till detta inom 9 dagar. Vårdgarantin säger att 1 procent av patienterna ska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217 är att värdet ska öka.

23 5 (26) Återbesök Överbeläggningar, snitt per dag, antal patienter Väntande inom måldatum Väntande efter måldatum 217 Beläggningsgrad, procent per månad Utlokaliseringar, snitt per månad, antal patienter 1% 1,2 8% 1,,8 6%,6 4%,4,2 2%, % Tillgängligheten är fortsatt god och uppgår till 96 % för väntande inom 9 dagar till besök och 99 % för väntande inom 9 dagar till operation i december. Tillgängligheten har varit god under hela året, delvis på grund av slussning och delvis på grund av god läkarplanering trots vakanser (resurserna fördelas där behoven finns). Genomsnittligt under 217 har väntande inom 9 dagar till besök uppgått till 92 % vilket är samma som föregående år. Motsvarande för väntande inom 9 dagar till behandling/operation uppgår till 95 % jämfört med 97 % föregående år. Det är en marginell minskning från en väldigt hög nivå och beror på personalbrist som ledde till att en operationssal var stängd under första halvåret 217. Antal väntande till återbesök ligger på en jämn nivå (omkring 25 stycken), positivt är dock att antal väntande efter måldatum fortsätter att minska. Överbeläggningarna har under 217 uppgått till 1,5/dag i genomsnitt vilket är samma som året innan trots minskat antal vårdplatser. Beläggningsgraden uppgår till 88 % i genomsnitt under året vilket är en marginell minskning jämfört med år 216 då den uppgick till 89 %. Utlokaliseringarna har ökat något jämfört med föregående år. Jämfört med åren har lasarettet under 217 haft färre disponibla vårdplatser då antalet vårdplatser minskade på grund av övergången från slutenvård till hemsjukvård. Att andelen utlokaliseringar inte minskat beror på att när medicinskt färdigbehandlade patienter med omvårdnadsbehov flyttas till LAH-avdelningen för fortsatt omvårdnad i väntan på t.ex. kommunalt hemtagande, så räknas det som en utlokalisering. I själva verket är det en korrekt patientöverföring inom akutvårdskedjan som egentligen inte är en utlokalisering. Övergången från slutenvård till hemsjukvård har inte lett till ökade överbeläggningar eller ökad beläggningsgrad.

24 6 (26) EKONOMI Lasarettet i Enköping redovisar ett överskott om kronor för räkenskapsår 217 vilket överstiger budget med kronor. Ekonomi Bokslut, tkr Summa intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Bokslut Budget Utfall jfr budget Bokslut Bokslut 217 jfr Utfall jämfört med budget 217 Intäkter Totalt överstiger intäkterna budget med 8,4 miljoner kronor beroende på höga intäkter för röntgen och vårdval. Vårdvalsintäkterna överstiger budget med 3,9 miljoner kronor fördelat på gynekologi +,6 miljoner kronor, ögonbotten,4 miljoner kronor och höft- och knäprotesoperationer + 3,7 miljoner kronor. Ögonverksamheten har inte gått enligt plan på grund av personalvakanser. Ökningen på gynekologi och höft- och knäprotesoperationer beror på hög tillgänglighet på Lasarettet med jämförelsevis korta väntetider med god kvalité på vården. Övriga intäkter består av olika poster varav de största avvikelserna är; högre röntgenintäkter på grund av kombination högre priser men även ökad produktion +5,5 miljoner kronor, uteblivet avtal med kommunen -2,9 miljoner kronor samt mindre olika poster såsom momskompensation vid kostnader för inhyrd personal och ersättning från landstinget för klinisk introduktionstjänst och kliniskt utvecklingsår m.m. Riks & regionintäkterna är enligt budget. Patientavgifterna understiger budget med,4 miljoner kronor på grund av lägre produktion. Kostnader Kostnaderna understiger budget med + 3 miljoner kronor varav den största posten är personalvakanser. Totalt har lasarettet 15,3 miljoner kronor lägre personalkostnader för anställd personal än budgeterat fördelat på lönekostnader för läkare +11,8 miljoner kronor och lönekostnader för övrig personal + 3,5 miljoner kronor. Anledningen är svårigheter med rekrytering inom specialistläkare men även specialistsjuksköterskor. Vakanserna under 217 har avsett kirurgläkare, gynekologiläkare, anestesiläkare, anestesipersonal, ögonläkare, läkare inom internmedicin och röntgensjuksköterskor. Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 19,5 miljon kronor vilket överstiger budget med -13,4 miljoner kronor och avser vakanserna ovan. De största kostnaderna för inhyrd personal är anestesiläkare -4,2 miljoner kronor, medicinläkare -2,8 miljoner kronor, kirurgläkare 2,6 miljoner kronor och gynekologiläkare om -2,3 miljoner kronor. Läkemedelskostnaderna överskrider budget med -,5 miljoner kronor vilket beror på ökad kostnad för öppenvårdförskrivning (ökad förskrivning av TNF alfablockerare, omställning från Waran till Eliquis samt en variation av dyra läkemedel på IVA). Medicinsk service (labb och röntgen) understiger budget med + 1 miljon kronor beroende på lägre öppenvårdsproduktion samt översyn över vilka prover som beställs. Medicinskt material överstiger budget med 1,8 miljoner kronor vilket beror på ökade kostnader för nya ingrepp bland annat handledskirurgi, halsryggsdiskbråck, fotkirurgi, proteskirurgi mm. Vi har dessutom ökat täckningsgraden avseende diabetshjälpmedel (FGM/CGM) från 5 % till 5 % hos typ 1 diabetiker. Lokalkostnaderna är enligt budget. Övriga kostnader understiger budget med +1,1 miljoner kronor vilket främst beror på lägre kostnader för reparation & underhåll medicintekniska apparater men även lägre kostnader för sjukresor, lägre kostnader för IT-system, marknadsföring samt diverse övriga kostnader. Slutligen har inte investeringar hunnits med i den takt som planerats under 217 så avskrivningarna är 1,1 miljoner kronor lägre än budgeterat.

25 7 (26) Utfall jämfört med föregående års bokslut Intäkter Lasarettets intäkter är totalt 18,3 miljoner kronor högre än år 216 varav den största posten avser den fasta ramersättningen (+21,8 miljoner kronor). Exklusive den fasta ramersättningen är intäkterna lägre än föregående år och det beror främst på lägre riks och regionintäkter. Riks & regionintäkterna är -7,4 miljoner kronor lägre än föregående år på dels på grund av 216 års tillfälliga insats att operera artrospatienter från Västmanland men även utebliven kommunintäkt om -4 miljoner kronor. Vårdvalsintäkterna är +5,7 miljoner kronor högre än år 216 beroende på högre intäkter för höft- och knäprotesoperationer där en viss korrelation kan ses kring minskad intäkt för riks- och regionintäkter till förmån för högre vårdvalsintäkter. Patientavgifterna är -,8 miljoner kronor lägre än föregående år främst på grund av ändrade patientavgifter from 1 januari 217 (avgiftsfritt över 85 år) men även lägre produktion. Övriga intäkter är -1 miljon kronor lägre än föregående år beroende på reglering för akutmottagningens hyreskostnader under 216 på - 4 miljoner kronor som inkluderats i ramersättningen under 217 samtidigt som högre röntgenintäkter balanserar avvikelsen. Kostnader Lönekostnaderna för anställd personal är totalt 2,4 miljoner kronor lägre år 217 jämfört med föregående år trots lönerevision vilket beror på färre antalet anställda (se även avsnitt medarbetare nedan). Däremot är kostnaderna för inhyrd personal -3,2 miljoner kronor högre år 217 jämfört med föregående år på grund av ökad andel inhyrda läkare. Övriga personalkostnader är,3 miljoner kronor lägre än 216. Läkemedel är i nivå med föregående år trots ökad kostnad för öppenvårdförskrivning (ökad förskrivning av TNF alfablockerare, omställning från Waran till Eliquis samt en variation av dyra läkemedel på IVA). Kostnaderna för medicinsk service (labb och röntgen) är 1,7 miljoner kronor lägre än föregående år beroende på lägre öppenvårdsproduktion samt översyn över vilka prover som beställs. Medicinskt material är -4 miljoner kronor högre än föregående år dels på grund av ökade protesoperationer 12 stycken (kostnader 2 miljoner kronor implantat) men även kostnader för andra nya ingrepp bland annat handledskirurgi, halsryggsdiskbråck och fotkirurgi mm Lokal- och fastighetskostnader är,9 miljoner kronor högre än år 216 på grund av årliga hyreshöjningar om,7 miljoner kronor men även tilläggshyra på röntgen. Övriga kostnader är 2,7 miljoner kronor högre år 217 jämfört med 216 vilket beror på högre kostnader för ITtjänster (EPJ/Metavision) men även något högre kostnader för säkerhetstjänster samt förbrukningsinventarier. INVESTERINGAR I MASK INER OCH INVENTARIER SAMT IMMATERIELLA ANLÄGGNINGAR Under 217 investerade lasarettet för 9,1 miljoner kronor vilket var,4 miljoner kronor lägre än budgeterat. 3,8 miljoner är att hänföra till förskjutning från föregående år. 1 miljon kronor avser tidigarelagda investeringar ur 218 års investeringsplan. Resterande 4,3 miljoner kronor är investeringar enligt plan.

26 8 (26) PRODUKTION Lasarettet i Enköping Utfall 217 Budget 217 Utfall 216 Utfall 217 jmf budget, % Utfall 217 jmf budget, antal Utfall 217 jmf 216, % Utfall 217 jmf 216, antal Totalt antal kontakter % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % -68-5% -221 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % -3 2 Tyvärr uppnås inte produktionsmålen för 217 varav ögonverksamheten står för 45 % av produktionstappet (-1495 kontakter färre än plan). Produktionen mätt i antal kontakter ligger -4 % under planerad volym (-3362 kontakter). I början av 217 var en operationssal stängd varje dag på grund av vakanser bland operation/anestesi personalen och därmed uppnåddes inte slutenvårds/dagsjukvårdsproduktionen. Öppenvårdsproduktionen ligger 3294 kontakter under planerad volym vilket beror på vakanser bland läkare. Akutmottagningen har utfört 1152 fler kontakter jämfört med plan. Kirurgiskt centrum Antal kontakter Totalt antal Utfall jmf Utfall jmf Utfall jmf Utfall Budget Utfall föreg. Utfall jmf budget, föreg. år, föreg. år, ackum. ackum. år ackum. budget, % antal % antal % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % % -28 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % Produktionsplanens volymer för kirurgiskt centrum uppnås inte för 217 (-2493 kontakter mot planerat). I början av 217 var en operationssal stängd varje dag på grund av vakanser bland operation/anestesi personalen och därmed uppnåddes inte slutenvårds/dagsjukvårdsproduktionen. Läkarbesöken har inte uppnåtts på grund av vakanser bland läkare. Sjuksköterskemottagningen har utvecklats under året delvis för att kunna ta emot fler besök. Gynekologin står för en stor del av övriga besök (barnmorska på gynmottagningen). Samarbetet med Akademiska sjukhuset har utvecklats och bland annat sker regelbundna avstämningar/möten (Akademiska sjukhuset har nu 6 salsdagar varje vecka samt två mottagningsdagar och bemannar en vakant tjänst inom ortopedi). Medicinskt centrum Antal kontakter Totalt antal Utfall jmf Utfall jmf Utfall jmf Utfall Budget Utfall föreg. Utfall jmf budget, föreg. år, föreg. år, ackum. ackum. år ackum. budget, % antal % antal % % Slutenvård, antal (inkl vårdval) % 18 94% -19 Öppenvård, antal (inkl vårdval) % % -922 Produktionen för 217 uppgår till 98 % av planerad volym (-882 kontakter) för medicinskt centrum, varav ögonverksamheten står för dvs exklusive ögon är produktionen +613 över planerad volym. Detta beror främst på att Akutmottagningens besök ökat med 6 % (1152 fler besök än planerat). Året dessförinnan ökade Akutmottagningens besök med 3,7 %. Slutenvårdens produktion är något över planerad volym (+18 stycken). Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) och Rehabforum har minskat sin produktion jämfört med budget vilket beror på en kalibrering av verksamheten.

27 9 (26) Radiologiskt centrum Antal Totalt antal Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal % 76 11% 215 MR % % -316 CT % % 562 Konv % 37 97% -469 ULJ % % 438 Radiologiskt centrum överstiger sin budgeterade produktion med 2 % (+76 kontakter). En förskjutning från magnetröntgen (MRT) till skiktröntgen (CT) har gjorts p.g.a. att mängden högt prioriterade CT-undersökningar från Akademiska sjukhuset har ökat. Fler ultraljud har utförts jämfört med föregående år på grund av regionens behov. Remissinflödet för konventionella röntgen-undersökningar har ökat under hösten till budgeterat nivå. Under 217 har konventionell radiologi förnyats med två direktdigitala röntgenlabb som ger lägre stråldos och bättre bildkvalité. MEDARBETARE Ack utfall 217 Antal årsarbetare, genomsnitt Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare Ack utfall % 9,7 Ack utfall 217 Total sjukfrånvaro, procent Förändring Ack utfall 216 5,1 % 5,2 % -14-1,3 Förändring, % enheter - % Antalet årsarbetare har minskat vilket delvis beror på färre slutenvårdsplatser jämfört 216 som en konsekvens av lasarettsansluten hemsjukvård, minskad operationsverksamhet första halvåret 217 samt spridda vakanser. Även inhyrd personal har minskat något jämfört med föregående år. Viss förändring kan vi se när det gäller vilken yrkesgrupp vi hyr in. Läkare har ökat jämfört med föregående år från 2,5 till 3,8 årsarbetare medan övrig personal minskat från 8,4 till 5,9 årsarbetare. Den största anledningen till att inhyrningen av läkare ökat är bristen på anestesiologer under 217. Rekryteringsläget har varit förhållandevis bra avseende sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, vilket gjort att behovet av att hyra in dessa yrkesgrupper minskat jämfört med 216. Däremot uppstod ett, förhoppningsvis tillfälligt, behov av att hyra in röntgensjuksköterskor under hösten. Den totala sjukfrånvaron är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till 5 %. RIKTADE FRÅGOR Lasarettet i Enköping har inte utfört några riktade satsningar kring hedersrelaterat våld och förtryck under 217.

28 1 (26) INTERN KONTROLL Arbetet med intern kontroll utgörs av en process som säkerställer en röd tråd där risker som hotar verksamhetens mål identifieras och kopplas till verksamhetens processer. Under 217 gjordes processen kring intern kontroll i stora delar om och Lasarettet i Enköping fokuserade på strategiska målen i Regionplan & Budget och vilka risker som kunde kopplas ihop med dessa. Samtidigt fanns det stödprocesser (löneprocessen och inköpsprocessen) som också valdes ut centralt för att ingå i internkontrollarbetet. Lasarettet i Enköping fokuserade på att ta fram de absolut väsentligaste kontrollaktiviteterna (se bilaga 4) för de strategiska målen Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus och Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Samtliga identifierade risker har fungerande kontrollaktiviteter. Samtidigt vill vi även lyfta fram att sjukvårdsverksamheten i vår region har upparbetade rutiner med detaljerade mål- och handlingsplaner för patientsäkerhetsarbetet tex risker för fallskador, trycksår, otillräckligt näringsintag, vårdrelaterade infektioner och icke önskade läkemedelshändelser. För risker som dessa finns redan både kontrollaktiviteter och åtgärder i planerna. Via läkemedelsgenomgångar minskas t.ex. riskerna för oönskade biverkningar, följsamheten till hygienregler kontrolleras löpande och markörbaserade journalgranskningar görs i syfte att identifiera vård skador. Löpande arbeten med att identifiera förbättringsområden görs också utifrån inrapporterade avvikelser och patientsäkerhetsdialoger genomförs regelbundet. Inför kommande år fortsätter arbetet med att fokusera på de strategiska målen i Regionplan & Budget och vilka risker som kan kopplas ihop med dessa. BILAGOR Bilaga 1 Uppdrag RPB Lasarettet i Enköpings uppdrag i regionplan och budget En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Uppdrag Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under 217. Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Kommentar: Alla patienter får tydlig muntlig och skriftlig information (utskrivningsmeddelande) vid utskrivning. Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. Kommentar: Föreläsning anordnad med regionens anhörigsamordnare, fler vårdanställda har utbildats och dokumentationsmallar i Cosmic har uppdaterats med relevanta sökord. Rutiner för efterlevandestöd och efterlevandesamtal finns för vuxna inom vissa enheter men saknas ännu för barn som anhöriga. Bedömning

29 11 (26) Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under 217. Kommentar: Lasarettets likabehandlingsgrupp ansvarar för att upprätta och följa upp handlingsplan för likabehandling. Under året har aktiviteter genomförts utifrån upprättad handlingsplan. Dialogverktyg kring likabehandling har testats på ett antal enheter på lasarettet. Ett frågebatteri kring likabehandling har tagits fram och finns att tillgå för samtliga chefer. Medicinmottagningen har HBTQ om certifierats. Likabehandling finns med i introduktionsprogram för nyanställda. Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under 217. Kommentar: Att beakta funktionshinder ingår som en självklar del i vårt likabehandlingsarbete då det är en av diskrimineringsgrunderna. För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Kommentar: Görs där könsuppdelad statistik kan erhållas. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings samarbete utvecklas under året. Kommentar: En styrgrupp med respektive förvaltningschefer, vissa stabsresurser och ett urval av verksamhetschefer har träffats löpande under året för att säkerställa fortsatt framdrift av samarbetet. Inom flera områden har samarbetet utvecklats, exempelvis kardiolog-st-läkare från Akademiska sjukhuset som nu har hjärtmottagning på medicinmottagningen i Enköping. Gemensam kompetensförsörjning har utvecklats bland annat med en gemensamt rekryterad fotkirurg. Länsradiologiskt samarbete har påbörjats under 217 med gemensamma köer. Inom ramen för samarbetet finns en arbetsgrupp inom området operation vars uppgift är att säkerställa ett optimalt utnyttjande av samlade operationsresurser. Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet (*En växande region). Kommentar: De områden som uppvisat problem i tillgänglighet på Lasarettet i Enköping är de verksamheter som är relativt små och sårbara för personalvakanser, för 217 har det varit ögonverksamheten där vi har en läkartjänst och vid vakans så uppstår problem med tillgängligheten. Under 217 har hyrläkare använts tidvis för att parera köerna och löpande avstämning och samarbete har skett med Akademiska sjukhuset.

30 12 (26) Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Kommentar: Kontinuerligt arbete avseende att minska andelen vårdrelaterade infektioner sker löpande. Under 217 har tex ändrade arbetsrutiner på verksamhetsområde medicin reducerat avdelningarnas användning av kvarliggande urinkatetrar och därmed minskat risken för en av de vanligaste vård skadorna. Verksamhetsområde kirurgi har genomfört riktade enkätundersökningar för att fånga frekvensen av postoperativa sårinfektioner. Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vård skador. Kommentar: Kontinuerligt arbete avseende att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vård skador sker löpande. Under 217 har tex arbete påbörjats med att minska kateteranvändning i samband med operation. Aktiviteterna enligt PRISS konceptet (protesrelaterade infektioner ska stoppas) har aktualiserats. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Under 217 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare Kommentar: Kompetensbaserad rekryteringsprocess används vid samtliga tillsvidareanställningar. Region Uppsala ska under 217 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Kommentar: Förutom att det sedvanliga arbetsmiljöarbetet med medarbetarundersökning och skyddsronder arbetar lasarettet systematiskt och strukturerat med HFS-team, avslutsintervjuer och Kaizen. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare. Kommentar: Kravställande, stödinsatser, uppföljning och åtgärder genomförs i enlighet med Region Uppsalas ledningsplattform.

31 13 (26) En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Under 217 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionsövergripande ehälsostrategin. Kommentar: Lasarettet har aktivt deltagit i flera aktiviteter/projekt som initierats utifrån den övergripande ehälsostrategin. Bland annat har ankomstterminaler installerats för ögon/hudmottagningen, Rehab forum, gynekologioch medicinmottagningen. Patient hemmonitorering testades i ett pilotprojekt under 216 på lasarettet och från dessa erfarenheter startades ett nytt pilotprojekt under 217 där lasarettet har varit en av de deltagande förvaltningarna. Dock har pilotprojektet lagts vilande till 218 bland annat på grund av att den tekniska lösningen från leverantören ej motsvarade Region Uppsalas krav. Cosmic R8.1 infördes med framgång på lasarettet, en av faktorerna till att det fungerade bra var att en stor del av alla berörda medarbetare hade genomgått utbildning inför införandet. Lasarettet har deltagit i ett pilotprojekt för införande av digital app. för sjukresor. Ny version av systemet Prator (gemensamt system för kommunikation mellan kommunerna och Region Uppsala) har införts utifrån den nya lagen om betalansvar. Meta Vision, elektronisk journal för anestesi och intensivvård, har införts. Införandet av funktioner i Office 365 har genomförts, och implementationen av groups/samarbetsplatser har påbörjats. Under 217 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (*En nyskapande region) Kommentar: Lasarettet har deltagit i arbetsgrupperna för Webtidboksprojektet och E-tjänstelyft-projektet, lasarettet har också haft en deltagare i projektens styrgrupper. Införandet kommer att ske under 218. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Sjukhusens roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Lasarettet i Enköping är representerade i programråden och bidrar också till utformningen av programrådens arbete. Bedömning

32 14 (26) Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Sjukhusens roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Se kommentar ovan Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under 217. Kommentar: Lasarettet har representant i programrådet för sjukdoms förebyggande metoder och deltar därigenom i arbetet med att integrera levnadsvanor i de regionövergripande kliniska processerna. Programrådet har under 217 haft kontakt med programråden för diabetes, stroke, hjärtsvikt, KOL och depression. Samarbete har påbörjats för att integrera levnadsvanor som en naturlig del i de kliniska processerna. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Region Uppsala ska under 217 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Kommentar: Samtliga av lasarettets miljöombud har utbildats i regionens nya kemikaliehanteringssystem. En inventering har gjorts av lasarettets alla kemiska produkter. Utifrån systemet kan vi identifiera vilka kemiska produkter som är oönskade. Under 217 har förskrivningen av diklofenak minskat med 1 % och förskrivningen av fluorokinoloner minskat med 1 % jämfört med 216. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Kommentar: Detta genomförs i dialog mellan enheten för hållbar utveckling och inköps- och upphandlingsenheten vid regionkontoret. Bedömning

33 15 (26) Bilaga 2 indikatorer - måluppfyllelse RPB 217 indikatorer Lasarettet i Enköping En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus F1.1 Delaktighet och involvering Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde Värdet ska öka 88 Värdet ska öka Bedömning Kommentar vid avvikelse: Finns inget utfall F1.2 Respekt och bemötande - - Kommentar vid avvikelse: Finns inget utfall F1.3 Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor Kommentar vid avvikelse: - 11,9% 14,6% 14% 15,4% Värdet ska öka Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet F2.3 Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Utfall 217 totalt 7% 93% 92% 92% Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Marginell minskning från en väldigt hög nivå. F2.4 Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar 7% 96 % 97% 95% Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Marginell minskning från en väldigt hög nivå. Beror på personalbrist som ledde till att en operationssal var stängd under första halvåret 217.

34 16 (26) F2.6 God strokevård. Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke 47 min 4 min 65 min 4 min Kommentar vid avvikelse: Ej tillämpligt på grund av endast en patient. Bedriver vård med hög patientsäkerhet 214 F3.1 Antal vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Minskad förekomst 2,9% 2,3% 2,1% 1,9% 2,2% 1,7% 5,6% 4,4 % 4,1 % 4,9 % 8,% 2,8% Bedömning Kommentar vid avvikelse: F3.2 Andelen vårdrelaterade infektioner *= för hela 217 Minskad förekomst Kommentar vid avvikelse: Punktprevalensmätning är inte en stabil mätmetod för små volymer som vid LE varvid en viss variabilitet är att förvänta. Vidare svårt att sänka sig ytterligare från nationellt låga nivåer. Specifika, mera omfattande mätningar verifierar lasarettets mycket goda siffror jämfört med riket. F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner *= för hela % 94 % 92,2 % 84,1% 9% Kommentar vid avvikelse: Nedgången förklaras i huvudsak av nedgång avseende en enskild enhet. Denna enhet har i interna månadsmätningar uppvisat nivåer nära 1%. Diskrepansen mellan PPM och interna månadsmätningar är svår att förklara men riktad informationsinsats genomförs. F3.4 Följsamhet till klädregler *= för hela % 1 % 99,1 % 98,1% 97% Kommentar vid avvikelse: Målvärdet uppfyllt. F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1 inv.) Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde Antal ska minska Bedömning

35 17 (26) Kommentar vid avvikelse: Mot bakgrund av rådande åldersstruktur i upptagningsområdet är antibiotikaförskrivningen redan låg och därför kommer endast små rörelser att ske i utfallsmåtten. F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre Antal ska minska Kommentar vid avvikelse: F3.7 Andelen ddd av smal-spektrumantibioandel ska 7,6% 7,1% 9,5% 8,9% tika i relation till toöka tala förbrukningen av antibiotika. Kommentar vid avvikelse: Fler urologiska ingrepp som medfört fler doser av bred-spektrumantibiotika. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå F4.5 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus för patienter som är 65 år och äldre Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde Antal ska minska Bedömning Kommentar vid avvikelse: Närvårdsplatser som bedrevs gemensamt mellan region Uppsala och Enköping och Håbos kommun upphörde vid årsskiftet 216/217. Detta innebar att slutenvården blev tvungen att börja registrera nya kategorier av utskrivningsklara patienter eftersom det inte längre fanns närvårdsplatser för att vårda klart kommunala patienter med särskilda behov. Detta har medfört att slutenvården haft fler utskrivningsklara patienter, vilket gjort att kommunen bitvis haft svårt att möta det ökade kravet på hemtagning av utskrivningsklara patienter. Samarbetet med kommunen är dock gott och vi ser en förbättring av andelen hemtagningar andra halvan av 217. F4.6 Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Antal ska minska Kommentar vid avvikelse: Förklaring beror till stor del enligt ovan. De patientkategorier samarbete ändrats kring och som nu skall tas hem från kommunen har i genomsnitt långa vårdtider och om kommunen inte förmår ta hem dessa i tid påverkas antalet vårddygn negativt. Ånyo vill vi vara tydliga med att samarbetet med kommunen är gott och man arbetar intensivt med sina hemtagningar, vilket vi under stora delar under 217 sett goda resultat kring.

36 18 (26) F4.7 Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser (exkl. psyk),1%,2%,4% Antal ska minska,5% Kommentar vid avvikelse: Jämfört med åren har Lasarettet under 217 haft färre disponibla vårdplatser på grund av övergången från slutenvård till hemsjukvård. Det interna akutvårdsflödet på Lasarettet har utvecklats för att klara denna omställning. Den nya processen var etablerad i juni varvid man kan uppvisa lägre beläggningsgrader inom medicinavdelningarna under hela hösten 217 jämfört 216. Att andelen utlokaliseringar trots detta inte minskat beror på att när medicinskt färdigbehandlade patienter med omvårdnadsbehov flyttas till LAH-avdelningen för fortsatt omvårdnad i väntan på t.ex. kommunalt hemtagande, så räknas det som en utlokalisering. I själva verket har vi gjort en korrekt patientöverföring inom akutvårdskedjan, men systemet räknar detta som en utlokalisering. F4.8 Oplanerad återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre ,3 % 7,5% 7,4% 7,6% Minskad förekomst Kommentar vid avvikelse: Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index: Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde Öka Öka Öka Öka Kommentar vid avvikelse: F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Kommentar vid avvikelse: F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: F8.4 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: Ett jämförelsevis högt värde med marginell minskning från 8 till 79. Bedömning

37 19 (26) En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Utfall 217 totalt N1.3.2 LE:s placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) ATranking Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Förbättrad placering Kommentar vid avvikelse: Placeringen har försämrats från plats 66 till plats 67. Snittbetyget har dock ökat marginellt, från 3,64 till 3,67. Det är framförallt introduktion, handledning och utbildning som anges som bristområden. En handlingsplan för att förbättra AT fastställdes i början av 217. Under hösten 217 har ytterligare åtgärder planerats i dialog med AT-läkare. Är ledande inom E-hälsa N2.1 Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens etjänster Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Antalet ska öka Kommentar vid avvikelse: Samtliga enheter på Lasarettet är anslutna. N2.2 Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) Antalet ska öka Kommentar vid avvikelse: Samtliga enheter som har möjlighet att använda webtidboken har infört steg ett, visa bokad tid. Operation kan ej visa bokad tid i och med att patienterna ska komma tidigare till lasarettet än den tid som visas via webbtidboken. Radiologin har ett annat bokningssystem och kan därmed ej visa sina bokade tider, önskemål finns att en systemlösning tas fram för att detta ska bli möjligt.

38 2 (26) Bilaga 3 3*3 uppdrag - måluppfyllelse Återrapportering av de av nämnderna beslutade 3*3 uppdragen Lasarettet i Enköping En region för alla - uppdrag Bedömning Utifrån ett gemensamt länssjukvårdsuppdrag ska sjukhusens produktionsplanering och köer under 217 samordnas för stärkt tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Kommentar: Operationssamarbetet har utvecklats under 217 med bland annat gemensam väntelista för fotkirurgi. Akademiska sjukhuset har fått utökat utrymme för slutenvårdsoperationer i form av proteskirurgi. Endoskopiverksamheten i regionen är synkroniserad. Inom länsradiologin har Lasarettet deltagit i gemensamt arbete kring samordnad produktionsplanering, väntelistor mm för att uppnå bästa möjliga resursutnyttjande. Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vård skador. Kommentar: Kontinuerligt arbete avseende att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vård skador sker löpande. Under 217 har tex arbete påbörjats med att minska kateteranvändning i samband med operation. Aktiviteterna enligt PRISS konceptet (protesrelaterade infektioner ska stoppas) har aktualiserats. Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp.3 Kommentar: Lasarettet i Enköpings representanter deltar i arbetet (tex diabetes, hjärtsvikt, stroke) En nyskapande region - uppdrag Bedömning Under 217 ska Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster, exempelvis tidsbokning, för såväl verksamhet som invånare och patienter. Kommentar: Samtliga mottagningar på lasarettet är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster sedan 215 samt har infört steg ett, visa bokad tid, för de mottagningar där det är möjligt. Diabetesmottagningen, fotvården och dietist har även sedan tidigare infört funktionen att avboka tid. En växande region - uppdrag Bedömning Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Kommentar: De områden som uppvisat problem i tillgänglighet på Lasarettet i Enköping är de verksamheter som är relativt små och sårbara för personalvakanser, för 217 har det varit ögonverksamheten där vi har en 3 Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete.

39 21 (26) läkartjänst och vid vakans så uppstår problem med tillgängligheten. Under 217 har hyrläkare använts tidvis för att parera köerna och löpande avstämning och samarbete har skett med Akademiska sjukhuset. Sjukhusen ska under 217 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Kommentar: Samtliga av lasarettets miljöombud har utbildats i regionens nya kemikaliehanteringssystem. En inventering har gjorts av lasarettets alla kemiska produkter. Utifrån systemet kan vi identifiera vilka kemiska produkter som är oönskade. Under 217 har förskrivningen av diklofenak minskat med 1 % och förskrivningen av fluorokinoloner minskat med 1 % jämfört med 216. För att underlätta resandet med kollektivtrafiken ska sjukhusen göra följande under 217: Lasarettet i Enköping ska tillsammans med Kollektivtrafikförvaltningen presentera en utvärdering av projektet med att skicka bussbiljetter med kallelsen till besök/behandling. Kommentar: Lasarettets erfarenheter av att hantera tryckta biljetter utsända med kallelsen har kommunicerats till projektledningen på Kollektivtrafikförvaltningen, patienterna är överlag mycket nöjda. Projektet har övergått i en ny fas där lasarettet pilot-testar digitala biljetter inför det planerade breddinförandet under våren 218. Bilaga 4 Intern kontroll Återrapportering av test av intern kontroll Lasarettet i Enköping Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika Bedömning värde och med individens delaktighet i fokus Identifierad risk: Verksamheten arbetar inte med förbättringsåtgärder baserade på resultat från NPE Kontrollaktivitet: Åtgärdsplan för identifierade brister och tidplan för genomförande tas fram och dokumenteras Kommentar: Enheterna har upprättat handlingsplaner utifrån sina respektive patientenkät-resultat, åtgärder genomförda under 217. Bedriver vård med hög patientsäkerhet Bedömning Identifierad risk: Verksamheten arbetar inte med förbättringsåtgärder baserade på resultat från Infektionsverktyget Kontrollaktivitet: Åtgärdsplan för identifierade brister och tidplan för genomförande tas fram och dokumenteras Kommentar: Vårdhygiengruppen har återkopplat resultaten till verksamheterna som arbetar vidare med upprättade åtgärdsplaner innefattande insatser för verksamhetsåret 217. Not: Infektionsverktyget har efter höstens Cosmic-uppgradering inte kunnat användas.

40 22 (26) Identifierad risk: Centrumen lyckas inte implementera rutiner för minskad urinkateter-användning i enlighet med Stramas 1-pkts-program Kontrollaktivitet: Åtgärdsplan för genomförande tas fram och dokumenteras Kommentar: Planer upprättade och riktade projekt för minskad användning av urinkatetrar drivs inom verksamhetsområdena medicin och kirurgi med lovande resultat. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefbedömning skap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Identifierad risk: Otillräckliga personella resurser eller bristande kompetens Kontrollaktivitet: Plan tas fram för genomförande av uppdraget driva, utveckla och samordna kompetensförsörjningen Kommentar: Mål- och uppdragskort samt kompetensförsörjningsplan för lasarettet finns framtaget och inkluderar detta. Mål och uppdrag har till övervägande del uppfyllts. Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning Identifierad risk: Lön/arvode utbetalas felaktigt till personer som har avslutat sin anställning i Region Uppsala Kontrollaktivitet: Varje chef kontrollerar och godkänner "Nettolönelistan" innan löneutbetalning sker Kommentar: Fungerande rutin för detta finns framtagen och används. Bedömning Alla anställningsärenden är korrekta när de kommer till löneadministratör Identifierad risk: Felaktiga anställningsuppgifter kommer till Primula Kontrollaktivitet: Respektive chef/bemanningsassistent upprättar anställningsuppgifter. Anställningsuppgifterna granskas av HR ansvarig vid respektive verksamhet, innan det skickas in till löneadministratören, via Bemanningsärende i Primula, för registrering. Bedömning

41 23 (26) Årsprognos, tkr Bokslut 217 budget 217 Utfall jfr budget Bokslut 216 Bokslut 217 jfr 216 Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Köpt vård -18 Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad -718 Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar 372 Not

42 24 (26) 1) Ramanslag inklusive operationssamverkan Akademiska sjukhuset och lasarettet 2) 1,5 miljoner kronor för 216 avser reglering närvårdsavdelning, motsvarande kostnad är bokförd på riks & regionintäkter på 216 års utfall. 3) Vårdvalsintäkterna överstiger budget med 3,9 miljoner kronor fördelat på gynekologi +,6 miljoner kronor, ögonbotten,4 miljoner 4) 5) 6) 7) 8) 9) 1) 11) 12) 13) 14) 15) kronor och höft- och knäprotesoperationer + 3,7 miljoner kronor. Ögonverksamheten har inte gått enligt plan på grund av personalvakanser. Ökningen på gynekologi och höft- och knäprotesoperationer beror på hög tillgänglighet på Lasarettet med jämförelsevis korta väntetider med god kvalité på vården. Riks & regionintäkterna är enligt budget. Riks & regionintäkterna är -7,4 miljoner kronor lägre än föregående år på dels på grund av 216 års tillfälliga insats att operera artrospatienter från Västmanland men även utebliven kommunintäkt om -4 miljoner kronor. Patientavgifterna är -,8 miljoner kronor lägre än föregående år främst på grund av ändrade patientavgifter from 1 januari 217 (avgiftsfritt över 85 år). Övriga intäkter består av olika poster varav de största avvikelserna mot budget är; högre röntgenintäkter på grund av kombination högre priser men även ökad produktion +5,5 miljoner kronor, uteblivet avtal med kommunen -2,9 miljoner kronor samt mindre olika poster såsom momskompensation vid kostnader för inhyrd personal och ersättning från landstinget för klinisk introduktionstjänst och kliniskt utvecklingsår m.m. Jämfört med föregående år är övriga intäkter -1 miljon kronor lägre beroende på högre röntgenintäkter om 3,8 miljoner kronor (högre priser men även ökad produktion) men främst på grund av reglering för akutmottagningens hyreskostnader under 216 på 4 miljoner kronor som inkluderats i ramersättningen under 217. Totalt har lasarettet 15,3 miljoner kronor lägre personalkostnader för anställd personal än budgeterat fördelat på lönekostnader för läkare +11,8 miljoner kronor och lönekostnader för övrig personal + 3,5 miljoner kronor. Anledningen är svårigheter med rekrytering inom specialistläkare men även specialistsjuksköterskor. Vakanserna under 217 har avsett kirurgläkare, gynekologiläkare, anestesiläkare, anestesipersonal, ögonläkare, läkare inom internmedicin och röntgensjuksköterskor. Kostnaderna för inhyrd personal uppgår till 19,5 miljon kronor vilket överstiger budget med -13,4 miljoner kronor och avser vakanserna ovan. De största kostnaderna för inhyrd personal är anestesiläkare -4,2 miljoner kronor, medicinläkare -2,8 miljoner kronor, kirurgläkare 2,6 miljoner kronor och gynekologiläkare om -2,3 miljoner kronor. Lönekostnaderna för anställd personal är totalt 2,4 miljoner kronor lägre år 217 jämfört med föregående år trots lönerevision vilket beror på färre antalet anställda. Däremot är kostnaderna för inhyrd personal -3,2 miljoner kronor högre år 217 jämfört med föregående år pga. fler personalvakanser än året innan bland framförallt läkare. Övriga personalkostnader är enligt budget. Köpt vård är enligt budget. Läkemedelskostnaderna överskrider budget med -,5 miljoner kronor vilket beror på ökad kostnad för öppenvårdförskrivning (ökad förskrivning av TNF alfablockerare, omställning från Waran till Eliquis samt en variation av dyra läkemedel på IVA). Medicinsk service (labb och röntgen) understiger budget och föregående år beroende på lägre öppenvårdsproduktion samt översyn över vilka prover som beställs. Medicinskt material överstiger budget med 1,8 miljoner kronor vilket beror på ökade kostnader för nya ingrepp bland annat handledskirurgi, halsryggsdiskbråck, fotkirurgi mm. Ökningen jämfört med föregående år beror även ökade protesoperationer 12 stycken (kostnader 2 miljoner kronor implantat). Vi har dessutom ökat täckningsgraden avseende diabetshjälpmedel (FGM/CGM) från 5 % till 5 % hos typ 1 diabetiker. Lokalkostnaderna överstiger budget med 192 Tsek vilket beror på ökade kostnader för reparation och underhåll. Övriga kostnader understiger budget med +1,1 miljoner kronor vilket främst beror på lägre kostnader för reparation & underhåll medicintekniska apparater men även lägre kostnader för sjukresor, lägre kostnader för IT-system, marknadsföring samt diverse övriga kostnader. Övriga kostnader är 2,7 miljoner kronor högre år 217 jämfört med 216 vilket beror på högre kostnader för IT-tjänster (EPJ/Metavision) men även något högre kostnader för säkerhetstjänster samt förbrukningsinventarier. Investeringarna ej hunnits med i den takt som budgeterats

43 25 (26) Bilaga 8 Produktionsutfall Utfall 217 jmf 216, % Utfall 217 jmf 216, antal -6% % % -68-4% Utfall 217 Budget 217 Utfall 216 Totalt antal producerade DRGpoäng varav C-län Lasarettet i Enköping - varav RR Totalt antal kontakter (sluten& öppenvård) varav C-län varav RR Slutenvård (vårdtillfällen), DRG-poäng varav C-län varav RR Utfall 217 jmf budget, % Utfall 217 jmf budget, antal -4% % % % % 42-7% % % -82-5% -221 Slutenvård (vårdtillfällen), antal % varav C-län % -7-4% % 2-27% % % % % % varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), - varav C-län - varav RR % 473 Dagsjukvård, DRG-poäng % varav C-län % % 7-7% varav RR Dagsjukvård, antal varav C-län Läkarbesök, DRG-poäng varav C-län - varav RR - varav RR % % -72-7% % 68 16% % % % 7 Läkarbesök, antal % % varav C-län % % varav RR % 73 5% 98 Övriga besök, antal % % varav C-län % % % 4 68% 35 - varav RR

44 26 (26) Bilaga 9 måluppfyllelse miljömål MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Kommentar/lägesbeskrivning: De totala koldioxidutsläppen från lasarettets tjänsteresor minskade med 2% under 217 jämfört med 216. Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Kommentar/lägesbeskrivning: Under 217 har förskrivningen av diklofenak minskat med 1 % och förskrivningen av fluorokinoloner minskat med 1 % jämfört med 216. Hållbar och effektiv resursanvändning Avfall Kommentar/lägesbeskrivning: Lasarettet har ökat andelen material återvunnet avfall jämfört med tidigare år, utfallet för 217 är 32,5 %. Eva Telne Förvaltningsdirektör Utfall

45 Årsrapport 217

46 1 (1) SAMMANFATTNING Ett viktigt uppdrag har varit att skapa en balanserad verksamhet under 217. Under inledningen av verksamhetsåret såg det ut att vara möjligt att nå förbättringar i kapacitet och därmed tillgänglighet. Den ekonomiska utvecklingen visade att det förutom de strategiska satsningar som sjukhusdirektören fastställde inför 217 såg ut som att ekonomin även skulle tåla ytterligare satsningar för att skapa bättre förutsättningar för framtida kompetensförsörjning och kapacitet. Förutom den samlade kartan av handlingsplaner till stöd för måluppfyllelse inom samtliga målområden har åtgärder för stärkt kapacitet och för rättvisa och långsiktigt uthålliga förutsättningar för våra medarbetare varit prioriterade åtgärder. Sjukhuset tror inte att det finns några genvägar inom detta område utan det handlar om ett långsiktigt och uthålligt arbete för att bygga förtroende för de avtal, villkor och modeller sjukhuset etablerar i samverkan med fackliga organisationer. Den ekonomiska utvecklingen under inledningen gjorde det möjligt att genomföra satsningar för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning. Sjukhuset har i tidigare årsrapportering och även de löpande rapporterna under 217 angett kompetensförsörjningen som en ödesfråga för att kunna realisera andra ambitioner och nå uppställda målsättningar. Under hösten blev det successivt tydligt att sjukhusets ekonomi inte var så stark som tidigare bedömningar gjort gällande. I oktober och november konstaterades behov av återbetalningar till kunder för såld vård med helårseffekt cirka 13 miljoner kronor. Förklaringen till detta var dels en utebliven programmering som innebar en felaktig fakturering inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion dels felaktig registrering inom ett verksamhetsområde vilket renderade i för höga intäkter. På kort tid ändrades förutsättningarna och det som fram till augusti såg ut att vara ett stabilt resultat vändes till ett negativt resultat som sedan förstärktes under årets slutfas. Planer upprättades omedelbart för att kunna vidta åtgärder och på bästa sätt rädda eller stoppa den negativa utvecklingen under slutet av året. Effekterna av dessa åtgärder kom dock att bli begränsade. Förutom de noterade felaktigheterna som påverkade den externa intäkten förstärktes kapacitetsproblemen successivt under hösten 217 vilket innebar ett slutligt resultat om minus 25 miljoner kronor. Utöver intäktsproblematiken finns ett underliggande kostnadsproblem som inte har kunnat hanteras under 217. Bedömning görs att de satsningar som genomförts är nödvändiga för att långsiktigt kunna stärka kapaciteten och därmed bättre kunna försvara verksamhetens kostnader. Denna bedömning stödjer sig på att det trots ett stort underskott inte har varit någon exceptionellt hög kostnadsutveckling i verksamheten. Sjukhusets bidrar på ett positivt sätt till Region Uppsalas strategiska mål samt till de riktade mål som sjukhusstyrelsen beslutat om. När det gäller uppdragsredovisningen uppfylls huvuddelen av uppdragen och gjord avläsning mot indikatorerna visar att cirka hälften av avlästa indikatorer är bättre än upprättade målvärden. Störst förbättringspotential har sjukhuset vad gäller indikatorerna för väntetider inom barn- och ungdomspsykiatrin och antalet nystartade kliniska läkemedelsstudier. Vad gäller internkontrollen finns störst förbättringspotential gällande åtgärdsplaner utifrån den nationella patientenkäten (NPE) och infektionsverktyget. En utblick visar att sjukhuset står inför en rad utmaningar där inte minst pågående riktning mot omstrukturering av det svenska sjukvårdssystemet blir viktig att anpassa sig till. Det handlar då bland annat om nivåstrukturering på alla nivåer och om ett underliggande behov av att stärka samarbetet mellan samtliga aktörer runt patienten. Sjukhuset behöver fortsätta prioritera och verkställa aktiviteter i upprättade handlingsplaner för att nå nödvändig förflyttning mot de målvärden som vi idag ligger för långt ifrån. Lika viktigt blir det att bevaka att vi bibehåller och stärker nivån där det i nuläget är bra. Vad gäller externa intäkter för såld vård innebär en produktion som återgår till 216 års nivå under 218 att en stor del av förlorade intäkter hämtas igen.

47 2 (1) VIKTIGA HÄNDELSER Sjukhuset har utvecklat arbetet med värdebaserad vård under året. För tillfället är 41 olika processgrupper igång och successivt tillkommer fler patientprocesser. Med så många grupper är det svårt att ha en styrgrupp för varje process. Vi skapar därför kluster av processgrupper för näraliggande diagnoser som bildar teman. Sammanlagt kommer det att handla om fem till sju teman på sjukhuset. Styrgrupp för tema utgörs av berörda verksamhetschefer. Patientprocessledarna deltar också liksom patientrepresentanter. Idag har vi tema cancer, som har kommit längst, och tema trauma, som precis har börjat och planering pågår för tema hjärta och kärl. Fler cancerpatienter på Akademiska sjukhuset erbjuds nu vård och behandling inom dagsjukvård. En ny onkologisk dagvårdsavdelning inrättades i april, genom omvandling av en slutenvårdsavdelning. Syftet är att kunna erbjuda en god och jämlik cancervård och en god arbetsmiljö. Genom att öka andelen dagvård kan Akademiska använda personalen på bästa sätt och samtidigt erbjuda bästa möjliga vård med befintliga resurser. Den nya dagvårdsavdelningen ansvarar för bedömning och omhändertagande av akut sjuka cancerpatienter och patienter som tidigare vårdades inneliggande med korta vårdtider. En viktig effekt av förändringen är att varje vårdlag vårdar färre patienter. Viss personal roterar mellan den nya dagvårdsavdelningen och de två slutenvårdsavdelningarna vilket har öppnat för schemalösningar som är attraktiva för många och som bidrar till en förbättrad arbetsmiljö. I april öppnade en utskrivningsavdelning inom geriatriken med 15 vårdplatser. Avdelningen bemannas med sjuksköterskor och undersköterskor under hela dygnet, och med läkare, paramedicinare och apotekare alla vardagar. Avdelningens särskilda uppdrag är att genomföra en trygg och säker utskrivning till den kommunala vården och omsorgen, och att vara en gemensam vårdplatsresurs för sjukhuset. I maj driftsattes ett nytt labb för perifer intervention vid bild- och funktionsmedicinskt centrum. Med detta labb beräknas ytterligare kapacitet om cirka 15 perifera interventionella ingrepp per vecka. Därmed har Akademiska säkrat kapacitet för sitt uppdrag gällande neurointerventionella ingrepp, inklusive trombektomier 1 för Uppsala och sjukvårdsregionen, där efterfrågan förväntas öka stort. Allt fler sjukdomar kan diagnostiseras och behandlas med interventionell radiologi, som innebär att man istället för öppen kirurgi opererar kärlen inifrån med kateter, som ofta förs in via ljumsken Akademiska sjukhuset har inrättat två kliniska utbildningsavdelningar där studenter på vårdprogram, till exempel blivande läkare, sjuksköterskor och fysioterapeuter, ska få bättre förutsättningar att träna teamarbete och få ökad kunskap om hur andra yrkesgrupper arbetar. Målet med kliniska utbildningsavdelningar, KUA, är att studenterna ska få arbeta tillsammans i en riktig klinisk miljö för att kunna skaffa sig kunskaper i teamarbete. På så sätt ger vi studenterna en förbättrad klinisk utbildning och bättre förberedelse för kommande yrkesutövning. Region Uppsala, Vårdförbundet och Kommunal träffade i maj en avsiktsförklaring för att tillsammans förbättra arbetsmiljön och göra vårdyrkena mer attraktiva. Samtidigt kom man överens om lokala kollektivavtal om arbetstider och ersättningar för vårdpersonal vid Akademiska sjukhuset. Ett exempel på utvecklingsområden är att arbetsgivaren ska titta på möjligheterna till ytterligare studielönsatsningar, möjligheter att underlätta för sjuksköterskor att kombinera forskning med kliniskt arbete och se över hur man kan utveckla de olika professionerna. De nya lokala kollektivavtalen innebär en förbättring jämfört med de nu gällande Akademiskamodellerna. Det är viktigt att medarbetarna får tid för återhämtning, att säkra kompetensen och att ge så stor rättvisa och så lika villkor som möjligt. 1 Trombektomi är en behandling av blodproppar vid stroke.

48 3 (1) BEDÖMNING AV UTFALL 217 Ekonomi i balans Tillgänglighet, förstabesök >69% Tillgänglighet, behandling/operation >76% Produktion jfr budget Medarbetare: Sjukfrånvaro > 6 dagar i procent Utfall 217 Kommentarer: Ekonomiska resultatet är minus 25 miljoner kronor jämfört med budget. Tillgängligheten till första besök är 8 % och till behandling/operation 78 %. Produktionen avviker negativt mot budget med 1,7 %. Den ackumulerade sjukfrånvaron minskar med,3%. Ekonomi Det ekonomiska resultatet 217 är minus 25 miljoner kronor. De ekonomiska förutsättningarna och planen för 217 utgick initialt från en relativt stabil intäktsutveckling där en försiktigt fastställd budget för riks- och regionintäkter innehöll en marginal, utifrån samma volym såld vård som 216. Intäkterna skulle finansiera strategiska satsningar för att hålla uppe produktionskapaciteten på sjukhuset såsom utskrivningsavdelning (21 mnkr), Samariterhemmets operation (9 mnkr), vidareutbildning av sjuksköterskor (14 mnkr), ST-läkarsatsning (1 mnkr) och löneöversyn utöver beslutat utrymme (21 mnkr). Resultatet 217 präglas dock av ekonomiska händelser som inträffade under slutet av året då ett systemfel upptäcktes som betingade rättningar av den externa faktureringen på motsvarande cirka 111 miljoner kronor, varav 18 miljoner kronor avser 216. I bokslutet kan konstateras att riks- och regionintäkten är,2 procent lägre än i bokslutet 216 och 1,2 procent högre än budget varför flera av de större strategiska satsningarna blev ofinansierade och faller ut negativt i resultatet. Sjukhusets bruttokostnadsutveckling är i löpande priser 5,2 procent. Av detta motsvarar cirka,9 procent förändringar i verksamhetsuppdraget och,5 procent nya uppdrag som beslutats under året och finansieras genom övriga intäkter. Egna strategiska satsningar under året utgör cirka,8 procent. Rensat för dessa effekter är kostnadsutvecklingen 3, procent. Kvarvarande kostnadsutveckling utöver landstingprisindex (LPIK) kan förklaras främst av ökade kostnader för inhyrd personal, medicinskt material, köpt vård och lokal- och fastigheter. Bokslut 217 Budget 217 Summa intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Utfall jfr budget Bokslut 216 Bokslut 217 jfr 216 Bokslut, tkr2 Kommentarer: Riks- och regionintäkterna har justerats för ett registreringsfel 216, totalt 18,2 miljoner kronor samt en. Slutreglering av den målrelaterade ersättningen 216, 1,6 miljoner kronor. Resultatet är om dessa poster exkluderas minus 185,4 miljoner kronor Riks- och regionintäkterna avviker positivt med 27 miljoner kronor (1,2 procent), trots den gjorda återbetalningen under året med cirka 111 miljoner kronor. Utfallet innehåller positiva effekter av intäkter från det fasta abonnemanget och intäkter från försäljning av läkarbesök. Kapacitetsproblemen under året, främst inom intensiv- och slutenvården där antalet vårddagar är lägre än budget, samt rättningen av ett registreringsfel från 216 påverkar dock utfallet negativt. Övriga intäkter avviker positivt med 41 miljoner kronor (,6 procent) mot budget. Intäktskravet för patientavgifter infrias inte men kompenseras av intäkter för nya uppdrag som beslutats under året såsom flytt av sjukvårdsteamet från kommunen, satsningar inom psykiatrin, kvinnosjukvården och medel till uppbyggnad av ett rehabiliteringscentrum. Intäkten från försäljning av laboratorie- och röntgentjänster följer budget. 2 En mer detaljerad resultaträkning för jämförelse mot budget och föregående år framgår av bilaga 5.

49 4 (1) Personalkostnader inklusive inhyrd personal avviker negativt med 22 miljoner kronor (4,3 %) mot budget. Personalförsörjningsproblem med behov av inhyrd personal och strategiska satsningar för att klara produktions- och tillgänglighetsmål har genererat kostnader utöver budget. Under året har inhyrd personal, främst sjuksköterskor, anlitats till en kostnad motsvarande 116 miljoner kronor vilket är i princip en fördubbling jämfört med 216. Kortsiktigt har genomförda satsningar på exempelvis betald utbildning för vidareutbildning av sjuksköterskor ökat behovet av inhyrd personal. Strategiska satsningar som gjorts under året är studielön till vidareutbildade sjuksköterskor, ST-satsningar inom bland annat akutsjukvården, lönesatsningar och Akademiskamodellen. Övriga kostnader avviker negativt med 54 miljoner kronor (1,4 %) mot budget. Kostnaden för köpt vård, medicinsk service, medicinskt material och lokal- och fastighetskostnader visar en negativ budgetavvikelse på cirka 119 miljoner kronor som delvis balanseras upp av positiva avvikelser mot budget för läkemedelskostnader, avskrivningar och övriga kostnader på 66 miljoner kronor. Kapacitetsproblemen genererar kostnadsökningar för köpt vård och medicinsk service utöver budget. Förutom en generell kostnadsökning gällande medicinskt material noteras ökade kostnader för implantat. Läkemedelskostnaden visar en positiv budgetavvikelse i paritet med lägre produktion under året, effekter av läkemedelsrabatter och inrättande av basförråd läkemedel. Förseningar gällande främst större investeringar i Framtidens Akademiska sjukhus (FAS) är den främsta förklaringen till att budgeten för avskrivningar inte utnyttjats enligt plan. Resultat i förhållande till föregående år justerat för jämförelsestörande poster Avv jmf med fgå (tkr) Bokslut 217 Bokslut 216* ,3% Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader ,1%,8% Summa kostnader Resultat ,6% Bokslut, tkr Summa intäkter Avv jmf med fgå (%) *Bokslut 216 justerat för väsentliga jämförelsestörande poster. Uppräkning av intäkter enligt LPIK 217, slutreglering av målrelaterad ersättning 216, beslutade verksamhetsförändringar i verksamhetsuppdraget 217, nya uppdrag under året, rättningar av fakturering 216 När resultatet 216 justerats för jämförelsestörande poster, se tabell ovan, har intäkterna minskat 31 miljoner kronor (,3 %) och kostnaderna har ökat med 141 miljoner kronor (1,6 %) mellan åren 216 och 217. Riks- och regionintäkter avviker med minus 45 miljoner kronor (2, %) mot föregående år vilket återspeglar volymminskningarna på 2,5 procent, främst inom slutenvården. Ökningen av övriga intäkter utgör ökad försäljning av laboratorietjänster. På kostnadssidan är det huvudsakligen personalkostnaden inklusive inhyrd personal som avviker. Ökningen kan förklaras av strategiska satsningar inom personalområdet för att långsiktigt säkerställa personalförsörjningen samt kostnader för dyra lösningar med inhyrd personal i syfte att klara tillgänglighets- och produktionsmål. Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar För 217 beviljades en investeringsram på 421 miljoner kronor, varav 117 miljoner kronor avsåg medel för Framtidens Akademiska sjukhus (FAS). Merparten av resterade beviljade medel hänförde sig till ersättningsutrustning och investeringar kopplade till it samt ny utrustning för de enheter som flyttade in i Hubben. Årets investeringar uppgår totalt till 298 miljoner kronor, vilket är 93 miljoner kronor högre än 216 och 123 miljoner kronor lägre än budget. Utfallet för FAS-projektet är 82 miljoner kronor vilket är 35 miljoner kronor lägre än budget vilket beror på att byggprocessen gällande ingång 1 har blivit försenat och därmed även utfallen gällande medicinsk teknisk utrustning. Övriga investeringar på sjukhuset uppgår till 215 miljoner kronor och då ingår inköp av persondatorer med 18 miljoner kronor som tidigare köptes in via driftbudget. De immateriella investeringarna har uppgått till,3 miljoner kronor 217.

50 5 (1) Medarbetare År 217 År 216 Antal årsarbetare, genomsnitt 6 9 Procentuell förändring Inhyrd personal, antal årsarbetare 1,6% Total sjukfrånvaro, procent År 217 5,42% Förändring Förändring, % enheter 5,75% -,33% År 216 Förändringen av antalet årsarbetare förklaras främst av utökade verksamhetsuppdrag och strategiska satsningar. Den relativt måttfulla ökningen förklaras av vakanser framförallt gällande sjuksköterskor vilket samtidigt förklarar ökade behovet av inhyrd personal. Inhyrd personal behövs för att upprätthålla uppdrag och produktionskapaciteten. Sjukhuset bedöms sakna cirka 1 sjuksköterskor, vilket motsvarar 3 procent, för att kunna säkerställa nödvändiga vårdplatser och operationskapacitet. Målsättningen är att växla inhyrd personal till egen personal vilket är ett arbete som kommer att intensifieras under 218. Den externa personalomsättningen har ökat något de senaste åren men nettoförändringen av antal anställda har varit ganska konstant. Detta mönster bröts 216 och framförallt gäller det sjuksköterskegruppen som uppvisar ett årligt underskott de senaste två åren på 9 anställda. Trenden visar att antalet sjuksköterskor som slutar ökar sakta medan även möjligheten att återbesätta vakanta tjänster minskar. Olika lösningar för att öka sjukhusets attraktivitet eller överbrygga problemet görs. Det gäller bland annat omfördelning av arbetsuppgifter till andra yrkeskategorier, t ex anställa receptarier, i syfte att optimera patientnära verksamhet. Ett rekryteringsteam har införts med uppdrag att avlasta vid rekrytering av framförallt sjuksköterskor och utlandsrekrytering, som stöd vid avrop av bemanningsföretag. Teamet ska öka aktiviteterna för att marknadsföra sjukhuset genom rekryteringsinsatser på mässor, event, sociala medier och presentationsmaterial. Sjukhuset ska bli en attraktivare arbetsgivare och har utifrån regionens plan påbörjat införandet av hälsofrämjande arbetsplats genom uppdaterade verktyg och stödmaterial. Den totala sjukfrånvaron ligger på en lägre nivå än föregående år. Sjukhuset har under senare år arbetat aktivt med åtgärder för att minska sjukfrånvaron vilket nu börjar ge positiv effekt. Här ingår ett projekt med fokus på långtidssjukfrånvaron i samarbete med företagshälsovården. Sjukhuset behöver fortsätta arbetet med åtgärder för att minska sjukfrånvaron och stärka närvaron. Minskat beroende av hyrpersonal och en ökad närvaro är viktiga förutsättningar för sjukhuset att klara sitt uppdrag och för att använda aktuell effektivisering av dyra hyrlösningar som ett sätt att skapa stabilare ekonomiska förutsättningar. Som exempel innebär 1, procentenheters minskad sjukfrånvaro drygt 9 årsarbetare i verksamheten och en utväxling av hyrpersonal motsvarande 1 miljoner kronor kan ersättas av motsvarande antal anställda till en kostnad som är 45 miljoner kronor lägre. Frigjort utrymme kan användas för att skapa en stabilare och uthålligare ekonomisk bas i verksamheten. Sjukhuset genomför större utbildningssatsningar för att utbilda specialistsjuksköterskor med lön under utbildningstiden. Det är positivt för den långsiktiga kompetensförsörjningen och för vår framtida förmåga att växla ut ofördelaktiga lösningar med inhyrd personal. Under hösten 217 utökades antal utbildningsplatser med lön från 35 till 6 platser. För 217 ökade kostnaden med 13,7 miljoner kronor jämfört med 216 varav regionen bidrog med 5,4 miljoner kronor mer än föregående år. Kortsiktigt har utbildningssatsningen medfört en extra belastning på verksamheten då ännu fler resurser har tagits ur produktion och det tar lång tid att återbesätta tjänster. Detta gäller bland annat inom verksamhetsområdena kirurgi och hjärt-, lungmedicin och klinisk fysiologi. Regionen har inrättat ett kliniskt utvecklingsår (KUÅ) för nyanställda sjuksköterskor som just avslutat sin utbildning. Under 217 beräknas åtgått ca 17 årsarbetare en minskning med ca 2 årsarbetare jämfört med 216. KUÅ fyller en viktig funktion för sjukhuset, men avdelningar med fler nyanställda belastas hårt. Utöver det har sjukhuset arbetat med att ta fram en kompetensmodell för i första hand sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, barnmorskor och röntgensjuksköterskor. Under hösten genomfördes bland annat en workshop med avdelningscheferna. Ett mentorsprogram för chefer där totalt 16 par (mentor/adept) har startat under året.

51 6 (1) Under217satsadesjukhusetsärskilt på en utökning av antaletst-läkaremed1 tjänster(12 mnkr) främstför att öka antaletsomblir akutläkaresamtatt tillgodosesmåspecialiteterskompetenserkan upprätthållas.underåret genomfördesävenen administrativsamordningav de så kallade ryggsäcksdoktor erna, ST-läkarefrån regionenoch övriga landetsomutbildaspå sjukhuset.det nya samarbetsavtalet som tecknades215i samverkansnämnden krävdedetta för en överblick. Avtalet förväntasge ökadekostnaderför sjukhusetframöver.en liknandesamordningf ör regionens egnast-läkarehar ävengjorts. REGION FÖR ALLA - TILLGÄNGLIGHET OCH K VALITET Diagram:IndikatorernaAndelenväntandepatientersomfår sitt förstabesökinom 9 dagar3 och Andelenväntande patientersomfår sin behandling/operation påbörjadinom 9 dagar4 Diagram:Återbesök,överbeläggningar, beläggningsgrad samtutlokaliseringar 3 Vid en remisstill denplaneradespecialiseradevårdenska patientenfå en tid för besökinom 9 dagar. Vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217är att värdetska öka. 4 Efter beslutom behandling,till exempelen operation,ska patientenfå en tid till detta inom 9 dagar. Vårdgarantinsägeratt 1 procentav patienternaska få en tid inom 9 dagar. Målet för 217är att värdetska öka.

52 7 (1) *I diagrammeträknaspatientersom flyttas till utskrivningsavdelningen inte som utlokaliserade,gäller från och med april. Produktion : Sjukhusetuppfyller inte måletatt producerai enlighetmedplan. Den totalaproduktionenavviker negativt med vårdkontakter(1,7 %). Framföralltär det slutenvårdenoch övriga besöksom inte uppnår budget. Även jämfört med 216 årsutfall avviker sjukhusetnegativtmed2 783 kontakter(,6%). Slutenvård Slutenvårdenavviker med2 626 kontakter(5,1 %) varavriks- och region minus932 kontakter(6,8 %) och C-län minus (4,4 %) kontakter.jämfört med216årsutfall avviker sjukhusetnegativtmed4 688 kontakter(5,3 %). Under217har sjukhusethaft en ännumer ansträngdvårdplatssituationjämfört med216. I genomsnitthar sjukhuset underåret haft mellan färre disponiblavårdplatserjämfört medplanerat.vårdplatsproblematiken har ökat under höstendå mellan 8 95 vårdplatservarit stängda. De stängdavårdplatsernaberorfrämst på sjuksköterskebrist.

53 8 (1) Produktionseffekten av de stängda vårdplatserna har dämpats tack vare både högre beläggning och kortare medelvårdtid. Åtgärder för att hantera minskat antal vårdplatser Etableringen av utskrivningsavdelningen inom geriatriken har skapat en effektivare vårdplatskoordinering Förbättrat samarbete med Uppsala kommun kring snabbare utskrivningsprocess vilket har frigjort ca 2 vårdplatser under hösten Förbättrad vårdplastkoordinering via åtgärdslista vid olika beläggningssituationer Förstärkning av antalet vårdplatser under influensaperioden inom infektion Polikliniseringen har fortsatt inom flera områden vilket har minskat trycket på slutenvården Utökad operationskapacitet på Samariterhemmet för dagvård och kortvård Utökat samarbete med Lasarettet i Enköping kring operationsverksamheten Öppenvård Öppenvården avviker negativt med kontakter (1,4 %) varav övriga besök avser hela underskottet minus kontakter. Avvikelsen för övriga besök beror framförallt på kapacitetsproblem inom psykiatrin och inom strålbehandlingsverksamheten. Inom strålbehandlingen noteras en förstärkt kapacitet under senare delen av året. Införandet av Cosmic R8.1 tyder på en viss minskning av besök främst läkarbesök under hösten men även övriga besök och operationer har till viss del påverkats. Den förväntade ökningen av antalet besök uteblev trots de särskilda satsningar som gjorts inom verksamhetsområden specialmedicin, neurologi, ögonsjukvård och öron-, näs och halssjukdomar. Extra öppethållande under november och december bidrog till en viss återhämtning. Tillgänglighet öppenvård: Sjukhuset uppnår målet med en ökad tillgänglighet för nybesök jämfört med samma period 216. Under alla månader 217 har sjukhuset haft en bättre tillgänglighet än 216. Nybesöken var 8 procent i december 217 jämfört med 69 procent i december 216. Även antalet som har väntat längre än 3 månader har minskat med 59 procent. Samtidigt är antalet inkommande remisser lika många som 216. Under 217 har 2 6 (+1,8 %) fler patienter behandlats av läkare. Sektionerna neurologi och plastikkirurgi samt verksamhetsområdena handkirurgi- och ortopedi, ögonsjukdomar och öron-, näs- och halssjukdomar har förbättrat sig markant. Främst har satsningar med rekrytering av fler läkare samt arbetet med väntelistan givit effekt. Undantag från den positiva utvecklingen är verksamhetsområde rehabiliteringsmedicin- och smärtcentrum som har haft problem med att rekrytera smärtspecialister under hela året. Sjukhusets mottagningsråd arbetar för att öka tillgängligheten och förbättra kvalitet och utveckla verksamheten. Tillgänglighetsnätverket som startade 216 har under året arbetat för enhetlig hantering av remisser, väntelistor och registreringar. Utveckla samarbetet med Lasarettet i Enköping fortsätter såsom den delade fotväntelistan. Andra samarbetspartners har varit Elisabet sjukhuset och vårdgarantienheten för vidareslussning av väntande patienter. Projekt som har utvecklats under året och som kommer att bidra till ökad tillgänglighet 218 omfattar hudmottagningen med inriktning på teamarbete samt hjärtsjukvård med inriktning på remisshantering. Tillgänglighet operation/behandling: Sjukhuset uppnår målet med en ökad tillgänglighet för operation/behandling jämfört med samma period 216. Under alla månader 217 har sjukhuset haft en bättre tillgänglighet än 216. Antalet operationer är i nivå med 216 men antalet operationer i slutenvården har minskat med 83 stycken (4,7 %). Andelen väntande som erhåller operation inom vårdgarantin 9 dagar är i december 78 procent (76 % december 216) men det är 179 fler personer (4,6 %) som väntar på operation/behandling jämfört med 216. Sektionerna neurokirurgi, plastikkirurgi och hud har förbättrat sig mest under året efter särskilda satsningar för att öka tillgängligheten. Sjukhusets operationsråd och även slutenvårdsråd har under året fortsatt sitt arbete med att öka tillgängligheten och förbättra kvalitén.

54 9 (1) ÅTERRAPPORTERING AV UPPDRAGEN I RPB 217 Av de 29 uppdrag som följs upp, bedöms 28 uppnå fastställt mål 217. Ett uppdrag har inte kunnat genomföras 217 då programmet som uppdraget bygger på ännu inte är framtaget. ÅTERRAPPORTERING AV INDIKATORER I RPB 217 Av de 3 indikatorer som mäts, bedöms 14 uppnå fastställt mål indikatorer har inte nått målet, varav fem ligger inom +/- 2 procent. För en indikator kan värde inte redovisas, detta beror på att infektionsverktyget inte har kunnat användas sedan uppgraderingen till Cosmic R8.1. ÅTERRAPPORTERING AV DE AV NÄMNDERNA BESLUTADE 3X3 UPPDRAGEN Genomförandet av de av nämnderna beslutade 3x3-uppdragen redovisas i bilaga 3. Sju av de nio uppdragen har genomförts, två bedöms inte ha genomförts fullt ut. Fem av uppdragen finns också uppräknade i RPB. ÅTERRAPPORTERING AV INTERNKONTROLLARBETET Sjukhusstyrelsens internkontrollplan för 217 innefattar sju kontrollaktiviteter som berör Akademiska sjukhuset. Av dessa har två planerade åtgärdsplaner inte tagits fram och en kontrollaktivitet har testats, men rutinen som sådan bedöms inte tillräckligt etablerad och behöver därtill utvecklas för att fungera optimalt. Dessa tre kontrollaktiviteter finns med i internkontrollplanen för 218. En kontrollaktivitet testas av resurscentrum. Tre kontrollaktiviteter har testats med tillfredsställande resultat. ÅTERRAPPORTERING MILJÖ Av de fem indikatorer som mäts bedöms två uppnå fastställda mål. Två uppdrag har inte uppnåtts. Ett uppdrag går åt rätt håll, men uppfyller inte målet. RIKTAD FRÅGA- REDOVISA ARBETET RÖRANDE ÄMNET HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Vi har reviderat vårdprogrammet så det omfattar även det hedersrelaterade våldet. Akademiska sjukhuset startade vecka 49 under Vårdens vecka mot våld 217 en stor utbildningssatsning för samtliga medarbetare som kommer fortsätta under 218 där utbildningspaket distribuerats till >2 enheter på sjukhuset, föreläsningar hållits för medarbetare och information gått ut i press och sociala medier. Förutom kompetenssatsningen finns möjligheten för yrkesverksamma att kontakta Kvinnofridsenheten, Nationellt centrum för kvinnofrid, vid frågor om handläggning. Möjlighet att hänvisa patienter finns också till kvinnofridsmottagningen, både akut och för ett planerat besök. Enskilt samtal och vid behov professionell tolk/telefontolk ingår sedan tidigare i sjukhusets rutiner för att skapa möjlighet för kvinnan att berätta och tala fritt. Per Elowsson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

55 1 (1) BILAGOR Bilaga 1 Uppdrag RPB Bilaga 2 Indikatorer måluppfyllelse Bilaga 3 3x3 uppdrag måluppfyllelse Bilaga 4 Internkontroll Bilaga 5 Resultaträkning med noter Bilaga 6 Riks och regionintäkter Bilaga 7 Produktionstabell Bilaga 8 Produktionsutfall Bilaga 9 måluppfyllelse miljömål

56 Bilaga 1 BILAGA 1 UPPDRAG RPB Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Uppdraget är genomfört under 217 = Uppdraget är inte genomfört under 217 Akademiska sjukhusets uppdrag i regionplan och budget En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Uppdrag Den information som ges vid utskrivning ska tydliggöras under 217. Likaså information till patienten om sjukhusvistelsen och kommande besök och behandlingar. Kommentar: Informationen som lämnas till patienter och vårdgivare har förtydligats som ett led i arbetet med införandet av Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Arbetet har bedrivits på bred front i samarbete med kommuner och primärvård. Informationssystemen har anpassats, nya rutindokument, journalmallar samt informationsmaterial har utarbetats. Nyckelpersoner har utbildats. Tillsammans med övriga förvaltningar och samtliga kommuner har sjukhuset också deltagit i workshops för utbildning och diskussion om samarbetet vid utskrivningar av patienter från den slutna vården. Sjukhuset har också varit representerad i styr- och arbetsgrupp för detta arbete. Fortsatt medverkan i regionövergripande uppföljning är inplanerad. Aktiviteterna i Handlingsplanen för stöd till anhöriga barn och vuxna ska genomföras. Kommentar: Genomförande av handlingsplan pågår successivt. Sökord för anhörigstöd finns nu i journalsystemet Cosmic och så småningom kommer det gå att följa måluppfyllelsen. Arbetet med värdebaserad vård ska utökas under 217 och innehålla minst ett psykiatriskt område. Kommentar: Utökat enligt plan. Åtgärder och aktiviteter utifrån likabehandlingsplanen ska genomföras under 217. Kommentar: Akademiska sjukhuset har tagit fram en likabehandlingsplan med mål att vården ska genomsyras av ett jämlikt förhållningssätt där alla patienter får likvärdig vård av samma kvalitet vad gäller de sju diskriminerings- Bedömning

57 grunderna. Där tydliggörs arbetet med bemötande och tillgänglighet och kravet på att arbetet i alla faser ska genomsyras av ett jämlikt förhållningssätt. Utvärdering sker könsuppdelat och i patientenkäter och i andra uppföljningar sker utvärderingarna utifrån dessa förhållningssätt. Åtgärder och aktiviteter utifrån det funktionshinderpolitiska programmet ska genomföras under Kommentar: Inget program är framtaget i nuläget. Programmet kommer att integreras och skrivas in i regionens likabehandlingsplan. För att kunna följa upp att Region Uppsala bedriver en jämställd vård ska, där det är relevant, statistik redovisas könsuppdelad. Kommentar: Könsuppdelad statistik finns och används inom de områden där det har varit möjligt att införa. Under 217 ska en närvårdsverksamhet öppnas i Tierp. Kommentar: Avtal har tecknats med Tierps kommun om samfinansiering och verksamhetens innehåll. På 3 av 6 planerade vårdplatser påbörjades närvård i november 217. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Som ett led i arbetet med att korta väntetiderna ska Akademiska sjukhusets och Lasarettet i Enköpings samarbete utvecklas under året. Kommentar: Inom ramen för samarbetet finns en arbetsgrupp inom området operation vars uppgift är att säkerställa ett optimalt utnyttjande av samlade operationsresurser. En styrgrupp med respektive förvaltningschefer, vissa stabsresurser och ett urval av verksamhetschefer har träffats löpande under året för att säkerställa fortsatt framdrift av samarbetet. Samarbetet har utvecklats gällande exempelvis den kring ST-läkare där ett förslag lämnats till Region Uppsala. Även i övrigt har den gemensamma kompetensförsörjningen utvecklats vad gäller exempelvis en gemensamt rekryterad fotkirurg. Möjligtvis finns i nuläget en lösning även på uppdraget gällande ögon. Länsradiologiskt samarbete har påbörjats under 217 med gemensamma köer.

