Den skogliga informationens roll i ett kundanpassat

Transkript

1 Den skgiga infrmatinens r i ett kundanpassat virkesföde. - En bakgrundsstudie samt simuering av inventeringsmetders inverkan på nggrannhet i everansprgnser ti sågverk. Hans Djurberg Arbetsrapprt SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Institutinen för skgig resurshushåning ch gematik S UMEÅ Tfn: Fax: ISSN ISRN SLU-SRG-AR--11--SE

2 Den skgiga infrmatinens r i ett kundanpassat virkesföde. - En bakgrundsstudie samt simuering av inventeringsmetders inverkan på nggrannhet i everansprgnser ti sågverk. Hans Djurberg Arbetsrapprt Examensarbete i skgsuppskattning ch skgsindening Handedare: Göran Ståh SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Institutinen för skgig resurshushåning ch gematik S UMEÅ Tfn: Fax: ISSN ISRN SLU-SRG-AR--11--SE

3 ABSTRACT This MSc thesis is divided int tw parts. The first part deas with the need fr infrmatin frm frest campartments seected fr cear cutting, in cnnectin with panning in an integrated frest- and sawmi enterprise. A review f iterature is fwed by a case stud y, where present cnditins in a Swedish frest cmpany are cmpared with current research in the area. The seend part cnsists f a simuatin stud y, which aims at camparing the accuracy f inventry estimates using different methds. The estimates are deivery frecasts, cvering ne mnth cnsumptian f timber in a arge sawmi. The range f inventry designs incudes systematic circuar pt samping as we as the use f register data in cmbinatin with a data base cntaining tree data. The resuts, i. e the frecasts and their standard errrs, are presented separatey fr tree species, g type and diameter dass. In many Swedish sawmi campanies f tday, there is a trend in prductian phisphies twards a greater adaptin t custmer demands. As a cmpnent in this prcess, the requirements n the fw f raw materia wi change. The right assrtment, f the right quaity, must be deivered at the exact right time. Due t the time span between harvest and deivery f timber frm the frest, the mis wi depend upn adequate frecasts. This impies cntried bucking t meet the demands frm the mi, as we as imprvment f existing mdes fr predieting g yied frm singe frest stands. The stand data must aw fexibe cmputerized bucking simuatin, awing adjustment t specific requirements at different pints in time, generating prgnses fr the distributin f gs int g casses after harves ting. Data used in the mdes can be cected thrugh frest in ventry r by using stand register data. In the atter case, the diameter distributin must be cnstructed frm the knwn stand charactaristics, by the use f mathematica mdes r by assignment frm a data base with stem data. It might seem bvius that the infrmatin used in the mdes shud be the best pssibe, but inventry actins are csty. The "tta cst" f an in ventry cnsists f tw parts, ne being the cst f perfrming the in ventry and the ther the expected ss, due t inptima decisins eaused by errneus data. The ptima sutin is given by the minimizatin f the tw cmpnents. Custmer rientated prduchn in a sawmi might entai great sses, due t ack f precisin in prgnses regarding raw materia, fr prducts prduced in cse cperatin with imprtent custmers cmpared t standard prducts. Thus, different data acquisitin picies shud be used in stands cntaining different kinds f timber, t create prgnses adapted t the actua requirements in the industry. The integratin between frest management and the sawmi industry, creating a custmer riented fw f ra w materia, is swed dwn because f difficuties in expressing the demands n the ra w materia - the timber. In additin t this, the abiity t frecast g yied is unsufficient, as we as the rutines fr fw-up between sawmis and frest departments. Large Swedish frest enterprices have the best prspects fr vercming these bstaces, due t arge frest hdings as we as a mdern sawmi industry. The use f infrmatin frm frest stands harvested, fr adapting the cmpsitin f the timber deiveries t the demands frm the mis, wi cnstitute a cmpetitive edge fr these cmpanies. The devepment f systems such as cmputerized bucking cntr, infrmatin techngy, incuding crdess cmmunicatins, and psitining by sateite, creates the technica apprtunities fr tairing the wd fw t custmer requirements. Nrmay, when studying samping methds fr estimating g yied after cear cutting, the resuts are presented as tta vumes f timber fr pine and spruce. The resuts frm the stud y indicate that the margina benefit f samping 25 sampe pats, instead f 10, is sma. The standard errr f the estimate f tta vumes is wered by ny %, athugh the cst is mre than dubed - frm SEK t SEK, fr a tta vume f m3fub. If n 2

4 inventry actin is perfrmed, and instead register data cnnected t a data base cntaining tree data is used, the estimates are sti usefu. There is n variabe cst using this methd. The methd fr using register data utined here is very straight frward and simpe. By deveping the cnstitutin f the data base and the rutines fr assigning substitute data, it shud be pssibe t imprve the technique substantiay. Hwever, if the resuts are brken dwn n estimates f vumes distributed in t cmbinatins f tree species, g type and diameter dass, arge variatin becmes visibe. This is mst evident fr butt gs with arge diameter, where the standard errr might amunt t 50%, athugh the standard errr fr the tta vume is ny 3-4%. This impies that mre intensive inventry designs shud be used in campartments with arge mean diameter. The term "adapted in ventry design" is used t describe an in ventry scheme in w hi ch different designs are used depending n the prperties f the campartment Mre intensive designs are acated t campartments with high vaues fr mean diameter, mean height and stck. In ther campartments mre extensive inventry designs are used, e. g register data cnnected t a data base. Thus, the resurces are acated t campartments cntaining desired timber trees, and the estimates fr seected segments are imprved. The resuts indicate that it is pssibe t wer the standard errrs fr estimates f vumes in seected segments by using adapted inventry designs. This is dne withut increasing the ver a inventry cst, campared t a cmmn methd in practice tday. 3

5 FÖRORD "Divide and Cnquer" Föreiggande uppsats utgör examensarbete vid jägmästarinjen, Sveriges antbruksuniversitet, skgsvetenskapiga fakuteten. Omfattningen är 20 studiepäng viket mtsvarar 20 veckrs hetidsarbete. Arbetet har utförts vid Institutinen för skgig resurshushåning ch gematik. Värdföretag för studien har varit SCA Frest and Timber. Jag vi ta tifäet i akt att tacka de persner sm hjäpt mig övervinna de i vissa stunder ti synes ändösa anhpningar av svårigheter, sm kantat vägen mt färdigstäande av studien. Vid universitetet tänker jag ara först på Henrik Feychting, Institutinen för skgig resurshushåning ch gematik. Utan Henriks hjäp ch värderiga stöd vid prgrammeringen av simueringsmdeerna, hade jag frtfarande suttit, febrig, knackandes Pascakder. Därti min handedare Göran Ståh, vid samma institutin, sm med sin vetenskapiga skarpsynthet hjäpt mig finna en struktur i det frmiga ch en förståese för inventeringsteriernas inre väsen. Jag vi dessutm tacka Berti Westerund, även han från nämnda institutin, sm utfört de utbytesberäkningar sm igger ti grund för inventeringsstudien. Ti stöd har även de andra studenter vid fakuteten funnits, sm iksm jag vat datasaen framför skidspåren jag har sett dem kmma ch gå under gada tirp. Närmast tänker jag på mina kurskamrater i Jägmästarkurs 91/95. Tack! Vid SCA Frest and Timber vi jag tacka min handedare Magnus Larssn, SCA Skg AB, sm initierat arbetet ch sm besitter såvä str kunskap inm mrådet, sm gd förståese för arbetsfrmens särdrag. Band övriga inm kncernen vi jag speciet nämna Anders Ek, Magnus Hedin ch Fredrik Nrdin, samtiga vid SCA Timber AB, för att de tg sig tid att förkara hur sågverksnäringen fungerar ch, ika viktigt, inte fungerar. Jag hppas verkigen att mina resutat kan hjäpa Er ett stycke på vägen mt ett anpassat virkesföde mean skg ch sågverk. Nu är vanstående tes, hämtad ur en ärbk i Pascaprgrammering, bekräftad - Söndra ch härska. Men göm inte att sjäv bi he igen! Umeå apri 1996 Hans Djurberg 4

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ABSTRACT... 1 FÖRORD... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 INLEDNING... 7 BAKGRUND...? SYFTE DISPOSTITION... 7 TERMER... 8 SAMMANFATTANDE DISKUSSION... 9 OM KUNDANPASSNING OCH INFORMA TIONSBEHOV... 9 OM INVENTERING... 9 FALLET SCA FOREST AND TIMBER... 2 KONKLUSIONER DELSTUDIE. KUNDANPASSNING AV VIRKESFLÖDE INLEDNING Bakgrund Syfte KUNDANPASSNING A V VIRKESFLÖDE Antänt Hinder på vägen mt ett kundanpassat virkesföde Amänt Prbemmråden Leverans Just-In-Time Dagens möjigheter Amänt Kmmunikatin mean skg ch sågverk Prgnsticering av utfa från avverkningsbjekt Aptering, rapprtering ch uppföjning vid avverkning Summering av utveckingsmöjigheter FALLET SCA FOREST AND TIMBER Företagsbeskrivning strategi för utvecking Virkesföde Amänt Dagens situatin Utveckingsmöjigheter stutsatser efter fastudie DELSTUDIE II. ANPASSAD INVENTERING INLEDNING Bakgrund Syfte LITTERATURÖVERSIKT Inventeringens r i skgig panering nventeringsmetder Va av metd Kriterier Bästa va MATERIAL

7 4 METODER A!Jnänt Gruppering av avdeningar Utbytesberäkning Simuering av inventering Amän översikt Prgramsteg Inventeringsstudie med btstrapping Inventeringsdesign Kstnadsberäkning RESULTAT Om resutaten Vymskattning per trädsag ch ttat Vymskattning per srtiment Grundaternativ Anpassad inventering DISKUSSION Vymskattning per trädsag ch ttat Vymskattning per srtiment Grundaternativ Anpassad inventering stutsatser efter inventeringsstudie LITTERATURFÖRTECKNING BILAGOR... S Biaga Beskrivning av standardavvikese ch knfidensinterva Biaga 2 Sammansättning av kustrer Biaga 3 Inventering med 2 prvytr Biaga 4 Inventering med JO prvytr Biaga 5 Inventering med 25 prvytr Biaga 6 Registerdata sm kpping ti databank Biaga 7 Anpassad inventering "Mede" Biaga 8 Anpassad inventering "Ti" Biaga 9 Anpassad inventering "Register++ " 6

8 INLEDNING BAKGRUND I svensk sågverksnäring pågår för närvarande en prcess där prduktinen i sågverken atmer anpassas ti kundernas krav. Sm ett ed i detta riktas bickarna även mt virkesråvaran från skgen. strävan är att tiredningen av timret ska kundanpassas, med sågverken sm kunder ti skgsbruket. Mtivet är att öka förädingsvinsten. A v fundamenta vikt i sammanhanget är de prgnser sm ämnas m vymsutfaets fördening på dimensiner efter avverkning av enskida bestånd. Denna infrmatin grundar sig nödvändigtvis på någn frm av inventering (se tex Sndei & Wigren 1992, Snde 1994). Det kan tyckas sjävkart att den infrmatin sm ska igga ti grund för panering ska vara av högsta möjiga kvaitet, viket innebär att inventering ska utföras mycket nggrant. I verkigheten är det dck så att inventering kstar pengar. Därför krävs en avvägning mean kstnaden för insaming av data ch den förust sm kan förväntas ti föjd av fe i infrmatinen (se t ex Ståh 1994). Den förväntade förusten är ika str i ika typer av skgar, viket främst är en föjd av de ika värden sm respektive skg representerar i förädingsedet. Om förusterna bir stra vid feaktiga besut, grundade på feaktig infrmatin, önar det sig att inventera nggrant. Det är tänkbart att feaktig infrmatin m vissa typer av råvara medför större besutsföruster än feaktig infrmatin m andra. Det är då naturigt att ha bättre infrmatin m tigången på den förstnämnda typen av råvara. Inventeringsinsatsen bör då göras tyngre i de typer av bestånd sm innehåer sådana srtiment. Anagt bör det finnas beståndstyper, där besutsförusterna är små ch inventeringen såedes bör utföras mer översiktigt för att inte rsaka nödiga kstnader. Ett sådant resnemang förutsätter kunskap m ika inventeringsmetders inverkan på kstnaden för, ch nggrannheten i, skattningar av enskida srtiment. När detta är känt kvarstår frågan m hur stra besutsföruster sm kan förväntas ti föjd av viss nggrannhet i infrmatinen, d v s att utreda hur sågverksföretagets ch råvaruförsörjningens panering ch prduktin påverkas av feaktig infrmatin m råvaruagret i skgen. SYFTE Uppsatsen är består av två destudier. Syftet med destudie I är att ge en bid av frskningsäget avseende den skgiga infrmatinens r vid kundanpassning av råvaruföde ti sågverk, samt att jämföra med den aktuea situatinen inm skgskncernen SCA Frest and Timber. Resutaten används för en bedömning av hur enskida avverkningsbjekt ska inventeras ch hur infrmatinen kan utnyttjas i ett integrerat skgs- ch sågverksföretag. I destudie II genmförs en inventeringsstudie, sm syftar ti att öka kunskapen m hur vaet av inventeringsmetd påverkar kvaiteten i data. Data presenteras i frm av prgnser för en månads everans ti ett större sågverk. Möjigheten att utnyttja registerdata, i kmbinatin med en bank av inventerade avdeningar, för att skatta srtimentsvisa vymsuppgifter för avdeningar undersöks. Dessutm studeras nyttan av att variera inventeringsintensiteten mean ika beståndstyper, för att på så sätt rikta ansträngningarna mt avdeningar sm innehåer råvara av särskit intresse för SCA Frest and Timber. DISPOSTITION Uppsatsen består av två destudier ch en sammanfattande diskussin. Nedan ges en vägedning m innehået i dessa. Sammanfattande diskussin. Kundanpassning av virkesföde ti sågverk diskuteras mt bakgrund av erfarenheterna från destudie I ch destudie II. Tänkbara förändringar av rutinerna för insaming ch hantering 7

9 av infrmatin från avverkningsbjekt fkuseras. Avsnittet är en sammanfattning av destudie I ch II. Knkusiner Här yfts de viktigaste sutsatserna från destudie I ch II fram, krtfattat i punktfrm. Destudie I - Kundanpassning av virkesföde. I itteraturstudien beskrivs först de prbem sm är aktuea i dag. Detta för att äsaren ska bekanta sig med de svårigheter sm finns inm mrådet. Därefter presenteras de möjigheter sm finns att ösa prbemen. Vissa stycken avägsnar sig en de från kärnfrågan kring betydesen av skgig infrmatin, men detta bedöms vara nödvändigt för att beskriva hea prbembiden. En fastudie beskriver hur SCA Frest and Timber uppever de prbem sm påtaats i itteraturstudien samt kncernens sätt att arbeta med dessa frågr. Möjigheter ti utvecking påpekas mt bakgrund av de frskningsrön sm presenteras. Destudie II - Anpassad inventering. I inventeringsstudien beskrivs kriterier för va av metd vid inventering av avverkningsbjekt. Därefter presenteras en studie att via simuering skatta hur ika inventeringsförfaranden påverkar nggrannhet i, ch kstnad för, prgnser över månadsvisa everanser ti ett sågverk. TERMER För att undvika missförstånd redgörs här för definitiner av vissa begrepp sm förekmmer fta i texten. Avdening: avgränsat mråde, ägfigur på skgskarta (TNC ). Bestånd: ppuatin av träd sm växer inm vissa area ch karaktäriseras av viss enhetighet beträffande åder, trädsagsbandning m m (TNC ). Begreppen avdening ch bestånd används synnymt. Inventeringsmetd: sätt att införskaffa infrmatin m en avdening. Detta inkuderar här möjigheten att inte utföra någn inventering i fät, utan att istäet använda registerdata i kmbinatin med en databank bestående av träddata. Inventeringsdesign: inventeringsmetd inkusive dimensinering av insatsen, t ex ytanta vid cirkeprvyteinventering (Ståh 1994). Srtiment: kassificering av timmerstckar i kmbinatiner av trädsag, stcktyp ch sågkass. Stcktyp: stckens äge ängs stammen d v s rt-, mean eer tppstck Den första stcken på ett träd är atid en rtstck Den sista timmerstcken är atid en tppstck, ch meaniggande stckar betecknas meanstckar. Sågkass: diameterkass sm används i sågverket vid srtering av timmerstckar. Utbyte: srtimentsutfaets vym i förhåande ti trädets hea vym (TNC ). Utfa: avser utbytet vid avverkning av en avdening. Väntevärdesriktighet: medevärdet av ett strt anta skattningar överensstämmer med det sanna medevärdet. 8

10 SAMMANFATT ANDE DISKUSSION OM KUNDANPASSNING OCH INFORMA TIONSBEHOV För närvarande pågår en mdaningsprcess av prduktinen i många svenska sågverk, mt tydigare kundrientering ch högre ande speciaiserade prdukter. sågverksföretag ingår djupare samarbete med stra kunder för att knyta dessa närmare ti sig. Därigenm stärker företagen sina psitiner på marknaden ch knjunkturberendet minskar. Prduktin kmmer emeertid att ske av såvä standardprdukter sm kundanpassade prdukter, sm en föjd av det divergerande födet vid sönderdening av stckar ti pank ch bräder. De kundanpassade prdukterna kmmer sannikt att stå för den dminerande deen av den eknmiska msättningen ch dessa srtiment bir därför styrande i prduktinen. Mt bakgrund av detta är det tänkbart att infrmatin m vissa typer av råvara är viktigare än infrmatin m andra, för att undvika störningar i prduktinen av de kundanpassade prdukterna. Det står tämigen kart att rå varuprduktinen i skgen kmmer att styras at mer av sågverkens behv. Kundrienterad virkesprduktin i skgen innebär, i kartext, att everans sker i rätt tid samt av efterfrågade vymer ch srtiment. En grundäggande förutsättning för en sådan utvecking är en attitydförändring i kntakterna mean skgs- ch sågverkssidan att övergå från ett everantör mttagare förhåande ti att betrakta sig sm säjare respektive kund. De största hindren för ett kundanpassat virkesföde från skg ti såg är en bristande förmåga att knkret uttrycka vika krav sm stäs på virkesråvaran, en tiräckig förmåga att prgnsticera ch styra utfaen vid avverkningar, samt brister i rapprtering ch uppföjning av det avverkade virket. Den skgiga infrmatinens innehå ch kvaitet kmmer att spea en at större r i sågverkens prduktin. De företag sm har såvä stra skgsinnehav sm egen sågverksindustri, kmmer att ha en knkurrensförde i de stra möjigheterna att styra sin virkesprduktin, ch därigenm anpassa den ti sågverkens behv. Även det mvända förhåandet är möjigt - att inrikta prduktinen i sågverket mt prdukter sm passar råvarutigången i det egna skgsinnehavet Frtöpande kan gda prgnser ämnas över inkmmande vymer varefter sågverkens kundservice ch prdukternas ttaa kvaitet förbättras. Mt dessa krav ska stäas de ökade möjigheter sm föjt de senaste årens andvinningar inm teknikutvecking för apteringsstyrning, agring ch trådös överföring av infrmatin, fjärranays, samt psitinsbestämning med sateitteknik Den infrmatin sm är efterfrågad m utfaet efter avverkning är timrets diameter-, ängd- ch kvaitetsfördening. Denna infrmatin erhås bäst genm simuering av aptering m h a infrmatin insamad i avdeningarna. Det är trigt att utveckingen går mt att utnyt a databaser med träddata insamade av skördardatrer vid avverkningsarbete. Dessa databaser kan utnyt as för att minska inventeringsbehvet ch därmed kstnaderna för infrmatinen. OM INVENTERING Prbemet att avgöra hur stra resurser sm ska satsas på inventering av sutavverkningsbjekt för att möjiggöra gda prgnser ti sågverken öses i terin bäst med s k ttakstnadsanays. En sådan anays nivåägger inventeringsinsatsen så, att summan av inventeringskstnad ch förväntad besutsförust i sågverken minimeras. Med besutsförust avses minskat nuvärde efter feaktiga besut ti föjd av bristfäig infrmatin. Destudie I tyder på att den typen av undersökningar är mycket svåra att utföra i praktiken. Det är kmpicerat att yttra sig m knsekvenser av avvikeser mean prgnsticerad ch verkig everans av timmer ti sågverket. Främsta rsaken är den stra mängden möjiga sönderdeningsaternativ för en stck samt kundspecifika krav på everansservice. Det är hart när möjigt att bedöma hur mycket en kund tå innan den vänder sig ti en annan säjare, ch 9

11 vad detta i sin tur kstar företaget. Därmed återstår endast möjigheten att studera ika inventeringsmetders inverkan på nggrannheten i ch kstnaden för data. Vid studier av inventeringsresutat fkuseras fta på möjigheterna att skatta ttaa vymer av t ex ta- ch grantimmer. Destudie II visar att denna grva uppösning döjer viktiga egenskaper hs de inventeringsmetder sm studeras. Inventering med 25 prvytr medför t ex ca prcentenhet ägre standardavvikese jämfört med att endast utnyttja O prvytr, samtidigt sm kstnaden är dubbet så hög med förstnämnda metden. Detta för en tta vym mfattande ca m3fub för respektive trädsag. Bryts resutatet ned på trädsag, stcktyp ch sågkass framstår skinaderna mean metderna tydigare. Pötsigt upptäcks att skattningar av vymer för främst rtstckar i grva dimensinskasser uppvisar mycket höga standardavvikeser - ända upp ti 50%. Orsaken ti de stra feen är att färre stckar från ett färre anta avdeningar bygger upp vymerna i grva diameterkasser jämfört med i kena. Därigenm sår enskida skattningar igenm tydigare vid beräkningar av standardavvikeser. Inventering med 25 prvytr ger väsentigt bättre skattningar i dessa segment än andra metder - ca 10 prcentenheter ägre standardavvikese. Detta faktum taar för att inventeringar bör göras mera nggranna i avdeningar med hög medediameter. För att ha tigång ti en verkigt extensiv metd har en rutin för utnyttjande av registerdata för skattning av utfa efter avverkning utveckats. En databank med inventerade avdeningar antas finnas tigängig efter t ex en företagsinventering för strategisk panering. Träddata kan även vara insamade från skördardatrer efter avverkningsarbete i ett strt anta avdeningar. Utifrån registerdata för en aktue avdening väjs en substitutavdening ur databanken. Data m utfa efter apteringssimuering av substitutavdeningen tideas den aktuea avdeningen. Metden ger redan i det enka utförande sm presenteras här användbara skattningar av ttaa vymer. Dck är det tydigt så, även m fenivån för de ttaa timmervymerna inte avskräcker, att skattningar av enskida srtiment är behäftade med stra fe. Främst rör det sig m tifäiga fe, men även vissa mindre systematiska fe kan utäsas. Dessa fe uppstår i huvudsak vid vymskattningar av för respektive stcktyp extrema diameter kasser. Detta är en föjd av det begränsade antaet avdeningar sm finns att tigå vid urva av substitutavdeningar ti avdeningar med extrema egenskaper. Efter utvecking av databankens kmpsitin ch det sätt på viket substitutinsavdeningar väjs utifrån registerdata bör metden kunna förbättras avsevärt. Genm att anpassa inventeringen kan resurserna akeras så att den ttaa nyttan bir större, med hänsyn tagen ti kstnaden. Med sådan inventeringsdesign kan feen minskas, för t ex grva rtstckar, i jämförese med en kstnadsmässigt ikvärdig design sm utnyttjar en ch samma metd i aa avdeningar. Receptet är att inventera avdeningar med kmbinatinen hög medediameter, hög medehöjd ch högt virkesförråd med intensiva metder ch andra avdeningar med mer extensiva. Sm exempe på möjigheterna med anpassad invenetring ges föjande enka räkneexempe (se även figur 11): O

12 Exempe Antag att det är av särskit intresse från sågverkets sida att erhåa gda prgnser för grva rtstckar av ta. Om a inventering utförs med 10 prvytr, ti en kstnad av ca SEK per månad, skattas vymen rtstckar av ta, diameter mm, med en standardavvikese på ca 22%. Med en anpassad design ("Mede") är standardavvikesen för samma skattning ca 16% ch den ttaa kstnaden ca SEK. För övriga srtiment ger de bägge metderna ungefär ikvärdiga skattningar. Ttat, för aa srtiment, evereras m3fub varje månad ch kstnaden i det första faet bir därmed 0,80 SEK per m3fub ch i det senare 0,90 SEK per m3fub. Vymen i det aktuea srtimentet är ca 500 m3fub ch kstnadsskinaden mean metderna för denna devym därmed 50 SEK per månad. Föjande 67%-iga knfidensinterva kan ämnas för säkerheten i skattningen med respektive metd (förkaring av knfidensinterva ges i biaga 1): 10 prvytr: 500 m3fub ± 110 m3fub. Anpassad metd: 500 m3fub ± 75 m3fub. Vad dessa skinader innebär för sågverket avgörs av förhåandet ti aktuea kunder ch möjigheten att använda annan råvara i en bristsituatin. En större säkerhet i everanser bör rimigen resutera i ett behv av större ager. För det aktuea srtimentet, utifrån knfidensintervaet van, skue det innebära en ökning av agervymen inkusive säkerhetsmargina från 575 ti 610 m3fub eer ca 6%. 11

13 FALLET SCA FOREST AND TIMBER Sidan 12 innehåer infrmatin m interna angeägenheter inm SCA Frest and Timber ch är därför uteämnad i denna ffentiga versin av examensarbetet. 12

14 KONKLUSIONER Föjande punkter anser författaren vara de viktigaste resutaten av examensarbetet: ::::? Ett företag med stra egna skgstigångar, iksm egen sågverksindustri, besitter en str knkurrensförde i möjigheten att styra virkesfödets sammansättning mt att uppfya sågverkens krav. ::::? En övergång ti kundanpassat virkesföde från skg ti sågverksindustri, begränsas inte i första hand av tigången på tekniska hj äpmede, utan av människrs förmåga att diskutera ch panera verksamheten mt ett gemensamt må för det integrerade företaget. ::::? Insaming ch utnyttjande av infrmatin m avverkningsbjekt måste anpassas ti avnämarna av infrmatinen, d v s sågverken. ::::? Den infrmatin sm sågverken efterfrågar är, i priritetsrdning, timmervymens fördening på diametrar, ängder ch kvaiteter. ::::? För att erhåa den efterfrågade infrmatinen bör system för simuerad aptering användas utifrån data insamad i, eer på annat sätt kppad ti, aktue avdening. ::::? Det bör finnas stra fördear i möjigheten att väja avverkningsbjekt utifrån den råvara sm efterfrågas, eftersm detta medför en kraftigare styrning av virkesfångstens sammansättning jämfört med aptering av gdtyckiga bjekt. ::::? Infrmatin m utfa från avdeningar med möjigheter ti simuering av aptering, bör göras tigängig för berörda persner på skgsförvatningar ch i sågverk. ::::? Att enbart betrakta resutatet av en inventering utifrån fenivåer för de ttaa vymerna per trädsag döjer stra variatiner i kvaiteten hs skattningar av enskida srtiment. ::::? Det är möjigt att med anpassade inventeringsmetder öka nggrannheten i prgnser av vissa srtiment, jämfört med kstnadsmässigt jämförbara rutiner sm utnyttjar en ch samma metd i aa typer av avdeningar. ::::? Det är möjigt att utnyttja registerdata, i kmbinatin med en databank bestående av trädda ta, för att erhåa användbara skattningar av utfa efter avverkning av en avdening. 13

15 DELSTUDIE. KUNDANPASSNING AV VIRKESFLÖDE. 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Under 1990-taet har det taats at mer m integratin mean skg ch sågverk iksm mean sågverk ch marknad. Marknaden utgörs av de knsumenter sm köper den sågade varan (se t ex Lönner 1993). skgsnäringen är på väg mt en prduktin sm i at högre grad styrs av kundens krav, från att ha varit starkt inriktad på massprduktin av standardprdukter (Thr & Skutin 1995). Uttryck sm "integrera framåt" ch "integrera bakåt" hörs i sågverksvärden. Med integratin framåt avses att sågverket närmar sig marknaden genm att prduktanpassa ch vidareföräda. Integratin bakåt innebär att företagen strävar mt ett högre värdeutbyte, t ex genm anpassning av råvaran ch därmed högre råvaruutnyttjande (Lönner 1993). Andra begrepp sm används fitigt är t ex Just-In-Time ch kundrderstyrd prduktin (se Rönnbäck 1995, Ankading 1995, Thr & Skutin 1995). Grunden ti sågverkens intresse för dessa frågr är kundernas ökande krav på fexibiitet samt behvet av snabbare edtider, ch därigenm minskade ager ch förbättrad kundservice. Det anses vara hög tid för sågverken ch everantörerna av råvara att samarbeta, för att stärka knkurrenskraften för träprdukter. Trä riskerar annars att ersättas av andra materia med för kunden högre tta kvaitet. 1.2 SYFTE Syftet med destudie I är att beysa frskningsäget rörande den skgiga infrmatinens r i råvaruföden ti svenska sågverk. Såedes rör det en de av integratinen bakåt enigt van. I samband därmed har skgskncernen SCA Frest and Timber studerats ch förhåandena där jämförts med de resutat frskningen presenterat. Ti sist ges författarens persniga åsikter m tänkbara förändringar av nuvarande arbetssätt inm nämnda kncern. Studien har genmförts sm en itteraturstudie kmbinerad med intervjuer av persner anstäda i SCA Frest and Timber. 14

16 2 KUNDANPASSNING AV VIRKESFLÖDE 2.1 ALLMÄNT Det finns mycket sm taar för att den s k kundrderpunkten måste fyttas at ängre från sågverken ut i skgen. Med kundrderpunkt avses den tidpunkt, i kedjan från skg ti sutkund, där en prdukt övergår ti att vara avsedd för en specifik rder (se t ex Rönnbäck 1995). Den tid är förbi när efterfrågebiden för sågade trävarr var så stabi att de prdukter sm efterfrågades ett år efterfrågades även nästa år. Prduktinen kan därför inte ängre utgå från erfarenheter från tidigare år. Istäet måste prduktinen kundanpassas (Lundberg & Tarre 1993). Detta är ett starkt incitament för att även kundanpassa födet av virke från skg ti sågverk. Härav föjer devis nya krav på den förhandsinfrmatin sm finns att tigå m den avverkningsbara skgen. Lundberg & Tarre (1993) betnar den attitydförändring sm krävs i kntaktema mean skgs- ch sågverkssidan - att övergå från ett everantör/mttagare förhåande ti att betrakta sig sm säjare respektive kund. Ett sådant förhåande trde brga för ett ökat infrmatinsutbyte. Kundrienterad virkesprduktin i skgen innebär i kartext, att everans sker i rätt tid, av efterfrågade vymer ch srtiment. Vinster görs i förängningen i aa ed. sågverksindustrin får rundvirke med egenskaper avstämda mt rådande prduktin. Ledtiderna mean bestäning ch everans kan starkt förkrtas, varvid kundernas önskemå tigdses (se t ex Tedk , Ankaring 1995, Skutin 1996). Kstnader kan sänkas tack vare b a minskade ager, mindre spi ch vrak samt genm ökade möjigheter för sågverket att håa everanspanerna. Detta sammantaget ökar betaningsförmågan för rundvirke. Ankading (1995) tiägger att kundanpassning minskar kundemas möjigheter att finna substitut hs andra everantörer samt att kundanpassade prdukter är mindre knjunkturkänsiga. Det senare ti föjd av ett djupare samarbete mean säjare ch kund (se även Sndei & Wigren 1992). För att uppnå nämnda fördear krävs att infrmatinen m den skgiga råvaran är den efterfrågade, samt att den är tiräckigt krrekt för att äna sitt syfte. Kundanpassning ch virkesstyrning uppnås genm att sågverkens önskemå mförs ti apteringsinstruktiner ch prisistr sm förs ti apteringsdatrerna, varefter virket kapas upp i önskade srtiment ch transprteras ti industrin (Tedk ). Ett ferta studier av detta har genmförts på senare år, t ex Kensmeden & Rådström (1986), Sndei & Wigren (1992), Svensn & Westerberg (1992), Skutin (1993), Anderssn et a (1994), Brunberg (1994) ch Sndei (1994). Ett sågverks råvarubehv fördeat på dimensiner ch eventuet kvaitet kaas stcknta. I paneringsarbetet utnyt as de närmast föregående årens stckntr för att, tisammans med bedömningar av b a rådande knjunkturäge ch företagets marknadsstrategi, utgöra grund för ett önskemå - en önskestcknta. Denna ska reaiseras under den kmmande tidsperiden t ex ett havår (se t ex Sndei & Wigren 1992, Snde 1993). I denna prcess finns såedes ingen kpping ti infrmatin m det skgiga agret av råvara, utan istäet används erfarenhetsta över virkeseveranser. Det vre önskvärt att kunna väja avverkningsbjekt utifrån den råvara sm efterfrågas. Därigenm skue virkesfångstens sammansättning kunna anpassas ti behvet på ett effektivare sätt. 2.2 HINDER PÅ VÄGEN MOT ETT KUNDANPASSAT VIRKESFLÖDE ALLMÄNT Prbemen i samband med styrning ch anpassning av råvaran ti sågverken är av des teknisk ch des infrmativ eer kmmunikativ karaktär. Individue behanding av varje stck är en av nyckarna ti högre värdeutbyte i kedjan från skg ti marknad (Lönner 1993). Detta stäer nya krav på uppösning ch precisin i de system sm används för prgnsticering, registrering ch uppföjning av virkesvymer. 15

17 2.2.2 PROBLEMOMRÅDEN Föjande prbemmråden kan urskijas sett från kunden på marknaden ut ti träden i skgen: (i) Sågverkens förmåga att mföra kundernas krav på sutprdukterna ti knkreta krav på virkesråvaran Svårigheter i att tka marknadens, d v s sutanvändarnas signaer, ch mföra dessa ti krav på först prdukterna därefter på råvaran, för att ti sist uttrycka dem på ett adekvat sätt. Ofta är sutkunden känd, dd bakm grssister sm utgör sågverksföretagets kund men inte den sutige användaren (Ek pers. medd. 1995, Bjuruf et a 1993). Svårigheter att tifredstäa kunders förväntningar då kunskapen m vika prdukter sm erhåes ur en given stck är bristfäig. Det är en sågverkens paradx att tiverka prdukter sm ingen vi ha (Grönund 1993). Prbem att bedöma stckars inre kvaitet samt att ptimera pstningen i sågverket (Lönner 1993). Avsättningsprbem för vissa prdukter ti föjd av ett divergerande föde, d v s att att biprdukter faer ut vid sönderdening av en stck för prduktin av önskat srtiment (Lundberg & Tarre 1993, Rönnbäck 1995). (ii) Mätning, registrering ch förmeding av vymsuppgifter inför avverkningsarbete tjänar fera ika syften Insaming av infrmatin m skg ch virke kan ha ika må. Underag för perativ panering i skg ch sågverk respektive brtsättning av avverkningsuppdrag stäer devis ika krav på infrmatinens innehå ch kvaitet. (iii) Otiräckig förmåga att prgnsticera ch styra utfaen vid avverkningarna minskar möjigheterna ti styrning av virkesfödet Tigängig kunskap m virkesager på rt ch efter avverkning är för närvarande i amänhet är mycket bristfäig (Snde 1994). De traditinea systemen för utbytesberäkningar tihandahåer inte infrmatin m stckarnas fördening på diameter eer kvaitet. Stra fe i skattningar av avdeningars areaer Va av bestånd för avverkning sker fta på bigiska, skgskötsemässiga eer drivningstekniska grunder istäet för utifrån industrins behv ch uppgifter m utfa efter avverkning. Besut utifrån dessa kriterier sammanfaer inte atid. (iv) Begränsningar vid tiredning av virket vid avverkning Begränsade möjigheter att styra diameterfördeningen hs timmerstckarna. Denna avgörs av den stående skgens diameterfördening. stammens avsmaning inm de aktuea ängdintervaen är det sperum sm finns (Snde 1993, Ekund 1995). Vissa svårigheter att skapa stark övervikt mt ånga ängder, speciet för ta, då kvaitetsgränser, skadr ch krökar styr kapstäet (Snde 1993, Ekund 1995). skördaraggregatets mätutrustning beastas fta med tekniska fe ch bristande kaibrering. 16

18 (v) Mätning ch bedömning av sågtimmer sker vid fera tifäen i födet från skgen ti sågverket. Idag är sannikheten åg att en stck mäts ch bedöms ika i skgen, vid inmätning ch i sågverket. En ikvärdig mätning ch bedömning av stcken i aa ed är en grundäggande förutsättning för en utveckad kpping mean skg ch såg (Adfssn & Berg 1992). (vi) Brister i rapprtering ch uppföjningen av det avverkade virket. För att bi framgångsrik i arbetet med kundanpassning av virkesföde är rapprtering ch uppföjning avgörande (Snde 1994, vn Essen & Snde 1996). (vii) Vederagsmätning. Utförs idag vid sågverken ch är inte tiräckigt detajerad för att hänföra enskid stck ti rätt sågkass, främst p g a att redvisningen i VMF:s regi sker i centimeterkasser medan sågkasserna utgörs av miimeter kasser. Brister här medför att skgsägaren inte erhåer betaning för det virke sm verkigen avverkats. Därigenm uppstår föruster på köpar- eer säjarsidan LEVERANs JUST-IN-TIME A v resnemanget van föjer att även m bestäaren av rundvirke vet vika egenskaper råvaran bör ha, ch kan uttrycka detta så att everantören förstår, återstår prbemet att väja avverkningstrakt, tireda virket enigt instruktin ch sedan transprtera det ti rätt mttagare. Sammantaget är det många krav, vissa inbördes mtstridiga, sm ska uppfyas för ett effektivt, anpassat virkesföde, ex vis (Anderssn et a 1994): åga drivnings- ch transprtkstnader åga ager med färsk råvara snabbt ch jämt föde ti industrin högt kapacitetsutnyttjande ändamåsanpassad råvaruprduktin Då det förefaer möjigt att uppfya aa dessa krav samtidigt krävs en hehetsyn på virkesfödet. Förutsättningarna störs av trubbiga prgnsinstrument ch bristande kännedm m mvärdsförutsättningar. Ti de senare hör sådant sm vädervariatiner ch tjässningsprbem vika medför störningar i råvarueveranser, andra prduktinsstörningar i industrin iksm variatiner i efterfrågan på marknaden (Anderssn et a 1994). Dessa faktrer gör att det i dagsäget knappast är ideat för skgsnäringen att sikta på agerös prduktin ch ångt driven everans Just-In-Time. Försök har genmförts i Finand med nedsående resutat varför systemet övergavs (Rönnbäck 1995). Begreppet Just-In-Time avser ett materiaförsörjningssystem sm är tidsmässigt vä avstämt mt prduktinen, viket medför att rätt kvantitet erhås vid exakt rätt tidpunkt. 2.3 DAGENS MÖJLIGHETER ALLMÄNT Tekniska framsteg inm fera mråden, tisammans med nyvunna insikter m vikten av kmmunikatin, har skapat möjigheter för en yckad integratin av skgsbruk ch sågverksindustri (vn Essen & Snde 1996). I detta avsnitt behandas några av de möjigheter, sm kan vara ösningar ti en de av de prbem sm framstädes under rubrik

19 2.3.2 KOMMUNIKATION MELLAN SKOG OCH SÅGVERK Det är avgörande att kraven på virkets egenskaper uttrycks i termer sm de drivningsansvariga kan använda sm styrinstruktiner i det praktiska avverkningsarbetet i skgen (Snde & Wigren 1992). Att från skgssidan skya på dåigt preciserade krav är dck en dåig ursäkt (Thr ch Skutin 1995). Det sm krävs är att kmmunikatinen mean de ika prduktinseden ökas väsentigt, samtidigt sm vidareutvecking sker av rutinerna för insaming ch bearbetning av skgiga data. För att kara detta måste mängden direktkntakter mean kategrierna öka. I ideafaet finns inget brtt i infrmatinsfödet från sutanvändare ti råvaruprducent eer vice versa. Kundemas krav på prduktema kan då genmsyra arbetet i aa ed. Sm en grundäggande de i kmmunikatinen gäer att rutinerna för mätning av virke vid ika tifäen i födeskedjan måste vara avstämda mt varandra. Undersökningar visar emeertid att överensstämmesen mean de ika mättifäena är dåig. Sannikheten att en stck ska hamna i samma sågkass vid aptering i skgen sm vid srtering ch pstning i sågverket är åg; endast 30-45% berende av sågkassens vidd. Om styrning sker mt ängd-, kvaitets- ch diameterkass sjunker sannikheten ytterigare, ti endast 20-35% (Adfssn & Berg 1994). Detta berr på att skida mätmetder används i de ika mätpatsema. Eftersm mätprecisinen i skördaren ch vid inmätningen i sågverket anses ikvärdiga ( Adfssn & Berg 1992, vn Essen & Snde 1996), förutsatt att kaibrering utförts krrekt, igger prbemet i rutinerna för behanding av mätvärdena. I de steg då mätning sker på bark, d v s i skgen ch vid inmätningen vid sågverket, används funktiner för barkavdrag för att erhåa diameter under bark. Precisinen i barkfunktinerna är inte tiräckig för att srtera stckar efter verkig diameter under bark. De kan användas för att erhåa barkens vym för ett större parti stckar. Men en fesrterad stck är ch förbir fesrterad ( Adfssn & Berg 1994). Ofta används inte ens samma funktin vid aptering i skgen sm vid srtering i sågverket, viket ökar risken för att stckarna inte paceras i samma sågkass vid de två mättifäena (Adfssn & Berg 1992, Sndei & Wigren 1992). Utvecking av srtering samt styrning ch ptimering av pstning pågår för närvarande i många sågverksföretag (Nyinder et a 1994, vn Essen & Snde 1996). Het avgörande för möjigheterna att genmföra någn frm av mera ångtgående styrning av virkesförsörjningen, ch därmed kundanpassning mean skg ch sågverk, är förmedingen av infrmatin. Sm utprägad aree näring är skgsbruket i strt behv av kmmunikatin mean många spridda, fta mbia, enheter. Idag används i skgsbruket förutm det fasta teenätet, egna radinät, privat radi ch mbiteefn. System för överföring av såvä ta sm stra datamängder används t ex Mbitex (Tedk ). Med dagens utrustning för dataöverföring är det möjigt att snabbt överföra infrmatin mean skördare, förvatningskntr ch sågverk (vn Essen & Snde 1996). När apteringsdatrer kppas ti ett mbit kmmunikatinsnät öppnas dörren för förmeding av önskemå ch instruktiner samt rapprtering ch uppföjning av prduktinen i skgen. Nära kppade ti apteringsdatrerna finns den mjukvara sm simuerar apteringar ch skapar underag för att styra apteringen, t ex Aptan från SkgFrsk (se t ex Kihbm & Snde 1994). Ti sist har Gegrafiska Infrmatinssystem (GIS) ch utrustning för psitinsbestämning ch navigering med sateiter (Gba Psitining System, GPS) möjiggjrt hantering av de stra datamängderna respektive ratinaisering av gistikarbetet ( se t ex Jhanssn & Liukk 1992, Djurberg 1996). Med dessa system kan ager psitinsbestämmas samtidigt sm de anges ti vym ch srtiment. At kan ske dagigen i reatid ch infrmatinen kan spridas ti aa berörda parter PROGNOSTICERING AV UTFALL FRÅN AVVERKNINGSOBJEKT Infrmatin m råvarans diameterfördening är avgörande betydese för sågverken ( Adfsn & Lundberg 1993, Lundberg & Tarre 1993) ch måste såedes finnas tigängig i ett paneringsunderag. Traditinet angrips prbemet med att förutsäga srtiments- ch vymsutfa efter en avverkning med någn frm av beräkningsrutin. Sådana s k utbytes- 18

