Kommunstyrelsens förslag till Budget 2018, KELP Ärende 8 KS 2017/172

Transkript

1 Kommunstyrelsens förslag till, KELP Ärende 8 KS /172 Sida 7 av 102

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr: KS /172 Kommunfullmäktige, KELP Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Den kommunala utdebiteringen fastställs till 18,51 per skattekrona. Nämnd utgör anslagsbindningsnivå i års budget. anslaget för kommunstyrelsen fastställs till tkr. anslaget för valnämnden fastställs till 750 tkr. anslaget för revisionsnämnden fastställs till tkr. anslaget för överförmyndarnämnden fastställs till tkr. anslaget för tekniska nämnden fastställs till tkr. anslaget för miljö- och byggnadsnämnden fastställs till tkr. anslaget för bildningsnämnden fastställs till tkr. anslaget för socialnämnden fastställs till tkr. Investeringsbudgeten fastställs till tkr, enligt bilaga Kf x/:x. Verksamhetens nettokostnader fastställs till tkr varav tkr ej ligger i nämndernas ramar. Balansbudgeten fastställs för och plan , enligt bilaga Kf x/:x. Resultatbudgeten fastställs för och plan , enligt bilaga Kf x/:x. Kassaflödesbudgeten fastställs för och plan , enligt bilaga Kf x/:x. Kommunstyrelsens presidium beslutar om investeringsanslaget kommunstyrelsens ospecificerade. Fastighetsavdelningen ska lämna ett överskott på tkr till följd av minskade kapitalkostnader på kommunhuset. I takt med att kommunens fastigheter avyttras till KKL Fastigheter AB kommer investeringar kopplade till de aktuella fastigheterna att flyttas med. För investeringsprojekt på tkr eller högre krävs igångsättningstillstånd från kommunstyrelsens presidium. En låneram fastställs uppgående till tkr, med syftet att täcka eventuella likviditetsbehov under hela planperioden. Kommunstyrelsen får delegation att besluta om justering av det acceptabla värdet för indikatorerna om detta i förtid understiger det faktiska värdet. Uppdrag och direktiv antas enligt bilaga Kf x/:x. Ärendebeskrivning Förslag till budget för och plan föreligger i beslutsunderlag. Kommunstyrelsen Helle Benediktsson Helle.Benediktsson@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 8 av 102

3 2 (2) Beslutsunderlag CESAM budget Kommunstyrelsens beslut Ks 64/,, KELP omarbetad efter Ks beslut Kommunkansliet Mats Svedberg Kanslichef Beslutet ska skickas till För kännedom Victoria Galbe, ekonomichef Bildningsnämnden Tekniska nämnden Miljö- och byggnadsnämnden Socialnämnden Sida 9 av 102

4 Kävlinge kommun Plan Sida 10 av 102

5 Innehåll Organisation... 3 Så fördelades skattepengarna Vision, mål och styrning... 5 Vår vision Skånes bästa boendekommun... 5 Så styrs Kävlinge kommun kommunövergripande mål... 5 Mål och deras indikatorer... 5 Kommunövergripande mål... 6 KÄVLINGEBON... 6 SAMHÄLLSUTVECKLING... 7 MEDARBETAREN... 9 EKONOMI... 9 MILJÖ Framtiden Planeringsförutsättningar Ekonomiprocessen Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges beslut Driftramar Kommunövergripande planeringsförutsättningar Omvärldsanalys Internationell överblick Sverige Kommunernas ekonomi Befolkningsutvecklingen tar rejäl fart Fler än nya jobb Känslighetsanalys Finansiell analys Resultat Kapacitet Risk och kontroll Finansiella indikatorer och balanskravsutredning Resultatbudget Kassaflödesbudget Balansbudget Driftbudget Investeringsbudget Ej avrapporterade direktiv och uppdrag Sida 11 av 102

6 Organisation 3 Sida 12 av 102

7 Så fördelades skattepengarna kr 4 kr 4 kr 3 kr Grundskola Hemvård 26 kr Förskola 9 kr 7 kr Gymnasie- och vuxenutbildning Kommunövergripande verksamhet inkl räddningstjänst LSS och socialpsykiatri Individ- och familjeomsorg 17 kr Fritid och kultur 11 kr Miljö och teknisk verksamhet 14 kr Årets resultat 4 Sida 13 av 102

8 Vision, mål och styrning Vår vision Skånes bästa boendekommun Visionen är att Kävlinge kommun ska bli Skånes bästa boendekommun. Kommunen ska växa till invånare år Med en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionen bygger på en stark gemenskap, entreprenörsanda och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. Så styrs Kävlinge kommun I Kävlinge har vi utvecklat vår ledningsfilosofi med en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän och vår verksamhetsstyrning fokuserar på fyra viktiga processer: De politiska prioriteringarna i form av vision, mål och direktiv Verksamheternas planering för att bidra till måluppfyllelse Genomförandet av aktiviteter, som stöds av en gemensam styrmodell Uppföljning av mål och resultat 16 kommunövergripande mål Med visionen och utvecklingsstrategin som grund samt omvärldsanalys och hänsyn tagen till tidigare års uppföljningar finns kommunövergripande mål beslutade för mandatperioden Varje år görs en översyn av de kommunövergripande målen vilket för innebär att de 15 målen från kompletteras med ytterligare ett mål kring arbetsmarknad och integration under samhällsutvecklingsperspektivet. Vart och ett av målen adresseras till berörda nämnder. Målen utgår från de fem olika perspektiven kävlingebon, samhällsutveckling, medarbetaren, ekonomi och miljö. De olika perspektiven är viktiga strategiska inriktningar av kommunens styrning för att uppnå visionen. Alla nämnder som har fått adresserade mål förväntas bidra genom olika enskilda eller gemensamma insatser för att nå målen. Målen är formulerade som ett framtida önskvärt tillstånd som kommunen vill uppnå. Mål och deras indikatorer Alla indikatorer i vår målstyrning är underlag för vår utvärdering av om vi når våra mål eller inte. Indikatorn ger signaler (indikationer) som talar om för oss om vi är på rätt väg mot målen. För varje indikator anges ett acceptabelt värde. När indikatorn når acceptabla värdet anses mätningen vara positivt bidragande för måluppfyllelsen. 5 Sida 14 av 102

9 Kommunövergripande mål KÄVLINGEBON 1. Kävlinge kommuns invånare har stort inflytande Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer 2016 Nöjd Inflytande Index Helheten Nöjd Inflytande Index för påverkan Kävlinge kommun har ett gott bemötande och en god tillgänglighet Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer 2016 Nöjd-Medborgar-Index för bemötande och tillgänglighet Andel som får svar på en fråga vid första 81 % 80 % 80 % telefonsamtalet Andel som får svar på e-post inom två arbetsdagar 98 % 100 % 100 % Nöjd-Medborgar-Index Kävlinge kommuns skolor tillhör de bästa i landet Adressering: Kommunstyrelsen, Bildningsnämnden, Socialtjänsten Indikatorer 2016 Placering av sammanvägt resultat i Öppna jämförelser grundskola Andel nöjda elever, grundskolan 84 % 93 % 94 % Andel nöjda föräldrar, grundskola 82 % 90 % 91 % Nöjd-Medborgar-Index för skolor Kävlinge kommuns invånare har en rik fritid Adressering: Kommunstyrelsen, Bildningsnämnden, Socialnämnden och Tekniska nämnden Indikatorer 2016 Nöjd-Region-Index för fritidsmöjligheter Nöjd-Medborgar-Index för idrotts- och motionsanläggningar Nöjd-Medborgar-Index för kultur Sida 15 av 102

10 5. Kävlinge kommuns hemvård tillhör de bästa i landet Adressering: Socialnämnden Indikatorer 2016 Personalkontinuitet antal vårdare i hemtjänst Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg 86 % 95 % 95 % - helhetssyn Andel brukare som är nöjda eller mycket nöjda 90 % 94 % 95 % med sin hemtjänst Nöjd-Medborgar-Index för äldreomsorg SAMHÄLLSUTVECKLING 6. Kävlinge kommun växer genom att erbjuda attraktiva och hållbara boendemiljöer Adressering: Kommunstyrelsen, Miljö och byggnadsnämnden och Tekniska nämnden Indikatorer 2016 Nöjd-Region-Index (NRI) Nöjd-Region-Index för bostäder Nöjd-Region-Index för att rekommendera vänner och bekanta att flytta till Kävlinge Befolkningsstatistik. Genomsnittlig ökning, rullande 1,1 % 1,5 % 1,5 % 10 år Antalet nya bostäder i Stationsstaden (anges i antal per år) Antalet färdigställda bostäder, totalt i kommunen (anges i antal per år) Kävlinge kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer 2016 Svenskt näringslivs ranking (anges i plats) Servicemätning av kommunens myndighetsutövning 73 (2015) Nöjd-Kund-Index Nyregistrerade företag, antal per inv 6,0 6,9 7,0 7 Sida 16 av 102

11 8. Kävlinge kommun är välkomnande och trygg Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer 2016 Nöjd-Region-Index för trygghet Trygghetsmätning, Öppna jämförelser (anger plats, och topp 25) Nöjd-Medborgar-Index för Renhållning och sophämtning Hur väl uppfyller skräpsituationen i din kommun dina förväntningar på en skräpfri kommun? 5,9 6,5 7,5 9. Kävlinge kommun erbjuder goda kommunikationsmöjligheter Adressering: Kommunstyrelsen och Tekniska nämnden Indikatorer 2016 Nöjd-Region-Index för kommunikationer Antal resande med tåg (kollektivtrafik). Mätperiod 11,3 % + 4 % + 4 % en vardag under oktober Antal resande med buss (kollektivtrafik). 2,5 % + 4 % + 4 % Mätperiod en vardag under oktober Möjlighet att få tillgång till minst 100 Mbit/s, uppgifter från PTS 60 % 80 % 100 % 10. Alla kävlingebor med arbetsförmåga är självförsörjande Adressering: Kommunstyrelsen, Bildningsnämnden och Socialnämnden Indikatorer 2016 Andel öppet arbetslösa 2,7 % 2,9 % 2,9 % Andel öppet arbetslösa ungdomar ( ,5 % 4,3 % 4,2 % år) Andel öppet arbetslösa utrikesfödda 9,8 % 8,8 % 7,8 % Genomsnittligt antal bidragsmånader per 5,9 % 5,4 % 5,2 % hushåll Utbetalat ekonomiskt bistånd, kr/invånare Andel individer som blir självförsörjande under etableringstiden 15 % (Q1) 17 % 20 % 8 Sida 17 av 102

12 MEDARBETAREN 11. Kävlinge kommun upplevs som en attraktiv arbetsplats Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för motivation Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för ledarskap Hållbart medarbetarengagemang (HME), Index för styrning Personalomsättning 11,5 % 10 % 8 % Andel medarbetare som kan tänka sig att rekommendera andra att söka jobb inom Kävlinge kommun 79 % (2015) 12. Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som främjar god hälsa Adressering: Samtliga nämnder 82 % 83 % Indikatorer 2016 Sjukfrånvarostatistik i procent - kommunnivå 6,4 % 5,8 % 5,3 % 4,8 % Medarbetarens bedömning av hur organisationens 11 % 15 % 15 % värdegrund stämmer överens med deras uppfattning av hur den borde vara. Frisknärvaro 57 % 54 % 55 % Korttidssjukfrånvaro 4,0 % 3,4 % 3,6 % 3,5 % Andelen medarbetare som nyttjar friskvårdsbidraget 31 % (2015) 37 % 44 % Andel medarbetare som anser att de inte får möjlighet till återhämtning efter intensiva perioder. EKONOMI 22 % (2015) 15 % 11 % 13. Kävlinge kommun har en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer 2016 Nettokostnadens andel av skatteintäkter 97,5 % 98,0 % 98,0 % under en rullande fyraårsperiod Verksamhetens nettokostnad i relation till 12,8 mkr 0,0 mkr 0,0 mkr budgeterad nivå Skattesats 18,51 % 18,51 % 18,51 % 18,51 % Investeringsvolymen i relation till skatter och bidrag under en rullande 10-årsperiod 7,4 % 10 % 10 % 9 Sida 18 av 102

13 MILJÖ 14. Kävlinge kommuns organisation är energieffektiv och fossilbränslefri Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Totala energiåtgången i kommunala fastigheter (Kwh/kvm/år) Andelen icke-fossilt bränsle i kommunens verksamheter Andelen fossilbränslefria fordon i kommunens verksamheter, mätning påbörjas ,1 % 90 % 94 % 8 % 60 % 100 % 15. Kävlinge kommun erbjuder en hållbar och hälsosam livsmiljö Adressering: Samtliga nämnder Indikatorer Nöjd-Medborgar-Index för miljöarbete, kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt Antal kilo restavfall per invånare Procentuellt minskat matsvinn i de kommunala verksamheterna i relation till 2015 års värde 20 % 15 % 20 % Andel ekologiska livsmedel 36 % 45 % 45 % Ranking placering i Aktuell hållbarhet Kävlinge kommun erbjuder en tillgänglig och varierad naturmiljö Adressering: Kommunstyrelsen, Tekniska nämnden och Miljö och byggnadsnämnden Indikatorer Andel kommunala naturområden som är försedda med flerspråkiga informationsskyltar som belyser områdenas värden God friluftskommun, placering i naturvårdsverkets ranking % 75 % 100 % Sida 19 av 102

14 Framtiden Kävlinge kommun siktar på att bli Skånes bästa boendekommun 2025 och har goda förutsättningar för att nå dit. Att vi under perioden kommer bygga en ny stadsdel Stationsstaden och få tågtrafik till tätorten Furulund via Lommabanan är två viktiga framgångsfaktorer. Attraktiviteten ökar när vi tillsammans med flera aktörer bygger en mer småstadslik tätort. För att tillgodose nya kommuninvånare en fortsatt god leverans av välfärdstjänster har vi tydliga politiska mål att arbeta mot. Detta omfattar såväl morgondagens hemvård som framtidens skola. Vi arbetar kontinuerligt med förutsättningarna för en rik fritid och gott entreprenörskap. För att utveckla vår verksamhet har vi satt fokus på de möjligheter digitaliseringen skapar och arbetar nu fram vår digitala agenda. Vi ställs naturligtvis inför utmaningar i strävan mot att bli Skånes bästa boendekommun. Kävlinge kommun byggdes ut i stor omfattning under 60- och 70-talen vilket betyder att vi idag har flera verksamhetslokaler som behöver förnyelse. Investeringstrycket är kraftigare än på många år vilket leder till stora kostnadsökningar. Kävlinge kommun har en stabil ekonomisk grund att stå på, med goda resultat under flera år, såväl i kommunenen som i det kommunala bostadsbolaget KKB Fastigheter AB. Utsikterna att klara de finansiella målen för och ser rimliga ut men för planåren 2019 och 2020 bedöms inte målen uppnås. Vi bedömer att kommunen kan klara ett antal år med lägre resultatnivåer men investeringsbehoven måste finansieras på längre sikt. Det finns dock flera faktorer som kan påverka resultaten positivt; högre befolkningstillväxt än vad kommunens prognos beräknar, nya redovisningsprinciper för pensionsåtaganden samt eventuellt nyttjande av medel avsatt för pensioner. Inför 2019 kan det också bli nödvändigt att se över modellerna för pris-, löne- och befolkningskompensationen till nämnderna. För att lyckas nå politiskt uppsatta mål är den allra viktigaste framgångsfaktorn tillgången till relevant kompetens. Konkurrensen hårdnar om flera viktiga yrkeskategorier och vårt arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare blir allt viktigare. Med en utmärkelse som Sveriges kvalitetskommun, goda resultat i våra verksamheter och ett gott medarbetarskap och ledarskap står vi väl rustade för framtiden. Kommunkansliet Mikael Persson Kommundirektör Victoria Galbe Ekonomichef Nya Stationsstaden 11 Sida 20 av 102

15 Planeringsförutsättningar Ekonomiprocessen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. I samband med val tas budgeten dock först upp i fullmäktige i november. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Ekonomiåret Januari arbetet inleds när förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Februari Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Ekonomiåret fortsättning Juli Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. September Nämnderna har samverkat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. Oktober Nämndsansvarig chef ansvarar för att det upprättas verksamhetsplaner inom nämndens samtliga verksamhetsområden och på alla chefsnivåer. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista september. November Enhetscheferna ska ha behandlat sina budgetar inom ramen för samverkan. Kommunfullmäktige beslutar om budget de år det är valår. December I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. Kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges beslut För en detaljerad beskrivning av beslutade direktiv och uppdrag se avsnittet Direktiv och uppdrag. Mars/april April Maj Juni Kommunstyrelsens och nämndernas presidier samt partiföreträdare genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer, partiföreträdare samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen samverkar det kommunövergripande budgetförslaget. Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. 12 Sida 21 av 102

16 Driftramar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. Kommunstyrelsen, mkr 92,8 Priskompensation 0,1 Priskompensation Räddningstjänsten 0,3 Syd Kompetensutveckling ledarskap 1,5 Företagshälsovård och löneservice 0,3 Leader Lundaland lägre avgift 0,4 Avgår: Medfinansiering Lommabanan 1,5 Ram 93,1 Lönekompensation, centralt Teknisk nämnd, mkr 37,0 Priskompensation 0,2 Befolkningskompensation 0,3 Asfalteringsarbete (återlagt för kapitalkostnader avseende 5,0 mkr i investe- 0,4 ringsvolym) Ram 37,9 Lönekompensation, centralt Kapitalkostnader torg och infrastruktur, 1,1 centralt Miljö och byggnadsnämnden, mkr 4,8 Priskompensation Ram 4,8 Lönekompensation, centralt Bildningsnämnden, mkr 835,0 Priskompensation 5,1 Befolkningskompensation 3,8 Gymnasiekostnader 12,9 Moduler Tolvåkers förskola 2,0 Hyreskostnader Stationsstadens förskola 2,8 Ram 856,9 Lönekompensation, centralt ½ års effekt befolkningsstruktur, 1,9 centralt Hyresökningar, centralt 5,2 Socialnämnden, mkr 410,4 Priskompensation 1,7 Befolkningskompensation 4,4 Ram 416,4 Lönekompensation, centralt ½ års effekt befolkningsstruktur, 3,7 centralt LSS boende, centralt 2,0 Köp av korttidsplatser hemvård, centralt 3,8 Kävlingeån 13 Sida 22 av 102

17 Kommunövergripande planeringsförutsättningar Kommunövergripande planeringsförutsättningar Befolkning 1 nov året före Po pålägg 38,5 % 38,5 % 38,5 % Internränta 2,18 % 2,18 % 2,18 % Lönekompensation 3,2 % 3,4 % 3,4 % Priskomp övrigt 0,0 % 2,0 % 2,0 % Priskomp personalkostnadsandel köpt verksamhet 3,2 % 3,4 % 3,4 % Priskomp måltidsservice 1,5 % 2,0 % 2,0 % Priskomp internhyror 1,2 % 2,0 % 2,0 % Priskomp it 0,0 % 2,0 % 2,0 % Priskomp entreprenad park 0,0 % 1,0 % 1,0 % Uppräkning gymnasieverksamhet 2,0 % 2,0 % 2,0 % Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag Skatteintäkter, mkr 1 354, , ,6 Skatteintäkter, kr/invånare Inkomstutjämningsbidrag, mkr 132,5 143,3 172,1 Inkomstutjämningsbidrag, kr/invånare Kostnadsutjämning, mkr 11,2 9,4 29,8 Kostnadsutjämning, kr/invånare Regleringsavgift, mkr 5,7 8,4 11,9 Regleringsavgift, kr/invånare LSS utjämning 44,0 44,6 45,7 LSS utjämning, kr/invånare Fastighetsavgift, mkr 61,0 61,0 61,0 Fastighetsavgift, kr/invånare Skatteunderlagsprognos årlig förändring i procent SKL, april 5,0 4,4 4,0 3,5 3,6 propositionen, april 4,9 4,8 4,1 4,2 3,9 Nyckeltal, årlig förändring i procent BNP 3,4 2,4 2,0 1,8 2,1 KPI 1,0 1,8 3,0 2,6 2,7 Timlöner, hela arbetsmarknaden 2,3 2,9 3,1 3,4 3,4 Sysselsättning, arbetade timmar 2,0 1,4 0,7 0,4 0,5 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 17: Sida 23 av 102

18 Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Internationell överblick Den globala tillväxten har tagit fart och såväl ECB som Riksbanken väntas följa Federal Reserve (amerikanska centralbanken) med att under långsamt höja styrräntorna. Betydande riskfaktorer och orosmoln i världsekonomin saknas dock inte. Viktiga val i Europa ska hållas och kan skapa osäkerhet om eurosamarbetets framtid. Det råder även fortsatt en stor osäkerhet om vilken politik som kommer bedrivas i USA. Amerikansk handels-, energi- och säkerhetspolitik har stor påverkan på världsekonomin. USAs tillväxt för 2016 på 1,6 procent var ur ett historiskt perspektiv förhållandevis blygsamt. Det kan dock konstateras att den ekonomiska aktiviteten under senare delen av året tilltog, vilket bidrog till både en stark avslutning på 2016 och en gynnsam start på. Den amerikanska arbetslösheten är mycket låg och nya jobb skapas fortfarande i hög takt. Federal Reserve bedöms höja räntan tre gånger under. Den amerikanska BNP tillväxten väntas bli 2,3 procent och kring 2,5 procent. Tillväxtmarknaderna, inte minst BRIC länderna, står inför ovanligt många påfrestningar. Flera av Trumps utspel som gäller handels- och säkerhetspolitik har koppling till USA:s relationer till tillväxtekonomierna. Trots retoriken har Trump ändå indikerat att han kommer att förhandla, vilket pekar mot kompromisser. Kinas kontrollerade inbromsning fortsätter. Kina väntas föra en försiktig ekonomisk politik fram till höstens ommöblering av kommunistpartiets ledning. I den indiska ekonomin finns utsikter för att tillväxten under gradvis accelererar upp till 7,5 procent. I såväl Brasilien som Ryssland är recessionen över och en svagt positiv tillväxt väntas under. BNPökningen i EM-aggregatet som helhet väntas växla upp till 4,7 respektive 4,6 procent och. Konjunkturen i Europa har stabiliserats och den ekonomiska utvecklingen i eurozonen fortsätter att utvecklas positivt. Arbetslösheten har fortsatt att minska och ligger nu kring 9,5 procent. Industriproduktionen har, även om det går relativt långsamt, ökat. Inflationen väntas under stiga till 1,7 procent. De penningpolitiska åtgärderna kommer fortgå fram till december, om än i något mindre omfattning än tidigare. Under andra halvåret av väntas ECB göra de första räntehöjningarna. För eurozonen bedöms BNP-tillväxten bli kring 1,6 procent och. Den politiska osäkerheten i Europa finns kvar även om den har minskat efter att valframgångarna för EU-fientliga krafter blev mindre än väntat i de holländska och franska valen. Viktiga val väntar dock i för euroområdet högst betydelsefulla länder som Tyskland och Italien. Källa: Swedbank april, Konjunkturinstitutet mars, SEB maj. Sverige Även om tillväxten för svensk ekonomi 2016 blev något lägre än 2015, så är utvecklingen fortsatt stark i en europeisk jämförelse. Hushållens konsumtion och efterfrågan på bostäder, vilka driver på en stor del av investeringarna, utgör starka drivkrafter för tillväxten. Även exporten, vars utveckling överraskat positivt, bidrar till den svenska ekonomins tillväxt. Under inledningen av visar kortsiktiga konjunkturindikatorer på fortsatt god fart i svensk ekonomi. Åter- 15 Sida 24 av 102

19 hämtningen i de nordiska länderna och Tyskland ger stöd åt en fortsatt god utveckling av svensk export. BNP-tillväxten väntas bli 2,5 procent för att sedan sakta in ytterligare till 2,1 procent. Riskerna utgörs främst av en orolig politisk omvärld samt obalanser på hemmaplan. Hushållens sparkvoter nådde nya rekordnivåer under 2016, men det samtidigt som skuldbördan för hushållen ökat. Fördelningen mellan skuldsättning och sparande är ojämnt fördelat mellan unga respektive äldre hushåll och mellan de som bor i storstäder och övriga. Detta gör att sårbarheten hos delar av befolkningen är betydligt högre än vad genomsnittssiffrorna ger sken av. Inflationen är fortfarande under Riksbankens mål på 2 procent och väntas endast stiga måttligt det närmaste året. Först i början av 2019 bedöms inflationen stabiliseras runt 2 procent. Vid direktionens möte i april beslutades därför att reporäntan lämnas oförändrad på minus 0,5 procent. Riksbanken beräknar att första räntehöjningen kommer ske först i mitten av. Källa: Swedbank april, Konjunkturinstitutet mars ; Riksbanken april. Kommunernas ekonomi Kommunerna visar enligt det preliminära bokslutet ett resultat på 21,7 miljarder kronor Resultatet motsvarar 4,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket klart överstiger de 2 procent som kan betraktas som en tumregel för god ekonomisk hushållning. Endast nio kommuner redovisar ett negativt resultat. En stark utveckling av skatteunderlaget, extra statligt stöd och större reavinster än normalt bidrar till det goda resultatet. Kommunsektorn står dock inför stora verksamhetsmässiga och ekonomiska utmaningar. Det är bland annat demografiska förändringar, i form av befolkningsökningar och förändrad befolkningssammansättning, som gör att kostnaderna för demografin väntas öka snabbare än intäkterna. De största behovsökningarna återfinns inom förskola och grundskola, men även inom vård och omsorg. Den svenska ekonomins förhållandevis höga tillväxt, med en snabb ökning av antalet arbetade timmar, har de senaste åren gett en bra skjuts åt skatteunderlaget. Utvecklingen ser dock ut att dämpas nästa år då konjunkturen väntas gå in i en lugnare fas med mindre sysselsättningsökning som följd. Förutom demografiska förändringar beror kostnadsutvecklingen för kommunerna även av orsaker som höjd ambitionsnivå, omställningskostnader, engångshändelser och pensioner samt ett stort investeringsbehov. En annan utmaning för kommunerna är att uppfylla kraven som följer av den så kallade bosättningslagen, som gör gällande att kommuner har skyldighet att ordna bostäder åt ett visst antal nyanlända varje år. Flera kommuner har signalerat att de inte har möjlighet att klara uppdraget. De stora utmaningar som kommunsektorn står inför har ökat nödvändigheten av att redan nu fokusera på åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen. Källa: SKL maj. BNP tillväxt i procent Världen 3,2 3,1 3,5 3,5 USA 2,6 1,6 2,3 2,5 Kina 7,1 6,7 6,4 5,9 Euroområdet 1,9 1,7 1,6 1,6 Sverige 4,1 3,3 2,5 2,1 Källa: Konjunkturinstitutet mars. Inflation i procent (KPI) USA 0,1 1,3 2,4 2,4 Euroområdet 0,0 0,2 1,7 1,4 Sverige 0,7 1,1 1,5 1,3 OECD 0,6 1,1 2,3 2,2 Källa: Konjunkturinstitutet mars. 16 Sida 25 av 102

20 Befolkningsutvecklingen tar rejäl fart Befolkningsutvecklingen tog rejäl fart 2016, kommunen växte med 1,4 procent vilket motsvarar 428 nya invånare. Trendbrottet under 2015 höll i sig 2016 med ett högre flyttnetto än födelsenetto. Under prognosperioden bedöms folkmängden i Kävlinge kommun att öka med invånare till personer. Ökningen grundas på att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 433 personer per år och födelseöverskottet 128 personer per år. Under budgetperioden beräknas folkmängden öka med 1,4 upp till 2,4 procent årligen för att vid utgången av 2020 vara invånare. Källa: SCB och Kävlinge kommuns befolkningsprognos Befolkningsutveckling ,00% 2,50% 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% Bostadsbyggande i Kävlinge kommun ,00% Småhus Flerbostadshus Totalt Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper (antal), P=Prognos P P P 2019 P år år år år år år år år w Sida 26 av 102

21 Befolkning per tätort och ort (antal) Barsebäcksby Barsebäckshamn Dösjebro Furulund Hofterup/Ålstorp Kävlinge Lilla Harrie Löddeköpinge Stora Harrie Södervidinge Vikhög Västra Karaby Ålstorp Landsbygd Totalt Källa: SCB, Statisticon AB och Kävlinge kommuns prognos Fler än nya jobb Den svenska arbetsmarknaden är fortsatt stark även om utvecklingen avtar i styrka. Under och ökar sysselsättningen med personer, men bristen på arbetskraft bromsar utvecklingen. Arbetslösheten minskar från 7,0 procent i år till 6,8. År sker ett än större tillskott av personer i arbetskraften och arbetslösheten ökar till 6,9 procent. Arbetslöshetsnivån bland inrikes födda har sjunkit, medan den är 11,8 procent bland utrikesfödda. Den öppna arbetslösheten var på riksnivå i mars 3,9 procent, vilket är 0,1 procentenheter lägre jämfört med mars Andelen i program med aktivitetsstöd är 0,1 procent lägre och ligger på 3,7 procent för samma period. Skåne läns öppna arbetslöshet på 5,0 procent är lägre i mars jämfört med mars 2016, 5,2 procent. Andelen i program med aktivitetsstöd har ökat från 4,9 till 5,0 procent. Kävlinge kommuns statistik följer både Skånes och rikets utfall eftersom den har minskat med 0,2 procentenheter från 2,8 till 2,6 procent. Kävlinges öppna arbetslöshet ligger klart under både riket och Skåne län. Även Kävlinges ungdomsarbetslöshet (18 24 år) har minskat något från mars 2016 (3,8 procent) till mars (3,7 procent), vilket är lägre än både Skånes och rikets nivå. Andelen ungdomar i program med aktivitetsstöd i Kävlinge har dock minskat från 8,3 procent mars 2016 till 5,9 procent i mars. Räknat i antal så var 47 ungdomar arbetslösa och 74 ungdomar i program vid utgången av mars månad. Arbetsförmedlingen presenterade i februari en ny rapport om framtidsutsikterna för omkring 200 yrken. Den visar en fortsatt stark tillväxt av jobb inom många yrken under. Listan över yrkesområden som är heta på arbetsmarknaden i år toppas av pedagogiskt arbete, bygg- och anläggning, tekniskt och naturvetenskapligt arbete, data/it och hälsooch sjukvård. Det är yrken som vanligtvis kräver en gymnasieutbildning eller högre utbildning. Rapporten visar också en mer utbredd brist på kvalificerad arbetskraft. De pedagogiska yrkena sticker ut, med en allt större brist på utbildade lärare i hela landet. Samtidigt blir jobbtillväxten svag inom flera yrken med låga eller inga formella krav på utbildning. Där är det fortsatt stor konkurrens om jobben. Källa: Arbetsförmedlingen 18 Sida 27 av 102

22 Känslighetsanalys En känslighetsanalys visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Arbetslöshet i procent, år Mars 2016 Mars Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 2,8 5,2 4,0 2,6 5,0 3,9 I program med aktivitetsstöd 2,1 4,9 3,8 2,2 5,0 3,7 Totalt 4,8 10,0 7,8 4,8 10,0 7,7 Ungdomsarbetslöshet i procent, år Mars 2016 Mars Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 3,8 5,7 4,6 3,7 4,6 4,2 I program med aktivitetsstöd 8,3 10,3 7,6 5,9 9,9 6,5 Totalt 12,1 15,9 12,2 9,7 14,4 10,7 Arbetslöshet i procent, år, endast utrikesfödda Mars 2016 Mars Kävlinge Skåne Riket Kävlinge Skåne Riket Arbetslösa 8,5 13,7 11,5 9,8 13,5 11,8 I program med aktivitetsstöd 4,5 11,8 9,9 6,6 12,6 10,4 Totalt 13,0 25,4 21,4 16,4 26,2 22,2 Känslighetsanalys +/- mkr kronor förändring i utdebitering 61,0 Löneförändring med 1 procent 6,8 Generell prisförändring med 1 procent 5,5 10 heltidstjänster 4,3 Upplåning 10 mkr 0,1 Befolkningsförändring, 1 person 0-0,3 Nettokostnadsförändring med 1 procent 13,7 19 Sida 28 av 102

23 Finansiell analys Kävlinge kommun budgeterar för ett positivt resultat med 8,4 mkr. Under hela 2000-talet har kommunen visat positiva resultat. Resultatet 2016 uppgick till 39,7 mkr. I samband med prognosen per siste mars prognostiserades resultatet till 20,5 mkr. Investeringsvolymen uppgår till 208,9 mkr. Den budgeterade investeringsvolymen under perioden uppgår till 659,3 mkr. Kommunen befinner sig just nu i en investeringsintensiv fas som till stor del beror på investeringar i fastigheter och anläggningar till följd av befolkningstillväxt och förnyelsebehov. Självfinansieringsgraden på investeringarna budgeteras till 37 procent. Detta innebär att investeringarna inte förväntas kunna finansieras med skatteintäkter. Följden kommer att bli ett upplåningsbehov till följd minskad likviditet. I takt med att kommunens fastigheter avyttras till KKL Fastigheter AB kommer investeringar kopplade till de aktuella fastigheterna att flyttas med. Detta kommer att påverka planperiodens investeringsvolym för kommunen. Årets resultat, mkr Prognos ,0 20,5 8,4 10,2 6,7 Modell för finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet, risk och kontroll utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om Kävlinge kommun har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Kävlinge kommun har fyra finansiella indikatorer för att följa upp det kommunövergripande målet om god ekonomisk hushållning och effektivt resursutnyttjande. Dessa stäms av i den finansiella analysen. De kommenteras även i nästa avsnitt Finansiella mål och balanskravsutredning. Resultat Kapacitet Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 99 procent. innebär att relationstalet hamnar på 100 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska inte överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Mätt under fyraårsperioden helårsprognos - budget 2020 budgeteras nyckeltalet till 100 procent. Utvecklingen under planperioden innebär att nettokostnadsandelen ökar. Nettokostnaderna ökar i snabbare takt än skatter och bidrag. Nettokostnadsandel av skatteintäkter årligen, mål 98 procent Prognos Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret beräknas nettokostnaderna öka med 5 procent och 20 Sida 29 av 102

24 uppgå till 1 508,3mkr. Ökningstakten för skatteintäkter och den kommunal ekonomiska utjämningen uppgår till 4 procent. Avskrivningarna har i budget beräknats till 64,7 mkr. Avskrivningarna har under senaste åren ökat och utgör en allt större del av kommunens kostnader. Detta till följd av den höga investeringsnivån. Årlig förändring i procent Skattein täkter Netto kostnad Prognos Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret till 208,9 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 170,5 mkr. Under perioden budgeteras investeringarna till 659,2 mkr. Investeringar, mkr Prognos ,9 170,5 208,9 206,4 244,0 Delar av investeringsbudget, mkr Utbyggnad Tolvåkersområdet 30,0 Gatuexploatering 26,0 Tolvåkers förskola 20,0 Exploatering VA 13,5 Gator och torg 9,0 Självfinansieringsgrad av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget till 35 procent. I helårsprognosen uppgår självfinansieringsgraden till 46 procent. Den stora investeringsvolymen gör att nyckeltalet hamnar under 100 procent. Självfinansieringsgrad Prognos Risk och kontroll Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget uppgår till 71 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget på 42 procent. Soliditet i procent Prognos Soliditet Tillgångs föränd ring Föränd ring av eget kapital Soliditet inkl ansvars förbind else Ränterisk/finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Till följd av den höga investeringstakten och den låga resultatnivån kommer det under perioden att uppstå ett behov av kapital. När kommunens fastigheter avyttras till KKL Fastigheter AB kommer köpeskillingen att innebära ett kapitaltillskott för kommunen. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto, mkr Prognos ,2 6,5 7,0 7,0 7,0 21 Sida 30 av 102

25 Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2016 till 204,0 mkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars uppgick likviditeten till 108,7 mkr. Likviditeten kommer under budgetåret att minska beroende på den låga resultatnivån och den höga investeringstakten. När kommunens fastigheter avyttras till KKL Fastigheter AB kommer köpeskillingen att innebära ett kapitaltillskott för kommunen som inte finns med i nedanstående sammanställning. Förändring av likviditet, mkr Prognos ,8 97,6 129,6 170,8 172,9 Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2016 har det satts in totalt 167,6 mkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2016 till 493,9 mkr. Pensioner Prognos Avsättning för pensioner 23,5 23,3 Ansvarsförbindelse 449,7 441,8 Förändring ansvarsförbindelse 7,8 7,9 22 Sida 31 av 102

26 Finansiella indikatorer och balanskravsutredning Avstämning finansiella indikatorer Det låga resultatet och den höga investeringsnivån i budget gör att samtliga finansiella nyckeltalen inte uppnås. Under perioden helårsprognos - planåret 2020 uppgår indikatorn Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna till 100 procent. Nyckeltalet Investeringsvolym maximalt 10 procent av skatter och bidrag uppgår under perioden bokslut budgetåret 2020 till 11 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. Indikator: Nettokostnadsandel av skatteintäkterna under en rullande fyraårsperiod (bokslut 2016 budget 2020) Acceptabelt värde Rullande period 98 % 98 % 100 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Då finns förutsättningar att egenfinansiera investeringar. Relationstalet uppgår i budget till 100 procent. Under perioden bokslut budgetåret uppgår nyckeltalet till 98 procent. Indikator: Verksamhetens nettokostnad i relation till budgeterad nivå Acceptabelt värde Rullande period 0 mkr 0 mkr avvikelser Årets resultat, mkr Prognos ,0 20,5 8,4 10,2 6,7 Under planeras inga besparingar. Verksamheten kompenseras för pris och löneökningar. Intern kontroll Den interna kontrollen baseras på det reglemente som antogs Kontrollpunkterna baseras på risk- och väsentlighetsanalyser som görs av kommunstyrelsen och nämnderna. Kontrolluppdrag för beslutas av nämnderna i september. Beslut om handlingsplan för fattas i kommunstyrelsen i januari. Indikator: Skattesats Acceptabelt värde Rullande period 18,51 18,51 Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 1 509,7 mkr för budgetåret. Det är en ökning med 55,8 mkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 68,4 mkr mellan helårsprognos och budget. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potenti- 23 Sida 32 av 102

27 ell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 29,20 kr. Detta har under åren varit den lägsta kommunalskatten i Sverige. Sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är 2,07 kr lägre än genomsnittet i Skåne län och 2,90 kr lägre än genomsnittet i riket. Indikator: Investeringsvolym maximalt 10 % av skatter och bidrag under en rullande 10 årsperiod (bokslut 2009 budget ) Acceptabelt värde Rullande period 10 % 9 % 14 % Relationstalet uppgår i budget till 14 procent. Under perioden bokslut 2009 budgetåret uppgår nyckeltalet till 9 procent. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Årets budgeterade resultat för innebär att balanskravet kommer att uppnås. Kävlinge kommun har inte något negativt resultat att återställa sedan tidigare år. Balanskrav, mkr Årets resultat 8,4 10,2 6,7 Reducering av samtliga realisationsvinster Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjligheter Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöj- ligheter Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värde- papper Årets resultat efter 8,4 10,2 6,7 balanskravsjusteringar Balanskravsresultat 8,4 10,2 6,7 24 Sida 33 av 102

28 Resultatbudget mkr Bokslut ) Prognos 2) Verksamhetens nettokostnader 1 314, , , , , ,3 Avskrivningar 50,4 62,1 58,0 64,7 67,2 69,8 Verksamhetens nettokostnader 1 364, , , , , ,1 Skatteintäkter 1 393, , , , , ,8 allmän kommunalskatt 1 253, , , , , ,6 2) utjämning och bidrag 125,7 114,9 135,9 138,1 144,3 190,0 LSS utjämning 39,8 43,2 43,5 44,0 44,6 45,7 fastighetsavgift 54,0 54,2 56,9 61,0 61,0 61,0 Finansiella intäkter 11,5 9,2 7,0 7,0 7,0 7,0 pensionsfond 5,4 6,0 5,0 5,0 5,0 5,0 övriga finansiella 6,1 3,2 2,0 2,0 2,0 2,0 intäkter Finansiella kostnader 0,5 1,0 0, Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Årets resultat 39,7 13,0 20,5 8,4 10,2 6,7 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 17:18 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 25 Sida 34 av 102

29 Kassaflödesbudget mkr Bokslut ) Prognos Löpande verksamhet Årets resultat 39,7 13,0 20,5 8,4 10,2 6,7 Justering för avskrivningar 50,4 62,1 58,0 64,7 62,7 69,8 Justering för ianspråktagna avsättningar 4,8 0,6 0,6 0,3 0,5 Justering för övriga ej likviditetspåverkande 23,0 poster Medel från verksamheten före 117,9 75,1 78,0 72,5 52,2 76,1 förändring av rörelsekapitalet Förändring kortfristiga fordringar 3,5 6,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Förändring av kortfristiga skulder 113,4 Kassaflöde från löpande verksamhet 234,7 69,1 73,0 67,5 47,2 71,1 Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar 135,8 224,9 170,5 208,9 206,4 244,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet 135,8 224,9 170,5 208,9 206,4 244,0 Finansieringsverksamhet Förändring av långfristiga skulder 2,3 90,0 Förändring av finansiella anläggningstillgångar 6,1 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 3,8 90,0 Årets kassaflöde 95,1 65,8 97,6 141,3 159,1 172,9 Likvida medel vid årets början 108,9 Likvida medel vid periodens slut 204,0 Förändring av likvida medel 95,1 65,8 97,6 141,3 159,1 172,9 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 26 Sida 35 av 102

30 Balansbudget mkr Bokslut ) Prognos Tillgångar Anläggningstillgångar 843, ,5 956, , , ,9 Omsättningstillgångar 690,3 478,8 597,7 461,4 307,3 139,4 Summa tillgångar 1 533, , , , , ,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 1 072, , , , , ,2 eget kapital 1 033, , , , , ,5 årets resultat 39,7 13,0 20,5 8,4 10,2 6,7 Avsättningar 62,1 57,0 61,5 61,0 60,7 60,3 avsättningar för pensioner 24,7 22,1 24,1 23,5 23,3 22,8 övriga avsättningar 37,4 34,9 37,4 37,4 37,4 37,4 Skulder 398,8 434,3 398,8 398,8 398,8 398,8 kortfristiga skulder 360,3 258,1 360,3 360,3 360,3 360,3 långfristiga skulder 38,5 176,2 38,5 38,5 38,5 38,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 533, , , , , ,3 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 27 Sida 36 av 102

31 Driftbudget mkr Bokslut ) Prognos 2) Nämnd Kommunstyrelse 88,3 97,1 95,8 93,1 92,2 92,9 It enheten 1,6 0 0, Valnämnd 0 0,6 0 0,8 0,8 0,8 Revision 1,4 1,5 1,5 1,5 1,6 1,7 Överförmyndarnämnd 1,5 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 Teknisk nämnd 38,2 37,7 35,7 38,1 38,2 38,6 Miljö och byggnadsnämnd 6,5 4,8 5,0 4,8 4,8 4,8 Bildningsnämnd 812,5 839,8 838,2 856,9 866,3 879,8 Socialnämnd 398,9 413,0 420,0 416,4 423,9 430,1 Övrig verksamhet Kompensation löner 0 16,3 17,3 42,0 67,2 92,2 Kompensation prisökning 13,7 27,7 ½ årseffekt befolkning bildningsnämnd 4,3 0 1,9 3,3 4,0 ½ årseffekt befolkning socialnämnd 0,7 0 3,7 3,1 3,7 Reserv för lokalkostnader socialnämnden 2,2 2,9 3,9 3,9 3,9 centralt OH löner sn och bn befolkning 0,3 0,3 0,3 Årseffekt befolkning teknisk nämnd 0,4 0,7 Lokaler bildningsnämnd 6,6 3,6 3,5 5,0 7,8 Bad och idrottsanläggningar 1,7 1,0 1,7 1,7 5,0 Övriga lokaler 1,0 5,0 9,6 Nytt boende hemvård 5,0 10,0 Nytt boende LSS 2,0 6,0 6,0 Komponentutbyte gatuunderhåll 2,6 2,1 1,7 Nya torget Kävlinge 0,5 0,4 0,5 0,5 0,5 Kävlingeån, kapitalkostnad 0,2 0,2 0,2 Stationsstaden, infrastruktur 0,8 0,4 0,2 0,4 0,6 Lommabanan, infrastruktur egen inv 1,0 0,2 0,2 0,6 1,1 Lommabanan, medfinansiering 1,5 1,5 1,5 Elbilar exklusive elladdare 0,6 0,6 0,9 0,9 0,9 Digitalisering 1,4 2,5 2,5 Bilden av Kävlinge 0,2 0,2 Kommunstyrelsen till förfogande 0,3 7,3 7,3 10,0 10,0 10,0 EKB 8,0 Verksamhetens finansiella poster Förändring arbetsgivaravgifter 3,1 2,5 2,5 2,5 2,5 Realisationsvinst, avslut exploatering, 0,1 2,9 nedskrivning samt avsättning Pensionskostnad, ansvarsförbindelsen 30,7 30,0 31,0 32,0 41,0 44,0 Övriga kostnader 0,2 Avgår kapitalkostnader 62,6 86,5 76,0 84,0 87,9 92,9 Finansverksamhet Avskrivningar 50,4 62,1 58,0 64,7 67,2 69,8 Skatteintäkter 2) 1 393, , , , , ,8 Finansiella intäkter 11,5 9,2 7,0 7,0 7,0 7,0 Finansiella kostnader 0,5 1,0 0, Årets resultat 39,7 13,0 20,5 8,4 10,2 6,7 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 17:18 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 28 Sida 37 av 102

32 Investeringsbudget mkr Bokslut Kommunstyrelsen 9,8 25,3 32,7 18,2 11,2 Ärende och dokumenthantering 0,1 0,4 0,2 0,2 0,2 IT inv administration 1,6 3,0 0,5 0,5 0,5 IT infrastruktur 0,3 1,0 1,0 1,0 1,0 Ks Ospecificerad 5,0 25,0 5,0 5,0 Digitalisering 3,0 3,0 3,0 3,0 IT utbyte datorer skola 3,3 7,0 0,5 0,5 0,5 Nätverksutbyggnad 2,0 2,0 1,0 Utveckling beslutsstöd 0,5 0,5 Bilden av Kävlinge, diverse åtgärder 3,0 Inventarier kommunhus/allaktivitetshus 6,0 Rivning Rangeringen 5 (silon) 4,5 2,4 Teknisk nämnd exkl VA 73,5 137,2 137,3 160,9 207,0 Renhållningsbil 2,1 2,6 Trafikreglering 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 Komponentutbyte, årliga 5,0 5,0 5,0 5,0 Nya torget, Kävlinge 0,7 7,0 Gator och torg 2,7 5,1 9,0 9,0 9,0 Storgatan 7,5 Kävlinge Stationsstaden genomförande 1,3 Lommabanan: Utredning trafik, 0,4 0,6 2,5 4,0 11,0 gator, GC, bussar, pendlar P etc Parkutrustning 0,2 Lekplats Kronovägen 1,1 Lekplats Barsebäck 42:3 0,2 Åtgärder erosion Koggavägen/Vikhög 4,6 Aktivitetspark 0,4 Högalidsskogen 0,4 1,5 0,6 1,9 Lekplats, Kävlinge, eventuellt i Folkets 0,8 Park GC- vägar enligt GC- plan 2,0 0,5 3,0 4,0 Rekreationsstråk längs Kävlingeån 0,1 4,6 inkl Bro Högs företagsby/bro Bor geby slott (KF mål) GC-väg utmed väg 108 (50 % statsbidrag) 1,5 1,0 1,7 29 Sida 38 av 102

33 mkr Bokslut 2016 Trädgårdsstaden 7,4 Furunäs 2, Gatuexploatering 32,3 26,0 20,0 21,0 Belysning, styrning 0,9 1,0 1,0 0,5 1,0 Belysning, uppgradering 0,3 0,3 0,3 Bilden av Kävlinge 1,0 1,2 Gatu-exploatering Östra Gryet 1,2 Handikappanpassning 0,0 0,6 1,0 1,0 1,0 Etablering/avveckling moduler 1,6 2,0 2,0 2,0 2,0 Utbyte fastighetskomponenter 1,2 7,2 4,5 4,5 4,5 Säkerhetsåtgärder 1,1 1,0 1,5 1,5 1,5 Allaktivitets- och kommunhus Kävlinge Verksamhetsanpassning fastigheter Reinvesteringar bef. Verksamhetslokaler (bildning) Upprustning Korsbacka, utemiljö Olympia Renovering baden 4,8 0,2 0,0 0,2 2,8 1,5 1,5 1,5 1,1 0,7 15,1 1,0 Nybyggnation Nyvång, HT 16 28,1 10,7 Förskola Kävlinge, Stationsstaden 0,6 1,0 Sanering Tolvåker 0,4 Energioptimering diverse projekt 1,9 4,4 3,0 3,0 3,0 Utbyggnad Tolvåkersområdet 0,3 0,8 30,0 54,0 40,0 Tolvåkers förskola 0,0 0,0 20,0 20,0 0,0 Återställning moduler Tolvåkers förskola Bilden av Kävlinge 0,5 0,5 Ventilation Skönadals fsk 1,5 Tillbyggnad Rinnebäcksskolan, VT Nytt badhus/ombyggnad befintliga badhus till idrottshallar, ink mark förvärv Dränering Annelund samt sättningsskador på huset 0,7 10,3 3,2 0,6 4,4 4,5 1,5 Ombyggnad förskola 13,2 13,3 Arvidborgs fsk, renovering 2,5 Upprustning utemiljö generellt 3,0 2,0 1,0 Ny skola Kävlinge c 10,0 100,0 30 Sida 39 av 102

34 mkr Bokslut VA 8,3 11,3 15,8 10,0 10,3 Fordon 0,5 0,5 0,5 Ombyggnad pumpstationer 1,3 1,5 1,0 1,0 1,0 VA ledningar; avser komponentutbyte 5,9 7,0 7,0 7,0 7,0 VA ledning process 5,0 ARV process 1,0 1,0 2,0 0,7 1,0 Byggnader ARV 0,5 0,5 0,5 Data, kommunikation, säkerhet mm Åtgärder erosion Koggavägen/Vikhög 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3 1,0 Miljö och byggnadsnämnden 0,5 Uppgradering ByggReda, MiljöReda 0,5 Socialnämnden 1,8 6,7 5,5 2,4 3,0 Hjälpmedel Handikappomsorgen 0,6 0,3 0,3 0,3 Möbler och miljö, hkp omsorg 0,6 0,5 0,6 0,6 0,6 Inventarier nytt LSS boende 0,3 0,6 0,6 Välfärdsteknologi/eHälsa 0,5 0,5 0,3 0,3 IT satsning nätverk hemv 0,3 Ny dagverksamhet, inventarier 0,2 0,5 Trygghetslarm, utbyte till digital enligt direktiv Hemvård hjälpmedel särskilt boende 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 Möbler och miljö, hemvård 0,3 0,6 0,6 0,6 0,6 Säkerhet, lås och förvaring 0,4 1,0 Inventarier Skönadal måltidsservice 0,5 Dösjebro måltidsservice 2,7 Inventarier måltidsservice 0,3 1,1 0,3 0,3 Bildningsnämnden 12,9 23,1 2,3 7,1 5,7 IT reinvesteringar 0,1 0,1 0,1 0,1 Reinvesteringar/invest fritid och kultur Lokalförsörjning förskola inventarier 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 IT trådlösa nätverk 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Inventarier Korsbackaskolan 2,6 Inventarier Nyvångsskolan 7,0 Reinvesteringar/invest förskola 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1,8 31 Sida 40 av 102

35 Reinvesteringar/investeringar skola inkluderat reserv 0,3 1,1 1,1 1,1 1,1 Arbetsmiljö 0,6 0,6 0,6 0,6 Lokalförsörjning skola inventarier 0,4 Investeringar i Idrottsanläggningar 2,2 18,8 Inventarier Rinnebäck 0,3 Ny plattform, bibliotekssystem 0,1 Reinvestering arbete och utbildning Sporthall Lödde utrustning 0,4 0,1 0,1 0,1 0,1 Inventarier Tolvåker 2,5 2,5 Inventarier Söderpark 1,0 1,0 Tolvåker förskola 1,0 Övriga nämnder 1,2 2,3 1,8 1,8 1,8 Samarbetsnämnd 1 IT-enheten 1,2 2,3 1,8 1,8 1,8 Summa 107,5 206,3 195,4 200,4 239,0 Investeringsbudget exploatering mkr Bokslut 2016 VA exploatering Östra gryet 0,7 VA exploatering Stationsstaden 2,4 Trädgårdsstaden 0,9 VA exploatering Furunäs 0, Exploatering VA 16,8 13,5 6,0 5,0 Summa 3,1 18,6 13,5 6,0 5,0 Investeringar totalt 110,6 224,9 208,9 206,4 244,0 I samband med beslut om exploateringsprojekt i kommunfullmäktige görs uppdelning per projekt. 32 Sida 41 av 102

36 Ej avrapporterade direktiv och uppdrag Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf VA området Hästnäringsstrategi Trafikstrategi Minska bidragsberoendet Badhus Lokalutredning skola Kommunkansliet och miljö och teknik får i uppdrag att utreda förutsättningar för samgående med andra kommuner inom VA området samt konsekvenser av annan lokalisering av VA-verket. Att uppdra åt kommundirektören att ta fram förslag på åtgärder som skall resultera i en samlad hästnäringsstrategi omfattande hästnäringen ur ett boende, rekreations, besöksnärings och etableringsperspektiv Att uppdra åt kommundirektören att inleda ett strategiskt arbete med ett övergripande styrdokument - Trafikstrategi för Kävlinge kommun. Att uppdra åt kommundirektören att med hjälp av externt stöd utvärdera hur vi genom proaktivt samarbete inom kommunen och tillsammans med andra aktörer kan minska bidragsberoendet och förhindra att det uppstår. Utredningen ska också se över de interna arbetsprocesserna och utreda hur effektiva insatserna är samt föreslå eventuella förändringar. Utreda hållbar långsiktig finansiering för badhus och permanent sporthall i Löddeköpinge. Lokalutredning skola Löddeköpinge. Göran Sandberg Mats Rosén Fredric Palm Christin Johansson Victoria Galbe Carina Serbinson Beslutades vid: Kf 96/2011 Diarienummer: \ Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: KS pres Beslutades vid: Kf 48/2013 Diarienummer: Ks 2013/218 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 15/2014 Diarienummer: Ks 2015/200 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 65/2014 Diarienummer: Ks 2015/194 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 65/2015 Diarienummer: Ks 2015/195\. Beslutsinstans: Kf 24/ Återrapporterad vid: Kf 24/ Beslutades vid: Kf 65/2015 Diarienummer: Ks 2015/196 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: 33 Sida 42 av 102

37 Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Lokalutredning särskilda boende Kapitalförvaltning Nämndsorganisationen Attraktiv kuststräcka Minska matsvinn inom skola och hemtjänst Samarbete dagcentral och fritidsgård Vägföreningarnas framtid - Pilot Lokalutredning särskilda boende, kompletterad med hyres och subventionsanalys. Utreda nuvarande kapitalförvaltning kopplad till framtida kostnad och utbetalning av pensioner. Kommundirektören får i uppdrag att utreda alternativen för att skapa en attraktiv och tillgänglig kuststräcka med bad och promenad- och cykelstråk i enlighet med skrivning. Kommundirektören får i uppdrag att ge förslag på hur svinn i våra skolor och hemtjänst kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan brukare, verksamhetsoch måltidspersonal. Socialnämnden och bildningsnämnden får i uppdrag att utreda möjligheten att, i projektform, starta upp ett samarbete mellan dagcentral och fritidsgård för att föra samman seniorer och ungdomar. Återbruksverksamheten ska utvärderas skriftligt efter ett år i drift. Kommundirektören får i uppdrag att ta fram ett förslag till avtal i samarbete med en vägförening. Avtalsförslaget ska ta hänsyn till de juridiska och ekonomiska konsekvenser ett förändrat huvudmannaskap innebär. Arbetet ska ske i samarbete med ansvariga inom miljö och teknik. Utgångspunkten är att avtalsförslaget ska användas för övriga föreningar. Christin Johansson Victoria Galbe Mikael Persson Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en genomgripande översyn av den kommunala nämndsorganisationen och eventuella effekter på förvaltningsorganisationen Mats Rosén Marina Rahm Christin Johansson Mikael Anderson Utvärdering av återbruksverksamheten Rolf Perleij Beslutades vid: Kf 65/2015 Diarienummer: Ks 2015/197 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 65/2015 Diarienummer: Ks 2015/198 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 79/2015 Diarienummer: Ks 2015/262 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 45/2016:5 Diarienummer: Ks 2016/177 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 45/2016:5 Diarienummer: Ks 2016/178 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Kf 45/2016 Diarienummer: Ks 2016/179 Beslutsinstans: Kf Återrapporterad vid: Beslutades vid: Ks 69/2016 Diarienummer: Ks 2016/186 Beslutsinstans: Ks Återrapporterad vid: Ks Beslutsinstans: Ks 117/2016 Diarienummer: Ks 2012/240 Beslutsinstans: Ks Återrapporterad vid: 34 Sida 43 av 102

38 Titel Direktiv Ansvarig Klart Status Beslutsinstans och paragraf Kommunikationsmöjligheterna till och från det nya badhuset Välfärd Träningssärskola Miljö och hållbarhet Busstrafik Hofterup- Dösjebro Miljö och hållbarhet Mikroplaster i kommunal verksamhet Samhällsbyggnad Möjlighet att dra tillbaka detaljplan Föreningsliv Nytt föreningsarrangemang Trygghet Nolltolerans mot skadegörelse Trygghet Fortsatt rent, snyggt och tryggt Ekonomi Översyn av ekonomiska styrprinciper för nämnder Kommunstyrelsen får vidare i uppdrag att ta fram förslag till förstärkning av de lokala kollektiva kommunikationsmöjligheterna till och från det nya badhuset. Kommundirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna att starta upp träningssärskola i Kävlinge kommun. Kommundirektören får i uppdrag att utreda förutsättningarna att etablera en trafiklinje mellan Hofterup Dösjebro med tidtabell anpassad till resmönster och tågtider. Utredningen ska innehålla ekonomisk konsekvensanalys, alternativa linjedragningar baserat på resmönster samt möjlighet till samarbetsformer. Kommundirektören får i uppdrag att kartlägga förekomsten av mikroplaster i kommunens verksamheter, samt redovisa förslag på hur kommunens verksamheter kan minska spridningen av dessa. Kommundirektören får i uppdrag att utreda möjligheterna att dra tillbaka detaljplaner i enlighet med tankegångarna kring ett liknande förslag i Attefallsutredningen. Utredningen ska inkludera möjlighets, ekonomisk samt resursanalys. Kommundirektören får i uppdrag att i samverkan med föreningarna utreda och ta fram förslag på föreningsarrangemang som sammanför och lyfter fram goda exempel ur föreningslivet. Utredningen och förslaget ska ses som komplement till föreningsstrategin. Kommundirektören får i uppdrag att ta fram rutiner och handlingsplaner för att kommunens verksamheter ska agera samstämmigt i att efterleva en nolltolerans beträffande skadegörelse. Samt att utreda möjligheterna för kommunen och kommunala bolag att ställa ersättningsanspråk vid uppsåtlig skadegörelse på kommunens egendom, där föräldraansvaret särskilt ska beaktas. Kommundirektören får i uppdrag att sammanfatta och redogöra för projektet rent, snyggt och tryggt, hur tanken kring rent, snyggt och tryggt ska inkluderas i ordinarie verksamhet med betoning på trygghet under alla dygnets timmar. Kommundirektören får i uppdrag att göra en översyn av de ekonomiska styrprinciperna för att tydliggöra incitamenten för nämnderna att effektivisera och därmed självfinansiera satsningar inom ramen. Fredric Palm Beslutades vid: Kf 24/ Diarienummer: Ks /155 Beslutsinstans: Återrapporterad vid: 35 Sida 44 av 102

39 Sida 45 av 102

40 Sida 46 av 102

41 Sida 47 av 102

42 Sida 48 av 102

43 Sida 49 av 102

44 Sida 50 av 102