Friluftsliv i skolan - bland stock och sten, i skog och mark

Transkript

1 Friluftsliv i skolan - bland stock och sten, i skog och mark Högskolan Dalarna Fördjupningsarbete Idrott och Hälsa 1-20 p Henrik Nilsson Johan Schröder VT-00 1

2 Sammanfattning Detta arbete har vi gjort för att vi som friluftsintresserade, blivande lärare vill få reda på vad de andra inblandade parterna i skolan tycker om friluftsliv. De andra parterna är lärare, elever och andra lärarstuderande. För att få svar på våra frågor har vi gjort tre stycken enkäter. Dessa ligger sedan till grund för de resultat vi kommit fram till. Vi har frågat 20 elever, från skolår 4-9, (20 svarade). 8 lärarstuderande, studerar kursen Idrott och Hälsa 1-20 p, (5 svarade). 14 lärare (12 svarade). Undersökningen till eleverna gjordes på idrottslektionerna under vår praktik. De frågeställningar vi har arbetat utifrå n var: Vad är friluftsliv i skolan? Hur stor del av ämnet "Idrott och Hälsa" ägnas å t friluftsliv? Hur utnyttjas de lokala friluftslivets möjligheter i ämnet "Idrott och Hälsa"? Svaren på våra enkätundersökningar visade att elever och lärare är intresserade och positiva till friluftsliv i skolan. Vad friluftsliv är varierar mellan elever och lärare. Eleverna menar att friluftsliv är en idrottsutövning, för det mesta utomhus och på vintern. Lärarna däremot tycker att friluftsliv är att vara ute i naturen och läran om att vistas i naturen med rätt kläder och utrustning. I vå r undersökning tycker vi att vi har få tt svar på våra frågeställningar, dock tycker vi väl att våra enkäter inte riktigt gav svar på alla vå ra frågor, men med avseende på att vi aldrig tidigare har skrivit några enkäter gav dessa tillräckliga fakta för att vi skall komma fram till ett nöjaktigt resultat. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Problemformulering Litteraturgenomgång Vad stå r det i kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa Må l för friluftsverksamheten i Lgr Friluftslivets möjligheter inom olika ämnesområ den Metod Urval Metodval Genomförande Resultatredovisning Resultatsammanställning av elevenkät Resultatsammanställning av lärarstuderandeenkät Resultatsammanställning av lärarenkät Resultatsammanfattning Vad är friluftsliv i skolan? Hur stor del av ämnet "Idrott och Hälsa" ägnas å t friluftsliv? Hur utnyttjas de lokala friluftslivets möjligheter i ämnet Idrott och Hälsa? Diskussion Litteraturförteckning Bilagor 3

4 1. Inledning Två stycken gamla scouter, som sedan länge funnit tyckte för friluftsliv, känner att de tillbringar för lite tid i naturen mot vad de egentligen vill. Frågan som man kan ställa sig är om det är likadant i skolan. Vill elever och lärare vara ute i naturen och bedriva friluftsliv, mer än vad de kan vara? Om så är fallet hoppas vi kunna få ett svar varför?. Men om de istället inte tycker att det är för lite friluftsliv, varför tycker de då inte det? För att kunna ge ett korrekt svar på de frågor som vi ställer oss, måste vi själva skriva vår åsikt. Vad vi tycker är Friluftsliv i skolan? Vi tycker att det kan vara mycket inom skolan som är friluftsliv, inte bara inom ämnet Idrott och Hälsa, även om det är mest förekommande där. Friluftsliv kan även förekomma inom Biologi, Hemkunskap, Geografi och en rad andra ämnen. För att läsa in sig på ämnet har vi valt att utgå frå n Lpo 94 1 och Lek Idrott och Hälsa (ute) 2 när vi har försökt att berika vå ra kunskaper i ämnet friluftsliv. 1.1 Syfte Vi vill undersöka hur stor del av ämnet "Idrott och Hälsa" som bestå r av friluftsliv, samt ta reda på vad den innehåller, därför att vi misstänker att för lite tid ägnas å t friluftsliv. Vi vill ta reda på utvecklingen av friluftsliv i skolan, blir det mer eller mindre? Vi misstänker att den utvecklingen går mot mindre friluftsliv i skolan. Vi vill undersöka i vilken utsträckning som de lokala möjligheterna t.ex. sjöar, badhus m.m. utnyttjas i de lokala idrottslektionerna. Därför att vi tror att de lokala förutsättningarna utnyttjas för lite. 1.2 Problemformulering Vad är friluftsliv i skolan? Hur stor del av ämnet "Idrott och Hälsa" ägnas å t friluftsliv? Hur utnyttjas de lokala friluftslivets möjligheter i ämnet "Idrott och Hälsa"? 1 Utbildningsdepartementet, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, (Lpo 94), Stockholm, Larsson, Nordlund, Rolander, Lek Idrott Hälsa (ute), Liber, Borås,

5 2. Litteraturgenomgång Inom det ämne som vi valt att fördjupa oss i finns det mycket material att förkovra sig i. Däremot är det svårt att hitta litteratur som direkt svarar upp mot vå ra frågeställningar. Någon tidigare undersökning i samma ämne har vi ej funnit. 2.1 Vad står det i kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa I kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa stå r det under rubriken Natur och friluftsliv att "Ämnet skall bidra till att väcka engagemang för och skapa medvetenhet om natur- och miljöfrågor. Genom regelbunden vistelse i naturen och genom friluftsverksamhet få r eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera intresset för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Undervisningen anknyter till de starka kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i och ta vara på naturen." 3 Elever skall vid slutet av skolår fem ha uppnått följande mål: "ha kännedom om lämplig klädsel och utrustning för friluftsliv under olika å rstider" 4. Dessutom skall eleverna i slutet av skolår nio ha uppnått följande må l: "ha kunskaper om friluftsliv och vistelse i naturen, känna till allemansrätten och kunna orientera i okänd natur genom att använda olika hjälpmedel." Mål för friluftsverksamheten i Lgr 80. "Utifrå n vad som sägs i Lgr 80 kan konstateras att friluftsverksamheten skall: ge omväxling i det dagliga skolarbetet stimulera till fysisk aktivitet och bidra till att skapa goda motions- och friluftsvanor. ge eleverna möjlighet att bli förtrogna med sådana former av idrott och friluftsliv som de både under sin uppväxt och som vuxna kan ägna sig åt på sin fritid. stimulera eleverna till att under vistelse i naturen skaffa sig kunskaper om friluftsliv under olika årstider och skiftande väderlek. ge eleverna möjlighet till naturupplevelser. Den skall vidga deras kunskap om och förståelse för sambanden i naturen och för miljövå rd samt öka deras respekt och ansvar för vå r natur." Friluftslivets möjligheter inom olika ämnesområden Enligt författarna till boken "Friluftslivets pedagogik" kommer friluftslivet att kännas mer "naturligt" genom att tillbringa mycket tid i naturen och praktisera friluftsliv i varierande situationer som t.ex. med olika väderlekar, olika temperaturer och olika mängd packning. Detta gör att man få r uppleva njutningen med friluftslivet och träna sig i konsten att njuta och må bra samtidigt som man är ute i naturen. Stor vikt vid den mentala delen i upplevelsen skall läggas för att upplevelsen skall bli optimal. Författarna hävdar vidare att naturen kan dels ses som en lokal där aktiviteter kan utföras, men även som något värdefullt i sig. Naturen lämpar sig även bra till att göra kopplingar till olika teman och olika ämnen. 3 Skolverket, Grundskolan - Kursplaner, Betygskriterier, Fritzes, Stockholm, 1996, sid Skolverket, Grundskolan - Kursplaner, Betygskriterier, Fritzes, Stockholm, 1996, sid Skolverket, Grundskolan - Kursplaner, Betygskriterier, Fritzes, Stockholm, 1996, sid Eskilsson Sven Olov, Friluftsverksamhet för alla, Liber, Falköping,

6 De första ämnen man tänker på är oftast biologi och humanekologi, men även ämnen som historia, geografi, samhällskunskap, svenska, musik och skapande verksamhet är också relevanta för en tematisk inriktning i de olika ämnena. Därmed inte sagt att man uppnå r ett bättre studieresultat bara för att man vistas utomhus i skog och mark, men det är viktigt att kombinera ute- och inneverksamhet. "Utevistelser bidrar till att vi blir mindre sjuka, att samarbete och grupprocesser gynnas och att naturen är en källa till inspiration och kreativitet." 7 Beroende på hur friluftslivet planeras kan dessa vikiga delar inrymmas i friluftslivet, men det är må nga faktorer som påverkar hur resultatet blir. "Friluftslivet är en naturlig del av livet, ett liv där naturen spelar en väsentlig roll." 8 I en tid då människan känner sig allt mer vilsen i en värld som blir allt mer ogripbar. Samhällets tempo har höjts allt mer och ord som "snabbare" och "fortare" påverkar oss idag på ett mer negativt sätt. Naturen ger här en lugn och stillsam kontrast till vardagens hektiska liv. Naturens "tystnad" är en viktig motpol till den höga ljudnivå som förekommer i allt fler samanhang. "Friluftslivet ger oss möjlighet till att förstå oss själva och vår del i ett större sammanhang." 9 7 Brügge B, Glantz M, Sandell K, Friluftslivets pedagogik, Liber, Borås, 1999, sid Brügge B, Glantz M, Sandell K, Friluftslivets pedagogik, Liber, Borås, 1999, sid Brügge B, Glantz M, Sandell K, Friluftslivets pedagogik, Liber, Borås, 1999, sid

7 3. Metod 3.1 Urval För att få svar på våra frågor angående friluftsliv i skolan har vi valt att göra en enkätundersökning. Vi har valt att fråga lärare runt om i Sverige för att ev. finna skillnader eller likheter beroende på var de agerar. Enkätundersökningar har gjorts bland: 20 elever (6 tjejer, 14 killar). Eleverna vi har valt är de som vi har undervisat under vå ra praktikveckor på två skolor i och strax utanför Falun. Eleverna går i skolår lärarstuderande (3 kvinnor; 3 st 4-9 studerande, 2 män; 1 st 1-7 studerande, 1 st 4-9 studerande). De lärarstuderande vi har valt att undersöka är vå ra kamrater i Idrott och Hälsa 1-20 p kursen på Högskolan Dalarna i Falun. 12 idrottslärare (5 kvinnor, 7 män). 3 stycken har endast arbetat två år eller mindre, och av dessa jobbar 1 i skolår 1-3, 1 i skolår 1-6 och 1 i skolår stycken har jobbat mellan 5 och 15 å r. 1 st jobbar i skolår 4-6 och en i skolår st har jobbat i 20 å r eller mer. 3 st har jobbat i skolår 7-9, 3 har jobbat i skolår 1-6 och 1 har jobbat i skolår 4-6. De lärare vi har valt att undersöka är de lärare vi har blivit bekanta med på våra praktikskolor samt bekanta idrottslärare i Åre, Falun, Söderköping och Lund. De elever, lärarestuderande och lärare vi har valt att fråga har vi valt ut noggrant med anledning av kön, ålder, geografisk placering och yrkesverksamma år. Dessa kategorier spelade roll vid urvalet, men vi har valt att inte redovisa resultatet beroende på dessa kategorier. 3.2 Metodval Vi valde att göra vå r undersökning i form av enkätundersökning, dels för att det är tidsödande att intervjua samtliga, samt för att det kan vara svå rare för de intervjuade att kunna förklara sig under stressade situationer i samband med intervjuer. Enkäterna var anpassade så att man på en del frågor kunde välja mellan olika alternativ för att på andra frågor helt på egen hand skriva sitt svar, se bilagorna. 3.3 Genomförande Vi valde att göra en provenkät som vi presenterade för vår kollegor inom samma ämnesområde. Efter att ha få tt kommentarer på dessa skickade vi iväg enkäten tillsammans med ett instruktions brev samt ett portoförsett kuvert. Detta gjorde vi för att få tillbaka så må nga svar som möjligt, då arbetsbördan för de intervjuade skulle bli minimal. Till vå ra handledare på praktikskolorna skickade vi inte med ett instruerande brev utan kommenterade och intervjuade våra handledare under själva ifyllandet. Våra kamrater på högskolan fick även de enkäten direkt i handen, för att vi skulle kunna informera de som fick enkäter. Tyvärr så har vi haft problem med att få tillbaka dessa enkäter. Detta beror på att vår kamrater också har varit på praktik under samma två veckor. 7

8 4. Resultatredovisning 4.1 Resultatsammanställning av elevenkät (20 st varav 6 tjejer och 14 killar) Vad tycker du är friluftsliv, ge dina egna förslag! I skogen eller naturen: Bo på fjället eller i skogen några dagar i tält (4 st) Att röra sig utomhus (3 st) Bygga koja (3 st) Klättra i berg (2 st) Promenad i skogen (2 st) Plocka svamp (2 st) Fiska (2 st) Jaga (2 st) Klättra i träd (2 st) Sommarstuga Springa Skjuta pilbåge Tälta vid en sjö Åka skoter Vara i naturen Elda Bärplockning Bada Cykla På idrottsarenan: Fotboll (2 st) Gympa i skolan Sporta hemma Vara med i föreningar Innebandy Bandy Spela golf Idrotta Ute idrott Övrigt: Slippa skolan under en lång tid Vara med brudar Det är kul Kommentar: Eleverna gav här sina egna förslag till vad de tycker är friluftsliv. Det är naturligt att svaren blir varierande när må lgruppens spännvidd är från skolår 1-9. Vissa elevers svar var sådana att vi inte tyckte att de var relevanta till sammanhanget. Vad innebär "Friluftsliv i skolan" för dig? Idrotter: Alpint (3 st) Curling (2 st) Att vara ute på gymnastiken Att man motionerar kroppen både inomhus och utomhus Skridskoåkning Cykling Tennis Bowling Udda sporter Bandy Fotboll Orientering I skog och mark: Friluftsdag i skogen Att vara i naturen med klassen Att vara utomhus Klassresa med övernattning Idrotten i skolan och friluftsdagar ibland när man är ute. Friluftsdagar, gympa utomhus Elda Pimpla Övrigt: Ingenting (2 st) Upptäcktsfärd Att ha kul Utflykter Slippa vara i skolan och arbeta Kommentar: Det gavs här väldigt må nga olika svar och detta kan bero på att vi i vår enkät uttryckte oss så att eleverna kan ha uppfattat att vi menade en friluftsdag och inte friluftsliv i allmänhet i skolan. Vissa svar passar in på flera olika kategorier. Är det för mycket friluftsliv i skolan? Nej: 15 st Ja: 0 st Vet ej: 2 st Kommentar: De elever som inte kunde svara på frågan har inte kunnat svara på vad "Friluftsliv i skolan" betyder för sig själva. 8

9 Om JA, vad är det för mycket av? Kommentar: Inga i undersökningen hade svarat på den här frågan. Men en elev har svarat att det var för mycket, men samtidigt svarat att det inte är för mycket friluftsliv. Antingen har denne skrivit fel eller missuppfattat frågan. Om NEJ, vad är det för lite av? För lite friluftsdagar (5 st) För lite idrottslektioner (2 st) Det är lagom Vara mer ute Man är aldrig ute i skolan Fotboll, innebandy, hel sal Uteaktiviteter Bollsporter Idrottsaktiviteter Lov Kommentar: En elev har svarat "lov" vilket vi inte tyckte passade in i sammanhanget. Ge fem förslag på vad man kan göra på en friluftsdag! Vinteridrotter: Alpint (8 st) Skridsko (6 st) Snowboard (4 st) Längdskidor (3 st) Åka skoter Bandy Ishockey Sommaridrotter: Bada (6 st) Fiska (6 st) Cykeltur (4 st) Fotboll (4 st) Orientering (2 st) Tennis (2 st) Grilla (2 st) Springa Golf Rugby Bågskytte I skog och mark. Rida (3 st) Promenera (3 st) Vandra (2 st) Sova i skogen (2 st) Klättring Gå i skogen Ute dag Bygga koja Göra krabilurer Övrigt: Curling (4 st) Bowling (3 st) Vara i en gympasal (2 st) Innebandy (2 st) Squash Brännboll Tipspromenad Åka på studiebesök Basket Badminton Lov Kasta kula Slippa skolan Dansa någon annan stans Besöka en rolig plats Sova länge Kommentar: Eleverna har svå rt att skilja mellan en idrottsdag och en friluftsdag. För vissa kanske det inte är någon skillnad, det kan bero på hur läraren lägger upp de respektive dagarna. (Se diskussion 5.) Vilket av följande förslag skulle du helst vilja göra på en friluftsdag? Simning och bad i badhuset. (7 st) Åka utför i skidbacken (5 st) Prova på aktiviteter (idrotter som du tidigare inte provat) (5 st) Cykeltur (2 st) Övernattning i vindskydd/tält (1 st) Orientering i skogen runt din skola (0 st) Åka skridskor på en sjö (0 st) Vandring längs en led (0 st) 9

10 4.2 Resultatsammanställning av lärarstuderandeenkät (5 stycken varav 3 kvinnor och 2 män.) Vad tycker du är friluftsliv, de dina egna förslag! Utöva friluftsliv: Vara ute och vistas i naturen (2 st) Plocka svamp Fågelskådning Tälta Överlevnad i naturen Vandra Sova ute Utomhusaktiviteter året om Få kunskaper: Lära sig om skogen och dess möjligheter Få förtrogenhet i att vistas utomhus både vinter och sommartid Lära sig att klara sig i naturen Få kännedom om fjällen som är viktiga i vårt land Teoretiska kunskaper: Allemansrätten Vad innebär "Friluftsliv i skolan" för dig? Kunskaper: Lära eleverna att vistas utomhus både på vintern och sommaren. Att man få lära sig allt man kan ha nytta av i naturen. Och att man får prova på olika friluftsaktiviteter. Lära sig hur man vistas i skog och mark med rätt utrustning, kläder osv. och givetvis praktiskt testa detta ute i naturen. Att eleverna får lära känna skog och mark. Att veta hur man beter sig och vilken tillgång den svenska skogen är. Att var ute i skogen och leka, orientera och lära sig om allemansrätten. Aktiviteter: Studera naturen Var utomhus Spendera tid i skogen Kommentar: Är det för sig själv som lärare de menar eller är det för eleverna de menar? Frågan gav möjligheter till misstolkning. Är det för mycket friluftsliv i skolan? Nej (5 st) Ja (0 st) Om JA, vad är det för mycket av? Kommentar: Ingen av de tillfrågade har svarat på den här frågan! Om NEJ, vad är det för lite av? Aktiviteter: Friluftsdagar För lite verksamhet utomhus Hiking Allt, var ute i skog och mark Leka och utnyttja det skogen har att ge. Vandra, springa i skogen. Det är bra med orientering och lekar i skogen. Kunskaper: Man lär inte eleverna att njuta av naturen, man är hela tiden i idrottshallen, jag tycker man skall lära eleverna hur det känns och hur man klär sig i olika vädertyper. Framför allt har pengar styrt en stor del. Har man långt att ta sig till "skog och mark" är det mycket en kostandsfråga. Jag tycker att just vistelse i skog och mark är för liten. För mycket av friluftsliv har blivit teoretiskt. Jag tror friluftsdagar gör att elever lättare kan koncentrera sig på de teoretiska ämnena. Eleverna måste bli vana att vistas i skog och mark. 10

11 Vad vill du att friluftsdagarna ska innehålla? Friluftsliv: Överlevnadskurser Att eleverna får möjlighet att vistas utomhus. Info om allemansrätten, lära sig om naturen. Se fjällen om möjlighet samt en bondgård för att se hur en bonde har det. Idrottsgrenar: Från friidrottstävling till att plocka svamp Grilla korv och sova i tält Orientering Årstidsbetonade aktiviteter och även ge chans att pröva nya udda saker. Kanske friluftsdagar med övernattning. Aktiviteter där alla kan vara med från vandring till slalom. Lek, orientering. Hur stor del av ämnet "Idrott och Hälsa" vill du ska ägnas åt friluftsliv? 15% - 16,59% En stor del. Inte allt för stor del, men det skall finnas under alla årstider. ca 25% Skulle du vilja ägna mer tid åt friluftsliv i ditt framtida lärande? Ja (3 st) Ja, gärna integrera ämnen så att vi kommer ut får frisk luft samtidigt som vi lär oss saker. Nja, om jag får respons av eleverna. Om JA, vad skulle den ägnas åt? Eleverna skall få uppskatta naturen Orientering, skogspromenader, fjällturer, botanisering i naturen, skidåkning, skridsko Skidor och vandring. Det är också viktigt att elever får prova på klättring och forspaddling. Utrustning för utomhusvistelse, hitta på spännande lekar, få ett bestående intresse för att vara utomhus. Olika utomhus aktiviteter, bar att få vara i skogen. Om NEJ, varför skulle du inte vilja det? Kommentar: Ingen av de tillfrågade svarade på den här frågan. Hur utnyttjas de lokala förutsättningarna, skogar, sjöar, idrottsanläggningar i skolans idrottsundervisning? Skogen utnyttjas endast till orientering De är olika från skola till skola I storstäderna kan det vara svårare att idka friluftsliv. Dåligt p.g.a. tidsbrist och dåliga scheman. Ganska dåligt. Skulle de kunnas utnyttjas mer? Ja (5 st) Nej (0 st) 11

12 Om JA, på vilket sätt? Lära eleverna sjövana, paddla, ro och fiska Orientera, åka skidor, promenera, leka, botanisera, bygga, paddla kanot, simma Ämnesintegrering, bättre schemaläggning för att kunna få loss mer tid för äventyr i naturen Skog i närmiljö kan nyttjas varje vecka. Hyra idrottsanläggningar och göra roliga saker Om NEJ, varför inte? Kommentar: Ingen av de tillfrågande har valt att svara på den här frågan 12

13 4.3 Resultatsammanställning av lärarenkät (12 stycken varav 5 kvinnor och 7 män.) Vad tycker du är friluftsliv, ge dina egna förslag! Utöva friluftsliv: Alla aktiviteter utomhus som inte är förlagda i dålig miljö d.v.s. i närhet av industrier, motorvägar och liknande. Att vara utomhus och där uppleva naturen genom att ha olika uppgifter men också att bara uppleva. Uteverksamhet i naturen. Vara ute och att kunna vara ute i vilket väder som helst, men ändå kunna uppskatta det man gör och den frihet naturen ger. Verksamhet och aktiviteter utomhus. Att vistas i skog och mark, vandra, övernatta, bygga vindskydd, kanoting. Uteaktiviteter i nära kontakt med skog eller vatten. Att var ute i natur och mark och aktivera sig i någon form, gå i fjällen, plocka bär och svamp, fiska. Utomhusaktiviteter där man inte vistas i stan Idrottsaktiviteter: Skog och mark, orientring, kanoting, vandringar, allemansrätt, alpint, längdskidåkning, skridskor. Ute i friska luften, vandra i skog, mark och fjällen. Lära om djur och natur i dess närhet. Orientering. Skidsporter. Vildmarkscamping. Teoretiska kunskaper: Fri luft i fri natur, att kunna känna "the touch of mother nature". Friluftsliv är också förknippat med det lite primitiva livet. För mig innebär även friluftsliv att man skall kunna njuta av livet, att klara av att njuta en stund under ett träd eller titta in i lågorna från en liten eld för att få ro i själen. Vad innebär "Friluftsliv i skolan" för dig? Idrottsaktiviteter: Orientering, temaundervisning t.ex. skogen med matlagning och olika skogslekar, friluftsdagar med olika aktiviteter. Orientering, vandringar, kanoting, alpint, längdskidåkning, skridsko. Orientering, andra aktiviteter under friluftsdagar. Friluftsliv: Alla aktiviteter utomhus som inte är förlagda i dålig miljö d.v.s. i närhet av industrier, motorvägar och liknande. Uteverksamhet i naturen t.ex. i skogen, på ängen, på vattnet. Att alla skolbarn skall uppleva det positivt och skönt ute i naturen. Vandring, klättring, kanot, skridsko på sjö eller hav. Utomhusvistelse där man inte vistas i stan. Kunskaper: Det finns en friluftsplan som berättar vad eleverna i de olika skolåren skall klara av t.ex. skolår 4 ska klara av två övernattningar i följd och ges möjlighet att sova utomhus. Att man har aktiviteter utomhus i skog och mark, i undervisnings syfte. Vistelse i naturen utöver skolgården t.ex. en grillplats. Lära sig vara rätt klädd, hur och vad man behöver tänka på i naturen t.ex. djur och fåglar. Orientering och paddling. Övrigt: Att elever ges möjlighet att visa sina huvudintressen. Är det för mycket friluftsliv i skolan? Nej (12 st) Ja (0 st) Om JA, vad är det för mycket av? Kommentar: Ingen tillfrågade har valt att svara ja på den frågan. 13

14 Om NEJ, vad är det för lite av? Aktiviteter utanför närområdet Allt Utomhusförlagd tid, utomhuspedagogik. Utflykter och mysiga brasor För lite lektionstimmar (2 st) Utomhusundervisning Pengar, för att kunna transportera elever till attraktiv fjällmiljö. Undervisning i at vistas i skog och mark. Friluftsdagar Ämnesintegrering Vad vill du att friluftsdagarna ska innehålla? Vinteraktiviteter: Alpint (6 st) Längdskidåkning (5 st) Långfärdskridsko (3 st) Sommaraktiviteter: Vandring (4 st) Orientering (4 st) Fiske (4 st) Ridning (4 st) Promenad (3 st) Cykeltur (2 st) Friidrott Terränglöpning Friluftsliv: Matlagning på spritkök Naturstig Spåra djur Paddling Övrigt: Lekar (2 st) Bowling Grillning Curling Inte idrottsaktivitet Allaktivitetsdag, både inne och ute. Hur stor del av ämnet "Idrott och Hälsa" ägnas åt friluftsliv? Procentuppdelning: 5-15% 15% 5-10% 0% (3 st) Antal dagar/år: 4-5 dagar/läsår 3-4 dagar/läsår 8 dagar/läsår 2-3 dagar/läsår 4 dagar/läsår (möjlighet till ytterliggare en dag) Övrigt: orientering Skulle du vilja ägna mer tid åt friluftsliv? Nej (0 st) Ja (12 st) Om JA, vad skulle den ägnas åt? Kunskaper: Låta barn och ungdomar upptäcka Lära sig överleva i naturen, t.ex. göra upp eld, laga mat, ätbart i naturen. Få förståelse för naturens mångfald. I skog och mark: Vistelse i skog, scoutaktiviteter, orientering, terränglöpning naturens möjligheter. Fler aktiviteter i skog, på ängen och vattnet, problemlösning i grupp. Vistas i naturen, vid en lägereld, så på fåglar och växter, ha naturlekar, njuta av lugnet. Utflykter till skog och sjö. Vandring, kanothajk, cykeldag. Fjällvandringar, kanotfärd och cykeltur Utomhusvandring, integrering med andra ämnen. Idrottsaktiviteter: Kanoting Skidresa och långfärdsskridsko. Större utbud av aktiviteter. Om NEJ, varför skulle du inte vilja det? Kommentar: Det är ingen i undersökningen som har valt att svara på den här frågan. 14

15 Hur utnyttjas de lokala förutsättningarna, skogar, sjöar, idrottsanläggningar i skolans idrottsundervisning? Mycket: De utnyttjas till max! (2 st) De intilliggande möjligheterna utnyttjas mycket. (2 st) För lite: Bra, men kunde utnyttjas bättre. Ja, till viss del. Övrigt: Skogen, sjöar och idrottsanläggningar, andra anläggningar finns det inte resurser till. Vi använder mest skog och äng, ibland sjöarna. Idrottshall, grus- och gräsplan. Skogar för orientering och i annan undervisning De äldre eleverna kan utnyttja den bättre. Skogen och idrottsplatsen används i undervisningen. Skulle de kunnas utnyttjas mer? Nej (6 st) Ja (6 st) Om JA, på vilket sätt? Ämnesintegrering: Integrerad undervisning (2 st) Periodläsning Friluftsliv: Heldagar, mer prioritet för friluftsliv. Mer aktiviteter i skogen Fler 1/2 dagar med friluftsliv. Skogen - vandring, lägerbyggnation. Sjöar - kanoting Om NEJ, varför inte? Vi har en bra planerad verksamhet som täcker alla moment. Vi utnyttjar idrottsplatsen maximalt. 15

16 4.4. Resultatsammanfattning Vad är friluftsliv i skolan? Det gemensamma svaret hos alla tre må lgrupper är att man skall vara utomhus, i skog och mark, när man har friluftsliv. Eleverna i grundskolan tycker att friluftsliv kan vara att bedriva vissa vinteridrotter som t.ex. skridsko, bandy, skidåkning. De lärarstuderande och färdigutbildade lärarna tycker däremot att bara vara i skog och mark, med kännedom om kläder, utrustning och mat. kan vara väl så mycket friluftsliv. Alla tillfrågade tycker att friluftsliv i skolan är något positivt Hur stor del av ämnet "Idrott och Hälsa" ägnas åt friluftsliv? Eftersom att vi inte tillfrågade eleverna i grundskolan ger vi här bara de lärarstuderande och färdigutbildade lärarnas syn på frågeställningen. De lärarstuderandes vision om hur mycket tid av ämnet Idrott och Hälsa som skall ägnas å t friluftsliv är betydligt större än vad de färdigutbildade lärarna lämnar som svar. De lärarstuderande tänker ägna sig mellan % till friluftsliv, ibland mer. De utbildade lärarna däremot ägnar sig mellan inget och max 15% å t friluftsliv Hur utnyttjas de lokala friluftslivets möjligheter i ämnet Idrott och Hälsa Eftersom att vi inte tillfrågade eleverna i grundskolan ger vi här bara de lärarstuderande och färdigutbildade lärarnas syn på frågeställningen. Både de lärarstuderande och de färdigutbildade lärarna tycker att man skall utnyttja de lokala förutsättningarna maximalt. De är också överens om att det p.g.a. olika anledningar ibland kan vara svårt att utnyttja möjligheterna. Även var man bor i landet kan spela stor roll, då det inte finns fjäll i södra Sverige, dåligt med fruset vatten i olika former i södra Sverige m.m. 16

17 5. Diskussion Vi delade ut enkäter till 20 elever (20 svarade), 8 lärarstuderande (5 svarade) och 14 lärare (12 svarade). Det kan tyckas att underlaget är för litet för att dra några direkta slutsatser och paralleller, men nu när vi har få tt tillbaka svaren känner vi att underlaget ej var för litet då svaren är väldigt samstämmiga i alla tre kategorierna (se ovan). Men som vanligt, när man gör undersökningar, så ger en större mängd personer i undersökningen oftast ett mer riktigt svar. Tyvärr så svarade vissa elever på ett sätt som vi anser inte passa in i undersökningen, därför har vi valt att bortse frå n dessa svar i vår undersökning. Dessutom skulle det ha varit intressant att göra vå r undersökning om de lokala förutsättningarna mer omfattande, men eftersom att det kan vara svå rt att få svar ifrån lärare man ej känner så ansåg vi det vara bortkastad tid att försöka få mer spridda svar ifrån olika delar av Sverige. Enkäterna gav oss svaren på frågan - Vad är friluftsliv i skolan? De flesta eleverna svarade någon form av idrottsutövning, mestadels en utomhus aktivitet. Så vi kan dra slutsatsen att de flesta tycker att friluftsliv är en utomhusaktivitet som inte annat än på planeringsstadiet bedriv inomhus. Vissa elever menar att friluftsliv inte är en sport eller en idrottsutövning, utan istället att bara vara ute i naturen. Det är också samma uppfattning som må nga lärarstuderande och färdigutbildade lärare har. Ingen av de lärarstuderande har svarat att friluftsliv i skolan handlar om en idrottsutövning vilket helt stämmer överens med vår åsikt om vad friluftsliv egentligen är. Däremot har de färdigutbildade lärarna svarat att de även tycker att idrottsgrenat som utövas i skog och mark även kan räknas till kategorin friluftsliv i skolan. Något som vi inte riktigt kan hålla med om. Kunskapen om att vara i naturen, hur man klarar sig, hur man klär sig och allmänt hur man må r bra är dominerade svar bland både färdigutbildade lärare och lärarstuderande. Det är detta som vi verkligen tycker är friluftsliv och även friluftsliv i skolan. Att bara ett få tal av eleverna har svarat att bara vistas i naturen ger oss slutsatsen att antingen kan inte lärarna leva upp till sin må l om vad friluftsliv i skolan är, eller så har inte budskapet gått fram till eleverna eftersom att de inte har svarat på samma sätt som sina lärare. På frågan Hur stor del av ämnet Idrott och Hälsa som ägnas åt friluftsliv har vi bara frågat lärare och lärarstuderande. Vi har valt att inte fråga eleverna för att vi tror att de inte har en uppfattning om hur stor del som ägnas åt friluftsliv. Detta beroende på att vi tror att alla elever inte är medvetna om att det finns en läroplan med noggranna mål om vad de ska lära sig i skolan. Dessutom är vi inte helt övertygade om att elever kan ange hur mycket som ägnas åt varje del i ämnet Idrott och Hälsa. Däremot så ger elevernas svar på frågan Vad är friluftsliv i skolan? svar på frågan ändå. Majoriteten av eleverna har på den frågan svarat att friluftsliv är en idrottsgren, som dock i vissa fall utövas i skog och mark. Med tanke på vad dagens lärare tycker är friluftsliv, så är svaret man fårav eleverna inte så häpnadsväckande, däremot som kan vi se en ljusning i nästa generations idrottslärare och elever. Eftersom att de idrottslärare som nu utbildas har en annan, och enligt vå r åsikt, och bättre uppfattning av vad friluftsliv är, kommer också morgondagens elever få en annan uppfattning. Att friluftsliv är vistelse bland stock och sten i skog och mark. De lärarstuderande har en större ambitionsnivå än vad de färdigutbildade lärarna har angående hur mycket tid som skall ägnas åt friluftsliv. Detta tror vi beror på att de studerar i ett samhälle där äventyrssporter och vikten av friluftsliv ökar. Dessutom så ökar stress- och tillitsproblem vilket gör att den avslappnade miljön i naturen blir allt viktigare. Skrämmande är dock att vissa lärare inte har någon som helst friluftsliv i sin terminsplanering. Vi undrar helt enkelt hur de kan uppfylla riktlinjerna (se 2.1) i kursplanen för ämnet Idrott och Hälsa i grundskolan och vilken inställning till friluftsliv dessa elever få r. Dagens kursplanen ger stort utrymme för egna tolkningar, vilket kan vara anledningen till att lärare har så pass olika mängd friluftsliv i sin undervisning. I tidigare läroplaner var det mer styrt vad och hur 17

18 mycket som skulle ägnas åt friluftsliv. Dessutom kanske det är så att vissa idrottslärare inte tycker om att vara i naturen och tolkar därför läroplanen på ett sånt sätt att man inte behöver vara så pass mycket i naturen, illa tycker vi! På frågan Hur utnyttjas de lokala friluftslivets möjligheter i ämnet har vi även här bara frågat lärare och lärarstuderande. Anledningen till detta är att vi tror att elever inte riktigt kan ge det svar vi ville ha. Tyvärr så fick vi inte de svar vi ville ha av lärarna och de lärarstuderande heller. Troligtvis var vår fråga en aning felformulerad. Vi ville ha svar frågan om de lokala förutsättningarna används t.ex. om slalombackar används i Falun, om ängarna används i Skå ne, om havet används på västkusten, om fjällen används i inre norrland. Eftersom att lärarna och de lärarstuderande svarade som de tolkade uppgiften kan vi heller inte dra en bra slutsats och inte heller ge något svar på hur de lokala förutsättningarna används. På frågan vad en friluftsdag kan innehålla är de mest dominerande svaren vinteridrotter såsom alpin skidåkning, längdskidåkning och långfärdskridsko, där de lokala förutsättningarna används. Vi kan alltså dra slutsatsen att vinteridrotterna som man bedriver utomhus blir mer naturliga ju längre norr ut man kommer p.g.a. skolans geografiska läge. Vilket de som arbetar och verkar frå n norra Sverige har svarat i vå ra enkätundersökningar. I vå rt syfte skriver vi att vi vill ta reda på utvecklingen av friluftsliv i skolan, blir det mer eller blir det mindre? För att kunna svara på den frågan ser vi till vår egen skolgång i grundskolan under 80- och början av 90 talet, med Lgr 80 som läroplan. I vå r skolgång var friluftsdagar och friluftsliv ett naturligt inslag under terminerna som å terkom med jämna mellanrum. På fritiden var man ofta ute i skog och mark och lekte, vad man gjorde där hittade man ofta på själv. Det kunde vara allt ifrån att bygga kojor till att cykla cross mellan stock och sten. Idag får vi en känsla av att barn bedriver sin fritid allt mer inomhus med styrda lekar i form av dataspel, Internet och TV, barnen få r ingen möjlighet att använda sin fantasi till att hitta på egna lekar. När barnen idag kommer ut i naturen står de handfallna och vet inte riktigt vad de skall ta sig för. Även den föreningsverksamhet som bedriver friluftsliv t.ex. Svenska Scoutförbundet och Friluftsfrämjandet, där vi båda har varit aktiva ledare, ser hur verksamheten minskar och att barns intresse för friluftsliv idag stadigt gå r nerå t. Vi kan sammanfatta detta med att friluftslivet i skolan, och även på fritiden, minskar. Synd, då det idag behövs mer tid i naturen än någonsin Under arbetets gång, båda på våra praktikplatser och under arbetets gång, har vi funnit nya intressanta frågeställningar t.ex. skillnaden mellan Friluftsdag och Idrottsdag. Vissa elever har svårt att se skillnaden mellan en idrottsdag och en friluftsdag. En dag då skolan t.ex. ägnar sig åt en basketturnering tycker vi är en idrottsdag och inte än friluftsdag. Däremot kan en dag där skolan gemensamt vandrar längs en led vara en friluftsdag. Skillnaden är alltså att man på idrottsdag ägnar sig åt en idrott men man på friluftsdagen upplever och vistas i naturen. 18

19 Litteraturförteckning Brügge Britta, Mats Glantz, Klas Sandell, Friluftslivets pedagogik, Liber, Borås, 1999 Eskilsson Sven Olov, Friluftsverksamhet för alla, Liber, Falköping, 1981 Larsson, Nordlund, Rolander, Lek Idrott Hälsa (ute), Liber, Borås, 1997 Utbildningsdepartementet, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, (Lpo 94), Stockholm, 1995 Skolverket, Grundskolan - Kursplaner, Betygskriterier, Fritzes, Stockholm,