Remiss statens bredbandsinfrastruktur som resurs SOU 2016:1

Transkript

1 Dkumentdatum Sictr 1(5) al Regeringskansliet äringsdepartementet stckhalm Remiss statens bredbandsinfrastruktur sm resurs SOU 2016:1 Sammanfattning har betänkligheter i de delar av utredningen sm beskriver eknmi, kanalisatin ch styrning av var insatserna bäst behövs. delar utredningens uppfattning m att: ska bidra till att regeringens bredbandsmål uppfylls. (l) ska särredvisa telekmverksamheten i den eknmiska redvisningen. (4) årligen ska samråda med Pst- ch telestyrelsen m sina tele- ch kmmunikatinsnät med tillhörande verksamheter. (5) kmmer i samband med utbyggnad eller mdernisering av sin bredbandsinfrastruktur för eget bruk installera ptfiber i tillräcklig mängd för att under överskådlig framtid kunna erbjuda extra kapacitet på den öppna marknaden. (FBI) kmmer att lägga kanalisatin i vägmrådet vid platser med höga anläggningskstnader såsm exempelvis cirkulatinsplatser, brar ch större vägkrsningar (fta krta kanalisatiner i kmplicerade trafikplatser i tätbebyggda mråden) i samband med nybyggnatin ch reinvesteringsarbeten. är det gäller tunnlar är säkerhets- ch tillgänglighetsfrågrna erhört viktiga ch här är vi inte villiga att tillgängliggöra kanalisatin. (FB2) kmmer att vidareutveckla ansökningsprcessen ch tydliggöra vilken infrmatin sm krävs för att en ansökan m att förlägga kanalisatin eller ledningar får bredband i vägmrådet ska vara kmplett ch vi är medvetna m att krta handläggningstider är viktiga för bredbandsaktörerna. (FB3) saknar i utredningen förslag sm hanterar rättigheter ch skyldigheter för kanalisatin ch ledningar mtsvarande den sm finns i ellagen (1997:857) Detta skapar frekvent diskussiner m kstnader ch ansvar. s telekmmunikatinsinfrastruktur finns till för att våra kärnverksamheter ska fungera så effektivt sm möjligt. Detta gör att bredbandsmålen delvis måste vägas mt att ha en ändamålsenlig telekmmunikatinsinfrastruktur för s kärnverksamhet. Dessa avvägningar kan sammanfattas på följande sätt: ska ha rådighet över sin telekmmunikatinsinfrastruktur. Andra aktörers ledningar medför ökade stilleståndstider på väg ch järnväg i samband med underhållsätgärder, samt ökade säkerhetsrisker ch kstnader i anläggningsförvaltningen. Därför kmmer i samband med utbyggnad eller mdernisering av sin bredbandsinfrastruktur för eget bruk installera ptfiber i tillräcklig mängd för att under överskådlig framtid kunna erbjuda extra kapacitet på den öppna marknaden. (Detta kmmer att ske under en 25 års perid enligt nuvarande plan i samband med livscykelhantering av befintligt fibernät) föreslår en annan lydelse än utredningen i ändringsförslaget av s instruktin 6a samt att även 6b läggs till då den fallit brt i utredningens sammanfattning av förslag ch endast delvis hanteras i punkt 3. (2,3) (x) Hänvisning till utredningens förslag sid 15, (FBx) Hänvisning till framtida behv sid Telefn:

2 Dkumentdatum Sidr 2(5) «l \!i TRAFIKVERKET s instruktin ändras med en ny 6a där det framgår att ska bedriva uppdrags-, uthyrnings- ch försäljningsverksamhet sm är förenlig med verkets uppgifter i övrigt avseende elektrniska kmmunikatinstjänster inklusive uthyrning av svart fiber alternativt kanalisatinsutrymme. anser att det i utredningens förslag saknas tydlig styrning från Pst- ch Telestyrelsen ch/ eller marknadens bredbandsaktörer var s insatser på bästa sätt bidrar till att regeringens bredbandsmål uppfylls (5,6) anser att samverkan med Myndigheten för samhällsskydd ch beredskap ska utökas utöver utredningens förslag för att tydliggöra Affårsverket Svenska kraftnät ch s kmmunikatinsinfrastruktur sm en strategisk resurs för skyddsvärd kmmunikatin. ska samverka med andra statliga aktörer, först ch främst med affårsverket Svenska kraftnät ch Teracm i bredbandsinfrastrukturfrågr. (7, 8) anser att endast marginellt kan bidra till att nå bredbandsmålen 2020 med nya insatser utöver det sm redan görs. Utredningens bedömning av investeringarna i stam- ch mellanrtsnät är 10 miljarder fram till s resultat på den externa telekmmunikatinsaffåren är ca 15 miljnerfår ch reinvesteringarna i fibernät beräknas påbörjas Yttrande Då har betänkligheter ch invändningar mt utredningens slutsatser avseende eknmi, kanalisatin ch styrning av var insatserna bäst behövs, utvecklar vi vårt svar med tyngdpunkt på dessa mråden. Kanalisatin ch ledningar CBredbandsinfrastruktur) Att förlägga bredbandsinfrastruktur i eller i närheten av väg ch järnvägsanläggningar är fta nödvändigt eller i vart fall önskvärt. I det fall då det är nödvändigt, sm i lägen då ledningar måste krsa s ]i anläggning, är det naturligt att försöker vara praktiva ch inse denna typ av trliga kmmande behv redan i samband med investeringar ch reinvesteringar ch då förlägga en rimlig mängd kanalisatin i förebyggande syfte. (Ofta krta kanalisatiner i f-- i:; kmplicerade trafikplatser i tätbebyggda mråden.) ;g '"' u; u; r u_ "' Q) co l r :.:: f-- är det gäller förläggning av kablar i eller mkring väg ch järnvägsanläggningen där man gör det av effektivitets ch kstnadsskäl är det däremt lätt att man missar den bakmliggande kmplexitet sm finns när det gäller att förvalta s egen anläggning men även den nedlagda kabelförbindelsen. vet av erfarenhet att det är frånkmligt att all förläggning av externa parters infrastruktur i eller i närheten av s anläggningar på någt sätt förr eller senare kmmer att påverka kstnader ch framkmligheten i transprtsystemet. Med hänsyn tagen till denna kmplexitet är s bedömning att vi bidrar till regeringens bredbandsstrategi på bästa sätt genm att tillgängliggöra vår bredbandsinfrastruktur i frm av ptfiber (svart fiber) för alla på samma villkr ch till knkurrensneutrala, marknadsmässiga ch skäliga villkr. har under 2015 Telefn:

3 Dkumentdatum Sidr 3(5) al)) prvat mdernare förläggningsmetder i frm av blåsfiberkanalisatin. Detta kncept fårdigställs under 2016 ch införs sm standard vid ny- ch mbyggnad i järnvägsanläggningen från Detta kmmer att vara basen för reinvestering i fiberkabelanläggningen för de närmsta 25 åren sm det bedöms idag. Cirka mil av kmmer årligen att byggas m, så att ett natinellt svart fibernät längs medjärnvägarna görs tillgängligt ch accessbart för externa aktörer cirka var annan/var tredje kilmeter. Avvägningar för detta ställningstagande kan sammanfattas på följande sätt: Accesspunkter för fiberanslutning skapas med ca 2,5 km mellanrum längs med järnvägen. Accesspunkterna byggs utanför spårmrådet medans blåsfiberkanalisatinen kmmer att ligga i spårmrådet med undantag för accesspunkterna. tillgängliggör denna svart fiberinfrastruktur till marknaden från ch med 2017 när den börjar byggas. Detta byggsätt är en förutsättning för s behv av fiberaccesser ute i anläggningarna, sm bedöms att öka mångfalt under den närmsta 25 års periden. Att hantera extern parts kablar ch kanalisatin i en ökad mfattning leder till ökade kstnader ch lägre framkmligheten i transprtsystemet ch mtverkar s kärnverksamhet. I de fall ändå extern parts kablar ch kanalisatin (bredbandsinfrastruktur) måste accepteras behövs det ett regelverk likt det i ellagen (1997:857) (se nedan), för att undvika frekventa diskussiner m kstnader ch ansvar, eftersm vi sm myndighet är skyldiga att behandla alla ledningsägare lika. 22 Innehavaren av en elektrisk ledning sm har dragits fram inm mrådet för en befintlig allmän väg, enskild väg sm hålls öppen för trafik, järnväg, tunnelbana eller spårväg eller kanal eller annan sådan vattentrafikled (trafikled) är skyldig att, vid ändring av trafikleden, vidta de åtgärder med ledningen sm behövs för att ändringen av trafikleden skall kunna genmföras. Ledningens innehavare skall svara för kstnaderna för dessa åtgärder. 23 Om syftet med en ledning är att överföra el för belysning av en allmän väg, skall väghållaren ersätta ledningens innehavare för kstnader sm avses i 22.Om ledningen även tjänar annat ändamål, skall ersättningen bestämmas efter vad sm är skäligt med hänsyn till mständigheterna. Om det i fall sm avses i 22 har vidtagits åtgärder med en ledning där denna krsar en trafikled, skall den sm förvaltar trafikleden ersätta ledningens innehavare för kstnaderna för andra åtgärder än flyttning av stlpe, stag eller liknande anrdning inm trafikledens mråde. 24 Om en ledning sm har dragits fram inm mråde för en befintlig trafikled leder till ökade kstnader för trafikledens underhåll, skall innehavaren av ledningen ersätta dessa ökade kstnader. 25 Om arbete på en ledning sm är belägen inm mråde för annan trafikled än allmän väg kan inverka på trafiksäkerheten eller m arbetet medför större ingrepp i trafikleden, skall det utföras efter anvisningar av den sm förvaltar trafikleden eller genm hans försrg. Ledningens innehavare svarar för kstnaderna för arbetet, m inte annat följer av Telefn:

4 Dkumentdatum Sidr 4(5} al}) 23. I fråga m arbete med ledning inm mråde för allmän väg gäller särskilda bestämmelser. 26 Innehavare av en starkströmsledning inm mråde för järnväg skall ersätta den kstnad ch skada sm kan kmma att tillfgas järnvägsföretaget genm att ledningen dras fram, begagnas eller underhålls. Styrning av var insatserna bäst behövs anser att utredningens förslag på styrning av insatser för att nå målen i regeringens bredbandsstrategi är vag ch tydlig. s kärnverksamhet är att planera, bygga ch underhålla väg- chjärnvägsinfrastruktur. Ska på ett effektivt sätt kunna bidra till regeringens bredbansstrategi behövs det en starkare styrning av var ch med vilka insatser sm kan bidra. Dessa kunskaper finns främst hs Pst- ch Telestyrelsen ch marknadens bredbandsaktörer. Det är viktig att dessa parter tar ett större ansvar här så att inte dagens fungerande bredbandsmarknad hämmas av de insatser gör, utan att s insatser blir ett kmplement till de insatser aktörerna på bredbandsmarknaden genmför. ser en risk i att utan styrning m var ch hur, kan den privata utbyggnadsviljan hämmas. Dessa risker framträder tydligt i utredningens knsekvensanalys kapitel 9.4 '1 samtal med likaföretag inm branschen är meningarna delade m nyttan med att tillföra mer fiber i de statliga näten. Vissa.företag,.företrädesvis dejöretag sm har egna stamnät menar att det inte är bra att staten minskar värdet av gjrda privata investeringar medan andra menar att detförst med möjlighet att hyra statligfiber på långdistansnät uppstår en egentlig knkurrens. Därför är det svårt att göra en bedömning av vilken påverkan på knkurrensen på stam- ch mellanrtsnätenförslagen kanfå." Eknmi Utredningen menar att s merkstnad för att tillhandahålla svart fiber är ca 140 MSEK längs hela det nuvarande fibernätet. Detta ska ställas i relatin till investering/ reinvesteringskstnaden av befintligt nät sm bedöms till ca 4200 MSEK. Detta innebär att det är mtiverat att även tillhandahålla fiber till den externa marknaden då marginalkstnaden är låg (3-4%) enligt utredningen. s bedömning är att marginalkstnaden är högre men det är frtfarande mtiverat att tillhandahålla fiber till den externa marknaden. Det blir ckså tydligt att det kmmer att ta lång tid att göra denna svart fiberresurs tillgänglig. Med en reinvesteringstakt på 150 MSEK/år kmmer det att ta mellan år ch vi kmmer att tillföra en svart fiberinfrastruktur på milj år. Skulle enbart s externa telekmmunikatinsaffärs resultat användas för att göra denna reinvestering skulle den ta 250 år att genmföra. Telefn:

5 Dkumentdatum t (l6'i) Sidr 5(5) Enligt s nuvarande planer görs denna reinvestering sm en förberedelse för utrullningen av ERTMS. (2 år innan banan driftsätts med ERTMS/nya datriserade signalställverk) Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Lena Erixn. Föredragande har varit chefen för IT Mathias Perssn. Jnas Lindh har utfrmat remissvaret. Samråd har skett med c funktinerna Juridik, Planering, Underhåll samt Investering. -r-. -0-n (l) r l r :;"; "' :<: 1- Telefn: www. trafikverket se