Föredragningslista för regionstyrelsen onsdagen den 7 mars 2018

Transkript

1 Regionstyrelsen Föredragningslista för regionstyrelsen onsdagen den 7 mars 2018 Plats: Sessionssalen, Regionhuset i Linköping. Tid: Informationer Lunchpaus Gruppmöten Beslutsärenden Fika kl UPPROP 2. VAL AV PROTOKOLLSJUSTERARE 3. FÖREDRAGNINGSLISTAN 4. INFORMATION INFÖR BESLUT 5. Ärenden som bereds inför fullmäktige 5:1 Uppsiktsplikt avseende regionägda bolag 2017 Kl Ärenden till regionstyrelsen 5:2 Bokslutsrapport 2017 Åsa Hedin Karlsson 5:3 Ekonomisk handlingsplan för 2018 inklusive produktionsenheternas åtgärdsplaner Åsa Hedin Karlsson 5:4 Fastighetsinvestering lokalanpassning för röntgenutrustning i Seldingerenheten, Lab 1, Universitetssjukhuset, Linköping 5:5 Framtagande av Regional utvecklingsstrategi för Östergötland (RUS) Arbetsprocess Richard Widén

2 Regionstyrelsen 6. INFORMATIONER 7. Resursfördelningskomferens 2018 återrapportering Kl Åsa Hedin Karlsson och Annica Öhrn Patientsäkerhet Kl Martin Magnusson Ny regional digitaliseringsstrategi Kl Nicklas Guss Insatsområde: Karriär- och kompetensutveckling Kl Zilla Jonsson Skandionkliniken Kl Krister Björkegren 8. KORTINFORMATIONER FRÅN ORDFÖRANDEN 9. KORTINFORMATIONER FRÅN REGIONDIREKTÖREN 10. GRUPPMÖTEN 10. BESLUTSÄRENDEN Ärende enligt ovan. Kl DELEGATIONSBESLUT 12. INKOMNA SKRIVELSER 13. AKTUELLA KURSER OCH KONFERENSER 2

3 BESLUTSUNDERLAG 1/4 Ledningsstaben Per Genblad Dnr: RS Regionstyrelsen Uppsiktsplikt avseende regionägda bolag 2017 Inledning Regionstyrelsen ska enligt kommunallagen utöva uppsikt över de regionägda bolagen på samma sätt som styrelsen har tillsyn över den verksamhet som bedrivs inom den egna organisationen. Uppsiktsplikten innebär att regionstyrelsen ska hålla sin informerad om bolagens verksamhet och hur bolagens förhåller sig till gällande styrdokument och lagstiftning. Regionstyrelsen ska även för varje bolag i årliga beslut, bedöma om den verksamhet som bolaget bedrivit under året varit förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Underlag för bedömning av bolagen utifrån uppsiktsplikten För bedömning av om respektive bolags verksamhet under året, har regionstyrelsen följande information att tillgå: Bolagsordning och ägardirektiv Årsredovisning och delårsrapporter Protokoll från styrelsemöten Årligt avstämningsmöte RS Sober och regionens representanter i bolagsstyrelse, stämmoombud och lekmannarevisorer (ej 2017) Bolagsdialog Rapporter från bolagets revisorer och lekmannarevisorer Bolagsstyrningsrapport Övrig uppföljning Regionstyrelsens beslut om sin bedömning av bolagens verksamhet I sitt årliga beslut ska regionsstyrelsen för varje bolag bedöma om den verksamhet som bolaget bedrivit under året varit förenlig med det kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Under 2017, har regionen begärt bolagstyrningsrapport från följande bolag:

4 BESLUTSUNDERLAG 2/4 Ledningsstaben Per Genblad Dnr: RS AB Östgötatrafiken TvNo Textilservice AB ALMI Företagspartner Östergötland AB Energikontoret Östra Götaland AB Scenkonstbolaget i Östergötland AB AB Kinda Kanal De besvarande punkterna i bolagsstyrningsrapporterna har ställts samman i en matris. I de fall bolagets svar på en punkt bedöms kräva en kommentar eller lyftas fram, görs detta för respektive bolag nedan. Bolag Punkt AB Östgötatrafiken OK OK OK se nedan OK OK OK OK OK OK ej begärt TvNo Textilservice AB se nedan OK OK se nedan OK OK OK OK OK OK ej begärt ALMI Företagspartner Östergötland AB OK OK OK OK OK OK OK OK OK OK ej begärt Energikontoret Östra Götaland AB se nedan OK OK se nedan OK OK se nedan OK OK OK ej begärt Scenkonstbolaget i Östergötland AB OK se nedan OK OK OK OK OK OK OK OK ej begärt AB Kinda Kanal se nedan OK OK se nedan OK OK OK OK OK OK ej begärt Östgötatrafiken Punkt 4 Bolaget berör inte tydligt hur de arbetar med den interna kontrollen, t ex genom att upprätta en internkontrollplan alla förekommande arbetsuppgifter utifrån väsentlighet och risk och sedan följa upp dessa mot planen. I övrigt ger bolagsstyrningsrapporten ger tydliga svar på regionens frågor och inte heller upphov till några nya frågeställningar. TvNo Textilservice Punkt 1 Styrelsen gör ingen egen utvärdering av styrelsens eller verkställande direktörens arbete, utvärderingen sker genom auktoriserade revisorer och lekmannarevisorers granskning. Enligt Svensk Kod för Bolagsstyrning (börsnoterade bolag) ska styrelsen årligen utvärdera styrelsearbetet och fortlöpande verkställande direktörens arbete. Punkt 4 Bolaget berör inte tydligt hur de arbetar med den interna kontrollen, t ex genom att upprätta en internkontrollplan alla förekommande arbetsuppgifter utifrån väsentlighet och risk och sedan följa upp dessa mot planen. I övrigt ger bolagsstyrningsrapporten ger tydliga svar på regionens frågor och inte heller upphov till några nya frågeställningar.

5 BESLUTSUNDERLAG 3/4 Ledningsstaben Per Genblad Dnr: RS ALMI Företagspartner Östergötland Bolagsstyrningsrapporten ger tydliga svar på regionens frågor och inte heller upphov till några nya frågeställningar. Energikontoret Östra Götaland Punkt 1 Styrelsen har inte gjort någon utvärdering av styrelsens eller verkställande direktörens arbete. Punkt 4 Någon organiserad struktur eller specifikt dokument för ändamålet har inte upprättats, men verkställande direktören och revisor bedömer ändå att den interna kontrollen fungerar bra. Granskningsrapport från PwC styrker att den interna kontrollen fungerar väl. Punkt 7 En utredning om verksamhetens uppdrag och organisationsform har genomförts av regionen under I övrigt ger bolagsstyrningsrapporten ger tydliga svar på regionens frågor och inte heller upphov till några nya frågeställningar. Scenkonstbolaget i Östergötland Punkt 2 Två bostäder hyrs av ett bolag ägt av styrelseledamot, som även sponsrar verksamheten genom att köpa ej sålda biljetter till evenemang som inte har haft full beläggning till rabatterat pris. Samma bolag har stöttat Scenkonstbolaget genom annonsförsäljning. I övrigt ger bolagsstyrningsrapporten ger tydliga svar på regionens frågor och inte heller upphov till några nya frågeställningar. Kinda Kanal Punkt 1 Utvärdering har skett av verkställande direktörens arbete. Någon formell utvärdering av styrelsens arbete har inte skett detta år liksom föregående år. Punkt 4 Den interna kontrollen sker som en löpande del av det ordinarie styrelsearbetet tillsammans med adjungerad ekonomistödsfunktion. Någon

6 BESLUTSUNDERLAG 4/4 Ledningsstaben Per Genblad Dnr: RS organiserad struktur eller specifikt dokument för ändamålet har inte upprättats. I övrigt ger bolagsstyrningsrapporten ger tydliga svar på regionens frågor och inte heller upphov till några nya frågeställningar. Bedömningen av bolagen utifrån uppsiktsplikten Ledningsstaben bedömer att ovan nämnda granskade bolag i huvudsak uppfyller de krav som aktiebolagslagen och kommunallagen ställer upp för kommunala bolag. Bolagen följer även det kommunala ändamål, samt bedriver verksamheten inom de kommunala befogenheter som regionfullmäktige givet respektive bolag och dess verksamhet. Bedömningen grundas i första hand på bolagsstyrningsrapporter och de bolagsdialoger RS Sober genomfört med ett urval av koncernbolagen under året; Almi Företagspartner Östergötland, Scenkonstbolaget i Östergötland och Östgötatrafiken. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisningen av uppsiktsplikten för regionägda bolag 2017 och a t t överlämna redovisningen till regionfullmäktige. Krister Björkegren Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör Bilagor: Bolagsstyrningsrapport 2017 RÖ s utskick till bolagen, RS AB Östgötatrafiken Bolagsstyrningsrapport 2017 TvNo Textilservice AB - Bolagsstyrningsrapport 2017 ALMI Företagspartner Östergötland AB Bolagsstyrningsrapport 2017 Energikontoret Östra Götaland AB Bolagsstyrningsrapport 2017 Scenkonstbolaget i Östergötland AB Bolagsstyrningsrapport 2017 AB Kinda Kanal Bolagsstyrningsrapport 2017 Inbjudan med dagordning till bolagsdialoger

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24 1 (4) Handläggare Datum Diarienummer Johan Kindén /0499 Bolagsstyrningsrapport för Östgötatrafiken per Utvärdering av styrelsen och vd Av styrelsens arbetsordning framgår att styrelsen årligen skall utvärdera sitt och vd:s arbete. Styrelsen har utvärderat sitt arbete under november månad med hjälp av en enkät som besvarats och sammanställts inför styrelsemötet. Resultatet av styrelseutvärderingen har använts i planeringen av kommande års arbete. Utvärdering av vd har skett under november månad genom att samtliga styrelseledamöter har fått bedöma vd utifrån följande tre perspektiv; överblick, bolagets strategier, affärsförutsättningar, arbetsformer ledarskap kommunikation Styrelsens ordförande har utifrån den samlade bilden återkopplat resultatet till vd i ett utvecklingssamtal. 2. Styrelseledamöter och vd:s uppdrag, andelar och intressen Samtliga styrelseledamöter och vd har tillfrågats om eventuella åtaganden, äganden och andra intressen som kan anses utgöra grund för en jävsituation och det finns inget sådant inrapporterat. 3. Styrelsearbetet 2017 Styrelsearbetet har bedrivits enligt den årscykel som varje styrelseår planeras efter, och utifrån styrelsens arbetsordning. Styrelsen har sammanlagt haft sju (7) stycken protokollförda sammanträden. 4. Intern kontroll Östgötatrafikens styrelse fastställer årligen affärsplanen för bolaget. Affärsplanen bygger på det regionala trafikförsörjningsprogrammet och beskriver hur bolaget tar sig an givna uppdrag och säkerställer att verksamheten bedrivs inom ramen för bolagsordning, ägardirektiv och andra styrande dokument. Affärsplanen följs upp i styrelsen tre gånger per år; efter april, efter augusti samt på helårsbasis, efter beredning av Östgötatrafikens ledningsgrupp. Östgötatrafiken ingår även i Region Östergötlands uppföljning vilket sker i samband med delårsrapportering per april och augusti samt i regionens årsredovisning. AB Östgötatrafiken Box Linköping Telefon ostgotatrafiken.se

25 2 (4) Utöver ersättning från ägare och uppdragsgivare utgörs bolagets stora flöden av ersättning till trafikentreprenörer samt biljettintäkter. Östgötatrafiken arbetar aktivt med avtalsuppföljning av trafikavtalen för att säkerställa att rätt ersättning betalas ut till entreprenörerna och att trafiken levereras enligt avtal. Det görs månadsvis uppföljning och vid avvikelser från avtalad trafik eller kvalitet utdöms viten till entreprenören. Biljettintäkter och trafikkostnader fördelas per linje för att kunna följa kostnadstäckningsgrad på ett sätt som kan vara en del i uppföljning av vilken trafik som är mest effektiv. Detta görs månadsvis och ingår som en del i arbetet att fördela Östgötatrafikens resurser mest effektivt. 5. Risker bedömning och uppföljning Östgötatrafikens investerings-, finansierings- och placeringsinstruktion indikerar ett mycket försiktigt risktagande när det gäller de finansiella ställningstaganden som görs. I dagsläget kan följande finansiella risker identifieras: Bolaget har under 2017 sålt av cirka 130 mkr av fondplaceringar för att lösa ett lån. Per har bolaget ett banklånlån på 453 mkr där räntan är låst till och med 2021 vilket minimerar ränterisken under denna period. I rådande ränteläge där Riksbanken har minusränta ökar bankernas benägenhet att debitera stora aktörer för överlikviditet på transaktionskonton. Så gör även Östgötatrafikens banker. Av den anledningen behålles en mindre del i fonder, dessa kan även komma att fyllas på om det utifrån ränteläget bedöms som det mest fördelaktiga för bolaget. Fondplaceringarna är beslutade i enlighet med gällande instruktioner vilket gör riskexponeringen liten. Så länge Östgötatrafiken kan hantera löpande verksamhet utan det placerade kapitalet är risken för bolaget minimal. Entreprenörsavtalen innehåller indexklausuler som kan innebära ökade kostnader utanför Östgötatrafikens kontroll. Detta innebär att avtalens kostnadsutveckling följs månadsvis för att vid behov kunna göra omprioriteringar för att hantera en eventuell betydande kostnadsökning. Östgötatrafiken står inför omfattande trafikupphandlingar de närmaste åren och det finns osäkerhet vad gäller kostnadsnivåer i nya avtal. Detta kan få konsekvenser för verksamheten i det fall ägarna, om behovet uppstår, inte har möjlighet att öka ersättningen till Östgötatrafiken. Kollektivtrafiken får då bedrivas med en lägre ambitionsnivå vilket försämrar möjligheten att uppnå de politiskt uppsatta målen med kollektivtrafiken. Övriga risker för Östgötatrafiken är starkt kopplade till andra aktörers beslut. Kollektivtrafik bedrivs inom en infrastruktur som stat och kommun har ansvar för. Östgötatrafikens möjligheter att erbjuda en kollektivtrafik som motsvarar ägarnas förväntningar är beroende av att det görs satsningar inom till exempel järnväg. Kommunerna är också en viktig aktör för att möjliggöra utveckling av kollektivtrafik genom till exempel infrastrukturåtgärder som främjar kollektivtrafikens framkomlighet. För

26 3 (4) att minska risken arbetar Östgötatrafiken med att ytterligare utveckla relationerna med andra aktörer, exempelvis kommuner, för att bättre förstå varandras förutsättningar och behov samt att kunna påverka i önskvärd riktning. Under 2017 har bolaget påbörjat nya samarbetsformer med både Linköpings och Norrköpings kommun. 6. Hur bolaget kommunicerar med revisorerna och lekmannarevisorerna Revisorerna har genomfört en förvaltningsrevision som har återkopplats till ekonomiavdelningen. Dessutom har CFO tillsammans med berörda medarbetare samrått med revisorerna inför granskning av årsbokslut för Lekmannarevisionerna genomförde under 2016 en granskning av Östgötatrafikens hantering av förtroendekänsliga områden. Rapporten från den granskningen levererades i mars 2017 och har behandlats i bolagets styrelse. De åtgärder som bolaget vidtagit med anledning av granskningen har bedömts tillfredsställande av lekmannarevisorerna. 7. Ärenden, som bolaget överlämnat till regionen för att bereda regionfullmäktige tillfälle att ta ställning Under 2017 har inga ärenden överlämnats till regionfullmäktige. Till regionstyrelsen har, enligt gällande regelverk, frågan om inköp av tre nya tåg lämnats. Ärendet behandlades av regionstyrelsen i april Efterlevnad av det fastställda kommunala ändamålet Östgötatrafikens bolagsordning fastställer ändamålet med bolaget samt vilka kommunala principer som skall utgöra ramen för verksamheten. Där framgår att Östgötatrafiken skall utgöra driftsorganisation åt den regionala kollektivtrafikmyndigheten. I uppdraget ingår att verka för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik inom Östergötland och angränsande regioner. Östgötatrafiken har inga andra uppdragsgivare än regionen och de kommuner som enligt lag och avtal lämnat över uppdrag till regionen. Verksamheten bedrivs helt enligt uppdragsavtalen och inom ramen för det regionala trafikförsörjningsprogrammet som regionen har fastställt. Därmed säkerställs bolagets efterlevnad av det kommunala ändamålet. 9. Efterlevnad av de kommunala befogenheterna I bolagsordningen framgår att det är lokaliseringsprincipen, likställighetsprincipen och självkostnadsprincipen som styr Östgötatrafikens verksamhet. Lokaliseringsprincipen säkerställs genom att det regionala trafikförsörjningsprogrammet pekar ut ramarna för kollektivtrafiken i Östergötland och trafik- och samhällsplaneringsnämnden sedan gör trafikbeställningar av bolaget. Likställighetsprincipen säkras genom transparenta taxor och biljettpriser där prisdifferentiering endast sker på sakliga skäl (tillexempel avstånd) och genom så kallad social differentiering genom lägre priser för barn/ungdom, studerande och seniorer. Självkostnadsprincipen styr den interna ekonomistyrningen då varje uppdrag

27 4 (4) bolaget har hanteras i separata spår för att säkerställa att varje uppdragsgivare enbart belastas med de kostnader som uppstår på grund av uppdragets utformning. 10. Efterlevnad av ägardirektiv, samt andra direktiv och avtal Östgötatrafiken har i ägardirektivet för 2017 inte haft några särskilda uppdrag utöver vad som anges i uppdragsavtalet som har beslutats av trafik- och samhällsplaneringsnämnden. 11. Efterlevnad av Region Östergötlands övergripande program och policy Östgötatrafiken följer de övergripande program och policys som genom ägardirektiv eller på annat sätt har pekats ut av regionen som aktuella för bolagetsverksamhetsområde. Linköping Sofia Malander VD

28 Bolagsdialog 2017 Regionstyrelsens Samordningsberedning bjuder in till bolagsdialog Tider: Plats: Torsdag 19 oktober kl 08:00 12:00 (sammanträdestid RS Sober) 08:00 AB Östgötatrafiken 09:15 Scenkonstbolaget i Östergötland AB 10:15 Almi Företagspartner Östergötland AB (beräknad tid per bolag, max 45 minuter) Missionskyrkan, lokal Pärlan, Drottninggatan 22, Linköping Målgrupp: Bolagets styrelseordförande samt verkställande direktör, ägarna företräds av ansvariga politiker och tjänstemän. Programpunkter Vad säger kommunallagen beträffande kommunala bolag ägare Genomgång av valda delar i regionens dokument för ägarstyrning ägare Avsikten med ägandet, förväntningar och ambitioner Ägarstyrning VS uppdragsstyrning Frågor där ägarna ska tillfrågas Region-/kommunstyrelsens uppsiktsplikt Bolagsstyrningsrapport Ordningsfrågor, kalenderfrågor 1

29 Möjligheter och utmaningar bolag Bolaget redogör för sin organisation och verksamhet ur ett ägarstyrningsperspektiv: (se RÖ s exempel på uppdelning i ägar- respektive uppdragsstyrning, bifogas) Bolagets förutsättningar för att utföra uppdraget: Omvärldsfrågor; bransch- och bolagspåverkan bolagets situation; ledning, ekonomi, verksamhet och risker Strategiska ägar- och verksamhetsfrågor, finansiella frågor Frågor som bolaget önskar ta upp Översyn av ägardirektiv inför nästa år Övriga frågor Välkomna Mats Johansson Regionstyrelsens ordförande Bilagor: RÖ, Regler för styrning av regionägda aktiebolag, stiftelser och andra associationer RÖ, exempel på uppdelning i ägar- respektive uppdragsstyrning Bolagsordning för respektive bolag, endast till RS Sober Ägardirektiv för respektive bolag, endast till RS Sober 2

30 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Lena Alsén Melin Dnr: RS Regionstyrelsen Bokslutsrapport 2017 Bokslutsrapporten är en presentation av 2017 års preliminära bokslut i den form som delårsrapporterna redovisas under året, men enbart innehållande ekonomiperspektivet inklusive ekonomibilagor och omfördelningsärende. Årsredovisningen, som behandlas av regionstyrelsen i april, innehåller en fördjupad beskrivning av verksamhet och ekonomi tillsammans med medborgarperspektivet, processperspektivet och medarbetarperspektivet. I årsredovisningen presenteras också nyckeltalsredovisning för samtliga perspektiv. Jämfört med bokslutsrapport 2017 som presenterades på regionstyrelsen den 31 januari har följande mindre korrigeringar gjorts: Balanskravet har korrigerats med 1 miljon kronor, från 138 miljoner kronor till 137 miljoner kronor. Omfördelningar mellan rader i resultaträkningen (utan att påverka regionens resultat). Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna preliminärt bokslut samt, a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 3. Krister Björkegren Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör Dokument: Bokslutsrapport 2017 Regionstyrelsen

31 Bokslutsrapport 2017 Till regionstyrelsen Datum: Diarienummer: RS

32 Bokslutsrapport 2017 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Ekonomi som ger handlingsfrihet... 2 Långsiktigt hållbar ekonomi Kostnadseffektiv verksamhet Balanskravsutredning Bilagor 1. Resultat- och balansräkning 2. Resultat och eget kapital per produktionsenhet 3. Omfördelningar 4. Eget kapital justering Korrigering av eget kapital i bokslut

33 Bokslutsrapport 2017 Sammanfattning Region Östergötlands totala resultat för 2017 är 142 miljoner kronor. Det egna kapitalet ökar därmed och uppgår till 931 miljoner kronor. Resultatet är 14 miljoner kronor bättre än beslutad budget på 128 miljoner kronor. Det finns emellertid stora skillnader i ingående delar. Verksamhetens resultat är betydligt sämre än budget men det vägs upp av framför allt högre skatteintäkter och lägre pensionskostnader. Enligt blandmodellen uppgår regionens resultat till minus 66 miljoner kronor. Översiktlig beskrivning av resultatet (miljoner kronor) Verksamhet Bokslut 2017 Helårsbedömning Helårsbedömning Godkänd budget 2017 Bokslut 2016 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen Regionutvecklingsnämnden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Regiongemensamma intäkter/kostnader (finans-/ pensionsförvaltning) Totalt Resultat Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 324 miljoner kronor. Det är 135 miljoner kronor sämre än 2016 års resultat. Sjukvårdsverksamheten redovisar ett underskott på 372 miljoner kronor medan styrelse och nämnder samt Folktandvården bidrar positivt till resultatet. Den ekonomiska utvecklingen inom sjukvårdsverksamheten det sista kvartalet är bekymmersam och ytterligare åtgärder för att vända utvecklingen fordras. Situationen i sjukvården är skör, särskilt avseende vårdplatser. Samtidigt har antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster), inom sjukvårdsverksamheten ökat med 220 medarbetare, vilket påverkat lönekostnadsutvecklingen negativt. År 2015 fattade regionstyrelsen beslut om ett regionövergripande åtgärdsprogram för att bromsa kostnadsutvecklingen och under 2016 vidtogs fler åtgärder. Handlingsplanen under 2017 har utgått från regionstyrelsens beslut 2016 om en övergripande plan för hållbar verksamhet. En stor del av arbetet 2017 har varit att utveckla arbetssätt kring gemensamma resurser. De åtgärder som hittills vidtagits har inte givit planerat resultat och den senaste tidens kostnadsutveckling visar att nuvarande åtgärder behöver kompletteras, vilket också beslutades på regionstyrelsens möte i december. Åtgärdsplanerna inför 2018 innehåller åtgärder för att minska kostnaderna och där inkluderas åtgärder för att öka tillgängligheten, skapa effektivare flöden och förbättra patientsäkerheten. 1

34 Bokslutsrapport 2017 Resultat i förhållande till budget Budgetavvikelsen på 14 miljoner kronor kan särredovisas enligt följande: Verksamhetens resultat Skatter och generella statsbidrag Pensioner Finansiellt netto Övrigt Summa budgetavvikelse mkr mkr + 69 mkr + 27 mkr -7 mkr 14 mkr Resultat i förhållande till senaste helårsbedömning Helårsbedömningen efter augusti var i nivå med det budgeterade resultatet. Det slutliga resultatet blev 14 miljoner kronor bättre. Verksamhetens resultat har försämrats men det har vägts upp av främst ökade skatteintäkter samt värdeökningen på placerade medel. Inom verksamhetens resultat är det främst de sjukvårdande enheterna som har försämrats med 116 miljoner kronor jämfört med helårsbedömningen efter augusti. Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 324 miljoner kronor. Det är 135 miljoner kronor sämre än 2016 års resultat. Produktionsenheterna exklusive styrelse och nämnder redovisar ett resultat på minus 348 miljoner kronor. Obalansen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande enheterna. Obalans i sjukvården Resultatutvecklingen inom sjukvårdsverksamheten är fortsatt bekymmersam och kostnadsutvecklingen är för hög. Sjukvårdsverksamheten redovisar ett underskott på minus 372 miljoner kronor, att jämföra med minus 208 miljoner kronor 2016, minus 277 miljoner kronor 2015 och minus 253 miljoner kronor Godkänd årsbudget 2017 för de sjukvårdande produktionsenheterna är minus 102 miljoner kronor. Redan efter april aviserade flera produktionsenheter att resultatet skulle bli sämre än budget. Resultatutvecklingen var fortsatt negativ under sommaren och helårsbedömningen efter augusti gav ett 2

35 Bokslutsrapport 2017 resultat på minus 244 miljoner kronor. Under perioden oktober till december försämrades läget ytterligare. Denna utveckling illustreras i grafen nedan. Resultat, sjukvårdande enheter (miljoner kronor) Den ekonomiska utvecklingen det sista kvartalet är bekymmersam och ytterligare åtgärder för att vända utvecklingen fordras. Situationen i sjukvården är skör, särskilt avseende vårdplatser. Flera vårdplatser har tvingats stänga på grund av bemanningssvårigheter. Såväl tillgängligheten som patientsäkerheten har försämrats under året, vilket är en konsekvens av lägre effektivitet i flöden och sammantaget påverkar detta ekonomin negativt. Samtidigt har antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) inom sjukvårdsverksamheten ökat med 220 medarbetare, vilket påverkat lönekostnadsutvecklingen negativt. Utöver egen produktion av vård tillhandahåller sjukvårdsverksamheten inom Region Östergötland vård till patienter genom att köpa vård externt. Kostnaden för detta har ökat med 24 procent (motsvarande 43 miljoner kronor, exklusive index) jämfört med År 2015 fattade regionstyrelsen beslut om ett regionövergripande åtgärdsprogram för att bromsa kostnadsutvecklingen och under 2016 vidtogs fler åtgärder. Handlingsplanen under 2017 har utgått från regionstyrelsens beslut 2016 om en övergripande plan för hållbar verksamhet och framför allt haft fokus på processutveckling av vårdplatser och operationskapacitet. Detta är områden som spänner över flera centrum och fordrar samordning och gemensamma beslut. Arbetet inleddes med en analys som visade att i dessa stora gemensamma områden är resurseffektiviteten sämst. Målsättningen med arbetet är att genomföra fler operationer per insatt krona och rätt patient i rätt säng. En stor del av arbetet 2017 har varit att utveckla arbetssätt kring gemensamma resurser. Det handlar bland annat om att fatta beslut utifrån underlag som bygger på enhetliga grunder och är väl kända exempelvis gemensamma väntelistor till operation. 3

36 Bokslutsrapport 2017 De åtgärder som hittills vidtagits har inte givit planerat resultat och den senaste tidens kostnadsutveckling visar att nuvarande åtgärder behöver kompletteras, vilket också beslutades på regionstyrelsens möte i december (RS ). Åtgärdsplanerna inför 2018 innehåller åtgärder för att minska kostnaderna och där inkluderas åtgärder för att öka tillgängligheten, skapa effektivare flöden och förbättra patientsäkerheten. Nedan följer en kort redogörelse för resultat per produktionsenhet. Resultat per produktionsenhet (miljoner kronor) Primärvårdscentrum Närsjukvården i Finspång Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Hjärt- och medicincentrum Barn- o kvinnocentrum i Österg Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Diagnostikcentrum Folktandvården Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet Centrum för hälso- och vårdutveckling Centrum för medicinsk teknik och IT Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland FM-centrum i Östergötland Upphandlingscentrum i Östergötland Resurscentrum i Östergötland -123,5-80,7-56,3-58,0-20,9-13,1-15,0-8,0-3,3-2,9-3,4 0,7 0,1 3,3 4,2 2, ,6 4,8 18,3 Primärvårdscentrum redovisar ett resultat på minus 8 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, framför allt av högre kostnader än förväntat för läkemedel och provtagning samt höga personalkostnader. Svårigheten att rekrytera personal till ett flertal vårdcentraler utanför de större tätorterna har krävt kostsamma lösningar. Samtidigt har personal rekryterats för att klara av det nya uppdraget med att samordna den process där patienten skrivs ut från en slutenvårdsenhet. Ett uppdrag som startar 1 januari Inom vårdvalsuppdraget uppgick resultatet till minus 8 miljoner kronor. Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 56 miljoner kronor, vilket är 61 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Det negativa resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, främst av att fler patienter än tidigare färdigbehandlas på akutmottagningen. Över tid har andelen patienter som behöver läggas in för slutenvård minskat från 30 till 20 procent. Det negativa resultatet förklaras också av ett underskott inom psykiatrin, där verksamheten inom vårdval psykiatri redovisar ett 4

37 Bokslutsrapport 2017 resultat på minus 12 miljoner kronor. Anpassningen till de nya förutsättningarna i och med vårdval har startat och kommer att fortsätta framöver. Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 81 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Det negativa resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, främst av ett ökat tryck på verksamheten och ett underskott inom psykiatrin i samband med vårdval motsvarande minus 17 miljoner kronor. Anpassningen till de nya förutsättningarna i och med vårdval psykiatri har startat och kommer att fortsätta framöver. Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett positivt resultat på 3 miljoner kronor, vilket är något sämre än godkänd budget. Resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, av högre kostnader än förväntat för personal och medicinskteknisk utrustning. Samtidigt blev intäkterna för flyktingverksamheten högre än planerat. Närsjukvården i Finspång redovisar ett positivt resultat på 0,7 miljoner kronor. I resultatet ingår ett underskott inom primärvården på grund av högre kostnader än förväntat för läkemedel och provtagning i samband med medicinsk diagnostik. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett resultat på minus 21 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, dels av ett underskott för vårdvalsverksamheten inom hudkliniken och dels uteblivna effekter av läkemedelsupphandlingar då fler patienter än planerat varit i behov av de upphandlade läkemedlen. Anpassningen till de nya förutsättningarna i och med vårdval hud har startat och kommer att fortsätta framöver. Samtidigt finns vakanta tjänster inom produktionsenheten och investeringar har skjutits upp. Barn- och kvinnocentrum redovisar ett resultat på minus 13 miljoner, vilket är 18 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, av minskade rörliga intäkter och högre kostnader än planerat för produktionsenhetens långsiktiga satsning på utbildningstjänster. Även högre kostnader för hyrpersonal och köpt utomlänsvård än förväntat förklarar det negativa resultatet. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 58 miljoner kronor, vilket är något sämre än godkänd budget på minus 50 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras framför allt av höga kostnader för köpt vård (internt och externt) som en konsekvens av stängda vårdplatser och minskat operationsutrymme. Samtidigt har ny personal rekryterats under hösten för att kunna öka den egna produktionen och antalet öppna vårdplatser. Sinnescentrum redovisar ett resultat på minus 123 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor sämre än godkänd budget. Lägre intäkter är, enligt produktionsenheten, en förklaring till det negativa resultatet. Under hösten tog Sinnescentrum dessutom beslut om stora satsningar för att förbättra verksamhetens möjligheter att nå tillgänglighetsmålen 2018 och framåt. Satsningar i form av en kraftig ökning av remitterad vård, vilket gjort att kostnaderna ökat med 30 miljoner kronor mer än vad som beräknats i tidigare helårsbedömning. Parallellt med detta har nyckelpersoner rekryterats och effekterna av vidtagna strukturåtgärder blivit mindre än beräknat, vilket ytterligare ökat Sinnescentrums kostnader. 5

