Åtgärdsprogram för Borsåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Borsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(46)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(46)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Borsåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(46)

4 Sammanfattning Borsåns avrinningsområde avvattnar norra delen av Arbogaåns vattensystem och mynnar i sjön Väringen. Avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark och jordbruksmark återfinns främst i de södra delarna och i vissa dalgångar. I Borsåns avrinningsområde är det 34 ytvattenförekomster (11 sjöar och 23 vattendrag) som inte uppnår god ekologisk status. Den främsta orsaken till detta är att de hydromorfologiska förhållandena förändrats genom fysisk påverkan (till exempel vandringshinder och flödesreglering), men i vissa vatten finns även försurnings- eller övergödningsproblem. Fjorton vattenförekomster har dessutom problem med försurning. Endast sex vattendrag har problem med övergödning och dessa ligger nära klassgränsen mellan god och måttlig status. Samtliga ytvattenförekomster har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver, precis som i resten av Sverige. Om kvicksilver undantas i bedömningen av de prioriterade ämnena så är det åtta ytvattenförekomster som har sänkt kemisk status på grund av höga halter av prioriterade ämnen. Vidare uppnår inte nio vattenförekomster god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av metaller. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av förorenade områden, ställa ytterligare krav på dagvattenrening och anlägga båtbottentvättar. Av de 17 grundvattenförekomster som finns i Borsåns åtgärdsområde uppnår samtliga god kemisk status. Kunskapen om eventuella föroreningar i grundvattenmagasinen är dock låg och i många fall saknas övervakningsdata. På grund av hög potentiell föroreningsbelastning bedöms en grundvattenförekomst vara i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status till Åtgärder behöver vidtas för att öppna upp vandringsvägar och återskapa den naturliga variationen i vattens strömningsriktningar, djupförhållanden och bottensubstrat. På så sätt kan den biologiska produktionen av insekter och fisk förbättras. För att följa miljökvalitetsnormerna i Borsåns avrinningsområde behövs framför allt för: Miljöproblemet övergödning - Översyn av Billerud Korsnäs utsläpp av fosfor i Frövi genom Länsstyrelsens miljötillsyn. - Åtgärder inom jordbruket och åtgärdande av bristfälliga enskilda avlopp framför allt genom tillsyn av Lindesbergs kommun eftersom problemen med övergödning främst finns i områdets nedre del. - Länsstyrelsen och andra berörda behöver genomföra utredningar för att fastställa åtgärdsbehovet för tre sjöar i området. Miljöproblemet förändrade habitat genom fysiska förändringar - Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att sten, block och lekgrus läggs ut i fyra vattendrag, att ett vattendrag som är rensat och rätat restaureras, samt att nio flottledsrensade sträckor återställs. - Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. - Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, och - Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 43 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter, och 4(46)

5 - Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas eller få minimitappningar i 32 vattendrag Miljöproblemet miljögifter: - Länsstyrelsen i Örebro län och Ljusnarsbergs och Lindesbergs kommuner behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av metaller, i synnerhet bly, koppar och zink från Finngruvefältet, Kaveltorps koppar- och blyverk, Ljusnarsbergsfältet och Håkansboda gruvfält. - Lindesberg kommun bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids så att utsläpp av giftiga båtbottenfärger minskar. - Lindesbergs kommun behöver se över dagvattnets belastning på Lindessjön och eventuellt genomföra åtgärder föra att minska denna. Otillräcklig dricksvattenskydd - Där vattenskyddsområden saknas bör berörda kommuner upprätta skyddsområden för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten. Länsstyrelsen i Örebros län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. Miljöproblemet försurning - Lindesbergs, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner fortsätter med åtgärderna i de försurade vattnen enligt kalkningsprogrammet, vilket medför kalkning med totalt ca 230 ton per år. 5(46)

6 Åtgärdsprogram för Borsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden och skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (46)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Borsåns avrinningsområde avvattnar norra delen av Arbogaåns vattensystem. Avrinningsområdet är ca 1310 km 2 stort och sträcker sig ca 8 mil från källflödena på gränsen mellan Dalarnas och Örebro län och söderut till sjön Väringen. Delar av sex kommuner ingår i området; Ljusnarsberg, Ludvika, Hällefors, Lindesberg, Nora och Örebro. Inom Borsåns avrinningsområde finns det 18 sjöar, 30 vattendrag/vattendragssträckor och 17 grundvatten som är vattenförekomster. Borsåns avrinningsområde utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark med toppar som kan sträcka sig upp mot 400 meter över havet. Jordbruksmark återfinns främst i de södra delarna samt i anslutning till vissa vattendrag. 7(46)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(46)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Borsåns avrinningsområde omfattar 48 ytvattenförekomster (18 sjöar och 30 vattendrag). Trettiofyra (70 procent) uppnår inte god ekologisk status (11 sjöar och 23 vattendrag), se figur 2. Den främsta orsaken är att vattenförekomsternas hydromorfologiska förhållanden förändrats genom 9(46)

10 fysisk påverkan, till exempel vandringshinder och flödesreglering, men i vissa vatten finns även försurnings och övergödningsproblem. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. Nedfall av svavel och kväveoxider samt avverkning av barrskog på försurningskänsliga områden är de viktigaste påverkanskällorna för försurning medan diffusa källor (främst jordbruk) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk) är de viktigaste påverkanskällorna för övergödning. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. status med avseende på SFÄ uppnås inte i nio vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av zink och koppar. Figur 2. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(46)

11 Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde har, precis som i nästintill hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Om kvicksilver undantas är det 8 förekomster (3 sjöar och 5 vattendrag) som inte uppnår god kemisk status p.g.a. att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids (figur 3), till exempel på grund av höga blyhalter (6 vattenförekomster). Figur 3. Kemisk status i ytvatten. 11(46)

12 1.1.2 Grundvatten Figur 4. Grundvattenförekomser med risk för att god kemisk status inte uppnås Kemisk status och risk I Borsåns åtgärdsområde bedöms alla grundvattenförekomster ha god kemisk status. Fem av förekomsterna riskerar dock att inte uppnå god kemisk status till 2021, se figur 4. Övervakningsdata saknas för majoriteten av förekomsterna, men en påverkansanalys indikerar hög potentiell föroreningsbelastning tre vattenförekomster. Den förhöjda risken beror bland annat på stadsbebyggelse, industrier, förorenade områden, vägar och jordbruksmark. I grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen, Lindeområdet har bekämpningsmedlet BAM uppmätts. Halterna överskrider dock inte riktvärdet. Grundvattenförekomsten Ställbergsåsen, Östra 12(46)

13 Bornområdet riskerar att påverkas av Östra Borns hytta. Grundvattenprovtagningar från området visar på förhöjda halter av bly, koppar och zink. Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Dessa är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etcetera). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Den nedre delen av åtgärdsområdet runt Lindesberg omfattas av direktivets regler. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Av de Natura2000 områden som finns i åtgärdsområdet är det områden i Nittälvsdalen som starkt berör vatten. Det är naturtypen Naturliga större vattendrag som berörs och i bevarande målen ingår bl.a. att Nittälven ska förbli oreglerad. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. Klassificering av badvattenkvaliteten görs i första hand utifrån vattnets bakteriologiska kvalitet. Ramsarkonventionen (SÖ 1975:76) avser skydd av orörda våtmarksmiljöer. Nittälvsdalen har pekats ut som ramsarområde och det innebär bl.a. att dikning är förbjuden i området. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015 samt att statusen inte ska försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år I de flesta fall där det vid den senaste klassificeringen inte är minst god ekologisk eller kemisk status har det fastställts ett undantag med tidsfrist till 2021 för vattenförekomsten. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats 13(46)