58 Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet (*En växande region). Kommentar: Sjukhuset har under året genomfört analys av områden med återkommande och långsiktiga tillgänglighetsproblem. Riktade insatser har genomförts via insatser av personella stödresurser, särskilda genomlysningar med uppdrag att lägga fram åtgärdsplaner, bättre samordning via de olika råden för slutenvård, operation och mottagning. Bedriver hälso- och sjukvård med hög patientsäkerhet. Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Kommentar: Under 217 har sjukhuset följt Handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner på Akademiska sjukhuset Det innebär att på sjukhusnivå följa upp och utvärdera sjukhusets VRI-resultat, samt att säkerställa att riskhantering, riskanalyser och händelseanalyser genomförs enligt sjukhuset rutiner, att samarbeta med vårdhygien, samt att genomföra patientsäkerhetsronder. Motsvarande arbete är gjort på verksamhetsnivå. På liknande sätt arbetar sjukhuset med perspektiven patientdelaktighet, kompetens och utbildning, lokaler och städning. Dessutom har ett aktivt arbete genomförts inom alla verksamhetsområden för att minska antalet vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Arbetet med att minska central infartsrelaterad sepsis har framskridit liksom satsningar med Rena händer räddar liv. Punktprevalensmätningar har genomförts liksom arbete med infektionsverktyget och markörbaserad journalgranskning. Speciella satsningar har gjorts inom verksamheter som behöver extra stöd i sitt arbete för att ta fram handlingsplaner och aktiviteter och därefter har uppföljande kontroller genomförts. Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Kommentar: Under året har den stora satsningen med patientsäkerhetsutbildning fortgått och cirka 2 personer har nu genomgått alla delar i den fyra dagar långa chefsutbildningen. I utbildningen ingår för varje deltagare att planera för ett förbättringsarbete och utvärdering visar att ca 75% av dess arbeten är genomförda. Utöver det har den motsvarande e-utbildningen för samtliga medarbetare använts flitigt. I samband med avvikelser har händelseanalyser genomförts och utifrån händelserna förändring av rutiner för att minska risker att liknande händelser ska ske igen. En viktig del i det förebyggande arbetet är det som görs inom handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner. Under 217 ska det suicidpreventiva arbetet utvecklas, speciellt inom verksamhetsområdet psykiatri. Kommentar: Under 217 gjordes en analys av vilka suicidpreventiva åtgärder som bedöms vara prioriterade att implementera. Arbetet har påbörjats

59 med att samordna sökord i ny journalmall och samarbete med primärvården inom ramen för programrådet depression och ångest har inletts. Psykiatrin avvaktar övrig implementering av prioriterade åtgärder i väntan på att regional handlingsplan fastställs, först då kan samordning ske. Alla medarbetare ska ta del av webbaserad utbildning, något som också följs upp på patientsäkerhetsronder. Ett flertal mottagningar har gått fördjupade utbildningar i suicidpreventiva arbetssätt. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). Tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas under 217 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. Kommentar: Under året har verksamheten med direktinläggning på avdelning 3 A konsoliderats och geriatriks specialistkompetens finns tillgänglig för inläggningsbeslut vardagar kl Närvårdsverksamheten i Tierp har direktinläggning dygnet runt. Utskrivningsavdelningen frigör regelbundet vårdplatser bl.a. på akutavdelningar och medverkar till att väntetiderna hålls nere på akuten. Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Under 217 ska Region Uppsala, i samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst, utveckla och förstärka tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos barn och unga. Kommentar: Psykiatrin har medverkat i den kartläggning som gjorts av Regionkontoret med hjälp av konsulter kring insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Under 217 ska Region Uppsala utveckla sitt samarbete med kommunernas elevhälsa och socialtjänst kring barn och ungdomar med missbruksproblem. Kommentar: Psykiatrin har medverkat i den utredning som Regionkontoret utfört med hjälp av konsulter. Ett konkret förslag är framtaget och kommer att presenteras för sjukhusstyrelsen för beslut i mars 218. Utredningsförslaget bygger på ett integrerat samarbete med socialtjänsten. Utöver utredningen har det systematiska arbetet med tidig upptäckt av missbruksproblem utvecklats. Åtgärder för att stärka barn och ungas psykiska hälsa ska genomföras under 217. Kommentar: Psykiatrin har medverkat vid uppföljning av den regionala handlingsplanen för psykisk hälsa samt framtagandet av ny handlingsplan för 218. Aktiviteter som under 217 legat på specialistnivån har varit att BUP varit delaktiga i den av Uppsala kommun initierade utredning/översättning av arbetsmetoden Vård och stödsamordning (VOSS) för unga. Det systematiska

60 arbetet med drogscreeningen för ungdomar inom BUP har förbättrats. Gällande uppfylla krav för den förstärkta vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin har BUP haft svårigheter att uppnå målnivåerna. Under 217 ska det erbjudas ett kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner. Förtydligande till uppdrag om kvalitetssäkrat utbud på ungdomsmottagningarna: Hälsa och habilitering ansvarar för samordning av ungdomsmottagningarna i länet. Akademiska sjukhuset ska utifrån sitt uppdrag att driva ungdomsmottagning samarbeta med Hälsa och habilitering. Kommentar: Arbetet har påbörjats i och med att beslut fattats i vårdstyrelsen i juni 217 om att samordningsansvaret för samtliga ungdomsmottagningarna i länet flyttas över till Ungdomsmottagningen City from 218. I samband med detta sker även resursförstärkning för att säkerställa jämlikt utbud av psykosocialt stöd på samtliga ungdomsmottagningar i Uppsala län. Planeringen för detta arbete har pågått i samarbete med Hälsa och habilitering under hösten 217. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Under 217 ska kompetensbaserad rekryteringsprocess användas vid samtliga rekryteringar för att minska risken för diskriminering och öka möjligheten att hitta nya medarbetare. Kommentar: Mallar och stödmaterial har uppdaterats och finns tillgängligt för alla som rekryterar. På Regionövergripande nivå pågår en anpassning av rekryteringsverktyget Brand Management. Ett enkelt och användarvänligt digitalt stöd är en förutsättning för att säkra processen i alla led. Region Uppsala ska under 217 bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete och skapa förutsättningar för att uppnå hälsofrämjande arbetsplatser. Kommentar: Implementering har skett utifrån den regiongemensamma planering som fanns. Verktyg och stödmaterial på Navet har uppdaterats eller helt bytts ut. Pris för hälsofrämjande arbetsplatser har utdelats för första gången i Regionen och föreläsningar utifrån medarbetarenkätens resultat har erbjudits/ erbjuds chefer och medarbetare under HT -17/feb -18. Tidsplanen under hösten förskjuten pga Cosmicinförandet. Planering finns för hur roller och systematik i arbetsmiljöarbetet ska förtydligas ytterligare på Akademiska sjukhuset under 218. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har försenats pga att medarbetarenkäten inte kunde genomföras. Den processorienterade ledningsplattformen ska användas såväl vid introduktion av nya chefer som i utveckling och uppföljning av befintliga chefer och ledare.

61 Kommentar: Chefsuppdragen har uppdaterats utifrån ledarplattformen. Arbete pågår med en ny strukturerad chefsintroduktion i sjukhusadministrationens processer. Planerad start under mars 218. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa. Uppdrag Under 217 ska arbetet påbörjas med att implementera den regionsövergripande ehälsostrategin. Kommentar: Arbetet pågår. Under 217 ska Region Uppsala införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster för såväl verksamhet som invånare och patienter. (* En nyskapande region) Kommentar: Införande i huvudsak enligt plan avseende verksamhet och till största delen patienter. Användandet har ökat. Är ledande inom kunskapsstyrd vård Programråd ska upprättas inom områden där nationella riktlinjer publiceras under året. Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Sjukhusens roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Sjukhuset representeras av medarbetare av olika professioner inom berörda programråd och deltar aktivt i deras regionövergripande arbete. Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp. Förtydligande till uppdrag om programråd: Programråden initieras och drivs från enheten för kunskapsstöd. Sjukhusens roll är att delta i programrådens arbete. Kommentar: Sjukhuset leder programråd och representeras av medarbetare av olika professioner inom berörda programråd och deltar aktivt i deras regionövergripande arbete. Levnadsvanearbetet ska integreras i de regionövergripande kliniska processer som arbetas fram i programråden under 217. Kommentar: Akademiska har representation i Programråd Sjukdomsförebyggande metoder och deltar i arbetet med att inkludera levnadsvanearbetet i de regionövergripande kliniska processerna. En vårdöversikt för tobak har under hösten tagits fram och kommer att implementeras i sjukhusets arbete med levnadsvanor. Bedömning

62 Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Under 217 ska initiativ tas för att utveckla samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro Kommentar: Samarbete kring ett gemensamt externt uppdrag. Klinikerna bidrar tillsammans till det Nationella kunskapsstödet till primärvården, där AMM Uppsala och AMM Örebro ansvarar för ämnesområdet Arbets- och miljömedicin. Arbete påbörjades under 217 och fortsätter under 218. Ledningsgrupperna har diskuterat gemensamma projekt och utbildningar. Professionsmöten planerat och genomfört i samband med nationellt möte HT 217 med fortsättning VT 218, där klinikernas olika professioner möts för kunskapsutbyte och diskussioner kring samarbete med gemensamma utbildningsinsatser inom sjukvårdsregionen. Forskningssamarbeten mellan de två klinikerna fortlöper. Samarbete kring utformande av kurser för ST inom Arbets- och miljömedicin t.ex. när det gäller riskkommunikation. Bidrar till att skapa förutsättningar för näringslivet att fortsätta växa, med särskilt fokus på life science, energisektorn och gröna näringar. För att stärka åtagandet gentemot life science-industrin ska Innovation Akademiska stärkas och utvecklas. Kommentar: Under året har ny chef rekryterats dessutom pågår rekrytering av ytterligare två medarbetare. IA har levererat enligt plan inom de projekt där de varit involverade. Verksamheten har utvecklats från att vara helt inriktad på Akademiska sjukhuset till att även involvera andra delar av hälso- och sjukvården inom Region Uppsala och då främst primärvården. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar utveckling Uppdrag Region Uppsala ska under 217 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Kommentar: Under 217 har förskrivningen av diklofenak minskat med 15 % och förskrivningen av fluorokinoloner med 8 % jämfört med 216. Arbetet med att undersöka metoder för att minska utsläppen av läkemedelsrester och resistenta bakterier fortgår. Metoden med enzymtoalettblock som genomfördes 216 har utvärderats under 217 och ett större försök planeras under våren 218. Metoden med ozonrening har utvärderats i labbskala med lovande resultat under 217 och det planeras för en pilotanläggning på plats på sjukhusområdet under hösten 218. Bedömning

63 Under 217 har ett nytt kemikaliesystem införts på sjukhuset och en inventering av sjukhusets alla kemiska produkter har till största delen genomförts. Vid upphandlingar ska krav ställas för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Kommentar: En lista har tidigare tagits fram för att bedöma vilka upphandlingar som är prioriterade ur miljösynpunkt. Miljöstrategier på regionkontoret ställer krav i dessa upphandlingar. Under 217 togs ett nationellt beslut om samarbete med uppföljning av miljökrav i upphandlingar där Region Uppsala ska medverka.

64 Bilaga 2 BILAGA 2 INDIKATORER MÅLUPPFYLLELSE Nedanstående symboler används vid bedömningen: Ej bättre eller sämre än målvärdet (+- 2%) Bättre än målvärdet (+-2%) Sämre än målvärdet (+-2 %) En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus 214 F1.1 Delaktighet och involvering Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: NPE har pga. ICQulitys konkurs inte genomförts som planerat. Mätningen från 216 omfattar fler indikatorer än den som genomfördes 217, därmed går det inte att jämföra 216 och 217. Varje mätning redovisas för sig. Specialiserad öppenvård % % Specialiserad slutenvård % % Akutmottagningar % 217 Finns inget resultat

65 F1.2 Respekt och bemötande ,3 % Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: se F1.1. Specialiserad öppenvård % % Specialiserad slutenvård % % Akutmottagningarna % 217 Finns inget resultat F1.3 Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågats om levnadsvanor 14,8 % Värdet ska öka Kommentar vid avvikelse: Rapportunderlaget för 216 har justerats till 14,3 (17,3) enligt SAS-rapport och efter kontakt med beslutsstöd. I resultatet ingår frågor om otillräcklig fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor och tobaksbruk, det finns ej alkohol och det saknas samlat könsuppdelat utdata, det finns ännu bara på regionnivå. Det är ett pågående arbete för att öka andelen screenade patienter samt att säkerställa dokumentation. Dokumentationsmallarna ändrades för Akademiska under 216 varvid det finns resultatet för 217 som inte är riktigt jämförbart med 216. Rutinen för landstinget är att man inte ställer frågan om den är ställd inom annan förvaltning, dvs de patienter som kommer till sjukhuset har i flertalet fall tillfrågats inom primärvården och då ställs inte frågan på nytt utan man utgår från det som är dokumenterat.

66 Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet F2.3 Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar Utfall 217 totalt 7 % 71 % 65 % 74% Värdet ska öka 7 % 77 % 73 % 76% Värdet ska öka 51,5 min 43 min 5 min 42 min Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Kommentar vid avvikelse: F2.4 Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar Kommentar vid avvikelse: F2.6 God strokevård. Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke 58 min 4 min 4 min Kommentar vid avvikelse: Kvinnorna var mer multisjuka och krävde större medicinska överväganden, därav tidsskillnaden jämfört utfallet för män.

67 Bedriver vård med hög patientsäkerhet F3.1 Antal vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen ,1 % 3,9 % 3,6 % Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Ska minska - Kommentar vid avvikelse: Infektionsverktyget har inte kunnat användas sedan uppgraderingen till Cosmic R8.1. F3.2 Andelen vårdrelaterade infektioner *= för hela ,6 % 13 % 1,2 % 9,7% Ska minska 84,3 % 83,9 % 8,9 % 82,7 % 9% Kommentar vid avvikelse: F3.3 Följsamhet till basala hygienrutiner *= för hela 217 Kommentar vid avvikelse: Vid prevalensmätningen som redovisades till SKL i mars 217 gällande följsamhet till hygienrutiner, uppnådde inte personalen sjukhusets mål på 9 %. Följsamheten har ökat men är fortfarande ej tillfredsställande. Förbättringsarbete pågår för de verksamheter som inte når målen. F3.4 Följsamhet till klädregler *= för hela ,6 % 96,3 % 95,7 % 95,7 % Kommentar vid avvikelse: Målet för följsamhet till klädregler höjdes från 95%, 216, till 97%, %

68 F3.5 Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 7, Ska minska Ska minska Kommentar vid avvikelse: F3.6 Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre. Kommentar vid avvikelse: Mindre ökning som kommer att analyseras. F3.7 Andelen ddd av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. Kommentar vid avvikelse: 5,87 % 5,13 % 5,98 % 6,7 % Ska öka Bedömning

69 Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå F4.5 Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus för patienter som är 65 år och äldre Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Ska minska Kommentar vid avvikelse: Utvecklingen med ett stärkt hemtagande har ökat under andra halvåret 217. Under årets inledning var det ett större antal. Sjukhuset har arbetat i projekt med Uppsala kommun vilket bidragit till en positiv utveckling. Från 218 gäller ny lagstiftning med stärkta krav på processen. F4.6 Utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre ,2 % 7,6 % 7,7 % 7,5 % Ska minska Kommentar vid avvikelse: Frågan behöver bevakas inom ramen för effektivare utskrivningsprocess. Sjukhuset har etablerat en utskrivningsavdelning under 217 som inordnats i verksamhetsområde geriatrik. F4.7 Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser (exkl. psyk). 1,2% 1,8 % 2,3 % Ska minska 4% Kommentar vid avvikelse: Utfallet är sämre än målvärdet. Detta främst på grund av problem med vårdplatser vilket påverkar utlokaliseringarna. F4.8 Oplanerad återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Kommentar vid avvikelse: - - 9,7 % 8,8 % 8,5% 9,1% Ska minska

70 Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde F5.1 Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar inom psykiatrin Utfall 217 totalt 95 % 87 % 74 % 94 % ,3 % 1,4 % 93 % 97 % 95 % 41 % Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Ska öka Kommentar vid avvikelse: F5.2 Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård 1,7 % 1,1 % Ska minska Kommentar vid avvikelse: F5.4 Andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar Ska öka Kommentar vid avvikelse: Under 217 hade barn- och ungdomspsykiatrin en högre personalomsättning än tidigare och särskilt i samband med sommaren hade verksamheten mycket svårt att uppfylla den förstärkta vårdgarantin. Rekryteringsläget ser nu bättre ut och statistiken förbättras månad för månad. Även andra åtgärder pågår såsom ett utökat vårdutbud med fler gruppbehandlingar och mottagningsöppet på helger.

71 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö F8.1 Hållbart medarbetarengagemang, index Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde Ska öka Bedömning Kommentar vid avvikelse: Den totala svarsfrekvensen är låg (39 %). Vi kan därför inte utgå från att resultatet är representativt för våra verksamheter. Anledningen till det stora bortfallet beror säkerligen på den korta framförhållningen, men också att ingen listbearbetning hanns med. Detta resulterade i att även föräldralediga, studielediga och långtidssjukskrivna med flera fick enkäten och sannolikt inte har svarat på HME-undersökningen. F8.2 Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Ska öka Ska öka Ska öka Kommentar vid avvikelse: se F8.1. F8.3 Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Kommentar vid avvikelse: se F8.1. F8.4 Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Kommentar vid avvikelse: se F8.1.

72 En nyskapande region Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet N1.1 Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning 91 Kommentar vid avvikelse: Beror dels på en nedgång som setts i hela landet under året men dessutom på kapacitetsproblem inom AS som inneburit att sjukhuset tvingats tacka nej till deltagande i flera studier. N1.2 Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier Skapar basvärde 5 Förbättrad placering Kommentar vid avvikelse: N1.3.1 Akademiska sjukhusets placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) ATranking. Kommentar vid avvikelse: 51

73 Är ledande inom E-hälsa 214 N2.1 Antalet enheter som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster Utfall 217 totalt Antalet ska öka 8 17 Antalet ska öka Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde 217 Bedömning Kommentar vid avvikelse: N2.2 Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid). Kommentar vid avvikelse: Är ledande inom kunskapsstyrd vård N3.1 Antal påbörjade Health Technology Asses-ments-samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ). Kommentar vid avvikelse: Utfall 217 totalt Utfall Kvinnor Utfall män Målvärde Bedömning

74 Bilaga 3 BILAGA 3 3X3 UPPDRAG MÅLUPPFYLLELSE Nedanstående symboler används vid bedömningen: = Uppdraget är genomfört under 217 = Uppdraget är inte genomfört under 217 Akademiska sjukhuset En region för alla - uppdrag Bedömning Utifrån ett gemensamt länssjukvårdsuppdrag ska sjukhusens produktionsplanering och köer under 217 samordnas för stärkt tillgänglighet och effektivt resursutnyttjande. Kommentar: Sjukhusen har inom ramen för etablerad samverkan närmat sig varandra i frågor som gäller produktionsplanering och köer. Mest utvecklad samplanering är det vad gäller gemensam operationsverksamhet. Det finns en gemensam fotväntelista för de båda sjukhusen. Det av sjukhusstyrelsen beslutade verksamhetsuppdraget utgör ett viktigt styrdokument som tydliggör ytan för samverkan mellan sjukhusen. Under 217 ska alla berörda verksamheter vidta åtgärder i syfte att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Kommentar: Under året har den stora satsningen med patientsäkerhetsutbildning fortgått och cirka 2 personer har nu genomgått alla delar i den fyra dagar långa chefsutbildningen. I utbildningen ingår för varje deltagare att planera för ett förbättringsarbete och utvärdering visar att ca 75% av dess arbeten är genomförda. Utöver det har den motsvarande e-utbildningen för samtliga medarbetare använts flitigt. I samband med avvikelser har händelseanalyser genomförts och utifrån händelserna förändring av rutiner för att minska risker att liknande händelser ska ske igen. En viktig del i det förebyggande arbetet är det som görs inom handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner. Under 217 ska det, inom varje programråd, utvecklas indikatorer för uppföljning och förbättringsarbete inom respektive sjukdomsgrupp.5 Kommentar: Sjukhuset representeras av medarbetare av olika professioner inom berörda programråd och deltar aktivt i deras regionövergripande arbete. En nyskapande region uppdrag Bedömning Akademiska sjukhuset ska starta upp två kliniska utbildningsavdelningar (KUA) under Förtydligande till uppdragen: programråden initieras och drivs från Enheten för kunskapsstöd. Förvaltningarnas roll är att delta i programrådens arbete. 6 Detta är avdelningar där vanliga patienter sköts om av olika studentkategorier, exempelvis läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster. Studenterna står för vården men bakom dem finns erfarna lärare och kliniker. Studenterna får möta patienterna och ge förslag på behandling. Avdelningar av detta slag är populära bland patienterna och studenterna får en aktiv roll i arbetet istället för en passiv roll

75 Kommentar: I början av 217 startade två KUA inom VO Geriatrik, den ena i Uppsala, den andra i Tierp. Efter arbete i projektform initialt övergick verksamheten från oktober till förvaltning och del av ordinarie verksamhet. Akademiska sjukhuset ska under 217 arbeta med att ta fram en beskrivning kring vad som ska ingå i ett Centre of excellence7 samt undersöka om det finns fler områden på sjukhuset som uppfyller de framtagna kraven. Kommentar: Under året har det sjukhusövergripande FoUU-rådet tagit fram riktlinjer och regelverk för CoE. Förslaget ska diskuteras i beredningsgruppen och sjukhusets ledningsgrupp inför beslut av sjukhusdirektören. Under 217 ska Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping införa och öka användningen av redan befintliga e-tjänster, exempelvis tidsbokning, för såväl verksamhet som invånare och patienter. Kommentar: Under våren 217 gjordes en genomgång av tidboksarbetet samtidigt som det skapades en checklista för införande av webbtidbok tillsammans med enheten för e-hälsa på Regionkontoret, klar augusti 217. Från oktober har arbetet med att införa funktionen att visa bokade tider fortsatt och under oktober-december har 9 st mottagningar infört tjänsten visa bokad tid via En växande region - uppdrag Bedömning Särskild analys och riktade åtgärder ska under 217 genomföras inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem i tillgänglighet. Kommentar: Sjukhuset har under året genomfört analys av områden med återkommande och långsiktiga tillgänglighetsproblem. Riktade insatser har genomförts av personella stödresurser, särskilda genomlysningar med uppdrag att lägga fram åtgärdsplaner, bättre samordning via de olika råden för slutenvård, operation och mottagning. Sjukhusen ska under 217 fortsätta minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Kommentar: Under 217 har förskrivningen av diklofenak minskat med 15 % och förskrivningen av fluorokinoloner minskat med 8 % jämfört med 216. Utredningsmålet för läkemedel att undersöka metoder för att minska utsläppen av läkemedelsrester och resistenta bakterier fortgår. Metoden med enzymtoalettblock som genomfördes 216 har utvärderats under 217 och ett större försök planeras under våren 218. Metoden med ozonrening har utvärderats i labskala med lovande resultat under 217 och det planeras för en pilotanläggning på plats på sjukhusområdet under hösten Tanken är att befintliga forskare och läkare ska samarbeta mer över verksamhetsgränserna. Exempelvis är syftet med satsningen på ett Centre of excellence för patienter med svårbehandlad typ 1-diabetes att vården av patienter med typ 1-diabetes ska bli ännu bättre. Även vården av patienter med lindrigare former av diabetes gynnas av det nya centret som gör sjukhuset mer attraktivt som bas för forskningsstudier och testbädd för utprovning ny medicinteknik. I centret involveras experter inom endokrinologi, transplantation, kirurgi och röntgen med flera områden, från universitetet forskargrupper som arbetar med metoder för rening/transplantation av insulinproducerande cellöar från donatorer, med sin bas på BMC respektive Rudbecklaboratoriet.

76 Under 217 har ett nytt kemikaliesystem införts på sjukhuset och inventering av sjukhusets alla kemiska produkter har till största delen genomförts. Utifrån systemet är det sedan lättare att identifiera vilka oönskade kemiska ämnen som finns på sjukhuset, detta har dock gjorts även tidigare i det gamla kemikaliesystemet. För att underlätta resandet med kollektivtrafiken ska sjukhusen göra följande under 217: Akademiska sjukhuset ska under 217, med stöd av Kollektivtrafikförvaltningen, genomföra åtgärder i syfte att öka andelen patienter som tar sig till och från sjukhuset med hjälp av kollektivtrafik och därmed minska andelen som åker sjukresetaxi samt informera om att kostnaden för tåg- och bussbiljett ersätts. Kommentar: Under hösten 217 genomfördes tester med kallelse med en bussbiljett i en app på lasarettet i Enköping. Testerna har enligt UL visat sig lovande och systemet är planerat att införas på Akademiska sjukhuset under kvartal För att uppmärksamma att buss kan vara ett alternativ till taxi så ska skyltar sättas upp vid taxitelefonerna med hänvisning till busstidtabell på entré-tv när dessa är i funktion igen.

77 Bilaga 4 BILAGA 4 - INTERNKONTROLL Nedanstående symboler används vid bedömningen: = kontrollaktiviteten har testats och eventuellt identifierad avvikelse har hanterats för att säkerställa att målet uppfylls 217 = kontrollaktiviteten har INTE testats eller kontrollaktiviteten har testats, men eventuellt identifierad avvikelse har INTE hanterats och kontrollaktiviteten har därmed inte genomförts under 217 Akademiska sjukhuset Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Identifierad risk: Verksamheten arbetar inte med förbättringsåtgärder baserade på resultat från nationell patientenkät (NPE). Kontrollaktivitet: Åtgärdsplan för identifierade brister och tidplan för genomförande tas fram och dokumenteras. Bedömning Kommentar: Åtgärdsplan har inte tagits fram. Bedriver vård med hög patientsäkerhet Identifierad risk: Verksamheten arbetar inte med förbättringsåtgärder baserade på resultat från Infektionsverktyget. Kontrollaktivitet: Åtgärdsplan för identifierade brister och tidplan för genomförande tas fram och dokumenteras. Bedömning Kommentar: Åtgärdsplan har inte tagits fram. Identifierad risk: Läkemedelsrutin utförs inte. Kontrollaktivitet: Läkemedelsgenomgång genomförs enligt föreskrift, vid respektive vårdepisod. Kommentar: Kontrollaktiviteten har testats genom stickprovskontroll. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Identifierad risk: Otillräckliga personella resurser eller bristande kompetens. Kontrollaktivitet: Plan tas fram för genomförande av uppdraget Driva, utveckla och samordna kompetensförsörjningen. Bedömning Kommentar: Aktiviteter genomförs i enlighet med plan. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Identifierad risk: Beslut i universitetssjukvårdsnämnden verkställs inte (ALF). Kontrollaktivitet: Sammanställning och regelbunden uppföljning av att universitetssjukvårdsnämndens beslut verkställs. Bedömning Kommentar: Nämnden har under året fastställt en intern rutin för uppföljning av fattade beslut.

78 Lön/arvode utbetalas inte efter avslutad anställning Identifierad risk: Lön/arvode utbetalas felaktigt till personer som har avslutat sin anställning i Region Uppsala. Kontrollaktivitet: Varje chef kontrollerar och godkänner "Nettolönelistan" innan löneutbetalning sker. Bedömning Kommentar: Kontrollaktiviteten har testats och identifierade avvikelser har hanterats genom information till berörd chef samt till resurscentrum med förbättringsförslag och rättelser av struktur för de listor som skickas ut. Rutinen bedöms dock inte vara helt etablerad och behöver få en effektivare hantering. Alla anställningsärenden är korrekta när de kommer till löneadministratör Identifierad risk: Felaktiga anställningsuppgifter kommer till Primula Kontrollaktivitet: Respektive chef/bemanningsassistent upprättar anställningsuppgifter. Anställningsuppgifterna granskas av HR ansvarig vid respektive verksamhet, innan det skickas in till löneadministratören, via Bemanningsärende i Primula, för registrering. Kommentar: Test av kontrollaktivitet genomförs av resurscentrum Bedömning -

79 Bilaga 5 BILAGA 5 RESULTATRÄKNING Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall jfr budget Landstingsanslag Intäkt fast ersättning Rörlig ersättning specialistvård Vårdvalsersättning Riks-/regionsjukvård Patientavgifter sjukvård Intäkter enligt tandvårdstaxan Alf Trafikintäkter Övrig finansiering Övriga intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag/utjämning Summa intäkter Bokslut 216 Bokslut 217 jfr 216 Årsprog 217 Budgetavvikelse årsprog Köpt vård Läkemedel Medicinsk service Köpt tandteknik och tandvård Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Trafikkostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Kostnad fast ersättning Summa kostnader RESULTAT INVESTERINGSVERKSAMHET Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Not 1) 2) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) Noter - avvikelser mot budget: 1) Avvikelsen utgör slutreglering av målrelaterad ersättning ) Avvikelsen utgörs främst av en ökad intäkt av det fasta abonnemanget och läkarbesök. Kapacitetsproblem, främst inom slutenvården, samt en rättning av ett registreringsfel på Akademiska barnsjukhuset som avsåg 216 (18,2 mnkr) påverkar utfallet negativt. 3) Avvikelsen utgör intäkter för obudgeterade uppdrag som beslutats under året så som flytt av sjukvårdsteamet från kommunen till verksamhetsområde blod och tumörsjukdomar, satsningar inom psykiatrin, kvinnosjukvården och medel till uppbyggnad av ett rehabiliteringscentrum. Redovisning per kontogrupp, se nedan. 4) Avvikelsen utgör kostnader för strategiska satsningar och för inhyrd personal för att klara tillgänglighets- och produktionsmål. Strategiska satsningar har gjorts på ST-läkare, löner, studielöner till vidareutbildade sjuksköterskor och Akademiskamodellen. Utökad operationsverksamheten på Samariterhemmet, en utskrivningsavdelning har öppnat och sjukvårdsteamet har övertagits från kommunen. Kostnaden för inhyrd personal utgör -19, mnkr, läkare -15,7 mnkr och övrig personal -93,3 mnkr av avvikelsen. 5) Avvikelsen utgör ökade kostnader för egen vårdbegäran och akut köpt vård. Kapacitetsproblem främst inom sektionen neonatologi och verksamhetsområdena psykiatri och kirurgi har också ökat kostnaderna. 6) Kostnaderna för medicinskt material har ökat t ex insulinpumpar (11 mnkr) samt kostnader för implantat (9 mnkr). En kostnad för lagervärdesförändring (-4,2 mnkr) inom verksamhetsområde thoraxkirurgi och -anestesi belastar utfallet. 7) Avvikelsen för lokal- och fastighetskostnader utgörs främst av ökade externa hyreskostnader som belastar ALF och städkostnader. 8) Avvikelsen finns främst inom ALF. Redovisning per kontogrupp, se nedan. 9) Avvikelsen beror på fortsatt eftersläpning av investeringstakten vilket leder till lägre avskrivningskostnader än planerat.

80 3) Kontotext ) Utfall Budget Utfall jfr budget Bokslut 216 Bokslut 217 jfr 216 Försäljning av hälso- och sjukvård, exkl tandvård Försäljning av medicinska tjänster Försäljning av andra tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Summa övriga intäkter Kontotext 51 Köp av hälso- och sjukvård, exklusive tandvård Utfall Budget Utfall jfr budget Bokslut 216 Bokslut 217 jfr Verksamhetsanknutna tjänster Material och varor Lämnade bidrag Temporära KD-kostnader Hyra/leasing av anläggningstillgångar Energi mm Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial Reparation och underhåll Kostnader för transportmedel Transporter och frakter Resekostnader Information och PR Representation och övriga försäljningskostnader Tele och post Försäkringsavgifter och övriga riskkostnader Övriga tjänster Övriga kostnader Förlust vid avyttring av anläggtillgångar Summa övriga kostnader

81 Bilaga 6 BILAGA 6 RIKS- OCH REGIONINTÄKTER Kund, mnkr Utfall 217 Förändring Not Utfall 216 Riks- och regionvård Dalarna Gävleborg Västmanland Sörmland Värmland Örebro Stockholm Norra regionen Åland Övrigt Summa ) 3) 4) 5) 6) 7) 8) 9) 1) Övrig högspecvård Uppsala Care TOTALT 1) Noter: 1) Riks- och regionintäkten har minskat med,2 % jämfört med föregående år. Utfall 217 inkluderar rättningen av ett registreringsfel på Akademiska barnsjukhuset på 18 mnkr. Rättningen avser bokslut 216. Det fasta abonnemanget har givit en ökad intäkt på 27 mnkr. Antalet kontakter har minskat med 2,5 %, främst slutenvård. 2) Sektionerna thoraxkirurgi, neurokirurgi och brännskada har ökat samtidigt som verksamhetsområde Akademiska barnsjukhuset och sektion onkologi (strålbehandlingar) minskat. 3) Större delen av minskningen avser verksamhetsområde Akademiska barnsjukhuset. 4) Sektion neurokirurgi har ökat och thoraxkirurgi har minskat. 5) Ökningen gäller sektion thoraxkirurgi. 6) Minskningen avser sektion neurokirurgi. 7) Sektion neurokirurgin har minskat och sektion barnortopedi ökat. 8) Halva ökningen gäller sektion brännskadevård. Ökningar finns även inom verksamhetsområde psykiatri och thoraxkirurgi- och anestesi. 9) Minskningen avser främst verksamhetsområde Akademiska barnsjukhuset. 1) Miskade intäkter för asyl.

82 Bilaga 7 BILAGA 7 - PRODUKTIONSTABELL Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsbudget 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Sl utenvå rd Cl ä n Ri ks Regi on Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Da gs jukvå rd Dagsjukvård Summa Lä ka rbes ök Läkarbesök Summa Övri ga bes ök Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Cl ä n Ri ks Regi on Totalsumma jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot

83 Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Sl utenvå rd Cl ä n Ri ks Regi on Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Da gs jukvå rd Dagsjukvård Summa Lä ka rbes ök Läkarbesök Summa Övri ga bes ök Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Cl ä n Ri ks Regi on Totalsumma jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot

84 Akademiska sjukhuset, Vårdproduktion avvikelse utfall budget 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård C-län/Riks- och Region Slutenvård Sl utenvå rd Cl ä n Ri ks Regi on Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Da gs jukvå rd Dagsjukvård Summa Lä ka rbes ök Läkarbesök Summa Övri ga bes ök Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Cl ä n Ri ks Regi on Övriga besök Summa Öppenvård Summa AS Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Cl ä n Ri ks Regi on Totalsumma jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot

85 Bilaga 8 BILAGA 8 - PRODUKTIONSUTFALL Akademiska sjukhuset Utfall 217 Totalt antal producerade DRG-poäng Budget 217 Utfall 216 Utfall 217 jmf Utfall 217 jmf Utfall 217 jmf Utfall 217 jmf budget, % budget, antal 216, % 216, antal ,5% varav C-län ,9% varav RR Totalt antal kontakter (sluten- & öppenvård) - varav C-län ,5% ,7% ,6% ,3% ,4% varav RR ,1% ,5% Slutenvård (vårdtillfällen), DRGpoäng* ,% varav C-län ,3% varav RR ,% -785 Slutenvård (vårdtillfällen), antal ,1% ,3% varav C-län ,4% ,8% varav RR Öppenvård (dagsjukvård, läkarbesök, övriga besök), antal ,8% ,9% ,4% ,3% ,2% ,1% ,5% ,6% varav C-län - varav RR Dagsjukvård, DRG-poäng ,7% - varav C-län ,8% 98 - varav RR ,7% 159 Dagsjukvård, antal ,5% ,1% varav C-län ,8% ,% varav RR ,3% -76 1,7% 98 Läkarbesök, DRG-poäng* ,6% varav C-län ,3% varav RR ,9% ,8% ,1% -166,7% ,7% ,6% ,3% ,9% ,2% ,3% ,4% ,4% Läkarbesök, antal ,6% - varav C-län varav RR Övriga besök, antal varav C-län varav RR * Ej DRG satta kontakter har justerats med genomsnitt poäng för 217 för en jämförelse mot 216

86 Bilaga 9 BILAGA 9 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅ I utfallskolumnen fylls någon av följande figurer i. = Målet är uppnått 217 = Målet är delvis uppnått 217 / Målet går åt rätt håll = Målet är inte uppnått 217 MÅLUPPFYLLELSE MILJÖMÅL Mål Minskad klimatpåverkan Transporter Antalet flygresor under 5 mil ska minska med 5 % jämfört med 216 Kommentar/lägesbeskrivning Antalet flygresor under 5 mil har ökat med 1 % under 217 jämfört med 216. Andelen etanol som personbilsdrivmedel ska vara 7 % vid utgången av år 217 Kommentar/lägesbeskrivning Andel etanol som personbilsdrivmedel var vid utgången av %. Detta är lägre än året innan då det låg på 65 % 216. Troligtvis beror denna minskning på inställningen och tillgängligheten till etanol som drivmedel samt ökad konkurrens med andra förnyelsebara bränslen som el och biogas. Förbrukningsvaror Minska användningen av förbrukningsvaror i minskningslistan med 5 % jämfört med 216 Kommentar/lägesbeskrivning I genomsnitt har artiklarna på minskningslistan minskat med 1 %. De artiklar som har minskat mest är plastmuggar (34%), 7 l sopsäckar i fossil plast (16%), medicinbägare i plast (15%) och matskedar i plast (17 %). Hälsosam och giftfri miljö Läkemedel Minska användningen av diklofenak och fluorokinoloner enligt verksamhetsuppdraget Kommentar/lägesbeskrivning Förskrivningen av Diklofenak har minskat med 15 % jämfört med 216. Förskrivningen av Fluorokinoloner har minskat med 8 % jämfört med 216. Utredningsmålet att undersöka metoder för att minska utsläppen av läkemedelsrester och resistenta bakterier fortgår. Metoden med enzymtoalettblock som genomfördes 216 har utvärderats under 217 och ett större försök planeras under våren 218. Metoden med ozonrening har utvärderats i labskala med lovande resultat under 217 och det planeras för en pilotanläggning på plats på sjukhusområdet under hösten 218. Utredningsmålet med minskning av utsläpp av anestesigaser har påbörjats och olika minskningsmetoder har identifierats. Hållbar och effektiv resursanvändning Avfall Andelen materialåtervunnet avfall ska vara minst 33 % av den totala avfallsmängden vid utgången av år 217 Kommentarer/lägesbeskrivning Andelen materialåtervunnet avfall vid utgången av år 217 var 32,3 %. Detta är nästan två procentenheter bättre än 216. Utfall

87 Tab 1) Vänligen fyll i utfall för 217. Placera filen, i excelformat, på Share point/lul Ekonomidatabas/Uppföljning 217, tillsammans med förvaltningens årsredovisning. Akademiska sjukhuset, Vårdproduktionsutfall 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård Slutenvård Slutenvård C-län/Riks- och Region jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 Ljusblå fält ifylles sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Clän RiksRegion Tot AS Summa Totalsumma jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma

88 BILAGA 7. Utfall 217 Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping, Vårdproduktionsutfall 217 SV/ÖV Slutenvård/Öppenvård Slutenvård Slutenvård C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Slutenvård Summa Slutenvård Summa Öppenvård Dagsjukvård Dagsjukvård Summa Läkarbesök Läkarbesök Summa Övriga besök Clän RiksRegion Clän RiksRegion Clän RiksRegion Övriga besök Summa Öppenvård Summa LE Summa Totalsumma C-län/Riks- och Region Clän RiksRegion Totalsumma jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Tot

89 Tab 1) Vänligen fyll i utfall för 217. Placera filen, i excelformat, på Share point/lul Ekonomidatabas/Uppföljning 217, tillsammans med förvaltningens årsredovisning. Primärvården, Vårdproduktionsutfall 217 jan-17 Läkarkontakter, antal Besök (inkl säbo och bvc) Telefonrådgivning/Recept Läkarkontakter (inkl tel/rec), summa antal Besök (inkl mhv, sjukgymn,bvc, ej tel bvc) Telefonrådgivning/Recept apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Övriga kontakter, antal feb-17 mar-17 Övriga kontakter (inkl tel/rec), summa antal Totalsumma Ljusblå fält ifylles

90 Tab 1) Vänligen fyll i utfall för 217. Placera filen, i excelformat, på Share point/lul Ekonomidatabas/Uppföljning 217, tillsammans med förvaltningens årsredovisning. Hälsa och habilitering,vårdproduktionsutfall 217 jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Tot Slutenvård (antal slutenvårdstillfällen) Läkarbesök Övriga besök Totalsumma Antal vårddagar Ljusblå fält ifylles

91 Tab 1) Vänligen fyll i utfall för 217. Placera filen, i excelformat, på Share point/lul Ekonomidatabas/Uppföljning 217, tillsammans med förvaltningens årsredovisning. Folktandvården, Vårdroduktionsutfall 217 Besökstyp jan-17 feb-17 mar-17 apr-17 maj-17 jun-17 jul-17 aug-17 sep-17 okt-17 nov-17 dec-17 Allmäntandvård, antal besök Specialisttandvård, antal besök Totalsumma Ljusblå fält ifylles Tot

92 Årsredovisning Sjukhusstyrelsen 217

93 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Innehållsförteckning Viktiga händelser... 4 Sammanfattning och framtidsbedömning... 6 Bedömning av måluppfyllelsen... 8 En region för alla... 9 Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus... 9 Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet... 1 Bedriver vård med hög patientsäkerhet Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö 16 En nyskapande region Är ledande inom ehälsa Är ledande inom kunskapsstyrd vård Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet... 2 En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Styrelsens uppdrag till förvaltningarna (3x3-uppdrag) Internkontroll Sjukhusstyrelsens riktade frågor Sammanställning av perspektiven tillgänglighet, ekonomi, produktion och medarbetare Tillgänglighet Ekonomi Jämförelse mellan åren Sjukhusstyrelsens egen ekonomi Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Produktion specialistvård Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Vårdval och privata specialister Medarbetare... 32

94 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Sammanställning bilagor Bilaga 1 Uppdrag RPB Bilaga 2 Indikatorer Bilaga 3 Internkontroll Bilaga 4 Resultaträkning Bilaga 5 Riks- och regionintäkter... 33

95 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Viktiga händelser Effektiv och nära vård 23 Under våren 217 genomfördes ett framtidsinriktat och brett dialogarbete om primärvårdens roll i framtidens hälso- och sjukvård. Fyra fokusområden identifierades och insatser som bedömdes som viktiga första steg föreslogs starta under 218. I juni 217 beslutades vidare i bred politisk förankring om ett framtidsinriktat arbete för hela hälso- och sjukvården i Region Uppsala med målbild och strategi för en effektiv och nära vård 23. Arbetet tog sin utgångspunkt i den statliga utredningen Effektiv vård (SOU 216:2) och byggde vidare på Region Uppsalas målbildsarbete för framtidens primärvård. Även detta arbete har bedrivits genom en bred dialogprocess. Rapportering kommer att ske i april 218. Utveckling inom e-hälsa Regionfullmäktige fastställde i februari 217 Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning med utgångspunkt i strategin antog regionstyrelsen i mars 217 ett tiopunktsprogram, tio uppdrag, med målsättningen att levereras under Arbetet med att realisera strategi och uppdrag har under året som gått tagit fart. Åtta av tio uppdrag i tiopunktsprogrammet har påbörjats, bland annat digital ankomstregistrering, remissinformation i journalen via nätet, digital tidbokning och receptförfrågan samt digitala vårdmöten. Förbättrad tillgänglighet Under året som gått har tillgängligheten till specialistvården förbättrats både vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Den utvecklade tillgängligheten och förbättrade flödena i verksamheterna kan exemplifieras av den nyinrättade utskrivningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset. Dessutom har arbetet med vårdplatskoordinering vid Akademiska sjukhuset pågått i syfte att stärka samarbetet mellan vårdavdelningar och den sjukhusgemensamma resursen och ge förutsättningar för en optimal vårdplatshantering, Detta har varit särskilt viktig under en ansträngd sommarperiod. I syfte att förbättra flödet av patienter mellan vårdgivare i södra länsdelen har dessutom Lasarettet i Enköping initierat ett nytt samverkansforum med vårdcentralerna i Enköping och Håbo. Trygg och säker utskrivning I april 217 öppnade en utskrivningsavdelning inom geriatriken med 15 vårdplatser. Avdelningens särskilda uppdrag är att genomföra en trygg och säker utskrivning till den kommunala vården och omsorgen och att vara en gemensam vårdplatsresurs för sjukhuset. Inrättandet av en sådan avdelning syftar således till att säkerställa att vårdplatserna används rätt och säkerställa en kvalitetssäkrad utskrivningsprocess för berörda patienter. Avdelningen bemannas med sjuksköterskor och undersköterskor under hela dygnet och med läkare, paramedicinare och apotekare alla vardagar. Uppgradering av journalsystemet Cosmic I september 217 genomfördes utbildningar inför uppgraderingen av journalsystemet Cosmic. Införandet av det uppgraderade journalsystemet gick enligt plan. Dock har produktionen minskat under införandet.

96 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Ny medicinsk teknik Under våren hölls invigning av Akademiska sjukhusets två nya PET-CT-kameror, som innebär att sjukhuset kan undersöka fler patienter och ge snabbare diagnostik. Då kamerorna har hög känslighet kan man även minska stråldoserna man ger patienterna inför undersökningar. Tekniskt kunnande blir allt viktigare inom sjukvården. Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet blev först i landet med att göra en gemensam fakultetsövergripande satsning på ledande medicinsk teknik. Under försommaren invigdes ett nytt centrum, Medtech Science and Innovation, med målsättningen att effektivisera vägen från forskning till innovation och patientnytta. Förstärkt första linje för barn och ungas psykiska hälsa Region Uppsala, sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset, har förstärkt tidiga insatser för målgruppen barn och unga 6-17 år med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Tre nya samtalsmottagningar har öppnat under 217, vilket gör att det nu finns mottagningar i sex av länets åtta kommuner. I samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst arbetar Akademiska sjukhuset med förbättringsområden inom förebyggande och tidiga insatser. Utvecklad regional samverkan Den första januari 217 bildades Region Uppsala genom en sammanslagning av Landstinget i Uppsala län och Regionförbundet. I samband med detta tillskapades en ny regional samverkansstruktur på strategisk ledningsnivå. Det finns nu ett politiskt regionalt forum, regionala samråd samt en ny nämnd för kunskapsstyrning. Till stöd för den regionala samverkan finns på tjänstemannanivå bland annat regional ledningsgrupp samt tjänstemannaledning för hälsa- stöd- vård- och omsorgsfrågor. I tjänstemannaledningen ingår representanter från sjukhusen. För att ytterliga stärka den regionala samverkan har en gemensam strategi för närvårdsamverkan tagits fram för Region Uppsala och kommunerna. Syftet med strategin är att tydliggöra huvudmännens förutsättningar och ansvarsområden, utgöra underlag för planeringsprocesserna och fastställa gemensamma mål och fokusområden.

97 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Sammanfattning och framtidsbedömning Sammanfattande bedömning av indikatorernas målvärden och uppdragen genomförande Sjukhusstyrelsen har totalt nio strategiska mål, 3 indikatorer och 29 uppdrag. En indikator under målet att leverera vård och innovationer i världsklass har inte kunnat mätas under året. Av samtliga indikatorer har 11 målvärden uppnåtts, fem har delvis uppnåtts och 13 har inte uppnåtts. Utifrån de uppdrag som har getts till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kan konstateras att i princip samtliga uppdrag genomförts under året. Det är positivt att tillgängligheten till specialistvården har förbättrats under 217 i jämförelse med föregående år. Länets båda sjukhus behöver dock även framöver aktivt arbeta med att utveckla och bredda sitt samarbete. Ytterligare ett förbättringsområde är att ha en gemensam produktionsplanering med de privata vårdgivarna. Andra åtgärder som behöver vidtas är att Akademiska sjukhuset fortsätter att utveckla närvårdsverksamheten i Tierp och öppnar samtliga planerade vårdplatser under 218. Lasarettet i Enköping behöver arbeta vidare med att formulera rutiner för efterlevandestöd och efterlevandesamtal för barn som anhöriga. Trots att andelen vårdrelaterade infektioner har minskat behövs fortsatta insatser för att uppnå ett effektivt vårdhygienarbete och därmed förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och minska risken för smittspridning i vården. Även när det gäller vårdrelaterade infektioner (VRI) finns utrymme för förbättringar. Under 218 ska Uppsala läns handlingsplan för VRI ses över. Fortsatt utveckling och användning av infektionsverktyget (IV) är viktigt för att stärka det förebyggande arbetet och ger möjlighet att systematiskt följa utvecklingen. Syftet med den nya lagen (217:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård är att hålla ledtiderna så korta som möjligt mellan slutenvård på sjukhus och vård i omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Arbetet med att förbereda inför lagändringen har pågått under 217 och behöver fortsätta att utvecklas under 218. Detta arbeta kan komma att ytterligare förbättra målvärdet om oplanerade återinskrivningar inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Inom psykiatriområdet har tillgängligheten förbättrats under året, med undantag för andelen väntande barn och ungdomar som har fått en första bedömning inom 3 dagar (den förstärkta vårdgarantin). Akademiska sjukhuset kommer att tillsammans med vårdgrannar inom Region Uppsala och kommunerna i länet att utveckla arbetet med de förbättringsområden som identifierats så att måluppfyllelsen kan förbättras framöver. Under 218 ska även en handlingsplan för suicidprevention tas fram inom Region Uppsala. Inom Akademiska sjukhusets verksamheter som möter barn och unga med psykisk ohälsa vidtas ett flertal åtgärder för att öka tillgängligheten. Stort fokus läggs på att korta väntetiden till ett första bedömningssamtal och att barn och unga ska erhålla vård på rätt vårdnivå. Avseende målet om en aktiv arbetsgivarpolitik som mäts via hållbart medarbetarengagemang (index) är resultaten inte tillfredsställande för sjukhusstyrelsens förvaltningar. Region Uppsala måste därför framöver arbeta brett, strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågorna. Arbetet måste utvecklas och ske i god samverkan såväl inom Region Uppsala som med samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Inom området e-hälsa ansluter sig fler enheter till 1177 vårdguidens e-tjänster och den införda webbtidboken, vilket är positivt. Utvecklingen framåt inom e-hälsa fokuserar på fortsatt kompetensutveckling för stöd i införande och ökad användning av 1177 vårdguidens e-tjänster, befintliga och nya tjänster. Utvecklingen av e-tjänster som ska underlätta innan, under och efter kontakten med vården

98 Sjukhusstyrelsens årsredovisning samt öka individens förmåga till egenvård och ansvarstagande för den egna hälsan fortsätter, e-besök ska breddinföras och teknikstöd för egenvård i hemmet, nära och effektiv, testas, utvecklas och kunna användas av fler patientgrupper som kan och har behov. För att stödja verksamheterna i den förändring av arbetssätt som en ökad digitalisering innebär, ska en förstärkt stöd och utbildningsinsats göras som bygger på det påbörjande e-tjänstlyftets koncept. Programråden behöver i fortsättningen arbeta mer systematiskt och samordnat i kvalitetsarbetet och ha en samordnade och övergripande roll när det gäller arbete med värdebaserad vård och kliniska processer som sker inom förvaltningarna. För programråden finns ett behov av kompetensutveckling inom förbättringsområdet samt behov av att kunna mer om processarbete. För målet som handlar om att leverera vård och innovationer i världsklass har ännu inte måluppfyllelse nåtts mätt som antal nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag. Orsaker till den sämre AT-rankningen bör utredas vidare framöver och åtgärder för att förbättra AT-läkarnas upplevelse av utbildning inom Region Uppsala bör fortsatt vara i fokus. Sammanfattande bedömning av 3x3 uppdragens genomförande Akademiska sjukhuset har genomfört sju av nio uppdrag och Lasarettet i Enköping har genomfört samtliga sina sju uppdrag. De två uppdragen som Akademiska sjukhuset inte har genomfört berör det gemensamma länssjukvårdsuppdraget och att öka användningen av kollektivtrafik vid transport till och från sjukhuset. Sammanfattande bedömning av internkontrollarbetet Sjukhusstyrelsens internkontrollplan för 217 innefattar sju kontrollaktiviteter som berör Akademiska sjukhuset. Av dessa har två planerade åtgärdsplaner inte tagits fram och en kontrollaktivitet har testats, men rutinen som sådan bedöms inte tillräckligt etablerad och behöver därtill utvecklas för att fungera optimalt. Dessa tre kontrollaktiviteter finns med i internkontrollplanen för 218. Under 217 omarbetades processen kring internkontroll och Lasarettet i Enköping fokuserade på de strategiska målen i Regionplan och Budget och vilka risker som kunde kopplas ihop med dessa. Lasarettet i Enköping tog fram kontrollaktiviteter för de strategiska målen Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus och Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Samtliga identifierade risker har fungerande kontrollaktiviteter. Sammanfattande bedömning av årets resultat Sjukhusstyrelsens resultat 217 är minus 184 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en nollbudget. Under hösten 217 blev det successivt tydligt att Akademiska sjukhusets ekonomi inte var så stark som tidigare bedömningar gjort gällande och det slutliga resultatet på årsbasis blev minus 25 miljoner kronor. Planer upprättades omedelbart för att kunna vidta åtgärder och på bästa sätt rädda eller stoppa den negativa utvecklingen under slutet av året. Lasarettet i Enköping har ett resultat på plus 11 miljoner kronor. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet har ett resultat på plus 1 miljoner kronor. Sjukhusstyrelsen kommer att ha stora ekonomiska utmaningar under kommande år. Ett ingående underskott 218 måste arbetas in. Detta tillsammans med ökade hyreskostnader kopplat till de stora fastighetsinvesteringar som genomförs samt avskrivningskostnader för utrustning främst kopplade till ny- och ombyggnationer kommer att ha stor ekonomisk påverkan för Region Uppsala. Det är därför extra viktigt att ha kontroll över verksamhetskostnader som exempelvis lönekostnader, läkemedelskostnader, medicinskt material och köpt vård.

99 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Bedömning av måluppfyllelsen Sjukhusstyrelsen har tio strategiska mål som är kopplade till Region Uppsalas tre strategiska utvecklingsområden: En region för alla En nyskapande region En växande region Styrelsers och nämnders uppfyllelse av de strategiska målen i form av de av regionfullmäktige beslutade indikatorerna redovisas nedan. De strategiska målen är långsiktiga och varje år ses indikatorernas målvärden över. I styrmodellen är det måluppfyllelsen av indikatorerna som visar huruvida sjukhusstyrelsen närmar sig de strategiska målen eller inte. För indikatorerna finns bedömningskriterier framtagna som anger när respektive indikatorers målvärde anses vara uppnått. Andel indikatorer inom varje strategiskt mål ska till största del vara gröna för att god måluppfyllelse för året ska anses vara uppnådd. Om detta inte uppfylls anses måluppfyllelsen vara nära uppnådd eller inte uppnådd. För att ge en tydlig indikation på måluppfyllelsen av indikatorerna används följande symboler: = Det angivna värdet är bättre än målvärdet (+- 2%) och styrelsen har därmed uppnått målvärdet för 217 och bedömningen är att styrelsen närmar sig det strategiska målet. = Det angivna värdet ligger inom en felmarginal på (+-2%) och styrelsen har därmed delvis uppnått målvärdet för 217 och bedömningen är att styrelsen delvis närmar sig det strategiska målet. = Det angivna värdet är sämre än målvärdet (+- 2%) och styrelsen har därmed inte uppnått målvärdet för 217 och bedömningen är att styrelsen inte närmar sig det strategiska målet. Sammanfattning måluppfyllelse av strategiska mål för sjukhusstyrelsen: En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna. Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus. Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet. Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON). En nyskapande region Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde. Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö. Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling. Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet. Är ledande inom ehälsa. Är ledande inom kunskapsstyrd vård. 8

100 9 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 En region för alla Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits sju uppdrag och tre indikatorer. Resultat indikatorer Bedömning Delaktighet och involvering Respekt och bemötande Andel av patienter med kroniska sjukdomar som tillfrågas om levnadsvanor Vilka åtgärder har vidtagits? Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har arbetat med fem gemensamma uppdrag. De gemensamma uppdragen berör information vid utskrivning, handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna, likabehandlingsplanen, funktionshinderpolitiska programmet och könsuppdelad statistik. Därtill har Akademiska sjukhuset arbetat med ytterligare två uppdrag som berör värdebaserad vård och närvårdsverksamhet i Tierp. Samtliga uppdrag har genomförts under 217. Sjukhusen har arbetat med att förtydliga informationen som lämnas till patienter och vårdgivare. Sökord för anhörigstöd har implementerats i journalsystemet Cosmic som en del av genomförande av handlingsplan för stöd till anhöriga barn och vuxna. De har även tagit fram likabehandlingsplaner med målet att vården ska genomsyras av ett jämlikt förhållningssätt där alla patienter erhåller likvärdig vård av samma kvalitet. Det funktionshinderpolitiska arbetet ska ingå i sjukhusens arbete med likabehandling, efter beslut i Regionstyrelsen. Könsuppdelad statistik har använts inom de områden där det varit möjligt. Akademiska sjukhuset har utökat arbetet med värdebaserad vård och man har även öppnat tre av sex planerade vårdplatser på närvårdsverksamheten i Tierp. Vilka resultat har uppnåtts? Den sammanlagda bedömningen avseende indikatorerna är att de angivna värdena delvis har uppnåtts. Sjukhusen har ej uppnått målvärdet gällande den nationella patientenkäten som handlar om delaktighet och involvering samt respekt och bemötande. Det redovisade utfallet är dock inte fullt jämförbart med 216 på grund av att akutmottagningen inte ingått i den nationella patientenkäten under 217. Vilka förbättringsområden finns? Akademiska sjukhuset behöver fortsätta att utveckla närvårdsverksamheten i Tierp och öppna samtliga planerade vårdplatser. Lasarettet i Enköping behöver formulera rutiner för efterlevandestöd och efterlevandesamtal för barn som anhöriga.

101 1 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Bedriver hälso- och sjukvård där både den akuta och planerade vården utmärks av god tillgänglighet Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits två uppdrag och tre indikatorer. Resultat indikatorer Bedömning Ander väntande patienter som får sitt första besök inom 9 dagar Andel väntande patienter som får sin behandling/operation påbörjad inom 9 dagar God strokesjukvård - Tid från ankomst till sjukhus till start av trombolysbehandling vid stroke* *Endast en patient under 217 Vilka åtgärder har vidtagits? Uppdragen till länets två sjukhus handlade dels om att under året utveckla samarbetet och att genomföra en särskild analys och riktade åtgärder inom områden och verksamheter som över tid uppvisat problem med tillgängligheten. Samarbeten mellan sjukhusen har utvecklats och har bland annat utmynnat i en arbetsgrupp som arbetar gemensamt för att optimera operationsverksamheten och en länsgemensam fotkirurg har anställts. Vidare genomför ST-läkare som tjänstgör på Akademiska sjukhuset också tjänstgöring vid hjärtmottagningen på lasarettets medicinmottagning. Akademiska sjukhuset har under 217 startat en stor genomlysning av hudkliniken, vilket bedöms ge positiva effekter på tillgängligheten under 218. Lasarettet har identifierat att det är deras mindre enheter som är mest utsatta för svängningar i tillgängligheten vid personalomsättning. Vakanser inom ögonsjukvården har påverkat tillgängligheten under året. Sammanfattningsvis bedömer båda förvaltningarna att de genomfört uppdragen. Vilka resultat har uppnåtts? Sammanfattningsvis har måluppfyllelse nåtts för indikatorerna kring tillgänglighet, även om inte samtliga mål uppnåddes hos bägge förvaltningarna. Lasarettet har en mycket god tillgänglighet till operation och behandling med 95 procents tillgänglighet, men har inte uppnått målvärdet kring förbättring då förra årets värde var 97 procent. Akademiska sjukhuset har en lägre grad av tillgänglighet men har gjort stora förbättringar sedan förra året och får därmed bättre måluppfyllelse. Gällande trombolysbehandling vid stroke noteras att lasarettet endast behandlat en patient under förra året. Vidare har Akademiska sjukhuset förkortat sin tid för trombolysbehandling under 217, men når inte målvärdet om 4 minuter. Vilka förbättringsområden finns? Länets båda sjukhus fortsätter att utveckla och bredda sitt samarbete, som möjligen kan utvecklas ytterligare både inom elektiv kirurgi och ögonsjukvård under nästa år. Ytterligare ett förbättringsområde är att ha en gemensam produktionsplanering med de privata vårdgivarna.

102 11 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Bedriver vård med hög patientsäkerhet Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits tre uppdrag och sju indikatorer. Resultat indikatorer Bedömning Antal vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård i relation till antalet vårdtillfällen. 1 Andelen vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner Följsamhet till klädregler Antalet förskrivna och på apotek uthämtade recept på antibiotika (per 1 inv.). Antalet uthämtade definierade dygnsdoser av olämpliga läkemedel till äldre som är förskrivna till patienter 75 år och äldre. Andelen ddd av smalspektrumantibiotika i relation till totala förbrukningen av antibiotika. 1 Indikatorns mätvärde bygger på data från Infektionsverktyget (IV). Användningen av IV har gjort ett uppehåll i samband med införandet av en ny version av Cosmic R8.1 som togs i bruk i början av oktober månad. Därmed ligger endast data från perioden jan-sep till grund för bedömningen av indikatorns resultat. Vilka åtgärder har vidtagits? De uppdrag som förvaltningarna haft under året handlade om att minska andelen vårdrelaterade infektioner, minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador samt utveckla det suicidpreventiva arbetet. Akademiska sjukhuset har följt den upprättade handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner. Det innebär bland annat uppföljning och utvärdering av VRI-resultat, säkerställande av att riskhantering, riskanalyser och händelseanalyser genomförs enligt uppsatta rutiner samt genomförande av patientsäkerhetsronder. Arbete med att minska antalet vårdrelaterade urinvägsinfektioner och central infartsrelaterad sepsis har framskridit, liksom med informationsinsatser för en förbättrad handhygien. Särskilda satsningar har genomförts inom verksamheter som behöver extra stöd för att ta fram lokala handlingsplaner och aktiviteter. Lasarettet i Enköping arbetar kontinuerligt med att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Under 217 har exempelvis ändrade arbetsrutiner på verksamhetsområde medicin reducerat avdelningarnas användning av kvarliggande urinkatetrar och därmed minskat risken för en av de vanligaste vårdskadorna. Verksamhetsområde kirurgi har genomfört riktade enkätundersökningar för att fånga frekvensen av postoperativa sårinfektioner, eftersom infektionsverktyget inte fångar vilka ingrepp som orsakar flest postoperativa infektioner. Under året har Akademiska sjukhusets satsning på patientsäkerhetsutbildning fortgått och cirka 2 personer har genomgått chefsutbildningen. I utbildningen ingår att planera för ett förbättringsarbete och av en utvärdering framgår att cirka 75 procent av dessa arbeten har genomförts. Utöver det har den motsvarande e-utbildningen för samtliga medarbetare använts flitigt. I samband med avvikelser har händelseanalyser genomförts. Resultatet har använts för att ompröva aktuella rutiner och därigenom minskat riskerna för att liknande händelser ska ske igen. En viktig del i det förebyggande arbetet är det som görs inom ramen för handlingsplanen för att minska vårdrelaterade infektioner.

103 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Lasarettet i Enköping bedriver ett långsiktigt och kontinuerligt arbete för att minska antalet patienter som drabbas av undvikbara vårdskador. Under 217 har till exempel arbete påbörjats med att minska kateteranvändning i samband med operation. Åtgärder enligt projektplan för PRISS (Protesrelaterade Infektioner Ska Stoppas) har genomförts vid de kirurgiska enheterna. Det suicidpreventiva arbetet har stärkts under 217 genom inrättandet av en samordningsfunktion på regionkontoret. I uppdraget ingår bland annat att delta i sjukhusregionens nätverk kring suicidprevention och leda en arbetsgrupp som ska upprätta ett suicidpreventivt handlingsprogram för Region Uppsala. Programmet kommer att utgå från Folkhälsomyndighetens riktlinjer. Under året har Akademiska sjukhuset gjort en analys av vilka suicidpreventiva åtgärder som bör prioriteras och arbetet har påbörjats med att samordna sökord i ny journalmall. Vidare har samarbete med primärvården inletts inom ramen för programrådet depression och ångest. Alla sjukhusets medarbetare ska ta del av en webbaserad utbildning, något som också följs upp på patientsäkerhetsronder. Utöver det har ett flertal mottagningar genomgått fördjupade utbildningar i suicidpreventiva arbetssätt. Vilka resultat har uppnåtts? Både Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset har genomfört aktiviteter inom ramen för alla tre uppdrag som beslutats. Av de sju indikatorer som mäts är det tre som helt uppnås eller överstiger målvärdena. Tre indikatorer har inte uppnått målvärdena och en har delvis uppnått målvärdet. Därmed är den sammanvägda bedömningen att det strategiska målet för patientsäkerhet inte uppnåtts och att det finns utrymme för förbättringar inom vissa områden. Störst förbättringspotential finns avseende indikatorerna för vårdhygien och framförallt indikatorn följsamhet till basala hygienrutiner, där både Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset ligger långt ifrån målvärdena. När det gäller indikatorn för antal vårdrelaterade infektioner uppnås målvärdet av Lasarettet i Enköping, men inte av Akademiska sjukhuset. Vilka förbättringsområden finns? Fortsatta insatser behövs för att uppnå ett effektivt vårdhygienarbete och därmed förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och minska risken för smittspridning i vården. Inom både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping vidtas vissa förbättringsåtgärder för de verksamheter som inte når målen. För att uppnå kontinuerlig förbättring är det viktigt att den upprättade handlingsplanen följs samt att resultatet i de uppföljningar som görs i punktprevalensmätningar och hygienobservationer används till riktade informationsinsatser och förbättringsåtgärder inom de verksamheter där följsamheten är låg. Enheten för vårdhygien är ett viktigt stöd i detta arbete. Även när det gäller vårdrelaterade infektioner (VRI) finns utrymme för förbättringar. Under 218 ska Uppsala läns handlingsplan för VRI ses över. Därmed omprövas även uppsatta mål och aktiviteter för området. Fortsatt utveckling och användning av infektionsverktyget (IV) är viktigt för att stärka det förebyggande arbetet och ger möjlighet att systematiskt följa utvecklingen genom att ta ut rapporter, analysera resultat, vidta åtgärder samt följa upp om åtgärderna har haft effekt.

104 13 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Ger vård på bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits ett uppdrag och fyra indikatorer. Resultat indikatorer Bedömning Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus (alla åldrar) Antal utskrivningsklara patienter på sjukhus, vårddygn i genomsnitt för patienter som är 65 år och äldre Antal utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser (exkl. psyk) Oplanerad återinskrivning inom 3 dagar för patienter som är 65 år och äldre. Vilka åtgärder har vidtagits? Akademiska sjukhuset har fått i uppdrag att arbeta med att tillgången till geriatrisk kompetens och direktinläggning ska förstärkas under 217 i syfte att undvika långa väntetider på akuten. Sjukhuset rapporterar att de har genomfört uppdraget. År 217 har verksamheten med direktinläggning på avdelning 3 A konsoliderats. Geriatriks specialistkompetens finns också tillgänglig för inläggningsbeslut vardagar mellan kl Närvårdsverksamheten i Tierp har direktinläggning dygnet runt. Utskrivningsavdelningen frigör regelbundet vårdplatser bland annat på akutavdelningar och medverkar till att väntetiderna hålls nere på akuten. Vilka resultat har uppnåtts? Antalet utskrivningsklara patienter på sjukhus som är 65 år eller äldre har på Akademiska sjukhuset ökat från till På Lasarettet i Enköping har antalet utskrivningsklara patienter 65 år eller äldre ökat från till Akademiska rapporterar att under årets första del har det varit ett större antal, men utvecklingen med ett stärkt hemtagande har därefter ökat. De har arbetat i ett projekt med Uppsala kommun som bidragit till en positiv utveckling. Lasarettet i Enköping rapporterar att en anledning till ökningen är att närvårdsplatser som bedrevs gemensamt mellan Region Uppsala, lasarettet och Håbo kommun upphörde vid årsskiftet 216/217. De ser dock en förbättring under andra halvan av 217. Antalet utlokaliseringar per 1 disponibla vårdplatser vid Akademiska sjukhuset har ökat från 2,3 procent 216 till 4 procent 217. Vid Lasarettet i Enköping har antalet utlokaliseringar ökat från,4 procent 216 till,5 procent 217. Akademiska sjukhuset rapporterar att utfallet är sämre än målvärdet. Detta beror främst på problem med vårdplatser, vilket påverkar utlokaliseringarna. Lasarettet i Enköping rapporterar att jämfört med perioden har de under 217 haft färre disponibla vårdplatser, främst på grund av övergången från slutenvård till hemsjukvård. Lasarettet rapporterar också att de har gjort en korrekt patientöverföring inom akutvårdskedjan och att patienter med omvårdnadsbehov flyttats till den lasarettanknutna hemsjukvårdsavdelningen (LAH), men att systemet då räknar detta som en utlokalisering. Den sammanlagda bedömningen är att de angivna indikatorvärdena inte har uppnåtts. Indikatorerna är tänkta att avspegla hur vårdkedjan fungerar.

105 14 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Vilka förbättringsområden finns? Från och med den första januari 218 inträder en ny lag (217:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagen innebär stärkta krav på processen kring utskrivning och förväntas ha god effekt inom detta strategiska mål. Syftet med den nya lagen är att hålla ledtiderna så korta som möjligt mellan slutenvård på sjukhus och vård i omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Arbetet med att förbereda inför lagändringen har pågått under 217 och behöver fortsätta att utvecklas under 218. Synliggör och stärker psykiatrin som vårdområde Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits fyra uppdrag och tre indikatorer. Resultat indikatorer Bedömning Andel väntande patienter som får sitt förstabesök inom 9 dagar inom psykiatrin Återinskrivning inom 28 dagar efter psykiatrisk vård Andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar Vilka åtgärder har vidtagits? Akademiska sjukhuset har under 217 utvecklat sitt arbete kring personer med en psykisk ohälsa tillsammans med kommunerna i länet genom överenskommelsen mellan staten och SKL Stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa. Målsättningen är att befolkningen ska erbjudas behovsanpassade och effektiva insatser av god kvalitet, såväl vad gäller förebyggande och främjande insatser som medicinsk behandling och sociala insatser. En särskild del av överenskommelsen utgörs av en satsning på ungas psykiska hälsa. En gemensam handlingsplan tas årligen fram tillsammans med kommunerna i länet. Satsningens fokusområden är; förebyggande arbete, tillgängliga tidiga insatser, enskildas delaktighet, utsatta grupper samt ledning, styrning och organisation. De fyra uppdragen inom det strategiska målet hanteras inom satsningen. Under hösten 217 har en kartläggning genomförts gällande Region Uppsalas och länets kommuners insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Kartläggningens syfte är att ligga till grund för ett fortsatt förbättringsarbete avseende förebyggande insatser och behandling för målgruppen. Med avsikt att barn och unga med psykisk ohälsa ska erhålla vård på rätt vårdnivå har en gemensam remissgrupp startat där barn- och ungdomspsykiatrin, Akademiska sjukhuset, och habiliteringen, Hälsa och habilitering, ingår. Dessa verksamheter har även deltagit i arbetet med att ta fram rutiner gällande samverkan mellan Region Uppsala och Uppsala kommun kring barn och unga med en neuropsykiatrisk problematik. Verksamhetsområde psykiatri har tillsammans med hälso- och sjukvårdsavdelningen och kommunerna i länet tagit fram ett förslag när det gäller stöd och behandling till barn och unga med missbruksproblem. Förslaget bygger på ett integrerat samarbete med socialtjänsten. Barnoch ungdomspsykiatrin har under 217 bedrivit ett systematiskt utvecklingsarbete beträffande tidig upptäckt av missbruksproblem.

106 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Akademiska sjukhuset, sektionen för barns vård och hälsa, har förstärkt tidiga insatser för målgruppen barn och unga med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa, 6 17 år. Tre nya samtalsmottagningar på första linjens nivå har öppnat under 217, vilket gör att det nu finns mottagningar med barn- och ungdomspsykologer i sex av länets åtta kommuner. I samverkan med kommunernas elevhälsa och socialtjänst arbetar man med förbättringsområden inom förebyggande och tidiga insatser. Ungdomsmottagningen i City, Akademiska sjukhuset, har ett länsövergripande ansvar att bemanna med psykologer på ungdomsmottagningarna i länet. Under året har en nyinrättad chefsläkartjänst för ungdomsmottagningarna tillsatts med syfte att från 218 ge förutsättningar för likartade arbetssätt, gemensamma metoder och uppföljning. Ett arbete har påbörjats med att ta fram ett länsövergripande uppdrag och gemensam inriktning gällande ungdomsmottagningarnas verksamhet för Region Uppsala och kommunerna i länet. Hälsa och habilitering ansvarar för samordningsfunktionen av ungdomsmottagningarna i länet. Vilka resultat har uppnåtts? Två av de tre indikatorernas målvärden har uppnåtts under 217. Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Uppsala, når ett sämre målvärde gällande andel väntande barn och ungdomar som berörs av den förstärkta vårdgarantin och som har fått en första bedömning inom 3 dagar. Under 217 har barnoch ungdomspsykiatrin en högre personalomsättning än tidigare och särskilt i samband med sommaren hade verksamheten mycket svårt att uppfylla den förstärkta vårdgarantin. Rekryteringsläget ser nu bättre ut och statistiken förbättras varje månad. Även andra åtgärder pågår, som ett utökat vårdutbud med fler gruppbehandlingar och helgöppet på mottagningar. Tillgängligheten till barn- och ungdomspsykologer på första linjens nivå har ökat, men väntetiderna vid årets slut ligger fortfarande på flera månader. Inom ramen för de fyra uppdragen inom det strategiska målet hanteras ett flertal förbättringsområden. De mest prioriterade områdena är påbörjade och förbättringar har genomförts inom verksamheterna. Samverkan mellan förvaltningar inom Region Uppsala och kommunernas elevhälsa och socialtjänst bidrar till att kunna agera förebyggande och med tidiga insatser. Vilka förbättringsområden finns? Ett antal förbättringsområden har identifierats, dels inom arbetet med kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa och inom den nationella överenskommelsen om stöd till riktade satsningar inom området psykisk hälsa. Akademiska sjukhuset kommer att tillsammans med vårdgrannar inom Region Uppsala och kommunerna i länet att fortsätta arbeta med dessa områden. Prioriterade områden är; att förtydliga olika verksamheters ansvarsområden och gränssnitten mellan dem, förbättra information om verksamheterna och skapa en ingång till Region Uppsala gällande barn och unga med psykisk ohälsa samt ta fram rutiner för samverkan där det finns behov av det. Under 218 ska en handlingsplan för suicidprevention tas fram inom Region Uppsala. Inom Akademiska sjukhusets verksamheter som möter barn och unga med psykisk ohälsa vidtas ett flertal åtgärder för att öka tillgängligheten. Stort fokus läggs på att korta väntetiden till ett första bedömningssamtal och att barn och unga ska erhålla vård på rätt vårdnivå.

107 16 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Har en aktiv arbetsgivarpolitik och ett tydligt och lyhört chefskap som skapar förutsättningar för nytänkande och säkerställer en långsiktigt god kompetensförsörjning samt en god arbetsmiljö Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits tre uppdrag och fyra indikatorer. Resultat indikatorer Bedömning Hållbart medarbetarengagemang, index: Hållbart medarbetarengagemang, index: ledarskap Hållbart medarbetarengagemang, index: styrning Hållbart medarbetarengagemang, index: motivation Vilka åtgärder har vidtagits? När det gäller uppdraget om att använda kompetensbaserad rekryteringsprocess uppger både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping att uppdraget är genomfört. Akademiska sjukhuset har uppdaterat de mallar och instruktioner som finns tillgängliga för de som rekryterar och följer det arbete som pågår för hela Region Uppsala vad gäller anpassning av rekryteringsverktyget Brand management. Lasarettet i Enköping uppger att de använder kompetensbaserad rekrytering vid samtliga tillsvidareanställningar. Avseende uppdraget att bedriva ett aktivt systematiskt arbetsmiljöarbete anser båda förvaltningarna att uppdraget är genomfört. Akademiska sjukhuset har infört ett systematiskt arbetsmiljöarbete utifrån den regiongemensamma planering som finns och förvaltningens chefer har erbjudits de föreläsningar och andra aktuella aktiviteter som genomförts för hela Region Uppsala. Dock blev tidplanen för genomförandet något förskjuten på grund av införandet av det uppgraderade journalsystemet Cosmic. Planering pågår för hur roller och systematik i arbetsmiljöarbetet ska förtydligas ytterligare på Akademiska sjukhuset. Akademiska sjukhuset anger även att det systematiska arbetsmiljöarbetet försenats på grund av att medarbetarenkäten inte kunde genomföras hösten 217. Lasarettet i Enköping beskriver att de förutom det sedvanliga arbetsmiljöarbetet med medarbetarundersökningar och skyddsronder även arbetar systematiskt och strukturerat med HFS-team, avslutsintervjuer och Kaizen. Avseende användning av den processorienterade ledningsplattformen uppger båda förvaltningarna att uppdraget är genomfört. Akademiska sjukhuset har uppdaterat chefsuppdragen utifrån ledarplattformen och arbete pågår med en ny strukturerad chefsintroduktion i sjukhusadministrationens processer. Planerad start för detta är mars 218. Lasarettet i Enköping uppger att kravställande, stödinsatser, uppföljning och åtgärder genomförs i enlighet med Region Uppsalas ledningsplattform. Vilka resultat har uppnåtts? Den samlade bedömningen är att Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping inte har uppnått årets målvärde vad gäller hållbart medarbetarengagemang (HME). Akademiska sjukhuset har ett sämre resultat för samtliga indikatorers målvärden. Den totala svarsfrekvensen är låg (39 procent) och därför är det svårt att utgå ifrån att resultatet är representativt för samtliga verksamheter. Anledningen till det stora bortfallet beror säkerligen på den korta framförhållningen, men också att ingen listbearbetning hanns med. Detta resulterade i att även exempelvis

108 17 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 föräldralediga, studielediga och långtidssjukskrivna fick enkäten och sannolikt inte har svarat på HME-undersökningen. Lasarettet i Enköping har ökat sina målvärden utom det värde som avser motivation. Dock är värdet jämförelsevis högt med en marginell minskning från 8 till 79. Vilka förbättringsområden finns? Utifrån uppdragen i Regionplan och budget har sex fokusområden fastställts för 218. I respektive fokusområde är aktiviteter angivna. Dessa är framtagna utifrån den regionövergripande kompetensförsörjningsprocessen och samråd har skett med förvaltningarna med inriktning mot den utveckling som behövs inom respektive fokusområde. Fokusområdena 218 är; utlandsutbildade, ledarskap och medarbetarskap, kompetensförsörjning ARUBA, arbetsgivarfrågor och lönebildning, arbetsmiljö och likabehandling samt digitalisering. Region Uppsala måste arbeta brett, strukturerat och långsiktigt med kompetensförsörjningsfrågorna. Arbetet måste utvecklas och ske i god samverkan såväl inom Region Uppsala som med samarbetspartners inom sjukvårdsregionen, med kommunerna i länet och Arbetsförmedlingen samt Försäkringskassan. Det ökade beroendet av inhyrd personal är ett övergripande förbättringsområde, som riskerar att negativt påverka kvalitet, arbetsmiljö och ekonomi. En nyskapande region Är ledande inom ehälsa Inom ovanstående strategiska mål har det under 217 funnits två uppdrag och tre indikatorer. Resultat indikatorer Bedömning Antalet enheter (gäller även privata) som är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster. Antalet enheter som använder den införda webbtidboken (steg ett, visa bokad tid) Antalet länsinvånare som har användarkonton på 1177 vårdguidens e-tjänster. * Vilka åtgärder har vidtagits? I februari 217 fastställde regionfullmäktige Strategi för digitalisering och e-hälsa i Region Uppsala. För att förstärka och förtydliga arbetets inriktning med utgångspunkt i strategin antog regionstyrelsen i mars månad ett tiopunktsprogram, tio uppdrag, med målsättningen att levereras under Arbetet med att realisera såväl strategi som uppdrag har tagit fart under året. Åtta av tio uppdrag i tiopunktsprogrammet har påbörjats, bland annat digital ankomstregistrering, digital tidbokning och receptförfrågan samt digitala vårdmöten.

109 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Fler enheter inom Region Uppsala har anslutit sig till 1177 vårdguidens e-tjänster under 217. För att ytterligare öka kompetensen, införandetakt och användning av befintliga och nya e-tjänster samt stödja verksamheterna i utveckling av nya arbetssätt, har konceptet e-tjänstelyftet arbetets fram under året, en utbildningsinsats för chefer och medarbetare som kommer att starta i januari 218. Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar deltar. Vilka resultat har uppnåtts? Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har genomfört uppdragen och klarat måluppfyllelsen för samtliga indikatorvärden. Akademiska sjukhuset har påbörjat ett arbete med att implementera den regionövergripande e-hälsostrategin. De har ökat antalet enheter som anslutits sig till 1177 vårdguidens e-tjänster och ett arbete med att öka användningen hos anslutna enheter har påbörjats, vilket har givit resultat. Användningen har också ökat. Vidare har Akademiska sjukhuset utsett e-tjänstecoacher som under 218 kommer att delta i utbildningsinsatsen för ökad kunskap om 1177 vårdguidens e-tjänster till stöd för fortsatt införande och ökad användning. Lasarettet i Enköping har aktivt deltagit i aktiviteter som initierats utifrån den övergripande e-hälsostrategin och genomförande pågår. Samtliga enheter är anslutna till 1177 vårdguidens e-tjänster och arbete med att öka användningen pågår. Samtliga enheter har aktiverat webbtibok steg 1, visa bokade tider. Ankomstterminaler har installerats på ögon- och hudmottagning, Rehabforum, gynekologi- och medicinmottagningen. Lasarettet har deltagit i ett pilotprojekt för införande av digital app för sjukresor och en ny version av systemet Prator (gemensamt system för kommunikation mellan kommunerna och Region Uppsala) har införts utifrån den nya lagen om betalningsansvar. Lasarettet i Enköping har deltagit i ett pilotprojekt där patienter med hjärtsvikt skulle ges möjlighet att mäta vikt och blodtryck hemifrån ( Patientens hemmonitorering, PHM II ), men projektet har lagts vilande till 218 bland annat på grund av att den tekniska lösningen från leverantören inte motsvarade Region Uppsalas krav. Vilka förbättringsområden finns? För att digitalisering ska bli en självklar del i verksamhetsutvecklingen behöver ytterligare satsningar göras för att öka kompetensen inom området med målet att kunna öka implementeringstakten och införa nya, smartare arbetssätt. Detta för att klara framtidens utmaningar och uppnå önskad effekt och nytta för såväl vårdens medarbetare, beslutsfattare som för invånare/patienter. E-tjänstelyftet är en satsning med syfte att bidra till detta, men ytterligare resurser och en större kompetensinsats kan komma att behövas till stöd för verksamheter under en tid för att möjliggöra förändring och minska gapet mellan den teknik och de tjänster vi har tillgång till och kapaciteten att ta emot, införa och använda den. Det finns ett behov av att utveckla formerna för samverkan och samarbete inom Region Uppsala för en effektiv utveckling inom området där den samlade erfarenheten och kompetensen tas till vara på bästa sätt.

110 19 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Är ledande inom kunskapsstyrd vård Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits tre uppdrag och en indikator. Resultat indikatorer Bedömning Antal påbörjade Health Technology Assesments samarbeten (HTA) med Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Region Örebro (CAMTÖ). Vilka åtgärder har vidtagits? Under året har nio regionövergripande programråd varit aktiva och arbetat med införandet av Socialstyrelsens aktuella nationella riktlinjer. Programråd finns för följande områden: diabetes, astma/kol, depression/ångest, hjärtsvikt, stroke, MS/Parkinson, levnadsvanor, demens och palliativ vård. Både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping har deltagit i programrådsarbetet. Lasarettet i Enköping har dock inte deltagit i samtliga programråd. Akademiska sjukhuset har haft en dominerande roll i programrådsarbetet. De två senast bildade råden, demens och palliativ vård, inledde sin verksamhet under hösten 217. Programråden har bland annat arbetat med att kartlägga och definiera ansvarsgränser, fastställa kvalitetsindikatorer och följa upp dessa samt informera och fortbilda kring rekommendationer. Vilka resultat har uppnåtts? En samsyn kring hantering av ett visst sjukdomstillstånd har uppnåtts inom programråden. Inom fler av de fastställda indikatorerna har förbättring av värden erhållits. Då avvikelser noterats har man utarbetat en plan för förbättringsarbete. Programrådet för levnadsvanor har kontinuerligt arbetat tillsammans med övriga programråd för att inom respektive område också införa rekommendationer angående prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Vilka förbättringsområden finns? Programråden behöver i fortsättningen arbeta mer systematiskt och samordnat i kvalitetsarbetet och ha en samordnade och övergripande roll när det gäller arbete med värdebaserad vård och kliniska processer som sker inom förvaltningarna. För programråden finns ett behov av kompetensutveckling inom förbättringsområdet samt behov av att kunna mer om processarbete.

111 2 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Levererar vård och innovationer i världsklass genom samarbete mellan sjukvården, Uppsalas två universitet och näringslivet Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits ett uppdrag och fyra indikatorer. Resultat indikatorer Bedömning Antalet nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag Antalet nystartade akademiskt initierade kliniska studier - Akademiska sjukhusets placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Lasarettet i Enköpings placering i Sveriges yngre läkarförenings (SYLF) AT-ranking Vilka åtgärder har vidtagits? Det långvariga samarbetet mellan Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet har under de senaste två åren genomgått en positiv förbättring. Vändningen beror framförallt på att Region Uppsala tar ett aktivt ansvar och deltar i forskning, utbildning och innovationsarbete. En framväxande insikt om att forskning i regel leder till kostnadsbesparingar och kvalitetshöjning i vården kan utgöra en bidragande faktor. Genom bildandet av FoUU-råd inom varje verksamhetsområde inom Akademiska sjukhuset finns ett tydligt forum för hantering av FoUU-frågor för att driva de olika specialiteterna framåt. Inom varje verksamhetsområde pågår arbete för att tydliggöra en FoU-budget, vilket även ingår som en del av sjukhusets planeringsprocess. Under året har ett sjukhusövergripande FoUU-råd bildats med representation från både Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet med uppdrag att driva FoUU-frågor av övergripande natur samt utgöra kontaktpunkt för verksamhetsområdenas FoUU-råd. Samarbetet mellan Arbets- och miljömedicin (AMM) vid Akademiska sjukhuset och Universitetssjukhuset Örebro har utvecklats genom ett gemensamt externt uppdrag, där klinikerna tillsammans bidrar till det Nationella kunskapsstödet till primärvården. AMM Uppsala ansvarar tillsammans med AMM Örebro för ämnesområdet Arbets- och miljömedicin. Därutöver har ledningsgrupperna träffats vid ett tillfälle under våren 217 för att diskutera gemensamma projekt och utbildningar. Professionsmöten är planerade till höstterminen 217 med fortsättning vårterminen 218, där klinikernas olika professioner ska mötas för kunskapsutbyte och diskussioner kring samarbete med gemensamma utbildningsinsatser inom sjukvårdsregionen. Sedan tidigare finns även forskningssamarbeten mellan de två klinikerna. Vilka resultat har uppnåtts? Vad avser indikatorn om nystartade kliniska läkemedelsprövningar i form av samarbete med företag är detta en etablerad verksamhet inom Akademiska sjukhuset och målet är att öka antalet studier. Det högt ställda målet för ökning av antalet studier detta år ser dock inte ut att kunna nås under 217. Det finns flera skäl till detta där det mest uppenbara är svårigheter att kunna prioritera denna typ av aktiviteter i vården.

112 Sjukhusstyrelsens årsredovisning När det gäller indikatorn avseende nystartade akademiskt initierade kliniska studier var 217 det första året som denna typ av studier registrerades. Målet var att få igång registrering av denna typ av studier. Det fanns alltså ingen specifik siffra som mål. Utfallet blev 58 studier, vilket kommer att utgöra basvärde för kommande år. Akademiska sjukhuset har således fått igång fungerande system för registrering och har etablerat ett basvärde. Inom AT-utbildningen har utvecklingen inte resulterat i någon synbar förbättring med tanke på att årets AT-ranking återigen befäste dålig position (upp en placering till plats 5 217) för Akademiska sjukhuset och en sista plats i landet för Lasarettet i Enköping. Vid Akademiska sjukhuset har man i dialog med AT-läkarna påbörjat ett antal aktiviteter för att förbättra situationen. Dessa inkluderar bl.a. längre medicinplaceringar och förbättrad struktur för mottagandet på akuten. Andra förbättringar berör kirurgblocket. Samtidigt görs ansträngningar att bibehålla den goda situationen inom psykiatri och öppenvård. På sikt vill man också förbättra rekryteringsprocessen för att säkerställa att de bäst lämpade för AT-tjänst vid Akademiska väljs ut. Vad gäller Lasarettet i Enköping är det framförallt introduktion, handledning och utbildning som anges som bristområden. En handlingsplan för att förbättra AT fastställdes i början av 217. Under hösten 217 har ytterligare åtgärder planerats i dialog med ATläkare. Under 217 fattade Regionstyrelsen beslut om att öka antalet AT-platser från 3 till 4 från och med 218. Vilka förbättringsområden finns? Orsaker till den sämre AT-rankningen har utretts och man ska fortsätta att fokusera på de identifierade åtgärderna för att förbättra AT-läkarnas upplevelse av utbildning vid sjukhusen inom Region Uppsala. En växande region Bidrar till en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling Inom ovanstående strategiskt mål har det under 217 funnits två uppdrag och inga indikatorer. Vilka åtgärder har vidtagits? Inom målområdet har det funnits två uppdrag. Det ena handlar om att Region Uppsala under 217 ska fortsätta att minska spridningen av farliga ämnen genom en minskad spridning av kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Dessutom har det getts ett uppdrag om att det ska ställas krav vid upphandlingar för att minimera miljöpåverkan under hela livscykeln. Akademiska sjukhuset uppger att man genomfört båda uppdragen och exempelvis har förskrivningen av diklofenak och fluorokinoloner minskat under året. Arbetet med att undersöka metoder för att minska utsläppen av läkemedelsrester och resistenta bakterier fortgår löpande. Vid Lasarettet i Enköping har samtliga miljöombud utbildats i Region Uppsalas nya kemikaliehanteringssystem och en inventering har gjorts av lasarettets alla kemiska produkter. Även här har förskrivningen av diklofenak och fluorokinoloner minskat. När det gäller krav på att minimera miljöpåverkan i upphandlingar har Akademiska sjukhuset bland annat tagit fram en lista för att bedöma vilka upphandlingar som är prioriterade utifrån miljösynpunkt. Lasarettet i Enköping genomför arbetet med att ställa krav i upphandlingar i dialog med enheten för hållbar utveckling och upphandlingsenheten på regionkontoret. Vilka resultat har uppnåtts? En sammanfattande bedömning är att såväl Akademiska sjukhuset som Lasarettet i Enköping har genomfört uppdragen under 217.

113 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Vilka förbättringsområden finns? Ett fortsatt aktivt arbete måste ske inom samtliga förvaltningar med att minska spridningen av farliga ämnen, kemikalier och läkemedel med farliga egenskaper. Detta är ett ständigt förbättringsområde för hela Region Uppsala. Även upphandlingar som görs inom hälso- och sjukvården behöver återkommande ses över för att säkerställa att krav kring minskad miljöpåverkan finns med. Styrelsens uppdrag till förvaltningarna (3x3-uppdrag) Akademiska sjukhuset har genomfört sju av nio uppdrag och Lasarettet i Enköping har genomfört samtliga sina sju uppdrag. De två uppdragen som Akademiska sjukhuset inte har genomfört berör det gemensamma länssjukvårdsuppdraget och att öka användningen av kollektivtrafik vid transport till och från sjukhuset. Sjukhusen har närmat sig varandra i frågor som gäller produktionsplanering och köer. Dock är samarbetet inte färdigutvecklat ännu. Samarbetet är som mest utvecklat mellan sjukhusen inom operationsverksamheten. Akademiska sjukhuset planerar att under 218 införa ett system med kallelse med bussbiljett via mobilapp och även förbättra skyltningen med uppgifter om busstidtabell vid telefonerna där patienter beställer taxi. Internkontroll Sjukhusstyrelsens internkontrollplan för 217 innefattar sju kontrollaktiviteter som berör Akademiska sjukhuset. Av dessa har två planerade åtgärdsplaner inte tagits fram och en kontrollaktivitet har testats, men rutinen som sådan bedöms inte tillräckligt etablerad och behöver därtill utvecklas för att fungera optimalt. Dessa tre kontrollaktiviteter finns med i internkontrollplanen för 218. Under 217 omarbetades processen kring internkontroll och Lasarettet i Enköping fokuserade på de strategiska målen i Regionplan och Budget och vilka risker som kunde kopplas ihop med dessa. Lasarettet i Enköping tog fram kontrollaktiviteter för de strategiska målen Har en vård som planeras och ges utifrån behov, allas lika värde och med individens delaktighet i fokus och Bedriver vård med hög patientsäkerhet. Samtliga identifierade risker har fungerande kontrollaktiviteter. Sjukhusstyrelsens riktade frågor Riktad fråga till Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping om hedersrelaterat våld och förtryck (HRVF) Akademiska sjukhuset har reviderat vårdprogrammet så att det även omfattar det hedersrelaterade våldet. I slutet av 217 genomfördes en utbildningsinsats för samtliga medarbetare under temat Vårdens vecka mot våld. Medarbetarna erbjuds även möjlighet att kontakta kvinnofridsenheten, Nationellt centrum för kvinnofrid. Det är även möjligt att hänvisa patienter till kvinnofridsmottagningen, både för akuta och planerade besök. Enskilt samtal och vid behov professionell tolk ingår sedan tidigare i sjukhusets rutiner för att skapa möjlighet för patienten att berätta och tala fritt. Lasarettet i Enköping har inte utfört några riktade satsningar kring hedersrelaterat våld och förtryck under 217.

114 23 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Sammanställning av perspektiven tillgänglighet, ekonomi, produktion och medarbetare Tillgänglighet Tillgänglighet till första besök Jämfört med 216 har tillgängligheten till första besök inom specialistvården ökat under 217. Akademiska sjukhuset har en bättre tillgänglighet till första besök under hela 217 än under 216, det vill säga antalet väntande har minskat med 59 procent mellan åren. En av orsakerna är ökad besöksproduktion till läkare under 217 samt ett mottagningsråd som arbetar med att förbättra tillgängligheten och verksamheten. Det bedrivs också ett fortlöpande arbete med att kvalitetssäkra väntelistor genom väntetidsnätverket. I december 217 hade Akademiska sjukhuset en tillgänglighet på 8 procent till första besök. Flera sektioner har stora förbättringar avseende tillgängligheten, bland annat öron-näs- och halskliniken samt neurologin. Däremot har rehabiliteringsmedicin och smärtcentrum relaterat till kompetensförsörjningsbrister försämrat sin tillgänglighet under året. Psykiatrin har som helhet haft bättre tillgänglighet till första besök varje månad 217 jämfört med 216. Däremot har barn- och ungdomspsykiatrin som nationellt mäts på 3 dagar till första besök och 3 dagar till utredning/behandling haft en sämre tillgänglighet 217 än förra året på grund av hög personalomsättning. Lasarettet i Enköping har liksom 216 en god tillgänglighet till första besök och ligger på samma nivå som föregående år med ett snittvärde på 92 procent. Öppenvårdsproduktionen har minskat med 4 procent sedan 216 där lasarettets avsaknad av ögonläkare under delar av 217 står för nästan hälften av produktionsminskningen. Lasarettet har kunnat slussa och omrikta ögonremisser till andra vårdgivare inom och utanför länet. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Diagram 1. Vårdgaranti till första besök, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping

115 24 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Tillgänglighet till behandling/operation I jämförelse med december 217 är det 4,6 procent fler patienter som väntar till operation och behandling inom Akademiska sjukhuset jämfört med samma period förra året. Däremot är tillgängligheten sammantaget bättre än under 216. Tillgängligheten till operation/behandling är i högre utsträckning beroende av tillgång på vårdplatser, som i sin tur varit färre 217 än 216 relaterat till sjuksköterskebristen. Däremot har beläggningsgraden varit högre och medelvårdtiden lägre, vilket i sin tur minskat effekten av stängda vårdplatser och tillgängligheten har kunnat bibehållas. Lasarettet i Enköping hade under 216 en mycket god tillgänglighet till behandling/operation, det vill säga 97 procent. Tillgängligheten är fortfarande god med ett snittvärde för året på 95 procent. Under andra delen av 217 har tillgängligheten varit högre än samma tid föregående år. Orsaken kring det minskade snittvärdet är att en operationssal hölls stängd första halvåret 217 på grund av personalbrist. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Diagram 2. Väntetider till behandling/operation, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Under 217 började Region Uppsala månatligen följa flertalet tillgänglighetsparametrar kopplade till patientsäkerhet, som överbeläggningar, beläggningsgrad, utlokaliseringar och återbesök. Sett över hela året är antalet överbeläggningar, utlokaliseringar och beläggningsgraden högre för Akademiska sjukhuset jämfört med året innan, vilket också är en konsekvens av färre vårdplatser under 217. Andelen återbesök som sker inom måldatum ser ut att ligga relativt konstant mellan åren. Antalet väntande till återbesök har totalt sett ökat något under 217. Lasarettet i Enköping har samma nivå av överbeläggningar som året innan, trots att antalet vårdplatser minskat relaterat till övergången från slutenvård till hemsjukvård. Antalet utlokaliseringar har ökat något trots färre vårdplatser. Däremot flyttas medicinskt färdigbehandlade patienter till den lasarettanknutna hemsjukvårdsavdelningen (LAH-avdelningen) som en del av en vårdkedja, men räknas som en utlokalisering. Lasarettets återbesök fortsätter att ligga på samma nivåer, dock med en minskning för de patienter som väntar där måldatum överstigits, vilket är positivt.

116 25 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Diagram 3. Antalet väntande till återbesök inom och efter måldatum, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Ekonomi Resultat Sjukhusstyrelsens resultat 217 ligger på minus 184 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en nollbudget för året. Resultatavvikelsen för Akademiska sjukhuset är minus 25 miljoner kronor. Lasarettet i Enköping har ett resultat på plus 11 miljoner kronor och beror på högre intäkter, främst inom vårdval, men även lägre kostnader. Sjukhusstyrelsens egen verksamhet har ett resultat på plus 1 miljoner kronor. Tabell 1. Bokslut 217 Bokslut, tkr Bokslut 217 Budget 217 Summa intäkter Personalkostnader inkl inhyrd personal Övriga kostnader Summa kostnader Resultat Utfall jfr budget Bokslut Bokslut 217 jfr Intäkter Intäkterna för sjukhusstyrelsens totala verksamhet avviker positivt med 12 miljoner kronor, vilket motsvarar,7 procent. De positiva avvikelserna finns främst inom riks- och regionintäkter och övriga intäkter. Både Akademiska sjukhuset och sjukhusstyrelsens egen verksamhet har positiva avvikelser för riks- och regionintäkter. Sjukhusstyrelsens avvikelse beror dock på att privata vårdgivare har sålt mer utomlänsvård. Denna faktureras via Region Uppsala samtidigt som de privata vårdgivarna fakturerar sjukhusstyrelsen som därför har motsvarande kostnadsökning för köpt vård.

117 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Akademiska sjukhuset hade tidigt under våren en positiv utveckling av riks- och regionproduktionen och då även av intäkterna och räknade därför på årsbasis med betydligt högre intäkter än budgeterat. Produktionen började dock vika, men märktes inte intäktsmässigt. Under hösten startades en utredning och då upptäcktes ett systemfel och ett faktureringsfel. I oktober och november 217 konstaterades behov av återbetalningar till kunder för såld vård med en helårseffekt på cirka 13 miljoner kronor. På kort tid ändrades förutsättningarna och det som fram till augusti månad såg ut att vara ett stabilt resultat vändes till ett negativt resultat. Den positiva avvikelsen för övriga intäkter beror främst på obudgeterade uppdrag inom Akademiska sjukhuset som tillkommit under året, exempelvis övertagande av sjukvårdsteam från Uppsala kommun samt uppbyggnad av ett rehabiliteringscentrum. Kostnader Kostnaderna avviker negativt mot budgeterade medel med 34 miljoner kronor, vilket motsvarar en negativ avvikelse på 1,9 procent. Det är främst inhyrd personal som har en negativ avvikelse, minus 122 miljoner kronor jämfört med budget. Både Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset har stora avvikelser för inhyrd personal. På sjukhuset är det främst inhyrning sjuksköterskor som ökar och på lasarettet ökar främst inhyrning av läkare. Trots brist på personal avviker även lönekostnader negativt på Akademiska sjukhuset, minus 86 miljoner kronor. I och med den positiva ekonomiska utvecklingen som Akademiska sjukhuset hade under inledningen av året (som sedan visade sig vara felaktig) gjordes satsningar inom sjukhuset för att säkerställa en långsiktig kompetensförsörjning. Andra större negativa kostnadsavvikelser mot budget finns för medicinskt material och köpt vård. Akademiskas avvikelse för köpt vård beror på egen vårdbegäran från patienter och akut köpt vård. Även sjukhusstyrelsens egen verksamhet har en negativ budgetavvikelse för köpt vård. Denna beror på slussningssatsningen som gjordes under året, samt kostnadsökningar inom kataraktvårdvalet och Elisabethsjukhuset. Övrig avvikelse inom köpt vård balanseras av motsvarande ökade riks- och regionintäkter. Större positiva avvikelser på kostnadssidan finns för övriga kostnader och avskrivningar. Avvikelsen för avskrivningar beror på en eftersläpning av investeringstakten på Akademiska sjukhuset. Jämförelse mellan åren Intäkterna för sjukhusstyrelsens totala verksamhet har ökat med 641 miljoner kronor mellan åren, vilket motsvarar 4,1 procent. Ökningen mellan åren beror främst på en ökning av anslaget, beroende på årlig uppräkning plus olika resursförändringar. Intäkter avseende fast ersättning står även för en stor del av ökningen. Denna ökning motsvarar den anslagsökning som förvaltningarna har fått i sina anslag. Ökningen motsvaras av en lika stor ökning på kostnadssidan för fast ersättning. Avseende ökningen av övriga intäkter utgörs de främst av ökad försäljning av laboratorietjänster. Kostnaderna mellan 216 och 217 har ökat med 81 miljoner kronor (5,2 procent). Om rensning görs för ökning av fast ersättning mot förvaltningarna är ökningen 568 miljoner kronor. Lönekostnaderna har ökat med 224 miljoner (4,3 procent). Ökningen förklaras främst av den årliga löneöversynen. Resterande del av ökningen kan förklaras av strategiska satsningar på Akademiska sjukhuset inom personalområdet för att långsiktigt säkerställa personalförsörjningen. Kostnad för inhyrd personal har ökat med 56 miljoner kronor (7,5 procent). Bristen på egen personal har krävt inhyrning för att ha möjlighet att nå tillgänglighets- och produktionsmål. Övrig kostnadsökning kan främst hänföras till pris- och volymökningar inom de olika kostnadsslagen.

118 Sjukhusstyrelsens årsredovisning Sjukhusstyrelsens egen ekonomi Sjukhusstyrelsens egen verksamhet har ett resultat på 1 miljoner kronor 217, vilket är 1 miljoner kronor bättre än budgeterade medel. Det positiva resultatet kan hänföras till sjukhusstyrelsens övriga verksamhet där reserverade medel inte har utnyttjats fullt ut. Det är främst medel för vårdnära service och matvärdar, tillnyktringsenhet, närvårdsplatser i Tierp och rehabiliteringscentrum, som inte har utnyttjats i den grad som var budgeterat. Utfallet för de reserverade medlen är 33 miljoner kronor, vilket är en positiv avvikelse på 27 miljoner kronor. Den köpta vården som sjukhusstyrelsen har i sin budget har en negativ avvikelse 217 och avviker totalt med minus 19 miljoner kronor, varav hälften är inom LOV-avtalen (vårdval) och hälften är inom LOU-avtalen (upphandlade avtal) och nationella taxan. Inom LOU-avtalen (upphandlade avtal) och nationella taxan är det främst vårdgaranti och specialistvård utanför C-län som har en negativ avvikelse. Vårdgaranti avviker negativt med 8 miljoner kronor och beror på den kösatsning som sjukhusstyrelsen beslutade i februari 217. Avvikelsen för specialistvård utanför C-län kan hänföras till det fria vårdvalet över länsgränserna. Inom LOV-avtalen har kataraktvårdvalet en negativ avvikelse på minus 9 miljoner kronor. Även gynekologi, höfter och knän samt ögon har negativa avvikelser. Ögonbottenfotografering har den största positiva avvikelsen. Investeringar i maskiner och inventarier samt immateriella anläggningar Den totala investeringsnivån är 37 miljoner kronor, vilket ska jämföras med en budgeterad nivå på 43 miljoner kronor. Avvikelsen avser Akademiska sjukhuset och beror på eftersläpning av investeringstakten. Produktion specialistvård Vårdproduktion kan delas in i C-länsvård respektive riks- och regionvård (utomlänsvård). Produktionsuppföljningen av vård i Region Uppsalas egen regi fokuserar på faktisk utförd produktion i relation till budgeterad produktionsvolym. Produktionen mäts i antal kontakter (besök). I denna redovisning delas även vårdproduktionen upp i slutenvård (inneliggande patienter) respektive öppenvård (exempelvis besök och dagsjukvård). Utöver den produktion som sker i Region Uppsalas egen regi utförs specialiserad vård inom ramen för LOV-avtal (vårdval) och LOUavtal (upphandlade avtal) samt inom nationella taxan. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har under 217 haft kapacitetsproblem gällande framförallt vårdplatser inom slutenvården och intensivvården, vilket har haft en negativ effekt på möjligheterna att nå uppsatta produktionsmål. Sjukhusets totala produktion 217 avviker negativt med vårdkontakter (minus 1,7 procent) jämfört med budgeterad produktionsvolym. Även jämfört med 216 års utfall avviker 217 års produktionsutfall negativt (minus vårdkontakter). Emellertid har sjukhuset, trots kapacitetsproblem, lyckats förbättra tillgängligheten inom många områden jämfört med föregående år till såväl besök som till operation/behandling. För att långsiktigt komma tillrätta med kapacitetsproblemen är sjukhusets övergripande strategi att uthålligt arbeta med att skapa en god arbetsmiljö och stabil kompetensförsörjning.

119 28 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Under 217 har sjukhuset haft en ännu mer ansträngd vårdplatssituation jämfört med 216. Stängda vårdplatser, vilket främst beror på sjuksköterskebrist, har påverkat slutenvårdsproduktionen negativt. Såväl C-länsproduktionen som riks- och regionvårdsproduktion är lägre än budgeterad volym. Produktionseffekten av de stängda vårdplatserna har emellertid dämpats tack vare både högre beläggning och kortare medelvårdtider. För att hantera ett minskat antal vårdplatser har Akademiska sjukhuset under året vidtagit ett antal åtgärder. Exempelvis har inrättandet av en utskrivningsavdelning tillsammans med det gemensamma arbetet med kommunerna i Region Uppsala lett till ett bättre flöde i hanteringen av utskrivningsklara patienter. Liksom slutenvården avviker öppenvården negativt från planerad produktionsvolym, vilket främst beror på en negativ avvikelse för övriga besök. Avvikelsen beror framförallt på kapacitetsproblem inom psykiatrin och inom strålbehandlingsverksamheten. Emellertid noteras en förstärkt kapacitet under senare delen av året inom strålbehandlingen. Vidare infördes under 217 en ny version av journalsystemet Cosmic, vilket till viss del haft en negativ påverkan under hösten på främst antal läkarbesök, men även övriga besök har påverkats. Emellertid kunde en viss återhämtning ses i slutet av året tack vare att sjukhuset hade extra öppethållande under november och december månad. Noterbart är att riks- och regionproduktionen, till skillnad från C-länsvården, inom öppenvården uppvisar en produktionsökning 217 jämfört med budgeterad produktionsvolym. Under 217 har sjukhuset fortsatt att utveckla arbetet med värdebaserad vård som handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienterna och skapa stor delaktighet hos arbetsgrupperna för att nå dessa mål. Vidare har sjukhusets samarbete med Lasarettet i Enköping stärkts ytterligare under året, genom exempelvis ett utökat samarbete kring operationsverksamheten. Dessutom har operationskapaciteten utökats på Samariterhemmet för dagvård och kortvård. En ny onkologisk dagvårdsavdelning inrättades i april månad, vilket gör att fler cancerpatienter nu erbjuds vård och behandling inom dagsjukvård. I april 217 öppnades även en utskrivningsavdelning inom geriatriken med 15 vårdplatser. Tabell 2. Produktion Akademiska sjukhuset, slutenvård respektive öppenvård samt C-län respektive riks- och region Akademiska sjukhuset Totalt antal kontakter Utfall 217 Budget 217 Utfall 216 Utfall 217 Utfall 217 jmf jmf budget, % budget, antal Utfall 217 jmf 216, % Utfall 217 jmf 216, antal ,7% ,6% Slutenvård, antal (inkl vårdval) ,1% ,3% Öppenvård, antal (inkl vårdval) ,4% ,3% Utfall 217 jmf 216, % Utfall 217 jmf 216, antal Akademiska sjukhuset Utfall 217 Budget 217 Utfall 216 Utfall 217 Utfall 217 jmf jmf budget, % budget, antal Totalt antal kontakter ,7% ,6% C-län, antal (inkl vårdval) ,3% ,4% ,1% ,5% Riks- och region, antal (inkl vårdval)

120 29 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Lasarettet i Enköping Verksamhetsåret för Lasarettet i Enköping har präglats av en god arbetsmiljö och fortsatt god tillgänglighet. Detta samtidigt som lasarettet haft svårigheter med vakanser framförallt bland läkare och en lägre produktion än budgeterat. Lasarettets totala produktion 217 avviker negativt med vårdkontakter (minus 4,2 procent) jämfört med budgeterad produktionsvolym. Även jämfört med 216 års utfall avviker 217 års produktionsutfall negativt (minus vårdkontakter). Lasarettets slutenvårdsproduktion uppnår inte helt budgeterad produktionsvolym för 217. Detta beroende på att en operationssal varit stängd i början av året på grund av vakanser bland operationoch anestesipersonal. Inte heller öppenvårdsproduktionen når budgeterad produktionsvolym, vilket beror på vakanser bland läkare. Ögonverksamheten som inte lyckats bemanna enligt plan står för 45 procent av produktionstappet. Under senare delen av 215 infördes lasarettsansluten hemsjukvård (LAH). En extern utförare har under 217 gjort en utvärdering av LAH, vilken resulterade i positiva omdömen. Som en följd av att LAH infördes har lasarettet haft färre disponibla vårdplatser 217 jämfört med Denna övergång från slutenvård till hemsjukvård har inte lett till varken ökade överbeläggningar eller ökad beläggningsgrad. Under 217 har Lasarettet i Enköpings samarbete med Akademiska sjukhuset utvecklats, liksom samarbeten med Enköpings och Håbos kommun samt primärvården. Tabell 3. Produktion Lasarettet i Enköping, slutenvård respektive öppenvård Utfall 217 jmf budget, % Utfall 217 jmf budget, antal ,2% ,5% ,4% Lasarettet i Enköping Utfall 217 Budget 217 Utfall 216 Totalt antal kontakter Slutenvård, antal (inkl vårdval) Öppenvård, antal (inkl vårdval) Utfall 217 jmf 216, % Utfall 217 jmf 216, antal ,3% ,9% ,3% -3 2 Vårdval och privata specialister Under ett antal år har antalet besök hos specialistläkare som är verksamma inom den nationella taxan minskat. Minskningen har nu avstannat och antalet besök ligger på samma nivå som. Ett antal nya utförare inom den nationella taxan har etablerat sig under året. För vårdvalen (LOV) ses en fortsatt volymökning av läkarbesök inom gynekologi öppenvård. Dock minskar antalet läkarbesök inom den nationella taxan inom specialiteten gynekologi. På helheten är därför inte ökningen av gynekologi i öppenvård så hög. Samtidigt minskar antalet sjuksköterskebesök inom gynekologivårdvalet. Framförallt är det GynHälsan/Studentgyn som har minskat sina sjuksköterskebesök. Höft- och knäprotesoperationer ligger på samma produktionsnivå 217 som 216. Behovet av höft- och knäprotesoperation är relativt konstant och den absoluta majoriteten vänder sig fortsatt till Lasarettet i Enköping.

121 3 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Ögonspecialisvårdvalet har en ökad produktion med 3,1 procent. Produktionsökningen kan till stor del förklaras av att vårdvalet under 217 i högre utsträckning mottagit remisser från länets sjukhus. Under 217 har Lasarettet i Enköping tidvis saknat ögonläkare. Under slutet av 217 startade en ny vårdgivare inom vårdvalet, vilket i viss utsträckning bidragit till ökningen. Den kraftiga minskningen inom ÖNH-vårdvalet beror på att vårdvalet stängdes 216 för nya vårdgivare. Samtidigt löper befintliga avtal ut under 218 och vårdgivare har börjat dra ned på sin verksamhet. Den stora ökningen inom ögonbottenfotografering vid diabetes beror till stor del på att Akademiska sjukhuset under 216 hade stora problem med att registrera sina genomförda undersökningar korrekt. Under 217 har det problemet åtgärdats. De privata vårdgivarna har öppnat en andra mottagning under 217, vilket också bidragit till ökningen. Koloskopiavtalet höjde avtalsgränsen tillfälligt under avtalsåret 216 då länets sjukhus hade långa köer och behov av fler undersökningar inom avtalet. Under 217 har produktionen legat på en lägre nivå än budgeterad volym. Antalet screeningar inom mammografi har ökat mellan 216 och 217 med 8,4 procent. En av anledningarna är att det tidigare varit kö inom screeningen. Under 217 har mammografin fokuserat på att minska dessa köer. Det är dessutom olika många kvinnor varje år som ligger i intervallet för att screenas. 217 var det cirka 6 fler kvinnor som skulle screenas jämför med 216. Samtidigt har antalet kliniska undersökningar minskat mellan 216 och 217. Orsaker till minskningen är bland annat att mammografin selekterade 2 procent från screeningen under 217 istället för 3 procent 216. Bröstmottagningen har ökat sin verksamhet och på så sätt avlastat mammografin genom att minska antalet remisser. Slutligen återfinns en viss eftersläpning med svaren på screening med cirka tre veckor. Psykiatrin i norra länsdelen har en ny vårdgivare sedan juni 217. Då antalet läkarbesök i avtalet tidigare inte uppnåddes har fokus varit på att öka dessa och resultatet för 217 är en ökning med 1,7 procent. Den nya aktören hade under sina första månader i drift problem med att uppnå full bemanning, framförallt gällande sjuksköterskor, vilket bidrog till minskningen av antal övriga besök 217. Inför 217 tog regionkontoret i samverkan med Akademiska sjukhuset initiativ till att möjliggöra för en produktionsökning på Elisabethsjukhuset. Produktionsökningen inom såväl ortopedi- som handkirurgoperationer går helt enligt plan. Akademiska sjukhuset har utmaningar när det gäller den egna kapaciteten inom ortopedi och handkirurgi och därför skickas fler remisser än vanligt till Elisabethsjukhuset. Ökningen inom barnspecialistmottagningen är helt i enlighet med det nya avtal som tecknades från och med första januari 217. Det fanns ett behov av utökning inom området och därför beslutades om att höja budgeten inför den nya upphandlingen 217. Tabell 4. Produktion specialistvård, nationella taxan Specialistvård, nationella taxan Förändr (%) Specialistläkare taxan, antal läkarbesök ,2% Fysioterapeuter taxan, antal besök ,3%

122 31 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Tabell 5. Produktion specialistvård, LOV (vårdval) Specialistvård, vårdval (LOV) (%) Medicinsk fotvård diabetespatienter, antal besök 1 Gynekologi i öppenvård, antal läkarbesök Förändr. 2 Antal sjuksköterskebesök Höft och knäprotesoperationer, antal operationer ,% ,8% ,6% ,9% Kataraktoperationer i öppenvård, antal operationer ,5% Ögonbottenfotografering vid diabetes, antal besök Specialisterad ögonsjukvård i öppenvård, antal ,7% ,1% ,9% läkarbesök 1 Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, antal läkarbesök 1 1)Enbart privat driven vård 2)B åde egen o ch privat driven vård Tabell 6. Produktion specialistvård LOU (upphandlade avtal) Specialistvård, upphandlade avtal (LOU) Koloskopier, antal undersökningar Förändr (%) ,5% ,4% Mammografi kliniska undersökningar ,2% Psykiatri norra länsdelen, antal besök läkare ,7% Psykiatri norra länsdelen, antal besök övriga ,5% ,1% ,1% ,3% Mammografi screening, antal undersökningar Elisabetsjh Ortopedi inkl viss ortopedi, operationer Elisabetsjh Handkirurgi, Operationer Barnspecialist öppenvård

123 32 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Medarbetare Vid Akademiska sjukhuset har antalet årsarbetare ökat med 93 årsarbetare, vilket främst förklaras av utökade verksamhetsuppdrag och strategiska satsningar. Inhyrd personal mätt i antal årsarbetare har fördubblats jämfört med föregående år och det är framför allt inhyrda sjuksköterskor som ökar. Sjukhuset bedöms sakna cirka 1 sjuksköterskor för att kunna säkerställa nödvändiga vårdplatser och operationskapacitet. Trenden visar på en ökning av att antalet sjuksköterskor som slutar sin anställning, medan möjligheten att återbesätta vakanta tjänster minskar. Olika lösningar för att öka sjukhusets attraktivitet eller överbrygga problemet görs, bland annat omfördelning av arbetsuppgifter, ett rekryteringsteam har införts samt införandet av hälsofrämjande arbetsplats genom uppdaterade verktyg och stödmaterial. Akademiska sjukhuset genomför även större utbildningssatsningar på specialistutbildning med studielön för sjuksköterskor, vilket på lång sikt är positivt för kompetensförsörjningen, men på kort sikt påverkar befintligt uppdrag och produktion negativt. Vid Lasarettet i Enköping har antalet årsarbetare minskat med 14 årsarbetare som en konsekvens av lasarettsansluten hemsjukvård (LAH), minskad operationskapacitet första halvåret 217 samt spridda vakanser. Även inhyrd personal har minskat något jämfört med föregående år. Inhyrda läkare har ökat jämfört med föregående år, medan övrig personal utöver läkare har minskat. Det har varit en brist på anestesiologer under 217. Rekryteringsläget har varit förhållandevis bra avseende sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Den totala sjukfrånvaron på Akademiska sjukhuset är 5,4 procent och lägre än föregående år. Sjukhuset behöver fortsätta sitt aktiva arbete med åtgärder för att minska sjukfrånvaron och stärka närvaron. Lasarettet i Enköpings totala sjukfrånvaro är 5 procent och oförändrad jämfört med föregående år. Tabell 7. Antal årsarbetare och inhyrd personal, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping År 217 År 216 Förändring i antal Förändring i procent Genomsnittligt antal årsarbetare: Akademiska sjukhuset ,6 % % ,2 % Akademiska sjukhuset % Lasarettet i Enköping % Summering inhyrd personal % Lasarettet i Enköping Summering antal årsarbetare Inhyrd personal mätt i årsarbetare:

124 Sjukhusstyrelsens årsredovisning 217 Sammanställning bilagor Bilaga 1 Uppdrag RPB Bilaga 2 Indikatorer Bilaga 3 Internkontroll Bilaga 4 Resultaträkning Bilaga 5 Riks- och regionintäkter 33

125 TJÄNSTEUTLÅTANDE Nämndkansliet Emilie Sundell Tfn E-post emilie.sundell@regionuppsala.se Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Åtgärder för att säkerställa att framtida system- och registreringsfel inte återupprepas Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Sjukhusdirektörens rapport godkänns och läggs till handlingarna. 2. Bifogad reviderad produktionsplan fastställs. Ärendebeskrivning Sjukhusstyrelsen har i ärendet månadsrapport sjukhusstyrelsen oktober 217 vid sitt sammanträde , 149/17, beslutat att ge sjukhusdirektören följande uppdrag (punkt 2 och 3 nedan), 1. Sjukhusstyrelsens och förvaltningarnas månadsrapporter för oktober 217 läggs till handlingarna enligt bilaga. 2. Sjukhusdirektören får i uppdrag att återkomma till styrelsen med åtgärder för att säkerställa att framtida system- och registreringsfel inte återupprepas. 3. Sjukhusdirektören får i uppdrag att återkomma till styrelsen med en beskrivning av hur budget i balans och produktionsplan 218 säkerställts. Bilagor Sjukhusdirektörens svar på uppdrag till sjukhusdirektören med anledning av månadsrapport oktober Reviderad produktionsplan Kopia till Registrator Akademiska sjukhuset Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

126 2 (2)

127 Akademiska sjukhuset Bo Strömquist Tfn E-post Sjukhusstyrelsen Uppdrag till sjukhusdirektören med anledning av månadsrapport oktober Sjukhusstyrelsen har i ärendet månadsrapport sjukhusstyrelsen oktober 217 vid sitt sammanträde , 149/17, beslutat att ge sjukhusdirektören följande uppdrag, 1. Sjukhusdirektören får i uppdrag att återkomma till styrelsen med åtgärder för att säkerställa att framtida system- och registreringsfel inte återupprepas. 2. Sjukhusdirektören får i uppdrag att återkomma till styrelsen med en beskrivning av hur budget i balans och produktionsplan 218 säkerställts. Bakgrund Sjukhuset redovisade under 216 en stark verksamhetsmässig och ekonomisk återhämtning efter en lång period av stora ekonomiska underskott. Förklaringen till utvecklingen var en kombination av en gynnsam utveckling gällande sjukhusets produktion och de intäkter detta genererade för såld vård och samtidigt en svag kostnadsutveckling. Med dessa ingångsvärden och försiktigt budgeterade intäkter för sjukhuset bedömdes förutsättningarna att nå ekonomisk balans vara goda. Inledningen av året visade inga indikationer på vikande tendenser i den underliggande produktionen. Under hösten 217 noteras två väsentliga brister gällande extern fakturering av såld vård. Det gäller dels felaktig registrering inom ett verksamhetsområde dels ett konstaterat systemfel (programmering) gällande ersättningen via DRG för kunder inom Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Efter genomförd utredning konstateras att de båda felen har motsvarat en för högt redovisad intäktsnivå under året. Kunderna har fått krediteringar med 28,5 miljoner kronor för registreringsfelet med 82 miljoner kronor gällande systemfelet. Årseffekten uppskattas till drygt 13 miljoner kronor där 18,8 miljoner avser rättning av felregistreringar föregående år, 216. De konstaterade felen har påverkat såväl sjukhusets löpande analys som beslutssituationen under året. Mest väsentligt är samtidigt att sjukhuset på detta sätt har bidragit till brister i den löpande rapporteringen som lämnats till sjukhusstyrelsen under året. En första signal på avvikelse lämnades av sjukhuset i septemberrapporten då den felaktiga registreringen var konstaterad och därefter lämnades en fullständig redovisning av de båda felen i oktoberrapporten vilken behandlades av sjukhusstyrelsen den 5 december.

128 2 (4) Sjukhusdirektören lämnar följande svar på de båda uppdrag som lämnats av sjukhusstyrelsen Åtgärder gällande system- och registreringsfel Följande åtgärder har vidtagits eller planläggs för att säkerställa att framtida system- och registreringsfel inte återupprepas. Beställningar av olika system- och programmeringsmoment sker alltid genom skriftlig beställning som kvitteras vid mottagande och när moment har utförts. Sjukhuset dokumenterar de aktuella beställningarna och säkerställer att programmering har utförts via systemkontroll. För att undvika systematiska registreringsfel behöver såväl lokala instruktioner som organisatoriska samband stärkas. Sjukhusadministrationen kommer inom ramen för den rutin som är i förvaltningen sedan , Från remiss till betalning, säkerställa en tillräcklig kvalitet på lokala instruktioner för registrering av priser/artiklar. Här ingår även ett tydligare ansvar i uppsynen av lokala instruktioner samt utbildning av användare. Den interna kontrollen för verksamhetsområden kommer att förstärkas under 218 i syfte att säkerställa lokal efterlevnad till framtagna instruktioner och rutiner. De specifika lokala anvisningar där brister konstaterats under hösten 217 är åtgärdade och all registrering sker sedan slutet av november enligt ny instruktion. Sjukhusets organisation för förvaltning, underhåll och utveckling av prislistan omfattar minst två medarbetare i syfte att undvika sårbarhet. Tidigare organisation bedöms ha varit allt för sårbar då väsentliga moment i de löpande rutinerna har varit kopplade till en medarbetare. Den samlade kontrollmiljön gällande samtliga moment i rutinen för såld vård kommer att utvecklas under 218 för att ge bättre stöd för tidig varning för såväl systemfel som registreringsfel. I anslutning till löpande rapportering av sjukhusets interna kontroll återkommer sjukhusdirektören även med en utförligare rapport kring etablerade kontrollmoment inom detta område. Då rutinen omfattar ett stort antal aktörer såväl inom sjukhuset som vid andra förvaltningar behöver kontrollmomenten vara kända och förankrade hos samtliga aktörer. Redovisning av säkerställande av budget i balans samt produktionsplan 218 Budgeten för sjukhusets intäkter fastställdes slutligen baserat på den analys som gjordes i anslutning till delårsrapporteringen efter den 31 augusti 217. Vid denna tidpunkt prognostiserades fortsatt en stark intäktsutveckling under året. Detta förändrades påtagligt under hösten 217 vilket i nuläget innebär att sjukhusets intäktsbudget saknar önskvärda marginaler. Det kommer att krävas ett stärkt kapacitetsutnyttjande och därmed en stärkt produktion för att nå den upprättade intäktsbudgeten. Förutsättningen är samtidigt att det sker inom befintliga resurser och därmed befintlig kostnad. En sådan utveckling bedöms vara möjlig då en viss förbättring noteras inom områden som varit gränssättande för verksamheten under 217. Det omfattar främst bristande kapacitet gällande vårdplatser och intensivvårdsplatser där en successiv förbättring ska kunna uppnås under 218.

129 3 (4) Sjukhusets kostnadsbudget bedöms i allt väsentligt kunna hållas under 218. Den innefattar då samtidigt olika former av satsningar under 217 för att säkerställa framtida kapacitet. Ofinansierade områden är ny huvudöverenskommelse (HÖK) och förändrat personalomkostnadspålägg. Förändringen av personalomkostnadspålägg har skett i två steg där den senaste förändringen adresserats till förvaltningen så sent som den 12 januari. Dessa händelser innebär tillkommande kostnader med totalt cirka 85 miljoner kronor1 utan full kompensation i budgetprocessen. Allt annat lika vad gäller övriga krav på verksamheten kommer dessa tillkommande kostnader inte att kunna kompenseras genom effektiviseringar eller besparingar. Det finns anledning för sjukhuset att aktivera ett antal åtgärder som syftar till att stärka styrning och kontroll vilket i förlängningen även ska kunna ha en positiv inverkan på kostnadsutvecklingen. En uppskattning görs att effekter motsvarande cirka 5 miljoner kronor ska kunna uppnås under 218. De aktuella åtgärderna syftar till att bidra till en budget i balans utan att behöva ingripa på det som är gränssättande för sjukhusets kapacitet eller förmåga att leverera tjänster. Insatserna omfattar bland annat följande områden Avveckling av dyra hyrlösningar vilka växlas ut och ersätts av anställd personal. Där hyrpersonal används behöver sjukhuset säkerställa effektiva lösningar Utvecklad materialförsörjning i ett första steg inom opererande verksamheter i syfte att minska kostnader för medicinskt material Ordning och reda inom området personal vilket inkluderar fördjupningar inom områden som dimensionering, bemanning, schemaläggning samt omdisponering av resurser för att matcha kapacitetsproblem. Här ingår även ett säkerställande av korrekt redovisning av kostnader för medarbetare i olika uppdrag, klinik forskning utbildning projekt etcetera Utvecklad avtalskontroll och uppföljning vad gäller avtal för köpt vård. En bättre styrning behöver utövas av vård som köps på grund av att vi ej utför verksamheten respektive sådan som köps på grund av bristande kapacitet Fördjupad analys av externa kostnader för köpt medicinsk service avvägd mot kapacitet och resurser i egen regi. Förslag till åtgärder ska presenteras. Fördjupad analys av övriga kostnader (totalt 72 konton) för att lämna förslag på fördjupningsområden för stärkt styrning och åtgärder Den produktionsplan som har beslutats behöver överträffas om den aktuella budgeten för riks- och regionintäkter ska kunna uppnås. Produktionen behöver öka upp till den nivå som gällde under 216 för att svara upp mot de underliggande behoven för C-län och för riks- och region. Av nedanstående tabell framgår de övergripande produktionsplanerna för de senaste åren samt utfallen för perioden 215 till Beräknad effekt av ny huvudöverenskommelse (HÖK) 31,5 Mnkr, justering av PO-pålägg,85 procentenheter 3 Mnkr och tillkommande justering av PO-pålägg,68 procentenheter 24 Mnkr.

130 4 (4) Produktion Akademiska sjukhuset S Budget k Utfall Budget Utfall Utfall Slutenvård Vårdtillfällen C-län Riks och region summa vårdtillfällen Öppenvård Dagsjukvård C-län Riks och region summa dagsjukvård Läkarbesök C-län Riks och region summa läkarbesök Övriga besök C-län Riks och region summa övriga besök Summa öppenvård Summa slutenvård Summa totalt Av tabellen framgår att det företrädesvis är inom vårdtillfällen i slutenvården som sjukhuset behöver stärka produktionen för att svara upp mot uppdrag och samtidigt öka intäkterna. Sjukhuset har genomfört olika åtgärder för att stärka kapaciteten i verksamheten. Många av dessa åtgärder har omfattat medarbetarresursen men även riktade satsningar på verksamhet. Den gemensamma nämnaren har varit att dessa successivt ska bidra till stärkt kapacitet och förmåga att leverera. Bland exempel kan nämnas, Satsning på betald vidareutbildning av sjuksköterskor (utöver Region Uppsala) Omställning till Akademiska modeller Vissa riktade lönesatsningar ST-läkarsatsning Inrättande av utskrivningsavdelning Samariterhemmets operation Riktade tillgänglighetssatsningar Uppsala datum som ovan Per Elowsson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset

131 Produktion Akademiska Sjukhuset (reviderad, vårdtillfällen slutenvård) Vårdproduktion - kontakter, vårdtillfällen Produktionsbudg 218 Budget C-län Budget övriga Totalt Slutenvård, antal Dagsjukvård, Läkarbesök, Övriga besök, Totalt antal vårdtillfällen antal besök antal antal* kontakter Sjukhusintern produktionsuppföljning Vårdproduktion - operationer Produktionsbudget 218 Antal operationer slutenvård Antal operationer Totalt Antal dagsjukvård operationer Budget C-län Budget övriga Totalt Produktion - vårdplatser 218 Vårdavdelning Förlossningsvård Intensivvård Somatisk vård Psykiatrisk vård Normalläge Varddag Sommarneddragning Helg Vardag Helg

132 Akademiska laboratoriet provssvarsvolym KG KITM KKF KMB KP Budget 218 Antal Anestesi- och Intensivvård Budget 218 Antal Antal anestesier (214 exkl COP) CIVA antalet vårdtillfällen BIVA antalet vårdtillfällen Antal flygtransporter Arbets-och miljömedicin Arbetsmiljöbedömningar Miljöbedömningar Föreläsningar Laboratorieanalyser Ambulanssjukvård Prio 1 Prio 2 Prio samtal Samtal Ambulansbeställning Budget 218 Antal Budget 218 Antal Budget 218 timmar

133 Bild- och funktionsmedicinskt centrum Total debiterad produktion -varav undersökningar -varav skyltningar Klinisk neurofysiologi Antal undersökn Budget 218 Antal Budget 218 Antal 24

134 TJÄNSTEUTLÅTANDE FoU-avdelningen Sune Larsson E-post Dnr SHS Sjukhusstyrelsen Samordning av ST (specialiseringstjänstgöring för läkare) mellan Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut Samtliga läkare som anställs för specialiseringstjänstgöring (ST) inom Region Uppsala, med undantag för specialiteten allmänmedicin, ska ha sin huvudsakliga tjänstgöring inom Akademiska sjukhuset, men där så är lämpligt ur ett utbildningsperspektiv ska tjänstgöringen kunna förläggas till Lasarettet i Enköping. Ärendebeskrivning Sjukhusstyrelsens arbetsutskott beslutade vid sammanträdet att ge sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset (AS) och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping (LE) i uppdrag att utarbeta förslag hur ST-tjänstgöring ska kunna samordnas mellan sjukhusen. Dessutom utarbeta förslag på strategisk fördelningsmodell av budget och ST-tjänster inom sjukhusens verksamhetsområden för att synliggöra kompetensförsörjning inom Region Uppsala. Ärendebeskrivning - sammanfattning Väl fungerande specialiseringstjänstgöring (ST) är avgörande för långsiktigt stabil kompetensförsörjning med specialistläkare inom Region Uppsala (RU). Utbildningen regleras av Socialstyrelsen och omfattar minst fem års tjänstgöring. Tjänstgöringen fullgörs framförallt inom den egna specialiteten men även genom så kallad sidotjänstgöring inom angränsande specialiteter för ett erhålla kompletterande kunskap. Inom RU finns för närvarande cirka 4 ST läkare fördelade på ett femtiotal specialiteter. Av dessa återfinns 3 ST läkare på Akademiska sjukhuset medan knappt 1 fullgör ST i allmänmedicin inom primärvården. Inom Lasarettet i Enköping (LE) har ST läkare tidigare anställts inom specialiteterna akutsjukvård och internmedicin. Men av olika skäl har utbildning inom LE varit mycket svår att genomföra.i och med att AS får en allt större andel högspecialiserad vård ändras patientsammansättningen. Minskande andel bassjukvård får en negativ inverkan på förutsättningarna att bedriva bra ST utbildning eftersom det är inom bassjukvården som den stora utbildningspotentialen för ST återfinns. Inom LE finns en patientmix som lämpar sig mycket väl som underlag för delar av ST-utbildning inom flera specialiteter. Medan Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

135 2 (2) lasarettets begränsade storlek samt frånvaro av flera specialiteter ger dåliga förutsättningar att genomföra komplett ST inom någon specialitet. Inom den samverkansgrupp mellan AS och LE som leds av sjukhusdirektör och förvaltningsdirektör finns enighet om samordning av ST mellan de båda sjukhusen för att säkerställa en fortsatt bra ST utbildning. Målsättningen är att nyttja båda sjukhusens utbildningspotential så bra som möjligt till gagn för ST utbildningen. Inom de specialiteter där det är önskvärt ur ett utbildningsperspektiv ska relevanta delar av tjänstgöringen därför förläggas till LE. Det kan till exempel röra sig om att ST-läkaren under en begränsad tid ska medverka vid, eller självständigt lära sig utföra, olika typer av diagnostiska eller terapeutiska ingrepp. För att detta ska kunna genomföras krävs bland annat tillgång till specialister inom LE som kan fungera som handledare. Väl fungerande handledare som uppfyller socialstyrelsens krav är en av de förutsättningar som måste uppfyllas för att denna typ av utbildningstjänstgöring ska kunna godkännas som del i specialiseringstjänstgöringen. Kostnader och finansiering Liksom tidigare har de 5-6 nya ST-läkare som anställs vid AS per år samtliga en tillsvidareanställning inom Region Uppsala. Beredning Sjukhusstyrelsens arbetsutskott beslutade att ge sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset (AS) och förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping (LE) i uppdrag att utarbeta förslag hur ST-tjänster ska kunna samordnas mellan sjukhusen och att utarbeta förslag på strategisk fördelningsmodell av budget och ST-tjänster inom sjukhusens verksamhetsområden för att synliggöra kompetensförsörjning inom Region Uppsala. Bilagor 1. PM samordning av ST 2. Samordning och dimensionering av allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare inom landstinget i Uppsala län (LS ). 3. Samordning och samverkan mellan lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset av specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare (version ). Kopia till Sjukhusstyrelsen Sjukhusdirektör AS Förvaltningsdirektör LE

136 Ärendebeskrivning samordning av ST mellan Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping Specialiseringstjänstgöring för läkare (ST) är den utbildning som läkare genomgår för att uppnå specialistkompetens. Utbildningen regleras av Socialstyrelsen och omfattar minst fem års tjänstgöring. Nuvarande föreskrifter från socialstyrelsen angående specialiseringstjänstgöring för läkare (SOSFS 215:8) anger att utbildningen ska vara målstyrd och inte styrd av tjänstgöringstid. Genom att succesivt uppfylla ett antal definierade delmål ska ST utbildningen leda fram till kunskaper och färdigheter som motsvarar kraven för att erhålla specialistbevis från socialstyrelsen. För de allra flesta ST-läkare innebär detta i praktiken 5-7 års tjänstgöringstid på heltid innan delmålen är nådda och kraven för specialistbevis därmed är uppfyllda. De allra flesta delmålen uppfylls via tjänstgöring inom den egna specialiteten. Men i varierande grad ingår även sidotjänstgöring inom utvalda specialiteter för att uppfylla vissa bestämda delmål. ST utbildning förutsätter en miljö med gott utbildningsklimat som inkluderar en infrastruktur med väl fungerande handledare och dessutom ett lämpligt patientunderlag. Betydelsen av handledare lyfts fram i socialstyrelsens föreskrifter som synnerligen viktig eftersom det handlar om utbildningstjänster. För att ytterligare betona vikten av handledning blir konsekvensen om den utbildande enheten inte kan påvisa väl fungerande handledning att tjänstgöringen underkänns av socialstyrelsen. I och med att universitetssjukhus som till exempel AS får en allt större andel högspecialiserad vård ändras patientsammansättningen. Minskande andel patienter med vanligt förekommande sjukdomar och skador, så kallad bassjukvård, får en negativ inverkan på förutsättningarna att bedriva bra ST utbildning. Det är inom bassjukvården som den stora utbildningspotentialen för ST återfinns. Inom Lasarettet i Enköping finns en patientmix som lämpar sig mycket väl som underlag för delar av ST-utbildning inom flera specialiteter. Lasarettets begränsade storlek samt frånvaro av flera specialiteter ger däremot dåliga förutsättningar att anställa ST läkare och genomföra komplett ST-utbildning inom någon specialitet. Däremot finns betydande möjligheter att inom ett flertal specialiteter uppnå flera delmål genom tjänstgöring inom LE. Den pågående förflyttningen av patientgrupper med vanliga förekommande sjukdomar från AS till bland annat LE innebär dessutom att volymen av patienter inom LE som är lämpliga för ST utbildning ökar. I en utredning som utfördes 216 på uppdrag av landstingsstyrelsens HSFoUU utskott (Samordning och samverkan mellan lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset av specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare) lämnades förslag på ett antal förändringar av den ST utbildning som bedrivs inom Region Uppsala. Ett av dessa förslag var att samtliga ST läkare inom Region Uppsala, utom i allmänmedicin, skulle anställas inom AS. Det vill säga att inga ST läkare skulle ha sin anställning inom LE. Men samtidigt skulle Lasarettet i Enköping framledes engageras betydligt mer i ST utbildningen än vad som hittills varit fallet. Detta genom att ett betydande antal ST läkare från AS skulle få delar av sin tjänstgöring inom LE. Inte minst inom öppen vård och dagkirurgi bedömdes det finnas betydande potential för god ST utbildning som för närvarande inte nyttjas fullt ut. Vid möte i styrgruppen för samverkan mellan AS och LE fick FoU-direktören vid AS i uppdrag att till mötet redovisa ett konkret förslag på hur samverkan och samordning av ST skulle kunna genomföras. I. Utarbeta förslag hur ST-tjänster ska kunna samordnas mellan sjukhusen.

137 Inventering av lämpliga specialiteter En inventering har genomförts inom LE för att ge underlag till en första bedömning av vilka specialiteter som skulle kunna vara aktuella för att ta emot ST läkare från AS. Inom följande specialiteter bedömdes tjänstgöring inom LE kunna vara värdefull som del av specialiseringsutbildning; Akut sjukvård Anestesi Bild och funktionsmedicin Gastro Geriatrik Gynekologi Internmedicin Kardiologi Kirurgi Ortopedi Urologi Inventering av delmål lämpliga att uppnå inom LE Via berörda ST-studierektorer inom AS pågår för närvarande ett arbete där målet är att inom varje specialitet identifiera vilka delmål som bör kunna uppnås via tjänstgöring inom LE. Målsättningen är att tydliggöra mål där patientunderlaget inom LE indikerar att utbildningspotentalen är minst lika, eller helst bättre, än inom AS. I detta arbete ingår dessutom att på ett ungefärligt sätt ange hur lång tjänstgöringstid som förväntas för att kunna uppnå respektive delmål. En första mycket försiktig och preliminär bedömning har indikerat att det inom flera specialiteter kan identifieras delmål motsvarande tjänstgöringstid på 3-12 månader per specialitet som skulle kunna uppnås lika bra eller bättre inom LE. Detta under förutsättning att infrastruktur i form av framförallt handledare säkerställs. Inventering av handledarkapacitet Som tidigare angetts är tillgången på utbildade ST-handledare avgörande för att en ST utbildning som motsvarar de formella kraven från socialstyrelsen ska kunna genomföras. I praktiken innebär detta specialister inom avsedd specialitet som dessutom har handledarutbildning. En första genomgång av befintlig struktur har visat att detta för närvarande är en begränsande faktor inom LE. Innan tillräcklig kapacitet för att klara handledaruppdraget finns tillgänglig inom LE kommer den tilltänkta utökningen av sidotjänstgöring för ST inom LE inte fullt ut att kunna effektueras. En utökning av handledarkapaciteten kan uppnås på i princip två olika sätt. Den ena varianten är anställning av fler specialister inom LE som har formell handledarkompetens, eller som efter anställning kan genomgå handledarutbildning. Även om en utökning av ST uppdraget skulle öka attraktionskraften vid rekrytering av specialister intresserade av att undervisa och handleda, så torde det under en övergångsfas finnas betydande utmaningar att via rekryteringar kunna möta behovet av handledare. En alternativ lösning för att lösa kapacitetsbristen på handledare skulle kunna vara att specialister från AS får delar av sin tjänstgöring förlagd till LE. Det kan röra sig om enstaka dagar per vecka för att genomföra till exempel operationsdagar eller öppenvårdsverksamhet tillsammans med ST läkare.

138 Inventering och lösning av övriga frågor Förutom ovan nämnda frågetecken gällande handledarkapacitet finns ett antal andra frågor som behöver lösas. Dit hör till exempel; - Reglering av kontakt för ST-läkaren med moderkliniken på AS under tjänstgöringen inom LE och möjlighet att deltaga i ST seminarier mm. - Eventuell ekonomisk kompensation för ST läkare pga merkostnader i form av resor mm under tjänstgöring i LE. - Tydliggörande i anställningsavtal för ST läkare där det framgår att delar av tjänstgöringen kan ske inom LE. - Reglering av villkor för specialister anställda inom AS med partiell tjänstgöring inom LE för kliniskt arbete och ST handledning. - Ekonomisk modell för att fördela kostnader och intäkter mellan AS och LE utifrån de förändrade förutsättningar som utökad ST tjänstgöring inom LE skulle innebära. - Dimensionering av antalet ST läkare så att jour och klinisk tjänstgöring kan upprätthållas både inom AS och LE. II. Utarbeta förslag på strategisk fördelningsmodell av budget och ST-tjänster inom sjukhusens verksamhetsområden för att synliggöra kompetensförsörjning inom Region Uppsala. Inom AS anställs 5-6 nya ST-läkare per år. Samtliga med en tillsvidareanställning inom Region Uppsala. Sjukhuset antog mars 212 nya sjukhusövergripande riktlinjer för läkares ST (Direktörsbeslut AS , AS212-1) vilka utgör en lokal komplettering av socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 28:17). För närvarande pågår revision av dessa riktlinjer för att bland annat harmonisera med det regelverk som antogs 215 (SOSFS 215:8). AS tillämpar ett mycket decentraliserat system för ST. Det har hittills inneburit att alla beslut rörande utlysning och tillsättning av ST tjänster tagits av respektive verksamhetschef. Den sjukhusövergripande nivån har i endast begränsad omfattning varit involverade i ST utbildningen. Det har hittills rört sig om sjukhusövergripande ansvar via sjukhusets ST avdelning för genomförande av vissa övergripande kurser inom till exempel ledarskap, handledning och kurs i vetenskapligt förhållningssätt. Samt ansvar för upprätthållande av aktuella dokument och övergripande kompetens vad avser regelverk och nätverk för STstudierektorer. ST som utbildningstjänst är också fortfarande dåligt synliggjort i sjukhusets administrativa system. En ansvarsfördelning där de allra flesta beslut rörande ST tas inom respektive verksamhetsområde har många fördelar. Men samtidigt innebär denna modell begränsningar sett ur ett sjukhusövergripande ledningsperspektiv. För att möjliggöra en tydligare sjukhusövergripande inverkan på ST utbildningen har man på flera håll i landet helt eller delvis centraliserat många av de beslut som rör ST. Det kan till exempel röra sig om antal ST tjänster, inom vilka specialiteter som tjänster ska utlysas. Centralisering av alla lönemedel, eller för begränsade delar av lönemedlen som till exempel under sidotjänstgöring, används

139 också inom en del landsting/regioner för att på ett enklare sätt kunna styra resurser till de specialiteter där det relativa behovet förväntas vara mest uttalat. Inom AS pågår ett arbete där målet är att på sjukhusövergripande nivå ta ett större ansvar för ST utbildningen men därigenom även få bättre möjlighet att styra resurser till optimalt nyttjande. Som ett led i detta arbete har bland annat följande åtgärder genomförts under det senaste året; - Sjukhusövergripande gemensamma etiketter för utbildningsaktiviteter under ST. Sjukhusdirektören fattade tidigare i år beslut att införa sjukhusövergripande gemensamma etiketter för utbildningsaktiviteter under ST i det personaladministrativa systemet Medinet. Dessa ska i och med detta beslut användas vid schemaläggning av samtliga ST-läkare. Denna förändring ger möjlighet att både planera och följa upp ST utbildning på ett sätt som tidigare inte varit möjligt (Direktörsbeslut AS 217-1, 18/217). - Centraliserad ekonomisk hantering av lönekostnader vid intern sidotjänstgöring. Tidigare regelverk för fördelning av lönekostnader mellan sändande och mottagande verksamhet under sidotjänstgöring har skapat en del oönskade negativa effekter. Ekonomiska överväganden för den enskilda verksamheten har ibland tenderat att bli överordnat gentemot sjukhusets behov av specialistläkare inom AS. För att undanröja detta problem genomfördes under 216/17 ett projekt med målet att utreda förutsättningar för central hantering av lönekostnader under sidotjänstgöring. Som en följd av detta projekt har beslut nu tagits att centralisera lönekostnader för all sidotjänstgöring. - Centraliserad ekonomisk hantering av lönekostnader vid sidotjänstgöring inom sjukvårdsregionen. I sjukvårdsregionens samverkansavtal bilaga 2 (Avtal om vård vid universitetssjukhus mellan landsting och regioner i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion ) regleras hur fördelning av kostnader för ST-läkare från sjukvårdsregionen ska fördelas mellan sändande sjukhus och AS. Tyvärr är denna del av avtalet bristfälligt utformat vilket medfört olika tolkningar och oönskade effekter. Till exempel har sidotjänstgöring förlagts utifrån ekonomiska skäl snarare än utifrån utbildningsmässiga överväganden. För att kunna motverka dessa avigsidor av avtalets utformning har beslut tagits inom AS att centralisera inte bara den ekonomiska hanteringen utan även stora delar av det administrativa åtagandet vid sidotjänstgöring för ST läkare från regionen. Liksom för de ST läkare inom AS som fullgör delar av sin utbildning inom andra sjukhus inom sjukvårdsregionen. - Strategiska ST-block. I planeringsprocessen för 218 inom AS har behovet av långsiktig planering av antalet ST tjänster utgjort en central komponent. Som ett resultat av detta arbete har medel avsatts för 19 specifika ST-block för tillsättning under 218. Dessa block tillsätts inom väl utvalda områden där tidigare genomlysning av framtida kompetensbehov samt dialog med verksamheterna varit vägledande. Detta tillskott utgör en väsentlig ökning och komplettering till de cirka 5 ST block som kommer att tillsättas direkt av respektive verksamhet under det kommande året. I februari 218 startar inom AS planeringsarbetet för 219. I detta arbete ingår att skapa en utbildningsbudget på samma sätt som AS redan skapat en budget för forskning och utveckling. I denna budget kommer bland annat utbildningskostnader för ST att ingå. Genom att via en egen budget synliggöra resurser för bland annat ST möjliggörs en än bättre styrning

140 av resurser till olika områden utifrån förväntat kompetensbehov baserat på förväntade framtida förändringar

141 LS Arbetsmaterial till HSFoUU-utskottet Landstingets ledningskontor Sune Larsson Tfn Samordning och dimensionering av allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare inom landstinget i Uppsala län Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

142 2(19) Sammanfattning På uppdrag av landstingstyrselsens HS/FoUU-utskott har FoU-direktören utrett frågan om framtida samordning och dimensionering av AT och ST inom landstinget. Väl fungerande ST utbildning, föregånget av AT, är avgörande för att säkerställa en tillräcklig framtida tillgång till specialistkompetenta läkare. Akademiska sjukhuset (AS) och Lasarettet i Enköping (LE) anställer varje år totalt 3 AT-läkare varav 18 anställs av AS och 12 av LE. Det finns betydande skillnader på utformningen av AT inom respektive sjukhus. AT-läkare inom LE har en tydlig uppgift att bidra till klinisk produktion medan tillgång till handledning och utbildning är begränsat. Motsvarande tjänstgöring inom AS präglas av lägre grad av självständigt arbete och mer teoretisk utbildning. Efter genomgången AT inom LE stannar få kvar inom landstinget medan nästan alla som gör AT på AS övergår till ST och därmed blir kvar inom landstinget. För att kunna erbjuda en bra AT utbildning som lägger grunden för framtida rekrytering till ST och som dessutom är bättre dimensionerad till landstingets verksamhet föreslås följande förändringar för AT; Antalet AT-block inom landstinget ökas från 3 till 4 per år. De 4 blocken fördelas på 3 kliniska block, 8 forskar block, 2 pedagogiska block. Kliniska blockens längd 2 månader. Samtliga AT-läkare anställs inom Akademiska sjukhuset. Den kliniska tjänstgöringen fördelas mellan AS, LE och primärvården. Kostnaden för dessa förändringar beräknas till cirka 8.7 Mkr per år. Behovet av nya allmänläkare under det kommande årtiondet uppskattas till minst 2 per år. För att klara detta behov behöver cirka nya ST läkare i allmänmedicin rekryteras varje år. Tidigare i år genomfördes en förändring avseende finansieringsmodell samt rekrytering och anställning av ST i allmänmedicin. Efter denna förändring anställs ST-läkare av vårdcentralerna efter godkännande från ST enheten inom LLK. Dessa förändringar har lett till snabbare och effektivare rekrytering jämfört med tidigare. Någon ytterligare förändring för ST i allmänmedicin föreslås därför inte. Men däremot utgör bristen på platser för sidotjänstgöring inom både den öppna specialistvården liksom inom de båda sjukhusen en kvantitativt begränsande faktor. Vad gäller ST i allmänmedicin föreslås följande; Nuvarande organisation där ST-läkare anställs av vårdcentraler efter godkännande av ST-enhet inom landstinget bibehålls. ST-enheten för allmänmedicin föreslås även fortsättningsvis tillhöra landstingets ledningskontor (kommande regionkontor) för att tillförsäkra neutralitet mellan privat och offentligt driven primärvård. Tillgången på platser för sidotjänstgöring för ST-läkare i allmänmedicin utgör en begränsande faktor för att klara ökat antal ST-läkare. På grund av detta måste samtliga tillgängliga platser hos både offentligt och privat driven öppen specialistvård liksom inom både AS och LE kunna nyttjas på ett effektivt. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

143 3(19) Kostnaden för dessa förändringar som omfattar utökning av antalet ST i allmänmedicin från 2 till 24 per år beräknas vid full utbyggnad efter fem år uppgå till cirka 13 Mkr per år. För närvarande är cirka 3 ST-läkare anställda inom AS. Inom LE bedrivs endast mycket begränsad egen ST utbildning inom akut sjukvård och internmedicin. Lasarettets storlek samt begränsade tillgång till olika specialiteter innebär att det inte lämpar sig för att driva egen ST. Däremot skapar den ökade tillgången till patienter med vanliga sjukdomar allt bättre förutsättningar för att delar av ST inom flera specialiteter ska kunna genomföras inom LE. AS liksom andra universitetssjukhus får en ökad andel högspecialiserad vård medan andelen patienter inom segmentet bassjukvård minskar. För att utnyttja båda sjukhusens infrastruktur på ett optimalt sätt till gagn för en bra ST utbildning föreslås följande förändringar; Samtliga ST-läkare (exkl allmänmedicin) anställs inom Akademiska sjukhuset. Inga ST-läkare har sin anställning inom LE. Inom ett flertal basspecialiteter samt även en del subspecialiteter förläggs 6-12 månaders tjänstgöring inom LE för att uppfylla vissa lärandemål. Till lämpliga bas/sub specialiteter där partiell tjänstgöring inom LE borde kunna ge en god utbildning inkluderas; Akut sjukvård, Internmedicin, Gastro, Endokrin, Geriatrik, Kirurgi, Gynekologi, Urologi, Ortopedi, Anestesi, Radiologi. Tillgång till specialister som kan fungera som handledare för ST och AT inom LE måste säkerställas. Underlag som kan utgöra underlag för planering av framtida dimensionering måste tas fram inom alla specialiteter. Innan detta är gjort kan framtida kostnader inte beräknas. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

144 4(19) De tre stegen fram till specialistläkare Vägen fram till specialistkompetens för läkare består av tre huvuddelar fördelat på 5.5 års grundutbildning vid ett lärosäte, följt av minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) och minst 5 års specialiseringstjänstgöring (ST). Det vill säga totalt cirka 12 år. Landstingen ansvarar för både AT och ST. Figur 1. Vägen till specialistkompetent läkare Grundutbildning - Den första delen består av fem och ett halvt års studier som anordnas av lärosäten med tillstånd att utfärda läkarexamen. Dit hör till exempel Uppsala universitet, Karolinska institutet och sedan några är även Örebro universitet. Utbildningen består av teoretiska studier kombinerat med klinisk praktisk utbildning inom vården. Vid jämförelse med flera andra länder i Europa, där utbildningen ofta tenderar att vara mer teoretisk, är andelen klinisk praktisk utbildning i Sverige betydande. I flera EU länder är grundutbildningen sex år, dvs ett halvt år längre än i Sverige. Denna skillnad utgjorde ett av argumenten för den utredning rörande den framtida läkarutbildningen som presenterades 213 (För framtidens hälsa en ny läkarutbildning SOU 213:15). Ett av de viktigaste förslagen i denna utredning var förlängning av grundutbildningen med en termin för att därigenom uppnå harmonisering gentemot EU. Det kan dock noteras att till exempel England för några år sedan valde motsatt väg när grundutbildningen istället förkortades till fem år. AT - Nästa steg i utbildningen består av så kallad allmäntjänstgöring (AT) som ska bestå av minst 18 månaders klinisk tjänstgöring. AT är en tidsbegränsad anställning och ska utföras under handledning i hälso- och sjukvården1. Det grundläggande behörighetskravet för AT är läkarexamen. Tjänstgöringen ska omfatta nio månader inom dels invärtesmedicinska specialiteter, dels kirurgiska specialiteter, med en minimitid inom var och en av de båda grupperna om tre månader. Vidare ingår tre månaders tjänstgöring inom psykiatri och sex månader inom allmänmedicin2. Av hälsooch sjukvårdslagen, HSL, framgår att alla läkare som avlagt examen i Sverige ska ges 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