38 Bokslutsrapport 2017 Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på minus 15 miljoner kronor, vilket är 20 miljon kronor sämre än godkänd budget. Det negativa resultatet förklaras, enligt produktionsenheten, dels av lägre produktion och därmed också lägre intäkter och dels av högre kostnader än planerat för köpt verksamhet. Folktandvården redovisar ett positivt resultat på 18 miljoner kronor. Den demografiska utvecklingen i regionen och att andelen barn och unga som väljer Folktandvården ökar samt ett regeringsbeslutet om att utöka den fria- barn och ungdomstandvården bidrar till ett bättre resultat än budget. Lunnevads folkhögskola redovisar ett positivt resultat på 0,1 miljoner kronor. Naturbruksgymnasiet redovisar ett resultat på minus 3 miljoner kronor, vilket är i paritet med godkänd budget. Det är, enligt produktionsenheten, i huvudsak utbildningsintäkter i form av ökad ersättning för elever med särskilda behov och bidrag för introduktionsprogram för gymnasieelever, utöver budget som förklarar resultatet. Katastrofmedicinskt centrum redovisar ett resultat på minus 3 miljoner kronor. Underskottet förklaras, enligt produktionsenheten, främst av lägre intäkter än planerat. Centrum för verksamhetsstöd och utveckling, en sammanslagning av fem stödcentrum, redovisar ett positivt resultat på 11 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor bättre än godkänd budget. Det är, enligt produktionsenheten, både högre intäkter för sålda tjänster och lägre kostnader än beräknat på grund av vakanser och aktiviteter som inte startat som planerat eller skjutits framåt i tiden som bidragit till det positiva resultatet. Samtidigt har sammanslagningen av stödcentrum haft positiv effekt på resultatet främst i form av minskade personalkostnader. Sjukvårdsverksamheten utgör en stor andel av den totala ekonomin och har en stor påverkan på helheten. Flera produktionsenheter står inför stora utmaningar för att nå en långsiktig ekonomi i balans. Negativt resultat under flera år påverkar ekonomin framöver, inte minst 2018, och försämrar förutsättningarna att upprätthålla en ekonomi som ger handlingsfrihet. Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisar för 2017 ett positivt resultat på 18 miljoner kronor. Områdena närsjukvård/länssjukvård och smittskyddsverksamhet redovisar överskott, medan utomlänsvård, privata vårdgivare och tillgänglighetssatsningar redovisar störst underskott. Inom närsjukvård/länssjukvård har målen för vård i rimlig tid inte uppnåtts av regionens produktionsenheter och bonus motsvarande 32 miljoner kronor har inte betalats ut av nämnden. Underskottet inom utomlänsvården beror på höga kostnader för remitterad vård som ingår i försäkringslösningen för utomlänsvård. Överskott inom närsjukvård och underskott inom gruppen privata vårdgivare hänger till viss del ihop. Detta då ersättning för vårdval specialiserad vuxenpsykiatri och upphandlade avtal inom barn- och ungdomspsykiatri i regionens regi har betalats ut i mindre omfattning än budgeterat och produktionen hos de privata utförarna har ökat jämfört med budget. Smittskyddsverksamheten har ett stort överskott som beror på lägre kostnader för smittskyddsläkemedel. Hälso- och sjukvårdsnämndens utökade regionbidrag (40 miljoner kronor) för cancerläkemedel har nyttjats fullt ut Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader 6

39 Bokslutsrapport 2017 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden redovisar för 2017 ett positivt resultat på 5 miljoner kronor. Resultatet förklaras till största del av ett överskott inom området kollektivtrafik. Överskottet genereras av en momskompensation för köpt länsfärdtjänst samt oförbrukade medel. Kostnaden för trafik- och verksamhetsbeställningen till Östgötatrafiken var på överenskommen nivå. Högre biljettintäkter, till följd av ett ökat resande, kompenserar för högre kostnader i trafikavtalen gällande buss och spårvagn samt högre kostnader för länsfärdtjänsten. Området samhällsplanering redovisar ett mindre överskott på 0,8 miljoner kronor. 1,8 miljoner kronor har återförts till finansförvaltningen för att användas av nämnden under Dessa medel avser beslutade men inte avslutade projekt. Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionutvecklingsnämnden redovisar ett nollresultat för ,5 miljoner kronor har återförts till finansförvaltningen för att användas av nämnden under Dessa medel avser beslutade men inte avslutade projekt. Balans mellan regionstyrelsens intäkter och kostnader Regionstyrelsen redovisar ett resultat på 2 miljoner kronor vilket är i nivå med helårsbedömningen. Politisk verksamhet redovisar överskott med 2,2 miljoner kronor, där outnyttjade gruppmedel för året utgör 0,9 miljoner kronor. Ledningsstaben redovisar ett överskott med 3,9 miljoner kronor främst på grund av vakanser. Under året har överskott av gruppmedel inom politisk verksamhet, totalt 4 miljoner kronor fram till och med år 2017, återlämnats till finansförvaltningen. Dessa medel kan nyttjas under kommande år och återförs som regionbidrag Regionstyrelsen återlämnar netto 20 miljoner kronor till finansförvaltningen främst på grund av ej nyttjade medel inom forskning och utveckling, IT samt ST-läkare (se bilaga 3). Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs Region Östergötlands totala löne-, läkemedels- samt nettokostnadsutveckling i stort. Lönekostnadsutvecklingen är 4,6 procent, vilket är lägre än de senaste tre årens utveckling, då den legat runt 6 procent. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet anställda (omräknat till antal heltidstjänster) har ökat med 258 medarbetare sedan årsskiftet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för medarbetare inte hållbar i förhållande till Region Östergötlands ekonomiska förutsättningar utan behöver dämpas. År 2017 uppgår kostnaden för inhyrd personal till 108 miljoner kronor. I linje med att Region Östergötland inte ska vara beroende av bemanningsföretag 2019 har kostnaderna för inhyrd personal minskat med 34 miljoner kronor på 2 år. Läkemedel utgör en hög andel av kostnaderna för regionen, cirka 10 procent. Utfallet 2017 visar en kostnadsökning med 2,6 procent jämfört med Läkemedelsanvändningen har under samma period ökat med 0,5 procent. Det är främst sidoöverenskommelser om återbäring i nationellt framförhandlade trepartsavtal och minskad kostnad för dispensering av läkemedel som bidragit till att kostnaderna inte ökat i samma omfattning som Kostnadsökningen är också lägre än den bedömning som gjordes för helåret efter augusti. 7

40 Bokslutsrapport 2017 Ökade kostnader för läkemedel som används inom cancervården, vid inflammatoriska sjukdomar, för prevention av stroke samt vid ögonsjukdomar bidrar till nuvarande kostnadsökning 1. När det gäller allmänläkemedel ökade kostnaderna med 1,4 procent jämfört med 2016 (justerad för jämförelsestöranade post inom läkemedelsområdet 2 ). Det är främst kostnaden för diabetesläkemedel till äldre samt lugnande medel och sömnmedel till barn som ökat. Detta samtidigt som nytt avtal rörande dispensering av läkemedel inneburit en besparing motsvarande cirka 10 miljoner kronor. Kostnadsutveckling läkemedel (procent) Nettokostnadsutvecklingen 2017 är 5,1 procent, vilket är lägre än föregående år då nettokostnadsutvecklingen var 6,0 procent (med hänsyn till jämförelsestörande poster). Det kan jämföras med ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag som är 4,8 procent. Regionens nettokostnadsutveckling är inte hållbar över tid. En jämförelse med övriga landsting regioner visar att Region Östergötland tillsammans med övriga landsting och regioner har en hög kostnadsutveckling. Nettokostnadsutvecklingen för samtliga landsting och regioner till och med november är 5,1 procent 3. Med något undantag har samtliga kostnadsområden ökat mer än index som exempelvis personalkostnader, kostnader för köpt verksamhet och övriga verksamhetskostnader samt avskrivningar. 1 Främst monoklonala antikroppar, TNF-hämmare, nya antikoagulantia och medel vid kärlsjukdomar i ögat. 2 I kostnadsutfallet 2017 för allmänläkemedel ingår en kostnad för blodglukosstickor motsvarande cirka 15 miljoner kronor. En kostnad som inte fanns med i 2016 års kostnad. Exkluderas denna kostnad har kostnaden för allmänläkemedel ökat med 1,4 procent Siffran avser perioden januari till november och kommer att uppdateras med helårsvärde till slutlig bokslutsrapport. 8

41 Bokslutsrapport 2017 Utfall Utfall jämförelse Helårs- jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan - dec 2017 bedömning Bokslut 2016 jan - dec Bokslut 2015 Nettokostnadsutveckling 5,1% 4,3% 6,4% Exkl jämförelsestörande (AFA 2015) - - 6,0% Skatteintäkter och generella statsbidrag 4,8% 4,6% 5,3% Exkl statsbidrag läkemedel Hepatit C och skatteväxling - - 5,6% Lönekostnadsutveckling* 4,6% 4,4% 5,2% *En omföring har gjorts av löneväxling av pensioner som tidigare räknats som en lönekostnad till övrig personalkostnad. Beloppen är relativt lika över tid och påverkar inte kostnadsutvecklingen. De regiongemensamma posterna svarar för 466 miljoner kronor av resultatet, vilket är 250 miljoner kronor bättre än budget. Översiktlig beskrivning av resultatet i för regiongemensamma poster (miljoner kronor) Regiongemensamma poster Bokslut 2017 Budget 2017 Differens bokslut jämfört med budget 2017 Helårsbedömning Bokslut 2016 Finansiellt netto exkl. pensioner och försäljning aktier (Inera AB Pensionskostnader inkl löneskatt Skatteintäkter Generella statsbidrag Övrigt (utbetalat regionbidrag, koncernbidrag mm) Totalt Det finansiella nettot (exklusive pensionskostnader och försäljning av aktier i det delägda bolaget Inera AB) är 196 miljoner kronor, vilket är 27 miljoner kronor högre än budget. Den finansiella marknaden var positiv till och med maj för att därefter försämras till och med augusti. Under september och oktober utvecklades marknaden positivt för att under november och december vända nedåt. 9

42 Bokslutsrapport 2017 Utveckling finansnetto, ackumulerat (miljoner kronor) 350 Utfall finansnetto 2015 Utfall finansnetto 2016 Utfall finansnetto 2017 Budget Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec -100 Den genomsnittliga avkastningen på regionens likvida medel är 3,3 procent. Värdeökningen på medel placerade hos kapitalförvaltare är 3,7 procent. Målet för samtliga placerade medel är en avkastning på 4,6 procent över en konjunkturcykel. Det överträffades i år, om en konjunkturcykel anses vara fem år men inte om konjunkturcykeln anses vara tio år. Det är andra året i rad sedan detta sätt att mäta infördes, som avkastningen inte överträffade målsättningen avseende den tioåriga konjunkturcykeln. I den 10-åriga konjunkturcykeln ingår år 2008 då avkastningen var negativ. Målet är relativt högt satt utifrån dagens förväntade nivå på avkastning samt regionens relativt låga maxbelopp för aktieplacering. Förräntningen av likvida medel (procent) 12,0 Avkastning år , Region Östergötland Föräntning (%) 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2, ,0 Genomsnittlig förräntning per år Femårigt snitt Avkastningskrav över konjunkturcykel Tioårigt snitt 10

43 Bokslutsrapport 2017 Pensionskostnaderna blev 69 miljoner kronor lägre än budget. Jämfört med 2017 är dock pensionskostnaderna betydligt högre efter flera år med låg kostnadsnivå. Framöver bedöms kostnaderna öka ytterligare. Skatteintäkter och generella statsbidrag avviker sammantaget positivt med 161 miljoner kronor jämfört med budget. Enligt Sveriges kommuner och landstings skatteintäktsprognos i december blev skatteintäkterna 44 miljoner kronor högre än bedömningen efter augusti och totalt är skatteintäkterna 101 miljoner kronor högre än budget. De generella statsbidragen är 60 miljoner kronor högre än budget och förklaras av att det färdigförhandlade avtalet för läkemedelsstatsbidrag blev högre än budgeterat. I detta belopp ingår enligt avtal dels en preliminär återbetalning av rabatter till staten samt en uppbokad kostnad på drygt 5 miljoner kronor utifrån vinst- och förlustdelningsmodellen för kostnader för hepatit C. Det ökade statsbidraget för läkemedel har finansierat ökade kostnader för cancerläkemedel genom ett utökat regionbidrag på 40 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsnämnden. Posten övrigt inom regiongemensamt avviker negativt med 7 miljoner kronor mot budget och specifikationen framgår av tabell nedan (miljoner kronor). Specifikation av "övrigt" inom regiongemensamt Differens Bokslut/budget Statsbidrag, specialdestinerade inkl. utnyttjande 12 Fastighetskostnader -5 Återföring regionbidrag netto, FoUU m.m. 10 Reserveringar och koncernbidrag 1) -35 Regiongemensamt - inbetalt och utnyttjat 18 Läkemedel (lägre egenavgifter m.m.) -7 Övrigt (LÖF, överskott OF, interna räntor, försäljning Inera) 0 Summa -7 Specialdestinerade statsbidrag inklusive utnyttjande avviker med 12 miljoner kronor jämfört med budget. Avvikelsen är mindre än tidigare år men den avvikelse som finns beror på dels på en relativt försiktig bedömning av statsbidragens storlek vid budgettillfället och dels på att regeringen har beslutat om utökningar under året. Inom de regiongemensamma posterna avsätts medel för att hantera poster inom fastighetsförvaltningen såsom tomma lokaler, nedskrivningar och rivningar. Dessa fastighetskostnader avviker negativt jämfört med budget med 5 miljoner kronor. Regionsstyrelsen och regionutvecklingsnämnden samt trafik- och samhällsplaneringsnämnden återför netto 10 miljoner kronor beroende på att bland annat forskningsmedel och projektmedel inte använts under året. Detta beskrivs i bilagan med omfördelningar. Regiongemensamt påslag, som finansieras av produktionsenheterna, är 18 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen beror dels på att inbetalningen från produktionsenheterna har varit högre än kostnaderna och dels på lägre kostnader för IT-infrastruktur än tidigare bedömningar. 11

44 Bokslutsrapport 2017 Övriga reservationer och koncernbidrag inom de gemensamma posterna avviker negativt med 35 miljoner kronor. Anledningen till den negativa avvikelsen är främst beslut under året att finansiera ökade kostnader för cancerläkemedel. Detta kompenserades av högre statsbidrag. Räknas detta utökade regionbidrag bort visar de reserverade medlen ett överskott på 5 miljoner. Samtliga fördelningar av koncernbidrag och regionbidrag som inte beslutats på annat sätt under året beskrivs i bilaga 3 - omfördelningar. Långsiktigt hållbar ekonomi För att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi är avsättning för framtiden avgörande. Regionens samlade resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag blir därmed viktigt att följa. Avsättningar för framtiden Regionens ekonomiska resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag är 1,1 procent, vilket är marginellt högre än målet på 1,0 procent. Om värdeökningen av regionens placeringar exkluderas är det finansiella nyckeltalet minus 0,4 procent, att jämföra med målet på minus 0,3 procent. Eget kapital per är 931 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 142 miljoner kronor jämfört med utgående balans Kostnadseffektiv verksamhet Det strategiska målet kostnadseffektiv verksamhet beskrivs och analyseras i regionens årsredovisning. Balanskravsutredning Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna varje år ska balansera kostnaderna, det vill säga vara lika stora eller större. Negativt resultat ska återställas inom tre år. För regionen gäller fullfonderingsmodellen för pensionsskulden. Lagens krav på blandmodell presenteras också, där endast pensioner intjänande från och med 1998 ingår i pensionsskulden. Balanskravet uppfylls enligt fullfonderingsmodellen men inte enligt blandmodellen. Anledningen till att resultatet enligt blandmodellen är lägre än enligt fullfonderingsmodellen är att pensionsutbetalningarna intjänade före 1998 redovisas som en kostnad i blandmodellen medan det finns avsatta medel i balansräkningen i fullfonderingsmodellen. Regionen har ett positivt eget kapital när den totala pensionsskulden redovisas i balansräkningen och behöver därför inte återställa några medel även om 12

45 Bokslutsrapport 2017 blandmodellen visar ett negativt resultat. Balanskravsutredning (miljoner kronor) Fullfondering bokslut 2017 Blandmodell bokslut 2017 Årets resultat Avgår reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar -5-5 Årets resultat efter balanskravsjustering Tidigare negativa resultat att återställa 0 0 Årets balanskravsresultat

46 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 1 Resultat- och balansräkning Resultaträkning (miljoner kronor) Bokslut Bokslut Helårs- Godkänd budget bedömning 2017 RÖ RÖ RÖ Verksamhetens intäkter 3) Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag 3) Finansiella intäkter Finansiella kostnader 1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar Helårs- Balansräkning (miljoner kronor) Bokslut Bokslut bedömning Godkänd budget Tillgångar RÖ RÖ DÅ08 RÖ Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar 2) Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital -1 1 Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 2) Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 5,7% 6,2% 5,6% 4,7% 1) i posten ingår: pensionskostnader med: försäljningar av egna bolag (Inera AB): Övriga finansiella intäkter och kostnader ) Fr.o.m utnyttjar regionenen en checkkredit och placerar medlen i en kortfond. Detta för att undvika inlåningsavgift. I bokslut var utnyttjad checkredit 361 miljoner kronor och i bokslut totalt 445 miljoner kronor. Ingår i kortfristiga skulder. Kommentar till redovisningen: Värderingsprinciperna kommer att specificeras mer detaljerat i årsredovisningen. I stort följer regionen de redovisningsrekommendationer som finns men några avsteg har gjorts och dessa beskrivs nedan. 1

