Alla som berörs av planen samarbetar för en god arbetsmiljö inom verksamhetsområden. Barn- och utbildningsplanens roll och skolans styrning
|
|
- Ann-Christin Åkesson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 Inledning Barn- och utbildningsplanen gäller för alla verksamheter från förskoleverksamhet fram till gymnasieskolan. Det övergripande målet är att ge varje barn/elev i Strömsunds kommun möjlighet att nå de nationella målen, oavsett var man bor eller vilken härkomst man har. Med barn/elev menas både flickor och pojkar. Barnets/elevens bakgrund, behov och förutsättningar skall vara utgångspunkten för hur innehållet formas. Barn- och utbildningsplanen skall uppfattas som ett verktyg för att föra en dialog om verksamhetens utveckling som fortlöpande skall utvärderas och återrapporteras till BKU (barn-, kultur- och utbildningsnämnden). Alla som berörs av planen samarbetar för en god arbetsmiljö inom verksamhetsområden såväl utomhus som inomhus. Barn- och utbildningsplanens roll och skolans styrning Skolans arbete styrs av beslut som fattas på olika nivåer som internationellt, nationellt, kommunalt och lokal nivå. Internationell nivå Skolans arbete styrs av FN:s barnkonvention. Nationell nivå Riksdag och regering beslutar om styr- och måldokument, som skall garantera en likvärdig utbildning oavsett var i landet man bor. Kommunal nivå Barn- och utbildningsplanen uttrycker den politiska viljan och anger områden som skall utvecklas inom barn- kultur och utbildningsnämndens ansvarsområde. De utvecklingsområden som lyfts i barn- och utbildningsplanen skall tillsammans med nationella styrdokument utgöra underlag för den lokala arbetsplanen. Utifrån gällande mål och resultatstyrning skall barn- och utbildningsplanen successivt följas upp och utvärderas enligt nämndens utvärderingsplan. Utvärderingsresultaten bildar underlag för åtgärder, nya mål och för budgetarbetet. 1
2 Lokal nivå En lokal arbetsplan skall utarbetas i nära samarbete med övrig personal, elever och föräldrar. Med utgångspunkt från de nationella styrdokumenten och med de förutsättningar och redskap som kommunen ger är det rektor och pedagoger, som har det professionella ansvaret för måluppfyllelsen. Skolans verksamheter vilar på en demokratisk grund. Detta sker exempelvis genom lokala styrelser, klassråd, elevråd samt föräldraråd. Utbildningssystemet omfattas av sju läroplaner: Förskolan. Lpfö 98 (reviderad 2010) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr 11 Läroplan för grundsärskolan. Lgrsä 11 Läroplan för sameskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lsam 11 Läroplan för specialskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lspec 11 Läroplan för gymnasieskolan. Gy 11 Gymnasiesärskolan Lpf 94. Ny läroplan för gymnasiesärskolan kommer De sju läroplanerna länkar i varandra och genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande. 2 Kunskap och lärande Kärnverksamheten vid kommunens skolor är att förmedla kunskap och lärande. Alla elever ska erbjudas en utbildning av god och likvärdig kvalitet. Elever som lämnar årskurs nio ska ha uppnått lärandemålen och ha en stabil grund för fortsatt lärande. För att möjliggöra detta är det skolans uppgift att se till att varje elev känner trygghet och trivsel i skolan med lust till kunskap och lärande. I detta arbete är även skolans program mot kränkande behandling ett viktigt redskap. 2
3 Elevens utveckling All verksamhet skall utgå från varje barns/elevs behov och förutsättningar. Redan i förskolan skall medvetna insatser riktas till barnen för att utveckla och stärka deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. För varje barn och elev finns en skriftlig individuell utvecklingsplan, som med föräldrarnas och elevens medgivande följer med och uppdateras under hela skoltiden. Utvecklingssamtal skall föras minst 1 gång/termin och dokumenteras i utvecklingsplanen och vid eventuella behov föreslås åtgärder för eleven som kontinuerligt följs upp. Genom föräldraenkät/elevenkät varje läsår. Lärandet Det pedagogiska arbetet skall planeras och organiseras så att alla elever lärt sig läsa senast under skolår två. Lek, rörelse, fantasi och skapande är viktigt för lärandet och skall ges stort utrymme i arbetsdagens utformning. Skolans diagnostiska och nationella prov används och utvärderas årligen. Förskolan använder välbeprövat arbetsmaterial för barns tidiga tal-, språk- och begreppsutveckling. Varje barn med behov av särskilt stöd erbjuds de insatser, som krävs för att på ett fullgott sätt kunna delta i skolverksamheten i syfte att uppnå målen. Vid behov om extra stöd skall detta efter professionell bedömning sättas in omgående. Inför varje stadieövergång görs en noggrann redovisning av varje elevs behov och kunskapsutveckling, däremellan vid de individuella utvecklingssamtalen, minst en gång per termin samt vid klasskonferenser. 3
4 Sker genom årlig redovisning till nämnden av mognadsnivå och språkutveckling i gruppen 6-åringar, samt av läs- och skrivförmågan i årskurs två. Godkända betyg Alla elever skall efter grundskolan ha uppnått kunskaper som minst motsvarar betyget godkänt/e i samtliga skolämnen. Detta sker genom att elevens kunskapsutveckling noggrant följs av varje undervisande lärare genom regelbundna såväl muntliga som skriftliga omdömen. Och vid eventuella behov föreslås åtgärder för eleven, som kontinuerligt följs upp. En förutsättning är att eleven deltar i skolarbetet på ett seriöst och engagerat sätt. Om en elev inte uppnår kunskapsmålen åtar sig skolan att erbjuda extra stöd. Ett extra skolår kan vara en annan möjlig väg. Entreprenörskap Eleverna ges möjlighet att utveckla ett entreprenörstänkande. Entreprenörskap i skolan går ut på att förmedla en livssyn som kännetecknas av människans förmåga att lära och utvecklas i samspel med andra. Detta innefattar människor som är kreativa, har självtillit, vågar försöka och misslyckas, tror på samverkan, kan lösa problem individuellt och tillsammans och med en väl utvecklad social kompetens. Skolan skall sträva efter att finna samverkansformer med företag och organisationer i samhället. Uppföljning från skolorna till nämnden om vad som genomförts avseende entreprenörskap i skolan. 4
5 Modern teknik och lärstilar Alla barn/elever skall ha tillgång till modern teknik i skolarbetet. Olika lärstilar och lärmiljöer uppmuntras. All personal ges rätt fortbildning för dagens moderna teknik. Vid utvärdering av personalens kompetensutveckling. 3 Livskunskap och elevhälsa Etik och värdegrundsfrågor prioriteras i samtliga skolor. Människans okränkbarhet, frihet, integritet och trygghet, alla människors lika värde och tron på människans förmåga är viktiga grunder för utveckling och lärande. Språket och förmågan att kommunicera är nycklar till social kompetens. Skolan är till för barnen och är deras arbetsplats därför har alla rättighet att trivas och känna sig trygga i skolan. Samtliga skolor arbetar för en hälsofrämjande verksamhet. Alla lär sig förstå sambandet mellan människan och naturen och de konsekvenser som varje individs handlande innebär för en hållbar utveckling och vår globala miljö. I lärandet ingår information som skall ge eleverna en beredskap att stå emot de droger de möter i samhället. 5
6 Värdegrund Alla skall känna sig lika mycket värda. Ingen får utsättas för kränkande behandling eller annat hot. Alla skall visa varandra ömsesidig respekt och arbeta för jämställdhet mellan såväl kön som individer och verka för att bryta det traditionella könsmönstret. Alla anställda på skolan bemöter och motarbetar all form av mobbing, kränkande språkbruk, främlingsfientlighet eller övriga former av särbehandling. Alla skolor har åtgärdsprogram mot mobbing och kränkande särbehandling utformat utifrån en gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling samt en krisplan. All form av mobbing anmäls/meddelas till föräldrar till såväl offer som mobbare. All personal anmäler till socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. (enl. kap 14 1 SOL) Alla elever och lärare ges kunskap om och visar förståelse för personer med funktionsnedsättning. Jämställdhetsarbete bedrivs i alla skolor. Med stigande ålder och mognad skall elevernas medinflytande och medansvar öka. Alla skolor bedriver ett systematiskt och formaliserat värdegrundsarbete. Vårdnadshavare/förälder samarbetar med skola. Genom elev- och föräldraenkät varje år. Samt genom årlig uppföljning av skolornas likabehandlingsplaner. Miljön i skolan Alla skall känna trygghet och glädje att komma till våra verksamheter. Arbetet präglas av en helhetssyn på människan, där både kropp och själ mår bra. Både lokaler och utomhusmiljö skall vara utformad så att den lockar till kreativ och pedagogisk utveckling. 6
7 Alla arbetsplatser skall vara trygga. Vuxna förväntas vara förebilder, reagera och agera när något händer samt har en god överblick. Fungerande, aktiva elevvårdsteam finns/är kopplade till varje skola och har kontinuerliga och planlagda elevvårdskonferenser (EVK). Hälsoplan kopplad till den lokala arbetsplanen finns på varje skola. Elevhälsan medverkar till att eleverna utvecklar fysisk och psykisk hälsa i god miljö. Arbetssättet skall i huvudsak vara förebyggande. Eleven deltar på ett aktivt sätt i skolans alla moment. Genom kvalitetsredovisning/verksamhetsredovisning från elevhälsan/elevvårdsteam varje år. Kost och hälsa Alla elever skall ha kunskap om kostens betydelse och vikten av rörelse och motion Alla skolor skall aktivt arbeta enligt dokumentet Föräldrakraft. Skolan främjar och påverkar elevers hälsa genom att servera näringsriktig, god och vällagad mat i lugn miljö under trivsamma och inspirerande former. Elevcafeérnas utbud och sortiment består av produkter som främjar hälsa. Matråd finns på varje skola där personal och elever aktivt deltar i t.ex. måltidsplanering. Hälsolag finns på varje skola, hälsolagets uppgift är att stimulera intresset för fysisk aktivitet och friluftsliv. Skolhälsovårdens stora uppgift förutom hälsoundersökningar är att ge elever kunskap om samlevnad och konsekvenserna av olika livsstilar när det gäller kost, fysisk aktivitet, sömn och användning av droger. Alla har någon form av rörelse eller motion varje dag. Skolidrotten är en väsentlig del i en sund hälsoutveckling. Alla elever lär sig simma minst 200 meter varav 50 meter rygg i åk 6. Förälder/vårdnadshavare ser till att eleven får god sömn. 7
8 Genom kvalitetsredovisningar från alla skolor årligen samt uppföljning från Föräldrakraft, samt elevenkät. Miljö och hållbar utveckling Barn/elever skall sträva efter att förstå villkoren för en hållbar utveckling och betydelsen av sitt eget handlande i det ekologiska systemet. Alla förskolor/skolor börjar inleda valfritt miljöarbete enligt kommunens miljöpolicy. Källsortering tillämpas i de fall det är möjligt och övrigt avfall hanteras på ett miljöriktigt sätt. Genom kvalitetsredovisningar från alla skolor årligen samt elevenkät. 4 Kultur Kultur och fritid är en viktig grund för människans trivsel och hälsa. Vårt kulturarv i form av musik, teater, drama, konst, dans, film och litteratur samt motion, idrott och friluftsliv är viktigt för livskvalitén. Skolan skall utveckla elevens eget kulturskapande inom alla dessa inriktningar. För att förstå andra kulturer är det viktigt att förstå sin egen. Skolan bör vara öppen för och ta tillvara de kulturella inslag som finns i närmiljön och särskilt uppmärksamma den samiska kulturen som traditionellt spelar en särskild roll vår kommun. 8
9 Kulturupplevelser Alla elever skall få möjlighet till kulturupplevelser samt eget skapande som ett led i en god livskvalitet. Barn och ungdomar får minst en musik- och teaterupplevelse per år. Skolfilmsverksamhet prioriteras. Alla elever får någon gång delta i dramaundervisning. Alla elever ges möjlighet att kunna dansa någon sällskapsdans när de lämnar grundskolan. Den utåtriktade verksamheten är en naturlig del i skolan. Eleverna inspireras att uppträda/visa upp sig inför publik. Vilket gör att de stärker sitt självförtroende också i andra sammanhang. Kulturskola finns i hela kommunen och den samarbetar med grundskolan i olika ämnesintegrerande projekt, innehållande olika kulturyttringar. Utreds i kvalitetsredovisningen från alla verksamheter årligen. Drogförebyggande arbete All verksamhet där barn och ungdom deltar skall vara drogfri. All kommunens personal och elever är väl insatta i det drogförebyggande arbetet inom kommunen. Föräldrar uppmuntras att finnas tillsammans med barnen i deras aktiviteter fler vuxna syns i samhället. Genom kontakter och kontroller. (ex. alko-kontroll) 9
10 5 Internationalisering Det moderna samhället har stor rörlighet av människor över gränserna. I dag kan man också förflytta sig i tid och rum med hjälp av olika medier. Det ställs därför ökade krav på oss alla att kunna leva i en kulturell mångfald. Skolan har ett stort ansvar att skapa förutsättningar för detta. Förskolan/skolan skall tillvarata i lärandet de olika kulturer och internationella inslag som finns i både närsamhället och omvärlden. Förskolan/skolan verkar för kontakter mellan vår kommuns barn/ elever och barn/elever i andra kulturer och länder. Dessa kontakter ses som viktiga för barn/elever på alla stadier från förskolan till gymnasieskolan för att öka förståelsen för andra kulturer och motverka främlingsfientlighet och rasism. Alla skolor uppmuntras att inleda internationella kontakter, gärna i projektform. Genom kvalitetsredovisning. 6 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete identifierar utvecklingsområden och förbättrar det pedagogiska arbetet till glädje för våra barns och elevers lärande. Den mål- och resultatstyrda inriktningen hos skolpolitiken förutsätter att skolorna kontinuerligt utvärderar sin verksamhet. Det är genom uppföljningar och utvärderingar som utvecklingsområden skall identifieras och leda till åtgärder som förbättrar det pedagogiska arbetet och verksamheten. 10
11 Samtliga rektorsområden dokumenterar kvalitetsarbetet enligt beslutad modell. Rektor överlämnar områdets dokumenterade kvalitetsarbete senast 15 september till BoU-chefen som senare redovisar till barn- kultur- och utbildningsnämnden. Kvalitetsarbetet syftar till att vara en meningsfull, berikande och användbar del i den egna verksamheten. Skolans ledarskap och arbetsmiljö Utveckling och lärande skall stå i centrum för skolans ledarskap och genomsyra alla verksamheter. Ledarskapet skall kännetecknas av en vilja och förmåga att utveckla, stimulera, inspirera och lyfta de olika medarbetarna, pedagoger såväl som assistenter och annan personal All personal skall känna verkligt inflytande i sitt dagliga arbete. En god arbetsmiljö förutsätter ett gott ledarskap på alla nivåer. Rektor/förskolechef är skolans ledare och skall på ett tydligt sätt leda utveckling och förbättring av det pedagogiska arbetet samt medverka till att olika pedagogiska synsätt möts. Rektor/ förskolechef ansvarar över för att nationella och kommunala mål tolkas så att varje verksamhet kan utveckla insikter i hur de måste arbeta för att uppnå dessa. Rektor/förskolechef har regelbundna träffar med sin personal. Genom personalenkät och kvalitetsredovisning årligen från områdena. Kompetensutveckling Kompetensutveckling är en strategisk fråga för att kunna möta framtidens krav i ett föränderligt samhälle. Förutom av en god arbetsmiljö skall vår skola/förskola kännetecknas av behörig och kompetent personal med lust och intresse för framtida kompetensutveckling. 11
12 Den enskilde pedagogen arbetar aktivt för att finna arbetsformer och uttrycksmedel som engagerar barn/elever så att verksamhetens mål uppnås samt medverkar till att en professionell dialog hålls levande. Dialog är ett centralt redskap i utvecklingsarbetet, och innefattar även att vara beredd att lyssna, ompröva och förändra verksamheten. Varje skolenhet upprättar en kompetensutvecklingsplan. Forum skapas på olika nivåer för utbyte av kunskap och erfarenheter. Verksamheten kännetecknas av flexibilitet, serviceanda och ett medvetet kvalitetsarbete. Verksamhetens måluppfyllnad diskuteras kontinuerligt och uppdateras. Personalens kompetensutvecklingsplaner revideras årligen. Framgår av kvalitetsredovisningen. Kommunikation och dokumentation Personal, barn/elever och vårdnadshavare skall vara väl förtrogna med skolans mål och riktlinjer. Utvecklingssamtalen skall vara en central del i detta arbete. Dokumentationen skall tydligt informera elever och vårdnadshavare om elevens kunskapsutveckling samt stödja lärandet genom individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. En tydlig kommunikation med återkoppling till mål och resultat genomförs. Dessa planer och program utgör aktiva verktyg i elevens lärandeprocess och ger inflytande och makt över den egna studiesituationen. För att nå dessa mål har varje skola ett välutvecklat system i vilket pedagogerna dokumenterar varje elevs lärande och kunskapsutveckling. En dokumentation som också återkopplas till lärandemiljön och bildar underlag och instrument för planering av fortsatt undervisning. Att uppmärksamma förbättringsbehov och problem av olika slag är en prioriterad uppgift. Insatser skall helst göras tidigt och i förebyggande syfte. Detta hindrar inte att en elev kan behöva fortsatt stöd under en längre tid av sina skolår, målinriktat, uthålligt och med dokumenterade resultat. 12
13 Vårdnadshavare samarbetar med skolan om de mål eleven har/bör uppnå. Genom föräldraenkät. Övergångar och samverkan Under barnets/elevens tid i förskola och grund-/gymnasieskola sker ett antal övergångar från en verksamhet till en annan och även tillfällen då barnet/eleven förs över från ett arbetslag till ett annat. Barnets/elevens gång genom förskola och skola skall präglas av kontinuitet och samarbete under alla år. En god kontinuitet förutsätter att personalen har goda kunskaper om varandras verksamheter och samverkar över verksamhetsgränser. Personalen i skilda verksamheter utvecklar ett nära och förtroendefullt samarbete i syfte att underlätta och harmoniera nödvändiga övergångar för barnet/elevens bästa. Verksamheten i ett fritidshem skapar tillsammans med skolan en helhet i elevens aktiva dag. : Förberedelser, genomförande och uppföljning av övergångar genomförs i enlighet med ett väl strukturerat och tydligt program så att det gynnar barnets/elevens fortsatta sociala utveckling och lärandesituation. : Genom föräldraenkät. 13
SKOLPLAN FÖR GYMNASIET
1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att
Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun
FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen
Barn- och ungdomsplan 2012-2015
Barn- och ungdomsplan 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-16, 72 1(6) Barn och ungdomsplan 2012-2015 Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnomsorg Kulturskola Bibliotek Elevhälsa
Skolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Barn- och utbildningsplan
Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad
Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers
starten på ett livslångt lärande
starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp
MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och
Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni
Skolplan En strategisk plan för utvecklingen av Nordmaling 2004-2008 Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar
2. Övergripande mål och riktlinjer
2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.
lustfyllt livslångt lärande utbildningsplan 2012-2015
Genom utmaningar och upplevelser i en trygg och jämställd miljö har varje elev utvecklat sina kunskaper, sin lust till livslångt lärande och sig själv som individ i vårt demokratiska samhälle lustfyllt
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012
Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Läsåret 2011/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling 4 2.2 Kommunikation och
Tyck till om förskolans kvalitet!
(6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till
Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter
Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens
Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan
Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter
Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8
Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan
Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98
Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan
Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013
Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål
2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS
2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94
Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Arbetsplan för Rösjöskolan Lpo94 Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden
Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014
Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns
Hälsoplan för Tegnérskolan
Hälsoplan för Tegnérskolan 2010 2011 Tegnérskolans Hälsoplan 2010-2011 Inom skolan arbetar alla kompetenser tillsammans för att bidra till varje elevs utveckling, hälsa och trygghet, men också för att
Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007
Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem
Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18
Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN
VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM
BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11
Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013
Lokal arbetsplan för Hjalmar Strömerskolan Gymnasieskola med särskoleelever Läsåret 2012/2013 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Prioriterade avsnitt i Skolplanen för gymnasiet 4 2.1 Lärande och utveckling
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15
ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande
Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby
Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs
BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun
arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas
Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret
Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret 2015-2016 Sid 1 av 6 Organisation och ledning Den pedagogiska omsorgen (Familjedaghemmet) har sex personal. Två av dessa leder även verksamheten, varav en
Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum
Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.
Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011
Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt
1. Skolans värdegrund och uppdrag
1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och
Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.
Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del
Lokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag 8-9 Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts upp
TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130
TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är
Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017
Kvalitetsrapport grundskola Örsjö skola Läsår 2016/2017 Jämställdhet 3 Utbildningen i åk 1-6 ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 All verksamhet
LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan
LOKAL ARBETSPLAN Grundskolan Läsåret 2012/2013 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever/barn! För att nå vad
Lokal arbetsplan 2010/2011
Lokal arbetsplan 2010/2011 Sofielundsskolan Arbetslag Bilingual Lokal arbetsplan vid Sofielundsskolan Huvudsyftet med den lokala arbetsplanen är att för alla i organisationen tydliggöra de mål som satts
Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola
Bedömningsunderlag förskoleklass och grundskola 1 (5) Bedömningsunderlag förstagångstillsyn förskoleklass och grundskola Enskild huvudman 1 Undervisning och lärande Utbildningen ska vara likvärdig varhelst
Utbildningspolitisk strategi
Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot
Innehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).
2011-09-06 SKOLPLAN Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän,
Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 20160823 Tallbacksgården/Norrsätra förskolas arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 I Sandvikens kommun är världen alltid närvarande. Här
Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20
Stora Vallaskolan Arbetsplan 19/20 Prioriterade utvecklingsområden: - Värdegrund - Jämställdhet - Kunskapsresultat Hur blev det? Var är Hur gör Var ska Normer och värden Skolans arbete mot kränkande behandling
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3
Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Senast uppdaterad: april Kristina Westlund
Senast uppdaterad: april 2016 Kristina Westlund kristina.westlund@malmo.se 0708-133376 Innehåll ANALYSSTÖD FÖRSKOLA... 3 2.1 Normer och värden... 4 2.2 Utveckling och lärande... 4 2.3 Barns inflytande...
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA
BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument
Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur
Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan
Verksamhetsplan 2015/2016 Rombergaskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Målgruppen är Rombergaskolans elever inom förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vision Alla barn och ungdomar i Enköpings
ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun
ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stråtjära skola F - 6 och fritidshem Läsår: 2015 2016 Vår skola ska kännetecknas av en trygg, stimulerande och lustfylld skoloch lärandemiljö där alla känner
Ektorpsskolans lokala arbetsplan
EKTORPSRINGEN Ektorpsskolans lokala arbetsplan Fritidshemmet 2017/18 Enligt skollagens 14:e kapitel om Fritidshemmet finns ett antal mål för fritidshemsverksamheten. Fritidshemmet ska stimulera elevernas
Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Arbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Arbetsplan för Ödenäs skola F-6
151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra
Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.
2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F
Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F-3 2018-2019 1 2 Inledning Högalidskolan är en kommunal grundskola för elever från förskoleklass t.o.m. årskurs 9. På lågstadiet finns tre fritidshemsavdelningar
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Tvedegårds förskola Främja, förebygg, upptäck och åtgärda Planen visar förskolans eller skolans arbete för att motverka
Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning
Reviderad 130625 Bild :www.microsoft.se Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande Innehållsförteckning 1. Syfte: 3 2. Vision: 3 3. Mål: 3 4. Aktiviteter elever 3 4.1. BARNKLINIKEN Fel!
Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd
ÅTGÄRDSPROGRAM Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd Att arbeta med åtgärdsprogram (Skolverket, 2013) Syftet med åtgärdsprogram Redskap för skolpersonal att stödja
SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27
SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera
Vi arbetar aktivt för att varje elev ska utveckla sin förmåga att: *visa empati och förstå hur andra känner. *lyssna aktivt på andra.
Arbetsplan för fritidshemmen på Backaskolan och Lovisaskolan Mål enligt Lgr 11 Normer och värden Kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter
Fritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Lokal arbetsplan för Eneryda förskola
Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)
Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD Sörgårdens förskola Mölndal (reviderad augusti -16) Våra styrdokument FN: deklaration om de mänskliga rättigheterna FN:s barnkonvention Läroplanen för förskolan
MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER
MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa
Utvecklingsområden - Furulundsskolan
Utvecklingsområden - Furulundsskolan 1. Normer och värden 2. Utveckling/Lärande/Kunskaper 3. och inflytande 4. Hälsa, fysisk aktivitet och miljö 1 Normer och värden MÅL ATT UPPNÅ 1.1 Mobbing och kränkande
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
LERUMS KOMMUN. Barn- och ungdomsplan
LERUMS KOMMUN Barn- och ungdomsplan Innehåll 3 Förord 4 Vision 5 Grundläggande principer för kvalitetsutveckling 6 11 Målområden Grundläggande värden och förhållningssätt Utveckling och lärande Inflytande
Sida 1(14) RAPPORT. Datum Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic
Bildningsförvaltningen Anvar Jusufbegovic anvar.jusufbegovic@edu.hallsberg.se RAPPORT 1(14) Utvecklingsplan Område Vretstorp Tallbacken och Sagobacken 2018 2019 2(14) Prioriterade mål Under årets arbete
Statens skolverks författningssamling
Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall; SKOLFS
Lokal arbetsplan för Löderups förskola. Fastställd
Lokal arbetsplan för Löderups förskola Fastställd 2015-09-11 Del 1: Vår gemensamma grund Arbetsplanens syfte Löderups förskola En lärande organisation Del 2: Vårt arbete Normer och värden Social emotionell