145 5(19) möjlighet att fullgöra AT. Lagen föreskriver också att det är landstingens ansvar och uppgift att tillhandahålla AT tjänster. Efter avslutad AT genomförs det så kallade AT provet. Ansvarig för att proven genomförs är nämnden för prov efter läkares allmäntjänstgöring (AT nämnden) som består av personer från de lärosäten som har tillstånd att utfärda läkarexamen. Efter avslutad godkänd AT och godkänt prov kan Socialstyrelsen utfärda legitimation. I flera Europeiska länder erhåller den studerande läkarlegitimation samtidigt som vederbörande erhåller sin godkända läkarexamen, dvs efter godkänd grundutbildning inom ett lärosäte. Detta var också anledningen till att ett av förslagen i ovan nämnda utredning (SOU 213:15) var att godkänd läkarexamen även i Sverige automatiskt skulle leda till utfärdande av läkarlegitimation. AT skulle enligt denna utredning därför avskaffas. De flesta av de läkare som kommer till Sverige efter grundutbildning i annat EU land har redan erhållit läkarlegitimation. Denna allt större grupp som inom några år förväntas utgöra 3-4 % av nyanställda läkare i Svensk sjukvård, har därmed inte behörighet att söka AT för att få en mer grundläggande klinisk utbildning innan ST. ST - Det tredje och sista steget fram till specialistkompetens består av specialiseringstjänstgöring (ST) under minst fem år. Det grundläggande behörighetskravet för ST är läkarlegitimation. Landstingen ansvarar för ST. Efter fullgjord ST kan socialstyrelsen utfärda specialistkompetensbevis. År 215 kom en ny författning från Socialstyrelsen som reglerar ST (SOSFS 215:8). Denna författning ersatte den tidigare från 28 (SOSFS 28:17). Under en övergångsperiod kan tidigare anställda ST-läkare fortsätta sin specialiseringstjänstgöring enligt författningen från 28. I den författning som trädde i kraft förra året finns en ny struktur i målbeskrivningen (Figur 2) och förändrade kompetenskrav liksom delvis ny specialitetsindelning (Figur 3). Figur 2. Ny struktur i målbeskrivning för ST där delmål delas upp i a, b eller c-delmål (SOSFS 215:8). 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

146 6(19) Som tidigare ska utbildningen enligt nuvarande författning vara kompetensstyrd och inte styrd av tjänstgöringstid. I normalfallet förväntas emellertid fem års heltidstjänstgöring leda till att samtliga lärandemål är uppfyllda. På grund av att deltidstjänstgöring liksom föräldraledighet är vanligt förekommande hos ST-läkare blir tiden fram till specialistkompetens från påbörjande av ST tjänst i praktiken ofta 7-8 år. Dessutom har i den nya författningen begreppet gemensam kunskapsbas införts. Detta innebär att ST-läkare i de internmedicinska specialiteterna, de kirurgiska specialiteterna respektive de båda specialiteterna inom bild- och funktionsmedicin vardera ska få en gemensam kunskapsbas. Målen i denna gemensamma kunskapsbas ska i normalfallet uppfyllas inom ungefär ett års tjänstgöring. Avsikten med den gemensamma kunskapsbasen är bland annat att förvärva de grundläggande kunskaper som bedöms nödvändiga för att vara primärjour inom internmedicin, kirurgi respektive inom bildoch funktionsmedicin. Figur 3. Delvis ny specialitetsindelning med fler basspecialiteter och gemensam kunskapsbas inom tre olika områden enligt ovan i SOSFS 215:8. Totalt 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 1 tilläggsspecialiteter. I den nya författningen har dessutom ett antal nya tilläggsspecialiteter tillkommit. Dessa är arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, skolhälsovård, vårdhygien och äldrepsykiatri. För att vara behörig till ST i någon av tilläggsspecialiteterna krävs specialistkompetens inom någon av ett flertal angivna basspecialiteter. Juli 216 tillsatte regeringen en utredare med uppgift att göra en översyn av nuvarande läkarutbildning. Översynen ska med utgångspunkt från de förslag om en ny läkarutbildning som presenterades 213 (SOU 213:15) analysera om det finns behov av att införa en obligatorisk introduktion för ST och hur denna i så fall ska utformas. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

147 7(19) Den tidigare utredningen (SOU 213:15) har under de tre år som gått sedan den presenterades inte lett till några förändringar. Ett av skälen till att inga av de förslag som presenterades har omsatts till verklighet anges vara att den tidigare utredningen inte inkluderade ST. Den översyn som nu initierats ska se till hela kedjan dvs Grundutbildning AT ST. Ett inte helt oväntat utfall av denna översyn kan bli förslag om att läkarlegitimation utfärdas samtidigt med godkänd läkarexamen och att AT tas bort och ersätts med ett ST förberedande år. Det ST förberedande året skulle vara tillgängligt för samtliga med läkarlegitimation vare sig grundutbildningen skett i Sverige eller i annat EU land. Översynen ska avrapporteras till regeringen senast maj 217. Nuvarande situation inom landstinget Allmäntjänstgöring (AT) Både Akademiska sjukhuset och lasarettet i Enköping anställer varje år AT läkare. I normalfallet sker utlysning och rekrytering två gånger per år vid tidpunkter som är gemensamma för hela landet. Totalt anställs 3 AT-läkare per år fördelat på 18 som anställs av Akademiska sjukhuset samt 12 av lasarettet i Enköping. Tjänstgöringens längd skiljer sig åt på så sätt att de som anställs av Akademiska sjukhuset har en anställningstid på 18 månader medan AT på lasarettet i Enköping är 21 månader. AT - lasarettet i Enköping Två gånger per år utlyses AT block. Totalt 12 block som består av 21 månaders tjänstgöring. Denna tid fördelas på 12 månaders tjänstgöring inom lasarettet som består av 3 månader vardera inom kirurgi och medicin samt 6 månader akutmedicin. Tjänstgöringen för AT-läkare inom lasarettet kännetecknas av hög vårdproduktion som till stora delar bedrivs relativt självständigt. Medan handledning och utbildningsmoment är mindre framträdande. Resterande del av blocket består av 3 månaders tjänstgöring i psykiatri inom Akademiska sjukhuset följt av 6 månader tjänstgöring inom primärvården. För något år sedan påbörjades ett förändringsarbete beroende på betydande missnöje hos AT läkarna med den utbildning de erhållit inom lasarettet. Genom bland annat förändrade kliniska placeringar, förbättrad handledning och tydligare organisation är förhoppningen att den tidigare negativa utvärderingen av AT på lasarettet ska förbättras. Missnöjet har även under många år kunnat urskiljas i den AT ranking som Sveriges yngre läkares förening genomför varje år. Så även i den senaste som publicerats september 216 där lasarettet återfinns bland de sjukhus som rankas sämst i landet. Söktrycket är trots den dåliga utvärderingen högt med cirka 3 sökande per block. Lönekostnaden finansieras via lasarettet till fullo under samtliga 21 månader, dvs även under de 6 månaderna i primärvården. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

148 8(19) Efter fullgjord AT inom lasarettet är det i stort sett ingen som stannar på lasarettet för fortsatt tjänstgöring eftersom utbudet av ST är mycket begränsat. Det är dessutom endast ett fåtal som stannar i landstinget för fortsatt tjänstgöring som ST. Istället återvänder majoriteten till Stockholm varifrån huvuddelen av AT-läkare inom lasarettet rekryteras. AT - Akademiska sjukhuset Två gånger per år utlyses AT block fördelat på vanliga kliniska block, forskar block samt pedagogiska block. Under 216 totalt 18 block fördelat på 8 kliniska block, 8 forskar block samt 2 pedagogiska block. Detta är en minskning jämfört med under de senaste åren när 22 block utlysts varje år. Minskningen av block var en av åtgärderna inom det besparingsprogram som genomfördes för att reducera kostnaderna inom sjukhuset under 216. Kliniska AT block består av 12 månader inom Akademiska sjukhuset som fördelas på 4.5 månader inom akut och internmedicin samt lika lång tid fördelat på kirurgi, ortopedi och anestesi. Dessutom ingår 3 månader psykiatri. Som sista del i blocket ingår 6 månaders tjänstgöring i primärvården. Totalt innebär det att ett kliniskt block inom Akademiska sjukhuset består av 18 månaders tjänstgöring varav 12 månader på sjukhuset och 6 månader inom primärvården. Den kliniska tjänstgöringen för AT-läkare inom AS sker i regel under tydlig handledning och med endast begränsat direkt vårdansvar. En markant skillnad gentemot de krav på relativ självständighet och vårdproduktion som läggs på AT-läkarna inom LE. Forskar block innehåller samma typ och längd på klinisk tjänstgöring som ingår i ett kliniskt block. Men dessutom innehåller dessa block tid för forskning under 12 månader. Lönekostnaden under forskningstiden betalas till fullo av Uppsala universitet. Den relativt nystartade variant som benämns pedagogisk AT innehåller förutom samma tjänstgöring som kliniskt block även 6 månaders tjänstgöring på kliniskt träningscentrum (KTC). Under detta halvår får vederbörande AT-läkare bland annat genomgå grundläggande simulator instruktörs utbildning. Dessutom bland annat arbeta med simulator träning där framförallt studentgrupper men även personal får träning i olika moment med betoning på team träning i akuta situationer. Vidare ingår handledning och färdighetsträning av både studenter och anställda i arbetsuppgifterna under detta halvår. Med start för några år sedan har ett ganska omfattande förändringsarbete genomförts av AT inom Akademiska sjukhuset. Förändringsarbetet hade sin grund i att tidigare ATläkare framfört massivt missnöje med flera delar av AT utbildningen inom sjukhuset. Ett missnöje som sjukhuset efter närmare genomlysning befann vara högst befogat. Missnöjet kunde även urskiljas i den AT ranking som Sveriges yngre läkares förening genomför varje år. Denna ranking kulminerade negativt 21 då Akademiska sjukhuset hamnade på 67;e och sista plats av de svenska sjukhusen som bedriver AT utbildning. I takt med att förändringsarbetet mottagits positivt av AT-läkarna har sjukhusets plats på den nationella AT rankingen förbättrats och under senare år närmat sig topp-tio vilket är mycket ovanligt för universitetssjukhus. Som grundregel brukar rankingen toppas av små och medelstora sjukhus. Men i den ranking som publicerades september 216 hade AS rasat mycket kraftigt ned till 51;a plats. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

149 9(19) Söktrycket till samtliga inriktningar av AT är betydande med cirka 3 sökande per kliniskt block, 1 sökande per forskar block samt fler än 4 sökande till varje pedagogiskt block. Lönekostnaden för kliniska block finansieras via AS under de 12 månaderna av tjänstgöring inom sjukhuset samt under det pedagogiska halvåret för de som är anställda på pedagogiska block. Lönen under halvåret i primärvården delas med 7% som tas av sjukhuset och 3 % av AT/ST-enheten inom LLK. Efter fullgjord AT inom Akademiska sjukhuset stannar nästan samtliga AT-läkare kvar inom landstinget för att fullgöra ST antingen inom Akademiska sjukhuset eller inom primärvården. Sammantaget finns flera skillnader mellan AT inom AS och LE. Dit hör till exempel skillnader i tjänstgöringens innehåll, självständighet och längd, finansiering under tiden i primärvården, resultat av utvärdering samt i vilken grad AT läkarna stannar inom landstinget efter fullgjord AT tjänstgöring. Specialiseringstjänstgöring (ST) Anställning av läkare för specialiseringstjänstgöring försiggår inom tre förvaltningar; Primärvården (både offentligt och privat driven primärvård), Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Anställningsformen för samtliga ST är i form av tillsvidare anställning inom landstinget. ST Primärvården Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin är som all annan ST kompetensstyrd. I normalfallet förväntas samtliga mål vara uppfyllda efter fem års heltidstjänstgöring. Denna tid fördelas på minst tre års tjänstgöring på vårdcentral samt 2 års sidotjänstgöring inom andra specialiteter. Fram till februari 216 anställdes samtliga ST- läkare i allmänmedicin inom ST enheten på LLK. Totalt rör det sig om cirka 5 STläkare som har sin anställning inom LLK enligt detta system. Tjänstgöringen för dessa är förlagd till antingen offentligt eller privat driven vårdcentral med sidotjänstgöring för de allra flesta inom Akademiska sjukhuset. Även om en del av sidotjänstgöringen har kunnat genomföras på öppenvårdsmottagningar inom LE liksom inom privat drivna specialist mottagningar. Som följd av beslut i LS januari 216 (CK ) anställs ST i allmänmedicin från och med mars 216 av den vårdcentral där de kommer att ha sin tjänstgöring. För att få anställa en ST läkare behöver vårdcentralen få ett godkännande från ST enheten inom LLK. Detta godkännande grundas på att vårdcentralen ska kunna uppfylla ett antal kriterier som bedömts vara nödvändiga för att tillförsäkra en tillräckligt bra utbildningsmiljö. Anställningarna fördelas proportionerligt mellan offentligt och privat drivna vårdcentraler i avsikt att upprätthålla neutralitet. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

150 1(19) I samband med att vårdcentralerna tidigare i år fick möjlighet att efter godkänd ansökan anställa ST läkare genomfördes även en förändring gällande finansieringen av ST. Vårdcentralerna är fria att sätta löner på den eller de ST-läkare de anställer. Från mars 216 delas däremot finansieringsansvaret mellan den vårdcentral där ST-läkaren är anställd och ST enheten inom LLK. Under tjänstgöring på vårdcentral utgår ett utbildningsbidrag från ST enheten till vårdcentralen på 47 (216 års kostnadsläge) medan vårdcentralen får betala resterande del av lönekostnaden. Under sidotjänstgöring betalar ST enheten inom LLK hela lönekostnaden. På samma sätt betalar ST enheten samtliga kostnader för de obligatoriska kurser som ingår i ST utbildningen. Enligt beräkning som gjordes för något år sedan inom HR- avdelningen på LLK är behovet av nya specialister i allmänmedicin betydligt högre än det antal ST- läkare som anställts under senare år. Det förväntade behovet under den närmaste 1-års perioden är cirka 2 nya allmänläkare per år. Detta antal kommer att behövas för att klara ökad efterfrågan pga förväntad befolkningstillväxt, kända pensionsavgångar samt för att kunna ersätta hyrläkare med egna anställda. För att klarar detta behov av färdiga allmänläkare bedöms behovet av ST-läkare vara per år där skillnaden utgörs av ST-läkare som byter specialitet under pågående ST och därmed inte fullföljer utbildningen till allmänläkare. Förväntat behov ska ställas mot att det under senare år endast anställts 8-12 ST-läkare per år. Det låga antalet ST-läkare beror dels på att det varit svårt att hitta intresserade sökande eftersom intresset för specialiteten allmänmedicin varit lågt bland nylegitimerade läkare, men även på att rekryteringsprocess och erbjudande inte varit optimalt. De förändringar gällande anställning och finansieringsmodell som genomfördes tidigare i år skedde därför till stor del för att underlätta rekrytering av fler ST- läkare. Under den korta tid som gått sedan detta beslut trädde i kraft har cirka 25 nya ST läkare anställts vilket i bästa fall kan tyda på att det förändrade anställningsförfarandet gett avsedd effekt. En betydande utmaning för ST i allmänmedicin är den relativa bristen på platser för sidotjänstgöring. Det gäller dels kapacitetsbrist på de båda sjukhusen men även i den öppna specialistvården. Inom sjukhusen är trängsel beroende på många olika utbildningsprogram det mest påtagliga problemet medan svårigheterna inom framförallt den privat drivna specialistvården är brist på lokaler. Denna kapacitetsbrist kan i värsta fall innebära att tjänstgöringstiden förlängs fram till alla lärandemål är uppfyllda vilket naturligtvis är synnerligen olyckligt. Detta hot blir än mer tydligt i takt med att antalet ST- läkare i allmänmedicin ökar. Lösningar som leder till kapacitetsökning för sidotjänstgöring är absolut nödvändiga för att kunna uppnå tillräcklig utbildningsvolym i allmänmedicin. ST - Akademiska sjukhuset För närvarande genomgår knappt 3 läkare ST inom Akademiska sjukhuset. Med en utbildningstid på minst 5 år innebär det att 5-6 nya ST-läkare anställts per år under den senaste fem års perioden. Samtliga med en tills vidare anställning inom landstinget. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

151 11(19) Sjukhuset antog mars 212 nya sjukhusövergripande riktlinjer för läkares ST (Direktörsbeslut AS , AS212-1) vilka utgör en lokal komplettering av socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 28:17). För närvarande pågår revision av dessa riktlinjer för att bland annat harmonisera med det regelverk som antogs 215 (SOSFS 215:8). Sjukhuset tillämpar ett mycket decentraliserat system för ST. Det medför att alla beslut rörande utlysning och tillsättning av ST tjänster tas av respektive verksamhetschef. Den sjukhuscentrala nivån har endast begränsat ansvar för genomförande av vissa kurser samt ansvar för upprätthållande av aktuella dokument och övergripande kompetens vad avser regelverk. ST som utbildningstjänst är dåligt synliggjort i sjukhusets administrativa system. Till exempel är ST endast bristfälligt synliggjort i sjukhusets ekonomiska system liksom i de personaladministrativa systemen. En ansvarsfördelning där de allra flesta beslut rörande ST tas inom respektive verksamhetsområde har många fördelar. Men samtidigt innebär denna ansvarsfördelning begränsningar sett ur ett sjukhusövergripande perspektiv. För att möjliggöra en tydligare sjukhusövergripande inverkan på ST utbildningen har man på flera håll i landet helt eller delvis centraliserat många av de beslut som rör ST. Det kan till exempel röra sig om antal ST tjänster, inom vilka specialiteter som utlysning ska ske, centralisering av lönemedel för sidotjänstgöring. Inom AS pågår ett arbete där målet är att från och med 217 centralisera hanteringen av all ekonomi som rör sidotjänstgöring både för sjukhusets egna ST-läkare och för ST-läkare från andra sjukhus. Genom denna förändring är förhoppningen att kunna reducera den friktion som alltför ofta uppstår mellan sändande och mottagande klinik vid sidotjänstgöring. För att kunna stödja mindre, men för sjukhuset ofta mycket viktiga specialiteter, är avsikten att från sjukhuscentralt håll kunna tilldela medel för att säkerställa rekrytering av STläkare för att motsvara förväntat behov. ST - Lasarettet i Enköping Lasarettet har egen ST inom två specialiteter, invärtesmedicin och akut sjukvård. Dessutom genomgår varje år ett antal ST läkare från Akademiska sjukhuset och primärvården en del av sin sidotjänstgöring inom lasarettet. Totalt 7 ST-läkare är för närvarande anställda inom LE varav 4 i akut sjukvård och 3 inom invärtesmedicin. För ST i invärtesmedicin finns uppenbara utmaningar. Det handlar om svårigheter att rekrytera, svårigheter att kunna erbjuda en bra utbildningsmiljö samt svårigheter att kunna erbjuda tjänster som specialist efter genomgången ST. Svårigheterna med rekrytering leder ofta till speciallösningar gällande tjänstgöring som inte är till lasarettets fördel. I de flesta fall är enbart en mycket begränsad del av tjänstgöringen förlagd till LE trots att lasarettet står för lönekostnaderna under hela ST tiden. ST i akut sjukvård infördes inom lasarettet under 215 i samband med att socialstyrelsen genom det nya regelverket förändrade akutsjukvård till att bli en basspecialitet. Den relativt begränsade tid som förflutit sedan denna specialitet infördes 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

152 12(19) på lasarettet innebär att det inte är möjligt att dra några långtgående slutsatser av utfallet. Det kan dock konstateras att även för denna inriktning innebär det betydande utmaningar att bedriva egen ST inom lasarettet. Det relativt sett begränsade patientunderlaget och det spektrum av patienter som söker akut på lasarettet utgör en betydande utmaning mot möjligheterna att genomföra ST i akut sjukvård. Tjänstgöring på lasarettet måste därför kompletteras med betydande andel tjänstgöring på större akutsjukhus. Förslag till framtida AT och ST inom landstinget Dimensionering AT Öka antalet AT-block inom landstinget från 3 till 4 per år. De 4 blocken fördelas på 3 kliniska block, 8 forskar block, 2 pedagogiska block Kliniska blockens längd 2 månader. Forskarblocken får ett tillägg på 12 månader för forskning medan pedagogiska block får ett tillägg på 6 månader för pedagogiskt arbete inom KTC. Inom hela landet utlystes innevarande år totalt 18 AT block. Av dessa 3 inom landstinget fördelat på 18 inom AS och 12 inom LE. Vid jämförelse med andra landsting/regioner, samt ställt i relation till patientunderlaget, är antalet AT block inom landstinget lågt. För LE är 1-12 AT block per år relativt rimligt med tanke på lasarettets storlek även om andra likartade sjukhus har betydligt fler AT-läkare. Men för AS är nuvarande nivå med 18 block per år lågt. Även vid jämförelse med andra universitetssjukhus är detta antal lågt. Av flera skäl finns anledning att öka antalet inom Akademiska sjukhuset. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv bör antalet öka. Det förväntade behovet av ST-läkare inom landstinget under de närmaste åren är 7-8 per år för att kunna utbilda tillräckligt många specialistkompetenta läkare. Med nuvarande antal AT läkare inom landstinget måste 4-5 läkare rekryteras från andra landsting efter genomgången AT för att klara landstingets behov av ST-läkare. Landstinget bör i ett första skede öka antalet AT block från nuvarande 3 per år till 4 per år. Med en sådan utökning uppnås en större bas för rekrytering till. Det finns naturligtvis ett kapacitetstak när det gäller utbildningsplatser eftersom många olika studentkategorier och läkare under utbildning ska nyttja den tillgängliga kliniska miljön för sin utbildning. Men en ökning från 3 till 4 AT-läkare per år inom landstinget ligger helt inom vad som bedöms genomförbart. Den omnämnda negativa rankingen av AT inom landstinget beror inte på trängsel bland AT-läkarna, snarare tvärtom. En av de förändringar som genomfördes inom AS efter 21 var ökning av antalet AT-läkare. Därigenom uppnåddes en kritisk massa som var helt nödvändig för att utbildningen skulle kunna reformeras och förbättras. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

153 13(19) ST allmänmedicin Mindre ökning av antalet ST läkare i allmänmedicin från 2 till 24 per år för att klara målet 2 nya allmänläkare per år. Tidigare i år genomfördes relativt omfattande förändringar vad avser anställning och finansiering av ST i allmänmedicin. ST-läkare anställs efter denna förändring av vårdcentralen istället för som tidigare på landstingets ledningskontor. Kostnaden för ST delas i och med ändrad finansieringsmodell mellan landstinget och vårdcentralen. Under tjänstgöring på vårdcentral utgår utbildningsbidrag från landstinget till vårdcentralen motsvarande 6-7% av lönekostnaden. Under sidotjänstgöring betalas hela lönekostnaden från landstinget. Samtliga kurskostnader betalas också via landstinget. Förändringarna genomfördes för att kunna öka antalet ST-läkare via mer effektiv rekryteringsprocess samt delat ekonomiskt ansvar. Det tidigare systemet för rekrytering och finansiering bedömdes utgöra begränsande faktorer som åtminstone till en del kunde förklara det begränsade antalet nyanställningar av ST i allmänmedicin under senare år. Enligt en utredning inom HR avdelningen på landstingets lednings kontor är det förväntade behovet av nya specialister inom allmänmedicin cirka 2 per år fram till år 225. Detta tillskott bedöms nödvändigt för att kompensera för kända pensionsavgångar och för att ersätta hyrläkare med fast anställda. I förväntat behov av nya specialister har även inkluderats effekter av de demografiska förändringar som förväntas under det närmaste decenniet, inkluderande den prognosticerade befolkningsökningen inom landstinget. När det förväntade behovet av allmänläkare ställs mot att landstinget under den senaste fem års perioden rekryterat endast 8-12 ST läkare i allmänmedicin per år blir det uppenbart att antalet ST tjänster varit alltför lågt för att kunna möta förväntat behov av specialister inom allmänmedicin. ST övriga specialiteter Utifrån befintligt underlag kan behovet av ST-läkare för att möta framtida behov av specialister inom andra specialiteter än allmänmedicin inte beräknas på ett helt trovärdigt sätt. Men en ungefärlig uppskattning blir ett totalt behov på 5-6 nya STläkare per år. Inom nästan samtliga specialiteter utom allmänmedicin saknas tyvärr ett statistiskt underlag som är tillräckligt väl underbyggt för att kunna utgöra grund för framtida dimensionering. Detta är en olycklig brist som hämmar en stringent planering av kompetensförsörjningen uppdelad per specialitet i ett längre tidsperspektiv. I rapporten Framtidens specialiseringstjänstgöring (ST) för läkare inom Akademiska sjukhuset från 213 (AS ) betonades bland annat betydelsen av egen ST för den framtida kompetensförsörjningen av specialister. Detta som ett svar på argumentet att ett väl fungerande universitetssjukhus istället skulle fokusera på att rekrytera färdiga specialister från andra sjukhus. Inom några universitetssjukhus har försök genomförts med minskat antal ST som istället skulle kompenseras med rekrytering av färdiga 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

154 14(19) specialister. I samtliga fall har dessa försök havererat och lett till betydande negativa och långvariga återverkningar när det gäller kompetensförsörjning av specialister. I samma rapport pekade ett stort antal verksamhetschefer ut betydelsen av egna STläkare som utbildas från grunden och som därför snabbt kommer in i verksamheten och blir effektiva och kunniga medarbetare. När det gäller tiden efter ST är erfarenheten att ST-läkare stannar inom landstinget efter att de erhållit specialistkompetens. Den låga mobiliteten i detta skede är väl känt och dokumenterat även inom andra landsting och via läkarförbundets tillgängliga statistik. Väl genomförd ST utbildning är därför det i särklass mest effektiva sättet att långsiktigt och stabilt lösa behovet av specialistläkare. ST-läkare fyller även under sin specialiseringstjänstgöring en mycket viktig roll inom läkarkollektivet. Dessutom utgör gruppen ST-läkare den viktigaste enskilda gruppen när det gäller rekrytering till forskarutbildning. Denna utbildning som ska leda fram till disputation och doktorsexamen genomförs i regel parallellt med den kliniska utbildningen till specialist. Ett symbiosförhållande som är utomordentligt viktigt för ett landsting med universitetssjukhus. Under den senaste fem till tio års perioden har antalet ST-block inom landstinget (exkl allmänmedicin) legat i intervallet 5-6 per år. Detta har lett till en situation som på ett övergripande plan medfört tillskott av specialister som legat relativt nära behovet. Men bakom denna övergripande nivå finns en betydande variation. Ingen specialitet uppvisar överskott av specialister men däremot finns brister inom vissa specialiteter. Bristspecialiteter inom landstinget är i de flesta fall samma som i andra delar av landet. Bristerna tillskrivs i första hand brist på sökande snarare än brist på tillgång till STblock. För att kunna skapa ett prognostiskt verktyg som möjliggör dimensionering av antalet ST-block krävs ett statistiskt underlag som för närvarande inte är tillgängligt. I detta underlag räcker det inte med de mest basala uppgifterna som till exempel förväntade pensionsavgångar per år, utan där måste även andra faktorer läggas in för varje specialitet. Dit hör till exempel hur den förändrade specialitetsindelningen som infördes förra året (SOSFS 215:8) kommer att påverka olika specialiteter. Med stor sannolikhet bör till exempel införandet av akut sjukvård som egen specialitet reducera behovet av specialister inom jourtunga specialiteter som inte längre kommer att behöva bemanna akutmottagningar på samma sätt som tidigare. Organisation AT Samtliga AT-läkare inom landstinget anställs inom Akademiska sjukhuset. Den kliniska tjänstgöringen fördelas mellan Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och primärvården på samma sätt för samtliga med följande fördelning; - 6 månader klinisk tjänstgöring inom somatiska vården på AS. - 3 månader klinisk tjänstgöring inom psykiatri på AS. - 6 månader klinisk tjänstgöring inom LE. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

155 15(19) - 6 månader klinisk tjänstgöring inom primärvården. Ur ett rekryteringsperspektiv som tar sin utgångspunkt i framtida behov av specialister finns starka skäl att öka antalet AT-block inom landstinget. Detta även om AT på sikt kommer att avvecklas, i enlighet med förslag från tidigare utredning (SOU 213:15), och ersättas med ett pre-st år där samtliga med läkarlegitimation är behöriga att söka. Den erfarenhet som byggs upp inom den organisation som arbetar med AT kan vid eventuellt borttagande av AT enkelt transformeras till hantering av pre-st året. Det sistnämnda kan ur ett utbildningsperspektiv ses som en förändrad AT som till skillnad från nuvarande AT även kommer att inkludera den ökande gruppen av utlandsutbildade läkare. Det finns påtagliga skillnader mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping när det gäller nuvarande utformning och genomförande av AT-utbildning. Den mest påtagliga skillnaden är att AT-läkare inom LE förväntas arbeta förhållandevis självständigt samt på ett påtagligt sätt bidra till vårdproduktionen. Detta är möjligt tack vare att de flesta har lång vikariatstid innan AT som gett förhållandevis god klinisk erfarenhet innan de påbörjat AT. Medan AT-läkare inom AS i de flesta situationer arbetar under tydlig handledning och utan direkt eget vårdansvar. Jourtjänstgöring utgör en påtaglig del av arbetet för AT-läkare inom LE medan det i stort sett inte existerar för AT-läkare inom AS. Det handlar vidare bland annat om skillnader i längden på ATblocken där AS tillämpar minimitiden 18 månader medan LE har 21 månaders total tjänstgöringstid. De läkare som genomgått sin AT-utbildning inom LE stannar ytterst sällan kvar inom landstinget efter fullgjord tjänstgöring. Detta utfall kan ses som ett resultat av att de personer som rekryteras till lasarettet ofta är bosatta i Stockholm. Efter fullgjord tjänstgöring återvänder de till hemorten för ST. För dessa läkare utgör lasarettet en möjlighet till AT-utbildning i närheten av bostadsorten medan lasarettet som arbetsgivare drar fördel av deras erfarenhet för att klara vårdproduktionen. Utbildningsaspekten får däremot underordnad betydelse på samma sätt som att långsiktig rekrytering till landstinget inte uppnås. Inom AS finns tre olika typer av AT-block. Vanliga kliniska AT-block, forskar ATblock och pedagogiska AT-block. Forskar block innehåller förutom den kliniska delen även tid för forskning under ett år medan pedagogiska block förutom den kliniska delen består av tid för pedagogiskt arbete under ett halvt år. Inom LE finns enbart kliniska AT-block. Det finns även en mindre skillnad i finansieringen av primärvårdsplaceringen för de som är anställda inom AS jämfört med inom LE. För AT-läkare anställda inom Akademiska sjukhuset fördelas lönekostnaden så att AS betalar 7% medan ST-enheten på LLK betalar 3% under de sex månaderna i primärvården. För AT-läkare anställda inom lasarettet betalas hela lönekostnaden av LE även under tjänstgöringen inom primärvården. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

156 16(19) Vid den årliga utvärdering som landets AT-läkare gör i form av ranking har ATutbildningen inom LE sedan flera år bedömts som undermålig av berörda AT-läkare. Medan utbildningen inom AS, åtminstone fram till 216, rankats väldigt högt under senare år. De åtgärder som under senare år vidtagits inom lasarettet i form av bland annat mer riktad utbildning och något minskad klinisk belastning har enligt AT-läkarna än så länge inte medfört några märkbara förbättringar av deras situation. Skillnader mellan förvaltningarna när det gäller utformning av AT-utbildning är i sig inte negativt. Skillnaderna kan till stor del ses som en återspegling av de skillnader som finns mellan AS och LE när det gäller bland annat uppdrag, organisation, storlek och bemanning. Men sett ur ett långsiktigt kompetensförsörjningsperspektiv för landstinget finns skäl att överväga förändringar. En bra AT-utbildning inom hela landstinget som resulterar i att läkare stannar kvar för att efter AT gå vidare till ST bör vara ett eftersträvansvärt mål. En tänkbar förändring skulle vara att samla all AT inom en landstingsgemensam organisation. I ett sådant scenario skulle samtliga AT anställas inom Akademiska sjukhuset. Den sjukhusförlagda delen av AT-utbildningen skulle fördelas mellan tjänstgöring på AS och LE för samtliga AT-läkare. Lasarettet blir därmed en av de enheter där AT-läkare tjänstgör men med anställningen förlagd till Akademiska sjukhuset. Med 4 AT-läkare per år kommer det att innebära betydligt fler AT-läkare inom både AS och LE. Blockens längd skulle vara 2 månader för att ge några månaders extra tid för klinisk tjänstgöring jämfört med minimitiden för AT enligt socialstyrelsens föreskrifter. Blocken skulle inledas med 6 månaders tjänstgöring inom den somatiska vården på AS följt av 3 månaders tjänstgöring i psykiatri inom AS. Under dessa 9 månader ska fokus läggas på strukturerad utbildning där varje AT-läkare tränas i kliniska färdigheter, beslutsfattande mm. Efter denna tid ska varje AT-läkare tjänstgöra 6 månader inom LE. Målet med denna placering är att i högre grad än på AS arbeta självständigt under eget ansvar inkluderande jourtjänstgöring. Med detta förslag kan en progression i den kliniska utbildningen uppnås. Sista delen av AT tjänstgöringen blir liksom tidigare 6 månader inom primärvården. Därmed uppfylls socialstyrelsens krav som anger att denna placering ska genomföras efter avslutad sjukhustjänstgöring. Inom AS kommer förslaget endast att i begränsad omfattning innebära en förändring jämfört med nuvarande situation. Tjänstgöringstiden inom den somatiska vården kommer att minska från 9 till 6 månader för varje AT-läkare. För LE blir förändringen däremot mer påtaglig i och med att den kliniska tjänstgöringstiden förkortas från 12 till 6 månader. Med tanke på att AT-läkare för närvarande förväntas bidra i vårdproduktionen på ett mycket påtagligt sätt inom LE måste detta bortfall kompenseras. Även om antalet AT-läkare ökar ganska kraftigt innebär den kortare tiden för var och en att den kliniska erfarenheten kommer att vara lägre jämfört med det andra halvåret under en ett års placering. För att upprätthålla vårdproduktionen kommer det därför att behövas mer handledningskapacitet jämfört med tidigare. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

157 17(19) ST ST i allmänmedicin Nuvarande organisation där ST-läkare anställs av vårdcentraler efter godkännande av ST-enhet inom landstinget bibehålls. ST-enheten för allmänmedicin föreslås även fortsättningsvis tillhöra landstingets ledningskontor (kommande regionkontor) för att tillförsäkra neutralitet mellan privat och offentligt driven primärvård. Tillgången på platser för sidotjänstgöring för ST-läkare i allmänmedicin utgör en begränsande faktor för att klara ökat antal ST-läkare. På grund av detta måste samtliga tillgängliga platser hos både offentligt och privat driven öppen specialistvård liksom inom både AS och LE kunna nyttjas på ett effektivt sätt. De förändringar gällande anställning samt finansiering av ST i allmänmedicin som nyligen genomfördes behöver under de närmaste åren förfinas och inarbetas hos alla berörda. Målet att rekrytera minst 2 ST läkare i allmänmedicin per år för att motsvara förväntat behov av allmänläkare under det kommande decenniet är väl underbyggt. För att nå detta mål kommer det att krävas ett gott samarbete som involverar en sammanhållande administrativ enhet inom landstinget och samtliga berörda vårdcentraler. Men dessutom kommer det ökade behovet av platser för sidotjänstgöring inom till exempel barnsjukdomar, kvinnosjukdomar, öron-näsa hals sjukdomar samt psykiatri att behöva finna en hållbar lösning. Det ökade antalet ST-läkare får inte lösas genom att kvaliteten på sidotjänstgöringen riskerar att försämras. ST inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping Samtliga ST-läkare (exkl allmänmedicin) anställs inom Akademiska sjukhuset. Inga ST-läkare har sin anställning inom LE. Inom ett flertal basspecialiteter samt även en del subspecialiteter ingår 6-12 månaders tjänstgöring inom LE för att uppfylla vissa lärandemål. Till lämpliga bas/sub specialiteter med tjänstgöring inom LE kan räknas; Akut sjukvård, Internmedicin, Gastro, Endokrin, Geriatrik, Kirurgi, Gynekologi, Urologi, Ortopedi, Anestesi, Radiologi. Tillgång på specialister som kan fungera som handledare för ST och AT inom LE måste säkerställas. Inom de flesta specialiteter krävs för en bra ST-utbildning att det finns en miljö med gott utbildningsklimat samt en infrastruktur med bra handledare och ett lämpligt patientunderlag. Universitetssjukhus som till exempel AS får en alltmer högspecialiserad profil med minskande andel bassjukvård. Detta innebär att flera av de ingredienser vilka bedöms viktiga för en bra ST-utbildning tunnas ut. Detta gäller inte minst andelen patienter med frekventa sjukdomar och skador vilka har högt utbildningsvärde för läkare under utbildning. Lasarettet i Enköping har en patientmix som lämpar sig mycket väl som del av STutbildning inom flera specialiteter. Inom ett flertal basspecialiteter samt även en del subspecialiteter ingår 6-12 månaders tjänstgöring inom LE för att uppfylla vissa 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

158 18(19) lärandemål. Till lämpliga bas/sub specialiteter med tjänstgöring inom LE kan räknas; Akut sjukvård, Internmedicin, Gastro, Endokrin, Geriatrik, Kirurgi, Gynekologi, Urologi, Ortopedi, Anestesi, Radiologi. Genom att dels öka antalet patienter via ökat uppdrag till LE men även genom att styra till bestämda diagnoser kan möjligheterna till god utbildning inom flera specialiteter ytterligare förstärkas. Däremot omöjliggör sjukhusets begränsade storlek och tillgång till flera specialiteter genomförande av komplett ST-utbildning inom. För att på ett bättre sätt än vad som hittills varit fallet ta tillvara utbildningspotentialen som finns inom LE föreslås att det för ST-läkare anställda inom AS införs tjänstgöring under 6-12 månader inom LE. För ST-läkare inom både kirurgiska och medicinska specialiteter ska denna tid användas till hög klinisk aktivitet under handledning. Inte minst inom öppen vård och dagkirurgi finns betydande möjligheter som för närvarande inte nyttjas i ett utbildningsperspektiv. En förutsättning för att detta ska kunna genomföras är ökad tillgång på specialister inom LE vilka ska kunna fungera som kliniska handledare. Finansiering AT ökning av antalet AT-läkare från 3 till 4 per år innebär en ökad kostnad på cirka 8.7 Mkr per år vid 2 månaders längd på varje block. Ökad lönekostnad +7.3 mkr Extern utbildning mm +.2 mkr Utökad studierektorsorganisation inom både AS och LE +1.2 mkr ST allmänmedicin. Ökning av antalet ST i allmänmedicin från 2 till 24 per år. Finansieringsmodell enligt beslut tidigare i år i Landstingsstyrelsen. Kostnadsökning vid full utbyggnad efter 5 år cirka 13 Mkr. Ökad lönekostnad vid full utbyggnad efter 5 år +12 mkr Obligatoriska kurser samt Extern utbildning mm +.6 mkr Utökad studierektorsorganisation inom LLK +.4 mkr 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

159 19(19) ST specialiteter exklusive allmänmedicin. Befintligt planeringsunderlag inom landstinget tillåter inte beräkning av behovet av framtida ST-tjänster. 1 Enligt 14 förordningen (1998:1518) om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården får läkare för allmäntjänstgöring anställas genom förordnande i högst två år. 2 3 kap. 5 patientsäkerhetsförordningen (21:1369).

160 Sune Larsson Samverkan inom ST (specialiseringstjänstgöring) för läkare mellan Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset

161 2(14) Sammanfattning inklusive rekommendationer I det gemensamma verksamhetsuppdraget för Akademiska sjukhuset (AS) och Lasarettet i Enköping (LE) (sidan 5) för perioden anges att ST-tjänstgöring där så är möjligt ska kunna förläggas till Lasarettet i Enköping. Med detta som bakgrund fick FoU-direktören inom AS i september i uppdrag av samverkansgruppen för AS och LE att till mötet i december 217 redovisa ett förslag på hur samverkan och samordning av ST skulle kunna genomföras från och med 218. För närvarande är cirka 3 ST-läkare anställda inom AS. Inom LE finns för närvarande 3 ST internmedicin samt 1 ST kardiologi (dubbelspecialisering) medan tidigare satsning på ST i akutsjukvård avbrutits. Lasarettets begränsade tillgång till olika specialiteter innebär svårigheter att driva egen ST varför man för närvarande inte planerar några ytterligare anställningar av ST. Samtidigt skapar den ökade tillgången till patienter med vanliga sjukdomar allt bättre förutsättningar för att delar av ST inom flera specialiteter ska kunna genomföras inom LE. Inom AS liksom andra universitetssjukhus ökar andelen högspecialiserad vård. Medan patienter inom segmentet bassjukvård minskar via förflyttning till andra enheter som till exempel LE. För att utnyttja båda sjukhusens infrastruktur på ett optimalt sätt för en bra ST utbildning rekommenderas följande; För samtliga ST-läkare som anställs inom Region Uppsala, undantaget ST i allmänmedicin, tydliggörs i anställningsavtalet att delar av tjänstgöringen kan förläggas till LE. Inom ett flertal enskilda basspecialiteter identifieras delar av ST där tjänstgöring under till exempel 3-12 månader skulle kunna förläggas till LE. Exakt vilka delar av utbildningen som skulle kunna fullgöras inom LE kan bäst identifieras av respektive verksamhet inom AS i samråd med berörd verksamhet inom LE. Inom den internmedicinska gruppen av specialiteter kan till exempel delar av den två-åriga tjänstgöring som ska leda till uppfyllande av den gemensamma kunskapsbasen förläggas till LE. Inom flera specialiteter inom denna grupp finns dessutom specifika områden där väl utformad tjänstgöring inom LE torde kunna ge god måluppfyllelse. Dit hör till exempel gastro- och coloscopi undersökningar. Inom det kirurgiska området finns också en gemensam kunskapsbas som ska uppnås inom fyra specialiteter under ett års tjänstgöring. En del av denna tid torde med fördel kunna genomföras via tjänstgöring inom LE. Dessutom finns inom flera specialiteter behov av kirurgisk mängdträning inom baskirurgi som är svår att uppnå inom AS men som med fördel skulle kunna uppnås inom LE. Inom samtliga specialiteter behöver en beräkning göras av hur många ST läkare som behövs för säkerställande av verksamheten, inklusive jourlinjer, inom båda sjukhusen ifall vissa delar av tjänstgöringen förläggs till LE. Tillgång till specialister som kan fungera som handledare för ST inom LE måste säkerställas eftersom det är ett författningsmässigt krav för godkänd utbildning.

162 3(14) En sjukhusövergripande modell inom AS som inkluderar regelverk där ersättning för resor mm klargörs behöver konstrueras för att motverka den breda flora som i annat fall kan uppstå. Underlag som kan utgöra bas för planering av framtida behov av tjänstgöringsutrymme för ST inom LE behöver tas fram inom alla berörda specialiteter. En ekonomisk överenskommelse behöver träffas mellan AS och LE för att reglera de förändringar i intäkter och kostnader som dessa åtgärder kommer att medföra.

163 4(14) Uppdraget I det gemensamma verksamhetsuppdraget för Akademiska sjukhuset (AS) och Lasarettet i Enköping (LE) (sidan 5) för perioden anges att ST-tjänstgöring för läkare där så är möjligt ska kunna förläggas till Lasarettet i Enköping. Vid möte i styrgruppen för samverkan mellan AS och LE uppdrogs till FoU-direktören vid AS att till mötet redovisa ett konkret förslag på hur samverkan och samordning av ST skulle kunna genomföras från och med 218. Uppdragets genomförande Möten med centrumchefer LE Som första åtgärd genomfördes möten med cheferna för kirurgiskt respektive medicinskt centrum inom LE. Avsikten var framförallt att få en bild av vilka möjligheter och hinder som centrumcheferna såg för en samordning. Dessutom var syftet att få en ungefärlig uppskattning av hur många ST läkare som kan tjänstgöra inom LE utifrån nuvarande dimensionering av sjukhusets verksamhet. Med nuvarande dimensionering av verksamheten inom LE bedömde centrumcheferna att det finns utbildningskapacitet motsvarande cirka 9 ST läkare inom medicinarcentrum och cirka 6 ST läkare inom kirurgcentrum. Siffrorna anger antalet i tjänst per dag. Dessa uppskattningar inbegriper tjänstgöring inom såväl akut mott, operation, mottagning och avdelning. Den tydligaste begränsande faktorn som identifierades var tillgången på handledare inom vissa specialiteter. Möten med ST-studierektorer I nästa steg genomfördes intervjuer med ett flertal ST studierektorer inom AS. Dels inom specialiteter där det finns ett pågående samarbete men även inom specialiteter där de yttre förutsättningarna indikerat att samarbete skulle kunna vara värdefullt. Inom specialiteter där ST läkare redan har delar av sin tjänstgöring inom LE var avsikten framförallt att dra lärdom av vad som fungerat bra och vad som fungerat mindre bra. Inom specialiteter där samarbete ännu inte initierats var målet framförallt att kartlägga hur ST tjänstgöringen inom olika specialiteter för närvarande fördelas mellan olika verksamheter inom AS. Samt med denna information som underlag göra en matchning mot den verksamhet som finns inom LE.

164 5(14) Bakgrund Från student till specialist Vägen fram till specialistkompetens för läkare består av tre huvuddelar fördelat på 5.5 års grundutbildning vid ett lärosäte, följt av minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) och minst 5 års specialiseringstjänstgöring (ST). Det vill säga totalt cirka 12 år. Landstingen/regionerna ansvarar för både AT och ST. Figur 1. Vägen till specialistkompetent läkare Det tredje och sista steget fram till specialistkompetens består av specialiseringstjänstgöring (ST) under minst fem år. Denna utbildning är målstyrd och inte tidsstyrd men normen är 5-6 års heltidsarbete för att uppnå målen. De allra flesta delmålen uppfylls via tjänstgöring inom den egna specialiteten. Men i varierande grad ingår även sidotjänstgöring inom utvalda specialiteter för att uppfylla vissa bestämda mål. Efter fullgjord ST kan socialstyrelsen utfärda specialistkompetensbevis. 215 kom en ny författning från Socialstyrelsen som reglerar ST (SOSFS 215:8). Denna författning ersatte den tidigare från 28 (SOSFS 28:17) och innebar i vissa delar en återgång till vad som gällde innan 28. Under en övergångsperiod kan tidigare anställda ST-läkare fortsätta sin specialiseringstjänstgöring enligt författningen från 28. I den författning som trädde i kraft 215 finns en ny struktur i målbeskrivningen (Figur 2) och ändrade kompetenskrav liksom delvis ny specialitetsindelning (Figur 3).

165 6(14) Figur 2. Ny struktur i målbeskrivning för ST där delmål delas upp i a, b eller c-delmål (SOSFS 215:8). Dessutom har i den nya författningen begreppet gemensam kunskapsbas införts. Detta innebär att ST-läkare i de internmedicinska specialiteterna, de kirurgiska specialiteterna respektive de båda specialiteterna inom bild- och funktionsmedicin vardera ska få en gemensam kunskapsbas. Målen i den gemensamma kunskapsbasen ska i normalfallet uppfyllas genom 1-2 års tjänstgöring. Figur 3. Specialitetsindelning med fler basspecialiteter och gemensam kunskapsbas inom tre olika områden enligt SOSFS 215:8. Totalt 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 1 tilläggsspecialiteter. I den nya författningen har ett antal nya tilläggsspecialiteter tillkommit. Dessa är arbetsmedicin, beroendemedicin, palliativ medicin, skolhälsovård, vårdhygien och äldrepsykiatri. För att vara behörig till ST i någon av tilläggsspecialiteterna krävs specialistkompetens inom någon av ett flertal angivna basspecialiteter. ST utbildning förutsätter en miljö med gott utbildningsklimat som inkluderar en infrastruktur med väl fungerande handledare och dessutom ett lämpligt patientunderlag. Betydelsen av handledare lyfts fram i socialstyrelsens föreskrifter som synnerligen

166 7(14) viktig eftersom det handlar om utbildningstjänster. För att ytterligare betona vikten av handledning blir konsekvensen om den utbildande enheten inte kan påvisa väl fungerande handledning att tjänstgöringen kan underkännas av socialstyrelsen. ST inom Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping 217 Akademiska sjukhuset För närvarande genomgår cirka 3 läkare ST inom Akademiska sjukhuset. Med en utbildningstid på minst 5 år innebär det att 5-6 nya ST-läkare anställts per år under den senaste fem års perioden. Samtliga med en tills vidare anställning inom Region Uppsala. Sjukhuset tillämpar ett mycket decentraliserat system för ST. Det medför att beslut rörande utlysning och tillsättning av ST tjänster tas av respektive verksamhetschef. Den sjukhusövergripande nivån har endast begränsat uppdrag för genomförande av vissa kurser samt ansvar för upprätthållande av aktuella dokument och övergripande kompetens vad avser regelverk. ST som utbildningstjänst är dåligt synliggjort i sjukhusets administrativa system. Till exempel är ST endast bristfälligt synliggjort i sjukhusets ekonomiska system liksom i de personaladministrativa systemen. En ansvarsfördelning där de allra flesta beslut rörande ST tas inom respektive verksamhetsområde har många fördelar. Men samtidigt innebär denna ansvarsfördelning begränsningar sett ur ett sjukhusövergripande perspektiv. I och med att universitetssjukhus som till exempel AS får en allt större andel högspecialiserad vård ändras patientsammansättningen. Minskande andel patienter med vanligt förekommande sjukdomar och skador, så kallad bassjukvård, får en negativ inverkan på förutsättningarna att bedriva bra ST utbildning. Det är inom bassjukvården som den stora utbildningspotentialen för ST återfinns. Lasarettet i Enköping Inom LE finns för närvarande 4 ST internmedicin samt 1 ST kardiologi (dubbelspecialisering) medan tidigare satsning på ST i akutsjukvård avbrutits. Av olika skäl har LE beslutat att inte fortsättningsvis anställa egna ST läkare. De främsta skälen till detta beslut har varit lasarettets begränsade utbud av specialiteter. Vilket inneburit betydande behov av långa perioder av sidotjänstgöring på andra sjukhus och svårigheter med handledarkompetens. Dessa begränsningar i infrastrukturen för ST utbildning har sammantaget medfört svårigheter att rekrytera och behålla ST läkare. Inom Lasarettet i Enköping finns emellertid en patientmix som lämpar sig mycket väl som underlag för delar av ST-utbildning inom flera specialiteter. Även om lasarettets begränsade storlek samt frånvaro av flera specialiteter ger dåliga förutsättningar att anställa ST läkare och genomföra komplett ST utbildning inom någon specialitet. Den pågående förflyttningen av patientgrupper med vanligt förekommande diagnoser från AS till bland annat LE innebär dessutom att volymen av patienter inom LE som är lämpliga som underlag för ST utbildning ökar.

167 8(14) Pågående samverkan inom ST mellan sjukhusen Inom några specialiteter pågår redan ett samarbete mellan sjukhusen gällande ST. Kardiologi - Nyligen påbörjat samarbete där ST läkare tillsammans med specialist i kardiologi från AS tjänstgör under 3 dagar per vecka på LE. Två och en halvdag används till mottagning medan en halvdag avsätts för administration. Resterande dagar under veckan tjänstgör ST läkaren och specialisten inom AS. Urologi Pågående bra samarbete där ST-läkare från AS har 6 månaders placering inom LE. Placeringarna består framförallt av operation och mottagning och är mycket uppskattade av ST läkarna. Lärandemål framförallt inom skrotala och transuretrala kirurgin vilket numera knappt utförs inom AS. Handledare från LE. Från hösten 218 kommer det enligt planeringen att finnas fyra specialister i urologi anställda inom LE vilket borde bädda för ett fortsatt gott utbildningsklimat. ST läkarna har under placeringen inom LE även nattjoursveckor inom AS vilket upplevs störande för kontinuiteten inom LE. Ortopedi Pågående samverkan som uppkom framförallt för att utnyttja operationskapaciteten inom LE. Från ortopeden inom AS tjänstgör ST läkare och specialist tillsammans enstaka dagar inom LE. Endast begränsat samarbete med de ortopeder som är anställda inom LE. Till största delen är ST-tjänstgöringen inriktad på operativ träning och endast i ringa omfattning mottagningsverksamhet. Inom subspecialiteterna endoprotes, fot och axel kirurgi är tjänstgöringen fokuserad på operativ träning medan mottagningsverksamheten är förlagd till AS. Inom ryggortopedi både operation och selekterad mottagning medan behandling av frakturer förläggs till LE enbart för att klara belastningstoppar. Exempel på specialiteter lämpliga för framtida samverkan inom ST mellan sjukhusen Förutom ovanstående exempel på redan pågående samverkan finns det möjligheter till samarbete inom ytterligare flera specialiteter där ST läkare skulle kunna genomföra delar av sin tjänstgöring inom LE. Nedanstående kan ses som exempel och inte en komplett sammanställning. Kardiologi, Urologi och Ortopedi beskrivs ovan. Inom samtliga dessa tre specialiteter torde samverkan kunna utvecklas ytterligare även om man inom urologi redan kommit mycket långt i samarbetet. Längre sammanhängande perioder där inte enbart operativ träning utan även mottagnings- och avdelningstjänstgöring ingår skulle kunna bidra till en tydligare samverkan inom både kardiologi och ortopedi. På samma sätt skulle ytterligare engagemang av specialister anställda inom LE som handledare kunna stärka samverkan. Internmedicinska specialiteter Som tidigare beskrivits inkluderas flera internmedicinska specialiteter i det som benämns den gemensamma kunskapsbasen. Det innebär inom AS att samtliga ST läkare

168 9(14) inom 8 olika basspecialiteter (figur 3), som anställs enligt socialstyrelsens regelverk från 215, ska uppfylla mål motsvarande den gemensamma kunskapsbasen. Detta uppnås i normalfallet genom tjänstgöring under cirka 2 år. Tiden fördelas till akut och internmedicin under cirka 12 månader, 3 månader inom lungmedicin, 2 månader inom stroke och 6 månader inom kardiologi. En viss variation förekommer beroende på vilken specialitet det gäller. Tjänstgöring för att uppnå de gemensamma kunskapsmålen följs av minst 3 års tjänstgöring inom den egna specialiteten innan specialistkompetens är uppnådd. Intermedicin AS har för närvarande 22 egna ST läkare inom internmedicin. Tre nya anställs per halvår. Från att för några år sedan ha haft svårigheter att rekrytera ST läkare har detta nu förändrats till en situation där det är bra söktryck till samtliga block som utlyses. Ett vanligt ST block består av cirka 63 månaders tjänstgöring inkluderande den tjänstgöring som behövs för att uppnå de gemensamma kunskapsmålen. För närvarande ingår mycket jourtjänst under placeringen inom den egna verksamheten vilket begränsar möjligheten att delta i patientutredningar mm som genomförs inom avdelningen eller polikliniskt. Nuvarande nivå på cirka 5% jourtjänstgöring borde enligt studierektor kunna reduceras till maximalt 4% för att öka kvaliteten och förbättra innehållet i utbildningen. Denna reduktion i jourtjänstgöring är emellertid inte möjlig förrän fler ST-läkare anställts. I nuvarande tjänstgöring identifierar studierektorn cirka 6 månader, förutom delar av det som ingår i den gemensamma kunskapsbasen, som skulle kunna förläggas till LE. Dit hör totalt 4 månader intermedicin fördelat på två tjänstgöringstillfällen, samt 1 månad stroke och 1 månad IVA tjänstgöring. Viktigt betona att förflyttning av tjänstgöring för ST läkare i internmedicin från AS till LE förutsätter betydligt fler ST läkare än vad som för tillfället är tillgängligt. I annat fall kommer det att uppstå problem med bemanningen av den redan nu hårt ansträngda jourtjänstgöringen inom AS. Geriatrik AS har för närvarande 7 egna ST läkare inom geriatrik. Utgör en av basspecialiteterna inom invärtes medicinska gruppen av specialiteter. I utbildningen ingår cirka 2 år för att uppnå de gemensamma målen samt minst 3 år inom den egna specialiteten. Det finns för närvarande ingen geriatrik inom LE. Däremot finns stroke rehab inom medicin centrum och dessutom lasaretts anknuten hemsjukvård (LAH) som skulle kunna vara till nytta för ST utbildning inom bland annat geriatrik. Men inom nuvarande ST i geriatrik arbetar ST läkarna frekvent mot andra vårdgivare och även mot till exempel kommunal verksamhet. Detta ger en betydande och viktig bredd i utbildningen. Studierektor ser därför inte några uppenbara brister eller svagheter i utbildningen som skulle kunna avhjälpas genom tjänstgöring inom LE. Den allmänna och breda geriatriska kunskapsbasen erhålls inom den egna specialiteten medan de delar som

169 1(14) inkluderar inhämtande av specialkunskaper erhålls via tjänstgöring inom andra specialiteter inom AS. Liksom för andra invärtesmedicinska specialiteter skulle delar av den gemensamma kunskapsbasen kunna inhämtas genom tjänstgöring inom LE. I övrigt verkar lasarettsanknuten hemsjukvård vara den enda verksamhet där tjänstgöring inom LE skulle kunna tillföra kunnande som är svårt att nå på annat sätt inom nuvarande utbildningscurriculum. Endokrinologi och diabetologi AS har för närvarande 3 egna ST läkare inom denna specialitet. Endokrinologi och diabetologi utgör egen basspecialitet. Tjänstgöringen fördelas på cirka 2 år för att uppnå de invärtesmedicinska gemensamma kunskapsmålen samt cirka 3 år för att uppnå målen inom den egna specialiteten. Hittills inte haft något samarbete mellan AS och LE gällande ST. Framtida samarbete kan framförallt ses genom tjänstgöring inom LE under delar av den cirka 18 månader långa tjänstgöringen inom akut och internmedicin för att uppnå de gemensamma kunskapsmålen. Dessutom skulle viss tjänstgöring för att uppnå mål inom diabetologi vara möjlig men motsvarande kunskap torde kunna inhämtas genom tjänstgöring inom AS. ST läkarna ingår i bemanningen av jourlinjer inom internmedicin på AS vilket förutom tjänstgöringen inom den egna verksamheten måste beaktas om tjänstgöring skulle förläggas till LE. Gastroenterologi och hepatologi AS har för närvarande 3 egna ST läkare inom denna specialitet. Tjänstgöringen fördelas på cirka 2 år för att uppnå de invärtesmedicinska gemensamma kunskapsmålen samt cirka 3 år för att uppnå målen inom den egna specialiteten. Framtida samarbete skulle framförallt kunna ske genom tjänstgöring inom LE under delar av de cirka 18 månadernas tjänstgöring inom akut och internmedicin för att uppnå de gemensamma kunskapsmålen. Dessutom tjänstgöring för att under intensivperiod uppnå färdigheter inom endoskopier. Framförallt gastroskopier och coloskopier, där det är önskvärt att ST läkarna får utföra ett större antal undersökningar självständigt vilket inte är möjligt inom AS. ST läkarna ingår i bemanningen av jourlinjer inom internmedicin på AS vilket förutom tjänstgöringen inom den egna verksamheten måste beaktas om tjänstgöring skulle förläggas till LE. Kirurgiska specialiteter Som tidigare beskrivits inkluderas fyra kirurgiska specialiteter i det som benämns den gemensamma kunskapsbasen. Förutom kirurgi även urologi, barnkirurgi och plastikkirurgi. Det innebär inom AS att samtliga ST läkare inom dessa 4 basspecialiteter

170 11(14) (figur 3), som anställs enligt socialstyrelsens regelverk från 215, ska uppfylla mål motsvarande den gemensamma kunskapsbasen. Detta uppnås i normalfallet genom tjänstgöring under cirka 1 år. Inte total samstämmighet mellan de ingående specialiteterna hur denna tjänstgöring ska fördelas mellan olika områden. Men målet är att de gemensamma målen ska motsvara vad som krävs för att kunna gå primärjour. Inom AS innebär det för de flesta ST inom berörda specialiteter tjänstgöring inom den kirurgiska akutvårdsavdelningen samt akutmott. Kirurgi AS har för närvarande 11 egna ST läkare inom kirurgi. Ett normalt ST block i kirurgi fördelas på cirka 1 år för den gemensamma kunskapsbasen samt minst 4.5 år inom den egna specialiteten. I detta ingår bland annat cirka 1 år kortvårdskirurgi. Detta är svårt att uppnå inom AS eftersom i stort sett all kirurgi som passar in som kortvårdskirurgi utförs på Samariterhemmets sjukhus eller inom LE. Tidigare har det funnits ett samarbete mellan AS och LE genom att ST läkare och specialist åkt till LE för enstaka operationsdagar. När Samariterhemmets sjukhus öppnade för kortvårdskirurgi häromåret upphörde samarbetet på ST nivå med LE. ST läkare tjänstgör istället för närvarande under cirka 1 år på kortvårdskirurgen inom Samariterhemmets sjukhus där en operationssal är dedikerad till denna typ av kirurgi. Det finns emellertid endast utrymme för en ST läkare åt gången vilket är för litet i förhållande till utbildningsbehovet. Eftersom hälften av kortvårdskirurgin inom regionen fortfarande utförs inom LE borde det finnas icke utnyttjad utbildningspotential inom LE för åtminstone en ST i kirurgi på samma sätt som inom Samariterhemmets sjukhus. Allt mindre andel baskirurgi inom AS innebär utmaningar för ST läkare att nå det antal operationer som är förknippade med vissa lärandemål. För att bredda utbildningskapaciteten framförallt inom de diagnoser och operationer som ryms inom begreppet kortvårdskirurgi finns därför betydande behov av att återuppta samarbetet mellan AS och LE. Ortopedi AS har för närvarande 15 egna ST läkare inom ortopedi. Se ovan under pågående samarbete. Med tanke på att LE har en ganska omfattande verksamhet inom bland annat endoproteser borde det finnas möjlighet för ST läkare till längre sammanhängande perioder av tjänstgöring med bra utbildningspotential inom LE istället för enstaka dagar. Detta under förutsättning att handledarfunktionen löses. Urologi AS har för närvarande 3 egna ST läkare inom urologi men antalet förväntas öka. Se ovan under pågående samarbeten. Inom urologi finns redan ett väl etablerat och fungerande samarbete som kan utgöra modell för andra kirurgiska specialiteter. Om LE från hösten 218 kan uppnå målet med fyra specialister inom urologi torde det finnas betydande möjligheter till ytterligare urologisk utbildning. Inte enbart för ST läkare inom urologi utan även för ST inom andra specialiteter där denna typ av tjänstgöring kan ingå som sidotjänstgöring.

171 12(14) Gynekologi AS har för närvarande 16 egna ST läkare inom gynekologi och obstetrik. Inom LE finns för närvarande 3 specialister i gynekologi. Nästan enbart mottagningsverksamhet men dessutom utförs ett mindre antal enklare ingrepp. Öppenvårdsverksamheten passar mycket bra för ST utbildning eftersom det stora antalet patienter som söker på mottagningen gör detta pga vanligt förekommande symtom och åkommor. Utbildningsvärdet för ST bedöms därmed som högt. Hittills har denna mottagning mest nyttjats för sidotjänstgöring för ST i allmänmedicin. Detta är ett viktigt åtagande beroende på svårigheterna att tillhandahålla platser för sidotjänstgöring för blivande allmänläkare. Men från LE finns tydliga önskemål om att även kunna delta i utbildning av blivande gynekologer via nyttjande av denna öppenvårdsverksamhet. Exempel på enskilda basspecialiteter Akutsjukvård AS har för närvarande 8 egna ST läkare inom akutsjukvård samt ytterligare 6 under rekrytering. Sedan 215 utgör akutsjukvård egen basspecialitet vilket innebär att hela specialiteten är under uppbyggnad. I normalfallet förväntas ett ST block pågå i 5 år innan målen är uppnådda. Av denna tid fullgörs drygt hälften inom den egna specialiteten medan resterande tid i form av sidotjänstgöring inom ett stort antal specialiteter. Detta för att uppnå den bredd i kunskapen som erfordras för specialistkompetens. För närvarande inget samarbete mellan AS och LE inom denna specialitet. Men med stor sannolikt kommer det att finnas goda skäl till samarbete både inom den egna specialiteten och för sidotjänstgöring när antalet ST läkare i akutsjukvård ökat. Till exempel ingår tjänstgöring inom akutmottagning under vart och ett av de fem år som ST utbildningen förväntas ta. En del av denna tjänstgöring skulle kunna genomföras inom LE. När det gäller sidotjänstgöring ingår anestesi tjänstgöring med 3 månader vardera under år 2 samt år 4. En del av denna tjänstgöring skulle med fördel kunna genomföras inom LE Med tanke på att specialiteten är under uppbyggnad finns betydande risker med brist på handledare inom den egna specialiteten om tjänstgöring skulle förläggas till LE. Dessutom risk för brist på ST läkare för att klara försörjningen inom AS till dess att antalet nått en nivå som medger full bemanning inte bara inom akut mott på AS utan även delvis av akut mott på LE. Anestesi och intensivvård AS har för närvarande 2 ST-läkare varav 3 blir klara under 218. Under året planeras anställning av 8 nya ST. Normen är att ST ska klaras av på 5 år om ST läkaren skulle arbeta heltid. Grovt sett är tiden fördelad på 2x12 månader inom anestesi samt cirka 15 månader inom intensivvård. Övrig tid inom smärta, barnanestesi, projektarbete mm. För närvarande inget samarbete inom ST mellan LE och AS. Men redan vid en första bedömning finns möjligt utbildningsbehov inom intensivvård. Patienterna som vårdas inom intensivvården på AS är ofta så svårt sjuka att nödvändig kompetensnivå ligger

172 13(14) över ST. konsekvensen blir att ST läkarna har svårigheter att nå adekvat kompetens för att till exempel upprätthålla jourkompetens inom vissa områden. Ett annat område där ST utbildningen inom anestesi skulle kunna förbättras genom tjänstgöring inom LE är mängdträning i anläggande av regionala blockader. Beroende på förflyttning av större patientgrupper från AS till LE som är lämpliga för regional blockad finns ett utbildningsvärde i att ST läkare för att uppnå kompetens inom detta område får tjänstgöra på LE. Ovanstående exempel ska inte ses som en komplett lista på specialiteter där samarbete kan ske. Det finns med stor sannolikhet även andra specialiteter där förutsättningarna för en än bättre ST utbildning borde vara goda ifall valda delar av utbildningen genomförs genom tjänstgöring inom LE. Förslag hur ST-tjänstgöring framledes ska kunna samordnas mellan sjukhusen 1. Utlysning av ST tjänster och anställningsavtal Vid utlysning av ST tjänster där delar av tjänstgöringen förväntas ske inom LE, ska detta tydligt framgå i utlysningen och även kommuniceras vid annan information om tjänsten. Nödvändiga förändringar av anställningsavtalens innehåll för ST läkare som anställs inom Region Uppsala ska genomföras för att tydliggöra detta. 2. Sjukhusövergripande gemensamma regler Det behöver skapas sjukhusövergripande regelverk inom AS som tydliggör vilka regler som ska gälla för ST läkare under tjänstgöring inom LE. För närvarande finns ett flertal varianter där verksamhetsområden valt olika sätt att till exempel kompensera för resekostnader. Denna flora av olika alternativ bör reduceras till ett standardiserat regelverk som i möjligaste mån inte har några undantag. Därigenom uppnås en förenkling och en tydlighet som underlättar för berörda verksamheter både inom AS och LE. Ett sådant regelverk bör till exempel tydliggöra vad som gäller avseende; - Eventuell ekonomisk kompensation för ST läkare pga merkostnader i form av resor mm under tjänstgöring i LE. - Jourtjänstgöring inom LE respektive AS för ST-läkare under placering inom LE. - Reglering av kontakt för ST-läkaren med moderkliniken på AS under tjänstgöringen inom LE och möjlighet att deltaga i ST seminarier och andra utbildningsaktiviteter mm. - Riktlinjer för reglering av villkor för specialister anställda inom AS med partiell tjänstgöring inom LE för kliniskt arbete och ST handledning. 3. Tjänstgöring lämplig att genomföra inom LE Via berörda ST-studierektorer och verksamhetschefer inom AS, och i samråd med ansvariga inom LE, identifieras vilken tjänstgöring som kan genomföras inom LE. Målet ska vara att i första hand förlägga tjänstgöring till LE där utbildningsinnehållet kan bli bättre inom LE än om motsvarande tjänstgöring förläggs inom AS. Men även tjänstgöring där utbildningens innehåll förväntas ligga på samma nivå inom LE som om motsvarande fullgörs inom AS ska identifieras.

173 14(14) En första preliminär bedömning har indikerat att det inom ett flertal specialiteter kan identifieras delmål motsvarande tjänstgöringstid på minst 3-12 månader där utbildningens innehåll torde kunna bli bättre vid genomförande inom LE jämfört med om motsvarande genomförs inom AS. Detta beroende framförallt på mer ändamålsenligt patientunderlag. Men tillgång till väl fungerande handledning är en förutsättning. Tillgången på utbildade ST-handledare är avgörande för att en ST utbildning som motsvarar de formella kraven från socialstyrelsen ska kunna genomföras. I praktiken innebär detta specialister inom avsedd specialitet som dessutom har handledarutbildning. En första genomgång av befintlig struktur har visat att detta för närvarande är en begränsande faktor inom LE. Innan tillräcklig kapacitet för att klara handledaruppdraget finns tillgänglig inom LE kommer den tilltänkta utökningen av tjänstgöring för ST inom LE inte att kunna effektueras fullt ut. En utökning av handledarkapaciteten kan uppnås på i princip två olika sätt. Den ena varianten är anställning av fler specialister inom LE som har formell handledarkompetens, eller som efter anställning kan genomgå handledarutbildning. Men även om en utökning av ST uppdraget skulle öka attraktionskraften vid rekrytering av specialister intresserade av att undervisa och handleda, så torde det under en övergångsfas finnas betydande utmaningar att via rekryteringar kunna möta behovet av handledare. En alternativ lösning för att lösa kapacitetsbristen på handledare skulle kunna vara att specialister från AS får delar av sin tjänstgöring förlagd till LE. Det kan röra sig om enstaka dagar per vecka för att genomföra till exempel operationsdagar eller öppenvårdsverksamhet tillsammans med ST läkare. Inom vissa specialiteter kommer förflyttning av delar av ST till LE innebära risk för brist på ST läkare för att motsvara det samlade behovet inom både AS och LE. För att undvika detta potentiella problem måste en noggrann dimensionering av antalet framtida ST block genomföras. 4. Dimensionering av framtida behov av ST läkare inom Region Uppsala Inom vissa specialiteter kommer tillgången till ökad utbildningskapacitet när LE engageras att ge möjlighet att anställa fler ST läkare. Jämfört med vad som bedömts möjligt när behovet beräknats enbart med utgångspunkt från utbildningskapaciteten och behovet inom AS. Det är därför nödvändigt för varje specialitet, speciellt inom bristspecialiteter, att revidera de planer som finns gällande utbildningskapacitet under de kommande åren. 5. Ekonomisk överenskommelse mellan AS och LE I och med att ST läkare anställda inom AS, och även på grund av specialister anställda inom AS som nyttjas som handledare, kommer att tjänstgöra inom LE måste en ekonomisk modell utvecklas för att fördela kostnader och intäkter mellan AS och LE. 6. Tidsram Med början 218 rekommenderas att samtliga anställningsavtal för nya ST läkare som anställs inom Region Uppsala, med undantag för specialiteten allmänmedicin, ska tydliggöra att delar av tjänstgöringen kommer att kunna ske inom Lasarettet i Enköping.

174 TJÄNSTEUTLÅTANDE Enheten för analys och utveckling Birgitta Lejman Tfn E-post birgitta.ekholm.lejman@regionuppsala. se Sjukhusstyrelsen Dnr SHS Första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Förslag till beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Att införa Samtalsmottagningar i samtliga kommuner i länet som säkerställer stöd och behandling för barn och unga, 6-17 år, med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa. 2. Akademiska sjukhusets budgetram 219 utökas med 6 miljoner kronor för verksamheten. 3. Rapporten gällande projektet Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa läggs till handlingarna. Uppföljning av verksamheten rapporteras till sjukhusstyrelsen i februari 219. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i december 215 (Dnr HSS215-26) att anta en övergripande viljeinriktning samt huvudsakliga förändringsområden för en handlingsplan för att säkra en trygg hälso- och sjukvård för personer med psykisk ohälsa. En fortsatt utredning, gällande barn och unga med ohälsa, var ett av de sju förändringsområdena, vilken genomfördes av hälso- och sjukvårdsavdelningen under våren 216. Resultatet från utredningen (Dnr ), visar att region Uppsalas mottagande på första linjen nivå inte var tillräcklig. Sjukhusstyrelsen beslutar den 24 november att avsätta 3 miljoner kronor årligen, , till ett projekt för utbyggnad och utveckling av första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa. Syftet med projektet är att öka tillgängligheten för målgruppen barn och unga, 6-17 år, med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Målen är att öppna mottagningar i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar och att säkerställa en god samverkan mellan barn- och Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

175 2 (3) ungdomspsykologerna och kommunernas elevhälsa och socialtjänst. Uppdraget gick till sjukhusdirektören vid Akademiska sjukhuset och återrapportering ska göras i maj 216 och februari 218. Sjukhusstyrelsen beslutade den 7 november /17 att förstärka projektet med ytterligare 3 miljoner kronor under 218 med syfte att öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykologer på första linjen nivå. Rapporten av projektet Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa gäller för perioden 1 januari 217 till 31 december 217. Rapporten visar på att projektet följer planen både vad gäller åtgärder och tid. Mottagningar har under hösten öppnat i kommunerna Heby, Håbo och Östhammar och fyra nyrekryterade psykologer har tillträtt sina tjänster. Under 217 har besöken till barn -och ungdomspsykologerna ökat med 25 procent jämfört med samma period 216. Väntetiden till barn- och ungdomspsykologer ligger inte inom vårdgarantins gräns 3 dagar, men en positiv utveckling har skett under 217. Inkommande remisser är högre än antalet totalbesök psykologerna producerar. Antalet tjänster 217 räcker således inte för att tillgodose behovet. Rekrytering av ytterligare psykologer pågår. Arbetet med att utveckla samverkan med kommunerna och närliggande vårdgivare pågår. Information om mottagningarna är framtaget och brukardialog har påbörjats. Utveckling av vårdprocess och översyn av gränssnittet mellan olika verksamheter påbörjas i början av 218. Knivsta och Älvkarleby kommun saknar idag mottagningar för målgruppen, planering pågår och målet är att det ska finnas ett mottagande även i dessa kommuner innan 218 års utgång. Sedan oktober 217 finns mottagningar där barn och unga 6-17 år med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa kan få stöd och behandling, i sex av länets kommuner. Förslaget innebär att projektet avslutas den 31 december 218 för att sedan övergå i ordinarie verksamhet med ett mottagande för barn och unga med en lätt till medelsvår psykisk ohälsa i varje kommun. I dagsläget förordas en placering av verksamheten inom Sektionen för barns vård och hälsa, Akademiska sjukhuset. Det finns en betydande potential till att utveckla mottagandet för barn och unga inom Sektionen för barns vård och hälsa, vilket gör att det i dagsläget inte är aktuellt att flytta verksamheten till annan förvaltning. Kostnader och finansiering Medel till projektet Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa, 6 miljoner kronor, finns inom sjukhusstyrelsens budget. Enligt förslag flyttas dessa medel 219 från sjukhusstyrelsens ram till Akademiska sjukhusets ram 219. Konsekvenser Berörda barn och unga berörs lika, enligt plan om att projektet Utveckling av barn och ungas psykiska hälsa övergår i ordinarie verksamhet. Förslaget ersätter inte något utan är en utökning vilket betyder att barnets bästa bör kunna anses ha varit i främsta rummet i beslutet. Förslaget siktar mot nivån bästa uppnåeliga hälsa och erbjuden sjukvård baserat på aktuell kunskap och erfarenhet.

176 3 (3) Beredning Synpunkter har inhämtats från ledningen vid Akademiska sjukhuset och förvaltningen Primärvård, hälsa och habilitering. Bilagor Statusrapport, Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Kopia till Beredningen för barn och unga Per Elofsson, sjukhusdirektör, Akademiska sjukhuset Torun Hall, förvaltningsdirektör, Primärvård, hälsa och habilitering

177 Projekt Utveckling av första linjen för barn och ungas psykiska hälsa Statusrapport januari 218