47 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 1 När det gäller pensionsskulden har avsteg gjorts och avsättningen gäller hela pensionsskulden, även för den intjänad före 1998, det vill säga redovisning enligt fullfondering. För att uppfylla lagkravet presenteras även resultat- och balansräkning i årsredovisingen enligt blandmodell. Regionen värderar även fondplaceringar till aktuellt marknadsvärde. Detta förfarande är inte i enlighet med lagen om kommunal redovisning men överensstämmer med regelverken för bolag och stiftelser. Regionen skulle kunna sälja fonderna i anslutning till årsskiftet och köpas tillbaka dem samma dag för att uppnå ett nytt anskaffningsvärde som var lika med marknadsvärdet och därmed följa lagen. Men istället för att belasta marknaden och även regionen med kostnader kopplade till försäljningen bokförs marknadsvärdet, vilket ger, med undantag från försäljningskostnaderna samma resultat. Att redovisa som regionen gör finns med i förslaget till ny kommunal redovisningslag som presenterades under våren Om regionen skulle övergå till att redovisa enligt lägsta värdet 2017 skulle värdet på placerade medel minska med 687 miljoner kronor. I denna preliminära bokslutsrapport ingår endast regionens bokslut och inte sammanställd redovisning. Denna presenteras i årsredovisningen. 1

48 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 2 Resultat och eget kapital per produktionsenhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat bokslut 2017 Resultat bokslut 2016 Helårsbedömning Godkänd budget 2017 Eget kapital , efter justering Eget kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 17,6 4,6 0,0 0,0 0,0 0,0 Regionstyrelsen 2,1-0,2 2,0 1,0 5,5 3,4 Regionutvecklingsnämnden 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 4,5 3,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Sjukvård Primärvårdscentrum 1) -8,0-2, ,5 - Närsjukvården i centrala Östergötland -56,3-14,6-25,0 5,0-39,4-34,0 Närsjukvården i östra Östergötland -80,7-33,8-45,0-5,0-34,5-59,4 Närsjukvården i västra Östergötland 3,3 17,6 0,0 4,0 9,9 11,7 Närsjukvården i Finspång 0,7 0,0 1,5 0,5 12,9 12,2 Hjärt- och medicincentrum -20,9-10,2-40,0-14,0-52,7-47,2 Barn- och kvinnocentrum -13,1 1,3-15,0 5,0 18,8 31,9 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -58,0-61,9-50,0-50,0-65,2-62,9 Sinnescentrum -123,5-97,3-80,0-52,5-51,0-49,3 Diagnostikcentrum -15,0-9,0-5,0 5,0-33,8-32,1 Summa sjukvård -371,5-207,9-255,8-102,0-235,0-229,1 Tandvård Folktandvården 18,3 13,3 14,0 11,0 77,6 59,3 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,1 0,4 0,0 0,0 7,4 7,3 Naturbruksgymnasiet -3,3-11,0-7,5-3,0-14,8-11,4 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -2,9-1,5-1,5 0,0-2,7-1,8 FM centrum -3,4 3,9-1,7 0,5 0,0 5,0 Centrum för medicinsk teknik och IT 2,0 0,0 2,0 2,0 0,0 4,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling 4,2 1,4 0,5 1,0 0,0 4,6 Upphandlingscentrum 3,6 1,4 2,0 0,0 0,0 1,0 Resurscentrum 4,8 2,2 2,2 1,5 0,0 7,4 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten -323,9-189,3-243,8-88,0-186,5-149,8 Finansförvaltningen 465,5 587,5 371,8 216, ,7 939,4 Summa Region Östergötland 141,6 398,2 128,0 128,0 931,2 789,6 Centrum för verksamhetsstöd och utveckling 11,2 8,9 5,0 5,0 0,0 22,5 1) Primärvårdscentrum bildades 1 mars Helårsbedömningen inkluderar det resultat som finns redovisat inom närsjukvården de två första månaderna

49 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 3 Omfördelningar Omfördelningsbeslut Tvingande flytt 2017 I enlighet med styrprinciperna för Region Östergötlands fastighetsförvaltning kompenseras kostnader i samband med tvingande flytt av finansförvaltningen. Vid byte av lokal måste hyresnivån beaktas liksom kostnader som uppkommer i samband med flytt, exempelvis anpassning av de nya lokalerna, lösenkostnader för att frånträda tidigare hyreskontrakt samt rena flyttkostnader. Nedanstående verksamheter kompenseras med koncernbidrag för 2017 och i förekommande fall som regionbidrag (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen CVU: arkivet Finansförvaltningen NSÖ, Rehab 528 Finansförvaltningen NSÖ 322 Finansförvaltningen DC/klinisk patologi 708 Finansförvaltningen DC/MR- kamera 14 Finansförvaltningen NSC/LAH Finansförvaltningen NSC/BUP 614 Finansförvaltningen BKC (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen NSÖ Rehab (2 år)

50 Bokslutsrapport 2017 Bilaga (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen HSN: 3017 NSÖ, Rehab 287 NSÖ 387 DC/klinisk patologi 702 DC/MR- kamera 82 NSC/LAH Framtidens US (FUS) Inom ramen för projektet Framtidens US kompenseras Centrum för medicinsk teknik och IT för projektkostnader, totalt tkr (2 372 tkr 2016) (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen CVU (MTÖ) Under året har inflyttning i nya lokaler fortsatt och finansförvaltningen kompenserar berörda verksamheter med 90 procent av regionens del av ökad hyreskostnad. Kompensation har lämnats till Hjärt- och medicincentrum, Barn- och kvinnocentrum, Diagnostikcentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum samt Närsjukvården i centrala Östergötland och uppgår sammanlagt till tkr ( tkr 2016). 2

51 Bokslutsrapport 2017 Bilaga (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen HMC BKC DC CKOC SC NSC Akutmottagningen vid Närsjukvården i centrala Östergötland ersätts med ett engångsbidrag under 2017 för ett hyrestillägg som uppstått i samband med en tvingande ombyggnation i syfte att möjliggöra samlokalisering med barnakuten vid Barn- och kvinnocentrum (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen NSC 498 VISION 2020 Inom ramen för projektet Vision 2020 kompenserar finansförvaltningen för projektkostnader till Centrum för medicinsk teknik och IT med tkr (1 449 tkr 2016) (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen CVU (MTÖ) Inom ramen för projektet Vision2020 ViN har inflyttning i nya lokaler påbörjats och finansförvaltningen kompenserar berörda verksamheter med 90 procent av regionens del av ökad hyreskostnad. Kompensation har lämnats till Hjärt- och medicincentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård, Sinnescentrum, Närsjukvården i östra Östergötland samt Centrum för hälso- och vårdutveckling och uppgår sammanlagt till tkr (2 278 tkr 2016). 3

52 Bokslutsrapport 2017 Bilaga (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen HMC 718 CKOC 885 SC 536 NSÖ CVU 230 Rättspsykiatriska regionkliniken Inom ramen för ombyggnadsprojektet vid Rättspsykiatriska regionkliniken har inflyttning i nya lokaler påbörjats och finansförvaltningen kompenserar verksamheten med 90 procent av regionens del av ökad hyreskostnad. Kompensation har lämnats till Närsjukvården i västra Östergötland och uppgår sammanlagt till tkr (0 tkr 2016) (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen NSV (RPR) IMP - Återbetalning 2017 och överföring till 2018 Regionstyrelsen har beslutat om Uppdrag, finansiering och intäktsgaranti för Internationella medicinska programmet (IMP) inom Katastrofmedicinskt centrum (LiÖ ). En ny rutin infördes från och med 2015, då resultat inte hanteras i eget kapital utan överförs till finansförvaltningen, med beslut om hantering för nästkommande år. För 2017 redovisade IMP ett totalt överskott på tkr som överförs till finansförvaltningen. Av det överskottet som IMP hade rätt att hämta hem under 2017, tkr, nyttjades tkr. Under 2018 har IMP rätt att använda totalt tkr. Medlen återförs 2018 som koncernbidrag. Återföring sker efter behov (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen KMC

53 Bokslutsrapport 2017 Bilaga (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen KMC Statsbidrag avseende civilt försvar Regionen har fått ett statsbidrag på 444 tkr för att stärka arbete som rör civilt försvar. Uppdraget ska genomföras av Katastrofmedicinskt centrum. Under 2017 har 167 tkr använts och ett koncernbidrag har betalats ut. Resterande belopp på 277 tkr har periodiserats till 2018 inom finansförvaltningen (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen KMC 167 Nationella kvalitetsregister Region Östergötland är tillsammans med övriga regioner och landsting med och utvecklar och finansierar Nationella Kvalitetsregister för vård och omsorg. Kostnaden uppgår till tkr och har belastat produktionsenheten Regionstyrelsen som får kompensation via koncernbidrag från finansförvaltningen. Från och med 2018 kommer detta att ingå i regionbidraget (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen RS (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen RS Ersättning nya vårdsängar - puckelkostnader Centrum för medicinsk teknik och IT (CMIT) övertog 2015 ansvaret för vårdsängar inom regionen. Efter inventering konstaterades behov av att köpa in nya vårdsängar i större omfattning än ett normalår. Kostnaden för inköpta sängar utöver ordinarie årsinköp uppgår till tkr ( tkr 2016, tkr 2015). CMIT kompenseras för den tillfälliga merkostnaden i form av koncernbidrag. 5

54 Bokslutsrapport 2017 Bilaga (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen CVU/CMIT Vävnadsdirektivet Regeringen har avsatt 119 miljoner kronor årligen under en tioårsperiod för genomförandet av vävnadslagstiftningen. Region Östergötland har under 2017 tilldelats tkr i vävnadsbidrag. Bidraget består av en generell del (8 605 tkr), kostnadsutjämning - den numera så kallade 4-kronan (1 812 tkr) och en ansökningsbar del (465 tkr) för investeringar i utrustning och ombyggnad. Vid årets början fanns tkr reserverade från tidigare år. År 2017 har totalt tkr betalats till SKL (nationella aktiviteter) och tkr betalats ut inom regionen. Koncernbidrag på tkr har utbetalats till Regionstyrelsen. Återstående medel, tkr, reserveras inom finansförvaltningen (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen RS Cyklotronanläggning Diagnostikcentrum har efter samråd med kunderna beslutat att upprätta en cyklotronanläggning. Kostnaden för egentillverkning av isotoper kommer på sikt att täckas inom nuvarande prisnivå. Initialt förekommer puckelkostnader som täcks med koncernbidrag. För 2017 är merkostnaden tkr (5 629 tkr 2016) (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen DC Merkostnader för hyrläkare vid Lasarettet i Motala Närsjukvården i väster har fått täckning för merkostnader för hyrläkare vid Lasarettet i Motala med tkr i form av koncernbidrag. Finansiering har skett av reserverade medel inom finansförvaltningen (6 000 tkr 2016). 6

55 Bokslutsrapport 2017 Bilaga (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen NSV Reglering Upphandlingscentrum 2017 Upphandlingscentrums resultat inom centralförrådet regleras mot finansförvaltningen och det innebar en återföring till finansförvaltningen med tkr. Under året har också Upphandlingscentrum fått koncernbidrag för en inköpskordinator kopplat till FUS med 600 tkr samt extrastöd med tkr (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen UC CVU/FM centrums kapitalkostnad FM centrum ska enligt styrprinciperna månadsvis betala kapitalkostnad (ränta på lånekapital samt eventuellt resultat på fastigheterna). I samband med bokslutet fastställs den slutliga kapitalkostnaden för året. Kapitalkostnad inkl. bashyresdel (RÖ: s årsbudget) Förändring under året Kapitalkostnad i bokslut tkr tkr tkr FM centrum - övriga regleringar Löpande under året återför FC över-/underskott på bashyra. Överskott fonderas inom finansförvaltningen, inom det egna kapitalet, för framtida investeringar. Nedan framgår årets förändringar. IB bashyresfond 2017 Reglering IB skolorna överskott Årets förändring av bashyresfond UB bashyresfond tkr tkr tkr tkr 7

56 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 3 Finansförvaltningen har reglerat för nedanstående kostnader/intäkter inom fastighetsförvaltningen i enlighet med den strategiska fastighetsplanen. Typ av kostnad/intäkt (+ = FC får täckning) Belopp Kostnader FramUS Rivningskostnader Reaförlust/kostnader vid försäljning/köp av fastighet Reavinst vid försäljning/övriga intäkter försäljning Tvingande flyttar - strategiska Tvingande flyttar - övriga Överskott media Särskilda poster Kostnader för projekt som ej påbörjats Nedskrivning av anläggningar Tomma lokaler (inkl. drift och fastighetsservice)* (OBS 5 tkr avser CMIT) Nedskrivning av konst Återföring av medel för personalparkering tkr tkr tkr tkr tkr 414 tkr tkr tkr tkr tkr tkr 790 tkr tkr *En stor del av kostnaden för tomma lokaler beror på omflyttning/friställning av lokaler kopplade till de stora byggnadsprojekten som pågår. Totalt är kostnaden för detta 40,9 miljoner kronor. Klimatkompensation IB FC intern skuld Årets förändring Klimatkompensation UB FC intern skuld tkr tkr tkr Reglering regionbidrag/regiongemensamt RS I samband med bokslutet har Regionstyrelsen återbetalat regionbidrag/regiongemensamt till finansförvaltningen enligt nedan: 8

57 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 3 Regionbidrag: Regiongemensamma verksamheter/projekt Regionens revisorer FoU/Läkarsatsning ViN FoUU Särskilt riktade medel ST-läkare (inkl. AT-kansli) Projekt övrigt Ackumulerat överskott gruppmedel pol. verksamhet BI-projektet Miljö- och säkerhet Summa Regionbidrag 830 tkr 442 tkr tkr tkr tkr tkr 166 tkr tkr tkr tkr tkr Regiongemensamt: Reglering regiongemensamma verksamheter/projekt tkr Av ovanstående medel återförs 2018: IT-projekt BI-projekt E-hälsoprojekt FoU/läkarsatsning ViN FoUU Ackumulerat överskott gruppmedel pol. verksamhet Summa regionbidrag tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr Av ovanstående medel återförs som engångssatsning (regionbidrag) 2019: Miljöprojekt Klimatneutralt Summa regionbidrag tkr tkr 9

58 Bokslutsrapport 2017 Bilaga (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) RS Finansförvaltningen (regiongemensamt bidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) RS Finansförvaltningen (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen RS (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen RS Bidrag till regionstyrelsen avseende kroniska sjukdomar Regionstyrelsen får även 2017 ett tillfälligt bidrag, för projekt inom kroniska sjukdomar (Flippen), med 700 tkr. Regionen har fått ett specialdestinerat statsbidrag för detta ändamål (bidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen RS 700 Koncernbidrag till regionstyrelsen avseende ungdomsmottagningar 2018 Inom Uppdrag Psykisk Hälsa finns stimulansmedel för satsning på ungdomsmottagningar. Det ska ske i samverkan mellan regionen och kommunerna i Östergötland. Statsbidraget betalas ut till regionen men ska delas mellan samverkansparterna. Bidraget administreras inom regionstyrelsen och medel omfördelas 10

59 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 3 därför som ett koncernbidrag för 2018 (hanterades på samma sätt 2017) (koncernbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen RS Reglering regionbidrag RUN I samband med bokslutet har Regionutvecklingsnämnden återbetalat regionbidrag till finansförvaltningen enligt nedan: Beslutad/upparbetad, överskjutande projektfinansiering: tkr Av ovanstående medel återförs tkr till (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) RUN Finansförvaltningen (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen RUN Reglering regionbidrag TSN I samband med bokslutet har Trafik- och samhällsplaneringsnämnden återbetalat regionbidrag till finansförvaltningen enligt nedan: Beslutad/upparbetad, överskjutande projektfinansiering: tkr Av ovanstående medel återförs tkr 2018: 2017 (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) TSN Finansförvaltningen (regionbidrag) Från enhet Till enhet Belopp (tkr) Finansförvaltningen TSN

60 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 3 Reserveringar inom eget kapital (finansförvaltningen) Följande reserveringar finns inom eget kapital: Investeringsmedel MTÖ - detektorer RÖ egenförsäkringsfonden Bashyra FM centrum tkr tkr tkr Investeringsbeslut 2017 och 2018 Närsjukvården i Öster begär att få utökad investeringsbudget 2017 med 481 tkr då nivån för beslutade investeringar överskridits. Närsjukvården i centrala Östergötland begär att få utökad investeringsbudget 2017 med tkr då nivån för beslutade investeringar överskridits. Utökningen avser ombyggnation av akutmottagningen. Ombyggnationen var inplanerad till 2016 men genomfördes först Önskemål om flyttar finns hos flera produktionsenheter, men dessa har inte beviljats på grund av hög total investeringsnivå Enskilda, tidigare godkända objekt flyttas mellan år, men tidigare beslutad nivå för 2018 ligger fast. Nytt beslut kan fattas under 2018, om det visar sig att det finns behov och utrymme inom beslutad ram. 12

