Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Avtagbar partialprotes

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Avtagbar partialprotes"

Roger Bergström
för 6 år sedan
Visningar:

1 Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Avtagbar Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal externa experter anlitades för att ta fram arbetsdokumenten. Socialstyrelsen har använt dessa systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen som grund för slutsatserna i riktlinjerna. Här finns resultatet av granskningen i tabellform. G 3.1 Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Avtagbar Stor till mycket stor påverkan på oral hälsa Ger förbättrad livskvalitet efter behandling Ger samma nivå av oralt relaterad livskvalitet ett år efter behandling som i en kontrollgrupp som sedan tidigare hade Låg evidensstyrka Låg evidensstyrka Låg kostnad per vunnen effekt Skattning 6 Ger sämre oralt relaterad livskvalitet än behandling med fastsittande konstruktioner Låg protesöverlevnad efter 5 och mycket låg efter 10 år Medför ofta behov av rebasering inom 5 år Medför stor risk för fraktur av et # Författare, år Studiedesign Patientpopulation 1 Graham R, Mihaylov S, Jepson N, Allen P.F, Retrospektiv. Explorativ, kvalitativ djupintervjuer N=33 16 tandl 17 pat som användare av Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna intervju frågor motiv till val A-1 (tuggfunktio n) vid posterior tandförlust i uk rek tandl A-3 (estetisk funktion) ppp av estetiska skäl ffa vid anteriora A-4 (fonetisk funktion) --- problem med talet, känsla av att A-5 (oral komfort) grp a)b) anv ppp för att stärka A-6 (livskvalitet) Övrigt Tdl rek hellre ppp än bro och hellre ppp

2 Bond S, 2006 UK 2 John MT, Slade GD, Szentpétery A, Setz JM (Tyskland) Friändsfall ej särredovisade. Oklart fördelning pat med Co-Cr RPD vs akryl RPD 16 tandl som hade beh pat med ppp valde ut 6 pat vardera. 54 enkäter besvarades. 40 ville intervjuas. Data saturation occured at n=17 Prospektiv, icke randomiserad CCT. Bekvämt urval av pat som sökte för resp beh. : a) vana b) tillfälliga c) icke-anv år N= år N=42 FPD N=31 RPD N= 34 CD Helprotesgrupp en exkl i att göra intervju frågor motiv att använda K1: Allmän grupp ickeprotesbärare. med fastsittande ppp till pat om tuggfunktion antogs vara nedsatt eller om pat efterfrågade ppp Tuggfunktio n sekundärt till utseende. Problem med sämre smak, matansamlin g, munnen full av plast tandförluster i ök grp a)b) mer motiverade använda ppp vid framtandsför luster, vid sociala kontakter, för stöd av ansiktsform och när egna tänderna var fula. Men ogillar akrylens färg och synlig metall ha ngt i munnen självförtroen det. Grp b)c): Instabilitet drog ner betydelsen av estetisk fördel. CoCr-ppp mer stabila o anv mer än de i akrylat. ÖK-ppp anv mer än UKpp OHIP-G49 enheter före beh / 1år: (lågt värde = bra OHRQOL) K1: 5 utan till pat med hög kariesrisk. Ovana göra ppp med var avgörande för val. Ppp sista utvägen Tdl kopplade behov till fysisk funktion. Pat kopplade behov till social funktion. SBU arb material: Medium reliabilitet, studiekvalite t och relevans. Väl beskriven metod. Överblick saknas, svårt följa resultaten. Materialet var för litet för att särskilja de olika typerna av

3 Enkät före beh, 1,6 12 mån efter beh. Resp kategori jämfördes m motsvarande obehandlad kategori i allmänna befolkningen OHRQOL mätt med OHIP- G49. N=57 universitetsklin ik N=50 privat k RPD:s retinerades: 17 m klamrar 13 m konus 1 bockad kl. granskningen pga ej relevant raden. Grp FPD 52% 60,5±9,4 år i. Grp RPD 52% 43,8 ±12,5 år i. Grp CD 56% 68,1±7,1 år. K FPD: N=1541 K RPD: N=398 K CD: N=96 protetik (FPD) K2: Allmän grupp med (RPD). I2: med K3: Allmän grupphelprote sbärare (CD). I3: med helprotes. OBS ANNAN BETECK -NING I KO- LUM- NERNA # Författare, år Studiedesign Patientpopulation 3 Vanzeveren et al I Vanzeveren et al II Retrospektiva studier N=110, av vilka 65 är friändsfall. Ålder eller könsfördelning kan inte utläsas. Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna Skeletterade (CoCr) a utförda av tandl.stud. B-2 -- Medianfunkt ionstid=8,6 år C % av friändsprotesernan i överkäken rebaserades. C - 2 Kariesföreko mst: klammertänd er: 3 % Övriga tänder : 3 % Övrigt Pat.materialen i de båda studierna är identiska 30/3 K2: 15 I:2 38/12 K3: 23 I3: 29/6 er i reslutatredov isningen. Enligt författarna är resultaten relevanta för kliniker för rådgivning till patienter i en valsituation. 4 Vermeulen et al Retrospektiv studie N= 78 En subgrupp av 748 patienter, -- I: Skeletterade (CoCr) -- I: 72 % av proteserna i -- I: I hela pat.materia- K. 1: Biologiska

4 som inkluderade olika typer av a över- och underkäke, med och utan attachment. Ålder eller könsfördelning kan inte utläsas a utförda av tandl.stud. funktion efter 5 år, 52 % efter 10 år. let uppstod frakturer av et i % efter 5 år, och % efter 10 år. Behov av rebasering går inte att utläsa. icke önskade sidoeffekter redovisas inte. Summering av utfall från inkluderade studier Frågeställning: 1. Identifiera faktorer som påverkar tandläkare att behandla partiell tandlöshet med och faktorer som påverkar patienter att använda. Ej möjlig att tabellera nedan. 2. Utfall oral hälso-relaterad livskvalitet före och efter behandling med fast protetik, och helprotes jfr med motsvarande allmänpopulation. Patientpopulation: Studie 2: 107 ( ) behandlade patienter (24-82 år) och i kontrollgrupperna. Vårdmiljö: Universitetsklinik och privat klinik Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka (Hämtas från efterföljande formulär för att sammanställa evidensstyrka) Kommentarer A 6 FPD: I: = (5-3) =2 ((5-3)/5)= 0,4 Låg (++) evidensstyrka A - 6 RPD: I: = (15-12)= 3 ((15-12)/15= 0,2 Låg (++) evidensstyrka B Mycket låg (+) evidensstyrka C Mycket låg (+) evidensstyrka C Mycket låg (+) evidensstyrka Här saknas det tabellering av enskilda studier eller uppgifter om litteratursökning Inom området total och partiell tandlöshet har många slutsatser om metoders effekt tagits med stöd från ett vetenskapligt underlag som inte uppnått den kvalitet som gjort en evidensgradering möjlig. Socialstyrelsen gör detta tydligt med att redovisa dessa slutsatser som expertgruppsbedömning. Myndigheten har valt att inte särredovisa analysen (tabellering) av de enskilda studier som ingår i underlaget för expertgruppsbedömning. Det vetenskapliga underlaget har tagits fram i samarbete mellan Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Detta innebär att en del faktauppgifter som avser enskilda tillstånds- och åtgärdsrader finns att läsa i rapporten Tandförluster (SBU 2010, rapport nr 204). I den rapporten finns också kompletterande uppgifter om litteratursökning redovisade. Rapporten finns att ladda ner från följande webbadress:

Relevanta dokument

Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro

Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd.