Tillstånd: Total tandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd täckprotes
|
|
- Isak Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillstånd: Total tandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd täckprotes Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal externa experter anlitades för att ta fram arbetsdokumenten. Socialstyrelsen har använt dessa systematiska genomgångar av den vetenskapliga litteraturen som grund för slutsatserna i riktlinjerna. Här finns resultatet av granskningen i tabellform. G 2.3 Total tandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Implantatstödd täckprotes Mycket stor påverkan på oral hälsa Överlevnaden är 93 procent för implantatstödda täckprotes vid en observationstid om fem och åtta år Risken för komplikationer är låg vid behandling med implantatstödd täckprotes efter fem och åtta år. Det finns en risk för att 12 av implantat i en implantatstödd täckprotes förloras efter fem år respektive 17 av efter åtta år. Andra komplikationer av teknisk natur utgörs av frakturerade eller slitna komponenter, som retinerar täckprotesen SBU Låg evidensstyrka SBU Låg evidensstyrka Måttlig kostnad per vunnen effekt Skattning 3 Mycket hög implantatöverlevnad (över 86 procent) efter 15 år Måttlig evidensstyrka Ger ringa benförlust kring implantaten efter 10 år Låg evidensstyrka Kräver kontinuerligt tekniskt underhåll och justering av protesen Måttlig evidensstyrka Ger en god tuggfunktion Låg evidensstyrka Ger en påtagligt förbättrad livskvalitet och social funktion Låg evidensstyrka 1
2 Tabellering av inkluderade studier # Författare, år Studi e- desi gn Attard NJ, Zarb GA [1] Mau J, Behneke A, Behneke N, Fritzemeier CU, Gomez- Roman G, dhoedt B, Spiekermann H, Strunz V, Yong M, [2] Makkonen TA, Holmberg S, Niemi L, Olsson C, Tammisalo T, Peltola J 1997 [3] Obse rvati on Patien t- popul ation 42 ien ter RCT 425 ien ter Bortfal l 65 Pat (15%) Obse rvati on FPD impl OD impla ntat Beskrivning av behandling i kontroll- & interventionsgrupp/erna K: I1: OD UK K: 212 TPS implantat I1: 213 IMZ implantat K: FPD, Astra Tech impl I1: OD, Astra Tech impl Effektmått A - Funktionst id K: I1: CSR 91.4% efter 15 år protes, success rate implantat 93.1% efter 16 år K: Survival 92% TPS I1: Survival 95% IMZ K:CSR 100% efter 5 år CSR protes nivå 100% efter 5 år I1: CSR 97.4 % efter 5år Protesnivå CSR 100 % efter 5 år Effektmåt t B - Implantat förlust K: I1: 7.5% 10 av 132 implantat Effektmått C - Efterbehandlings behov K: I1: Behov av rebasering mest frekventa behandlingsbeho vet 52.4% K: 12.8% I1: 17.4% Effektmått D - Benresorptio n K:0.36 mm (sd 0.22) I1: 0.56 mm (sd 0.45) Effektmått E Livskvalitet - Socialfunktio n Tuggfunktion Övrigt 1 universitetsklinik 5 specialistkliniker Mer komplikationer med TPS implantat men dessa var tidigt belastade till skillnad från IMZ som var 2 stegs belastade. 1 universitetsklinik 2
3 4 5 Meijer HJ, Geertman ME, GM, Kwakman JM [4] Meijer HJ, GM, Vant Hof MA, Visser A [5] obse rvati on 87 ien ter K: 41 I1: 17 I2. 29 RCT 61 ien ter Uppföl 10 år KI:32 Bråne mark I1:29 IMZ K: IMZ I1: Brånemark I2: Transmandibu lära impl Survival implantat K: 86% I1: 93% K: survival implantat 97.5% I1: 97.1% I2: 72.0% Implantat förlust efter 6 år K: 2 st I1: 1 st I2: 30 Signifika nt mer i I2 grupp Implantat förlust efter 10 år K: 5 I1: 3 Komplikationer efter 6 år K: 89.2 % I1: 75 % I2: 86.9 % Gäller komplikationer impl+omgivande vävnader+kompli kationer på suprakonstr. Efterbehandlingsbehov K: 127 åtgärder under 10 år I1: 129 åtgärder under 10 år Ns men stort efterbeh behov för båda grupper K: mycket liten benförlust i 35.1% I1 25% I2:39.1% NS mellan grupperna Benresorptio n (Probing depth) K:3.6 mm 2 benred <1/3 av implantatlän gd I1:4.9mm 19 benred <1/3 av implantatlän gd Alla 3 grupper hade mkt nöjda i en skala på 10 2 specialistcentra 1 specialistklinik Av alla komplikationer var korrigering av attachment 23%, och rebasering, byte av akryltänder 26% vanligast 6 7 Meijer HJ, GM, Vant Hof MA [6] GM, Meijer HJ, RCT års RCT 90 5 års K: 61 OD impl UK I1: 60 CD K: 30 CD I1: pre kir+30 CD K: survival 93% I1: Implantat förlust efter 10 år K: 8 st I1: Implantat förlust K: Efterbehandlingsbehov K: antal åtgärder 10 år 281 I1: antal åtgärder 10 år 175 reparation av protesbas, rebasering, reparation av attachments dominerar. Patienttillfred ställelse Score 10 gradig skala K: 8.3, 7.4, 7.7 efter 1, 5, 10 år. I1: efter 1, 5, 10 år Tuggfunktion score 0-3 0=inget, 3= allvarligt 1 specialistklinik 40% av CD grupp valde under 10 års perioden att övergå till impl OD 1 specialistklinik 3
4 Stegenga B, vant Hof MA, van Oort R [7] I2: OD + impl I1: I2: 7 K:1.4 I1:1.3 I2 1.0 Dvs n.s. 8 GM, Meijer HJA, vant Hof M, Stegenga B, Vissink A [8] RCT års K: 30 CD I1: pre kir+30 CD I2: 30 OD + impl Survival rate K: I1: I2: 93% Funktion uk protesscore 0-3 K: 1.9 I1: 1.8 I2:1.4 Impl mindreproblem än CD Tuggfunktion score 0-3 0=inget, 3= allvarligt K:1.1 I1:1.0 I2 1.0 Dvs n.s. Funktion uk protesscore 0-3 K: 1.6 I1: 1.7 I2:1.4 n.s. 1 specialistklinik 9 10 Stoker GT, Wismeijer D, van Waas MAJ [9] Timmerman R, Stoker GT, RCT års RCT års K: 35 4 impl + bar I1: 36 2 impl + bar I2: 32 2 impl + kulattachment K: 35 4 impl + bar I1: 36 2 Efterbehandlings behov medel beh tid i min K: 87.3 I1:79.1 I2:88.1 n.s Funktion Uk K: 2.22 I1:1.91 Total kostnad efterbehandlingsbehov (Euro) K: I1: I2: Total kostnad tandtekniker (Euro) K: 81.1 I1: I2: n.s. 4
5 Wismeijer D, Oosterveld P, Vermeeren J [10] impl + bar I2: 32 2 impl + kulattachment I2:1.88 Social funktion K: 1.47 I1:1.36 I2: Visser A, Meijer HJ, GM, Vissink A [11] Visser A, GM, Meijer HJ, Batenburg RH, Vissink A [12] Wismeyer D, van Waas MA, Vermeeren JI [13] RCT års Obse rvati onsstudi e Obse rvati onsstudi e 60 5 års 64 j da 5 år K: 62 OD+ 2impl (hög o låg t alveolarutskott ) I1: 59 CD (hög o låg t alveolarutskott ) I2: 30 kir + CD K: 30 2 IMZ impl + OD I: 30 4 IMZ impl + OD K OD+ impl + bar Survival rate K: 92% Survival rate K: 99% I: 100% Efterbehandlings behov (i minuter) K: 310 I1:244 I2: 306 Totalt behandlingsbeho v (i min) K:203 I1:153 I2:157 Od+ impl signifikant mer tid Efterbehandlings behov, antal K: 35 I: 29 problem med attachment/clips som dominerar samt rebaseringar. Årlig benresorptio n K: 0.32 mm I: 0.25 mm n.s Oral komfort ( tillfredsställel se) K: 7.7 I1, I2: 6.8 OD grupp signifikant nöjdare Pat tillfredställels e K: 40 % mkt nöjda, 49% nöjda, 4 mkt score mkt nöjd, 5 mkt missnöjd K: 1.36 I1:1.31 I2:1.37 Funktion (retention) % K: 49 % mkt nöjda, 41 % nöjda, 4 % mkt missnöjda Total funktion 5
6 14 Rohlin et al, 2012 [14] SÖ 14 studi er 196 avsee nde täckpr oteser i uk Protesöver levnad efter 5 år 93.5% missnöjda K: 37 % mkt nöjda, 47 % nöjda, 5 % mkt missnöjda Summering av utfall från inkluderade studier Frågeställning: Patientpopulation: Vårdmiljö: Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall - - Evidensstyrka (Hämtas från efterföljande formulär för att sammanställa evidensstyrka) A - Funktionstid 883 ienter (10 studier) B -Benresorption 228 ienter (4 studier) Efter 5 år överlevnad implantat % Efter 10 år 86-93% Efter 15 år 86-91% årlig benförlust mm. få implantat benresorption > ½ implantatlängden +++ Måttlig evidensstyrka ++ Låg evidensstyrka C - Efterbehandlingsbeho v 909 (5 studier) Stort efterbehandlingsbehov för en majoritet av konstruktionerna under en period om 10 år. +++ Måttlig evidensstyrka D -Tuggfunktion 170 (3 studier) Mindre problem rapporterade efter5 och 10 år. ++ Låg evidensstyrka Inkluderade studier 6
7 Attard and Zarb Observationsstudie. 42 beh med OD + implantat uk (115 BK implantat), bortfall 10%. CSR protes med hänsyn till bortfall 91.4%, marginal benförlust UK 1.01 mm första året därefter 0.05 mm årligen. Alla proteser kvar efter 15 år. Efterbehandlingsbehov rebasering var 4-5 år. 1 universitetsklinik. Mau et al RCT med 5 års, 425, 212 TPS, 213 IMZ, 157 män, 268 kvinnor, medelålder 60.3 år (30-82 år). OBS! TPS tidig belastad, IMZ 2 steg, Bortfall 85 ienter, (20%). 4 TPS/OD, 2 IMZ/OD. Survival TPS 92%, IMZ 95% efter 5 år. IMZ högre grad av implantat fraktur, TPS signifikant större ben resorption. Signifikant mer komplikationer TPS än IMZ. Resultat 2-stegs teknik snarare än implantat 5 specialist kliniker deltog i arbetet. Makkonen et al Observationsstudie. 33 ienter, 13 män, 20 kvinnor, medelålder 55 år (39-75 år), 20 beh med OD + implantat 4 implantat per OD. 13 med FPD. Marginal benresorption 0.48 mm i FPD, 0.56 i OD. Survival OD 97.4 %, 100% FDP grupp. Protes survival 100% bägge grupper. HP Ök i samtliga fall I universitetsklinik gjorde arbetet. Meijer et al Observationsstudie. 87 tandlösa. 21 män, 67 kvinnor (blir 88 ) medelålder 54 år. Pat tillfredsställelse mätt med frågeformulär. HP ÖK på samtliga UK OD, 41 IMZ, 17 Brånemark, 29 transmanibulära implantat. Survival rate IMZ, BK, TM 97,5, 97,1 repektive 72.0%. Implantat förlust IMZ 2, BK 1,TM 30. Benresorption ingen skillnad mellan grupperna. Komplikationer i implantatsystem signifikant högre för TM än för övriga 2. Patient tillfredställelse hög på 10 gradig skala ingen skillnad mellan de 3 grupperna. Pat 2 specialistkliniker utförde arbetet. Meijer et al RCT 10 år. 61, 21 män, 40 kvinnor, medelålder 57 år, OD med Brånemark (32 ) eller IMZ implantat (29 ), efter 10 år stort efterbehandlingsbehov för bägge grupper (fra attachment och rebaseringar) men ingen skillnad mellan IMZ eller BK, IMZ mer benresorption än BK. IMZ survival 93%, BK 86% Bortfall efter 10 år 1 IMZ, 7 BK. 1 specialistklinik utförde arbetet. Meijer et al RCT 10 år. 121, 40 män, 81 kvinnor, medel ålder 57 år. 61 OD + impl uk, 60 konventionell hp uk. Samtliga ny HP ök. Bortall 26, 13 pga dödsfall, 13 pga andra orsaker. (4 OD grupp. 9 CD) Efter 10 år 8 implantat förluster. Survival rate OD 93%, Efter 10 år signifikant bättre ient tillfredställelse med OD än CD, Tuggfunktion och funktion HP ÖK ingen skillnad mellan grupperna. et al RCT 5 år. 90 ienter, 39 män, 51 kvinnor, medelålder 56 år. samtliga fick ny hp ök, i uk 30 st CD, 30 st prekir beh + CD, 30 st implantat + OD( 2 IMZ, 28 BK implantat). Bortfall 13%. Efter 5 år ingen skillnad i tuggfunktion, ingen skillnad hur nöjda var mellan CD och kir+cd grupp. OD + omplantat mest nöjda. Konklusion OD + implantat ger hög grad av tillfredställelse. Efter 5 år hade 20 i CD och i kir + CDgruperna gått över till OD + implantat et al samma material som i 2000 studie men 10 års. Bortfall 17%, Pat med OD + implantat mest nöjda även efter 10 år men ingen statistisk skillnad, ingen skillnad i upplevd tuggfunktion mellan de 3 grupperna. Efter 10 år hade totalt 26 gått över till OD + implantat. Stoker et al RCT 8 års. 110 behandlade med 3 typer av OD, (4impl + bar 35, 2 impl + bar 36, 2 impl + kula 32 ). Medelålder 59 år (39-87 år) 30 män, 73 kvinnor. Bortfall 7 = 6%. Ingen skillnad i kostnader i efterbeh mellan de 3 grupperna, totalkostnad högst 4 implantat + bar. Kulattachment + 2 impl behövde mest eftervård. Ingen skillnad mellan grupperna vad gäller behandlingstid eller kostnad för tandtekniker. Konklusion- 2 impl + bar mest effektiva terapi. 1 specialist klinik i kir och 1 i protetik beh alla. Timmerman et al Samma som i Stoker et al dvs. RCT 8 års. 110 behandlade med 3 typer av OD, (4impl + bar 35, 2 impl + bar 36, 2 impl + kula 32 ). Medelålder 59 år (39-87 år) 30 män, 73 kvinnor. Bortfall 7 = 6%. Utvärdering ient tillfredställelse via frågeformulär. Retention och stabilitet för 2 impl + kulattachment var sämre efter 8 år jmf med efter 1.5 år. Annars ingen skillnad i uppfattning över tid eller mellan grupper. 1 specialist klinik i kir och 1 i protetik beh alla. BORT Visser et al RCT 10 år. 1 specialistklinik beh. 151, 43 män, 90 kvinnor utvärderade efter 10 år. Bortfall 12 %. Medelålder 57 år (41-90 år). 62 fick OD + implantat indelade i 2 grupper hög och lågt alveolarutskott 59 fick CD indelade i 2 grupper högt och lågt alveolarutskott. 30 fick CD + prekirurgi. Implantat IMZ och BK. 44% av CD byte till OD + implantat, 16% av CD + pre kir bytte till OD + impl under 10-års perioden. Pat med OD + implantat kräver mer behandlingstid än CD. Pat signifikant mer nöjda med OD + implantat än CD. 7
8 Visser et al , 39 kvinnor, 21 män, medelålder 54.9 år (38-81 år). 1 specialist klinik behandlade IMZ impl + OD bar, 30 4 imz impl + OD bar. Efter 5 år ingen skillnad i efterbeh behov, benresorption eller ient tillfredställelse. Pat generellt nöjda med beh. Wismeyer et al ienter, 45 kvinnor, 19 män, 53.6 år medel (spridning ej angiven) 64 ienter behandlade med samma implantatsystem, OD ök och Uk. 7 av 218 implantat lossnade, (3.2%). Enstegsteknik användes.förändringar över tid hur tillfredställande upplevde OD registrerades. 1 specialist klinik beh alla. 21 % av upplevde skav, obehag av protes. 28% hade efter 5 år fått sin UK protes rebaserad. Efter 5 år var 37 % av mkt nöjda med sin OD, 47% nöjda, 5 % mkt missnöjda. Rohlin et al SÖ inkluderande 14 studier där 5 studier avsåg behandling av tandlösa underkäkar med implantatretinerade täckproteser. Av dessa behandlade 2 studier det primära utfallsmåttet funktionstid av täckproteser baserat på totalt 196 ienter. Protesöverlevnaden var 93.5% efter 5 år. Evidens av effekt bedömdes som låg. 8
9 Evidensgradering enligt GRADE Effektmåttet A: Funktionstid Antal Antal studier 10 Antal personer 883 Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Studiedesign (++) Utgångsvärde De randomiserade studierna jämför i de flesta fall inte behandlingsmetoder. Studierna används här som observationsstudier. Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikations bias Summering smärre brister Effektstorlek Summering av evidensstyrka Ange ev. avdrag Ange ev. uppgradering Uppgradera 1 steg +++ Behandling i huvudsak utförd på specialistklinik. Inget avdrag Tio studier som alla redovisar mycket lika överlevnadsdata för implantatstödd täckprotes. Effektmåttet B: Antal Antal studier 4 Antal personer 228 Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Studiedesign (++) Benresorption Utgångsvärde De randomiserade studierna jämför i de flesta fall inte behandlingsmetoder. Studierna används här som observationsstudier. Ange ev. avdrag Studiekvalitet Överförbarhet Behandling i huvudsak utförd på specialistklinik. Överensstämmelse Vissa begränsningar Ingen standardiserad teknik för att mäta benresorption. Oprecisa data Publikations bias Summering smärre brister Inget avdrag Effektstorlek Ange ev. uppgradering Summering av evidensstyrka ++ 9
10 Effektmåttet C: Antal Antal studier 4 Antal personer 788 Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Efterbehandlingsbehov Studiedesign (++) Utgångsvärde De randomiserade studierna jämför i de flesta fall inte behandlingsmetoder. Studierna används här som observationsstudier. Ange ev. avdrag Studiekvalitet Överförbarhet Behandling i huvudsak utförd på specialistklinik. Överensstämmelse Oprecisa data Publikations bias Summering smärre brister Ange ev. uppgradering Effektstorlek Uppgradera 1 steg Samstämmiga resultat i samtliga 5 studier Summering av evidensstyrka +++ Effektmåttet D: Antal Antal studier 3 Antal personer 170 Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Studiedesign (++) Tuggfunktion Utgångsvärde De randomiserade studierna jämför i de flesta fall inte behandlingsmetoder. Studierna används här som observationsstudier. Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikations bias Summering smärre brister Effektstorlek Summering av evidensstyrka Ange ev. avdrag Ange ev. uppgradering ++ Behandling i huvudsak utförd på specialistklinik. 10
11 Effektmåttet E: Antal Antal studier 3 Antal personer 325 Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Livskvalitet Social funktion Studiedesign (++) Utgångsvärde De randomiserade studierna jämför i de flesta fall inte behandlingsmetoder. Studierna används här som observationsstudier. Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikations bias Summering smärre brister Effektstorlek Summering av evidensstyrka Ange ev. avdrag Ange ev. uppgradering ++ Behandling i huvudsak utförd på specialistklinik. Studierna använder olika mätinstrument Samstämmiga resultat och positiv behandlingseffekt. 1. Attard, NJ, Zarb, GA. Long-term treatment outcomes in edentulous ients with implantfixed prostheses: the Toronto study. The International journal of prosthodontics. 2004; 17(4): Mau, J, Behneke, A, Behneke, N, Fritzemeier, CU, Gomez-Roman, G, d'hoedt, B, et al. Randomized multicenter comparison of 2 IMZ and 4 TPS screw implants supporting barretained overdentures in 425 edentulous mandibles. The International journal of oral & maxillofacial implants. 2003; 18(6): Makkonen, TA, Holmberg, S, Niemi, L, Olsson, C, Tammisalo, T, Peltola, J. A 5-year prospective clinical study of Astra Tech dental implants supporting fixed bridges or overdentures in the edentulous mandible. Clinical oral implants research. 1997; 8(6): Meijer, HJ, Geertman, ME,, GM, Kwakman, JM. Implant-retained mandibular overdentures: 6-year results of a multicenter clinical trial on 3 different implant systems. Journal of oral and maxillofacial surgery : official journal of the American Association of Oral and Maxillofacial Surgeons. 2001; 59(11):1260-8; discussion Meijer, HJ,, GM, Van't Hof, MA, Visser, A. A controlled clinical trial of implantretained mandibular overdentures: 10 years' results of clinical aspects and aftercare of IMZ implants and Branemark implants. Clinical oral implants research. 2004; 15(4): Meijer, HJ,, GM, Van 't Hof, MA. Comparison of implant-retained mandibular overdentures and conventional complete dentures: a 10-year prospective study of clinical aspects and ient satisfaction. The International journal of oral & maxillofacial implants. 2003; 18(6):
12 7., GM, Meijer, HJ, Stegenga, B, van't Hof, MA, van Oort, RP, Vissink, A. Effectiveness of three treatment modalities for the edentulous mandible. A five-year randomized clinical trial. Clinical oral implants research. 2000; 11(3): , GM, Meijer, HJ, van 't Hof, M, Stegenga, B, Vissink, A. A randomized prospective clinical trial on the effectiveness of three treatment modalities for ients with lower denture problems. A 10 year follow-up study on ient satisfaction. Int J Oral Maxillofac Surg. 2003; 32(5): Stoker, GT, Wismeijer, D, van Waas, MA. An eight-year follow-up to a randomized clinical trial of aftercare and cost-analysis with three types of mandibular implant-retained overdentures. Journal of dental research. 2007; 86(3): Timmerman, R, Stoker, GT, Wismeijer, D, Oosterveld, P, Vermeeren, JI, van Waas, MA. An eight-year follow-up to a randomized clinical trial of participant satisfaction with three types of mandibular implantretained overdentures. Journal of dental research. 2004; 83(8): Visser, A, Meijer, HJ,, GM, Vissink, A. Implant-retained mandibular overdentures versus conventional dentures: 10 years of care and aftercare. The International journal of prosthodontics. 2006; 19(3): Visser, A,, GM, Meijer, HJ, Batenburg, RH, Vissink, A. Mandibular overdentures supported by two or four endosseous implants. A 5-year prospective study. Clinical oral implants research. 2005; 16(1): Wismeyer, D, van Waas, MA, Vermeeren, JI. Overdentures supported by ITI implants: a 6.5-year evaluation of ient satisfaction and prosthetic aftercare. The International journal of oral & maxillofacial implants. 1995; 10(6): Rohlin, M, Nilner, K, Davidson, T, Gynther, G, Hultin, M, Jemt, T, et al. Treatment of adult ients with edentulous arches: a systematic review. The International journal of prosthodontics. 2012; 25(6):
Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona
Tillstånd: Entandslucka i sidosegment som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd krona Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Avtagbar partialprotes
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Avtagbar Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro
Tillstånd: Flertandslucka som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd.
Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension
Tillstånd: Friändstandlöshet i underkäken som ger sstörning Åtgärd: Tandstödd bro med extension Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg keram klinikframställt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) som ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro
Tillstånd: Entandslucka i överkäkens frontsegment (3:a till 3:a) s ger funktionsstörning Åtgärd: Tandstödd bro Det här är resultatet litteratursökningen utifrån detta tillstånds- åtgärdspar s ingår i Nationella
KAPITEL 5 hälsoekonomiska aspekter
5. Hälsoekonomiska aspekter Inledning Förlust av en eller flera tänder kan påverka tuggförmågan, upplevas som estetiskt besvärande och i vissa fall påverka talet. Konsekvenserna av tand förlust kan upplevas
Arbetsdokument Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer Sammanfattning för raden Radnummer: C127a Godkänd för prioritering: 2011-03-10 Uppdaterad: 2011-03-16 Rad C127a Tillstånd/ Åtgärd Nyinsättning av antikoagulantia inför
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
KAPITEL 7 kunskapsluckor och framtida forskning
7. Kunskapsluckor och framtida forskning Tandförluster, som oftast är resultat av sjukdom i munhålans vävnader, kan variera från att patienten har förlorat en enstaka tand till att omfatta samtliga tänder.
Behandling av patienter med tandförluster
SBU Behandling av patienter med tandförluster SBU:s sammanfattning och slutsatser KÄLLA Tandförluster: Statens beredning för medicinsk utvär dering (SBU); 2010. http://www.sbu. se Projektgrupp: Madeleine
Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material
Tillstånd: Förhöjd risk för kronkaries Åtgärd: Fissurförsegling med resinbaserade material Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Tillstånd: Total tandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd täckprotes
Tillstån: Total tanlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgär: Implantatstö Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån etta tillståns- och åtgärspar som ingår i Nationella riktlinjer
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment. sbu:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health Technology Assessment sbu:s sammanfattning och slutsatser 9 SBU:s sammanfattning och slutsatser
Tillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning
Tillstånd: Nedsatt käkrörelseförmåga Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Ett 100-tal
Fanny Carlström och Hanna Pehrsson Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet Huddinge
Enkätstudie av patienter med käkbensförankrad bro - deras subjektiva upplevelser av livskvalitet och oralhälsa samt funktion före och efter implantatbehandling Fanny Carlström och Hanna Pehrsson Odontologiska
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt
Tillstånd: Käkledsartrit associerad med inflammatorisk sjukdom Åtgärd: Glukokortikoid intraartikulärt Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Arbetsdokument
Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Arbetsdokument Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling
Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning
Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Gradering av evidensstyrka ABCD
Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och
Evidensgradering enligt GRADE
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Evidensgradering enligt GRADE Pernilla Östlund Arbetsprocessen från förslag till färdig rapport Förslag inkommer/ fångas upp Förslaget bereds Prioritering och
När ändrar jag till en ny behandlingsform?
Varför använder vi i Göteborg sällan HDF? SVAR: I Göteborg använder vi nya tekniker och metoder om: Vi deltar/utför egen forskningsstudie för att utvärdera om tekniken är bättre och säkrare än redan etablerad
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Det finns en skillnad
Det finns en skillnad dags att utmana gamla sanningar Hur åstadkommer du ett optimalt och långsiktigt behandlingsresultat för dina patienter? Standardnormen för framgångsrika implantatbehandlingar från
en översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Bilaga. Tabell. Alla artiklar som inkluderas i studien, det vill säga kliniska studier där man sätter in implantat på diabetiker och uppföljer det.
Bilaga Tabell Alla artiklar som inkluderas i n, det vill säga kliniska r där man sätter in på diabetiker och uppföljer det. Titel År Design Antal individer Uppföljningstid Resultat Är diabetes en kontraindikation
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument för nationella riktlinjer
Arbetsdokument för nationella riktlinjer Rad: Tillstånd: Åtgärd: Radförfattare: Kompletterad av projektledning: 14b Aktiv skovvis MS hos patienter som är JC-virus positiva Behandling med natalizumab Peter
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Tillstånd: Käkmuskelsmärta (myofasciell smärta) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkmuskelsmärta ( smärta) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer för vuxentandvd. Ett
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Arbetsdokument: Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag vid prioriteringen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7)
Bilaga 3 till SBU-rapport 1 (7) Behandling av armfraktur hos äldre, rapport 262 (2017) Bilaga 3 Sammanställning av det vetenskapliga underlaget Tabell 1.1 Översikt av resultaten som avser fraktur av handled.
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Direktbelastning av implantat
Direktbelastning av implantat DDS, PhD, MD, privattandläkare, Falun och Biomaterialgruppen, Sahlgrenska akademin, Göteborg E-post: po@holmgatan autoreferat Det finns många vinster med direktbelastade implantat,
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Töjning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Töjning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer
Forskning kan hjälpa vid val av implantatförankrad
Ellingsen et al Forskning kan hjälpa vid val av implantatförankrad protetik Jan Eirik Ellingsen prof, Kliniskt forskningslab, Inst för klinisk E-post: j.e.ellingsen@ odont.uio.no Anders Ekfeldt prof, Avd
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Mejàre nov Disposition. Processen för en systematisk översikt. Processen. Syfte Att tillägna sig ett kritiskt förhållningssätt
1 2 Disposition Kvalitetsgranskning av vetenskaplig litteratur: Granskning av randomiserade studier Ingegerd Mejàre 3-4 november 2016 Gå igenom de moment som ingår i granskningen av en RCT Workshop: Kvalitetsgranskning
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för bröstcancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för bröstcancer. (Läs
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Nationella riktlinjer för f tandvården
Nationella riktlinjer för f tandvården är det möjligt. Friskare tänder t till rimligare kostnader (SOU 2007:19) Socialstyrelsens regeringsuppdrag Utarbeta och uppdatera Nationella riktlinjer för God vård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
2. Metodbeskrivning. Frågeställningar
2. Metodbeskrivning Målgrupper för denna rapport är i första hand tandvårdspersonal som arbetar med både tand- och implantatstödd kron- och broprotetik, dvs allmäntandläkare och specialisttandläkare i
Motbitningens inverkan på implantatöverlevnad i överkäken
vetenskap abrahamsson & et klinik al abrahamsson et al peter abrahamsson, st-tandläkare, Specialisttandvården, Avdelningen för käkkirurgi, jonas p becktor, Övertandläkare, Specialisttandvården, Avdelningen
Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Nationella modellen för öppna prioriteringar
Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Fast eller avtagbar protetik?
Fast eller avtagbar protetik? sigvard palmqvist Fast eller avtagbar protetik? Frågan har kanske mer relevans än någonsin. Tidigare fanns i många situationer inget alternativ till den avtagbara protesen.
505 Amalgamkrona, på premolar inkl. stiftförankring. 509 Stiftförankring, per tand. Se även under åtgärd 505.... 703 Hel över- eller underkäksprotes
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1988:19 SJUKFÖRSÄKRING S Utkom från trycket den 25 oktober 1988 Riksförsäkringsverkets föreskrifter om ändring
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Palliativ strålbehandling. Björn Zackrisson
Palliativ strålbehandling Björn Zackrisson Huvudsakliga indikationer Smärta av okomplicerad skelettmetastas Neuralgisk smärta vid skelettmetastasering Patologisk fraktur, ev. profylaktiskt Medullakompression
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Behandling av långvarig smärta
Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare
Material för fyllningar och fissurförseglingar inom barn- och ungdomstandvården. En systematisk översikt
Material för fyllningar och fissurförseglingar inom barn- och ungdomstandvården En systematisk översikt Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till
Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till Kriterier för riktlinjer svåra, kroniska sjukdomar folksjukdomar som rör många tar stora samhällsresurser i anspråk praxisskillnader
Från ax till limpa: Att arbeta evidensbaserat
Från ax till limpa: de första stegen mot en systematisk översikt Evidensbasering Masterprogram Göteborgs Universitet 2014-01-19 Annika Strandell Jenny Kindblom HTA-centrum E B M Att arbeta evidensbaserat
Kvalitetsindikator. Registrering av Sederingsskala och sederingsmål Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1
Kvalitetsindikator Registrering av Sederingsskala och sederingsmål 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 1 Är det dags att gå vidare? 2019-03-13 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 2 Varför
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir
Protesinfektioner - ortopediska synpunkter Anna Stefánsdóttir Överläkare, Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus Total höftprotes Cementerad total höftartroplastik Från Svenska höftprotesregistret
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Som naturliga tänder. Fördelarna med tandimplantat
Som naturliga tänder Fördelarna med tandimplantat Introduktion Tandimplantat För alla behov En bra investering som jag har glädje av hela livet Kent Hanson, 60 år Tandimplantat är en idealisk lösning för