14 1.2.1 Ytvatten Sju sjöar och sju vattenförekomster är klassad till god ekologisk status idag och har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga 11 sjöar och 23 vattendrag har tidsundantag till 2021 på grund av orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering. Skälen till undantag är främst försurning i kombination med fysisk påverkan, till exempel vandringhinder och oregelbundna flöden är skäl till undantag. Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Ett tidsundantag 2021, med motiveringen tekniskt omöjligt, får även alla de ämnen som inte uppnår god kemisk status utifrån uppmätt halt i vatten och sediment och där ursprunget till belastning av ämnena är svåra att identifiera. Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen Vedevågssjön Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön Björkasjön Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön Stora Lindessjön Torphyttebäcken Sågån Albäcksån Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) 14(46)

15 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Gränsjön- Lindesberg SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Dammsjöbäcken mellan Dammsjön och Gränsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Dammsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Örlaxbäcken från Rasbackstjärnen till inloppet i Dammsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Norrsjön SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Rällsälven mellan Ljusnaren och Norrsjön SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Kölsjöån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Kölsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Garhytteån SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Nittälven SE Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Björken SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Sandån från Kälktjärnen till inloppet i Kölsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Svarthavsbäcken SE Försurning (Tekniskt omöjligt) 15(46)

16 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Hörksälven mellan Kumla älv och Björken SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Kumla älv SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Stora Kumlan SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Högforsälven mellan Södra Hörken och Björken SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Nordtjärnsälven från Silkbäckens utlopp till inloppet i Nittälven SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Silken SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Silksbäcken från Silken till inloppet i Nordtjärnsälven SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Mörttjärnsbäcken mellan Barnfallsmossen och Stora Kumlan SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Nordtjärnsälven/Ma lmbrobäcken ner till Silksbäckens utlopp SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Södra Hörken SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Nittälven ner till Nordtjärnsälvens utlopp SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten Alla grundvattenförekomster har MKN god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status (46)

17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I området är 6 vattenförekomster (3 sjöar och 3 vattendrag) påverkade av övergödning (Figur 5). Övergödningseffekterna i vattendragen är måttliga och bedömningarna osäkra eftersom kvalitetsfaktorerna relaterade till övergödning ligger nära gränsen till god status, eller är motstridiga. Påverkan i sjöarna är troligtvis främst orsakat av låga syrgasförhållanden snarare än förhöjde fosforhalter i sjöarnas ytvatten. 17(46)

18 Figur 5. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 18(46)

19 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt fosforkoncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 1000 kg. Minskningen behöver genomföras i avrinningsområdets södra del för att minska belastningen på Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen (SE ), samt på Väringen (SE ) som är recipient för Borsåns avrinningsområde (se figur 6). I övriga området föreligger inget behov att minska fosfortillförseln. Denna bedömning kan dock behöva omprövas om nya mätningar otvetydigt visar en påverkan av övergödning på Sågån (SE ) och Torphyttebäcken (SE ). Ett förbättringsbehov är inte kvantifierat för de tre sjöar som är påverkade av övergödning. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (46)

20 Figur 6. Status med avseende på näringsämnen och fosforbeting Källor till påverkan I hela åtgärdsområdet är fosforförluster från skogs- och jordbruksmark de dominerande belastningskällor. I synnerhet i områdets södra del är även industri (BillerudKorsnäs i Frövi) en viktig belastningskälla. Övergödningspåverkan i sjöarna beror troligtvis även på historiska utsläpp av näringsämnen och/eller syretärande ämnen. 20(46)

21 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade eller har genomförts Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslås är framför allt strukturkalkning och förbättrad rening av enskilda avlopp (tabell 2). Dessa uppskattas leda till en minskad tillförsel med 200 kg fosfor vilket inte är tillräckligt för att nå god ekologisk status. Åtgärder motsvarande ytterligare 800 kg behöver komma till stånd. Innan dessa åtgärder specificeras behöver först potentialen för att minska utsläppen av fosfor från BillerudKorsnäs anläggning i Frövi utredas. Utredningar behöver också utföras för att fastställa eventuella förbättringsbehov för de tre sjöar som är påverkade av övergödning och/eller syrefattiga förhållanden. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Strukturkalkning 340 Hektar Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå 230 Antal SUMMA Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 302 km 2, det vill säga 23 % av avrinningsområdet. Som visas i figur 7 har 14 vattenförekomster (fem sjöar och nio vattendrag) av totalt 48 vattenförekomster (18 sjöar och 30 vattendrag) försurningsproblem. Samtliga 14 vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas 26 sjöar som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningsstrategi för optimal effekt. I flera av vattendragen finns öring, där det är mycket viktigt att kalkningseffekten uppnår önskat resultat. 21(46)

22 Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet försurning samt områden som har försurningsproblem och ingår i dagens kalkningsverksamhet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. Förbättringsbehovets storlek har beräknats genom ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (Figur 8). ph (delta-ph) baseras på en försurningsbedömning utifrån modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). I bedömningen är ph skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. 22(46)

23 Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om biologiska värden riskeras om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte ses som relevant innan kompletterande bedömning av ph har utförts. Figur 8. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Området består av jordarter och berggrund med svag motståndskraft mot försurning i källområdena. I huvudfåran förekommer jordarter och berggrund med bättre motståndskraft mot försurning. Berggrunden domineras till drygt 95 procent av sura, svårvittrade bergarter medan andra, bland annat basiska bergarter, är mindre än 5 procent. Nedfallet av svavel är ca 2,8 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 2,8 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog ca 8 procent mellan Åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden genomförts med ca 300 ton kalk per år. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet (tabell 3). De berörda 14 23(46)

24 vattenförekomsterna är påverkade av tidigare kalkningar. Dessutom kalkas 26 sjöar per år som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är kommunerna Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen. 4 Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt & flyg Länsstyrelsen Örebro Summa Berörd kommun Föreslagna åtgärder De föreslagna åtgärderna inom området är inriktat på minskat GROT-uttag och askåterföring som medför mindre förlust av basiska ämnen. Askåterföring är beräknad till att åtgärda hektar med 368 ton per år. Åtgärdskostnader är beräknade till ca kronor per år (Tabell 4). Tabell 4. Föreslagna åtgärder i området Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Hektar Aska ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Askåterföring Skogsstyrelsen (GROT) Summa Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde har, precis som i nästintill hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Åtta vattenförekomster (3 sjöar och 5 vattendrag) uppnår inte god kemisk status (exklusive kvicksilver) på grund av att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids. I sex av fallen är orsaken för höga blyhalter i ytvattnet. I en sjö (Råsvalen) har tributyltenn (TBT) påträffats i halt över gränsvärdet. I det sista fallet (Stora Lindessjön) överskrids gränsvärden för bly, antracen och ytterligare fyra Polyaromatiska kolväten (PAH) i sediment. Även gränsvärdena för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) koppar och zink överskrids i 3 respektive 9 vattenförekomster. SFÄ är ämnen som om de släpps ut i betydande mängd kan innebära påverkan som medför att god ekologisk status inte uppnås Förbättringsbehov I de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status eller har halter av SFÄ som överskrider gränsvärden finns förbättringsbehov i form av minskade halter av berörda ämnen. Förbättringsbehoven anger skillnaden mellan uppmätt halt och gränsvärden (se tabell 5). Anmärkningsvärt höga halter av zink har uppmätts i Garhytteån, ca 20 gånger högre än gränsvärdet, och av PAH (ca 10 gånger högre än gränsvärdet i sediment för Benso(g,h,i)perylen) (46)

25 Tabell 5. Förbättringsbehov a för respektive parameter, vattenförekomst och gränsvärde Vattenförekomst Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön (SE ) Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön (SE ) Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen (SE ) Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön (SE ) Garhytteån (SE ) Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen (SE ) Hörksälven mellan Kumla älv och Björken (SE ) Norrsjön (SE ) Råsvalen (SE ) Stora Lindesjön (SE ) Storån mellan Norrsjön och Kölsjöån (SE ) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde Matris Förbättrings behov Zink 12,9 µg/l 3 µg/l Vatten 7,2 µg/l Zink 18,3 µg/l 3 µg/l Vatten 12,6 µg/l Bly Zink 1,37 µg/l 20,8 µg/l 1,2 µg/l 3 µg/l Vatten Vatten 0,17 µg/l 13,4 µg/l Zink 13,6 µg/l 3 µg/l Vatten 7,9 µg/l Bly Koppar Zink 3,31 µg/l 6 µg/l 57 µg/l 1,2 µg/l 4 µg/l 3 µg/l Vatten Vatten Vatten 2,11 µg/l 1,48 µg/l 51,3 µg/l Bly 2,83 1,2 µg/l Vatten 1,63 µg/l Zink 28,5 µg/l 3 µg/l Vatten 22,8 µg/l Bly Koppar Zink TBT Zink Antracen Bly Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten 3,3 µg/l 7,9 µg/l 29,6 µg/l 0,002 µg/l 18,3 µg/l 81 µg/kg 144 mg/kg 205 µg/kg 465 µg/kg 520 µg/kg 176,5 µg/kg 1,2 µg/l 4 µg/l 3 µg/l 0,0015 µg/l 3 µg/l 24 µg/kg 131 mg/kg 91,5 µg/kg 70,7 µg/kg 42 µg/kg 67,5 µg/kg Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment 1,77 µg/l 2,6 µg/l 22,3 µg/l 0,0005 µg/l 15,3 µg/l 57 µg/kg 13 mg/kg 113,5 µg/kg 394,3 µg/kg 478 µg/kg 109 µg/kg Bly 1,91 µg/l 1,2 µg/l Vatten 0,71 µg/l Bly Koppar Zink 2,18 µg/l 4,55 µg/l 25 µg/l a Ingen hänsyn har tagits till bakgrundshalter av metaller. 1,2 µg/l 4 µg/l 3 µg/l Vatten Vatten Vatten 0,89 µg/l 0,03 µg/l 19,3 µg/l 25(46)

26 2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även genom diffus spridning på grund av olika typer av mänsklig aktivitet. Dessutom sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller, från berggrunden. Tabell 6 visar potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet. Läckage från områden som förorenats genom gruvbrytning och metallbearbetning är huvudorsaken till de höga metallhalterna. Sannolikt är det framförallt Finngruvefältet, Kaveltorps koppar- och blyverk, Ljusnarsbergsfältet och Håkansboda gruvfält som bidrar till metallbelastningen. Tabell 6. Potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet för Borsån som har påverkan på vattenförekomsters kemiska eller ekologiska status Vattenförekomst Parameter/kvalitetsfaktor Påverkanskälla Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön (SE ) Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön (SE ) Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen (SE ) Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön (SE ) Zink Zink Bly och Zink Zink Förorenad mark/gammal industrimark Förorenad mark/gammal industrimark Förorenad mark/gammal industrimark Förorenad mark/gammal industrimark Garhytteån (SE ) Bly, Koppar och Zink Förorenad mark/gammal industrimark Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen (SE ) Bly Förorenad mark/gammal industrimark Hörksälven mellan Kumla älv och Björken (SE ) Zink Förorenad mark/gammal industrimark Norrsjön (SE ) Bly, Koppar och Zink Förorenad mark/gammal industrimark Råsvalen (SE ) TBT Transport och infrastruktur (båtbottenfärg) Stora Lindesjön (SE ) Storån mellan Norrsjön och Kölsjöån (SE ) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen (SE ) Zink Antracen Bly Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten Benso(g,h,i)perylen Benso(k)fluoranten Bly Bly, Koppar och Zink Förorenad mark/gammal industrimark Urban markanvändning, transport och infrastruktur Förorenad mark/gammal industrimark Förorenad mark/gammal industrimark 26(46)

27 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder De åtgärder som genomförts är markundersökningar och saneringar av före detta bensinstationer samt ekologisk odling (det vill säga odling utan växtskyddsmedel). Det finns inga ytterligare planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på ytvatten i området. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslås för att minska miljögiftsbelastningen framgår av Tabell 7. Innan åtgärder vidtas behöver flera utredningar genomföras. Bland annat behövs en utredning om de höga zinkhalterna är naturliga eller beror på mänsklig påverkan samt om halterna är så höga att de riskerar att påverka det akvatiska livet. Halterna av TBT i Råsvalen behöver undersökas ytterligare för att se om ämnet verkligen utgör ett problem i vattenförekomsten. Tabell 7. Föreslagna åtgärder i Borsåns åtgärdsområde Vattenförekomst Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön (SE ) Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön (SE ) Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen (SE ) Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön (SE ) Garhytteån (SE ) Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen (SE ) Hörksälven mellan Kumla älv och Björken (SE ) Norrsjön (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad (kr/år)* Zink 7,2 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Zink 12,6 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Bly Zink 0,17 µg/l 13,4 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Zink 7,9 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Bly Koppar Zink 2,11 µg/l 1,48 µg/l 51,3 µg/l Efterbehandling av Finngruvefältet, Kaveltorps koppar- och blyverk samt Ljusnarsbergsfält et Bly 1,63 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Zink 22,8 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Bly Koppar Zink 1,77 µg/l 2,6 µg/l 22,3 µg/l Efterbehandling av förorenade sediment i Norrsjön Efterbehandling (46)

28 Vattenförekomst Råsvalen (SE ) Stora Lindesjön (SE ) Storån mellan Norrsjön och Kölsjöån (SE ) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor TBT Zink Antracen Bly Benso(a)pyrene Benso(b)fluora nten Benso(g,h,i)per ylen Benso(k)fluora nten Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad (kr/år)* 0,0005 µg/l 15,3 µg/l 57 µg/kg 13 mg/kg 113,5 µg/kg 394,3 µg/kg 478 µg/kg 109 µg/kg av Kaveltorps koppar- och blyverk, Finngruvefältet och Ljusnarsbergsfält et Båtbottentvätt Efterbehandling av Håkansboda gruvfält Dagvattenåtgärd er Bly 0,71 µg/l Efterbehandling av Håkansboda gruvfält, Ljusnarsbergsfält et, och av Kaveltorps koppar- och blyverk Bly Koppar Zink 0,89 µg/l 0,03 µg/l 19,3 µg/l Efterbehandling förorenade sediment Norrsjön och av Håkansboda gruvfält Främmande arter Arbogaån (Fröviån) i Borsåns åtgärdsområde mynnar i sjön Väringen som ligger utanför åtgärdsområdet. Den har problem med sjögull men det finns inga uppgifter om att arten finns i Borsåns åtgärdsområde. Signalkräfta finns i stora delar av åtgärdsområdet och endast spillror av den inhemska flodkräftan finns kvar tillföljd av kräftpest som bland annat sprids med signalkräftan. Regnbåge och andra laxartade fiskar planteras årligen ut i framförallt mindre sjöar i åtgärdsområdet. 28(46)

29 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. Merparten av vattendragen i Borsån avrinningsområde är påverkat av indämning av forssträckor, vandringshinder, reglering, rensningar, rätningar och avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner. Det största problemet i avrinningsområdet bedöms vara vandringshinder och reglering. 29(46)

30 Figur 9. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 30(46)

31 Konnektivitet I Borsåns avrinningsområde finns ca 70 dammar, och 27 vattenkraftverk. Dammarna utgör vandringshinder för fisk och andra vattenanknutna organismer. Statusklassificeringen visar att 21 vattendrag och 17 sjöar har sämre än god status med avseende på konnektivitet (Figur 10). När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet (konnektivitet) har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Dessa är två arter som finns i Borsåns avrinningsområde eller strax nedströms. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Bedömningen har inte utgått från att fiskarter från Mälaren ska kunna vandra till och från Borsåns avrinningsområde eftersom det är osäkert i vilken omfattning en sådan fiskvandring förekommit. 31(46)

32 Figur 10. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Hydrologisk regim Statusklassificeringen visar att 15 vattendrag och 11 sjöar har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Sett till åtgärdsområdet som helhet är regleringsgraden högre än i till exempel Dyltaåns åtgärdsområde. Utgångspunkt för bedömningen har främst varit huruvida en minimitappning släpps till naturfåror vid vattenkraftverk. I flera fall förekommer nolltappning det vill säga att inget vatten släpps till den naturliga fåran. I vissa delar av avrinningsområdet är hydrologin påverkad av mer än tappningen till naturfåror eftersom vattnet som släpps genom kraftverken har stor betydelse för hydrologin i hela vattendraget. Kunskapen om denna påverkan är 32(46)

33 begränsad och därför har den inte använts för bedömningen. Hydrologin påverkas också av dammar som inte regleras och rensningar och rätningar. Dessa potentiella påverkansfaktorer ingår inte heller i bedömningen. Figur 11. Status avseende hydrologisk regim i sjöar och vattendrag. Morfologiskt tillstånd Statusklassificeringen visar att 17 vattendrag och 10 sjöar har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd. För sjöar är det främst avsaknad av ekologisk funktionella kantzoner som varit av betydelse för bedömningen. I Borsåns avrinningsområdes nedre del finns många 33(46)

34 markavvattningsföretag som sannolikt rensas regelbundet. De flesta tillkom under första halvan av 1900-talet för att kunna odla upp mer mark. I de övre delarna av Borsåns avrinningsområde dominerar skogsmark och här är kanalisering och rätning inte lika vanligt förekommande, men flertalet forssträckor är påverkade av rensningar. Runt kvarnar, hammare och kraftverk har det ofta rensats för att säkerställa en snabb borttransport av vatten. Flottningsverksamhet har också förekommit i avrinningsområdet. Vid flera vattenkraftverk har strömsträckor helt eller delvis sprängts bort för att effektivare kunna utnyttja forsens fallhöjd. Sammantaget har denna påverkan bidragit till en försämrad biologisk produktion av insekter och fisk i vattendragen. Rensning av vattendrag leder precis som rätning och kanalisering till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. Figur 12. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 34(46)

35 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitet Det finns ett förbättringsbehov med avseende på konnektivitet för 17 vattendrag och 11 sjöar i Borsåns avrinningsområde. Förbättringsbehovet är angett som vattendrags vattenförekomstenslängd och för sjöns area som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet för vattendrag ca 131 km och 246 hektar för sjöar. Flödesförändringar Förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar finns för 12 vattendrag och inga sjöar i Borsåns avrinningsområde. Förbättringsbehovet har angetts som MLQ (medellågvattenföringen) för vattendrag. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för 16 vattendrag och inga sjöar i Borsåns avrinningsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras tillföljd av rensningar med mera. Totalt är 88 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och 130 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas på båda sidor om de vattendrag där morfologiska förändringar angetts som miljöproblem Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitet Vandringshinder och reglering är det största problemet i Borsåns avrinningsområde med avseende på förändringar av fysiska habitat. I flera vattendrag riskerar bland annat fiskarter och flodpärlmussla att helt dö ut på grund av vandringshinder. Flödesförändringar Många vattendrag i Borsåns avrinningsområde är påverkade av reglering och till och med nolltappning vilket har stora konsekvenser för biologin i vattenmiljön. Morfologiska förändringar Nästan alla vattendrag i avrinningsområdet är mer eller mindre påverkade av rensning och ett mindre antal av markavvattning. 35(46)

36 Figur 13. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Borsåns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Konnektivitet Flera vandringshinder i framförallt mindre vattendrag har undanröjts i avrinningsområdet. Vattendrag med exempelvis flodpärlmussla har prioriterats. T.ex. har vägtrummor som tidigare varit vandringshinder bytts ut mot halvtrummor i Holmsjöbäcken, Hammarskogsån, Rangelbäcken, Ödalsbäcken och Silksbäcken. Vandringshinder i anslutning till dammar har undanröjts i Hammarskogsån och i Bredsjöbäcken. Utredning om fiskvägar pågår på många håll bland annat i Rällsälven och i Hammarskogsån. Flödesförändringar För att förändra vattenhushållningen vid vattenkraftverk och dammar krävs omprövningar av nuvarande vattendomar. Omprövningar är i regel omständiga och resurskrävande process och hittills har resurser saknats för att länsstyrelsen ska gå in och begära omprövning. I Rällsälven pågår utredningar om omprövning tillsammans med kraftverksägaren för att få till en bättre vattenhushållning. Morfologiska förändringar Restaureringsinsatser för att förbättra vattenbiotopen efter rensningar har genomförts på flera ställen i Borsåns avrinningsområde, framförallt i mindre vattendrag. Bland annat i Hammarskogsån och Bredsjöbäcken. Utredningar om biotopförbättrande åtgärder finns för Nittälven och ett åtgärdsprojekt är på gång. Föreslagna åtgärder Som framgår av tabell 8 bedöms utrivning eller fiskvägar vid vandringshinder och en miljöanpassad reglering vara de åtgärderna leder till att god ekologisk status kan nås med avseende på Förändrade habitat genom fysisk påverkan i åtgärdsområdet. 36(46)

37 Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Flödesförändringar Miljöanpassade flöden 7 1 Kubikmeter Flödesförändringar Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Meter Meter Hektar Flottledsåterställning 9 66 Hektar Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus 1 5 Hektar Hektar SUMMA Konnektivitet Fiskvägar och utrivningar behövs på väldigt många platser i Borsåns avrinninsområde (tabell 8). Först och främst bör huvudfåran prioriteras samt mindre vattendrag med höga naturvärden som riskerar att slås ut. Flödesförändringar Merparten av regleringar och kraftverk i avrinningsområdet har ålderdomliga tillstånd eller saknar tillstånd vilket innebär i många fall att liten miljöhänsyn tas. Omprövning och tillsynsåtgärder med krav på minimitappning och miljöanpassade flöden krävs för att förbättra hydrologin i området (tabell 8). Morfologiska förändringar Omfattande åtgärder har angetts för att restaurera vattenmiljön av de skadorna på vattenmiljön som framförallt rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet (tabell 8). 2.6 Övriga miljöproblem Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har pekat ut Lindesberg som ett område där det föreligger en betydande översvämningsrisk. Vid höga flöden riskerar områden kring Arbogaån och Stora Lindessjön att översvämmas. De översvämmade områdena utgörs i första hand av bostadsbebyggelse, vilket främst kan ge påverkan på vattenförekomsterna i form av avloppsvatten. Enstaka miljöfarliga verksamheter såsom bensinstationer, mekaniska verkstäder och deponier ligger också inom riksområdet, vilket skulle kunna leda till spridning av andra föroreningar som kan påverka nedströms liggande vattenförekomster. Konsekvenserna beror av hur kraftig och långvarig översvämningen är samt när på året den sker. En översvämning vänts påverka ett relativt stort område längs med Lindesbergsåsens grundvattenförekomst och uppströms Rya vattenskyddsområde. 37(46)

38 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Ingen av grundvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde bedöms ha problem med förhöjda halter av näringsämnen. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. Jordbruket riskerar att påverka grundvattenförekomsterna negativt. 3.2 Miljögifter Tillstånd Av grundvattenförekomserna som finns i Borsåns åtgärdsområde är det fem som riskerar att inte uppnå god kemisk status till Kunskapen om föroreningsgraden i grundvattenmagasinen är tyvärr låg då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Förekomsterna riskerar dock att påverkas av vägar, järnvägar, stadsbebyggelse, industrier, jordbruksmark och förorenade områden. I området ligger bland annat Östra Borns hytta där bly, koppar och zink påträffats i grundvattenprov. Rester av växtskyddsmedel (BAM) har även detekterats i Lindesbergsåsen, Lindeområdet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten Ställbergsåsen, Östra Bornområdet anges för ämnena bly, koppar och zink som gett upphov till att förekomsten är riskklassad. Orsaken att ingen halt anges beror på att det inte finns tillräckligt med grundvattenundersökningar som är representativa för hela grundvattenförekomsten Källor till påverkan Flera påverkanskällor riskerar att förorena grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet. Resultatet från påverkansanalysen visar bland annat en förhöjd risk från vägar, järnvägar, stadsbebyggelse, industrier, jordbruksmark och potentiellt förorenade områden Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på grundvattenförekomsterna. Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning samt efterbehandling av miljögifter. 3.3 Klorid Ingen av grundvattenförekomsterna i Borsåns åtgärdsområde bedöms påverkade av klorid. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att 38(46)