Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Beteendemedicinsk prevention och behandling
|
|
- Rickard Henriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Beteendemedicinsk prevention och behandling Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal externa experter anlitades för att ta fram arbetsdokumenten. Socialstyrelsen har använt dessa systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen som grund för slutsatserna i riktlinjerna. Här finns de sökord som använts vid litteratursökning och resultatet av granskningen i tabellform. A 2.4 Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Beteendemedicinsk prevention och behandling Tillståndet innebär att en person har behov av intervention för att bevara oral hälsa, förebygga sjukdom och/eller förhindra fortsatt sjukdomsutveckling Hög positiv effekt på munhygienbeteende och bättre effekt jämfört med rådgivande samtal med eller utan särskild uppföljning Måttlig evidensstyrka # Författare, år 1 Jönsson et al 2006 [1] Studiedesign 3 månader Patientpopulation N= år Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna konventionell munhygienbehandling client self-care commitment model Effektmått A Plack 0,59 0,33 RR 35 % p=0,002 0,59 0,25 RR 6 % p=0,002 Effektmått B - Gingivit 0,65 0,39 RR 34 % p=0,0001 0,73 0,38 RR 48 % p=0,0001 p=0.03 mellan grupperna Effektstorlek 0,14 mellan grupperna Effektstorlek 0,02 2 Jönsson et al [2] 1 år N= år konventionell munhygienbehandling individuellt utformat munhälsoutbildning (kognitiva beteendestrategier integrerad med icke-kirurgisk parodontalbehandling samt motiverande samtal) Global PlI ,31 RR 56 % 0,74 0,14 RR 81 % p<0.001 Global GI RR 46 % RR 77 % p<0.001 Effektstorlek 0,23 Effektstorlek 0,32 3 Little et al [3] (ingår i Renz et al. 4 månader N= år måttliga parodontala problem sedvanligt omhändertagande möten 90 min varje vecka i grupp, färdigbaseline uppföljning plack (%) baseline uppföljning gingival blödning (%)
2 2007) [4] hetsträning, hälsoinriktning, instruktioner utifrån motiverande samtal p<0,002 mellan grupperna Effektstorlek: 0,05 p<0,001mellan grupperna Effektstorlek: 0,6 4 McCaul, et al [5] McCaul, et al [5] CCT, Experimentell design 3 månader varav behandlingsperiod 1 månad Experiment 2 9,5 månader N=40 kvinnliga studenter som sällan använde tandtråd Medelålder 18,6 år N=45 studenter, 25 män, 20 kvinnor 36 fullföljde information, instruktion, egenkontroll (självrapportering) feedback uppföljning med telefonsamtal 3 månader senare som ovan samt socialt stöd från rumskamrat som fått samma instruktion och råd för support, förstärkt feedback/reinstruktion samt påminnelser basbehandling: information, instruktion, feedback. Behandlingsperiod: 4 veckor med självregistrering. Uppehållandefas:2, 5 månader vid 6 månader. fortsatt daglig registrering under uppehållandefas med minimal kontakt Personal hygiene Performance Index före efter behandling 55% 48% 51% 41% 60% 66% 54% 58% I2:57% 57% över tid K vs I1 K vs I2 I1 vs I2 Före Efter behandling 6,0 5,5 6,5 5,5 6,7% 6,1% 6,9 % 6,1% I2:6,4% 5,4% p=0,002 över tid K vs I1 K vs I2 I1 vs I2 McCaul, et al [5] Experiment 3 9 månader 81 studenter 49 män, 32 kvinnor Medelålder 30, 2 år. Risk för parodontal sjukdom Låg borstningsfrekvens eller lågfrekvent/ingen användning av tandtråd och mild gingivit I2: förstärkt behandling med intensiv kontakt och rådgivning för att komma över barriärer. Personlig förstärkt feedback och reinstruktion efter 1 månad. Självregistrering under behandlings och uppehållandefas samt påminnelser via telefon varannan vecka. basbehandling Information, instruktion, förstärkt feedback, reinstruktion. Behandlingsperiod med egenkontroll: 3 besök under 3 veckor. Uppehållandefas:8 veckor utan egenkontroll, telefonkontakt efter 4 veckor. efter 2 samt 6 månader. förstärkt behandling med flexibelt mål (noggrant plackav- 58 % 53% 57% 47% I2:54% 45% Över tid p<0,01 K vs I1 K vs I2 I1 vs I2 8,2% 7,1% 8,3% 6,9% I2:8,0% 7,0% Över tid p<0,01 K vs I1 K vs I2 I1 vs I2
3 5 Renz et al [4] SÖ Inkluderar 4 studier med lågt bevisvärde lägsnande åtminstone varannan dag). Information, instruktion, feedback/reinstruktion samt individuell plan inför uppehållandefasen. Behandlingsperiod: 3 besök under 3 veckor. Uppehållandefas: 8 veckor varav kontroll vid 4 veckor. efter ytterligare 2 månader samt 6 månader I2: förstärkt behandling med svårt mål (daglig användning av tandtråd) Information, instruktion, feedback/reinstruktion samt individuell plan inför uppehållandefasen. Behandlingsperiod: 3 besök under 3 veckor. Uppehållandefas: 8 veckor med kontroll efter 4 veckor. efter ytterligare 2 månader samt 6 månader N= 344 K1: kontroll eller alternativ intervention psykologibaserad modell/teori 6 Tedesco et al [6] 14 månader N= 167 N=91 (vid studiens slut) Ingen uppgift om kön år; USA samtliga fick instruktion, profylax feedback. instruktion + bilder på egen bakterieflora + videofilm av information + dialog med patient, professionell profylax samt ny bild på frånvaro av bakterieflora. Upprepades efter besök 3, 4 och 5. Sju besök: Baseline Besök 1 och 2 Intervention Besök 2-5 under en månadsperiod. vid 3 respektive 9 månader. Besök 1 5 1,26 0,99 1,35 0,9 p<0.005 I1 vs K Besök 7 0,92 0,92 Besök 1 5 1,61 1,08 1,61 0,97 p< I1 vs K Besök 7 K.1,05 1,06 Score: 0 8,96 8,70 Effektstorlek 0,00 Effektstorlek 0,07 Nedan följer studier med kort uppföljningstid (< 3 månader) 7 Kakudate et N=38 munhygieninstrukt- 20,8 ( 7,93)
4 al [7] 8 Schüz et al [8] 3 veckor Prospektiv enkätstudie 6 veckor Medelålder: 56,5 N=151studenter Grupp 1:104 Grupp 2:47 Medelålder 25 år SD 86,99) 122 kvinnor, 29 män psykologi- och lärarstudenter ion (20 min) upprepad varje vecka som K+ 6 stegs behandling för ökad self-efficacy Teori: Stage theory. I: Tandtrådsinstruktion med bilder samt utlämning av tandtråd: Kalender för egenkontroll av tandtråd (action control) vecka 2 och 6. Returnering av tandtråd samt enkät. 15,9 ( 8,71) P<0,01 9 Schüz et al [9] 8 veckor N=194 (132 kvinnor, 62 män) Vid uppföljning: N=89 (25, I:64) Medelålder:33,59 (18-71) år. Främst högutbildade 62 [42 (68%) övervägde förändring, 20 (32 %) planerade förändring] 132 [95 (72 %) övervägde förändring, 37 (28 %) planerade förändring]. Teori: Mindset theory baserad på theory of planned behaviour. Vykort med information och instruktion samt utlämning av tandtråd Kort planeringsintervention beträffande flossing Tre minuter skriftlig plan för tandtrådsanvändning (när, var, hur) samt utlämning av tandtråd. 10 Sniehotta et al [10] 2 månader N= fullföljde Medelålder 20.9 SD 6,5 (16-53) 77,4 % Kvinnliga studenter Skottland Utbildning i grupp (5 min)+ utlämning tandtråd samt inbjudan till enkät via websida. Utbildning (5 min)+ utlämning tandtråd + individuell planering när, var och hur åtgärd ska utföras (1 min) Interventionsgruppen uppmanades att göra en plan i slutet av enkäten. I1 11 Stewart et al [11] (ingår i SÖ Renz 2007) [4] 5 veckor N=100 män (21-65 år) Parodontal sjukdom Teori: Kognitiv beteendemodell K1: Ingen intervention K2: 2 lektioner i tandvårdsprocedurer Utbildning 2x 20 minuters sessioner (information, instruktion tandborstning, tandtråd, feed-back). I2: Kognitiv beteendete-
5 12 Stewart et al [12] (ingår i SÖ Renz 2007) [4] 5 veckor Enkätundesökning Self Efficacy-test DHKQ, Dental Health Knowledge Questionnaire N=117 (män) Medelålder:47,5 år (SD 18,8) Kronisk parodontit, Krigsveteraner, Los Angeles rapi, 2 sessioner med psykolog (kognitiv omstrukturering, verbal förstärkning, hjälpmedel för att underlätta samt strategier för att övervinna barriärer för beteendeförändring) Instruktion tandborste och tandtråd (10 min). Kontroll var 6:e månad Instruktion tandborste och tandtråd (10 min). Utbildning av parodontolog 4x 40 min under 4 veckor I2: Instruktion tandborste och tandtråd (10 min). Motivation enligt Stages of Changes (modifierad från 6 till 2 steg) Sessioner med psykolog 4x40 min under 4 veckor 13 Weinstein