Min syn på och erfarenheter av mentorskap
|
|
- Henrik Lundberg
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skrifter från Institutionen för pedagogik NR 1:2005 Min syn på och erfarenheter av mentorskap Sonja Persson ISSN
2
3 Min syn på och erfarenheter av mentorskap Sonja Persson Skrifter från Institutionen för pedagogik, Nr 1:2005 Högskolan i Borås, Borås
4
5 Förord Sedan 1997 har det vid lärarutbildningen, Högskolan i Borås, funnits s.k. mentorer knutna till utbildningen och studenternas lärande. Idag är mentorer vanligt förekommande inom det offentliga skolväsendet men dessa mentorer har en annan funktion än de som finns inom lärarutbildningen. Hos oss i Borås är en mentor en lärarutbildare som under hela sitt mentorskap är yrkesverksam i förskola eller grundskola. Vi ser mentorn som en lärare med en central position när det gäller studenters möjligheter att knyta samman teoretiska (den högskoleförlagda delen av lärarutbildningen) och praktiska (den verksamhetsförlagda delen) erfarenheter samt få möjligheter att relatera egna tankar och erfarenheter till en mer erfaren lärares. Varje mentor ansvarar för en grupp om c:a åtta - tio studenter. Gruppen är homogen, vilket innebär att den är sammansatt av studenter som har valt samma inriktning på sin lärarutbildning, t.ex. en inriktning mot förskolans verksamhet eller mot matematik, engelska och svenska. Studentgruppen är densamma under hela lärarutbildningen. Mentorsgruppen utgör ett forum för diskussioner om verksamheten och yrket och hur detta hänger samman och är beroende av varandra. Dessutom skall mentorsträffen stimulera till reflektion över både utbildningens innehåll och yrkets villkor. Centralt är också studentens syn på sin egen utveckling till lärare och hur den gestaltas över tid. Sedan våren 2004 pågår ett utvecklingsprojekt, finansierat av Rådet för högre utbildning, inom lärarutbildningen i Borås. I detta projekt är tio mentorer involverade som viktiga personer i studenters lärande till lärare. En av dessa mentorer, Sonja Persson, är författaren till denna rapport. Som ett led i stödet av mentorerna i deras arbete har det anordnats en utbildning kring vad det innebär att vara mentor dels inom skolväsendet, dels inom lärarutbildningen i Borås. Under kursen har deltagarna haft i uppgift att skriva om hur de ser på sin roll som mentor men också om sina erfarenheter från att vara mentor, i den mån de varit detta. I rapporten beskriver Sonja Persson sin syn på mentorskapet och sina erfarenheter kring att vara mentor, dess glädjeämnen och svårigheter. Hon tar också upp skälen till varför hon valde att bli mentor och lyfter fram konkreta idéer kring hur hon vill arbeta som mentor. Sonja behandlar i rapporten betydelsen av det goda samtalet där hon bl.a. skriver att I det goda samtalet tillåts vi ha olika tankar och värderingar men det innebär inte att man måste hålla med. Men ibland kanske vi kan fundera på och över varför det är så viktigt att markera vår åsikt. I rapporten behandlas också hur arbetet i mentorsgruppen kan organiseras. Där problematiseras vad som menas med ansvar samt innehållet i träffarna samt kopplingen mellan skrivande av Yrkesdagbok och mentorsgruppen. Birgitta Davidsson 1
6 Innehållsförteckning MIN SYN PÅ OCH ERFARENHETER AV METORSKAP 3 Vad är mentorskap? 3 Det goda samtalet 5 Mentorsträffarna 7 Referenser 10 2
7 MIN SYN PÅ OCH ERFARENHETER AV METORSKAP Sedan många år tillbaka har jag varit handledare för studenter från högskolan. Det är ett roligt och stimulerande uppdrag och det extra arbete som det innebär kompenseras mer än väl av allt positivt. Jag får kontakt med utbildningen, nya teorier och ny litteratur. Den studerande kommer med fräscha idéer och synpunkter och han/hon kan se på verksamheten utifrån och är oftast pigg på diskussioner om den. Jag tvingas till eftertanke och reflektion över mitt arbete och att försöka formulera varför jag gör på ett visst sätt. Dessa positiva erfarenheter av att vara handledare gjorde det därför naturligt att säga ja på en fråga om att vara mentor för en grupp studerande och få följa dem genom hela deras utbildning. Det finns många signaler på att nyutbildade pedagoger i Sverige känner sig övergivna när de kommer ut i yrkeslivet och alltför många lämnar yrket redan efter några år. I Skottland lämnar de nyblivna lärarna utbildningen med en dokumenterad kompetensprofil, dvs. en beskrivning av de egna starka och mindre starka sidorna. De anses inte som färdiga lärare förrän de avslutat en två års introduktionsperiod som innehåller mycket stöd i deras professionella utveckling. Nya lärare har här ofta företräde till kompetensutveckling. I Sverige benämns istället första året som ett provår där lärarens skicklighet ska bedömas och som nyexaminerade förväntas de ha fullt av nya pedagogiska idéer och metoder och de får ofta stå tillbaka i kompetensutvecklingen. Utvecklande av mentorskap för nya lärare måste vara ett angeläget arbete i Sverige. Men genom att även erbjuda studenter på lärarutbildningen mentorskap gör man de bättre rustade för det kommande yrkeslivet. Vad är mentorskap? Enligt Ulla Lindgren (2000) innebär mentorskap att två personer, en mentor och en adept, har kommit överens om att uppnå överenskomna mål. Mentorn ska vara en erfaren och omdömesgill person med bred och god livserfarenhet, som genom sin kunskap och erfarenhet, engagerat och varmhjärtat vill ge stöd åt och bidra till en yngre persons personliga utveckling och avancemang. Ofta används begreppet mentorskap synonymt med tutoring, peer groups och handledning. Kortfattat kan man säga att tutoring är en form av gruppundervisning där gruppen uppmuntras till att ta ansvar för sin egen inlärning och gemensamt diskutera sig fram till lösningar på olika problem. Tutorn träffar gruppen ofta och ska respektera gruppens olika förslag, kunna lyssna aktivt och ställa följdfrågor för att föra gruppen framåt. Peer groups är när man delar in stude- 3
8 rande från samma kurs eller klass i mindre grupper och den undervisande läraren ger dem i uppgift att diskutera vissa frågor eller problem. Läraren finns inte med i dessa grupper men har det uppföljande ansvaret. Handledningens uppgift är att föra samman den teoretiska utbildningen med praktisk yrkesverksamhet. Handledaren, som är yrkesverksam och bör ha stor yrkeserfarenhet, och praktikanten ska utifrån en gemensam praktik utveckla praktikanten i dennes yrkesroll och bygga upp en kompetens i yrket. Alla tre formerna handlar alltså om undervisning och kräver ämneskunskap. I alla tre formerna ligger också en bedömningsfunktion av de studerande. Mentor är enligt Ulla Lindgren (2000) ett hedersuppdrag som inte ersätts med tid eller pengar. Det är inte fråga om undervisning och mentorn ska inte väljas efter sin ämneskunskaper utan efter egenskaper som erfarenhet, intresse av andra människor och personlig mognad. De tre andra formerna är inriktade på att förbättra studieresultaten medan mentorskap är inriktat på att utveckla adeptens självförtroende och personlighet. För mig som både handledare och mentor har det varit svårt att se skillnaderna mellan de två olika rollerna. Jag tycker att en av handledarens viktigaste uppgifter är, precis som för mentorn, att utveckla den studerandes självförtroende. Att även mentorn har ämneskunskaper tror jag är en fördel. Som handledare är jag ensam med en studerande medan jag som mentor träffar en grupp av studerande, alltså precis tvärtemot vad Ulla Lindgren säger. Som mentor får jag dessutom ett litet arvode från högskolan för att bl.a. kompensera eventuell ledighet från arbetet. För mig blir de viktigaste skillnaderna mellan mentorskap och handledning därför att som handledare har jag och den studerande en gemensam praktik, en gemensam upplevd situation, och som handledare har jag också en bedömningsfunktion gentemot den studerande och det ger en viss beroendeställning. När jag därför nu mer konkret går in och tittar på vad mentorskap innebär är det mycket som också gäller för handledning. En förutsättning för att mentorskap ska bli utvecklande är, enligt litteratur från England och USA, att den studerande verkligen vill ha en mentor. Det skulle alltså bygga på frivillighetsprincipen och så är inte fallet i lärarutbildningen i Borås. Viktigt blir därför att motivera de studerande till varför de ska delta i mentorsgruppen och vad syftet är. Mentorskapet utmärks av att det är en jämbördig relation och bygger på ömsesidig respekt, förtroende och tillit. Mentorn ska vara skicklig i sitt arbete, ha stor livserfarenhet och vara intresserad av att engagera sig i andra människors utveckling. Det gäller att både kunna lyssna, ställa frågor och ge råd utifrån sin egen erfarenhet, utifrån egna framgångar och motgångar. Mentorn ska fungera som ett bollplank, en diskussionsledare och få 4
9 de studerande att öppna sig. En mentors uppgift är inte att alltid sitta inne med de rätta svaren och inte heller att vara en tips och idé människa. Kriterier på en bra mentor skulle kunna sammanfattas som: lyssnande engagerad prestigelös kunna få de studerande att se sig själva kunna visa på det positiva kunna visa på olika perspektiv De studerande har också ett stort ansvar i ett mentorskap och måste ha en vilja att utvecklas genom samtal och reflektion. Lite tillspetsat kan man säga att mentorn ska kunna komma oförberedd till mentorsträffen då han/hon är till för de studerande och deras frågor. En sak som jag märkt i min roll som handledare är att de studerande ofta har en syn att verkligheten inte överensstämmer med det de får lära sig på utbildningen, att de får lära sig en idealbild av yrket. Enligt Lauvås & Handal (1993) innebär all yrkesförberedande utbildning en kvalifikation till en idealiserad yrkespraxis. Utbildning syftar inte till att tillhandahålla den yrkespraxis som är för handen just för tillfället utan är snarare inriktad på en uppfattning om vad framtida krav kan komma att innebära. Man använder sig av utbildning som ett av flera sätt för att utveckla kvaliteten inom yrket." Detta är bra och det behövs för att utveckla yrket framåt. Praktiken blir här viktig för att den studerande ska få en realistisk bild av verkligheten. Mentorn kan också hjälpa till att jämka ihop lärarutbildningen med förskolans/skolans vardag och på så sätt rusta de nya lärarna att stanna kvar i yrket. Det goda samtalet God kommunikation är lika stimulerande som starkt kaffe och det är precis lika svårt att sova efteråt skulle kunna var en utgångspunkt för hur jag vill att samtalet ska fungera under mentorsträffen. Samtalet måste beröra och kännas angeläget. I samtalet lär vi känna oss själva, varandra och den personliga relationen byggs upp. Genom samtalet lär vi oss att både tala och lyssna och vi utvecklar vår förmåga att diskutera värderingar och hantera konflikter på ett sakligt sätt. 5
10 Vi kan ha olika uppfattningar om saker utan att bli osams och argumenterar för vår sak och lär oss skilja på sak och person. Alla måste vara mentalt närvarande, vara ärliga och öppna, både som talare och lyssnare, så att det som någon upplever som viktigt att föra fram verkligen sägs. Speciellt för mentorn är det viktigt att kunna vara aktivt lyssnande och det innebär att han/hon ska kunna se på frågan utifrån de studerandes perspektiv. Det gäller att kunna tolka och förstå vad de säger och genom att visa aktivt intresse blir lyssnandet en förutsättning för ett levande samtal. En uppgift för mentorn är att lyfta samtalen från här och nu situationen så att de studerande kan hitta bra handlingsalternativ och då är ett aktivt lyssnande en förutsättning. Ett reflekterande samtal ska leda till att vi ser våra egna förutsättningar, möjligheter och begränsningar. Genom att känna oss själva och våra reaktioner får vi en egen trygghet och kan på så sätt utvecklas personligt. Genom att reflektera över vårt eget tänkande lär vi oss att bättre förstå våra erfarenheter och genom att ställa oss utanför oss själva kan vi ifrågasätta handlingar och känslor. För ett lyckat samtal behövs: ömsesidig respekt ömsesidig ärlighet ömsesidig öppenhet ömsesidig åsiktsfrihet Respekten gäller personen ifråga och inte alla hennes handlingar. För att kunna respektera en människa måste jag respektera mig själv. Det innebär att man tar hänsyn till egna och andras svagheter och har respekt för de resurser och de begränsningar man själv och andra har. Ärlighet kräver att man först är ärlig mot sig själv och kan erkänna de svaga sidorna hos sig själv. En bra mentorskapsgrupp ska tåla ärlighet. Det gäller att vara öppen och våga bjuda på sig själv. Men här är det viktigt med jämvikt. Slutenhet kompenseras gärna av för stor öppenhet och motsatt kan en distanslös person göra att samtalet blir slutet. I det goda samtalet tillåts vi ha olika tankar och värderingar men det innebär inte att man måste hålla med. Men ibland kanske vi kan fundera på över varför det är så viktigt att markera vår åsikt. 6
11 I en grupp är det viktigt att alla deltar i samtalet. Alla har ett ansvar och det är en trygghet för alla att veta de andras inställning i olika frågor. Det betyder inte att alla behöver prata lika mycket men med kroppsspråk eller hummande kan man instämma eller inte. Samtalet bör ha prägel av dialog istället för diskussion. Dialogen utmärks av en vilja att förstå andra och av att kunna ändra sig till skillnad från diskussionen där åsikterna är mer fastlåsta. Mentorsträffarna I den mentorsgrupp jag varit mentor för har vi träffats en och en halv timme tre gånger per termin med undantag av första terminen. När vi startade var jag nästan helt oförberedd och hade väldigt vaga idéer om vad det innebar att vara mentor. Nu återstår bara sista terminen och det har för mig varit mycket givande. Vad de studerande tycker har jag en vag uppfattning om men en av de sista träffarna ska vi använda till utvärdering. Det som jag kommit fram till kan vara ett bra arbetssätt i den här typen av mentorsgrupp ska jag försöka sammanfatta här. Första träffen bör ägnas åt vad mentorsträffarna ska innehålla, vilka frågor vi ska behandla. Det är viktigt att jag talar om att jag är till för dem, att jag är där för att lyssna på dem. Vi ska på första träffen upprätta ett kontrakt om vad som ska gälla för gruppen. Vi har tystnadsplikt utåt; vad vi behandlar på våra mentorsträffar ska stanna inom gruppen. Detta är för mig en given sak som kontraktet ska innehålla. Andra saker som kontraktet kan innehålla är att vi ska var ärliga mot varandra, att vi alla har ett ansvar för att det blir bra träffar, att alla har rätt att säga sin åsikt, att vi kommer väl förberedda (hur?), att vi tar upp om något inte känns bra och att vi har löpande utvärderingar av våra träffar. Kontrakten kan naturligtvis se olika ut för olika grupper. Det är de studerande som ska ha ansvaret för mentorsträffarna. Utifrån deras önskemål kan man låta en del av tiden vara vikt för ett i förhand givet tema. Exempel på sådana teman är konflikter och konflikthantering, utvecklingssamtal, föräldrakontakter, mobbning, lektions eller temaplanering, småbarns utelek osv. Alla förbereder sig med frågor och själv förbereder jag mig med några problemställningar. Här kan vara bra att ha en del provocerande frågor som sätter igång tänkandet. Jag bör få dem att reflektera varför de tycker så eller varför de gör på ett visst sätt. Det är inte nödvändigt att jag alltid har de rätta svaren men jag bör kunna ge dem strategier som är hållbara. Vad gör jag först och hur går jag vidare? 7
12 Ett möte kan användas till att göra ett besök på min arbetsplats. Inför nästa gång kan de studerande ha med två, tre frågor som de vill diskutera och inställningen ska vara att de ska våga ifrågasätta. I utbildningen i Borås betonas yrkesdagboken som ett viktigt instrument. Som handledare har jag själv också försökt skriva åtminstone under den tid som den studerande är på praktik. Jag brukar uppmuntra den studerande att skriva varje dag och att ta en stund av tiden på skolan för att det säkert ska bli av. Det gör att vi vid handledningssamtalen har haft mycket material att ta upp till diskussion. På en av de första mentorsträffarna skulle jag vilja lyfta frågan om yrkesdagbok då jag tror att ett aktivt skrivande ger oss många frågeställningar som är viktiga för de studerande. Yrkesdagboken är naturligtvis privat men den gör oss mer förberedda. Själv har jag i vissa temaarbeten med barnen använt mig av dubbellogg som ett redskap för reflektion. Det går kortfattat till så att efter en aktivitet skriver jag ner mina erfarenheter. De skrivs ner snabbt allt efter som tankarna dyker upp, vad som hände och hur. Genom att jag skriver ner mina erfarenheter får jag tillgång till mina föreställningar om vad som hänt. I en spalt till höger om mina erfarenheter skriver jag sedan ner hur jag tolkar och förstår mina erfarenheter och kan på så sätt reflektera över något som jag varit med om. Denna metod tror jag är bra att som mentor använda efter mentorsträffarna. Det skulle också kunna vara något att ha som underlag för diskussion på de träffar som mentorerna har. Många av mentorsträffarna ligger i anslutning till de studerandes praktik. Som mentor har jag ett ansvar för de studerandes utveckling och mycket av deras utveckling i yrkesrollen är under praktiken. Inför praktiken är det viktigt att jag lyssnar på vilka frågor de har och vad som gör dem mest osäkra. Jag kan här försöka ge tips och idéer utifrån de uppgifter de har bara jag samtidigt problematiserar varför de ska gör si eller så. Deras erfarenheter från praktiken måste komma fram och vi ska lyfta upp deras upplevelser till reflektion och analys. Vi ska hjälpas åt att hitta våra starka och svaga sidor. Jag måste kunna berätta hur det var för mig som lärarstuderande och som nyexaminerad; att så här var det för mig också (och kan fortfarande vara). På så sätt skapar vi en brygga mellan teori och praktik. Fortlöpande under mentorsträffarna bör vi ha utvärdering av dem. Frågor som ska tas upp är: Vad har varit bra, mindre bra Vad pratar vi framförallt om Deltar alla aktivt 8
13 Vad tillför gruppen dig Hur används tiden Vad skulle du vilja förbättra Behövs denna typ av grupp Det är en förmån att få vara mentor för en grupp studerande. Den grupp som jag haft som min första grupp har varit bra. De har hållit igång en dialog och vi har alltid haft frågeställningar att prata om. Tack vare dem har jag utvecklats som mentor och jag är ganska säker på att jag skulle kunna möta en eventuell ny grupp på ett mycket bättre sätt. Jag slutar med ett tack till mina studerande i mentorsgruppen och lycka till nu när ni snart är klara med er utbildning. 9
14 Referenser Lindgren, U. (1997). Mentorskap i skolan: en väg till utveckling. Malmö: Gleerup. Lindgren, U. (2000) Mentorskap i högre utbildning i Sverige. Umeå: Umeå universitet. Lendahls, B. & Runesson, U. (1996) Vägar till lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Lauvås, P. & Handahl, G. (1996). Handledning och praktisk yrkesteori. Lund: Studentlitteratur. Lärarförbundet. Pedagogiska magasinet nr
15 Rapporter från Institutionen för pedagogik 1. Davidsson, B., Hägglund, S., & Kihlström, S. (1997/1999). Projektet Lära till lärare. Projektbeskrivning. Rapport nr 1, Davidsson, B., Eriksson, A., Strömberg, M., Dovemark, M., & Hägglund, S. (1999). Två blivande lärares reflektioner över mötet med lärarutbildningen. Projektet Lära till lärare. Rapport nr 2, Strömberg, M. (1999). Det finns gyllene dagar och stunder i lärarens arbete och det är dom som gör att man knogar på. Åtta lärares upplevelse av tillfredsställelse i arbetet. Projektet Lära till lärare. Rapport nr 3, Eriksson, A., Davidsson, B., & Hägglund, S. (1999). Iaktta handla reflektera. Blivande förskollärare om yrkeslärande före och efter verksamhetsförlagd utbildning. Projektet Lära till lärare. Rapport nr 4, Davidsson, B., Dovemark, M., & Hägglund, S. (1999). Vem blir lärare och varför? Utgångspunkter för en studie med fokus på lärarstudenters sociokulturella bakgrund och dess betydelse för högskolestudier och yrkesval. Projektet Lära till lärare. Rapport nr 5, Kärrby, G. (2000). Svensk förskola Pedagogisk kvalitet med socialpolitiska rötter. Rapport nr 6, Szklarski, A. (2000). Konfliktupplevelsens väsen. En empiriskfenomenologisk studie bland ungdomar i två länder. Rapport nr 7,
16 8. Davidsson, B. (2000). Samling en symbol för integration mellan förskola och grundskola? Rapport nr 8, Oudhuis, M. (2000). Gunvors-projektet En utvärdering av ett samarbetsprojekt mellan Gunnareds sjukhem, SAFs regionkontor och Volvo Lastvagnar. Rapport nr 9, Riestola, P. (2000). Växtkraft Mål 4 för långsiktig målmedvetenhet? Rapport nr 10, Strömberg, M. (2001). Från yrkesmotiv till yrkesmotivation. Blivande lärares yrkesvalsmotiv som grund för socialisation in i yrket. Rapport nr 11, Eriksson, A. (2001). Yrkeslärande ur ett dagboksperspektiv. En studie av blivande lärares dagboksskrivande och yrkeslärande under praktiken. Rapport nr 12, Holm, A-S. (2001). Vem söker sig till lärarutbildningen och varför? en studie av blivande förskollärare och grundskollärare vid Högskolan i Borås. Rapport nr 13, Holm, A-S. (2001). Blivande förskollärares och grundskollärares syn på den integrerade lärarutbildningen vid Högskolan i Borås. Rapport nr 14,
17 15. Szklarski, A. (2002). Den kvalitativa metodens mångfald. Skilda ansatser - skilda tolkningsintentioner. Rapport nr 15, Fransson, A. (2002). Nya villkor för lärandet i den högre utbildningen - om utmaningar för högskolans pedagogik. Rapport nr 16, Andersson, E. (2002) Varför skriva yrkesdagbok! Rapport nr 17, Björkdahl-Ordell, S. (2003) Räkna med textil. Rapport nr 1,
18 Projektrapporter från Institutionen för pedagogik Centrum för arbetsvetenskap 1. Oudhuis, M. (2003) AiS - Arbetsvetenskap i Sjuhärad. Nätverk för forskning och utveckling av arbete i Sjuhärad Projektrapport nr 1,
19 Projektrapporter från Institutionen för pedagogik Lära till lärare 1. Eriksson, A. (2003) Samhällsuppdraget, yrkesutövandet och vetenskapliggörandet. Projektrapport nr 1, Davidsson, B., Holm, A-S., Reis, M., Kärrby, G., & Hägglund, S. (2003) Barn i integrerade skolverksamheter. Projektrapport nr 2, Strömberg, M. (2003) Föreställningar om integration av pedagogiska traditioner inom en lärarutbildning. Projektrapport nr 3, Davidsson, B. (2004) Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum. Beskrivning av ett forskningsprojekt. Projektrapport nr 1,
20 Rapporter från Pedagogiskt centrum 1. Lönn, A. (1999). Pedagogisk handledning vid högskola. En studie av pedagogisk handledning vid Sektionen för Väg- och Vattenbyggnad Chalmers Tekniska Högskola. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 1, Lönn, A. (2000). Vad förväntas av/väntar handledare och studenter? En enkätstudie om handledares och studenters förväntningar på varandra inför examensarbetet, om deras förväntningar uppfyllts, samt deras beskrivningar av handledningens förlopp. Högskolan i Borås, Pedagogiskt centrum. Rapport nr 2, Från och med övergår Pedagogiskt centrum till en egen enhet: Centrum för lärande och undervisning. 16
21 Skrifter från Institutionen för pedagogik 1. Davidsson, B. (1999). Vi vill mer än vi ibland klarar. Om samarbete mellan förskollärare, grundskollärare och fritidspedagoger. Skrift nr 1, Eriksson, A., & Haverlind, A. (2000). Dä kommer luft inne mä. En etnografisk studie av förskolebarns lärande inom naturvetenskap, miljö och teknik. Skrift nr 2, Jenslöv, T. (2000). Hur arbetar förskollärare med bråkiga barn? Skrift nr 3, Karlsson, H., & Wademyr, P. (2000). Lära för livet. Förskollärares uppfattningar om barns lärande. Skrift nr 4, Holm, A-S. (2000). Hobergskolan. Beskrivning och utvärdering av ett skolprojekt i Vårgårda kommun. Skrift nr 5, Davidsson, B., & Boglind, A. (2000). Att skriva yrkesdagbok. En möjlighet för den reflekterande pedagogen. Skrift nr 6, Davidsson, B. (2002) Föreställning om kön som idé, innehåll och arbetsformer i förskolans och skolans läroplaner Skrift nr 7, Lategan, S. (2002) Three Dimensions of Professional Development - A Qualitative Study of Professional Development among Distance Educators Skrift nr 8,
22 9. Lategan, S. (2002) Mentoring in Swedish Teacher Education. Skrift nr 9, Lategan, S. (2002) Reflections on Activity. Skrift nr 10, Flobrant. D. (2002) Skolelevers arbetsmiljö sett ur ett hälsoperspektiv. Skrift nr 11, Bartomeus, G. (2003) The role of cognitive styles in e-learning: A discussion of literatur. Skrift nr 1, Boglind, A., Persson, E., Tholin, J., Sjöholm, E., & Ferlin, M. (2004) Tankar kring ämnesdidaktikens mål, mening och metaforer. Skrift nr 1, Persson, S. (2005) Min syn på och erfarenheter av mentorskap. Skrift nr 1,
23 Skrifter om skolutveckling 1. Dovemark, M., Sörensson, K., & Appelqvist, R. (1999). Den framtida lärarrollen Flexibel organisation och arbetsformer. Ett arbetslagsutvecklingsprojekt. Högskolan i Borås, Centrum för skolutveckling. Skrift nr 1, Hermansson Adler, M., & Larsson, P. (1999). Piloter för lokal skolutveckling. Ett projekt till stöd för kompetensutveckling av skolans personal Högskolan i Borås, Centrum för skolutveckling. Skrift nr 2, Lönn, A. (1999). Uppföljning, utvärdering, kvalitetssäkring. Rapport om ett utvecklingsprojekt. Högskolan i Borås, Centrum för skolutveckling. Skrift nr 3, Brorman, A. (1999). Möjligheternas möte? Rapport om ett utvecklingsprojekt. En förändrad lärarroll arbetslagets praktiska vardagsarbete med fokus på barns läs- och skrivutveckling och tematisk undervisning. Högskolan i Borås, Centrum för skolutveckling. Skrift nr 4, Swärdh, C. (2004). Effektutvärdering av Specialpedagogisk kompetensutveckling i Borås Stad. Högskolan i Borås, Centrum för skolutveckling. Skrift nr 1, Brorman, A. (2004). Aktionslärande. Högskolan i Borås, Centrum för skolutveckling. Skrift nr 2, Heikkilä, B. (2005). Jag trodde inte att det var så mycket runt omkring. En studie om nya lärares arbetssituation. Högskolan i Borås, Centrum för skolutveckling. Skrift nr 1,
Skrifter från Institutionen för pedagogik NR 3:2006. Mentorshandbok. Elisabeth Andersson och Ingamay Larsson ISSN
Skrifter från Institutionen för pedagogik NR 3:2006 Mentorshandbok Elisabeth Andersson och Ingamay Larsson ISSN 1404-0905 Mentorshandbok Elisabeth Andersson och Ingamay Larsson Skrifter från Institutionen
SKOLVERKET GÅR EMOT HÖGSKOLORNAS ÖNSKEMÅL OM FÖRKUNSKAPER I FYSIK OCH MATEMATIK
SKOLVERKET GÅR EMOT HÖGSKOLORNAS ÖNSKEMÅL OM FÖRKUNSKAPER I FYSIK OCH MATEMATIK Anne-Sofie Mårtensson, Högskolan i Borås & Christian Karlsson, Sigrid Rudebecks gymnasium Granskning av inkomna remissvar,
Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun
Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var den person som
Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun
Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun W:\Götene\Dokument\020620\Bunt 1\Introduktionsprogram.doc Innehållsförteckning! Inledning och bakgrund sid. 3! Programinnehåll
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET
UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers
Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets
Mentorskapsprojektet i Göteborg
2008/2009 Mentorskapsprojektet i Göteborg FÖRBUNDET FÖR J URISTER, CIVILEKONOMER, SY STEMVETARE, PERSONALVETARE OCH SAMHÄLLSVETARE 2 (13) 3 (13) Välkommen till Juseks mentorskapsprojekt i Göteborg 2008/2009
Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby
Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?
VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en
Handledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...
Din lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut
Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.
VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem
Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare
Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Kurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Underlag för självvärdering
Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna
UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG
LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER
Information- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010
Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LAU935 Professionell förändring i läraryrket, 30 högskolepoäng Professional Development in the Teacher Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden
Vi utbildar för församlingarnas uppdrag
Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Att handleda och utveckla yrkeskunnande
Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. KURSBESKRIVNING för kursen Att handleda och utveckla yrkeskunnande i lärarutbildningen Kurskod HV426F Uppdaterad 2019-02-28
I-mentor. Lunds Tekniska Högskola. mentorsprogrammet på Industriell ekonomi
I-mentor mentorsprogrammet på Industriell ekonomi Lunds Tekniska Högskola Text: Christian Johansson & Nina Åxman. Bilder: Johan Majtorp & Mats Nygren. Layout: Hanna Johansson Välkommen till I-mentor! För
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Utvecklingsprofil för studenten under VFT
1 Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Mentorer avgör, i samverkan med studenter
Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Projektet 2014 från ax till limpa!
Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM. Vill du bli mentor eller adept?
Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram
Examinerad introducerad legitimerad!
Examinerad introducerad legitimerad! Roller och ansvar under introduktionsperioden Åsa Morberg Ingrid Nordqvist Högskolan i Gävle, oktober 2012, Gävle, Ovanåker, Ljusdal Lärarlegitimation ett uppdrag till
INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer.
INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer. Anna-Lova Rosell Lektor i pedagogik, Örebro universitet 201809120 2018-09-21 1 STRUKTUR o Handledningstraditioner implikationer?
Om mentorskap. Soroptimisternas Unionsmöte
Om mentorskap Soroptimisternas Unionsmöte Luleå den 10 april 2011 Mona Odhnoff Sundström Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring Nu - lärande process Båda deltagare utvecklas Mentorn tränad i
Utvecklingsprofil för studenten under VFT
Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM
Ultuna Studentkårs MENTORS PROGRAM Vill du bli mentor eller adept? Ultuna Studentkårs Mentorsprogram En ökad kontakt med näringslivet är något som efterfrågas av studenter från alla utbildningsprogram
2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap
2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete
Kursbeskrivning för kursen Mentorskap att stödja, bedöma och dokumentera professionskunnande 7,5 hp Ht-13
Kursbeskrivning för kursen Mentorskap att stödja, bedöma och dokumentera professionskunnande 7,5 hp Ht-13 Kurskod CH429F Välkomna till kursen! Kursen är en fristående kurs om 7,5 högskolepoäng inom området
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal
Att skriva yrkesdagbok
Skrifter från Institutionen för pedagogik NR 6:2000 Att skriva yrkesdagbok En möjlighet för den reflekterande pedagogen Birgitta Davidsson Ann Boglind ISSN 1404-0905 Att skriva yrkesdagbok En möjlighet
Pedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Mentorguide. Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers
Mentorguide Handledning för mentorer i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 2 Så här används guiden... 4 3 Översikt över mentorprogrammet... 5 3.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 3.2 Mentorprogrammets
Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Länsstyrelsen, Laholms kommun och Halmstads kommun
Mentorskap ett sätt att utvecklas Region Halland, Länsstyrelsen, Laholms kommun och Halmstads kommun 1. Vad är mentorskap? Historia Begreppet mentor har sin bakgrund i den grekiska mytologin. Mentor var
Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
för Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning
Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum
Projektrapport från Institutionen för pedagogik NR 1:2004 Fysiska och sociala villkor i integrerade klassrum Beskrivning av ett forskningsprojekt Birgitta Davidsson ISSN 1651-6486 Fysiska och sociala
Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?
Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till
Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram
Introduktionsmaterial till Rotarys mentorprogram 1. Mentorskap vad och varför? I den grekiska mytologin berättas att Odysseus, strax innan han lämnade ön Ithaka, anförtrodde sin son Telmachos uppfostran
Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan
Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs
Guide för lärarutbildare
Guide för lärarutbildare Råd till dig som handleder lärarstuderande inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) VFU står för verksamhetsförlagd utbildning. Det innebär att pedagogisk personal inom sektor
POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap
POLISENS CHEFSSTÖD Mentorskap Polisens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Chefens uppgift är att skapa de bästa förutsättningarna för att verksamheten och dess
Arbetsplan för Ängen,
Arbetsplan för Ängen, Mariebergs förskola 2010/2011 Arbetsplan för Ängen, läsåret 2010/2011 Arbetsplanen innehåller dels hur vi på Ängen kommer att arbeta under året 2010/2011 och dels hur vi alltid arbetar
Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet
Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd
Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. vt 15
Riktlinjer för VFU 141212 Yvonne P Hildingsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs: Barndomens villkor vt 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se 035 167522, 0735
Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan
Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan Varför gör vi så spännande saker på förskolan, det gör vi hela tiden, så man lär sig. Jag har lärt mig väldigt mycket. Barn 5 år Verksamheter skapar
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen
Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika
Adeptens åtagande. Vad innebär begreppen adept och mentor? Adeptens funktion är att. Mentorprogrammets upplägg. Mentorns åtagande
SFÖ:s mentorprogram Syfte och mål SFÖ arbetar för god yrkesetik och ökat erfarenhetsoch kunskapsutbyte mellan professionella översättare. Mentorverksamheten är avsedd att ge nya medlemmar stöd i att komma
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Kvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Lärar/vägledarinformation
Lärar/vägledarinformation Portfolio - Personlig utvecklingsplan Syfte att utveckla och stödja självstyrt lärande genom att fokusera på det egna ansvaret för kunskapsinhämtning och personlig utveckling.
SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
UTVÄRDERING VFU KURS
UTVÄRDERING VFU KURS respondenter: : Svarsfrekvens: 9,1 % Inför VFU kursen (värde 1: Instämmer inte alls, värde : Instämmer helt) Det inledande seminariet har gett mig stöd för att utvecklas och därmed
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet
Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och
Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005
Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014
Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet
Guide för lärarutbildare. Råd till dig som handleder lärarstuderande inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Uppdaterad
Guide för lärarutbildare Råd till dig som handleder lärarstuderande inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Uppdaterad 2019-03-05 VFU står för verksamhetsförlagd utbildning. Det innebär att pedagogisk
Kompetenskartläggning, din självvärdering
Kompetenskartläggning, din självvärdering Tillgodoräknade av yrkeserfarenhet/reell kompetens för Verksamhetsförlagd utbildning: Ange vilket program du studerar Kurskod och kursnamn Studentens namn Personnummer
Handbok för mentorer och adepter
Handbok för mentorer och adepter Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet
Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1.
Fältstudieuppgifter i kursen Sociala relationer, konflikt och ledarskap OAU218 Instruktioner för fältstudieuppgifter Bilaga 1. Frågor till din handledare eller annan pedagog i förskolan v 1-2 (tillfälle
Huddingetrainee: socionom
Huddingetrainee: socionom Med Huddinge kommuns traineeprogram får du en bra start på yrkeslivet. Med hjälp av verksamhetsförlagd utbildning, handledning, gruppdiskussioner, studiebesök och mentorer förbereder
Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun
Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar
Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?
Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och
Enkät till skolledare
Enkät till skolledare 1. Kommun: 2. Kön: kvinna man 3. Befattning: Jag är Ansvarsområde: (sätt X för de alternativ som stämmer med ditt huvudsakliga ansvarsområde) 4. Jag arbetar på gymnasieskolan med
Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagdutbildning
Riktlinjer för VFU- verksamhetsförlagdutbildning Kurs: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap Kurskod: UV6021 Vfu-period: v. 13-16 Vfuansvarig: Mia Paulsson Examinator: Bo Nurmi LHS Akademin
FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS
Handbok FÖR MENTORER OCH ADEPTER VÄGLEDNING OCH TIPS 1 Handbok för mentorer och adepter Det teoretiska studielivet och det praktiska arbetslivet är två världar som allt för ofta ligger långt ifrån varandra.