61 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 4 Eget kapital justering 2017 I samband med bokslut korrigeras det egna kapitalet för produktionsenheterna utifrån gällande ekonomiska styrprinciper. Bilaga 5 specificerar samtliga justeringar samt hur de beräknats. Nedan redovisas de förhandlingar eller undantag från ovan principer som gjorts i detta bokslut: Regionstyrelsens egna kapital har såsom föregående år reglerats utifrån samma princip som för de sjukvårdande enheterna, men bara för de delar som avser ledningsstab samt politisk ledning. Övriga enheter inom Regionstyrelsen nollställs genom återföring till finansförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsnämndens, trafik- och samhällsplaneringsnämndens samt regionutvecklingsnämndens egna kapital har nollställts eftersom nämnderna hanteras särskilt och det inte finns behov att hantera ett eget kapital. Enligt de ekonomiska styrprinciperna kan det egna kapitalet för en produktionsenhet maximalt/minimalt uppgå till +/-3 procent av omsättningen. Det innebär att en produktionsenhet kan ha positivt eget kapital som uppgår till 3 procent av omsättningen eller ett negativt eget kapital som uppgår till 3 procent av omsättningen. Över- eller understigande eget kapital regleras mot finansförvaltningen. När det gäller enheter som inte ingår i sjukvården kan avvikelser ske. Undantaget i detta bokslut är Folktandvården och Lunnevads folkhögskola, vilka behåller hela sitt egna kapital. För de stödcentrum som numera utgör Centrum för verksamhetsstöd och utveckling har det egna kapitalet nollställts i samband med bildandet av den nya produktionsenheten. Primärvården hanteras separat, i och med att verksamheten är konkurrensutsatt regleras inte det egna kapitalet. 1

62 Bokslutsrapport 2017 Bilaga 5 Korrigering av Eget Kapital i bokslut 2017, mkr PE-namn Eget kapital IB 2017 Resultat 2017 Eget kapital UB 2017 Omsättning 2017 Eget kapital UB 2017 enl styrprinciperna Avvikelser enl. styrprincipen Belopp att reglera UB efter justering Hjärt- och medicincentrum -47,2-20,9-68, ,6-52,7 15,4 15,4-52,7 Barn- och kvinnocentrum i Östergötland 31,9-13,1 18, ,2 18,8 0,0 0,0 18,8 Diagnostikcentrum -32,1-15,0-47, ,1-33,8 13,3 13,3-33,8 Katastrofmedicinskt centrum i Östergötland -1,8-2,9-4,7 88,8-2,7 2,0 2,0-2,7 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -62,9-58,0-120, ,3-65,2 55,8 55,8-65,2 Sinnescentrum -49,3-123,5-172, ,8-51,0 121,7 121,7-51,0 Primärvårdscentrum -16,5-8,0-24, ,3-24,5 0,0 0,0-24,5 Närsjukvården i Finspång 12,2 0,7 12,9 217,8 6,5-6,3 0,0 12,9 Närsjukvården i centrala Östergötland -35,4-56,3-91, ,7-39,4 52,3 52,3-39,4 Närsjukvården i östra Östergötland -36,5-80,7-117, ,7-34,5 82,7 82,7-34,5 Närsjukvården i västra Östergötland 6,6 3,3 9, ,4 9,9 0,0 0,0 9,9 FM centrum i Östergötland 5,0-3,4 1, ,3 1,6 0,0-1,6 0,0 Centrum för Medicinsk Teknik och IT 4,5 2,0 6,5 739,6 6,4 0,0-6,4 0,0 Centrum för hälso- och vårdutveckling 4,6 4,2 8,8 165,2 5,0-3,9-8,8 0,0 Folktandvården 59,3 18,3 77,6 486,7 14,6-63,0 0,0 77,6 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 0,0 4,5 4,5 793,1 4,5 0,0-4,5 0,0 Regionstyrelsen (del av resultat) 3,4 2,1 5,5 237,2 5,5 0,0 0,0 5,5 Upphandlingscentrum i Östergötland 1,0 3,6 4,6 209,0 4,6 0,0-4,6 0,0 Regionutvecklingsnämnden 0,0 0,0 0,0 237,8 0,0 0,0 0,0 0,0 Hälso- och sjukvårdsnämnden 0,0 17,6 17, ,3 17,6 0,0-17,6 0,0 Lunnevads folkhögskola 7,3 0,1 7,4 34,8 1,0-6,4 0,0 7,4 Naturbruksgymnasiet Östergötland -11,4-3,3-14,7 160,3-4,8 10,0 0,0-14,8 Resurscentrum i Östergötland 7,4 4,8 12,2 259,2 7,8-4,4-12,2 0,0 Finansförvaltningen 939,4 465, , ,9-287, ,7 Summa 789,6 141,6 931,2 0,0 931,2 1

63 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS Regionstyrelsen Ekonomisk handlingsplan för 2018 inklusive produktionsenheternas åtgärdsplaner I finansplanen för fastställdes Region Östergötlands behov av effektivisering för procent resultatförbättringskrav för samtliga verksamheter och regionstyrelsen, motsvarande 130 miljoner kronor Ytterligare 137 miljoner kronor för gemensamma och övergripande områden Under hösten aviserade flera produktionsenheter en försämrad ekonomi. Efter att regiondirektör och ekonomidirektör haft genomgång med respektive produktionsenhet var bedömningen att produktionsenheterna inte skulle klara den i finansplanen godkänd resultatnivån för 2018, utan att denna försämrats med 54 miljoner till minus 124 miljoner kronor. Regionstyrelsen beslutade i december (Regionstyrelsens årsbudget inklusive produktionsenheternas verksamhetsplaner 2018, RS ) om en aktualiserad ekonomi för Försämringen på 54 miljoner kronor möttes till del av högre statsbidrag för läkemedel, 25 miljoner kronor, samt en justering av reservering inom finnasförvaltning på 10 miljoner kronor. Resterande 19 miljoner riktades mot styrelse och nämnder. Totalt resultat för regionen var oförändrat 135 miljoner kronor. Regionstyrelsen beslutade att ge regiondirektören i uppdrag att återrapportera handlingsplaner inklusive konsekvensanalys, ta fram en aktualiserad ekonomi för 2018 inkluderat en plan för behov av åtgärder/effektiviseringar motsvarande 137 miljoner kronor samt en plan för fördelning av 19 miljoner kronor riktade mot styrelse och nämnder. Produktionsenheternas resultat för 2017 blev 102 miljoner kronor sämre än helårsbedömning 08 och i relation till förutsättningarna i Finansplanen. Det har resulterat i att produktionsenheternas behov att åtgärder uppgår till 220 miljoner kronor för att nå godkänd budgetnivå på minus 124 miljoner kronor. Åtgärdsplanerna summerar till 331 miljoner kronor för I åtgärdplanerna finns också hänsyn taget till nya behov att finansiera Föreligger förslag till ekonomisk handlingsplan för 2018 inklusive produktionsenheternas åtgärdsplaner samt förslag på riktade åtgärder till styrelse och nämnder på sammanlagt 19 miljoner kronor. Ärendet beskrivs i sin helhet i ledningsstabens skrivelse av den 2 mars 2018.

64 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t fastställa Ekonomisk handlingsplan för 2018 inklusive produktionsenheternas åtgärdsplaner, a t t ge regiondirektören uppdrag att verkställa Ekonomisk handlingsplan för 2018 inklusive produktionsenheternas åtgärdsplaner, a t t hälso-och sjukvårdsnämnden beräknar ett resultat på 11 miljoner kronor vilket återrapporteras i helårsbedömning 04 a t t trafik och samhällsplaneringsnämnden beräknar ett resultat på 8 miljoner kronor vilket återrapporteras i helårsbedömning 04 samt a t t uppdra till regiondirektören att löpande återrapportera resultatet av handlingsplanens åtgärder i ordinarie delårsrapportering Krister Björkegren Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör

65 1/8 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS Regionstyrelsen Ekonomisk handlingsplan för 2018 inklusive produktionsenheternas åtgärdsplaner Inledning I finansplanen för fastställdes Region Östergötlands behov av effektivisering för procent resultatförbättringskrav för samtliga verksamheter och regionstyrelsen, motsvarande 130 miljoner kronor Ytterligare 137 miljoner kronor för gemensamma och övergripande områden Under hösten aviserade flera produktionsenheter en försämrad ekonomi. Efter att regiondirektör och ekonomidirektör haft genomgång med respektive produktionsenhet var bedömningen att produktionsenheterna inte skulle klara den i finansplanen godkänd resultatnivån för 2018, utan att denna försämrats med 54 miljoner till minus 124 miljoner kronor. Regionstyrelsen beslutade i december (Regionstyrelsens årsbudget inklusive produktionsenheternas verksamhetsplaner 2018, RS ) om en aktualiserad ekonomi för Försämringen på 54 miljoner kronor möttes till del av högre statsbidrag för läkemedel, 25 miljoner kronor, samt en justering av reservering inom finnasförvaltning på 10 miljoner kronor. Resterande 19 miljoner riktades mot styrelse och nämnder. Totalt resultat för regionen var oförändrat 135 miljoner kronor. Regionstyrelsen beslutade att ge regiondirektören i uppdrag att återrapportera handlingsplaner inklusive konsekvensanalys, ta fram en aktualiserad ekonomi för 2018 inkluderat en plan för behov av åtgärder/effektiviseringar motsvarande 137 miljoner kronor samt en plan för fördelning av 19 miljoner kronor riktade mot styrelse och nämnder. Produktionsenheternas resultat för 2017 blev 102 miljoner kronor sämre än helårsbedömning 08 och i relation till förutsättningarna i Finansplanen. Det har resulterat i att produktionsenheternas behov att åtgärder uppgår till 220 miljoner kronor för att nå godkänd budgetnivå på minus 124 miljoner kronor. Åtgärdsplanerna summerar till 331 miljoner kronor för I åtgärdplanerna finns också hänsyn taget till nya behov att finansiera SKLs långtidsbedömning av den ekonomiska utvecklingen visar att demografin vida kommer överstiga intäktsutvecklingen närmaste 20

66 2/8 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS årsperioden. Andelen invånare i arbetsför ålder minskar i förhållande till åldersgrupperna 0-19 år och 65 år och äldre. Samtidigt visar SKLs rapport Sveriges viktigaste jobb finns i välfärden att välfärdens behov av antalet anställda bedöms behöva öka med personer och ytterligare drygt personer för att kompensera pensionsavgångar mellan åren 2016 och De ekonomiska förutsättningarna och att tillgången på personal inte bedöms motsvara behovet ställer fordrar att på bred front genomföra omställningen till mer digitala arbetsformer och att förbättringar och förändringar bidrar till att resurser kan nyttjas mer effektivt. Strategi och satsningar framåt De nationella bedömningarna visar att behoven i offentlig sektor kommer öka mer än den förväntade intäktsökningen den kommande 20-årsperipoden. För Region Östergötland innebär det tre viktiga strategier Det regionala ledarskapet inom vilket Region Östergötland genom samverkan med både kommuner, näringslivet, universitetet och civilsamhället skapar förutsättningar för god tillväxt, goda livsvillkor och hållbart nyttjande av naturens resurser. Hälsa och vård i världsklass - där Region Östergötlands hälso- och sjukvårdssystem fortsätter att utvecklas med goda medicinska resultat och med gott omhändertagande och där universitetssjukvården är konkurrenskraftig och attraktiv ur ett nationellt perspektiv såväl ur forskningssynpunkt som sjukvårdssynpunkt. God ekonomisk hushållning bibehålla den goda och stabila ekonomiska bas som byggts upp under många år samt skapa förutsättningar att möta de demografiska utmaningarna och ta ansvar för kommande generationer. I den strategiska treårsplanen formuleras mål och satsningar på en rad olika områden för att nå de övergripande målen. Det handlar både om lång- och kortsiktiga mål. I december 2016 fattade regionstyrelsen beslut om en övergripande plan för hållbar verksamhet. Ständiga förbättringar är ett av Region Östergötlands framgångsrika koncept. Det är djupt förankrat i all verksamhet och kommer fortsatt vara en central del i arbetet. De långsiktiga strategierna i den strategiska treårsplanen ligger fast. Fem områden som förtjänar att lyftas fram särskilt är: Hållbar ekonomi och verksamhet Strategierna i Regionstyrelsens beslut om den övergripande planen för hållbar verksamhet ligger fast. Arbetet genomförs i en form av programarbete där olika områden involveras. Områdena karaktäriseras av

67 3/8 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS att de spänner över flera produktionsenheter och områden och är gemensamma resurser har arbetet haft störst fokus på vårdplatser och operationskapacitet kommer arbetet inkludera fler områden, till exempel BI (business intelligence). Nära vård Ett av framtidens viktigaste utvecklingsområden är utvecklingen av den nära vården. I samverkan mellan kommuner, primärvård och sjukhusvård finns en stor potential att utveckla vårdformerna närmare patienter och anhöriga i syfte att skapa trygghet och vård på rätt vårdnivå. Ny teknik kommer vara en viktig del i de utvecklade vårdformerna. Patientsäkerhet Resultaten inom patientsäkerhetsområdet har sviktat de senaste åren. Antalet vårdrelaterade infektioner (VRI) har ökat. Det har framför allt medfört ökat patientlidande men också längre vårdtider som i sin tur försämrar möjligheterna att nyttja vårdkapaciteten effektivt. Utvecklingen måste vändas. Standardiserad metodik och tydligare uppföljning ska bidra till det. Digitalt först En av framtidens viktigaste omställningar handlar om att digitalisera arbetsuppgifter och mötesformer. Flera utredare, däribland Göran Stiernstedt, lyfter fram digitaliseringen som den största möjliggöraren för att kunna möta de framtidautmaningarna kring både kompetensförsörjning och finansiering av hälso- och sjukvård. Ledarskap och kompetensförsörjning Ledarskap och kompetensförsörjning är en av förutsättningarna för att skapa en hållbar verksamhet både på kort sikt och lång sikt. En central del i ledarskapet är att som chef och ledare visa organisationen och medarbetarna riktning och skapa förutsättningar för både chefer och medarbetare att utföra sina uppdrag. En annan förutsättning för att möta de framtida utmaningana strategisk kompetensförsörjning och att uppgiftsväxling sker (Rätt använd kompetens). Vårdanalys har i sin rapport Visa vägen i vården ledarskap för stärkt utvecklingskraft beskrivit vad hälso- och sjukvårdens chefer behöver för förutsättningar och kompenens. Det sammanfattas i fyra punkter; leda i komplexitet, leda andra ledare med stor egen autonomi, leda i och för förbättring och förändring samt leda för ökad personcentrering. Åtgärdsplan Handlingsplanerna som redovisas för 2018 omfattar både åtgärder på kort sikt, regionövergripande åtgärder samt produktionsenheternas åtgärder. De

68 4/8 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS regionövergripande åtgärderna omfattar all verksamhet inklusive nämndernas. Regionövergripande åtgärder Åtgärder på kort sikt I Finansplanen ligger ett uppdrag om 1 % effektivisering för verksamheten. Verksamhetens konkretisering är inarbetade i åtgärdsplanerna. Nämndernas åtagande fördelas enligt följande: RS: I Finansplanen är RS resultatkrav satt till 2 miljoner kronor. Resultatkravet konkretiseras genom att Ledningsstaben effektiviseras med motsvarande belopp. HSN: Genom en översyn av ersättningar och planerade satsningar leverera ett överskott på 11 miljoner kronor. TSN: Genom att nämnden justerar ersättningen till kollektivtrafiken under 2018 leverera ett överskott på 8 miljoner kronor. RUN: Oförändrat resultat. Ytterligare övergripande åtgärder fordras för att möta upp det ökade gapet. Förtydliga planen för att snarast öka takten av omställningen till digitala arbetssätt. Se över och prioritera centrala uppdrag och projekt i syfte att enbart fokusera på de som stödjer kärnverksamheten samt vara restriktiv med nya uppdrag Se över administrativa processer och arbetssätt i syfte att förenkla olika delar av processerna samt säkerställa hela kedjan mellan ledningsstab, centrum för verksamhetsstöd och utveckling och övriga produktionsenheter Se över tidigare fattade beslut som ännu ej effektuerats i syfte att värdera om arbetet kan förskjutas eller om beslutet kan omprövas Den ekonomiska utveckling det sista tertialet 2017 innebär att åtgärder måste vidtas för att dämpa kostnadsutvecklingen på kort sikt. Det innebär åtgärder som får mer eller mindre omedelbar effekt i resultatet. De åtgärder som genomförs är: Anställningsstopp för administrativ personal i samtliga produktionsenheter Fortsatt stark restriktivitet för anställning i övrig verksamhet, anställning endast i 24/7-verksamheten samt översyn av tidsbegränsade anställningar Minska bemanningsföretagen Minska övertid