et al [13] (ingår i SÖ Renz 2007) [4] 2 månader N= 20 (11kvinnor, 9 män) år, parodontala problem) K1: Munhygieninstruktion K2: Munhygieninstruktion feedback via telefon, självrapporterat plackvärde. Munhygieninstruktion feedback via telefon, självrapporterat plackvärde +besök två gånger per vecka med positiv feedback I2: Munhygieninstruktion feedback via telefon, självrapporterat plackvärde +besök två gånger per vecka med positiv feedback+ checklista för egen beteende kontroll. Tillämpad beteende analys 30 dagar K1: medelvärde 0,390 (SD 0,175) K2: medelvärde 0,271 (SD 0,096) medelvärde 0,205 (SD 0,091) I2: medelvärde 0,121 (SD 0,017) 60 dagar K1: medelvärde 0,384 (SD 0,159) K2: medelvärde 0,323 (SD 0,079) medelvärde 0,228 (SD 0,075) I2: medelvärde 0,148 (SD 0,034) Signifikanta skillnader mellan grupperna ( p<0.001) Summering av utfall från inkluderade studier Frågeställning: Har beteendemedicinsk prevention och behandling rådgivning en positiv påverkan på munhygienbet Patientpopulation: Vuxna, år Vårdmiljö: Universitetsmiljö, tandvårdsmiljö Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidens efterfölj samman
6 A - Plack 552 (5) Måttlig B Gingivit 552 (5) Måttlig C - Självrapporterat munhygienbeteende 762 (7) Måttlig 1. Jonsson, B, Lindberg, P, Oscarson, N, Ohrn, K. Improved compliance and self-care in patients with periodontitis--a randomized control trial. International journal of dental hygiene. 2006; 4(2): Jonsson, B, Ohrn, K, Oscarson, N, Lindberg, P. The effectiveness of an individually tailored oral health educational programme on oral hygiene behaviour in patients with periodontal disease: a blinded randomized-controlled clinical trial (one-year follow-up). Journal of clinical periodontology. 2009; 36(12): Little, SJ, Hollis, JF, Stevens, VJ, Mount, K, Mullooly, JP, Johnson, BD. Effective group behavioral intervention for older periodontal patients. J Periodontal Res. 1997; 32(3): Renz, A, Ide, M, Newton, T, Robinson, PG, Smith, D. Psychological interventions to improve adherence to oral hygiene instructions in adults with periodontal diseases. Cochrane database of systematic reviews (Online). 2007; (2):CD McCaul, KD, Glasgow, RE, O'Neill, HK. The problem of creating habits: establishing healthprotective dental behaviors. Health Psychol. 1992; 11(2): Tedesco, LA, Keffer, MA, Davis, EL, Christersson, LA. Effect of a social cognitive intervention on oral health status, behavior reports, and cognitions. Journal of periodontology. 1992; 63(7): Kakudate, N, Morita, M, Sugai, M, Kawanami, M. Systematic cognitive behavioral approach for oral hygiene instruction: a short-term study. Patient education and counseling. 2009; 74(2): Schuz, B, Sniehotta, FF, Schwarzer, R. Stage-specific effects of an action control intervention on dental flossing. Health Educ Res. 2007; 22(3): Schuz, B, Wiedemann, AU, Mallach, N, Scholz, U. Effects of a short behavioural intervention for dental flossing: randomized-controlled trial on planning when, where and how. Journal of clinical periodontology. 2009; 36(6): Sniehotta, FF, Araujo Soares, V, Dombrowski, SU. Randomized controlled trial of a one-minute intervention changing oral self-care behavior. Journal of dental research. 2007; 86(7): Stewart, JE, Jacobs-Schoen, M, Padilla, MR, Maeder, LA, Wolfe, GR, Hartz, GW. The effect of a cognitive behavioral intervention on oral hygiene. Journal of clinical periodontology. 1991; 18(4): Stewart, JE, Wolfe, GR, Maeder, L, Hartz, GW. Changes in dental knowledge and self-efficacy scores following interventions to change oral hygiene behavior. Patient education and counseling. 1996; 27(3): Weinstein, R, Tosolin, F, Ghilardi, L, Zanardelli, E. Psychological intervention in patients with poor compliance. Journal of clinical periodontology. 1996; 23(3 Pt 2):283-8.
Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Rådgivande samtal - med särskild uppföljning
Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Rådgivande samtal - med särskild uppföljning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta
Läs merTillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor
Tillstånd: Oral sjukdom eller förhöjd sjukdomsrisk där bristande munhygien är en riskfaktor Åtgärd: Rådgivande samtal Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merTillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona
Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merTillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material
Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning
Tillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal
Läs merTillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro
Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) s ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Det här är resultatet litteratursökningen utifrån detta tillstånds- åtgärdspar s ingår i Nationella
Läs merTillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning
Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt
Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Avtagbar partialprotes
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Avtagbar Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkmuskelsmärta ( smärta) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd. Ett
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?
VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Evidens/Innovation)
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merCaroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merPREVENTION AV GINGIVIT
Björn Klinge, Odontologiska institutionen, Avd för Parodontologi PREVENTION AV GINGIVIT Metoder för att reducera gingivit Tandborste Tandkräm med antiseptika Munsköljningsvätskor Påverka kunskaper attityder
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merVilken fortbildning är r effektiv?
Vilken fortbildning är r effektiv? Vad säger s forskningen? Gösta Eliasson 1 1. Vilka åtgärder kan förändra praxis? 2. Vilken metod är bäst? 3. Varför är det så svårt att förändra praxis? 2 Åtgärder som
Läs merRådgivning om tobak MI och KBT
Rådgivning om tobak MI och KBT Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Psykologer Mot Tobak www.barbroivarsson.se www.psykologermottobak.org Ladda ner PP:n här Hemsidor www.fhi.se/mi www.motiverandesamtal.org
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merNationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling
Läs merTillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro
Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merNutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merHur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010
Hur kan sjukgymnaster lära sig ett beteendemedicinskt arbetssätt? - erfarenheter från PARA 2010 Fil dr, leg sjg Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet 2013-04-26 1 Översikt
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merTillstånd: Gingivit Åtgärd: Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement till tandborstning
Tillstånd: Gingivit Åtgärd: Munsköljning med antiseptisk lösning som komplement Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merVilket vetenskapligt stöd finns för att använda beteendepåverkande metoder inom tandvården?
Vilket vetenskapligt stöd finns för att använda beteendepåverkande metoder inom tandvården? En Systematisk Litteraturstudie Författare: Erjona Halitaj Kurs: Oral hälsa examensarbete, 15 hp Program: Magisterprogram
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBAKGRUND. Motiverande samtal Uppdaterad: Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin
Uppdaterad: 2016-05-11 Professor Pia Gabre, Folktandvården/Uppsala län Granskad av: Universitetslektor Charlotte Simark Mattsson, /Sahlgrenska Akademin BAKGRUND Tandvårdslagen beskriver att tandvården
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merInternetbaserad behandling
Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?
Läs merTitel Syfte Metod Deltagare, bortfall Evidens- grad
Bilaga 2: Granskningstabell Författare, år, land Titel Syfte Metod Deltagare, bortfall Resultat Kvalitet/ Evidens- grad Belardinelli et al. 2012 USA 10-year exercise training in Randomized controlled trial.
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension
Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger sstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merCENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA?
HUR KOMMER FORSKNINGEN SAMHÄLLET TILL NYTTA? ANNA BERGSTRÖM, LEKTOR I MEDICINSK VETENSKAP MED INRIKTNING IMPLEMENTERING AV PERSONCENTRERAD VÅRD Knowledge translation Kunskap Praktik Know-do gap Kunskap
Läs merMUNHÄLSOBETEENDE OCH KONTROLLUPPFATTNING
MUNHÄLSOBETEENDE OCH KONTROLLUPPFATTNING EN LITTERATURSTUDIE MED FOKUS PÅ LOCUS OF CONTROL GUN-BRITT ÖSTERGÅRD Handledare: Docent Björn Axtelius Examensarbete i Oral hälsa (15 hp) Påbyggnadsår för tandhygienister
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merAtt kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Läs merHur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson
Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric
Läs merVårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet
Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet Litteraturgranskning SBU: Implementeringsstöd för psykiatrisk
Läs merNeuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador
Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador -En klinisk studie av ett neuropsykologiskt rehabprogram Daniel Berggren, ST-psykolog i klinisk
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFöljsamhet till studieupplägget för ett individuellt skräddarsytt munhälsoprogram baserat på kognitiva beteendestrategier.
Akademin för hälsa och samhälle Examensarbete inriktning omvårdnad Grundnivå II, 15 högskolepoäng Vt, 2009 Följsamhet till studieupplägget för ett individuellt skräddarsytt munhälsoprogram baserat på kognitiva
Läs merFörändringsstadier, för- och nackdelar samt självtillit till approximal rengöring, hos patienter med kronisk parodontit - en kvantitativ studie
Akademin Hälsa och samhälle Examensarbete inriktning munhälsa Grundnivå II, 15 högskolepoäng Termin 6, År 2010 Förändringsstadier, för- och nackdelar samt självtillit till approximal rengöring, hos patienter
Läs merWebbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511
Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merPersonlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet
Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merBilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Läs merCarl Rogers; terapeut
Carl Rogers; terapeut Människan strävar efter utveckling. Strävan är konstruktiv och social Utvecklas i positivt riktning under vissa förhållanden och negativt under andra. Rodgers C (1961) On becoming
Läs merHur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava
Hur motivera till fysisk aktivitet vad fungerar? Christina H. Opava Karolinska Institutet Institutionen NVS Sekt. för sjukgymnastik Karolinska Universitetssjukhuset Reumatologiska kliniken Information
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se
ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEffektiva insatser för barn med autism
Effektiva insatser för barn med autism -en fråga om kunskap, inställning och handledning? Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut Medicine doktor Certifierad beteendeanalytiker ulrika.langh@sll.se 2 Early Intensive
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Töjning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merKontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen?
Kontinuerlig- og «flash»-måling av vevsglukose et gjennombrudd for insulinbehandlingen? NASJONALT DIABETESFORUM 2017 OSLO 26. 27. APRIL peter.adolfsson@regionhalland.se Disclosures Research: Recent research
Läs merEffekterna av abonnemangstandvård
Detta svar publicerades på SBU:s webbplats den 12 februari 2015. Det är en uppdatering av ett tidigare svar från SBU:s Upplysningstjänst*. Effekterna av abonnemangstandvård på patientens tandhälsa och
Läs merPsykisk hälsa i primärvård
Göteborgs Universitet Psykisk hälsa i primärvård hur bemöter vi och hur kan vi i primärvården bemöta den växande psykiska ohälsan? Cecilia Björkelund Sahlgrenska Akademin Enheten för allmänmedicin GU/VG-regionen
Läs mer