Verksamhetsberättelse 2012 för produktionsstyrelsen

Transkript

1 Bilaga PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Verksamhetsberättelse 2012 för produktionsstyrelsen Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att avge verksamhetsberättelse för 2012 enligt bilaga. Ärendet I bilaga till ärendet presenteras produktionsstyrelsens verksamhetsberättelse för Verksamhetsberättelsen beskriver på en övergripande nivå styrelsens arbete under det år som gått. Verksamhetsberättelsen innehåller, i tillämpliga delar, en bedömning av huruvida produktionsstyrelsens arbete under 2012 följer målen i landstingets övergripande styrkort. I separat ärende presenteras en sammanställning av förvaltningarnas årsredovisningar för de förvaltningar som lyder under produktionsstyrelsen. Detta ärende innehåller också kommentarer till graden av måluppfyllelse i förvaltningarnas balanserade styrkort. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Bilagor Verksamhetsberättelse 2012 för produktionsstyrelsen Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Dnr PS Verksamhetsberättelse 2012 för produktionsstyrelsen

3 2 (10) Viktiga händelser Styrelsearbetet Produktionsstyrelsen har under 2012 fattat beslut i en rad ärenden vid de 11 ordinarie sammanträden som styrelsen genomförde under föregående år. Styrelsen fastställde i början av året förvaltningarnas styrkort och tog del av förvaltningarnas budgetar. Produktionsstyrelsen beslutade också om principer för beräkning av ramförändringar att gälla fr.o.m. budgetarbetet med 2013 års budget och föreslog landstingsstyrelsen att godkänna principerna. Principerna, som i tillämpliga delar berör samtliga förvaltningar, syftar till en bättre realism i landstingets budget. Principerna möjliggör också att goda förutsättningar skapas för att diskutera produktivitetsförbättringar. Landstingsstyrelsen har ännu inte tagit ställning i frågan. Fokus för styrelsens arbete har till stor del legat på att löpande följa förvaltningarnas ekonomi och verksamhet samt patienternas tillgänglighet till vården. Styrelsens arbete inom dessa områden presenteras med ingående längre fram under rubrikerna Ekonomi och Produktion. Exempel på övriga frågor som upptagit mycket av styrelsens arbete under 2012 är beslut om införande av ehälsotjänster, vilket utgår från tidigare inriktningsbeslut i Landstingsplan och budget Införandet av ett antal webbtjänster, så som patientens journal på nätet, syftar bland annat till att öka patienternas tillgänglighet till sin egen vårdinformation. Dessa tjänster kunde tidigare endast utföras manuellt med hjälp av landstingets personal. Styrelsen har vidare beslutat att starta förberedelser för en genomgripande förnyelse av fastighetsbeståndet på Akademiska sjukhusområdet inom ramen för Framtidens Akademiska och har också under året som gått fattat beslut i åtskilliga andra fastighetsärenden som berör övriga förvaltningar. En särskilt utsedd politisk referensgrupp med representanter från samtliga partier i landstingsfullmäktige har under ledning av produktionsstyrelsens ordförande under hösten ingående diskuterat förslag till ny hyresmodell för landstinget. Styrelsen har beslutat enligt det förslag till ny modell som tagits fram och har föreslagit landstingsstyrelsen att göra detsamma. Frågan om ett eventuellt framtida kök för patientmat har vid flertalet tillfällen hanterats i styrelsen under Under våren presenterades den utredning som styrelsen sedan tidigare initierat rörande förslag till framtida kostförsörjning. Under hösten har ärendet beretts ytterligare där bland annat frågan om lokalisering av ett framtida patientkök har utretts. Slutgiltigt beslut i denna fråga förväntas tas under våren En förändring av produktionsstyrelsens arbetsformer och arbetssätt under 2012 var att styrelsen inrättade ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av fem ledamöter med uppgift att bereda och fatta beslut i upphandlingsärenden samt bereda ärenden inför beslut i styrelsen. Under 2012 har arbetsutskottet, i samband med utskottets möten,

4 3 (10) löpande träffat representanter för de förvaltningar som produktionsstyrelsen svarar för, i syfte att diskutera angelägna frågor som rör förvaltningarnas verksamhet. Under hösten genomfördes en enkätundersökning där produktionsstyrelsens ledamöter fick svara på ett antal frågor som rörde styrelsearbetet och ge förslag till hur styrelsearbetet skulle kunna utvecklas. Enkätsvaren visade att bland de frågeområden som täcks in i enkäten är det område där det finns störst förbättringspotential det som handlar om handlingarnas kvalitet och omfattning. En majoritet av ledamöterna önskar exempelvis flera beslutsalternativ att ta ställning till. De allra flesta är nöja med hur sammanträdena läggs upp och den information som ges vid sammanträdena. Vissa skulle önska att få handlingarna något tidigare än överenskommen tid och det finns också en majoritet av ledamöterna som önskar ta del av handlingarna digitalt samt som efterfrågar ytterligare kompetensutveckling. Vid två tillfällen 2012 avlämnades till styrelsen rapporter över ännu ej verkställda beslut (s.k. balanslistor). Sammanfattande bedömning Produktionsstyrelsen har ägnat tid och kraft åt vissa av de frågor som enligt fullmäktiges reglemente åligger styrelsen. Främst har detta gällt produktionsstyrning, tillgänglighetsuppföljning, utveckling av verktyg för uppföljning och utveckling av ekonomi och produktivitet samt inte minst fastighetsfrågor och investeringar. I viss mån har styrelsen arbetet med strukturfrågor. Närvårdsfrågor/förvaltningarnas samverkan med kommuner och externa vårdgivare liksom bevakning av förvaltningarnas FoU-verksamhet är frågor som under året inte fått särskild uppmärksamhet i produktionsstyrelsen. Medborgare och kund Mål från landstingets balanserade styrkort Ökad faktisk tillgänglighet. Bedömningen är att ovanstående mål delvis uppnåtts under Produktionsstyrelsen har under föregående år erhållit månatliga rapporter angående tillgängligheten till den landstingsdrivna primärvården respektive rapporter från den sjukhusdrivna vården gällande måluppfyllelse utifrån vårdgarantins respektive kömiljardens krav. I anvisningar till sjukhusen framgår att kraven på rapporterna om kösituationen ska redovisas på divisionsnivå samt innehålla en sammanfattande analys på förvaltningsnivå, utifrån ett antal givna frågeställningar. Tillgänglighet Primärvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom primärvården är att alla skall komma i kontakt med vårdgivaren per telefon samma dag och erhålla tid för ett läkarbesök inom sju dagar.

5 4 (10) Inom den landstingsdrivna primärvården uppnåddes vid årsskiftet dessa krav med 95 procent för telefontillgängligheten och med 93 procent för tillgänglighet till läkarbesök. Inom den privatdrivna primärvården motsvarande kravuppfyllelse 91 procent för telefontillgänglighet och 88 procent för tillgänglighet till läkarbesök. Tillgängligheten inom primärvården har aldrig varit så hög och har för hela 2012 legat på en hög och stabil nivå. Variationer har dock under året förekommit där ett antal vårdcentraler, av olika skäl, uppvisat sämre tillgänglighet än andra. Tillgänglighet specialistsjukvård Vårdgarantins tillgänglighetskrav inom den specialiserade vården innebär att man skall få tid till ett första läkarbesök inom 90 dagar efter remiss och tid för operation/behandling 90 dagar efter fastställt vårdbehov. Landstinget uppnådde vid årsskiftet dessa krav med 82 procent för läkarbesök och med 80 procent för operation/behandling. För att få del av de nationella tillgänglighetssatsningarna också kallad kömiljarden skall 70 procent av patienterna erhålla tid till ett första läkarbesök inom specialistvård inom 60 dagar och 70 procent av patienterna erhålla tid för operation/behandling inom 60 dagar. Ytterligare tillgänglighetsmedel finns att fördela till de landsting som uppnår 80 procent av ovanstående krav. Landstinget i Uppsala län har inte uppnått kömiljardens krav någon månad under 2012 och därmed inte fått någon utdelning av kömiljarden. Vid årsskiftet 2012/2013 fick 61 procent av patienterna tid till första läkarbesök inom specialistvård inom 60 dagar. Avseende operation och behandling fick 60 procent av patienterna tid inom 60 dagar. Detta innebär att tillgängligheten i kömiljardens termer i stort sett är oförändrad sedan föregående årsskifte. Antal väntande i kön för ett första läkarbesök uppgick vid årsskiftet till patienter och kön till operation/behandling uppgick till patienter. Detta innebär att även antalet väntande i de redovisade vårdköerna också är i stort sett oförändrade sedan föregående årsskifte. För att förbättra möjligheterna att uppnå kömiljardens krav på tillgänglighet till vården har landstingsfullmäktige under året beslutat anslå 40 miljoner kronor till hälso- och sjukvårdsstyrelsen för kökortningssatsningar. Dessa medel har under 2012 fördelats till den lanstingsdrivna vården och för upphandling av vård från externa vårdgivare. De områden där kökortningssatsningar skett är främst inom skuldra, knä, fot det vill säga ortopedi. Externa upphandlingar har gjorts inom områdena ortopedi och obesitasoperationer. Samtidigt med dessa kökortningsinsatser har den landstingsdrivna vården producerat och levererat vård utöver den överenskomna volymen i vårdavtalen. Detta har ur ett köperspektiv motverkats av ett ökat inflöde av remisser under året. På landstingsnivå beräknas remissökningen mellan 2011 och 2012 vara 4,5 %. Detta innebär för Akademiska sjukhusets räkning ett ökat remissinflöde med 3,9 % (6 100 remisser) och för Lasarettet i Enköping med 9 % (625 remisser).

6 5 (10) Sammantaget gör detta att kösituationen för Landstinget i Uppsala län är i stort sett oförändrad trots extra satsningar och en hög produktion. Det mest besvärliga köområdet är ortopedi med ett stort antal väntande i kön. När det gäller den nationella tillgänglighetssatsningen för barn och unga med psykiatrisk ohälsa så uppnådde Landstinget i Uppsala län dessa krav under årets samtliga månader. Kraven innebär att 90 procent av barn och ungdom med psykiatrisk ohälsa skall få en första bedömning inom 30 dagar. Vidare ska 80 procent av barn och ungdom med psykiatrisk ohälsa och som har beslut om fördjupad behandling ha påbörjat denna behandling inom 30 dagar. Totalt erhåller landstinget 10,4 miljoner kronor i statsbidrag för detta. Ekonomi Produktionsstyrelsen ansvarar för att verksamhet i egen regi bedrivs effektivt och konkurrenskraftigt samt för att en utveckling sker för ökad produktivitet och kostnadseffektivitet. Nedanstående tabell visar att de förvaltningar som produktionsstyrelsens svarar för 2012 redovisar ett underskott på minus 132,5 mnkr vilket i förhållande till budget är en avvikelse på minus 50,5 mnkr. Fyra förvaltningar redovisar underskott gentemot budget. Mot bakgrund av detta kan konstateras att verksamheten under 2012 inte fullt ut har bedrivits på ett ekonomiskt tillfredställande sätt. Förvaltning Budget Utfall Avvik Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping 0-5,8-5,8 Primärvården 33 22,1-10,9 Folktandvården Habilitering och hjälpmedel 0-1,1-1,1 Landstingsservice Landstingets resurscentrum 0 5,3 5,3 Resultat 2012 (samtliga) ,5-50,5 Tabell. Resultat 2012 för produktionsstyrelsens förvaltningar (mnkr) Produktionsstyrelsen har under 2012 följt det ekonomiska läget för förvaltningarna med särskilt fokus på de förvaltningar som under året visat ett större prognostiserat underskott gentemot budget, vilket framgår av redovisningen nedan. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset redovisar ett årsresultat på minus 170 mnkr vilket är 70 mnkr mer än det sedan tidigare godkända budgeterade underskottet på 100 mnkr. Produktionsstyrelsen har i flera ärenden under 2012 beslutat om förutsättningar för det kostnadsanpassningsarbete som Akademiska sjukhuset behöver genomföra för att nå en budget i balans till utgången av Styrelsen har under året vid varje sammanträde noga följt sjukhusets arbete med kostnadssänkningar. Sjukhusdirektören har varit närvarande vid nästan samtliga sammanträden och arbetsutskottet har vid flertalet tillfällen träffat sjukhusledningen för att diskutera sjukhusets ekonomi.

7 6 (10) Sjukhusdirektörens program för kostnadsanpassningar fastställdes av styrelsen i mars 2012 med ambitionen att sänka sjukhusets nettokostnader med 350 mnkr till utgången av Kostnadsanpassningsprogrammet hade initialt ett relativt stort fokus på att klara anpassningen genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. Sjukhusdirektören var tydlig med att denna inriktning skulle kunna omprövas med kort varsel om den efter årets första tertialrapport skulle visa sig för optimistisk. En ny inriktning antogs också av produktionsstyrelsen i juni 2012 efter förslag från sjukhusdirektören. Den nya strategin innebar att en betydligt större del av anpassningarna skulle klaras genom kostnadsreduktion och då främst genom lägre personalkostnader. Samtidigt tonades förhoppningarna ner avseende hur mycket som kunde klaras genom att öka sjukhusets utomlänsintäkter. I samband med månadsrapporteringen för oktober preciserade sjukhusdirektören för produktionsstyrelsen hur strategin för att sänka personalkostnaderna ser ut och planerade åtgärder inom personalområdet. I samband med detta redovisades också hur sjukhusets budgetarbete bedrivs. Bedömningen är att sjukhuset under hösten 2012 har skapat bättre förutsättningar för att nå balans i sin ekonomi. Det budgetarbete som nu bedrivs har ett större inslag av delaktighet och förankring i verksamheten. Även sjukhusets möjligheter att följa upp att beslutade åtgärder genomförs och får effekt bedöms som bättre än tidigare. Lasarettet i Enköping Ekonomiskt redovisar Lasarettet i Enköping ett underskott med minus 6 mnkr Detta är en förbättring med 4,1 mnkr jämfört med tidigare prognos. Produktionsstyrelsen kunde vid sammanträde i augusti konstatera att lasarettet prognostiserade ett negativt utfall relativt budget vilket föranledde att uppdrag till sjukhusdirektören att under hösten presentera en plan för ekonomi i balans. Planen som presenterades på styrelsesammanträdet i september innefattar tio åtgärdspunkter som följer två huvudprinciper: Förutsättningarna för rekrytering av nyckelkompetenser skall förbättras. Bristen på nyckelkompetenser kan delvis avhjälpas genom att reducera arbetsbelastningen för de befintliga medarbetarna. Detta genom att överföra arbetsuppgifter till mest kostnadseffektiva kompetensnivån samt minska arbetsuppgifter för nyckelkompetenser genom att reducera vårdtiderna för patienterna och fasa ut uppgifter. Planen som framförallt innehåller åtgärder med effekt på längre sikt bedömdes av styrelsen vara väl genomtänkt och genomarbetad. Primärvården Primärvårdens utfall 2012 är ca 22 mnkr vilket är 10,9 mnkr sämre än det av landstingsfullmäktige beslutade resultatmålet.

8 7 (10) Primärvården aviserade redan tidigt på året att förvaltningens bedömning var att resultatmålet för Primärvården för 2012 (+33 mnkr) inte skulle uppnås. Detta föranledde ett uppdrag från produktionsstyrelsen till produktionsdirektören att påskynda arbetet med att genomföra åtgärder för att sänka Primärvårdens lokalkostnader. Primärvårdsdirektören uppmanades att arbeta vidare för att nå resultatmålet genom ökade intäkter och återhållsamhet på kostnadssidan. Styrelsen begärde också en redovisning av vilka åtgärder som Primärvården avsåg vidta för att klara budgetmålet för I en skrivelse till styrelsen i augusti beskriver Primärvården arbetet med att nå budgetmålen Arbetet med att sänka Primärvårdens lokalkostnader har bedrivits med hög prioritet och intensitet under Arbetet utgår ifrån den särskilda lokalstrategi som Primärvården tagit fram. Strategin är långsiktig. Under 2012 har mindre effekter uppnåtts. Med nuvarande regelverk om återlämning av lokaler kommer det att ta många år innan Primärvården genomgående har ändamålsenliga och effektiva lokaler. Det är därför glädjande att arbetet pågår med att ta fram ett nytt regelverk för förvaltningars möjligheter att återlämna lokaler. Produktion Mål från landstingets balanserade styrkort Tidsgränserna i vårdgarantin följs. Det finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering. Minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser. Målet om att, tidsgränserna för vårdgarantin följs, bedöms för året endast delvis ha uppfyllts vilket framgår av tidigare redovisning under rubriken Medborgare och kund. Tidsgränserna i vårdgarantin följdes för den landstingsdriva primärvården samt för barn och unga med psykisk ohälsa. Tidsgränserna för vårdgarantin följdes dock inte på landstingsövergripande nivå inom specialistsjukvården. Det senare är ett av landstingets största bekymmer. Stora insatser krävs framöver för att råda bot på den bristande tillgängligheten i specialistsjukvården. Insatserna handlar bl.a. om stärka produktionsstyrningen och om att bättre förutsäga vilka volymer som bör beställas. När det gäller målet om att, minst hälften av verksamheterna har identifierat och beskrivit sina huvudprocesser, är bedömningen att detta mål under 2012 har uppfyllts. Under det gånga året har genomförts arbeten på olika håll i landstinget som handlat om att identifiera huvudprocesser och standardisera arbetsprocesser. En fördel med standardiserade arbetsprocesser inom en verksamhet är att verksamheten därmed blir lättare att överblicka och kvalitetssäkra. Synsättet ska vara att en arbetsprocess aldrig blir färdig utan att den är under ständig förbättring. Bedömningen om att målet är uppfyllt bygger på den redovisning som förvaltningarna gjort i sina årsredovisningar. Målet är dock i nuvarande form inte särskilt förpliktigande och processarbetet i landstinget behöver struktureras och stärkas.

9 8 (10) När det gäller målsättningen att, det finns en landstingsgemensam modell för produktionsplanering, har detta mål under 2012 infriats. Under 2012 togs en övergripande landstingsgemensam modell för produktionsplanering fram och implementering av denna i landstingets verksamheter påbörjades. Modell innehåller följande steg: 1. Systematiskt fånga behov 2. Produktionsplanera utifrån behov 3. Resursplanera utifrån produktionsplan 4. Uppföljning av produktionsplan I samband med implementeringen av den landstingsgemensamma modellen för produktionsplanering genomfördes en nulägesbedömning tillsammans med verksamhetsföreträdare och produktionsansvariga vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Vid mötena med verksamhetsföreträdare bedömdes status för de olika punkterna i den landstingsgemensamma modellen. Nedan görs en kortfattad redovisning utifrån modellens fyra delar. Det absolut vanligaste sättet för att bedöma behovet av produktion i verksamheten idag är att utgå från produktionsutfallet året innan och räkna upp med den ökning som ges i beställningen. Endast ett fåtal verksamheter planerar uttalat ifrån att klara befintlig kö. Bedömningar görs nästan uteslutande avseende besök och operationer. Det är ovanligt att bedömningar sker av forskning och laboratorietjänster. Intrycket från mötena med verksamheterna är att de flesta har god information om hur inflödet varierar (t.ex. lägre under sommaren, högre under influensatider och systematiska variation under olika veckodagar etc.). När det gäller att produktionsplanera efter behov finns det generellt sett behov av att klargöra vem som ansvarar för produktionsplanering och vad detta ansvar konkret innebär. Begreppet produktionsuppdrag finns i princip idag endast kopplat till DRGbeställning i vårdavtalet. Verksamheter som gör produktionsplaner bryter ner dessa per vecka. Det är ovanligt men finns ändå exempel på verksamheter som använder produktionsmål/uppdrag för enskilda medarbetare. I enlighet med beskrivningen av hur behovsbedömning görs ovan sker även produktionsplanering i första hand av besök och operationer. Alla verksamheter resursplanerar sin verksamhet i form av schemaläggning av sin personal. Däremot finns på många håll mer att göra för att schemaläggningen ska ta utgångspunkt i den produktion som behöver utföras. Med produktion menas i detta sammanhang besök, operationer, forskning, handledning, mm. Uppföljningen av produktionsplanerna är på sjukhusnivå längre kommen vid Lasarettet i Enköping än vid Akademiska sjukhuset. Lasarettet genomför månadsvis uppföljning i sin sjukhusledning av utfall i relation till produktionsplan och kösituation. På lägre organisatorisk nivå finns många goda exempel på hur verksamheter arbetar med uppföljning. Generellt sett finns ändå en del förbättringsmöjligheter kring produktionsplanering som om de genomförs kommer att ställa ökade krav på

10 9 (10) uppföljning. Även inom Akademiska sjukhuset vidtas nu åtgärder för att stärka styrning och uppföljning av tillgängligheten. Nulägesbedömningen skall ligga till grund för det fortsatta arbetet med produktionsplanering inom hälso- och sjukvården. Under 2012 har landstinget utarbetat ett gemensamt IT-vertyg för produktionsplanering ProVer. Verktyget är tillgängligt för användare i hela landstinget men har utformats i första hand för att planera mottagningsbesök och operationer. Under första delen av 2013 sker utbildning och driftsättning av verktyget vid våra sjukhus. Utöver ovan nämnda verktyg pågår ett antal projekt i syfte att förbättra produktions- och resursstyrning såsom effektivare öppenvårdsprocesser, operationsmodulen Cosmic Craft och schemaläggningsverktyget Medinet. Förnyelse Ett väsentligt område för förnyelse där produktionsstyrelsen haft en avgörande roll är tillskapandet av produktionsplaneringsverktyget ProVer som beskrivits ovan. Produktionsavdelningen har under året lagt ner mycket energi på att följa upp och åskådliggöra hur tillgängligheten till vården (främst specialistvården vid sjukhus) ser ut. Uppföljningen har baserats på uppgifter från Väntetider i vården och rapporter som begärts in från sjukhusen. Sjukhusens rapporter har fokuserat de områden där tillgängligheten inte är god och på vilka åtgärder som planeras för att öka tillgängligheten. Under året har rapporteringen utökats till att även omfatta prognos avseende tillgänglighet. Rapporteringen som initialt skedde till produktionsstyrelsen har uppskattats och under året har rapportering regelbundet skett även till hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Bedömningen är att redovisningen till styrelserna under 2012 har bidragit till mer kunskap om kösituationen i landstinget samt mer kunskap om de faktorer som påverkar köernas utveckling. Under 2012 har produktionsavdelningen också tagit initiativ till att utveckla gemensamma processer mellan Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping inom länskirurgin. Den process som sannolikt blir först ut i detta är proteskirurgin. Området är särskilt angeläget att utveckla dels utifrån tillgänglighet dels utifrån att höft- och knäproteser blir föremål för vårdval under Avdelningen genomför vid flera tillfällen årligen utbildning i produktionsstyrning till chefer i landstinget. Detta sker inom ramen för det operativa och strategiska chefsprogram som HR-avdelningen arrangerar. Produktionsavdelningen deltar i ett nätverk med flera landsting. Syftet är att dela kunskaper för gemensam utveckling av produktionsstyrning inom hälso- och sjukvård. Produktionsdirektören är ägare av landstingets beslutsstödsprojekt. Syftet är att göra data för uppföljning och analys mer tillgängliga inom landstinget. Genom ett datalager med tillhörande rapportverktyg är tanken att data från olika system ska kunna hämtas och kombineras på ett enkelt sätt. Arbetet beräknas vara färdigt till hösten 2014.

11 10 (10) Produktionsdirektören har under senare delen av 2012 initierat en utredning för att få fram tydliga regler för vad som ska gälla för landstingets egna förvaltningar vid vårdval. Detta är en direkt konsekvens av att berörda förvaltningar påtalat att oklarheter råder i detta avseende. Utredningen beräknas bli klar under våren Hälso- och sjukvårds- och produktionsdirektören har gemensamt initierat och lett arbetet med en kartläggning av vilka olika närvårdsinitiativ (främst projekt) som pågår inom länet. Sammantaget pågår över 170 sådana initiativ. Den samlade bilden av detta är att området är spretigt och behöver styras mer samordnat. Möten har också skett på tjänstemannanivå mellan landstingsledningen och länets kommunledningar. Vid mötena har närvården stått i centrum och kartläggningen har varit ett faktaunderlag i diskussionen. Under våren 2013 tas konkreta steg för att tydliggöra definitioner och ansvarsfördelning avseende närvård. Produktionsavdelningen har under 2012 genomfört en relativt omfattande utredning om den anslagsfinansierade delen av primärvården. Uppdraget gavs till produktionsstyrelsen av landstingsstyrelsen. Syftet med utredningen har varit att säkerställa en konkurrensneutral hantering av dessa delar då primärvården sedan några år tillbaka verkar i en marknadssituation. Utredningen presenterades för och godkändes av produktionsstyrelsen i oktober. Utredningen lämnades till landstingsstyrelsen som svar på givet uppdrag. Landstingsstyrelsen har ännu inte behandlat frågan.

12 Bilaga PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Rapportering av skador och olyckor inom vägtransportsystemet (STRADA) Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att uppdra till sjukhusdirektören för Akademiska sjukhuset att utöka olycksfallsregistreringen till att även omfatta registrering till det nationella informationssystemet för data om skador och olyckor inom hela transportsystemet (STRADA). Ärendet STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition, är ett informationssystem för skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet som är kända av polis eller sjukvård, exempelvis olyckor med motorfordon, gång- och cykeltrafikanter. STRADA bygger på uppgifter från två källor, polis och sjukvård. Polisens registrering utgår från själva olyckan medan sjukvårdens registrering utgår från den skadade personen, dvs. skadegrad och diagnos. Genom att sammanföra information från både polis och sjukvård erhålls bättre kunskaper om både olycksfallsförlopp och personskador. STRADA är ett s.k. GIS-baserat system vilket innebär att man i hög utsträckning använder sig av ett kartverktyg som nyttjas vid såväl registrering som vid analys av skade- och olycksdata. Informationen som rapporteras till STRADA är tänkt att användas för att effektivisera det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet i syfte till att minska personskadorna i trafiken. Rapporterande enheter till STRADA inom sjukvården utgörs av akutmottagningarna vid de sjukhus som för närvarande är ansluta till registreringen. Sjukvården rapporterar uppgifter som patienten lämnar i samband med besök efter olycka på akutmottagningarna tillsammans med uppgifter om skadediagnoser från patientens journal. De sjukhus som idag rapporterar till STRADA ersätts av Transportstyrelsen med en fast årlig ersättning, för material, tryck- och portokostnader, samt med en rörlig ersättning för de kostnader som sjukvården har för att genomföra själva registreringen. Enligt Transpoststyrelsen ska detta täcka de kostnader som rapporterade enheter har för att delta i registreringen. Därutöver finns möjlighet för sjukvården att erhålla kvalitetsbonus. Exempelvis faller en storrapportörsbonus ut på 50 kr per rapport för de sjukhus som rapporterar in över 1000 rapporter per år. När det gäller skade- och olycksfallsregistrering rapporterar Akademiska sjukhuset för närvarande till Socialstyrelsens databas IDB Sverige (Injury Data Base). IDB är en Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

13 2 (2) fortsättning av den tidigare olycksfallsdatabasen EHLASS och är liksom denna ett sameuropeiskt initiativ. IDB Sverige innehåller individbaserade uppgifter om skadehändelser, oavsett miljö eller uppkomstsätt. Syftet med dataregistret är att tillhandahålla detaljerad skadestatistik med uppgifter från såväl öppen som slutenvård för skadepreventivt ändamål. Data samlas in vid akutmottagningarna och sjukhusanslutna jourcentraler. Vid besök på dessa mottagningar får patienten fylla i en enkät där de omständigheter som lett fram till skadehändelsen beskrivs. Medicinsk personal kompletterar därutöver med uppgifter om de konsekvenser som skadan gett upphov till. Syftet med att samla in data till dessa båda databaser kan sägas vara delvis överlappande eftersom information från dessa båda system kan användas i skadepreventivt syfte. Vid jämförelse med den skaderapportering som sker till IDB Sverige och STRADA kan konstateras att data som samlas in och rapporteras till IDB innehåller en mer diversifierad information om skadehändelser än den information som rapporteras till STRADA, som avgränsats till information om olyckor inom vägtrafiksystemet. Dock tycks ett GIS-baserat informationssystem så som STRADA tillhandahålla viktigt information i arbetet med att bedriva ett effektivt trafiksäkerhetsarbetet på lokal och regional nivå. Det sistnämnda talar för att Akademiska sjukhuset bör utöka sin olycksfallsregistrering till att även omfatta registrering till det nationella informationssystemet för data om skador och olyckor inom hela transportsystemet (STRADA). För produktionsstyrelsen Ludvig Larsson Produktionsstyrelsens ordförande Kopia till: Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset

14 Bilaga PS , (3) Dnr PS Ledning, Landstingsservice Thord Hägg thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Beslut om förändrad disposition av vårdplan i byggnad B11 Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta: att att godkänna den föreslagna förändrade dispositionen av vårdplanen i byggnad B11 till att enbart utformas med enpatientrum enpatientrumslösningen också ska ha tillhörande hygienutrymmen Bakgrund och syfte I planeringen av Framtidens Akademiska har det initialt planerats med enkel- och dubbelrum för patienterna. När produktionsstyrelsen beslöt om renoveringen av vårdbyggnaderna i B14 och B11 noterade styrelsen att återkoppling skulle ske om väsentliga avvikelser sker i dispositionen av vårdplanen. Arbetet har fortsatt och projekteringen av B11 har inletts. Avsikten är att en omarbetning ska ske även för B11 i likhet med det beslut som PS tog avseende B14 i augusti 2012, (PS , 110). Utformningen med enpatientrum, tillvaratar de fördelar som lyftes fram i det förslag till beslut som delgavs PS i april 2012: Minskad infektionsspridning Förenklad städning och sanering Minskad skadliga och kostsamma förflyttningar Bidra till att reducera buller Förbättrar kommunikation mellan personal och patienter Förhöjer patientens integritet och avskildhet Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

15 2 (3) Underlättar närvaro för närstående Ökad flexibilitet då det gäller sängtillgänglighet Öka patientens upplevelse av nöjdhet och valfrihet* *referens Evidensbas för vårdens arkitektur 1.0 Roger Ulrich Planeringsarbetet har fortsatt efter beslutet om renovering av B11 i april 2012, (PS , 55). Arbetet har kommit fram till en disponering som enbart innehåller enpatientrum. Förändringen kommer att förankras och samverkas i SAMO på Akademiska sjukhuset. Effekter av förändrad disposition av vårdplanen Byggnadens disposition idag och efter ombyggnation framgår av nedanstående tabell: Beslutade vårdplatser idag Vårdplatser 1- och 2-patientrum (beslutat april 2012) Vårdplatser i 1- patientrum Vårdplatser jämfört dagens situation i förslaget B11 Ingång 70 Summa Minskning jämfört beslut Den föreslagna dispositionen innebär en minskning av antalet vårdplatser, jämfört med dagens platser, med 82. En förändring jämfört med antalet presenterade i samband med beslutet i april 2012 med 34. Planeringen för hur evakueringen under ombyggnadsfasen genomförs utförs av LSU. Redovisning av hur evakueringen görs samt vilka lokaler som används kommer att redovisas till PS i samband med planen för B14 etapp 2, i november Sammanställning vårdplatser genom besluten avseende B11 och B14 I nedanstående tabell visas sammanställningen över antalet platser i vårdbyggnaderna efter genomförd ombyggnation och slutförd evakuering. Beslutade vårdplatser idag Vårdplatser 1- och 2-patientrum (beslutat april 2012) Vårdplatser i 1- patientrum Vårdplatser jämfört dagens situation i förslaget B11 Ingång 70 Summa B14 Ingång 85 Summa B20 Ingång 65 Summa Antal och

16 3 (3) jämfört beslut Kostnadsbedömning Kostnaden för renoveringen påverkas inte av att utformningen av vårdplanen görs med enkelrum. Enligt beräkning påverkas inte heller vårdkostnaden av att patienterna har egna rum. Totala investeringen för renoveringen och förnyelsen av B11 är därmed samma som tidigare. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta: att att godkänna den föreslagna förändrade dispositionen av vårdplanen i byggnad B11 till att enbart utformas med enpatientrum enpatientrumslösningen också ska ha tillhörande hygienutrymmen Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Lennart Persson Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Bilaga: Förslag på förändrad rumsdisposition

17 Bilaga 1 förslag till beslut förändrad disposition av B14

18 1 (2) Dnr PS Affärsområde Akademiska Olle Ahnell Produktionsdirektören f.v.b.t Produktionsstyrelsen Programarbete för ombyggnad av driftavdelningens lokaler Förslag till beslut Produktionsstyrelsen föreslås besluta att Landstingsservice får i uppdrag att ta fram programhandling för ombyggnad av driftavdelningens lokaler i C1 till en maximal kostnad av tkr Bakgrund och syfte Nya, ändamålsenliga lokaler för teknikavdelningen vid LSU i byggnad C1 behöver skapas i syfte att tillgodose dagens behov för ökat samarbete mellan driftenheten och systemingenjörerna inom teknikavdelningen. De befintliga lokalerna i C1 samt de lokaler som merparten av driftpersonal idag nyttjar i C2-C3, fyller inte gällande krav avseende funktionalitet, samband och arbetsmiljö. Byggnaden är uppförd 1958 med då gällande energisystem. Dessutom kräver förestående ombyggnad av avfallsstationen vid C2-C3 större area, Vilket bidrar till att nya ersättande lokaler måste skapas i C1. Kostnadsbedömning I en förstudie, daterad , har olika alternativa lösningar utretts. Kostnadsuppskattningen för programmet är beräknad till tkr. I investeringsbudget finns avsatt totalt 15 Mkr för anpassningen pga ombyggnationen av avfallsstationen. Finansiering Ombyggnationen gör det möjligt att flytta ihop de tekniska enheterna inom LSU. Kostnaden belastar LSU egen hyra men kommer inte att ge högre kostnader än idag. Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

19 2 (2) Tidigare beslut Produktionsstyrelsen beslutade , ( 143, PS ), att genomföra ombyggnad av avfallsstationen i C2-C3. För att kunna hålla gällande tidplan för ombyggnaden av denna är det av stor vikt att snarast komma igång med ombyggnad av C1 för att flytta in de delar av drift som idag finns i C2/C3. Sammanfattning Produktionsstyrelsen föreslås besluta att Landstingsservice får i uppdrag att ta fram programhandling för ombyggnad av driftavdelningens lokaler i C1 till en maximal kostnad av tkr Förslagsställare: Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice

20 Bilaga PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Produktionsstyrelsen Kvartalsuppföljning av kostnadsanpassningsprogrammet för kvartal fyra Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att lägga Akademiska sjukhusets kvartalsrapport för perioden januari-december 2012 till handlingarna. Ärendet Produktionsstyrelsen ställde sig i mars 2012 bakom sjukhusdirektörens plan för kostnadsanpassningar. Kostnadsanpassningsprogrammet syftar till att nå balans i sjukhusets ekonomi, dvs. att sjukhuset ska nå ett 0-resultat I samband med att produktionsstyrelsen ställde sig bakom programmet för kostnadsanpassningar beslutes också att sjukhuset till produktionsstyrelsen kvartalsvis ska redovisa hur programmet realiseras. En uppföljning t.o.m. fjärde kvartalet 2012 skulle ha presenterats för produktionsstyrelsen vid sammanträdet i februari i år. Uppföljningen uteblev dock varför produktionsstyrelsen vid februarisammanträdet beslutade att uppdra till sjukhusdirektören att till sammanträdet i mars inkomma med en kvartalsuppföljning för kvartal fyra. Kvartalsrapporten för perioden januari-december 2012 återfinns som bilaga till detta ärende. Kopia till: Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Sjukhusdirektören, Akademiska sjukhuset Bilagor Kostnadsanpassningsprogram , kvartalsrapport 4: januari - december Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

21 AS , PS (5) Kostnadsanpassningsprogram Kvartalsrapport 4: januari december 2012

22 2(5) 1. Sammanfattning Kostnadsanpassningsprogrammet för , som presenterades för Produktionsstyrelsen vid dess sammanträde i juni i år, omfattar 412 mnkr varav 189 mnkr skulle vara uppnådda under Kostnads-anpassningsprogrammet visar efter december ett utfall om 147 miljoner kronor. Differensen mellan utfallet av uppnådda kostnadsanpassningarna på 147 miljoner kronor och planen på kostnadsanpassningar uppgående till 189 miljoner kronor under 2012, fördelar sig på omkostnader -10 miljoner kronor och intäkter -30 miljoner kronor. Kostnadsanpassningsprogrammets del som behandlar personal har under 2012 uppnåtts. Dock ligger stora delar planerade divisionsspecifika personalåtgärderna under 2013 liksom de centralt beslutade sjukhusgemensamma åtgärderna om 60 miljoner kronor som planeras genomföras i divisionerna. 2. Inledning De åtgärder som ingår i kostnadsanpassningsprogrammet för 2012 är inarbetade i sjukhusets budget och utfallet i kostnadsanpassningsprogrammet är således starkt korrelerat till utvecklingen av sjukhusets totala ekonomi. I juni 2012 ombads divisionerna göra en helårsprognos vad gäller planerade åtgärder. Divisionerna prognostiserade att åtgärder motsvarande 50 mnkr inte skulle nås under I samband med presentation av den kompletterande planen för Produktionsstyrelsen i juni 2012 reviderades kostnadsanpassningsprogrammet och målet för 2012 lades på 189 mnkr i stället för de 239 mnkr som var inarbetade i budgeten Prognosen visade vid inlämnandet av kvartalsrapport 2 att åtgärderna i kostnadsanpassningsprogrammet skulle resultera i ett troligt utfall om 152 miljoner kronor under helåret För helåret 2012 blev utfallet av kostnadsanpassningarna 147 miljoner kronor. I diagram 1 redovisas utfallet av åtgärderna 2012 och periodisering av åtgärderna för Kostnadsanpassningsprogrammet för som presenterades i juni 2012 omfattar 412 miljoner kronor, varav 189 miljoner kronor skulle vara uppnådda under Utfallet för helåret 2012 blev 147 miljoner kronor vilket är en avvikelse på ca 42 miljoner kronor. Kostnadsanpassningsprogrammet som beslutats i Produktionsstyrelsen uppgår till totalt 412 miljoner kronor och fördelar sig i dagsläget på följande sätt: Utfall av åtgärder år 2012: 147 miljoner kronor Divisionsspecifika åtgärder 2013: 188 miljoner kronor Sjukhusgemensamma åtgärder 2013: 60 miljoner kronor Reserv (ej budgeterad 2013): 17 miljoner kronor

23 3(5) Diagram 1: Periodisering av åtgärder i miljoner kronor. Utfall 2012 och plan Periodisering av åtgärderna (version ) Plan oförutsett (17 mnkr) Sjukhusgemensamma åtgärder 2013 (60 mnkr) Divisionernas åtgärder (utfall 2012) och plan 2013 (147 resp 188 mnkr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 3. Utfall samtliga åtgärder Under ska sjukhuset minska sina kostnader (samt öka sina intäkter genom en produktivitetsökning) om 412 miljoner kronor. För år 2012 var planen att 189 miljoner kronor skulle vara uppnådda vilket motsvarar ca 46 procent. Utfallet av kostnadsanpassningarna för helåret 2012 blev 147 miljoner kronor vilket motsvarar ca 36 procent av de total 412 miljoner kronorna. Diagram 2: Utfall av samtliga åtgärder januari-december 2012 samt plan för 2013, mnkr Plan Utf all Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Avvikelsen jämfört med planen för 2012 blev 42 miljoner kronor. Divisionerna avviker enligt DAT (-6 miljoner kronor), KB (-7 miljoner kronor), KIR (-17 miljoner kronor), NEURO (-4 miljoner kronor), OTM (-4 miljoner kronor) samt PSYK (-4 miljoner kronor). Kirurgdivisionens avvikelse förklaras huvudsakligen av uteblivna intäkter på grund av att den planerade dagkirurgiska enheten inte har kunnat etableras enligt plan.

24 4(5) 4. Utfall ökade intäkter genom ökad produktivitet Sjukhusets resultat ska förbättras genom minskade kostnader och ökade intäkter. De ökade intäkterna ska främst åstadkommas genom en ökad produktivitet för att kunna bidra till det förbättrade resultatet. Intäkterna planerades under helåret 2012 öka med 64 miljoner kronor. Utfallet för helåret 2012 blev 34 miljoner kronor vilket motsvarar 53 procent av den planerade ökningen. Sammantaget under 2012 och 2013 beräknas intäkterna öka med totalt 97 miljoner kronor. Diagram 3: Utfall av ökade intäkter januari-december 2012 samt plan 2012, mnkr Plan Utfall Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Avvikelser finns inom Kirurg-, KB- och OTM-divisionerna och då främst inom verksamhetsområdena kirurgi, neonatologi och onkologi. Avvikelsen avseende neonatologin berodde på en oväntad hög C-länsvård. Avvikelsen avseende onkologin härrör sig huvudsakligen till en minskade intäkter avseende riks- och regionvård till patienter från Dalarna. Avvikelsen inom Kirurgdivisionen beror huvudsakligen på att den planerade dagkirurgiska enheten inte har kunnat etableras enligt plan. 5. Utfall minskade omkostnader Inom ramen för kostnadsanpassningsprogrammet planerades sjukhusets omkostnader minska med 140 miljoner kronor. Detta planerades framförallt ske genom att minska kostnaderna för läkemedel och köpt vård samt inköp och lagerhållning av exempelvis dyra implantat, förbrukningsartiklar m.m. Enligt kostnadsanpassnings-programmet planerades omkostnaderna minska med 91 miljoner kronor under helåret 2012 att jämföra med utfallet om 81 miljoner kronor (se diagram 4).

25 5(5) Diagram 4: Utfall av minskade omkostnader januari-december 2012 samt plan 2012, mnkr Plan Utfall Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 6. Utfall minskade personalkostnader Det område som planeras stå för största delen av de minskade kostnaderna som krävs för att sjukhuset ska nå ett nollresultat vid 2013 års utgång är minskade personalkostnader. Tyngdpunkten för vidtagna åtgärder avseende minskade personalkostnader ligger under 2013 (se diagram 5). Till divisionernas planerade personalåtgärder har de sjukhusgemensamma personalåtgärderna om 60 miljoner kronor år 2013 lagts till. Diagram 5: Utfall av minskade personalkostnader januari-december, mnkr Plan sjukhusgemensamma åtgärder 2013 Plan Utfall Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Enligt kostnadsanpassningsprogrammet skulle personalkostnaderna ha minskat med 33 miljoner under helåret 2012, vilket även blev utfallet. Under årets sista kvartal ökade effekterna av ett antal större åtgärder som stängningen av avdelningen 65B. Jan-Erik Sundquist Biträdande Sjukhusdirektör

26 Bilaga PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Tfn Produktionsstyrelsen Kostnadsberäkning för att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping - tilläggsuppdrag Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar - att uppdra till förvaltningsdirektören för Landstingsservice att till sammanträdet i maj återkomma med en investeringsberäkning för att öppna tillagningsköket vid Enköpings lasarett - att som en del av kostnadsberäkningen redovisa portionspriset för produktion av patientmat vid Lasarettet i Enköping, att jämföra med dagens portionspris Ärendet Produktionsstyrelsen beslutade vid sammanträdet , 4, om placering av ett framtida patientkök på Akademiska sjukhusets område enligt det alternativ som förordades i den utredning som föregick beslutet. Produktionsstyrelsen beslutade vidare att initiera en förstudie som utifrån tre olika alternativ till utformning av patientkök närmare ska redovisa kostnaderna för de olika köksalternativen. Av beslutet framgår att ett framtida kök för patientmat på Akademiska sjukhusets område ska utformas för att omfatta eventuell leverans av patientmat till Lasarettet i Enköping. Förstudien ska redovisas för produktionsstyrelsen i maj månad. Som ett tilläggsuppdrag till det beslut som produktionsstyrelsen tog i februari föreslås produktionsstyrelsen uppdra till Landstingsservice att till majsammanträdet återkomma med en investeringsberäkning för att öppna tillagningsköket vid Lasarettet i Enköping samt beräkning av portionspriset. Kopia till: Produktionsdirektören Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

27 Bilaga PS , Dnr PS Produktionsavdelningen Anna Sandström Landstingsstyrelsen Svar på motion angående patientmaten vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar föreslå landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige att anse motionen besvarad. Ärendet I en motion av Börje Wennberg (S) angående patientmaten vid Akademiska sjukhuset föreslås att uppdrag ges att utreda förutsättningarna för att producera patientmaten till Akademiska sjukhuset i det egna tillagningsköket på Ulleråker. Med anledning av detta har Landstingsservice beretts tillfälle att avge yttrande över motionen. Landstingsservice bedömning i frågan bygger till stor del på de beslut som berör Ulleråker och patientkost som har tagits sedan motionen skrevs. Landstingsstyrelsen beslutade (CK ) att ge Landstingsservice i uppdrag att förbereda för en exploatering av landstingets fastigheter på Ulleråker byggnader såväl som mark. Att i det läget skapa ett tillagningskök för Akademiska på Ulleråker skulle kunna påverka exploateringsmöjligheterna. Risken är också stor att ett kök på Ulleråker endast kan bli en temporär lösning, då försäljningsplanerna förväntas inom en överskådlig framtid. I ett antal beslut har produktionsstyrelsen givit Landstingsservice i uppdrag att utreda möjligheterna för att skapa ett nytt kök på Akademiska sjukhusområdet. Ett antal placeringar har utretts. I det senaste beslutet vid februarisammanträdet i år gavs uppdraget till Landstingsservice att gå vidare med en fördjupad förstudie om ett nytt kök för patientmat i anslutning till restaurang Blå korset. Den fördjupade förstudien ska belysa tre olika alternativ: tillagningskök, mottagningskök samt mottagningskök som är förberett för att kunna bli tillagningskök. Den fördjupade förstudien ska redovisas till produktionsstyrelsen senast i maj Mot bakgrund av det som beskrivs ovan ställer sig Landstingsservice tveksamma till huruvida Ulleråker är ett lämpligt alternativ för produktion av patientmat till Akademiska sjukhuset. Utöver detta kan tilläggas att lokalisering av ett kök för patientmat till Ulleråker troligtvis inte skulle vara optimalt med tanke på behoven av väl fungerande logistik och transporter mellan tillagningskök och Akademiska sjukhuset. Precis som motionären tar Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

28 2 (2) upp i sin motion har tillagningsköket vid Akademiska sjukhuset sedan tidigare dömts ut. Detta innebär att motionärens förslag inte heller skulle ändra på det faktum att landstinget behöver investera i ett nytt kök på sjukhusområdet då maten från Ulleråker skulle behöva tas emot och distribueras inom sjukhuset. Motionärens förslag om att utreda förutsättningarna för att producera patientmat på Ulleråker anses besvarad i och med att Landstingsservice, i samband med att förvaltningen yttrat sig över motionen, har undersökt huruvida köket på Ulleråker är ett lämpligt alternativ för produktion av patientmat till Akademiska sjukhuset. Kopia till: Landstingsstyrelsen Förvaltningsdirektören, Landstingsservice Bilagor Yttrande från Landstingservice angående patientmaten, daterat , samt yttrande daterat

29

30 YTTRANDE Dnr PS Produktionsstyrelsen Yttrande över motion om att producera patientmat till Akademiska sjukhuset i det egna tillagningsköket på Ulleråker. (Dnr CK ) Landstingsservice har mottagit begäran om yttrande över motion från Börje Wennberg (S). Landstingsservice har utrett förutsättningarna för att producera patientmat till Akademiska sjukhuset i det egna tillagningsköket på Ulleråker. Se bifogat dokument. Förutsättningarna har ändrats från en tidigare utredning avseende behovet av yta för kostproduktion. ( Dnr. LSU Utredningen belyser olika alternativ av kostsystem, typ av kök och behov av yta.) I den tidigare utredningen var Restaurang Blå Korsets behov av mat till personal inräknad men det behovet är i dag tillgodosett genom att en entreprenör med externt eget kök upphandlats. Behovet av yta för tillagningsköket har därmed minskat betydligt och köket på Ulleråker bedöms vara tillräckligt stort för produktion av patientmat för att försörja både Akademiska sjukhuset och Enköpings lasarett. För landstingsservice Robert Sundström T.f Förvaltningsdirektör Christina Edling Kostcontroller Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax pg bg org nr

31 (1) Datum Dnr PS Ledning Thord Hägg thord.hagg@lul.se Produktionsstyrelsen Yttrande med anledning av Motion ang. patientmaten vid Akademiska sjukhuset (Dnr CK ) Landstingsservice har beretts tillfälle att avge ett yttrande med anledning av Börje Wennbergs (S) motion om att producera patientmat till Akademiska sjukhuset, i det tillagningskök som landstinget äger på Ulleråker (Dnr CK ). Ett antal beslut, som berör Ulleråker och patientkost, har tagits sedan motionen skrevs. Vår bedömning bygger till stor del på dessa beslut. Landstingsstyrelsen beslutade (CK ) att ge Landstingsservice i uppdrag att förbereda för en exploatering av landstingets fastigheter på Ulleråker byggnader såväl som mark. Att i det läget skapa ett tillagningskök för Akademiska på Ulleråker skulle kunna påverka exploateringsmöjligheterna. Risken är också stor att ett kök på Ulleråker endast kan bli en temporär lösning, då försäljningsplanerna förväntas inom en överskådlig framtid. I ett antal beslut har produktionsstyrelsen givit Landstingsservice i uppdrag att utreda möjligheterna för att skapa ett nytt kök på Akademiska sjukhusområdet. Ett antal placeringar har utretts. I det senaste beslutet ( ) gavs uppdraget till Landstingsservice att gå vidare med en fördjupad förstudie om ett nytt kök för patientmat i anslutning till restaurang Blå korset. Den fördjupade förstudien ska belysa tre olika alternativ: tillagningskök, mottagningskök samt mottagningskök som är förberett för att kunna bli tillagningskök. Den fördjupade förstudien ska redovisas till produktionsstyrelsen senast i maj Utifrån detta ser Landstingsservice det som tveksamt huruvida Ulleråker utgör ett alternativ. För Landstingsservice Thord Hägg Förvaltningsdirektör Landstingsservice Slottsgränd Uppsala tfn fax org nr

32 Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen, landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Brandskyddsutbildningar Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Målerimaterial Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Nytt tilldelningsbeslut läkemedel ATC-kod Christina Södergren, upphandlingschef JO2AA01 Amfotericin UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning Licenser Citrix Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 LTM-system för EKG Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Blåsvolymsskanners Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning -IT-konsult Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning UL:s tidtabell Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning IT-konsult Christina Södergren, upphandlingschef Paketerare UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning möbler till Christina Södergren, upphandlingschef barnkliniken UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Dosdispensering för öppenvården (7-region) Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning - Christina Södergren, upphandlingschef Integrationsplattform UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Personlyftar, lyftselar HAB. 7-regionen Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Återvinning IT-utrustning Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning Christina Södergren, upphandlingschef Lagringsviritualisering UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning - Servrar Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Två ultraljudsapparater till Lasarettet i Enköping Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Nytt tilldelningsbeslut - Servrar Christina Södergren, upphandlingschef UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Förnyad konkurrensutsättning IT-konsult Paketerare Christina Södergren, upphandlingschef

33 UPPH Tilldelningsbeslut 3.2 Laboratorieinformationssystem för mikrobiologen Christina Södergren, upphandlingschef

34 MALL LSU Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län Februari 2013 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU Inhyrda lokaler Extern förhyrning Uppsala kommuns fastighets AB - Hyreskontrakt garage, 3A11 Lars Edvin Andersson., chef affärsområde Länet LSU Avtal rörande fastigheter Avtalstecknare Skanova - Avtal - Utrymme för anslutningskabel Wiks folkhögskola, Avtalstecknare Avtal A Canon kopieringsmaskin - Underhållsenheten Thord Hägg, förvaltningsdirektör Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU Beviljade fastighetsinvesteringar avseende ångförsörjning av diskmaskiner S1/S2 avseende framtida placering av tvättstugor Rolf Nilsson, tf avdelningschef Rolf Nilsson, tf avdelningschef avseende installation av ångpanna Rolf Nilsson, tf avdelningschef avseende vårdrumsbelysning Kronparken avseende installation av belysning Vingmuttern Olle Henriksson, chef systemförvaltningen Rolf Nilsson, tf avdelningschef avseende uppgradering av styrsystem Olle Henriksson, chef systemförvaltningen avseende belysning Heby Thord Hägg, förvaltningsdirektör avseende utomhusbelysning Ulleråker Thord Hägg, förvaltningsdirektör

35 MALL LSU Anmälan av delegationsbeslut från Landstingsservice till Produktionsstyrelsen i Uppsala län Mars 2013 Datum för beslut Diarienummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare LSU Förhyrning av egna lokaler Extern förhyrning Uppsala Cancer Clinic hyr sterilcentral, Drabarbrunnsgatan 70, Thord Hägg, förvaltningsdirektör LSU Interna hyreskontrakt inhyrda lokaler Intern förhyrning Folktandvården hyr två garageplatser på Valthornsvägen, , 3A11 LSU Avtal inom Beställar- och controllerfunktionerna Avtalstecknare TDC - Tilläggsavtal gällande 3Gbasstation för Wiks slott Lars Edvin Andersson, chef affärsområde Länet Thord Hägg, förvaltningsdirektör Beviljade fastighetsinvesteringar LSU sanering efter vattenskada plan 7 hus P3 Olle Ahnell, chef Affärsområde Akademiska LSU ombyggnad plan 7 hus P1 Olle Ahnell, chef Affärsområde Akademiska LSU utökning av budget för projekt Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU komplettering av tilldelat belopp för projekt Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU kompletterande kostnader projekt Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU avseende DUCar B17 Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU installation av sprinkler Enköping Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU sprinklercentral Enköping Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU installation branddörrar B9 Tierp Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU sprinklerutredning Tierp Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU brandtekniska åtgärder B8 Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU installation brandgasluckor i mark Rolf Nilsson, tf chef Teknik

36 MALL LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU utrymningssäkerhet Wik Rolf Nilsson, tf chef Teknik brandteknisk inventering Slottsgränd 1 och 2 Rolf Nilsson, tf chef Teknik installation och byte av branddörrar B12 Rolf Nilsson, tf chef Teknik installation sprinkler Östhammar Olle Henriksson, enhetschef Systemförvaltning byte och installation av branddörrar B11 Rolf Nilsson, tf chef Teknik utrymningsstrategi Kronparken Rolf Nilsson, tf chef Teknik byte hissmaskin A9 Rolf Nilsson, tf chef Teknik byte hissmaskin Östhammars sjukhus Thord Hägg, förvaltningsdirektör renovering av yttertak, D1 Rolf Nilsson, tf chef Teknik avseende fönsterbyten, A1 Enköpings lasarett Rolf Nilsson, tf chef Teknik byggåtgärder Wik slott Rolf Nilsson, tf chef Teknik utbyte av yttertak Rolf Nilsson, tf chef Teknik avseende fasadrenovering, C5 och C7 Rolf Nilsson, tf chef Teknik rörpostsystem, Akademiska sjukhuset Rolf Nilsson, tf chef Teknik sopsug och tvättstuga, Akademiska sjukhuset anpassning av kulvertsystem mot kommande utbyggnad Rolf Nilsson, tf chef Teknik Rolf Nilsson, tf chef Teknik statusinventering tak och fasad A9 Rolf Nilsson, tf chef Teknik ombyggnad kök, B17 Akademiska sjukhuset byte av dörrar mot utrymningsväg, Enköpings lasarett installation brandlarm och nöd- /utrymningsbelysning, Kungsgärdet Rolf Nilsson, tf chef Teknik Thord Hägg, förvaltningsdirektör Rolf Nilsson, tf chef Teknik byte dörrar, hus 32 Ulleråker Rolf Nilsson, tf chef Teknik installation brandlarm och nöd- /utrymningsbelysning, B8 Akademiska sjukhuset Rolf Nilsson, tf chef Teknik LSU patientsignalsystem, hus A Enköpings Rolf Nilsson, tf chef Teknik

37 MALL LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU LSU lasarett installation och utredning av brandskydd Rolf Nilsson, tf chef Teknik ny belysning Östervåla Thord Hägg, förvaltningsdirektör ny belysning Heby Thord Hägg, förvaltningsdirektör krav gällande brand och utrymningsvägar kulvert Thord Hägg, förvaltningsdirektör avseende värmeåtervinning C11 Rolf Nilsson, tf chef Teknik konsulthjälp planerat underhåll Rolf Nilsson, tf chef Teknik ny belysning, P3 Akademiska sjukhuset Rolf Nilsson, tf chef Teknik större renovering elnät Wik Thord Hägg, förvaltningsdirektör bussdepå Fyrislund Rolf Nilsson, tf chef Teknik nytt kallelsesignalsystem B19 Thord Hägg, förvaltningsdirektör nytt kallelsesignalsystem B2 Rolf Nilsson, tf chef Teknik nytt kallelsesignalsystem P3 Rolf Nilsson, tf chef Teknik ny belysning F12 Rolf Nilsson, tf chef Teknik Rekrytering Anställningsfrågor Snickare till drift länet Peter Karpmyr, chef Drift länet Anställningsfrågor Teletekniker till Elgruppen (drift) Fredrik Sidén, chef Drift el Akademiska

38 Anmälan av delegationsbeslut till produktionsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning HOH Anställning 2.5 Chef Eva Widenfalk, verksamhetschef HOH Anställning 2.5 Psykolog Gunilla Bromark, enhetschef HOH Anställning 2.5 Logoped Ingrid Gustafsson, enhetschef HOH Anställning 2.5 Kurator Agneta Nilsson Palm, enhetschef

39 Anmälan av delegationsbeslut till landstingsstyrelsen Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning LE02/2013 Anställning 2.5 Nattsjuksköterska, kirurgmottagningen Carina Brunnberg Dagervik (Avdelningschef kirurgmottagningen) LE10/2012 Anställning 2.5 Överläkare endokrinologi/internmedicin Birgitta Wagrell (Tf centrumchef medicinskt centrum) LE21/2012 Anställning 2.5 Anestesiläkare Johan Ramstedt (Avd chef anestesi) LE45/2012 Anställning 2.5 Röntgensjuksköterskor, MR Carolina Nyberg (Avd chef Radiologiskt centrum) LE06/2013 Anställning 2.5 Nattsjuksköterska Helena Gustavsson (Avd Chef Medicinavdelning 1 och 2)