69 5/8 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS Översyn investeringar Inköpsrestriktivitet samt återhållsamhet kring konferenser och utbildning Produktionsenheternas åtgärdsplaner Produktionsenheternas handlingsplaner redovisas i bilaga 1. Regiondirektören har granskat de inskickade planerna och de delas in i två delar, dels gemensamma åtgärder och dels i produktionsenheternas åtgärder. Ingen av åtgärderna fordrar beslut av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsledningsgruppen har i sin beredning identifierat åtgärder som får påverkan på andra verksamheter utanför den produktionsenhet som genomför åtgärden. Gemensamma åtgärder och konsekvenser ska hanteras inom den etablerade S-T-O-modellen, det vill säga den arbetsmodell som är skapad inom arbetet med hållbar verksamhet för hantering av gemensamma resurser. Gemensamma åtgärder Jourcentral med utökat uppdrag De senaste åren har antalet sökande på regionens akutkliniker ökat markant. Ökningen ses främst inom den patientgrupp som i första hand bör omhändertas i primärvården. En möjlighet att förbättra tillgängligheten, öka patientsäkerheten och skapa bättre patientflöden är att inrätta jourcentraler med utökat uppdrag, det vill säga jourcentraler med verksamhet dag och kvällstid veckans alla dagar. Akut sökande primärvårdspatienter omhändertas därmed inom rätt vårdnivå. Därutöver skapas en tydlig samverkan mellan primärvården och sjukhusen. Ett ärende ska tas fram av Närsjukvården i öster, centrala och väster tillsammans med primärvårdscentrum och Barn- och Kvinnocentrum. Ärendet ska belysa såväl processbeskrivning som ekonomi, lokalförändringar och eventuella investeringar samt ta fram förslag till benämning. Vårdplatsarbete Fortsatt arbete med den strategi och målsättning som formulerats i Hållbar verksamhet. Målsättningen rätt patient är i rätt säng. Det innebär ett mer effektivt nyttjande av vårdplatser och ska leda till att satellitplacerade patienter minskar. Målet ska uppnås genom att minska sårbarheten kring små enheter och en omfördelning mellan de olika specialiteterna. Operationskapacitet Fortsatt arbete med den strategi och målsättning som formulerats i Hållbar verksamhet. Målsättningen är fler operationer per krona vilket förutsätter en

70 6/8 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS effektivare produktionsplanering av operationskapaciteten. Målet ska uppnås genom att planeringen utgår från en gemensam väntelista till operation som ger förutsättningarna för planering av operationssalar, operatörer och operationslag. Patientsäkerhet Region Östergötland har otillfredsställande resultat inom områden som är direkt kopplade till patientsäkerheten. Under Patientsäkerhetsåret 2018 görs en kraftsamling för att gemensamt förbättra resultaten. Vårdrelaterade infektioner och trycksår ger försämrad vårdkvalitet och orsakar patienterna ett stort lidande som i de flesta fall hade kunnat undvikas. Vårdskadorna bidrar även till vårdplatsbrist och utlokalisering av patienter som i sin tur ökar risken för nya vårdskador. Produktionsenheternas åtgärder Sammantaget summerar produktionsenheternas åtgärdsplaner på 331 miljoner kronor för Det försämrade årsresultatet 2017 har beaktats i handlingsplanerna. Planerna är framtagna så att produktionsenheterna ska kunna nå respektive budgetmål för Bilaga 1 innehåller samtliga produktionsenheters åtgärder inklusive beskrivning och konsekvensbedömning. Huvuddelen av åtgärderna är av den karaktär att produktionsenheten självständigt kan verkställa dem och de är markerade med Nej i kolumnen Behov av centralt beslut. Övriga som är markerade med Ja fordrar beslut av regiondirektören. Bedömningen är att ingen åtgärd fordrar beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden Hjärt- och medicincentrum Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Diagnostikcentrum Katastrofmed centrum i Östergötland 1 Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Sinnescentrum Primärvårdscentrum Närsjukvården i Finspång Närsjukvård i centrala Östergötland Närsjukvård i östra Östergötland Närsjukvård i västra Östergötland Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Folktandvården Ej produktionsenhetsspecifik Totalsumma

71 7/8 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS Hjärt och medicincentrum har identifierat åtgärder om totalt 39 miljoner kronor för Bland annat märks restriktivitet vid tillsättande av vakanser samt arbete med att säkerställa att tillgänglighetsmålen uppnås. Barn- och kvinnocentrum har ett behov på åtgärder på totalt 13 miljoner kronor för Av dessa är fem miljoner kronor planerat att lösas genom att reducera kostnader för hyrpersonal. Diagnostikcentrum har åtgärdsplaner på 20 miljoner kronor för Sju miljoner kronor av de 20 härrörs till personalkostnadssidan. Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård har identifierat åtgärder om cirka 19 miljoner kronor. Upphandling av ortopedtekniska tjänster förväntas ge sex miljoner kronor Sinnescentrum har det största behovet av åtgärder (84 miljoner kronor) Cirka 30 miljoner kronor beror på extraordinära poster/engångskostnader 2017 avseende köpt vård, dessa kostnader förväntas inte uppstå I övrigt märks åtgärder kring restriktivitet vid tillsättande av vakanser och förbättringsarbeten på kliniknivå. Inom Primärvårdscentrum lyfts framförallt arbete kring effektivisering av läkemedelskostnader fram, cirka 10 miljoner kronor av totalt 12 miljoner kronor i åtgärdsplanerna återfinns inom läkemedelsområdet. Närsjukvården i centrala Östergötland har ett behov av cirka 46 miljoner kronor i åtgärdsplaner Cirka sex miljoner var poster av engångskaraktär I övrigt avser det flesta åtgärdsplanerna påverkan på personalkostnader samt ett gemensamt övergripande arbete gällande Jourcentral med utökat uppdrag. Närsjukvården i östra Östergötland hade ökade kostnader under slutet av 2017 inom främst akutsjukvården och psykiatrin. Behovet för 2018 uppgår till 57 miljoner kronor vilket det finns motsvarande åtgärdsplaner för. En stor del av effektiviseringsbehovet handlar om att anpassa verksamhet till vårdvalet inom psykiatrin, men också det gemensamma arbetet med Jourcentral med utökat uppdrag för att minska inflöde till akutmottagningen. Närsjukvården i västra Östergötland har identifierat åtgärder om cirka 10 miljoner kronor, detta ska främst lösas genom lägre personalkostnader och reducerade kostnader för hyrläkare. Den administrativa produktionsenheten Centrum för verksamhetsstöd och utveckling har en budget 2018 på +30 miljoner kronor. Kostnader på personal och utbildningssidan ska hållas nere och effektiviseringar inom fastighet- och IT-verksamheten ska ske.

72 8/8 Ledningsstaben Åsa Hedin Karlsson Dnr: RS Katastrofmedicinskt centrum, Närsjukvården i Finspång och Folktandvården har planerade åtgärder för sammantaget åtta miljoner kronor för att minska kostnader (eller öka intäkter) 2018 och framåt. Aktualisering av ekonomi 2018 Genom den strategi och handlingsplan som anges ovan inklusive åtgärdsplaner för produktionsenheterna är bedömningen att regionen ska klara resultatet på 135 miljoner kronor för Godkänd budget för produktionsenheterna inklusive nämnder och styrelse är minus 105 miljoner kronor. Då har åtgärder riktade mot styrelse och nämnder motsvarande 19 miljoner kronor räknats in. Skatteprognosen i december visade en förbättring vad gäller skatteunderlagets utveckling och skatteintäkterna för regionen bedömdes bli 90 miljoner bättre än nivån i finansplanen. En uppdaterad prognos i februari visar att arbetade timmar under 2017 inte ökat i den takt som prognostiserats. Detta påverkar såväl slutlig skatt för 2017 som skatteintäkterna för Enligt prognosen i februari kommer skatteintäkterna före regionen vara oförändrade i jämförelse med finansplanen och påverkar därmed inte den ekonomin för I finansplan finns utöver åtgärderna, som riktas direkt mot produktionsenheterna, ett uttalat behov av åtgärder/effektiviseringar motsvarande 137 miljoner kronor. De centrala åtgärder som vidtas, vilka beskrivs i avsnittet kring regionövergripande åtgärder, kommer att reducera kostnader. Omfördelningar kan behöva göras under året beroende på hur de centrala åtgärderna slår mellan centrum. Generellt gäller att nya beslut om satsningar måste vägas mot den allmänna ekonomiska situationen. En ny skatteprognos presenteras i april som kan påverka de ekonomiska förutsättningarna.

73 Åtgärdsplaner per produktionsenhet och år, belopp i kronor Bilaga 1 Hjärt- och medicincentrum Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Effekter av VRI-arbete RÖ-övergripande och lokala åtgärdsprogram Ökad patientsäkerhet NEJ Minskade projektkostnader Neddragning av avsatt budget för centrumövergripande projekt Minskad möjlighet till utvecklingsstöd NEJ Minskat köp av hjärtoperationer utomläns Thorax-kärlkliniken har köpt hjärtoperationer i Örebro under två år för att Patienterna får vård i tid och i Östergötland NEJ hålla tillgängligheten och pga ökat behov. Kliniken planerar att effektivisera genom ökad produktivitet och egen kapacitet. Minskat övertidsuttag Genom ny schemaplanering och viss utökad grundbemanning minskar Bättre arbetsmiljö. Ökad patientsäkerhet NEJ övertidsuttaget Minskning hyrpersonal Minska hyrpersonal genom att tillsätta egen personal Bättre arbetsmiljö. Ökad patientsäkerhet NEJ Minskning utlokaliserade patienter Återöppna egna vårdplatser Bättre arbetsmiljö. Ökad patientsäkerhet NEJ Restriktivitet investeringar, lägre avskrivningskostnad än planerat Förskjuta investeringar där det är möjligt under Lägre Kan bli högre driftskostnader pga reparationer NEJ investeringsnivå under 2017 ger lägre avskrivningar Restriktivitet vakanstillsättningar, personalkostnad Vi går in i 2018 med en lägre personalkostnadsnivå än planerat och Risk för arbetsmiljöproblem och tillgänglighet NEJ kommer att vara restriktiva när det gäller vakanstillsättningar och nyrekryteringar. Dock prioritera 24/7. Restriktivitet vid införande av nya läkemedel och översyn av befintliga Restriktivitet vid införande av nya läkemedel och översyn av befintliga Begränsad ökning av läkemedelskostnader NEJ Tillgänglighetsmålen ska uppnås Tillgänglighetsmålen ska uppnås Patienter får vård i tid NEJ Upphandlingar läkemedel Upphandlingar läkemedel Lägre läkemedelskostnader NEJ Upphandlingseffekter op/medicinskt material Effekt av redan utförda upphandlingar och nya upphandlingar under året. Lägre priser och materialkostnader NEJ Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Hjärt- och medicincentrum Summa Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Digitalisering Uttnyttja ny teknik Effektivare möten med patienterna NEJ Helgsamverkan 24/7 Minska antalet vårdplatser under helgerna JA Jourcentral med utökat uppdrag - akutflödet inom barnakuterna minskar Tar endast hand om patienter på "rätt nivå" Skarp tillämpning av Östgötafakta även kvällar/ nätter Hänvisar patienter till sin vårdcentral / jourcentral med utökat uppdrag ytterligare ca / år. Viss risk att svårare patieter "missas" ffa nattetid JA Minska antal VRI Främst inom neonatal och Gyn Aktivt arbete med kvalitet NEJ Minskning av hyrpersonal Anställa egen personal Minska bemaningsföretag NEJ Poängmodell översyn Endast ob ersättning inom Region Östergötland Avsluta alla erättningsmodeller inom regionen JA Produktions- och kapacitetsplanering all öppenvård Produktionsstyrning ÖV läkare, sjuksköterska, paramedicinsk personal Skapa mer direkttid till patient NEJ Ta hem all utomlänsvård gynekologi Operera på upphandlad enhet i Östergötland Inte skicka patienter till andra sjukhus utanför Östergötland JA Generell rationalisering Värdera varje vakans NEJ Barn- o kvinnocentrum i Östergötland Summa

74 Diagnostikcentrum Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Ersättning endovaskulär jourlinje Ny jourlinje ersätter "scoutjour" vilket innebär att ersättning utgår från HSN Beslut taget HSN (Totalt 2,5 mkr men ej full drift och delas med HMC) Kostnader för serviceavtal och förbrukningsmaterial Omförhandling av serviceavtal till en lägre nivå där detta anses vara motiverat. Samla serviceavtal för de större leverantörerna. Omförhandling av reagensavtal utefter volym och utifrån omvärldanalys Ambitionen är att sänka avtalskostnader motsvarande 4 Mkr jämfört med 2017 och för befintliga avtal NEJ Bilaga 1 Minska köer till "normalnivå" Ökad produktion 2018 motsvande 1 veckas produktion för att minska köer del av DC "way of working" projekt Minska köer/väntetider till "normalnivå" MR 0,5 Mkr ökade intäkter DT 0,5 Mkr ökade intäkter Del av DC "way of working" projekt Ny prissättning enligt riksgenomsnitt Ny prissättning enligt riksgenomsnitt Ökade intäkter jämfört med 2017 Personalkostnader "DC way of working" Projekt för produktionsstyrning. Reducering av personalkostnadsökningen till 4% inkl löneökningar (5,8% 2017). Budgeten reducerad med 7 Mkr vad gäller personalkostnadsposterna NEJ NEJ Beslut taget RSL NEJ Katastrofmed centrum i Östergötland Diagnostikcentrum Summa Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Ej återbesätta tillfälliga vakanser KMC har under 2018 en föräldraledig person under 7 månader och en NEJ person helt tjänstledig 10 månader. Mindre aktiviteter inom IMP IMP har halverat kostnaden för Nepal projektet samt minskat antal sjuksköterskor som får åka till Kenya från BKC Konsekvenser för Nepal blir det att en resa ställs in och man reser endast till hösten För BKC blir konsekvenserna att mindre kurser hålls i Kenya eftersom det blir mindre sjuksköterskor NEJ Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Katastrofmed centrum i Östergötland Summa Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Dagkirurgi US Egna operationssalar med egen personal. Minskad köpt vård, utförs billigare i egen regi NEJ Minskade VRI och minskade vårdskador Fokus omvårdnadskvalitet Högre kvalitet, förbättrad tillgänglighet och billigare vård NEJ O-huskluster Minskade kostnader för satellitvård. Bättre patientomhändertagande, säkrare vård och minskade kostnader NEJ Upphandling ortopedtekniska tjänster Nytt avtal med samma leverantör Lägre kostnad per tjänst NEJ Vårdprocessförbättrande åtgärder Produktionsplanering, RAK, flödesoptimering, Fast track/ Rapid recovery/minimalinvasiv kirurgi, ökad dagkirurgi Bättre flöden och lägre kostnader NEJ Centrum för kirurgi ortopedi och cancervård Summa

75 Sinnescentrum Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Avtalstrohet upphandlingar SC har pågående arbete för att öka andelen köp inom ramen för gällande avtal. Dessutom pågår ett arbete för att förbättra processen kring upphandlingar. Ansvarig för båda dessa är inköpsstrateg. Lägre kostnader med oförändrad produktion och patientnytta NEJ Finansiering köpt vård i form av tillgänglighetssatsning HSN Riktad remittering av patienter inom 4 nyckelområden Kopplat till aktiviteten avseende Tillgänglighet Förbättringsarbete kliniknivå (diverse utb mm) Det samlade resultatet av Sinnescentrums budgetprocess ute i verksamheten. En stor mängd mindre åtgärder som identifierats under processen Ska ske med oförändrad eller ökad produktion och därmed bidra till ökad produktivitet NEJ Förbättringsarbete kliniknivå (förskjutning preparat patentutg mm) Förbättringsarbete kliniknivå (huvudsakligen vakanshållning) Förbättringsarbete kliniknivå (ändrad användning mtrl) Det samlade resultatet av Sinnescentrums budgetprocess ute i verksamheten. En stor mängd mindre åtgärder som identifierats under processen Det samlade resultatet av Sinnescentrums budgetprocess ute i verksamheten. En stor mängd mindre åtgärder som identifierats under processen Det samlade resultatet av Sinnescentrums budgetprocess ute i verksamheten. En stor mängd mindre åtgärder som identifierats under processen Ska ske med oförändrad eller ökad produktion och därmed bidra till ökad produktivitet. Ska ske med oförändrad eller ökad produktion och därmed bidra till ökad produktivitet. Ska ske med oförändrad eller ökad produktion och därmed bidra till ökad produktivitet NEJ NEJ NEJ Klusterbildning Sluten vård Här avses det arbete som pågår avseende Sinnescentrums sluten vård. Ett Kan leda till minskade möjligheter att ta emot satellitpatienter. SC arbetar dock för JA beslutsunderlag kommer vara klart i närtid. Frågan har beretts under större att kunna ta ett fortsatt stort sidledsansvar. Åtgärden förutsätter oförändrad delen av På grund av bland annat lokalfrågor kommer detta inte ge patientsäkerhet. någon effekt under Minskad Hyrbemanning Minskade kostnader för hyrbemanning. Ska uppnås genom rekrytering och Förbättrad kontinuitet och förbättrade planeringsförutsättningar NEJ vidareutbildning Minskade intäkter HSN Rörlig avropsavtal avseende ögonläkemedel (Eylea och Lucentis) som 2017 Endast ekonomisk effekt NEJ gav drygt 16 Mkr ersätts av fast ersättning på 4 Mkr. Minskade kostnader köpt vård Som tidigare nämnts innebar 2017 mycket höga kostnader för köpt vård. SC Kopplat till pkt NEJ landade på drygt 50 Mkr. Ett normalår beräknas till 18 Mkr. För 2018 kommer dock vissa satsningar inom ögonområdet vara nödvändiga. Tillgänglighet SC har stort fokus på tillgängligheten. Under senare delen av 2017 genomfördes stora satsningar på såväl rekryteringar som remitterad vård. Under 2018 räknar SC med att öka den egna produktionen. Bedömningen är att tillgänglighetsmålen kan uppfyllas till 65 %. Vardagsbesparingar Ökad intäkter operation och utomregional vård Ökad personalrestriktivitet Utökade målsättning utöver ovanstående för ett antal områden såsom resor, hotellnätter, VRI, Trycksår Ökad produktion för operationsverksamheten samt utökad utomregional vård Mer strikt bedömning av personalbehov där utökningar i princip inte är möjliga annat än inom vissa nyckelområden. För övriga ska alla personalbehov även ersättningsrekryteringar hanteras restriktivt. Förbättrad tillgänglighet ger ökad patientnytta och minskat behov av köpt vård. Detta kräver dock vissa ökade kostnader. Dessa två delar beskrivs i separata punkter NEJ Förbättrad patientkvalitet NEJ Bättre tillgänglighet till operation. Stärka US ställning inom rikssjukvård NEJ Ska ske utan konsekvenser för verksamheten NEJ Bilaga 1 Ökade kostnader tillgänglighet Ovanstående satsningar har krävt rekryteringar under hösten Dessa får helårseffekt under Dessutom krävs en viss ökning av verksamhetsrelaterade kostnader Kopplat till pkt NEJ Sinnescentrum Summa

76 Primärvårdscentrum Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Effektivisering laboratoriekostnader From våren 2018 kommer PVC vid varje chefsmöte jobba med uppföljning inom olika områden, bla ekonomi. Laboratoriekostnader är ett sådant område som kommer att följas särskilt noga. För att komma djupare i diskussionerna och även hitta rätt åtgärder kommer en arbetsgrupp gällande laboratoriekostnader att tillsättas. De ska jobba både med ett kvalitativt men även ekonomiskt förhållningssätt. Utifrån vad uppföljning, jämförelser mellan enheter, diskussioner i chefsgruppen samt vad arbetsgruppen kommer fram till förväntas varje enhet inom PVC vidta de åtgärder som krävs för att uppnå avsedd effekt gällande laboratorieprovtagning. Detta kommer att följas upp regelbundet NEJ Bilaga 1 Effektivisering läkemedelskostnader Effektivisering röntgenkostnader From våren 2018 kommer PVC vid varje chefsmöte jobba med uppföljning inom olika områden, bla ekonomi. Läkemedelskostnader är ett sådant område som kommer att följas särskilt noga. För att komma djupare i diskussionerna och även hitta rätt åtgärder kommer en arbetssgrupp gällande läkemedel att tillsättas. De ska jobba både med ett kvalitativt men även ekonomiskt förhållningssätt. From våren 2018 kommer PVC vid varje chefsmöte jobba med uppföljning inom olika områden, bla ekonomi. Röntgenkostnader är ett sådant område som kommer att följas särskilt noga. För att komma djupare i diskussionerna och även hitta rätt åtgärder kommer en arbetsgrupp gällande rötgen att tillsättas. De ska jobba både med ett kvalitativt men även ekonomiskt förhållningssätt. Utifrån vad uppföljning, jämförelser mellan enheter, diskussioner i chefsgruppen samt vad arbetssgruppen kommer fram till förväntas varje enhet inom PVC vidta de åtgärder som krävs för att uppnå avsedd effekt gällande läkemedelsförskrivning och öka läkemdelsnettot (Intäkter för läkemedel - kostnader för läkemedel). Detta kommer att följas upp regelbundet. Utifrån vad uppföljning, jämförelser mellan enheter, diskussioner i chefsgruppen samt vad arbetsgruppen kommer fram till förväntas varje enhet inom PVC vidta de åtgärder som krävs för att uppnå avsedd effekt gällande röntgen. Detta kommer att följas upp regelbundet NEJ NEJ Närsjukvården i Finspång Primärvårdscentrum Summa Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Begränsad ersättning av personal vid korttidsfrånvaro Ersätter korttidsfrånvaro med vikarier i mindre omfatting Kostnaden för personalfrånvaron blir lägre NEJ Minska kostnaden för Köpt tjänst Effektiviserade administrativa processer NEJ Minska medel för personalvård Planerad lunch-lunch aktivitet för 200 medarbetare blir istället en NEJ heldagsaktivitet Minskade personalkostnader Inte tillsätta allt tjänsteutrymme som finns inom Kliniken när det gäller befintligas yrkeskategorier Ledigheter kommer i större utsträckning att styras/prioriteras NEJ Reducera personalkostnader Inte tillsätta allt tjänsteutrymme som finns inom VC Restriktivitet vid tillsättande av tjänster NEJ Öka intäktsidan Öka antalet listade på vårdcentralen Ökade intäkter i form av ACG NEJ Öka intäktsidan Öka antalet listade på vårdcentralen Ökade intäkter i form av ACG NEJ Närsjukvården i Finspång Summa Närsjukvård i centrala Östergötland Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Engångskostnader 2017 (uppstår inte 2018) Underskott primärvård, KortUS, fakturor hänförliga till NEJ Generell reducering 1 % Gäller generellt alla enheter och avser med service, läkemedel, medicinskt NEJ material, resor och kurser etc Göra om två MOA-platser till MAVA-platser NEJ Hyreskostnad Minskad hyreskostnad NSC stab NEJ Jourcentral med utökat uppdrag Minskade flöden till akutkliniken. Driftsstart höst JA Lagerförändring, engångskostnad (uppstår inte 2018) Högre omsättning av lagret Engångseffekt NEJ Minskade övertidskostnader NEJ Ökad leverans av akutläkare till LiM Leverera akutläkare till LiM (enligt uppdraget) och i och med det få lägre Även positivt för LiM (får en lönekostnad men blir av med kostnaden för hyrläkare) NEJ lönekostnader Ökad sjukvårdsproduktion - Ökade intäkter Produktionsplanering NEJ Ökning av produktion jämfört med sista kvartalet 2017 Produktionsplanering NEJ Översyn av bemanningasstruktur Optimal bemanning vårdlag NEJ Översyn läkemedel Köpa in apotekare NEJ Översyn läkemedel Översyn läkemedel. Ökade region- och utomlänsintäkter NEJ Översyn utförda tjänster hjälpmedel Ökade intäkter och minskade driftkostnader. Översyn av hjälpmedel Benämningen tidigare lite missvisande. Handlar om att Habiliteringen och Rörelse och hälsa ska se över förskrivningen av hjälpmedel, öka intäkter från utomlänspatienter. Anpassa, inte slentrianmässigt förskriva, restriktivitet NEJ Närsjukvård i centrala Östergötland Summa

77 Närsjukvård i östra Östergötland Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Akutläkare från US minskat behov läkare på medicinkliniken Akutläkare från US för ett bättre akutflöde på ViN JA Ett ökat arbete med digitalisering för att minska NEJ administrationskostnader samt smidigare patientarbete Förbättrad produktionsplanering NEJ Gemensam jour Psyk/Beroende en gemensam jour för psykiatrin och beroende NEJ Gemensam medicinbakjour på ViN NEJ Generell rationalisering Värdera varje vakans NEJ Jourcentral med utökat uppdrag för minskat inflöde till akutmottagningen Minskade flöden till akutkliniken. Driftsstart höst JA Minska beroendet av hyrpersonal på dialys Utbilda egna SSK på dialysen NEJ Minskad produktion psykiatrin/anpassning till vårdvalet Nyttja timanställda -> minskad övertid Förbättrat arbete med personalplanering lägre övertidskostnader NEJ Nå tillgänglighetsmål NEJ Nära vård/ LAH -> multisjuka kan få vård i hemmet NEJ Patientsäkerhet trycksår/vri/fallskador NEJ Randning ST-läkare US medicinfamiljen på ViN JA Restriktivitet konferenser, resor, logi NEJ Närsjukvård i östra Östergötland Summa Bilaga 1 Närsjukvård i västra Östergötland Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Ej bemanna vakanser, senarelägga rekrytering, mindre övertid, mindre Avvakta med bemanning av vissa vakanser. Vara mer selektiv vid beviljande Ökad belastning på befintlig personal NEJ utbildning/handledning av utbildning/handledning. Införa jourcentral med utökat uppdrag Färre patienter på akuten, fler patienter till primärvård JA Inte köpa vårdplatser MSK ej köpa vårdplatser på Aleris Ökad belastning på MSKs ordinarie vårdplatser NEJ Reducera hyrläkarkostnaderna Rekrytera läkare till psykiatrin NEJ Reducera hyrläkarkostnaderna Bemanna akuten med akutläkare Färre akutläkare på US JA Reducera kostnaderna för medicinsk service på akuten och inom psykiatrin Effektivisera lab- och röntgenrutiner. Intäkter på DC minskar NEJ Reducera utomlänskostnader Ta hem östgötar från andra län då antal vårdplatser kommer vara fler Ingen NEJ Övrigt bl a effektivare läkemedelshantering, restriktivare vid inköp, senarelagda investeringar NEJ Närsjukvård i västra Östergötland Summa

78 Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Bilaga 1 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Personalkostnader NEJ Översyn utbildningskostnader NEJ Översyn externa leverantörer NEJ Övrigt NEJ Centrum för verksamhetsstöd och utveckling Summa Folktandvården Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Minskad investeringstakt Avvakta investeringar där vi ser att vi kan göra detta utan negativa effekter NEJ på patientsäkerhet eller arbetsmiljö Minskade kostnader inom specialisttandvården Under första delen av 2018 kommer personalkostnaderna att vara lägre NEJ jämfört med tidigare planerat pga av främst föräldraledigheter. Under slutet av 2018 beräknas bemanningen åter att vara i nivå med planerat behov. Ökade intäkter för barn- och ungdomstandvård Antalet barn och ungdomar som Folktandvården ansvarar för inom ramen för LOV ökar. Detta är en effekt av - den demografiska utvecklingen - andelen barn och unga som väljer Folktandvården ökar - regeringens beslut om att utöka den fria barn- och ungdomstandvården till att även omfatta 20- till 22-åringar När andelen barn ökar (viken är en högt prioriterad grupp) får detta till följd att övriga lägre prioriterade grupper riskerar att inte få tillgång till vård i samma utsträckning som tidigare till följd av rådande rekryteringsläge av vårdgivare. Till 2019 när ytterligare en åldersgrupp (23-åringar) omfattas av den fria tandvården så kommer den positiva effekten som erhålls under 2018 att minska i omfattning NEJ Tillsammans med med de senaste årens arbete att ytterligare höja kvaliteten inom barn- och ungdomsarbetet parallellt med ett effektiviseringsarbete ger detta positiva effekter under 2018 Folktandvården Summa Ej produktionsenhetsspecifik Åtgärd (benämning) Mer utförlig beskrivning Konsekvens belopp 2018 belopp 2019 belopp 2020 Behov av centralt beslut (JA/NEJ) Förändrad arbetsmodell lab på VC Projekt med syftet att öka samverkan och uppnå ett effektivare reursutnyttjande mellan lab på VC och VC. I samband med detta avser DC att inför en "bättre" prismodell för den patientnära diagnostiken som kommer att ge rätt kostnad för resp VC. Modellen kommer att vara En minska personalstyrkan på Lab i primärvården då resuser samuttnytjas mer än vad som sker idag. Besparing är ännu inte definerad och avhängd nivån på samarbete som kan komma att uppnås. Besparingen kan komma att bli betydande om projektet löper enligt plan. Besparingen kommer inte påverka DC resultat utan besparingen JA transprant och ge resp VC en möjligt att anpassa utbud av lab.service efter kommer att fall ut i lägre kostnader för PV behov och utifrån en grundnivå. Ej produktionsenhetsspecifik Summa Totalsumma Region Östergötland

79 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Daniel Wäster Dnr: RS Regionstyrelsen Fastighetsinvestering lokalanpassning för röntgenutrustning i Seldingerenheten, Lab 1, Universitetssjukhuset, Linköping Seldingerenheten har tidigare uppdragit till CVU, Regionfastigheter, att genomföra förstudie samt projektering gällande lokalanpassning för utbyte av röntgenutrustning i Lab 1 samt ombyggnation av Lab 1 till hybridsal med LAF-tak. Syftet med ombyggnationen är att kunna behandla ökad volym av komplexa ingrepp på allt fler patienter inom såväl Hemodynamik/TAVI-verksamheten 1 som den kärlkirurgiska verksamheten. Ombyggnationen är en del i att labbtillgången för dessa verksamheter idag är begränsad. Installation av LAF-tak syftar till att minska belastning på befintliga hybridsalar inom Seldingerenheten. Hjärt- och medicincentrum har sedan tidigare fått regionstyreslens godkännande till investering i utrustning av Seldinger Lab 1. Färdigställande beräknas till kvartal 1, Ekonomi Investeringen uppgår till 9 miljoner kronor varav 1,5 miljoner kronor finns beslutat sedan tidigare. Hyresökningen år 2019 uppgår till 1,3 miljoner kronor. Hyresökningen är kommunicerad och förankrad med ledningen för Hjärt- och medicincentrum. Verksamhetens byggnadsberoende utrustning för att genomföra ovanstående uppgår till 2 miljoner kronor. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t ge CVU Regionfastigheter i uppdrag att genomföra ovanstående fastighetsinvestering inom en utgiftsram om 9 miljoner kronor. Krister Björkegren regiondirektör Åsa Hedin Karlsson ekonomidirektör Beslutet expedieras till: CVU Regionfastigheter Hjärt- och medicincentrum 1 TAVI avser kateterburen aortaklaff-implantation

80

81

82 Framskrivning Utfärdat av: Datum: Diarenr: Henrik Petersson FC Regionstyrelsen Seldingerenheten Lab 1, US Byggnadsinventarie (IC), Produktion Universitetssjukhuset i Linköping Byggnad: , Pl 11 Verksamhet: Hjärt- och medicincentrum, HMC Lab 1 PCI-akut rum. Projekt: Bakgrund Seldingerenheten har tidigare uppdragit till CVU, Regionfastigheter, att genomföra förstudie samt projektering gällande lokalanpassning för röntgenutrustning i Lab 1. Ombyggnaden avser ombyggnation av Lab 1 ( Pl 11) till hybridsal med LAF-tak. Syftet med ombyggnationen är att kunna behandla den ökade volym av komplexa ingrepp på allt fler patienter inom såväl Hemo/TAVI-verksamheten som den kärlkirurgiska verksamheten. Ombyggnationen är en del i att labbtillgången för dessa verksamheter idag är begränsade. Installation av LAF-tak syftar till att minska belastning på befintliga hybridsalar inom Seldingerenheten. Genomförande Utsedd projektledare genomför ombyggnation i enlighet med systemhandlingar i projekt (sammanfattas ovan under Bakgrund ). Ekonomi Kostnaden för att genomföra ovanstående uppgår totalt till kr. Kostnaden hanteras som en byggnadsinventarie, varav kr finns beslutat för tidigare genomfört projektskede, förstudie samt projektering, diarienummer FC Hyresökningen år 1 uppgår till kr, hyresökningen är kommunicerad och förankrad med ledningen för Hjärt- och medicincentrum. Avskrivningstiden är 10 år. Verksamhetens byggnadsberoende utrustning/inredning, VB, för att genomföra ovanstående uppgår till kr. Kostnaden är kommunicerad och förankrad med ledningen för Hjärt- och medicincentrum. Tider Färdigställande beräknas till kvartal 1, Dokument nr: Giltigt fr o m : Version: 8 Sida 1 / 2 2. Medarbetare

83 Framskrivning Bilaga Rapport efter förprojektering Lab 1 rev Beslut om investering Beräkning av årsvis ränta och amortering för investering IU Vb Investering utrustning VB Beräkning av årsvis ränta och amortering för investering Förslag till beslut Att ge uppdrag åt Regionfastigheter, att genomföra ovanstående byggnadsinventarie inom en kostnadsram om kr. Regionfastigheter Reine Sundell Fastighetschef Godkännes Krister Björkegren Regiondirektör Dokument nr: Giltigt fr o m : Version: 8 Sida 2 / 2 2. Medarbetare

84 Dokumentnamn Diarienr: Projekt pl 11 Omb Seldinger Lab FM centrum Utfärdat av: Peter Nilsson Datum Rev Rapport efter förprojektering Sida 1/6 Projektnummer: Projektnamn: pl 11 Omb Seldinger Lab 1 Datum: Rev: Beställare: Henrik Petersson Dokument nr: 0702 Version: 2 Giltig fr o m: Sida 1/6 3. Publik

85 Dokumentnamn Diarienr: Projekt pl 11 Omb Seldinger Lab FM centrum Utfärdat av: Peter Nilsson Datum Sida Rev /6 Innehåll 1 Inledning Behovsbeskrivning Ombyggnadsbehovet Lokalperspektiv Teknikperspektiv Lokalbehovsanalys Teknisk behovsbeskrivning Tidplan projektgenomförande Ekonomisk bedömning Bilagor... 6 Dokument nr: 0702 Version: 2 Giltig fr o m: Sida 2/6 3. Publik

86 Dokumentnamn Diarienr: Projekt pl 11 Omb Seldinger Lab FM centrum Utfärdat av: Peter Nilsson Datum Sida Rev /6 1 Inledning På Seldingerenheten genomförs kateterburen diagnostik och behandling av kranskärlssjukdom, strukturell hjärtsjukdom, kärlkirurgiska tillstånd, arytmier (inkluderande såväl pacemaker som ablationer) samt olika tillstånd som behandlas av radiologiska kliniken, exempelvis gallvägsdränage, punktioner, tumörembolisering mm. Inblandade kliniker är kardiologen, thorax-kärl, röntgen samt fysiologen. Pga. kraftigt ökade volymer av komplexa ingrepp på allt mer komplexa patienter inom såväl Hemo/TAVI-verksamheten som den kärlkirurgiska verksamheten är lab-tillgången idag begränsande. Projektorganisationen för förstudien: Verksamhetens kontaktperson, Marcus Gjerde. Projektledare från CVU, Peter Nilsson. Bit projektledare, under förprojekteringen, Joar Skott Konsultgruppen: A-Tengbom, K-WSP, VVS-ÅF, EL-Sweco. 2 Behovsbeskrivning Denna behovsbeskrivning avser kranskärlssjukdom (PCI-verksamheten) och strukturell hjärtsjukdom (Hemo/TAVI-verksamheten). För tillfället är väntetiderna inom PCI-verksamheten hanterbara men inom Hemo har vi vissa tillgänglighetsproblem. Lab 1 som hybridsal skulle också kunna minska behovet av att arbeta på lab 3 och där med frigöra tid för ingrepp i de kärlkirurgiska och radiologiska vårdprocesserna. Röntgenutrustning på lab 1 på Seldingerenheten ska bytas ut och samtidigt anpassa lokalen. Målet är att möjliggöra både PCI och Hemo/TAVI-ingrepp under adekvata betingelser avseende tekniska förutsättningar, vårdmiljö, hygien, arbetsmiljö etc. Idag är labbet anpassat enbart för PCI-verksamhet, salen ska bli en så kallad hybridsal. Hemo/TAVI-ingrepp är inte lämpligt på salen som den ser ut idag p.g.a. tekniska förutsättningar, vårdmiljö, hygien, arbetsmiljö etc. Dagens röntgenutrustning har nått sin tekniska livslängd. Tillgängligheten till dessa och andra komplexa ingrepp begränsas idag av brist på ändamålsenliga lokaler. Att inrätta ytterligare en hybridsal utöver den som finns idag innebär en anpassning till de ökade volymer av krävande ingrepp som sker på Seldingerenheten. 2.1 Ombyggnadsbehovet Ombyggnad av Lab 1 till en så kallad hybridsal med LAF-tak. Övriga rumsändringar enligt systemhandlingsritningar. Dokument nr: 0702 Version: 2 Giltig fr o m: Sida 3/6 3. Publik

87 Dokumentnamn Diarienr: Projekt pl 11 Omb Seldinger Lab FM centrum Utfärdat av: Peter Nilsson Datum Sida Rev / Lokalperspektiv Då lokalerna måste anpassas för att möjliggöra installation av den nya röntgenmaskinen så har verksamheten önskemål om att installera ett LAF-tak för att minska belastningen på befintliga hybridsalar på Seldingerenheten. Viss förvaringsmöjlighet utgår i labbet med tanke på att ventilationskanaler måste placeras i fyra hörn Teknikperspektiv Den svåraste utmaningen är att få plats med det nya LAF-taket och den ventilation som krävs samtligt som mer installationer och stålförstärkningar ska få plats i salen. Nytt ventilationsaggregat installeras på plan Lokalbehovsanalys Lokalanpassning för att möjliggöra installation av Discovery IGS 730. Hybridsal med LAF-tak. Anpassning av maneröverrum, sängväntrum och teknikrum. 2.3 Teknisk behovsbeskrivning Discovery IGS 730 angiografi systemet ger både extremt hög bildkvalitet och fullständig arbetsyta. Den unika mobila plattformen gör det möjligt att maskinen kan flyttas åt sidan, så att tvärvetenskapliga team kan slutföra förfaranden bekvämt, med fri tillgång till patienter. För att installation av den nya röntgenmaskinen ska vara möjlig krävs ny planlösning enligt förslag från A. Taket måste även anpassas för att uppnå minimihöjd enligt spec från GE. Nytt ventilationsaggregat behövs för att möjliggöra det nya labbet med LAF-tak, befintlig ventilation räcker inte. Det alternativ som har utretts är att placera aggregatet på plan 13. Nya ventilationskanaler behöver dras igenom plan 12 och kommer därmed påverka IVA på plan 12. Dokument nr: 0702 Version: 2 Giltig fr o m: Sida 4/6 3. Publik

88 Dokumentnamn Diarienr: Projekt pl 11 Omb Seldinger Lab FM centrum Utfärdat av: Peter Nilsson Datum Sida Rev /6 2.4 Tidplan projektgenomförande Kvarstående projekterings bedöms ta ca 1 till 2 månader. Viss osäkerhet gällande samordning med verksamhetens och GE:s utrustning kvarstår. Produktions bedöms ta ca 20 veckor. Montage och installation av GE:s och annan utrustning är uppskattad till 7 veckor. Under denna tid kan LAB 1 inte användas av verksamten. Ombyggnaden medför också att lab 2 inte kan nyttjas för verksamhet under ca 3 veckors tid. Tiden att hålla lab 2 stängt kan kortas till en vecka om kvälls och helgarbete används. Det sker i så fall mot en tilläggskostnad. Fler avbrott på media kommer störa användningen av övriga delar av planet. En preliminär tidplan är framtagen. Investeringsbeslut om genomförande fattas snarast dock senast under Q Bygghandlingsprojektering, inköp och produktionsplanering under Q Byggproduktionsstart maj 2018 Installation av GE:s och annan utrustning, samordnad provning, städning Om investeringsbeslut tas senare förlängs byggstart och sluttiden med motsvarande tid. Önskemål från verksamheten om byggstart i början av maj. Plus 20, plus 7 veckors byggtid. 2.5 Ekonomisk bedömning Byggnadsintegrerade verksamhetskostnader Vb: Kostnader som bygget hanterar men verksamheten bekostar, Vb: Kallelsesignalsystem, skåp, IT-nät, LAF-tak, HLR, gasutsug. Summa Vb: tkr. Byggkostnader: Kostnaden för bygg och installationsåtgärder bedöms uppgå till 9 miljoner kr. Då det i kalkyler finns ett antal antaganden och osäkerheter bedöms kostnaden från 6 miljoner till 10 miljoner. Kostnaderna för projektet är svåra att bedöma med anledning av att vårdverksamheten på planet ska vara i full drift under byggtiden. Byggprojektet kommer behöva visa stor hänsyn till mycket känslig verksamhet runt om byggområdet så som Seldinger, Neurofys med sömnlab och Fysiologiska kliniken. Osäkerheter och förutsättningar: I skrivande stund är förutsättningen att projektet genomförs med start maj Då kan samordning ske med den planerade ombyggnaden på plan 12. Om byggstart försenas kan kostnaden bli större p.g.a. att arbetet på plan 12 kommer bli mer omfattande. Projektet har inte erhållit slutgiltiga ritningar från GE, om information senare framkommer som avviker från tidigare uppgifter från GE kan det leda till längre projekttid och högre Dokument nr: 0702 Version: 2 Giltig fr o m: Sida 5/6 3. Publik

89 Dokumentnamn Diarienr: Projekt pl 11 Omb Seldinger Lab FM centrum Utfärdat av: Peter Nilsson Datum Sida Rev /6 kostnader. Kvälls, natt- och helgarbeten kommer troligt bli nödvändig, om det behövs i hög omfattning kan kostnaderna öka. Verksamhetskostnader: Övriga kostnader som inte ingår i bygget och inte i siffrorna ovan. Ex på sådana poster: Utrustning, möbler, GE:s maskin, hjälp till GE vid leverans eller driftsättning, pendlar, Operationslampa, skåpinredning. Indirekta kostnader som uppstår som konsekvens av bygget. 3 Bilagor Systemhandling A, K, E, VE, VS, Styr, daterad Dokument nr: 0702 Version: 2 Giltig fr o m: Sida 6/6 3. Publik

90 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Richard Widén Dnr: RS Regionstyrelsen Framtagande av Regional utvecklingsstrategi för Östergötland (RUS) - Arbetsprocess Bakgrund Regionstyrelsen beslutade i augusti att utarbeta en ny RUS för Östergötland och att ett förslag till processplan för arbetet skulle utarbetas under hösten. Under hösten har kommunernas roll i RUS-processen diskuterats med utgångspunkt i ett resonemang om betydelsen av att den regionala utvecklingsstrategin utarbetas i samverkan med andra aktörer för att kunna vara en kraftfull grund för utvecklingsarbetet hos regionens aktörer. Kommunerna och Region Östergötland har enats om att inleda en gemensam process med målet att utarbeta en RUS för Östergötland. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t tillsammans med länets kommuner utarbeta RUS för Östergötland i enlighet med den i bilagan föreslagna processen och processorganisationen Krister Björkegren Regiondirektör Åsa Hedin Karlsson Ekonomidirektör

91 PM 1/4 Ledningsstaben Richard Widén Dnr: RS Regional utvecklingsstrategi (RUS) för Östergötland Gemensam arbetsprocess Bakgrund Östergötlands län omfattas sedan av lag (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Region Östergötland har därmed det regionala utvecklingsansvaret och också ansvar för att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling samt att samordna insatser för genomförandet av strategin. Den nu gällande regionala utvecklingsstrategin för Östergötland har titeln Regionalt Utvecklingsprogram>2030 för Östergötland och kallas i korthet ofta RUP. Den antogs i maj 2012 av regionförbundet Östsams fullmäktige. Det regionala utvecklingsarbetet styrs också av förordning (2017:583) om regionalt tillväxtarbete. I den senaste revideringen av förordningen som trädde i kraft anges att den regionala utvecklingsstrategin ska vara en samlad och sektorsövergripande strategi för det regionala tillväxtarbetet i ett eller flera län och innehålla mål och långsiktiga prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet. Vidare ska strategin bidra till sektorsövergripande samverkan mellan länen och mellan aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Den ska ligga till grund för strukturfondsprogrammen inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning och inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, och beaktas när man tar fram andra regionala strategier och program. Den regionala utvecklingsstrategin utgör därmed grunden för det utvecklingsarbete som bedrivs av Region Östergötland, länets kommuner och andra aktörer för att skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Östergötland. Därmed är det också angeläget att den regionala utvecklingsstrategin är aktuell och väl förankrad bland aktörerna i länet. Sedan nuvarande RUP utarbetades har det skett stora förändringar både i Östergötland och i omvärlden. Det gäller till exempel den förändringskraft som digitaliseringens möjligheter skapar och betydelsen av den globala migrationen för samhällets utveckling.

92 PM 2/4 Ledningsstaben Richard Widén Dnr: RS Mot denna bakgrund beslutade regionstyrelsen i Region Östergötland vid sitt sammanträde att inleda en process för att utarbeta en ny regional utvecklingsstrategi för Östergötland. I arbetet med att utarbeta en processplan för RUS-arbetet har kommunernas roll i processen diskuterats med utgångspunkt i betydelsen av att den regionala utvecklingsstrategin utarbetas i samverkan med andra aktörer för att kunna vara en kraftfull grund för utvecklingsarbetet hos regionens aktörer. Behovet av att hitta en gemensam process förstärks också genom förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete som anger att Strategin ska utarbetas i samverkan med berörda kommuner, landsting samt länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter. Strategin ska förankras väl lokalt och regionalt. Även näringslivet och det civila samhällets organisationer i länet ska erbjudas möjligheter till samverkan Kommunerna och Region Östergötland har därför enats om att inleda en gemensam process med målet att utarbeta en RUS för Östergötland. Övergripande process En viktig utgångspunkt för arbetet är att skapa samsyn kring Östergötlands utmaningar och prioriteringar och att skapa gemensamma sätt att arbeta med utvecklingsfrågor av betydelse för Östergötlands utveckling. Därmed blir det också viktigt att i första fasen av processen föra en bred dialog om nuläget i Östergötland, dagens och morgondagens utmaningar och hur olika aktörer kan bidra till Östergötlands utveckling. Fas 2 fokuserar på formulering av gemensamma politiska mål och hhprioriterade insatser inom de viktigaste utvecklingsområdena för Östergötland. Bedömningen är att denna fas primärt inbegriper Region Östergötland och länets kommuner. Att identifiera relevanta indikatorer för att kunna följa upp länets utveckling är också en del av fas 2. Målet för fas 2 är en väl förankrad remissversion. I fas 3 sker remisshantering och därefter beslut. Därefter fortsätter det gemensamma arbetet för att möta länets utmaningar och genomföra prioriterade insatser i linje med RUS och andra gemensamma regionala strategier. Tidplan Den preliminära tidplanen innebär att 2018 i huvudsak ägnas åt att starta upp RUS-arbetet och genomföra fas 1.

93 PM 3/4 Ledningsstaben Richard Widén Dnr: RS Under 2019 vidtar fas 2. Givet att 2019 är första året i mandatperioden är bedömningen att delar av fas 1 behöver tas om i början av 2019 för att säkerställa att alla berörda har kunskap om RUS-processen syfte och mål. Bedömningen är att en remissversion av RUS bör kunna färdigställas under Därefter görs remisshantering av dokumentet under våren 2020 innan den fastställs av Region Östergötland. Nedan sammanfattas huvuddragen i RUS-processen: Gemensam processorganisation För att säkerställa en gemensam RUS-process är förslaget att Region Östergötland och länets kommuner inrättar en gemensam processorganisation för att planera och genomföra arbetet. Förslaget är att den befintliga samrådsstrukturen mellan Region Östergötland och kommunerna används och att respektive huvudmännen formulerar ett uppdrag kopplat till RUS-processen till samrådsrepresentanterna. Förslaget innebär att Samrådet för strategiska frågor som utgörs av såväl majoritets- som oppositionsföreträdare för kommunerna och Region Östergötland utgör politisk styrgrupp för arbetet. Vidare är förslaget att Ledningsgruppen för strategiska frågor utgör beredande tjänstemannagrupp. I ledningsgruppen ingår länets kommunchefer/-direktörer ingår tillsammans med regiondirektör och regionutvecklingsdirektör från Region Östergötland. Region Östergötland ansvarar för den operativa processledningen.

94 PM 4/4 Ledningsstaben Richard Widén Dnr: RS Nedan sammanfattas den gemensamma processorganisationen: