Kvalitetsberättelse 2016 Vård- och socialförvaltningen

Transkript

1 Kvalitetsberättelse 2016 Vård- och socialförvaltningen Aki Järvinen, socialchef

2 Titel: Kvalitetsberättelse Vård- och socialförvaltningen, 2016 Id nr: 70 Typ: Kvalitetsberättelse Version: 1.0 Upprättad av: Socialchef Fastställd av: Socialchef Innehåll Kvalitetsberättelsen 1 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 Definition av kvalitet 1 Syfte 2 Organisatoriskt ansvar 2 Processer och rutiner 2 Prioriterade områden under Socialnämndens effektmål Övriga prioriterade områden 4 Underlag för analys 6 Kommunens kvalitet i korthet 6 Öppna jämförelser 6 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 6 Brukarenkät till personer med funktionsnedsättning 7 Internkontroll och egenkontroll 7 Riskanalys 7 Förslag, synpunkter och klagomål 7 Rapportering om missförhållanden 7 Individ och familjeomsorg samt biståndsenheten 8 LSS-enheten 9 Äldreomsorg 10 Hemtjänst 10 Särskilt boende 12 Rapportering om missförhållanden (Lex Sarah) 17 Synpunkter och klagomål 19 Förvaltningsövergripande verksamhet 19 Måluppfyllelse 20 Utvecklings- och förbättringsområden 21

3 Kvalitetsberättelsen Den som bedriver socialtjänst ska varje år upprätta en kvalitetsberättelse som beskriver hur kvalitetsarbetet gått till, vilka åtgärder som vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts (SOSFS 2011:9, 7kap1 ). Enligt Socialstyrelsen bör det av kvalitetsberättelsen framgå: hur verksamheten bedrivit systematiskt kvalitetsarbete under föregående kalenderår vad verksamheten gjort för att säkra kvaliteten vilka resultat verksamheten uppnått strategier och målområden för kommande år Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden fastställde under 2014 ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för förvaltningen och närvård Frostviken. Ledningssystemet beskrivs som ett förbättringshjul. Det framgår hur ansvaret är fördelat i förvaltningen, vilka områden som ingår, vilka processer, rutiner och stödjande dokument som är kopplade till respektive område, samt hur uppföljning sker. Definition av kvalitet Socialstyrelsen beskriver kvalitet med följande definition: att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Socialstyrelsen har också identifierat kvalitetsindikatorer för socialtjänstens arbete och tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, definierat deras betydelse. Enligt dessa ska verksamhetens tjänster: bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet utgå från en helhetssyn, vara samordnade och präglas av kontinuitet vara kunskapsbaserade och effektivt utförda vara tillgängliga och jämlikt fördelade vara trygga, säkra och präglas av rättssäkerhet i myndighetsutövningen 1

4 Dessa indikatorer fungerar som utgångspunkter vid verksamhetsplanering och verksamhetsutveckling samt i allt kvalitetsarbete. Alla medarbetare har ett ansvar för att känna till och aktivt arbeta utifrån nämndens mål, samt ett eget ansvar för att utföra sitt arbete med god kvalitet. I varje möte med kvinnor, män, flickor och pojkar synliggörs och avgörs kvaliteten. Syfte Syftet med kvalitetsberättelsen är att ge en samlad bild av kvaliteten i verksamheten, vilket innebär att redovisa det arbete som bedrivits, de resultat som uppnåtts samt de avvikelser som förekommit under Vilka insatser som planeras under 2017 anges i slutet av kvalitetsberättelsen. Frågor som rör personal och arbetsmiljö berörs till viss del i kvalitetsberättelsen, eftersom det är svårt att analysera kvaliteten i verksamheten utan att beröra arbetsmiljön och möjligheterna att rekrytera och behålla kompetent personal. Organisatoriskt ansvar Den samlade socialtjänsten i Strömsunds kommun består av fyra verksamheter; omsorger om personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, samt biståndsenhet. Hemsjukvård ingår även i kommunens ansvarsområde. Socialnämnden ansvarar för att fastställa ramen för förvaltningens kvalitetsarbete. Förvaltningschefen och chefer i linje ansvarar tillsammans för att kvalitetsarbetet genomförs ute i verksamheterna. Alla medarbetare har ett ansvar att aktivt medverka i kvalitetsarbetet. I ledningssystemet för kvalitetsarbete är det tydliggjort att Alla medarbetare behöver vara involverade och delaktiga. Möjlighet till kontroll av eget utfört arbete, identifiering och rapportering av fel och brister ska vara självklara delar i medarbetarnas dagliga arbete. Efter rapportering kan det även ingå att medverka vid uppföljning och analys av avvikelser, synpunkter och klagomål samt missförhållanden. Processer och rutiner Inom vård- och socialförvaltningen finns olika huvudprocesser. Huvudprocessen är det som händer i organisationen steg för steg, tills den 2

5 enskilde får sin tjänst. Huvudprocessen kan delas in i olika delprocesser för att tydliggöra flödet. Till dessa processer finns en mängd rutiner, mallar, checklistor med mera som i detalj beskriver hur det ska göras och vem som ska göra det, samt i vilken ordning det ska göras. Processer och rutiner utgör ledningssystemets mest grundläggande delar och är därför viktiga för kvalitetssäkringen av vår verksamhet. Vård- och socialförvaltningen har identifierat tre huvudprocesser utifrån lagstiftningen: Handläggning enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Verkställighet enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Åtgärder enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Dessutom finns ett antal stödprocesser som stödjer huvudprocesser, men där är kunden intern. Exempel på detta är budgetprocess, rekryteringsprocess eller inköpsprocess. Prioriterade områden under 2016 Förvaltningen har under året haft många prioriterade områden. Arbetet med åtgärder för kostnadseffektivisering har fortsatt liksom arbetet med mål och måluppfyllelse. Socialnämndens effektmål Kostnaden per kvinna och man inom hemtjänsten i kommunen ska minska i förhållande till kostnaden Andelen personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd ska minska i förhållande till Kvinnor och män med missbruk som avslutas helt inom vuxenenheten ska inte återaktualiseras inom ett år. 3.1 Varje kvinna och man i särskilt boende ska stimuleras till utevistelse vid minst ett tillfälle i veckan under hela året. 4.1 Andelen kvinnor och män som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska uppgå till minst 95 %. 3

6 4.2 Andelen kvinnor och män som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska uppgå till minst 85 %. 4.3 Andelen kvinnor och män som i enkät svarat positivt på frågan Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? ska uppgå till 90 % bland hemtjänstmottagare 90 % bland personer bosatta i särskilt boende. 4.4 Av de kvinnor och män som utifrån ett hemsjukvårdsbehov haft kontakt med arbetsterapeut ska 80 % av kvinnor och män ha ett individuellt formulerat mål i hälsoplanen. 4.5 Av de kvinnor och män som utifrån ett hemsjukvårdsbehov haft kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast ska 80 % av kvinnor och män ha ett individuellt formulerat mål i hälsoplanen. 5.1 Ökad kvalitet ur den enskildes perspektiv vad gäller att själv få välja tid för uppstigning respektive nattvila. Kvinnor och män vid kommunens särskilda boenden ska alltid eller oftast ha möjlighet att påverka vilka tider de ska gå och lägga sig och när de ska gå upp på morgonen. 6.1 Handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska inte överskrida 10 dagar för kvinnor och män. 7.1 Antalet olika personal som en hemtjänstmottagare som mest möter under 14 dagar skall i genomsnitt uppgå till högst 12 personer. 7.2 Kvinnor och män bosatta i särskilt boende får sin omvårdnad av ett begränsat antal vårdpersonal, dvs. i genomsnitt högst 12 personer under 14 dagar eller högst 50 % av den totala personalgruppen som arbetat under 14 dagar. 7.3 Kvinnor och män i grupp- eller serviceboende enligt LSS ska inte bli utsatta för våld och hot om våld. Övriga prioriterade områden Implementering av Samordnade individuella planer (SIP) har varit ett prioriterat område. 4

7 En handlingsplan inom ramen för PRIO (plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa) har antagits i länet, där kommunen har en viktig roll framförallt när det gäller samordning av insatser, arbete och bostäder. Genomförandeplaner för socialtjänstinsatser har varit och är fortsatt ett viktigt utvecklingsområde inom alla verksamheter. Samarbete mellan äldreomsorgen, omsorgen om funktionsnedsatta och biståndsenheten har pågått inför införandet av individens behov i centrum (IBIC). Arbetet för att minska den faktiska nattfastan fortsätter liksom arbetet med måltidsspridning inom särskilt boende. I några särskilda boenden har ett arbete påbörjats för att tillsammans göra inomhusmiljön mer trivsam och begriplig. Inom hemtjänsten har bland annat ett analysprojekt Koll på hemtjänsten genomförts för att genomlysa alla delar av hemtjänstens verksamhet, presentera resultat samt föreslå förbättringsåtgärder. Införandet av ett IT-system till stöd för planering och uppföljning av insatser i ordinärt boende pågår. Biståndsenhetens fokus har varit att införa individuella biståndsbeslut i två steg i särskilt boende. Först beslut om plats och därefter att upprätta insatsplaner/genomförandeplaner. LSS-verksamheten har börjat dokumentera rutiner för att verkställa och genomföra insatser. Bland annat har rutiner för kort- och kontanthantering reviderats och förankrats. Inom hemsjukvården har genomförandet av ny beredskapsorganisation för distriktssköterskor slutförts under året. Inom IFO har anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) genomförts för att göra arbetet effektivare och mer rättssäkert. Strömsund ansvarar från och med hösten 2016 för en gemensam social beredskap för Strömsund, Åre och Ragunda. Introduktionen av nyanställda har förbättrats och arbetet med att förbättra arbetsmiljön för socialsekreterare pågår. 5

8 Rekrytering av handläggare inom individ- och familjeomsorgen (IFO), arbetsterapeuter, sjukgymnaster samt chefer inom äldreomsorgen och verksamheten för funktionsnedsatta inom lag om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS-enheten) har genomförts och pågår. Underlag för analys Underlag har hämtats från olika nationella källor som kommunens kvalitet i korthet (KKiK), Öppna jämförelser, nationell brukarundersökning inom äldreomsorgen, olika interna redovisningar och underlag som internkontroll och egenkontroll. Synpunkter och klagomål samt rapportering om missförhållanden (Lex Sarah) redovisas samlat för förvaltningen. Kommunens kvalitet i korthet (KKik) beskriver kommunens kvalitet och effektivitet ur ett invånaroch brukarperspektiv, utifrån följande aspekter: kommunens tillgänglighet trygghetsaspekter i kommunen delaktighet och information kommunens effektivitet kommunen som samhällsutvecklare Öppna jämförelser Öppna jämförelser är ett verktyg för analys, uppföljning och utveckling inom socialtjänsten. Öppna jämförelser finns inom socialtjänstens område på barn- och ungdomsvården, ekonomiskt bistånd, hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, missbruks- och beroendevård, stöd till brottsoffer, stöd till personer med funktionsnedsättning, äldreomsorg och hemsjukvård. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsens nationella brukarundersökning som genomförs via enkäter till kvinnor och män som får hjälp av hemtjänsten eller bor i ett särskilt boende. 6

9 Brukarenkät till personer med funktionsnedsättning Under 2016 har verksamheten för första gången deltagit i SKL:s nationella brukarenkät. Den riktar sig till brukare bland annat i gruppbostäder, servicebostäder och dagverksamhet. Resultaten redovisas under Internkontroll och egenkontroll Internkontroll är socialnämndens metod för att följa upp att det bedrivs en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet. Vidare att rapporteringen av verksamhetens ekonomiska utfall är tillförlitlig och att verksamheten följer de lagar, föreskrifter, riktlinjer och rutiner som gäller eller är fastställda. Egenkontroll är på motsvarande sätt förvaltningens metod för att kontrollera sin egen verksamhet. Riskanalys Riskanalyser innebär att den som bedriver verksamheten ser framåt, det vill säga analyserar risker för att händelser skulle kunna inträffa i framtiden i den verksamhet som ska bedrivas. Förslag, synpunkter och klagomål Syftet med rutinen för förslag, synpunkter och klagomål är att fånga upp åsikter om utförda tjänster eller annat, för att kunna använda dessa i förvaltningens förbättringsarbete. Rapportering om missförhållanden Socialnämnden och förvaltningen är skyldiga att ha rutiner för rapportering om missförhållanden (Lex Sarah). Alla medarbetare omfattas av rapporteringsskyldigheten. Syftet med rapporteringen är att enskilda som får socialtjänstinsatser och de personer som omfattas av LSS-insatser inte ska fara illa. För barn och ungdomar under 18 år finns särskilda bestämmelser och skyldigheter om rapportering. Ett allvarligt missförhållande eller en risk för ett allvarligt missförhållande kan också vara något som händer mellan personer som får insatser i en verksamhet t.ex. hot och våld mellan vårdtagare/brukare. Utifrån ovanstående underlag redovisas resultat för varje verksamhetsområde. Hemsjukvårdens resultat behandlas i Patientsäkerhetsberättelse

10 Individ och familjeomsorg samt biståndsenheten KKIK Grönt: Bland de 25 % bästa kommunerna Gult: Bland de 50 % mittersta kommunerna Röd: Bland de 25 % sämsta kommunerna Nyckeltal Trend Medel 2015 Hur länge måste man vänta? 8 Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? Källa: Egen undersökning, till Kolada 4 dagar 10 dagar 16 dagar 17 Dagar Spridning 1-78 Dagar Det är först från 2015 vi har kunnat redovisa enbart nybesök. Siffrorna för 2014 är medel för alla besök. Socialtjänstens ungdomsarbete 30 Andelen icke återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats /utredning. Källa: Egen undersökning, till Kolada Arbetstillfällen och företagande 32 Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? Källa: SCB 100 % 7,2 % 93 % 92 % 78 % % 7,2 % 7,0 % 4,3 % 0,6 10,8 % Informationsmått. Högst i länet. Internkontroll Område Aktivitet /process Resultat 2016 IFO Ekonomiskt bistånd, dokumentation i individärenden Bättre men kan förbättras ytterligare Egenkontroll Uppföljning av verkställighet för barn som är placerade i HVB (Hem för Vård eller Boende) eller familjehem har genomförts. Kontroll av att viktiga moment enligt lagstiftningen och BBiC processen (Barns Behov i Centrum) har utförts i ett antal slumpmässigt utvalda ärenden där flickor och pojkar var placerade under Uppföljningen visar att det 8

11 inte finns aktuella vård- och genomförandeplaner i alla ärenden samt att uppföljning inom lagstadgad tid inte har skett i alla ärenden. Egenkontroll av tidsåtgång för förhandsbedömning och utredning har gjorts för första halvåret Sammantaget visar egenkontrollen att verksamheten idag inte klarar lagkravet på att alla förhandsbedömningar ska vara gjorda inom 14 dagar och inte heller att inledda utredningar ska vara slutförda inom fyra månader. LSS-enheten KKIK Grönt: Bland de 25 % bästa kommunerna Gult: Bland de 50 % mittersta kommunerna Röd: Bland de 25 % sämsta kommunerna Grupp- och serviceboende enligt LSS 29 Kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Källa: Egen undersökning, till Kolada Trend Medel 2015 Spridning Mer noggrann insamling av data från Internkontroll Område Aktivitet /process Resultat 2015 LSS Genomförandeplaner upprättas för kvinnor och Bra resultat män inom LSS grupp och servicebostäder. SKL:s nationella brukarenkät Verksamheten har under 2016 deltagit i Sveriges kommuner och landstings nationella brukarenkät, som bland anat riktar sig till brukare i gruppbostäder, servicebostäder och dagverksamhet. Enkäten genomfördes med ett picto-stat-verktyg med både bild- och talstöd vid genomförandet. I enkäten ställdes frågor om trivsel, rädslor i hemmet eller på dagverksamheten, trygghet med personal, omtanke från personal, inflytande och upplevelse av rätt stöd. Svarsfrekvensen låg mellan %. Gruppbostäderna låg under medelvärdet bland deltagande 9

12 kommuner (74) utom när det gäller omtanke från personalen. Servicebostäderna håller hög kvalitet men där finns en förbättringspotential när det gäller att känna trygghet med personal i sitt hem. Dagverksamheten bör arbeta vidare med trivsel, rätt stöd och personalens omtanke. Äldreomsorg Hemtjänst KKIK ordinärt boende Grönt: Bland de 25 % bästa kommunerna Gult: Bland de 50 % mittersta kommunerna Röd: Bland de 25 % sämsta kommunerna Trygghetsaspekter i din kommun 10 Hur många olika vårdare besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? Källa: Egen undersökning, till Kolada Hemtjänst 26 Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? Index Källa: Egen undersökning, till Kolada 27 Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten inom kommunen? Tkr/år Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik 28 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 13 pers 14 pers 16 pers 15 pers Hemtjänst Trend Medel 2015 Spridning 7 26 pers Mål beslutat i SN och NVN 2015: Högst 12 olika personer Andel av maxpoäng. 336 tkr 355 tkr 272 tkr tkr 92 % 89 % 90 % 91 % % Resursmått. Fortfarande dyrast i länet ej publicerat ännu. 10

13 Nationell brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Antal svarande kommunen var 169 personer, 65 %. Nöjdhet, delaktighet, kunna påverka Kategorier År F20 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? F8 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras? F9 Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Mycket nöjd/ Ganska nöjd Ja, alltid/ Oftast Ja, alltid/ Oftast Totalt Procent Procent Procent Bemötande, trygghet, förtroende ensamhet Kategorier År F14 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? F16 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten? Kategorier År Ja, alltid/ Oftast Mycket tryggt/ Ganska tryggt F17 Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Ja, för alla/ flertalet i personalen Totalt Procent Procent Procent Internkontroll F18 Händer det att du besväras av ensamhet? Område Aktivitet /process Resultat 2016 Hemtjänst Genomförandeplaner upprättas för kvinnor och män inom hemtjänst Bättre, men kan förbättras ytterligare. Hemtjänst Delade turer och varannan helgarbete i hemtjänst Antalet delade turer har minskat i nästan alla enheter. Arbete varannan helg oförändrat. Tillsyn och granskning Vård- och socialförvaltningen har totalt sett högre kostnader än de budgeterade. Socialchefen beslöt därför att en genomlysning av hemtjänsterna skulle göras. Nej 11

14 Genomlysningen visade: Förvaltningen har högre kostnader per brukare än andra kommuner. Det finns tre delar som påverkar varandra och som styr hemtjänsten och dess kostnader. Uppdraget och dess förutsättningar, biståndsbedömningen och utförandet av tjänsten. Det finns inget i uppdraget eller i förutsättningarna som förklarar de höga kostnaderna. Genomlysningen har inte visad något som indikerar att våra biståndshandläggare fattar mer generösa beslut än i andra kommuner. Brister i registreringen i vårt datasystem gör att vi inte har tillgång till korrekta uppgifter om antalet beslutade timmar för att kunna jämföra med andra kommuner. Den största anledningen till våra höga kostnader är utan tvekan att hemtjänstpersonalen har för låg andel tid hos brukare i förhållande till totalt arbetad tid. Produktiviteten bör kunna öka genom att bygga upp en professionell planeringsfunktion med bra systemstöd och införa nyckelfri hemtjänst. Särskilt boende KKIK särskilt boende Grönt: Bland de 25 % bästa kommunerna Gult: Bland de 50 % mittersta kommunerna Röd: Bland de 25 % sämsta kommunerna Särskilt boende Trend Medel 2015 Sprid ning Hur länge får man vänta? 7 Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Källa: Egen undersökning, till Kolada Särskilt boende 23 Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? Index Källa: Egen undersökning, till Kolada 38 dagar 67 dagar 32 dagar 58 dagar dagar Andel av maxpoäng. 12

15 24 Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Tkr/år Källa: SCB och Socialstyrelsens individstatistik 25 Andel brukare som är ganska/ mycket nöjda med sitt särskilda boende. Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 770 tkr 755 tkr 818 tkr tkr 76 % 78 % 89 % 83 % % Lokalkostnader ingår från 2015, inte jämförbart med tidigare år ej publicerat ännu. Kategorier År F24 Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende? Kategorier År Socialstyrelsens nationella brukarundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, särskilt boende. Antal svarande i kommunen var 84 personer, 54 %, något mindre än året innan. Nöjdhet, önskemål om boende, trivsel, kunna påverka Mycket nöjd/ Ganska nöjd F4 Fick du plats på det äldreboende du ville bo på? F5 Trivs du med ditt rum eller lägenhet? F6 Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena? F7 Är det trivsamt utomhus runt ditt boende? F12 Brukar du kunna påverka vid vilka tider du får hjälp? Ja Ja Ja Ja Ja, alltid/ Oftast F14 Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Ja, alltid/ Oftast Totalt Procent Procent Procent Kategorier År F13 Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Kategorier Bemötande, trygghet, förtroende, ensamhet F16 Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt äldreboende? År Ja, alltid/ Oftast Mycket tryggt/ Ganska tryggt F17 Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende? Ja, för alla i personalen/ Ja, för flertalet i personalen F20 Händer det att du besväras av ensamhet? Totalt Procent Procent Procent Nej 13

16 Aktiviteter Kategorier År F18 Hur nöjd eller missnöjd är du med de aktiviteter som erbjuds på ditt äldreboende? F19 Är möjligheterna att komma utomhus bra eller dåliga? Kategorier År Mycket nöjd/ Ganska nöjd Mycket bra/ Ganska bra Totalt Procent Procent Procent Internkontroll Område Aktivitet /process Resultat 2016 Särskilt boende Delade turer och varannan helgarbete i särskilt boenden Antalet delade turer har minskat. Arbete varannan helg oförändrat. Särskilt boende Nattfasta i särskilt boende Många har nattfasta mer än 11 timmar. Stor variation mellan boenden. Särskilt boende Genomförandeplaner upprättas för kvinnor och män i särskilt boende Resultatet kan förbättras. Kvalitetsregister Senior Alert Enligt Strategi och handlingsplan för Jämtlands län är läns målet 90 % andel riskbedömningar i samtliga kommuner i Jämtlands län. Läns målet nåddes i Strömsunds kommun sedan april 2014 bara under perioden september 2013 till och med maj Efter det uppnåddes läns målet bara fem gånger till (augusti och september 2014, april och maj 2015 och sist november 2015). År 2016 låg den högsta andelen riskbedömningar vid 83 % januari och november) 14

17 Riskbedömningar görs i regel två gånger per år. De riskbedömningar som gjordes 2016 visar, att de största riskerna är risk för fall och risk för undernäring. Enligt riskerna som hittades, satt man in motsvarande åtgärder, det vill säger framförallt åtgärder mot fall och undernäring. 15

18 BPSD-registret Under 2016 gjordes sammanlagt 11 registreringar i BPSD-registret. Det är en registrering mer än Nattfasta Två nattfastemätningar genomfördes 2016 i kommunens särskilda boende. Medan mätningen vecka 11, 2016 visade en försämring jämförd med sista mätningen vecka 40, 2015, visade nattfastemätningen vecka 40, 2016 kommunens hittills bästa resultat. Utfallet visade, att 47 % av 16

19 vårdtagarna har en nattfasta timmar eller kortare, medan 53 % av vårdtagarna i Strömsunds särskilda boende har en nattfasta som är längre än 11 timmar. Balansera mera- nationell kampanj för att förhindra fallolyckor 2016 deltog vård- och socialförvaltningens enheter i den nationella kampanjen Balansera mera för att förhindra fallolyckor. Kampanjen i Strömsund riktades framförallt till personalen. Målet var att stärka personalens kompetens och att arbeta förebyggande så att alla blir mer medvetna om att fallolyckor bland äldre oftast har tre bakomliggande orsaker: Otillräckligt näringsintag För lite motion och dålig balansförmåga Läkemedelsintag som påverkar balansen Till 18 enheter skickades informationsbroschyrer. Dessutom hänvisades via mail till alla enhetschefer hur och när de kunde ta upp den nationella kampanjen i verksamheterna. Vid uppföljning av kampanjen framkom att deltagandet av berörda enheter bör förbättras Rapportering om missförhållanden (Lex Sarah) Rapportering av missförhållande och risk för missförhållande sker enligt föreskrift om ledningssystem för kvalitet (SOSFS). Lärande, återföring till verksamhet och direkt anhörigstöd ges vid utredning. 17

20 Antal Rapportering missförhållanden 2016 Fördelning mellan verksamheter 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Verksamhet 2016 har 15 rapporter har inkommit från samtliga verksamhetsområden, vilket är en minskning med (6) rapporter, (29%). Det är i huvudsak särskilt boende och verksamheten om funktionsnedsatta som rapporterat händelser. Rapporterna från Åshamra och Hammerdal ordinärt boende rör läkemedelsbrister. Tåsjö har också några fler rapporter som handlat om allvarliga brister i bemötande. Arbetet med att öka öppenheten i rapportering och att verksamheten får syn på händelser som skulle kunna utgöra ett missförhållande behöver fortgå. Vikten av att arbetsledningen är lyhörd för och fångar upp händelser som skulle kunna vara en risk för eller ett konstaterat missförhållande inom de olika verksamheterna kan inte nog betonas. 18

21 Synpunkter och klagomål Resultat 2016 För 2016 inkom (18) klagomål till förvaltningen, (3) stycken färre (-14 %) jämfört med 2015 då (21) synpunkter och klagomål lämnades in. En av synpunkterna som lämnats rör annan enhet (kostenheten). Individ- och familjeomsorgen har för 2016 väsentligt färre klagomål jämfört med 2015 då (8) stycken lämnades in. Granbacken hade (4) inkomna klagomål rörande vård- och omsorg. Verksamheten ansvarar för genomgång och analys för att se om det finns processer som behöver ses över och förbättras. Förvaltningsövergripande verksamhet Internkontroll Område Aktivitet /process Resultat 2016 Administration Uppföljning av socialnämndens beslut Uppföljning har gjorts. Hela VSF Anhörigstöd - uppföljning av aktiviteter i Tillfredsställande. handlingsplan för anhörigstöd Hela VSF SIP/ISIP - att en individuell plan har upprättats i samordningsärenden Förbättring men kan förbättras ytterligare 19

22 Måluppfyllelse Målredovisning för 2016 visar att förvaltningen nått måluppfyllelse helt eller delvis i 5 av totalt 15 effektmål som nämnden satt. Mål om kostnad per brukare inom hemtjänsten under 2016 kan redovisas när nationell statistik redovisas juni Uppnådda mål Individ- och familjeomsorg 2.1 Andelen personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd ska minska i förhållande till Särskilt boende 4.2 Andelen kvinnor och män som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende ska uppgå till minst 85 %. 5.1 Ökad kvalitet ur den enskildes perspektiv vad gäller att själv få välja tid för uppstigning respektive nattvila. 7.2 Kvinnor och män bosatta i särskilt boende får sin omvårdnad av ett begränsat antal vårdpersonal, dvs. i genomsnitt högst 12 personer under 14 dagar eller högst 50 % av den totala personalgruppen som arbetat under 14 dagar. Delvis uppnådda mål Särskilt boende 4.3 Andelen kvinnor och män som i enkät svarat positivt på frågan Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? ska uppgå till 90 % bland personer bosatta i särskilt boende. Inte uppnådda mål Individ och familjeomsorg 2.2 Kvinnor och män med missbruk som avslutas helt inom vuxenenheten ska inte återaktualiseras inom ett år. 6.1 Handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök ska inte överskrida 10 dagar för kvinnor och män. Hemtjänst 4.1 Andelen kvinnor och män som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst ska uppgå till minst 95 %. 20

23 4.3 Andelen kvinnor och män som i enkät svarat positivt på frågan Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? ska uppgå till 90 % bland hemtjänstmottagare. 7.1 Antalet olika personal som en hemtjänstmottagare som mest möter under 14 dagar skall i genomsnitt uppgå till högst 12 personer. Särskilt boende 3.1 Varje kvinna och man i särskilt boende ska stimuleras till utevistelse vid minst ett tillfälle i veckan under hela året. Kommunrehab 4.4 Av de kvinnor och män som utifrån ett hemsjukvårdsbehov haft kontakt med arbetsterapeut ska 80 % av kvinnor och män ha ett individuellt formulerat mål i hälsoplanen. 4.5 Av de kvinnor och män som utifrån ett hemsjukvårdsbehov haft kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast ska 80 % av kvinnor och män ha ett individuellt formulerat mål i hälsoplanen. LSS 7.3 Kvinnor och män i grupp-eller serviceboende enligt LSS ska inte bli utsatta för våld och hot om våld. Mål som inte kan mätas/redovisas förrän i juni 1.1 Kostnaden per kvinna och man inom hemtjänsten i kommunen ska minska i förhållande till kostnaden Resultat redovisas i juni Utvecklings- och förbättringsområden Vid en genomgång av resultatet från öppna jämförelser 2016 identifierades nedanstående förbättringsområden. Antingen gäller det generellt eller så är det specifikt för ett eller flera områden. Inom kvalitetsområdet helhetssyn och samordning behövs en ökad samverkan/kunskapsspridning när det gäller rutiner som bör finnas. Kunskapen om regionala överenskommelser som finns bör förbättras och det behövs en översyn om det finns behov av ytterligare överenskommelser. När det gäller kunskapsbaserad verksamhet saknas det samlade planer för personalens kompetensutveckling. En systematisk 21

24 uppföljning för att utveckla verksamheten är också viktigt. Det saknas rutin för personalens agerande vid indikation på våld eller missbruk. Inom området självbestämmande och integritet kan brukarmedverkan utvecklas genom spridande av metoder i länet. Inom området trygghet och självbestämmande är det framförallt rutiner som saknas, som till exempel rutin för skyddande av personuppgifter vid handläggning och genomförande av insatser. Inom missbruksområdet saknas rutin för genomförandeplaner och att erbjuda enskilda att ha en stödperson på möten. Följande åtgärder bedöms som strategiskt viktiga för fortsatt kvalitetsutveckling inom förvaltningen och respektive verksamhetsområden: Vård och socialförvaltningen/ förvaltningsövergripande fortsatt implementering och uppföljning av rutin för intern samverkan, SIP/ISIP åtgärder utifrån och uppföljning av handlingsplaner inom ram för nationella och regionala överenskommelser dvs PRIO psykiatri, ehälsa, VälTel utveckla analysarbetet inom prioriterade områden Individ- och familjeomsorg bevaka och se till att tiden för förhandsbedömning inte överskrids bevaka och se till att utredningstiden inte överstiger 4 månader hitta fler lösningar på hemorten tydliga genomförandeplaner till interna och externa uppdragstagare uppföljning av placerade barn inom lagstadgad tid ska ske i alla ärenden. utveckla samverkan med skolan bland annat lokal arbetsgrupp utifrån regional samverkansöverenskommelse Jämtbus fulltalig bemanning satsning på arbetsmiljöåtgärder för att behålla personal minska andelen långvarigt biståndsberoende genom en utvecklad arbetslinje i samverkan med andra aktörer 22

25 LSS-verksamheten slutföra revidering av boendeplan dokumentationssystemet Lifecare införs hitta former för fortsatt samarbete mellan LSS-verksamheten och individ- och familjeomsorgens boendestöd utbildningsinsats om dokumentation i verkställighet dokumentation ska ske i modulen för verkställighet i Procapita genomförandeplaner ska upprättas i Procapita för kvinnor och män inom grupp- och servicebostäder, dagverksamhet lämplig bemanning dagverksamhet och boenden processkartläggning av verkställighet av beslut för samtliga insatser enligt LSS med prioritering av bostad med särskild service samt kontaktperson. Äldreomsorg processkartläggning av verkställighet av biståndsbeslut i ordinärt boende samt rutin för verkställighet av hemtjänst processbeskrivning och rutin för Intraphone förbättra samordningen inom hemtjänsten i Strömsund utvärdering/införande av stödsystem för planering inom hemtjänsten implementera handlingsplan med aktiviteter som minskar den faktiska nattfastan egenkontroll av att beslutad måltidsspridning i särskilt boende följs systematisk genomgång av gemensamma utrymmen i särskilda boendenas inomhusmiljö för att skapa en trivsam och säker boendemiljö vårdbehovsmätningar kunskap och verktyg till personalen för att hantera våld i nära relationer som förekommer även inom äldreomsorgen Biståndsenheten revidering av riktlinjer SoL och LSS fortsatt implementering av metoden ÄBIC Äldres behov i centrum vid handläggning av biståndsärenden och samtidigt förhålla sig till utvecklingen av Individens behov i centrum (IBIC) införande av vårdinformationssystemet LifeCare ( IT-system för dokumentation) 23