20 beräkningar kan göras för enskida träd, för bestånd eer för hea skgsinnehav. Kraven på ch utfrmning av systemen varierar med användningsmrådet, at från att skatta vymer av ika srtiment ti att erhåa stckntr eer en värdering av utfaet (Ekund 1995). Fera system för trädvis eer beståndsvis utbytesberäkning har utarbetats (t ex Axessn 1975, Oas 1980, Cernd 1981). Ett mera mdernt sätt att erhåa srtimentsutbyte är via simuerad aptering. Utfrån uppgifter m diameterfördening, avsmaning, barktjckek ch kvaitet hs den stående skgen kan ika apteringsaternativ simueras (Ekund 1995). Dessa prvapteringar skapar stckntr från respektive bestånd varvid uppgifter m utbytets diameterfördening erhås. Dessa stckntr agras sedan i en särskid databas, där sökningar kan utföras i en paneringssituatin (Snde 1994). Ett ferta system för simuerad prvaptering är framtagna t ex Jhanssn & Westerund (1985), Aptan, Daptbas (se Kihbm & Snde 1994). Vid utnyttjande av simueringstekniker krävs gd infrmatin m bestånden, speciet vad avser diameterfördeningen (Snde 1994, Ekund 1995). För att erhåa den infrmatinen finns i huvudsak två vägar att gå. Antingen genmförs en inventering där diametermätningar utförs eer ckså åsätts beståndet en diameterfördening via en matematisk funktin (t ex Nissn 1976, Erikssn & Sanäs 1987, Oresser & Burke 1989, Matam et a 1995). Möjigheten att skapa databaser med stamdata, insamade av skördare vid avverkning, har framhåits på senare år (Snde & Wigren 1992, Snde 1994). Tanken är att det efter inventering av ett avverkningsbjekt finns uppgifter m diameterfördening, höjd ch kvaitet. Med utgångspunkt i inventeringsdata väjs en demängd ut i databasen med stamuppgifter. Dessa uppgifter används därefter sm ingångsdata i ett prgram för apteringsanays t ex Aptan (se t ex Kihbm & Snde 1994). Via simuering av aptering utvärderas vika bjekt sm bäst uppfyer industrins önskemå. Dessa databaser är reginaa ch härrör från ika typer av bestånd. Den infrmatin sm behövs är av typen (Snde 1994): anta träd per trädsag ch diameterkass höjdkurva per trädsag kvaitetsbeskrivning utifrån apteringssimueringens krav frekvens röta, skadr ch krökar samt äge ch utbredning av dessa. Här krävs en avvägning mean önskad detajeringsgrad ch kstnad vid insaming av data. Materiaet i databanken kan t ex utnyttjas för att skapa reginaa höjdkurvr, viket minskar behvet av höjdmätning i fät (Snde 1994). Vissa uppgifter bör kunna antas utifrån erfarenhetsta, varigenm inventeringsinsatsen kan minskas (vn Essen & Snde 1996). Litteraturen ger tyvärr ingen ösningen på prbemet att avväga nyttan med inventering mt den kstnad en viss metd medför. Prgnser över utfa ska sedan kppas ti funktinea panerings- ch infrmatinssystem. Data från skördarna bör i ett senare skede föras in i infrmatinsfödet vid kntakter med everantörer ch kunder (Bjuruf et a 1993). Praktiska försök att med arbetsrganisatinen påverka virkesförsörjningen redvisas av Svensn & Westerberg (1992) ch Skutin (1993). Resutaten tyder på att virkesfödet ti biväg nästan fuständigt kan anpassas ti gäande virkes budget, förutsatt att gd beståndsinfrmatin finns tigängig m presumtiva sutavverkningsbjekt Det faktum att sågverken kräver infrmatin m b a tirurets diameterfördening, medför att uppösningen måste vara högre i de prgnser sm ämnas m råvaruprduktinen. Brunberg (1994) ch vn Essen & Snde (1996) beyser möjigheterna att efter inventering ch simuerad aptering prgnsticera utfaet av virke från drivningsbjekt Resutaten tyder på att det är möjigt att med förhåandevis gd precisin prgnsticera virkesutfaet m a p vym, dimensin ch kvaitet. I dessa studier utfördes inventeringarna av maskinförarna sjäva. Författarna anser att förarnas vana att bedöma kvaiteten på stående träd var en avgörande rsak ti den gda överensstämmesen mean prgns ch verkigt 19

21 utfa. För att erhåa gda prgnser för virkeseveranser krävs sutigen att areaer skattas krrekt. Detta är idag möjigt tack vare GPS (se t ex Heström & Jhanssn 1993) APTERING, RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING VID AVVERKNING Väsentigt förbättrad prestatinsförmåga hs apteringsdatrer, med tihörande mätutrustning, brgar för vä fungerande system för aptering mt önskemå i frm av stckntr. Detta är het avgörande för möjigheterna att ändamåsanpassa skgsråvaran (Snde 1993, vn Essen & Snde 1996). Det fungerar vä att styra skördarnas aptering. Dck finns prbem att skapa stark övervikt mt ånga ängder, speciet för ta där kvaitetsgränser styr kapstäet Dessutm är möjigheterna att styra diameterfördeningen hs stckarna begränsade. Stckens avsmaningen är det sperum sm finns (Snde 1993, Ekund 1995). Istäet bör tigång ti infrmatin m b a diameterfördening för den stående skgen säkerstäas, så att bjekt kan väjas sm överensstämmer med önskemåen. skördarna kmmer i framtiden i större utsträckning än nu att användas för virkesmätning i kmbinatin med ID-märkning av enskida stckar för kntrmätning (Snde 1994, Adfssn & Lycken 1993). Dagens system för vederagsmätning med Virkesmätningsföreningar skue därmed radikat förändras ch en ratine uppföjning av virkesvymer möjiggöras. Uppföjningen av prduktinen sker ämpigen direkt utifrån skördarens stckntr sm då jämförs med den önskade. Det är viktigt att de sm utför det praktiska avverkningsarbetet får en återkpping ti resutatet (Snde & Wigren 1992, Snde 1993, vn Essen & Snde 1996) SUMMERING AV UTVECKLINGsMÖJLIGHETER För att virkets iggtid ska kunna minimeras ch födet ratinaiseras samt anpassas ti avnämaren stäs föjande krav på infrmatinshanteringen: Hehetssyn på virkesfödet där aa berörda parter "taar samma språk"(vn Essen & Snde 996) Att via prgnser före ch uppföjning efter avverkning skapa gd ch tigängig infrmatin m vymer av ika srtiment, i skgs-,väg- ch industriager Gd kännedm m väg- ch drivningsförhåanden samt m aktuea everanspaner (se även Bjuruf & Rådström 1992) 20

22 3 FALLET SCA FOREST AND TIMBER Sidrna innehåer infrmatin m interna angeägenheter inm SCA Frest and Timber ch är därför uteämnade i denna ffentiga versin av examensarbetet. 21

23 DELSTUDIE I. ANPASSAD INVENTERING. 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND I en tid då exakta everanser, krta edtider ch små ager bedöms vara avgörande för den ttaa önsamheten i den svenska sågverksnäringen, är erfarenheten band såvä praktiker sm frskare, att kunskapen m utfa från avverkningar är atför bristfäig. De rutiner sm används för prgnsticering av utfa från avverkningar är fta atför grva för att möjiggöra detajpanering av råvarufödet från skg ti sågverk. Inm SCA Frest and Timber uppevs detta sm ett betydande hinder då integratinsprcessen mean skg ch såg ska drivas framåt. Intresse finns därför av att studera utfrmningen av de inventerings- ch beräkningsrutiner sm används vid insaming respektive bearbetning av skgiga data. Destudie I visar på svårigheterna att utföra en ttakstnadsanays av inventeringen av avverkningsbjekt kppad ti prduktinen i sågverk (se destudie, avsnitt 3.3.4). Därmed återstår endast att beysa knsekvenserna av ika inventeringsförfaranden på nggrannheten i skattningar av t ex vymens fördening på dimensin. I en nära framtid är det tänkbart att företagens behv av gd förhandsinfrmatin m inkmmande vymer kmmer att vara större för vissa rå varusrtiment än för andra. Det kan t ex gäa råvara ti sådana prdukter sm sågas mt den typ av industriea kunder sm är nära knutna ti företaget (se destudie I, avsnitt 3.2). Kanske finns överenskmmeser m, ch gemensam utvecking av, de krav sm stäs på prdukterna. Dessa prdukter är styrande i prduktinen ch sågas berende av viken råvara sm för stunden är tigängig, med inptimat utnyttjande av råvaran ch kanske bristande kvaitet i sutprdukterna sm föjd. Såedes finns det ett värde i att ha extra gd kännedm m tigången på sådan råvara vid tecknande av rder. Detta kan tänkas inverka på utfrmningen av inventering av avverkningsbjekt 1.2 SYFTE Syftet med destudie II är att beysa knsekvenserna av ika intensitet i inventeringen av avverkningsbjekt, des för prgnserna över virkeseveranser, des för kstnaden för inventeringen. Prgnserna avser månadsvisa everanser ti ett större sågverk, ch tanken är att resutaten ska igga ti grund för en diskussin mean skg ch såg rörande avvägningen mean nggrannhet ch kstnad i samband med inventering. Såedes avses den perativa deen av det skgiga paneringsarbetet. Nyttan av att åta inventeringens intensitet variera med beståndstypen undersöks. Detta för att priritera bjekt sm innehåer råvara av str betydese för sågverken i SCA Frest and Timber. 27

24 2 LITTERATURÖVERSIKT 2.1 INVENTERINGENs ROLL I SKOGLIG PLANERING Infrmatin m skgsinnehavet används sm underag för en mängd besut i det skgiga paneringsarbetet. Exempe på sådana besut är (Lindgren 1984): besut m avverkningsnivåer över tiden panering av prduktinen i tid ch rum besut i direkt samband med prduktin I en situatin där skg ch såg fungerar sm en integrerad verksamhet kmmer infrmatin m utfa att vara ett kriterium vid va av avverkningstrakter i en paneringssituatin. Detta bör ske i en diskussin mean skg ch såg (se destudie t avsnitt 3.3.4). Objektsva är en kraftigare styrning av prduktinen än den sm kan erhåas via apteringen av en i förväg given avdening. Den senare begränsas av beståndets diameterfördening (se destudie I, avsnitt 2.2.2). Kvaiteten i den infrmatin sm igger grund för panering får återverkningar på verksamheten i frm av s k besutsföruster. Ju nggrannare data dest större sannikhet att det besut sm tas utifrån prgnsen överensstämmer med det sm skue fattas m sanna data var vid handen. Vid gd infrmatin uppstår små eer inga besutsföruster. Om den infrmatin sm ämnas m de avdeningar sm ska avverkas är inkrrekt, kmmer inte bara verksamheten i skgen att påverkas utan även prduktinen i sågverket. Besutsföruster av varierande strek kmmer därför att uppstå på bägge hå ti föjd av fe i infrmatinen. 2.2 INVENTERINGSMETODER De paner med försag ti åtgärder sm skapas i ett paneringssystem bir adrig bättre en den infrmatin sm behandas i systemet. Indata måste vara krrekta för att skgiga paneringssystem ska vara effektiva ch tiföritiga (se t ex Ståh 1990, Eid 1993). Att sama in infrmatin m skgiga avdeningar kan ske på två sätt; genm ttamätning eer genm mätning av stickprv. Ttamätning innebär att önskade data registreras för samtiga träd, ett förfarande sm i de festa fa medför mycket höga kstnader. Aternativet är att mätningar utförs på ett stickprv, d v s ett urva eer s k sampe av träden. Ett sådant förfarande medför ägre kstnader men även ägre nggrannhet i data (Lindgren 1984). Generet kan två ika metder för stickprvsmätning urskijas, des bjektiva stickprv ch des subjektiva sådana. En subjektiv metd innebär att uppgifter bedöms direkt eer mäts på patser sm förrättningspersnen anser vara representativa för en avdening. Objektiva metder karaktäriseras av att insamingen av data föjer givna rutiner ch mätningar görs med bjektiva metder på bjektivt utvada patser. Fuständig bjektivitet kan adrig uppnås, subjektiva mment kvarstår atid (Ståh 1992). Uppdeningen i subjektiva ch bjektiva metder grundar sig även i huruvida metden i fråga ger vän tesvärdesriktiga resutat eer ej, samt i möjigheterna att beräkna precisinen i skattningen. En bjektiv metd ger ti skinad från subjektiva nrmat väntevärdesriktiga skattningar ch precisinen i dessa skattningar kan beräknas. Då subjektiva metder används påverkas resutatet mycket av förrättningspersnens erfarenhet ch kunskap (Ståh & Wihemssn 1993). Subjektiva metders styrka igger i möjigheten att via några få stödmätningar eer direkta bedömningar åsätta värden. Detta gör dem knkurrenskraftiga i förhåande ti bjektiva metder. Om endast ett fåta mätningar utförs erhås nrmat bäst nggrannhet med subjektiva metder (Ståh 1992). 28

25 2.3 V AL AV METOD KRITERIER Sm mått på datakvaitet anges nrmat streken av systematiska ch sumpmässiga fe. Nrmat tkas systematiska fe, eer bias, sm den genmsnittiga fenivån sm erhås t ex vid inventering av ett anta avdeningar. Om de uppmätta värdenas medeta inte överensstämmer med det sanna medetaet finns ett systematisk fe. Sumpfeet är det fe sm återstår efter krrektin för det systematiska feet. Synnymt används fta begreppet tifäigt fe. Sumpfeets väntevärde, d v s medevärdet av ett strt anta sådana fe i en undersökning, är n (Ståh 1992). Bias är väkänd i skgiga avdeningsdata medan sumpmässiga fe fta förbises (Ståh 1990). Då insamade data ska användas för perativ panering är de sumpmässiga feen minst ika viktiga att känna ti sm de systematiska. Det är enskida avdeningar sm ska behandas krrekt, att i medeta åtgärda dem på rätt sätt räcker inte. Sumpmässiga fe måste även tas i beaktande vid ångsiktig, strategisk panering (Eid 1993). Huruvida en inventeringsmetd är bra eer dåig kan inte avgöras utifrån m den är subjektiv eer bjektiv, inte heer enbart utifrån streken på de systematiska ch sumpmässiga fe sm kan förväntas. Det sm krävs är att datas användbarhet karäggs. Det finns ingen enskid inventeringsmetd sm är den aenarådande ch atid mest effektiva, utan inventeringen måste anpassas ti de syften den är satt att tjäna (Lindgren 1984, Ståh 1994) BÄSTA VAL Prbemet med att väja ptima inventeringsdesign, ch m tidpunkten inte är given även väja denna på bästa sätt, kan huvudsakigen ösas med två skida angreppssätt. Med inventeringsdesign avses såvä metd sm dimensinering av insatsen. Dessa två angreppssätt är (Ståh 1994): A Maximera den ttaa nyttan. B Maxima nggrannhet i skattningar givet en viss budget. Amänt kan sägas att viket angreppssätt sm ska väjas berr på vad data ska användas ti. Bakm ansatsen i A igger antagandet att inventeringsdata ska igga ti grund för besut. Hög kvaitet ch nggrannhet i data möjiggör gda besut ch vice versa. Om den andra ansatsen väjs d v s B; att maximera nggrannheten givet en viss inventerings budget, tas ingen uttryckig hänsyn ti vika besut sm ska grundas på insamade data. Aternativt kan sägas att inventeringskstnaden ska minimeras under restriktin i frm av en viss minima nggrannhet, se även Jacbssn (1986). När syftet med inventeringen är kart eer av amännyttig karaktär är fa B ämpigt, men m det är givet i viket sammanhang data ska användas är fa A att föredra. Om skgsinventering har sm må att igga ti grund för panering ska besut fattas m vika åtgärder sm ska vidtas i skgsbruket. En reevant jämförese av metder trde då endast kunna göras med ett mått sm beskriver den inverkan ett visst inventeringsresutat har på den ttaa måuppfyesen för verksamheten (fa A van). Ratinea utvärderingar av inventeringsmetder ska såedes grundas på någn frm av ttakstnadsanays. Den ttaa kstnaden för en inventering utgörs av summan av inventeringskstnad ch förväntad besutsförust ti föjd av feaktiga besut utifrån inkrrekta data. Summan av dessa bägge kmpnenter ska minimeras. Detta förfarande benämns iband est-pus-ss minimering (Cchran 1977). Kstnaden för sjäva inventeringen beräknas ätt via tidsåtgång etc medan den förväntade besutsförusten är betydigt svårare att uppskatta, se t ex Ståh (1994). Exempe på studier av ptima inventering eer effekter av fe i data är Mah rn (1963,1978), Sprängare (1975), Hamitn (1978), Lindgren (1984), Jacbssn (1986), Ståh (1990, 1992, 1994), Eid (1991,1993), Larssn (1994) ch Perssn & Segner (1996). Sutigen bör pängteras att ptimeringar av design fta ger svar för en variabe, men inventeringen ska i praktiken kara en mängd variaber. Detta kmpicerar biden (Ståh 1994). 29

26 Det sutiga vaet av inventeringsdesign måste i de ara festa fa göras mer eer mindre intuitivt, då kpping ti perativa knsekvenser av ika dataset saknas. Oika typer av data ch data med ika nggrannhet är ändamåseniga i ika typer av skgar. Att i aa ägen insama perfekt infrmatin med arbetsintensiva, bjektiva metder är trigen inte ett ptimat förfarande (Ståh 1992). En sutsats för inventering med cirkeprvytr är att det i amänhet är bättre att över- än underskatta antaet prvytr. Generet gäer ckså att ju större värden sm kan förras dest mer intensiv ska inventeringen göras. Därför ska stra avdeningar inventeras mer intensivt än små. Det sm avgör är inte de värden beståndet mtsvarar utan de värden sm kan förras ti föjd av fe i infrmatinen. I säkra situatiner är det bättre att överskatta inventeringsintensiteten eftersm den ttaa kstnaden bir ägre av att mäta för mycket än för ite (Ståh 994). 30

27 3 MATERIAL För att genmföra studien av inventeringmetders inverkan på nggrannhet i, ch kstnad för, skattningar av srtimentsvisa vymer krävs tigång ti data från inventerade avdeningar. Dessa data erhös från OL skgsinventering AB sm på uppdrag av SCA Skg AB under 1994 ch 1995 genmförde en inventering av SCA:s skgsinnehav för att skapa underag för en strategisk panering. Inventeringen utfördes i enighet med de rutiner sm beskrivs i Indeningspaketet (Jnssn, Jacbssn & Kaur 1993), med viss anpassning ti företagets krav (Lindgren pers. medd. 1996). Vid inventeringen utttades 120 avdeningar per arbetsmråde ur beståndsregistret Ett arbetsmråde är det gegrafiska mråde sm utgör den minsta administrativa enheten inm SCA Skg AB ch mfattar ca ha. Tre arbetsmråden utvades för den aktuea studien; Ånge, Sundsva ch Ådaen. De igger samtiga inm virkesfångstmrådet för T unadas sågverk, ingående i affärsenheten för sågade trävarr SCA Timber (se destudie, avsnitt 3.1). Från dessa tre arbetsmråden erhös därigenm ttat 360 avdeningar sm inventerades med cirkeprvytr. Ur inventeringsmateriaet med de 360 avdeningarna utvades av författaren avdeningar med föjande egenskaper: uppnått ägsta sutavverkningsåder enigt skgsvårdsagen (Skgsstyresen 1994) övande <50% minst 6 stycken prvytr inm huvudavdeningen, d v s den de av avdeningen sm beskrivs av registerdata kmpett uppsättning av reevanta registerdata Efter detta urva återstd 142 avdeningar vika utgör det stickprv sm senare studerats. 4 METODER ALLMÄNT Samtiga urva, beräkningar ch simueringar utfördes i prgram skrivna av författaren i Brand TurbPasca Versin 7. Detta gäer inte utbytesberäkningarna, se avsnitt 4.2, sm utfördes i ett prgrampaket utveckat av Jhanssn & Westerund (1985). 4.1 GRUPPERING AV AVDELNINGAR För att möjiggöra tidening av ika inventeringsdesigner ti ika beståndstyper, grupperades de aktuea avdeningarna efter egenskaper beskrivna i beståndsregistret Mået var att skapa enhetiga grupper sm är sinsemean åtskida. Detta åstadkms i statistikpaketet SPSS fr Windws Reease 6.1, med funktinen hierarkisk kusteranays. Med kusteranays avses ett förfarande där en saming bjekt, i det aktuea faet skgiga avdeningar, srteras i ett anta kasser, så att bjekt sm iknar varandra förs ti samma kass. Hierarkisk kustring innebär att det inedningsvis finns ika många kuster sm bjekt. Dessa förs i en serie steg samman, så att det ti sut endast återstår ett kuster. I varje sådant steg förs de två kuster samman, sm enigt ett definierat avståndsmått igger närmast varandra (Bndessn 1990a). Avstånden mean kustren kan mätas på ika sätt. I det aktuea faet mättes avståndet mean två kuster sm det genmsnittiga avståndet mean aa par i de två aktuea kustren s k genmsnittig änkning. Eftersm kustringen grundade sig på fyra variaber (se nedan) kmmer avståndet mean två bjekt att ha fyra dimensner. Ett sådant avstånd mäts sm det Eukidiska avståndet d ch tecknas sm () (Kenda 975): 31

28 p d(a, B) = I,( xia -X;8 )2 i= () där A ch B betecknar aktuea avdeningar, p antaet variaber för vika avstånd mäts ch XiA ch XiB variabe i för avdening A respektive B. Det sutiga antaet kuster vades subjektivt. Sammansagningen avbröts när 16 stycken kuster skapats. Avstånden grundade sig på föjande registervariaber: grundytevägd medediameter för avdeningen, Dgv virkesförråd per hektar, exkusive överståndare grundytevägd medehöjd, Hgv trädsagsfördening uttryckt sm andeen ta av virkesförrådet Dessa variaber standardiserades för att underätta vägning av de ika variaberna. Med vägning förstås att variaberna åsättes ika vikt vid beräkningen av Eukidiskt avstånd. I studien gavs diameter ch trädsagsfördening vardera dubbet så str vikt vid beräkningarna av avstånden. standardiseringen genmfördes genm att Zi - värden skapades för de aktuea variaberna enigt (2) (Wnnactt & Wnnactt 1990). z. = X ; -I; (J i (2) Xi avser aktue värde på variabe i, /i medevärdet över aa bservatiner av variabe i ch a; standardaavvikesen för variabe i. Zi -värden har medevärde O ch standardavvikese. Kustrens sammansättning för de aktuea variaberna finns redvisade i biaga 2. I efterhand fördes den enda avdeningen i kuster nummer 16 ti kuster nummer 11. Därmed återstår 15 kuster. 4.2 UTBYTEsBERÄKNING För de utvada 142 avdeningarna beräknades utbyten med hjäp av ett prgrampaket utarbetat vid SLU (Jhanssn & Westerund 1985). Här apterades samtiga kavade träd utifrån angiven prisista. Nödvändiga data för apteringen grundar sig på infrmatin m prvträd. I det aktuea faet skapades en prvträdsbank av samtiga prvträd från aa avdeningar i materiaet. Denna användes vid tideningen av data ti respektive kavträd. För prvträden i inventeringsmateriaet saknades uppgifter m diameter under bark ch frmkvt. Diameter under bark skattades via barkfunktiner av Söderberg (1992), utveckade för ta, gran ch björk i nrra Sverige. Frmkvt under bark skattades med funktiner för ta ch gran i nrra Sverige (Edgren & Nyinder 1950). I funktinerna behövs uppgifter m frmta vika skattades med funktiner för gran ch ta utveckade av Näsund (1940). Frmkvt ch frmta för björk skattades med funktiner för gran. I resutaten från utbytesberäkningarna finns uppgifter m från viken avdening ch prvyta varje stck härrör samt stckens turrdning band samtiga timmerstckar på trädet. Då apteringssystemet är uppbyggt efter det virkesmätningsystem sm var gäande fram ti (VMR 1995), apterades ch värderades träden efter en prisista med de gama timmerkasserna, /s ch kvinta (V). Dck användes endast priserna för V ch såedes avsmaningsapterades träden. Detta des berende på att kvaitetsfördeningen var känd i materiaet, des att syftet med studien inte är att utvärdera kvaitetsfördeningen för utbytet utan endast vymernas fördeningen på stcktyper. En sådan indening innebär des en 32

29 anrikning av egenskaper knutna ti respektive stcktyp, des en anpassning ti den verkiga situatinen i sågverket. Där srteras ch sågas stckarna efter stcktyp, inte efter kvaitet. Vad sm eftersöks med kassen för tppstckar är s k friskkvistvirke. Denna kass mfattar även viss ande meanstckar givet att antaet trr- ch rötkvistar är begränsat (VMR 1995). Då uppgifter saknas m meanstckarnas kvistkvaitet utgör enbart tppstckar kassen för friskkvistvirke. Detta medför att dess ande av samtiga stckar bir någt ägre än den verkiga. Utbyte i vym per prvyta beräknades för var ch en av de 142 avdeningarna (se figur 2). Utbytet uttrycks i matrisfrm sm vymer fördeade på trädsag, stcktyp samt sågkass. En sådan kmbinatin av egenskaper kmmer i frtsättningen att benämnas srtiment. Med sågkass avses de diameterkasser för råvaran sm används i sågverken inm SCA Timber (se tabe ). I resutatredvisningen används beteckningarna 1-14 för såvä gran sm ta. En skattning av avdeningens vym i varje srtiment beräknades med infrmatin från samtiga prvytr på avdeningen. Denna skattning benämns i frtsättingen Facit. Se även figur 2. Tabe. Sågkasser inm SCA Timber samt i resutaten från destudie II. Sågkass inm SCA I resutaten Diameterinterva (nr) (nr) (mm) Ta Gran Ta Gran O O SCA Timber använder kassen mm ch mm. 2 SCA Timber använder kassen mm ch mm. 4.3 SIMULERING A V INVENTERING ALLMÄN ÖVERSIKT Simuering av hur vaet av inventeringsdesign inverkar på nggrannheten i prgnser för månadsvisa everanser från skg ti sågverk utfördes i föjande steg (se figur 2):. A v deningar utvades sumpmässigt ur ett register ch vymsuppgifter per srtiment skattades för varje avdening med inventeringsdesign vad utifrån respektive avdenings kustertihörighet (se avsnitt 4.1 ch avsnitt 4.3.3). 2. Förfarandet i punkten upprepades ch den senast dragna avdeningens vymer, per srtiment ch ttat, adderades ti summrna av de redan inventerade. 3. Förppet avbröts när en tta vym mtsvarande en förutvad måvym för everansen uppnåtts. Måvymen i punkten 3 utgör en månads everans ti ett sågverk. Paraet med skattning ch summering av avdeningarnas vymer med aktue design summerades vymerna enigt Facit. För denna everans har nu skapats prgnstiserad vym, per srtiment ch ttat 33

30 per trädsag, samt mtsvarande vymer skattade enigt Facit. För att skapa underag för skattning av standardavvikeser, för differenser mean Facit ch prgns, för everansvymer upprepades steg - 3 ett strt anta gånger. Medevärdena av prgnsvymerna, för respektive srtiment, utgör sutiga skattningar av everansvymer för varje srtiment med viss inventeringsmetd. sutigen beräknades standardavvikese, för differenserna i varje srtiment, mean de ika upprepningarna.?# 'J..e ;<('j t ;to "Viii A z PJ-t:h OJ-... standardavvikese för dierenser mean Prgns ch Facit för vatje srtiment. Figur 2 Schematisk bid över simuering av inventeringsdesign. A1 - An är sumpmässigt dragna avdeningar sm bygger upp everansvymen. PROGRAMSTEG Figur 3 redvisar de steg sm utförts simueringsprgrammen. Vid de aktuea simueringarna sattes måvymen ti m3fub. Antaet upprepningar var i samtiga fa OO. I samtiga fa sattes avdeningarnas area ti 6,5 ha, viket ungefärigen mtsvarar medeareaen för avdeningar i SCA Skgs avdeningsregister. Härigenm knstanthåes denna faktr ch dess inverkan på vaet av inventeringsdesign kan studeras. Den vymvägda trädsagsfördeningen mean gran ch ta är jämn i materiaet, varför den ttaa everansvymen fördeades ungefär jämt mean trädsagen. 34

31 r Utbytesberäkning med Westerund (1985) utfördes på samtiga kavade träd med 1 infrmatin från prvträd på samtiga prvytr i aa avdeningar r Summering av vymer i en utbytesmatris per prvyta för samtiga avdeningar. Vid utnyttjande av Beräkning av Facit; en skattning av vymsmatris för registerdata väjs utbytesmatris per avdening given avdening utifrån substitutavdening ch dess,... med infrmatin från aktue metd. Btstrapping. Facit utgör skattning för given samtiga prvytr. avdening. Summering av Facit för aktue avdening avdeningsvymer ti registreras ch förs ti prgnsmatris för Uppgifterna i m.ånadseverans. månadseverans. Prgns eräkning av medevärden av samtiga upprepningar för matrisvymer ch ttavvmer. Beräkning av standardavvikese för differensen mean prgns ch Facit mean upprepningarna i simueringen. Ger standardavvikeser för vymer i matrisen samt för ttaa vymer per trädsag ch för inventeringskstnad. Figur 3 Prgramsteg vid beräkning av utbyten ch simuering av månadsvisa prgnser över avverkade vymer INVENTERINGSSTUDIE MED BOOTSTRAPPING Den metd sm använts för att studera knsekvenserna av ika inventeringar benämns btstrapping (Efrn 1982). Btstrapping kan sägas vara en simuering av samping. Skinaden mean traditine samping ch btstrapping är att endast en uppsättning sampade värden från ppuatinen finns tigängiga. Detta sampe antas het spega den sanna variatinen i ppuatinen. I det aktuea faet utgörs sampet av samtiga prvytr sm agts ut i respektive avdening. Genm att vid vymsskattning av en given avdening sumpmässigt dra prvytr band de existerande, erhås ett "nytt" sampe sm även det beskriver den aktuea avdeningen. Genm att dragningen görs med återäggning kan fer prvytr dras än sm faktiskt inventerats i fät. På detta sätt kan effekter av ika inventeringsdesign utvärderas. Oika designer kan jämföras med Facit sm ju utnyttjar a tigängig infrmatin i frm av samtiga inventerade prvytr. De ika avdeningarna har tideats en kustertihörighet (se avsnitt 4.1). Inför varje försöksed med en ny inventeringsdesign angavs viken inventeringsmetd sm skue användas i varje kuster. Det sm angavs var det anta prvytr sm skue dras när vymen för avdeningar inm respektive kuster skue skattas. På detta sätt kunde ika skgstyper 35

32 inventeras på ika sätt ch knsekvenserna av detta utvärderas m a p kvaiteten i skattningar av everansvymer av ika srtiment. När önskat anta prvytr ur en viss avdening dragits skattades avdeningens vym i varje srtiment, Y;k, enigt (3). (3) där A; betecknar areaen för avdening i, n; antaet prvytr sm dras i avdening i i det aktuea faet, a; prvytans area i avdening i ch YiJk vymen i avdening i, prvyta j ch srtiment k. Detta är en tiämpning av Hrwitz-Thmpsn skattning (se tex Bndessn 1990b). Värdet Y;k utgör den sutiga skattningen av avdeningens vym med det aktuea antaet prvytr bestämt utifrån kustertihörighet JNVENTERINGSDESIGN Simueringarna utfördes med föjande förutsättningar:. 2 prvytr per avdening 2. O prvytr per avdening prvytr per avdening 4. Registervärden 5. Anpassade inventeringar med ika utfrmning. Kmbinatiner av 2, 3 ch 4. Registervärden: punkten 4 avser efterikna en situatin där ingen inventering utförs. Istäet utnyttjas en databank med redan inventerade avdeningar. Utifrån vissa registerdata väjs den avdening ur databanken sm mest iknar den aktuea. Data från inventeringen av substitutavdeningen tideas sedan den avdening för viken utfa ska skattas. Grad av ikhet bedömdes utifrån föjande registervärden: grundytevägd medediameter, Dgv grundytevägd medehöj d, Hgv virkesförråd trädsagsbandning uttryckt i ande ta av virkesförrådet De Eukidiska avstånden mean samtiga i försöket ingående avdeningar beräknades enigt () ch standardiserades enigt (2) ch variaberna åsattes samma vikter sm vid kustringen av avdeningarna. Den avdening sm uppvisade det krtaste avståndet ti en given avdening vades ti substitutavdening. Anpassad inventering: punkten 5 är beteckningen på en inventeringsdesign där vaet av metd grundar sig på avdeningens egenskaper beträffande virkesförrådet sammansättning. Inventeringsmetderna 2, 3 ch 4 van tideades avdeningar utifrån aktue kustertihörighet (se avsnitt 4.1). Variaberna Dgv, Hgv ch virkesförråd styrde vaet av inventeringsdesign. Kuster med höga värden för dessa variaber tideades en intensiv metd, ch avdeningar med åga värden en extensiv. Figur 4 ch tabe 2 ch redvisar de ika anpassade inventeringarnas sammansättning. För egenskaper hs avdeningar ingående i de ika kustren, se biaga 2. 36

33 "Mede" "Register ++" 'Ti" Figur 4 De anpassade metdernas sammansättning av inventeringsmetder. Ande av det ttaa antaet avdeningar. Tabe 2 Tidening av inventeringsmetd ti kuster med skida egenskaper. Se även biaga 2. Metd tidead kuster nummer Anpassad design "Mede" "Register ++ " "Ti" 25 prvytr 11, 15, 7, 2 11, 15, 7, 2 11, prvytr 1, 3, 4, 8, 9, 10, 13 1, 3, 8, 9 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10, 13 Register 5, 6, 12, 14 4, 5, 6, 10, 12, 13, 14 5, 6, 12, KOSTNADSBERÄKNING I varje försöksed beräknades kstnaden för inventeringen. Kstnaderna för de avdeningar sm inventerades summerades ti en tta kstnad för måvymen m3fub. Då registerdata användes sattes kstnaden ti n. Ingen fast kstnad per avdening har medtagits. I praktiken besöks varje avdening i samband med den perativa paneringen av naturvård ch drivning (Larssn pers. medd. 1996). Ett besut m inventering medför såedes en rörig kstnad vars strek varierar med vad metd. Kstnaden för inventering av cirkeprvytr grundar sig på tidsåtgången samt persnakstnad per tidsenhet. Tidsåtgången utgörs av en fast tid per prvyta, rörig tid per kavat träd samt gångtid mean ytr. Aa tider iksm kstnad per tidsenhet kan varieras. Föjande uppgifter antgs i den aktuea studien: Gång mean ytr: 200 sek/100m. Fast tid per yta inkusive 1,5 prvträd: 320 sek Tid per kavat träd: 12 sek Timkstnad: 333 SEK Kstnaden för ett dagsverke m 8 timmar är 2000 SEK (Larssn pers. medd. 1996) viket mtsvarar 250 SEKper timme. Dck antgs här att inventering inte sker effektivt aa 8 timmarna utan endast i 6 timmar. Därigenm bir timkstnaden 333 SEK. 37

34 5 REsULTAT 5.1 OM RESULTATEN Vid en granskning av resutaten från simueringarna av inventering med ika design bör äsaren vara införstådd med vad sm avses med främst uppgifterna m standardavvikeser för skattningarna. Se biaga för en mera grundig genmgång av begreppen. För vymer redvisas standardavvikesen mean de 100 upprepningarna i simueringen, för differensen mean prgns ch Facit. Den anges i reativa termer, sm ande av vymen enigt Facit. Ti dessa fe ska äggas de tifäiga ch systematiska fe sm utbytesberäkningarna är behäftade med vid jämförese med verkigt utfa efter avverkning. De systematiska feen yttrar sig fta sm en överskattning av stckängderna ch en överskattning av timmervymen ti föjd av underskattning av andeen tvångskap p g a skadr ch krökar (Brunberg 1994, Ekund 1995). Resutaten ger dck en krrekt rangrdning av de ika metderna ch en nivåäggning av de ttaa feens strek kan göras i efterhand. Detta sker ämpigen via studier av hur Facit förhåer sig ti sanna data efter avverkning av ett anta avdeningar. En kmpikatin i sammanhanget är att utfaet efter avverkning avgörs av de instruktiner, i frm av prisistr eer fördeningsönskemå, sm utnyttjas i apteringsdatrn. Naturigtvis måste dessa instruktiner vara desamma i skattningen sm vid avverkningen ch resutaten ger då endast svaret för den aktuea instruktinen. Den standardavvikese sm redvisas för kstnader förknippade med respektive inventeringsdesign avser den mean de 100 upprepningarna i simueringen. 5.2 VOLYMSKATTNING PER TRÄDSLAG OCH TOTALT Tabe 3 redvisar resutaten av simuering av inventering för skattning av månadsvisa prgnser över everans av sågtimmer. Den ttaa vymen är ca m3fub. Den vymvägda trädsagsfördeningen mean gran ch ta är jämn i materiaet, varför den ttaa vymen fördeades jämt mean trädsagen. De reativa standardavvikeserna är reaterade ti medevärdet av de 100 simuerade Facit-vymerna för respektive trädsag ch ttat. Det bör bserveras att dessa resutat endast beskriver förmågan att skatta de ttaa vymerna av ta ch gran samt summan av dessa. Det framgår inte hur vä enskida srtiment skattas. Se vidare avsnitt 5.3. Tabe 3 Reativ standardavvikese för skattningar av vymer fördeade på trädsag ch ttat för prgnser över everans av sågtimmer. Medevärden för differenser mean prgns ch Facit. Ta Gran Tta Kstnad Design Vym Stdavv Vym Stdavv Vym Stdavv Kstnad (m3fub) (%) (m3fub) (%) (m3fub) (%) (SEK) 2 prvytr 7, , , prvytr 61 3, , , prvytr -54 2,0-21 2,4-75 1, Register , , ,5 "Mede" 235 3,5-50 4, , "Ti" 176 3, , , "Re E: ister ++ " -20 4, , , Stdavv (%) 6,8 6,0 6,2 7,7 6,7 10,1 A v tabe 3 framgår att standardavvikesen för vymsuppgifter sjunker då antaet prvytr ökar. För de trädsagsvisa uppgifterna från ca 7-8% för faet med 2 prvytr, ned ti endast 2% då 25 prvytr används. Värt att ntera är att redan med O prvytr är standardavvikesen så åg sm dryga 3%. Skinaderna mean trädsagen är små, dck uppstår en 38

35 större skinad då de anpassade metderna används järnfört med rena prvyternetder. Aternativet att endast utnyttja registerdata tisammans med en databank med uppgifter från inventerade bjekt, medför standardavvikese på ca 8% för ta ch nära 9% för gran. För de anpassade inventeringarna igger nivån för ta mean 4,5% för "Register ++" ned ti ca. 3,5% vardera för "Mede" ch "Ti". Endast registeraternativet uppvisar en icke försumbar bias (se även biaga 6), i ch med att mededifferensen mean prgns ch Facit är väsentigt skid från n. Såvä för ta sm för gran ch ttat underskattar dessa prgnser Facit, d v s den "sanna" vymen. För övriga designer är mededifferensen mean prgns ch Facit ett resutat av det begränsade antaet upprepningar i simueringen. Vidare bör nteras de stra skinaderna i tta kstnad för inventering med ika design. Denna varierar från ca SEK då inventering utförs med endast 2 prvytr, ti ca SEK då antaet prvytr höjs ti 25. Att enbart använda registervärden för kpping ti en databank med inventerade avdeningar medför ingen kstnad (se avsnitt 4.3.3). De anpassade inventeringarna varierar från knappt SEK för aternativet "Register ++" ti ca SEK för "Mede". Dessa kstnader igger i nivå med en cirkeyteinventering med 10 prvytr. 5.3 VOLYMSKATTNING PER SORTIMENT GRUNDALTERNATIV Figur 5-10 beskriver standardavvikeserna vid skattning av vymer fördeade på srtiment. De vymer sm redvisas är i enighet med Facit. För redvisning av de aktuea skattningarna av prgnsvymer ch Facit för de ika designen, se biaga 3-6. Där framgår även eventue bias i skattningarna med respektive design. 50,----, _1 'rrt+=1,+-""'-.--f--'= 'r--... / 1/ fr--..,.a... v Ji ) -... /:;} f.-' 10 - v1"ii--::i;::::;@t::::!1bw<t-'1tt--:if'iir - A -f-=' _1_"''-+-""- t ""'--1-""'-+""' Sågkass E] Vym. "' p rvytr 1000 'E prvytr 800 E' ' --+-Register > prvytr Figur 5 Reativ standardavvikese för skattning av vymer med ika inventeringsdesign. Rtstckar av ta 39

36 90, i!I----.,L & r"--+ j0: s w ; 1000 e!i!i Vym 2prvytr --10 prvytr - Fegister prvytr W B Sågkass Figur 6 Reativ standardavvikese för skattning av vymer med ika inventeringsdesign. Meanstckar av ta ,;;;; , mii i 3500 tm----f <f M!----f j 00 :B 2000 } i!i!i Vym 2 prvytr _,.._ 10 prvytr -r-register -+- prvytr 50 +miii----..,..oy:,..._-;<"-----'tt\ Sågkass Figur 7 Reativ standardavvikese för skattning av vymer med ika inventeringsdesign. Tppstckar av ta.!i!i Vym -e- 2 prvytr prvytr -,t- Register -+- prvytr Sågkass Figur 8 Reativ standardavvikese för skattning av vymer med ika inventeringsdesign Rtstckar av gran. 40

37 100 :;, 1600 "" fi:i ie] Vym.Q 0' 60,f --$-- 2 prvytr 1000 s 50 %' ----m-- 1 O pmvytr 800 E' b 40 2:... _&--- Register prvytr B y JO Sågkass Figur 9 Reativ standardavvikese för skattning av vymer med ika inventeringsdesign. Meanstckar av gran. 90 T-"--;;;;;-----, t----1-t----t 2000 t---+--r D.E]Vym...,._ 2 prvytr i --fi-- 10 prvytr i prvytr i > S.- Register 10 m;:-1----j 500 P"'+"'4-""Y+-' I-+-<>-- +-ii>---<1- c-.,.-hii--i-.. -t - Sågk!ass Figur 1 O Reativ standardavvikese för skattning av vymer med ika inventeringsdesign. Tppstckar av gran Kurvrna i diagrammen beskriver standardavvikesen för skattning av vym i varje srtiment. Sm väntat minskar standardavvikesen då antaet prvytr ökar. Inga stra skinader i förhåandet mean metdernas förmåga att skatta vymerna i de ika kmbinatinerna kan utäsas. Metderna håer genmgående sina inbördes avstånd. Skattning av vymer med enbart registerdata uppvisar standardavvikeser sm vä föjer trenden hs de övriga metderna. Nivån igger så när sm i ett fa - rtstckar av ta ch sågkass 2 - ägre än då 2 prvytr används. Generet gäer att kurvrna har en psitiv utning viket innebär att standardavvikesen ökar med ökande stckdiameter. För de grövsta diameterkasserna för rtstckar gäer att standardavvikesen kan bi mycket hög - från 10 upp ti 50%. Samma tendens finns i extrema diameterkasser rt- ch meanstckar. Här kan standardavvvikesen uppgå ti mean 20 ch 100%. Ofta är vymerna små ch därmed ckså de absuta feen. För grva rtstckar av både ta ch gran är dck vymerna betydande - mean 500 ch 1000 m3fub. För aternativet att utnyt a registerdata är skattningarna behäftade med bias. Det finns en tendens ti större bias i sågkasser sm kan tänkas vara vaniga för respektive stcktyp. Detta är mest tydigt för rtstckar av ta där kena ch grva diameterkasser uppvisar större bias än de övriga - ända upp ti extrema 50% av vymen enigt prgns (se biaga 6). 41

38 5.3.2 ANPASSAD INVENTERING Figur beskriver standardavvikeserna vid skattn:ing av vymer fördeade på trädsag, stcktyp ch sågkass. De vymer sm redvisas är i enighet med Facit. För redvisn:ing av de aktuea skattn:ingama av prgnsvymer ch Facit för de ika designen, se biaga 7-9, där även eventue bias i skattn:ingama med respektive design framgår (XJ '1--AI'\.\--Id-----i\i--=.----=--MfJf-F----1 O[X J!!----".t4'! 'ff+-----j Vym -,t-''mede!" 'Ti" -t--"register ++"...w-10 prvytr prvytr Sågkass Figur 11 Reativ standardavvikese för vymskattning med anpassade inventeringsmetder. Rtstckar av ta. 35 t-----jh}----fk----1, tht----c!f----: ==- Zt----ff!-----M'-1"': -1 s f!1t---ff----h!--=-- Vym --.r-'mede".. 'Ti" -+- "Register ++" - ii- 10 prvytr prvytr sågkass Figur 12 Reativ standardavvikese för vymskattning med anpassade inventeringsmetder. Meanstckar av ta. 42

39 ;} n \ / u \ J \ / \ \ r=:jvym.n -1k-"Mede1" -$-'Ti" f --+-"Register ++" ---a-- 10 prvytr prvytr sägkass Figur 13 Reativ standardavvikese för vymskattning med anpassade inventeringsmetder. Tppstckar av ta X 20 20(X) " Vym 15 15fXJ.. "Mede'' -e-'ti" E' -+-''Register ++" >..., 10 prvytr prvytr Sägkas,.; w Figur 14 Reativ standardavvikese för vymskattning med anpassade inventeringsmetder. Rtstckar av gran. - HOO > > m (1 fi()() Ei'ZI.. V< > ym...-"mede" -6-'Ti" j --+-"Register ++'' -..._. 10 prvytr sägkass ?..?.. r - Figur 15 Reativ standardavvikese för vymskattning med anpassade inventeringsmetder. Meanstckar av gran. 43

40 ==-----, 351KJ H!!-----1'----: r i----ih!ti\---1 2s t----rn-----,'f!i-\ f iU-----,-I>'I--\1----i 1s -3' 1s H-+d---Ji---\\ O +=' JI +.Jii f - f... Jii... f D M 2500 '3 s' > Vym "Mede" -$-'Ti" -+- "Register ++" -D- 10 prvytr -f--25 prvytr sägkass Figur 16 Reativ standardavvikese för vymskattning med anpassade inventeringsmetder. Tppstckar av gran Trenden i resutaten är genmgående den, att de anpassade metderna uppvisar större standardavvikeser än metden med 25 prvytr, men endast någt större eer het i nivå med aternativet att använda 10 prvytr. För grövre diameterkasser är det t m tydigt så att de anpassade metderna ger ägre standardavvikese än den med 10 prvytr, viket ju ckså varit tanken vid sammansättningen av dessa metder. Band de anpassade metderna igger aternativet "Mede" i rege bäst ti, men skinaderna är reativt små. Ingen av metderna uppvisar någn nämnvärd bias (se biaga 7-9). För grva rtstckar av ta är standardavvikesen ca 10-25% med anpassade metder iksm för den med 10 prvytr, ch 5-15% för aternativet med 25 prvytr. För meanstckar igger nivåerna på 15-45% respektive 10-25%. De kena diameterkasserna för denna stcktyp uppvisar standardavvikeser kring 20% med anpassade metder ch ca 10% då 25 prvytr utnyt ats. Rtstckar av gran skattas med anpassade metder samt med bruk av 10 prvytr med en standardavvikese mean 15-25%. Om 25 prvytr används sjunker nivån ti 10-15%. För grva meanstckar är de aktuea siffrrna högre % respektive 10-30%. De kena meanstckarna skattas med den förstnämnda kategrin metder med standardavvikesen 10-40% ch med 25 prvytr 10-20%. 44

41 6 DISKUSSION 6.1 VOLYMSKATTNING PER TRÄDSLAG OCH TOTALT När resutaten för de ttaa vymerna per trädsag granskas står det kart att standardavvikesen för vymsuppgifterna sjunker då antaet prvytr ökar, viket är het väntat. Att yttra sig m de exakta fenivåerna i jämförese med sanna data efter avverkning åter sig inte göras i denna studie (se avsnitt 5.1). Dck verkar nyttan av att öka antaet prvytr från 10 ti 25 vara mycket tveksam, sett för skattningar av ttaa vymer per trädsag. Den ia förbättring sm erhås, ungefär prcentenhet, kan knappast mtivera den mer än fördubbade kstnad sm utnyt andet av 25 prvytr medför, m endast de ttaa vymerna per trädsag är av intresse (jfr avsnitt 6.2). De anpassade inventeringsdesignen igger på en någt högre fenivå än då O prvtar används ch skinaderna mean trädsagen är större. Detta är en föjd av den tidening av metder sm skett ti avdeningar av ika typ. Att grantimmer skattas sämre trde het enket ber på att färre avdeningar med hög ande gran skattats med intensiva metder. Om andra varianter testas bör sådana skinader kunna reduceras. För att upptäcka aa sidr hs inventeringsmetderna ch uppskatta nyttan med de anpassade metderna krävs högre uppösning i resutaten, se avsnitt 6.2. Prvytemetderna är väntesvärdesriktiga ch den ia tendens ti bias sm kan ses i biaga 3, då 2 prvytr sampats, är endast en effekt av för få upprepningar i simueringen. Att utnyt ande av registerdata tycks medföra ett systematiskt fe förkaras av hur substitutavdeningarna väjs i databanken av inventerade avdeningar. Om en viss avdening väjs sm substitut ti många avdeningar, sm inbördes uppvisar en viss variatin, kmmer ett systematiskt fe att uppstå. Detta fe bör minska m databankens sammansättning förändras ch antaet ingående avdeningar utökas. I det aktuea faet fanns endast 141 avdeningar att tigå. 6.2 VOLYMSKATTNING PER SORTIMENT GRUNDALTERNATIV Redvisning av de ika metdernas förmåga att skatta vymer i de ika srtimenten förändrar inte de inbördes rangrdningen av metderna. Detta gäer såvä prvytemetder sm faet med registerdata. Dck avsöjar den högre uppösningen av resutatet en viktig egenskap hs skattningarna. skattningarna av vymer för grva diametrar hs rtstckar av såvä ta sm gran uppvisar mycket höga standardavvikeser. Denna effekt framgår inte m endast den ttaa vymen av ta- respektive grantimmer betraktas. Orsaken ti de stra feen är att färre stckar från färre anta avdeningar bygger upp vymerna i grva diameterkasser jämfört med kena. Därigenm sår enskida skattningar igenm tydigare vid beräkning av standardavvikese. Denna effekt syns även för meanstckar i diameterkasser sm är vaniga för stcktypen, d v s för extremt kena eer extremt grva stckar. För de kena diameterkasserna är emeertid vymerna sm hanteras så små att prbemet är försumbart. Så är inte faet med grövre diametrar, ara hest inte för rtstckar. Inventering med 25 prvytr ger väsentigt bättre skattningar i dessa segment jämfört med andra metder -ca O prcentenheter ägre standardavvikese. Detta tyder på att det, avsett vikten av gd kntr på grva diametrar jämfört med kena, finns en mening i att inventera mera nggrant i avdeningar med hög medediameter. Om registerdata används för va av data ur en databank uppstår stra fe för grva diameterkasser, i synnerhet för rtstckar. Feen är såvä tifäiga sm systematiska. Trenden att extrema diameterkasser i respektive stcktyp är behäftade med större bias än andra förkaras av att det sannikt finns färre anta avdeningar med sådana träd. Därigenm är antaet möjiga substitutavdeningar ti en given avdening med registerdata av den typen begränsat ch det systematiska feet bir större. 45

42 6.2.2 ANPASSAD INVENTERING Genm att i de anpassade inventeringarna rikta ansträngningarna i inventeringsarbetet mt avdeningar med hög medediameter, hög medehöjd ch högt virkesförråd är det möjigt att sänka värdena för standardavvikese i grövre sågkasser. Detta i jämförese med att utnyttja 10 prvytr i samtiga avdeningar. De anpassade metderna uppvisar visserigen en någt högre fenivå för övriga kasser, men skinaderna trde vara försumbara. Kstnadsmässigt är de anpassade metderna jämförbara med aternativet att inventera 10 prvytr. Band de försök sm gjrts, verkar faet "Mede" vara den design sm bäst skattar vymerna. Dessa metder är inte behäftade med någn bias av betydese, viket berr på att förhåandevis iten ande av avdeningarna skattas med registermetden, speciet gäer det avdeningar med hög medediameter etc, se figur 4, tabe 2 ch biaga 2. Med anpassad inventering kan de största feen minskas utan att andra ökar nämnvärt samtidigt sm kstnaden är ungefär förändrad. Exakt hur anpassningen ska göras kräver ytterigare undersökningar, där avnämarna av prgnserna får kmma ti tas. 6.3 SLUTSATSER EFTER INVENTERINGSSTUDIE => Nyttan av att genmgående använda 25 prvytr jämfört med 10 stycken är trigen mycket tveksam, med tanke på att inventeringskstnaden mer än fördubbas, så tivida inte mycket höga krav stäs på nggrannheten i skattningarna av aa srtiment. => Att enbart betrakta ttaa vymer av gran ch tatimmer döjer viktiga egenskaper hs de studerade metderna. När prgnserna för everans av timmer bryts ned på srtiment syniggörs stra tifäiga fe i skattningarna. Detta gäer främst grva rtstckar där vymerna är sådana att feskattningar får praktisk betydese. Detta berr på att antaet stckar sm bygger upp dessa vymer är itet ch härrör från få avdeningar varför feskattningar i enskida fa får kraftigt genmsag. Utnyttjande av 25 prvytr ger avsevärt bättre skattningar i dessa segment. sutsatsen av detta är att inventeringsinsatsen bör göras mera intensiv i avdeningar med grv medediameter. => studien har visat på möjigheten att genm anpassning av inventeringsinsatsen inrikta ansträngningarna mt vissa råvarusegment, ch därigenm minska feen i everansprgnserna för dessa. => Utnyttjandet av registerdata tisammans med en databank av inventerade avdeningar är en metd med ptentia. Den ger redan i det enka utförande sm presenteras här användbara skattningar av vymer. Efter utvecking av databankens kmpsitin ch det sätt på viket substitutinsavdeningar väjs utifrån registerdata, bör metden kunna förbättras avsevärt. En möjighet är att väja ut fera näriggande avdeningar ch skapa vägda medevärden för dessa, för att därefter tidea den aktuea avdeningen dessa data. Detta bör minska såvä de tifäiga sm de systematiska feen. 46

43 LITTERATURFÖRTECKNING Anderssn, G., Liden, B., Wigren, C., Bergstrand, K-G., Granund, P., Nrdmark, U., Skutin, S-G Vägar ti ett effektivare råvaruföde. SkgFrsk. Redgörese nr 3. Uppsaa. Ankaring, O Ett svenskt sågverks everansservice. Sveriges antbruksuniversitet Institutinen för virkesära. Examensarbete i virkesära. Nr 41. Umeå. Adfssn, G. ch Berg, P Rätt stck ti rätt sågkass. Jämförande mätning av sågtimmer vid aptering, vederagsmätning ch srtering. Trätek. Kntenta Stckhm. Adfssn, G. ch Berg, P Samverkan mean såg ch skg. Dåiga mättekniska förutsättningar för styrning. Trätek. Kntenta Stckhm. Adfssn, G. & Lundberg, H SITS - Swgig Infrmatinsöverföring Ti Sågverk - dagsäge ch framtida behv. Trätek. Kntenta Stckhm. Adfssn, G. & Lycken, A Individmärkning av stckar. Trätek. Kntenta Stckhm. Axessn, R Funktiner för utbytesberäkning. Frskningsstiftesen skgsarbeten. Redgörese nr 6. Uppsaa. Bjuruf, A Bättre drag i virkesfödet. SkgFrsk. Redgörese Nr. Uppsaa. Bjuruf, A., Brdin, K., Svenssn, N., Tarre, E TRÄ 50 -ger trä ökad knkurrenskraft. SkgFrsk Resutat Nr 17. Uppsaa. Bndessn, L. 1990a. Den mutivariata anaysens grunder. Kmpendium i statistik för jägmästarstuderande. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för bimetri ch skgsindening. Umeå. Bndessn, L. 199Gb. Sampingteknikens grunder. Kmpendium i statistik för jägmästarstuderande. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för bimetri ch skgsindening. Umeå. Brunberg, T Resutat från virkesfångststudie hs AssiDmän Skg ch Trä AB, Östersunds skgsförvatning. SkgFrsk. Stenci. Uppsaa. Cernd, Å Utbytestabeer för rtstående skg. 3.e uppagan. Cchran, W.G Samping techniques. Jhn Wiey & Sns. Djurberg, H GPS - är tekniken mgen för tiämpning i svenskt skgsbruk. Seminariearbete i ämnet skgsteknik. Sveriges antbruksuniversitet skgsvetenskapiga fakuteten. studentuppsatser nr 2. Garpenberg. Dresser, T.D, & Burk, T.E Diameter Distributins. Scandinavian Jurna f Frest Research 4: Edgren, V. & Nyinder, P Funktiner ch tabeer för bestämning av avsmaning ch frmkvt under bark. Ta ch gran nrra ch södra Sverige. Meddeanden från Statens skgsfrskningsinstitut Band 38. Nr 7. Stckhm. 47

44 Eid, T Knsekvenser av fei i datagrunnag fr paneggin g g gjennmföring av paner på skgeiendmmer. Rapprt fra Skgfrsk 91:9. Ås. Eid, T Randm errrs and strategic panning in frestry. Meddeeser fra Skgfrsk 46:7. Ås. Efrn, B The Jackknife, the Btstrap and ther resamping pans. CBMS-NSF. Regina cinference in appied mathematics. Ekund, M Utbytesberäkning. Utvärdering av ett system för beståndsvis utbytesberäkning. Sveriges antbruksuniversitet Examensarbete i virkesära. Nr 43. Umeå. Erikssn, L O. & Sanäs, O A Mde fr Predieting Lg Yied frm Stand Characteristics. Scandinavian Jurna f Frest Research 2: ????? vn Essen, J. & Snde, J Samma språk i skg ch såg! SkgFrsk. Utveckingsknferens Uppsaa. Grönund, A Kvaitetsmätning idag ch imrgn. Skgsfakta Knferens Nr 17. Sveriges antbruksuniversitet skgsvetenskapiga fakuteten. Umeå. Heström, C & Jhanssn, S Var går gränsen? Areabestämning med CP-teknik. SkgFrsk Resutat Nr 14. Uppsaa. Jacbssn, J Optimizatin and data requirements-a frest management panning prbem. Swedish University f Agricutura Sciences, Department f Bimetry and Frest Management, Sectin f Frest Mensuratian and Management. Umeå. Jhanssn, L. & Westerund, B Aptering ch värdering av stående skg. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för bimetri ch skgsindening, avdeningen för skgsuppskattning ch skgsindening. Rapprt 13. Umeå. Jhanssn, S. & Liukk, K sateitbaserad psitinsbestämning med NAVSTAR-GPS ch dess skgiga tiämpningsmöjigheter. Sveriges antbruksuniversitet Seminariearbete i ämnet skgsteknik. Umeå. Jnssn, B., Jacbssn, J. & Kaur, H The Frest Management Panning Package. Thery and appicatin. Swedish University f Agricutura Sciences. Facuty f Frestry. Studia Frestaha Suecica. N Uppsaa. Kenda, M Mutivariate Anaysis. Chares Griffin and Cmpany Ltd. Bucks. Kihbm, P. & Snde, J Prv med två simueringsverktygför aptering. SkgFrsk. Resutat Nr 16. Uppsaa. Kensmeden, U. & Rådström, L Ratine råvaruförsörjning förutsätter tydiga resutat. Frskningsstiftesen Skgsarbeten Redgörese nr 2. Stckhm. Larssn, M Betydesen av kvatiteten i skgiga avdeningsdata för skattningar av vymtiväxt ch inptimaföruster. Sveriges antbruksuniversitet Institutinen för bimetri ch skgsindening. A v deningen för skgsuppskattning ch skgsindening. Rapprt 26. Umeå. Lindgren, O A study n circuar pt samping f Swedish frest cmpartments. Swedish University f Agricutura Sciences, Department f Bimetry and Frest Management, Sectin f Frest Mensuratian and Management. Reprt 11. Umeå. 48

45 Lundberg, H. & Tarre, E Vinnande aptering - Hur anpassas tiimret efter prduktinsförutsättningar ch kundkrav. Trätek. Rapprt Nr Stckhm. Lönner, G Att integrera både framåt ch bakåt. Sveriges antbruksuniversitet Skgsfakta Knferens. Nr 17. Uppsaa. Matam, M., Puumaainen, J. & Päivinen, R Cmparisn f Beta and Weibu Functins fr Mdeing Basa Area Diameter Distrubutin in Stands f Pinus syvestris and Picea abies. Scandinavian Jurna f Frest Research 10: Matern, B Same remarks n the sampe size in frest inventries. Rya Cege f Frestry, Department f Frest Bimetry. Stckhm. Matern, B Om skgsinventeringens statistiska prbem. Sveriges skgsvårdsförbunds Tidskrift Nissn, G Stamfördeningar. Frskningsstiftesen skgsarbeten. Redgörese Nr 2. Stckhm. Nyinder, M., Grace, L., Jnssn, L Srtering av timmer. Sågverken nr-2 s Näsund, M Funktiner ch tabeer för kubering av stående träd. Ta gran ch björk i nrra Sverige. Meddeanden från Statens skgsförsöksanstat 32:4. Stckhm. Oas, R Nya utbytesfunktiner för träd ch bestånd. Frskningsstiftesen skgsarbeten eknmi. Nr 5. Stckhm. Perssn, S. & Segner, U Aspekter kring datakvatens betydese för den krtsiktiga paneringen. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för skgig resurshushåning ch gematik. Arbetsrapprt 6. Umeå. Rönnbäck, H Anays av idea virkesagernivå för SCA inm mråde Virke Nrd. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för virkesära. Examensarbete i virkesära. Nr 40. Umeå. Skgsstyresen skgsvårdsagen. Handbk. Jönköping. Skutin, S-G Måstyrning av virkesfödet - användning av kat infrmatinssystem. SkgFrsk. Resutat Nr. Uppsaa. Skutin, S-G Prcesseffektivisering ger nöjdare kunder ch högre önsamhet. SkgFrsk. Utveckingsknferens Uppsaa. Snde, J Ändamåsanpassad aptering. SkgFrsk Resutat Nr 18. Uppsaa. Snde, J Bra virkesdata nycken ti ändamåsanpassad råvara. SkgFrsk.Redgörese nr 3. Uppsaa. Snde, J. & Wigren, C Ändamået hegar apteringen. SkgFrsk. Redgörese Nr. Uppsaa. Snde, J. & Wigren, C Timupp - detajerad timmeruppföjning vid sågverket. SkgFrsk Resutat Nr 7. Uppsaa. Ståh,G Metder för effektiv kntr av skgiga avdeningsdata-några teretiska ch praktiska studier. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för bimetri ch skgsindening, avdeningen för skgsuppskattning ch skgsindening. Arbetsrapprt Nr 2. Umeå. 49

46 Ståh,G En studie av kvaitet i skgiga avdeningsdata sm insamats med subjektiva inventeringsmetder. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för bimetri ch skgsindening, avdeningen för skgsuppskattning ch skgsindening. Rapprt 24. Umeå Ståh, G. & Wihemssn, E Panering av skgsbruk - "Den röda tråden" ti grundkurs i Skgsindening. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för bimetri ch skgsindening. Umeå. Ståh, G Optimizing the utiity f frest inventry activities. Dissertatin. Swedish University f Agricutura Sciences, Department f Biruetry and Frest Management, Sectin f Frest Mensuratian and Management. Reprt 27. Umeå. Svensn, G. & Westerberg, D Stra agansvaret. SkgFrsk. Redgörese Nr. Uppsaa. Söderberg, U Funktiner för skgiga prduktinsprgnser. - Tiväxt ch frmhöjd för enskida träd av inhemska trädsag i Sverige. Sveriges antbruksuniversitet, Institutinen för Skgstaxering. Rapprt 52. Umeå. Tedk Mbi teekmmunikatin inm skgsbruket. Red. Frank Amdssn. Rapprt. Stckhm. Thr, G. & Skutin, S-G Tta kvaitetsedning i skgsbruket. SkgFrsk. Redgörese nr 5. Uppsaa. Thuressn, T Tactica Panning in Frestry. Swedish University f Agricutura Sciences. Department f Bimetry and Frest Management, Sectin f Frest Mensurahn and Management. Reprt 28. Umeå. TNC Skgsrdista. Tekniska Nmenkaturcentraens pubikatiner nr 43. Stckhm. VMR, Virkesmätningsrådet Kvaitetskassning av barrsågtimmer. Infrmatin från Virkesmätningsrådet. Märsta. Wnnactt, T. H. & Wnnactt, R. J Intrductry Statistics. Jhn Wiey & Sns. Persniga meddeanden Ek, A SCA Timber AB, marknadschef. Te Hedin, M SCA Timber AB, prduktchef. Te Jhanssn, J SCA Timber AB. Te Larssn, M SCA Skg AB, sektinschef. Te Lindgren, O OL skgsinventering AB Nrdin, B SCA Skg AB, transprtehel Te Panhed, P SCA Skg AB. Save, K SCA Timber AB, råvarutekniker. Te

47 BILAGOR BILAGA 1 BESKRIVNING A V STANDARDA VVIKELSE OCH KONFIDENSINTERV ALL BILAGA 2 SAMMANsÄTTNING AV KLUSTER BILAGA 3 INVENTERING MED 2 PROVYTOR BILAGA 4 INVENTERING MED 10 PROVYTOR BILAGA 5 INVENTERING MED 25 PROVYTOR BILAGA 6 REGISTERDATA SOM KOPPLING TILL DATABANK BILAGA 7 ANPASSAD INVENTERING "MEDEL" BILAGA 8 ANPASSAD INVENTERING "TIO" BILAGA 9 ANPASSAD INVENTERING "REGISTER ++ " 51

48 Beskrivning av standardavvikese ch knfidensinterva Biaga 1 I inventeringsstudien har standardavvikesen för differenserna mean facit ch prgns beräknats ch presenterats. Grafiskt kan fördeningen för avdeningar över differenser åskådiggöras sm i figuren nedan. Frekvens Differens Knfidensinterva Resnemanget m knfidensinterva nedan förutsätter att bservatinerna är nrmafördeade d v s att frekvensfördeningskurvan kan iknas vid figuren van. Ett knfidensinterva beskriver två gränsvärden mean vika det sanna värdet med viss sannikhet kan förväntas igga. Det är intervaet sm är sumpmässigt, det sanna värdet är fast, ch med viss sannikhet mfamnar intervaet det sanna värdet. Intervaets vidd avgörs av streken på standardsavvikesen för bservatinerna ch kravet på sannikheten att infånga det sanna värdet. Föjande beräkningar igger ti grund för detta. D avser differensen mean en väntevärdesriktigt skattad prgnsvym ch Facit (3). Di = (Vrrg - Vf c it ) där V prg betecknar prgnsvym v f cit betecknar facitvym (3) standardavvikesen för D, S D tecknas där n (4) betecknar antaet upprepningar i simueringen D. betecknar differensen i upprepning i D betecknar medevärdet för differensen över aa upprepningar Ett knfidensinterva tecknas utifrån detta sm (5).

49 Beskrivning av standardavvikese ch knfidensinterva Biaga (5) A Y är skattningen av Y Z P en faktr vars strek avgörs av kravet på säkerhet i skattningen 50 är skattningens standardavvikese I texten presenteras standardavvikesen i prcent av vymen enigt Facit. Den aktuea absuta differensen ges såedes av prdukten mean vym enigt Facit ch reativ standardavvikese dividerat med 100. För ett 67%-igt knfidensinterva är Zp -värdet ca viket ger knfidensintervaet Detta knfidensinterva begränsas föjdakiigen av det skattade värdet pus standardavvikesen samt av det skattade värdet minus standardavvikesen. Med ett 67%-igt knfidensinterva avses det interva sm i 67 fa av 100 täcker det sanna värdet. Om en säkerhet på 95% krävs ökar faktrn Zp ti ca 2 ch intervaet fördubbas.

50 Biaga 2 Sammansättning av kuster för variaberna diameter, höjd, virkesförråd ch trädsagsbandning Nedan presenteras figurer över respektive kusters sammansättning av avdeningar för variaberna i turrdning: Grundytevägd medediameter Grundytevägd medehöjd Virkesförråd, exkusive överståndare Trädsagsbandning, uttryckt sm ande ta av virkesförrådet N på x-axen avser antaet avdeningar i respektive kuster. För varje kuster visas median sm svart inje, kvartier sm en bx ch eventuet extremvärden sm streck från bxen. Vid de frtsatta beräkningarna har kuster nummer 16 sagits samman med kuster nummer 11, varefter 15 kuster återstår. Grund ytevägd medediameter N= ii ii g g Kuster 260 Grund ytevägd medehöjd s "d >' Cj :r: N= g g Kuster

51 Biaga 2 Sammansättning av kuster för variaberna diameter, höjd, virkesförråd ch trädsagsbandning Virkesförråd C/) r N= g g g Kuster 100 g 80 ::, r "'-' - 50 () "O 40 <C Ande ta av virkesförrådet N= g g g Kuster

52 Inventering med 2 prvytr. Skattning av vym ch reativ standardavvikese för skattningen. Biaga 3 Inventering med 2 prvytr. Ta, rtstckar D M E 1000 s' :-- > ?f. 25 "' "O 20 en Prgnsvym ["""'""'[ Facitvym -+- standardavvikese Sågkass Inventering med 2 prvytr. Ta, meanstckar D..2 "' E ö > "" 50 >' > 40 1 <J E!E!! Prgnsvym VY' '»[ Facitvym -+-standardavvikese sågkass Inventering med 2 prvytr. Ta, tppstckar j : "' > > ! <J p;;,,,a,! Prgnsvym ''""'""'[ Facitvym -+- standardavvikese Sågkass

53 Inventering med 2 prvytr. Skattning av vym ch reativ standardavvikese för skattningen. Biaga Inventering med 2 prvytr. Gran, rtstckar g 1500 f 1000 > " 30 - :8 [J) m!!3 Prgnsvym r ''' Facitvym -+-standardavvikese Sågkass t 800 > 600 Inventering med 2 prvytr. Gran, meanstckar :2 s 2 t 1500 > Sågkass Inventering med 2 prvytr. Gran, tppstckar Sågkass s O" 40 "' :8 30 [J) "" 50 - "" 4 en <..., ""'"'+ 4J'iLf-D'I'"'+_._ m!!3 Prgnsvym ',,,, 1 Facitvym -+- standardavvikese ; m!!3 Prgnsvym c::::j Facitv yrn -+:"_ <!1_'r_di<e_ e_

54 Inventering med 10 prvytr. Skattning av vym ch reativ standardsavvikese för skattningen. Biaga :E 'i 1000 t 800 :> Inventering med 10 prvytr. Ta, rtstckar Sågkass <f. - e.ii! Prgnsvym 10 &!IFacitvym -+- Standardavvikese :E 'i 1000 t 800 :> Inventering med 10 prvytr. Ta, meanstckar Sågkass ?f "(j 20 U) e.! Prgnsvym 1&! Facitvym -+- Standardavvikese :E 2500 "' s 6 Inventering med 10 prvytr. Ta, tppstckar Sågkass <f "(j 60 U) i!iiii Prgnsvym!>+MM! Facitvym -+- standardavvikese

55 Inventering med 10 prvytr. Skattning av vym ch reativ standardsavvikese för skattningen. Biaga Inventering med 10 prvytr. Gran, rtstckar : s ä.g 1000 > ?!i.!!!m Prgnsvym v...,.,,,, Facitvym standardavvikese Sågkass : O) t 800 > Inventering med 10 prvytr. Gran, meanstckar cf J,!Facitvym mmdprgnsvym standardavvikese Sågkass g 2000 t 1500 > Inventering med 10 prvytr. Gran, tppstckar BU- -= -+-r !!!m Prgnsvym,,, Facitvym standardavvikese Sågkass

56 Inventering med 25 prvytr. Skattning av vym ch reativ standardavvikese för skattningen. Biaga 5. Inventering med 25 prvytr. Ta, rtstckar : CC) t > ?f:!!IJI Prgnsvym '' Facitvym 11 [j) -+-standardavvikese Sågkass Inventering med 25 prvytr. Ta, meanstckar CC) t 800 > i?-!!5!i'i Prgnsvym 15 ;; c::::: Facitvym 10 ;J; _._standardavvikese Sågkass Inventering med 25 prvytr. Ta, tppstckar : %' 1500 > JJihJI)&I.-= r+ -.J Sågkass g us :J!!IJI Prgnsvym :iz!j Facitvym -+- Sta ardavvikese

57 Inventering med 25 prvytr. Skattning av vym ch reativ standardavvikese för skattningen. Biaga 5. Inventering med 25 prvytr. Gran, rtstckar i<) 1500 s s' %' > "' 'tj i) 4 2 ''""'*d Prgnsvym i " ' 'Facitvym --+-standardavvikese sågkass Inventering med 25 prvytr. Gran, meanstckar : "' 1200 s > "' 'B [f m!ei!!i Prgnsvym c:::::j Facitvym --+-standardavvikese Sågkass Inventering med 25 prvytr. Gran, tppstckar : > "" 15 'tj 10 i) [ c E!i!!i Prgnsvym P Facitvym --+-standardavvikese sågkass

58 Biaga 6. Registerdata sm kpping ti databank med inventerade avdeningar. Skattning av vym ch reativ standardavvikese för skattningen. Registerdata sm kpping ti substitutavdening. Ta, rtstckar :E "' 6 t > ?t 20 "d 15 er; 10 5 mm!!!! Prgnsvym Facitvym -+-standardavvikese Sågkass i 1200 a 1000 ö 800 > s Registerdata sm kpping ti substitutavdening. Ta, meanstckar. pm sågkass Registerdata sm kpping ti substitutavdening. Ta, tppstckar sågkass if-!!!!!!j!i Prgnsvym f, '''' Facitvym standardavvikese ?f mi!! Prgnsvym.! Facitvym -+-standardavvikese

59 Registerdata sm kpping ti databank med inventerade avdeningar. Skattning av vym ch reativ standardavvikese för skattningen. Biaga s f 1000 > Registerdata sm kpping ti substitutavdening Sågkass Gran, rtstckar IE1SI!ii Prgnsvym,,, Facitvym standardavvikese : > Registerdata sm kpping ti substitutavdening. Gran, meanstckar sågkass ?f. > :;; 30 1 [f} 20 O IE1SI!ii Prgnsvym,, 4Facitvym standardavvikese : :::: 500 t_ 2 3 Registerdata sm kpping ti substitutavdening. 4 5 Gran, tppstckar Sågkass O r IE1SI!ii Prgnsvym --+-Standardavvikes: ',,, J Facitvym :_

60 Anpassad inventering "Mede". Sk ttning av vym ch reativ standardavvikese för skattningen. Biaga 7 Anpassning "Mede". Ta, rtstckar : s 1000 s' 800.Q > '2-!51!!i Prgnsvym 10 ''' '''',j Facitvym 8 ;) -+- standardavvikese sågkass Anpassning "Mede". Ta, meanstckar : "' Ei Q 800 > Q'2. IEii!!ii Prgnsvym 20 - V '"" Facitvym :8 -+- standardavvikese 15 CJ) Sågkass Anpassning "Mede". Ta, tppstckar : } :8 CJ) f ] 1!51!!i1 Prgnsv1ym ' ' 'ifacitvym, _-:=+-- Stan<_a"C!avvikese Sågkass

61 Anpassad inventering "Mede". Skattning av vym ch reativ standardavvikese för skattningen. Biaga : > 500 Anpassning "Mede". Gran, rtstckar. i!!i! Prgnsvym Facitvym -+- standardavvikese Sågkass Anpassning "Mede" : "' s _g 800 > Gran, meanstckar " 25., 20 i)) i!!i! Prgnsvym,,,,, J Facitvym -+- standardavvikese Sågkass Anpassning "Mede" : _g Gran, tppstckar ' 20 ' ':8 15 CfJ 10 i!!i!i Prgnsvym J ', Facitvym --+::-_standardavvikese Sågkass

62 Anpassad inventering uti". Skattning av vym ch reativ standardavvikese. Biaga 8 Anpassad inventering "Ti" Ta, rtstckar : "' s 1000 t 800 > F B1!!i! Prgnsvym,.,.,,.. Facitvym -+- standardavvikese 10 ;) Sågkass Anpassad inventering "Ti" Ta, meanstckar : "' s 1000 t 800 > WLYJ+ELLBLWWEY3nWLYJWW Sågkass Q'2. B1!!i!J Prgnsvym 25 - i Facitvym 20 ;) -+- standardavvikese Anpassad inventering "Ti" Ta, tppstckar : } ""'"'-+ = ' <...-H.--+_ F >' "d cfi t---- B1!!i!I Prgnsvym J,... ' Facitvym J tandardavvikese sågkass

63 Anpassad inventering "Ti". skattning av vym ch reativ standardavvikese. Biaga 8 Anpassad inventering "Ti" Gran, rtstckar , s f 1000 > ?J2 Prgnsvym, c::::! Facitvym 10 b -+- standardavvikese Sågkass Anpassad inventering "Ti" Gran, meanstckar T 1600 t : O" s > ?J2 Prgnsvym 25!. I Facitvym 20 b -+- standardavvikese Sågkass Anpassad inventering "Ti" Gran, tppstckar sågkass