Hjälmarens åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Hjälmarens åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(47)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Hjälmarens åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(47)

4 Sammanfattning Hjälmarens åtgärdsområde består av områdena norr och söder om sjön Hjälmaren som avvattnar direkt till Hjälmaren. Åtgärdsområdet är km 2 stort och domineras av Hjälmarens vattenyta. Landytan består av ungefär lika delar skogsmark och jordbruksmark. Av områdets 25 vattenförekomster uppnår enbart två god ekologisk status. En vattenförekomst har dålig ekologisk status. Övriga vattenförekomster har måttlig eller otillfredsställande ekologisk status. Att ytvattenförekomsterna i så stor utsträckning har sämre än god status beror främst på övergödning, även påverkan av rensning, rätning och kanalisering. Samtliga vattenförekomster bedöms ha hög status gällande försurning. Samtliga vattenförekomster i Hjälmarens åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om dessa överallt överskridande ämnen undantas uppnår endast Hemfjärden i Hjälmaren inte god kemisk status på grund av för höga halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tributyltenn (TBT) i sediment. Vidare uppnår inte samma vattenförekomst god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömningen av ekologisk status på grund av höga halter av ammoniak. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av förorenade områden och anlägga båtbottentvättar. Belastning från jordbruksmark, avloppsreningsverk och enskilda avlopp är de viktigaste påverkanskällorna för de 22 vattenförekomster som bedömts ha miljöproblemet övergödning. En historisk hög belastning i kombination med en sjösänkning bidrar också till den nuvarande kraftiga övergödningen av Hjälmaren. Östra Hjälmaren har dålig status för kvalitetsfaktorn näringsämnen, de övriga tre bassängerna i Hjälmaren har otillfredsställande status. Detta gör Hjälmaren till den i särklass största sjö i Sverige som är så pass kraftig påverkad av övergödning. Även sjön Öljaren som ligger i Hjälmarens åtgärdsområde har dålig status näringsämnen. Större delen av påverkanskällorna för Hjälmaren ligger utanför åtgärdsområdet. Täljeån bidrar årligen med cirka 16 ton fosfor till belastningen på Hjälmaren, Svartån 23 och Hjälmarens åtgärdsområde med 25 ton fosfor. Dessutom är läckage av fosfor från sediment i Hjälmaren troligtvis en ytterligare stor källa. Storleken av den interna belastningen är ännu inte utredd, men fosforhalterna i Storhjälmaren och Östra Hjälmaren styrs troligtvis främst av interna processer i sjön. Totalt måste fosforbelastningen på Hjälmaren minskas med cirka 60 procent. De föreslagna åtgärderna mot externa källor räcker inte för alla vatten i åtgärdsområdet ska kunna nå god status. På grund av det stora kvarstående åtgärdsbehovet och osäkerheten om vilka åtgärder som kan genomföras utöver de föreslagna har Hjälmarens tre vattenförekomster fått miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till Den optimala fördelningen av förbättringsbehovet mellan de externa och interna belastningskällorna är föremål för en åtgärdsutredning. Fysisk påverkan i form av förändrat habitat, kontinuitets- eller morfologiska förändringar är ett miljöproblem i mer än hälften av vattenförekomsterna. Fiskvägar mellan Mälaren och Hjälmaren är högt prioriterade och kommer ha stor positiv inverkan på den ekologiska statusen i åtgärdsområdet. Vandringshinder behöver även åtgärdas i anslutande vattendrag till Hjälmaren. I Hjälmarens åtgärdsområde finns elva allmänna vattentäkter. Tre saknar helt skyddsområde med skyddsföreskrifter och åtta omges av ett vattenskyddsområde, men ingen av vattentäkterna har skydd enligt miljöbalken. Två grundvattenförekomster i Fellingsbroåsen uppnår inte god kemisk status på grund av bekämpningsmedel. Ytterligare tolv förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status till Förhöjda halter av klorid och nitrat har bland annat påträffats i förekomsterna. 4(47)

5 För att följa miljökvalitetsnormerna i Hjälmarens åtgärdsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Örebros, Arbogas, Eskilstunas, Katrineholms, Vingåkers, Lindesbergs och Kungsörs kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelserna i Örebros, Västmanlands och Södermanlands län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder som våtmarker, fosfordammar, strukturkalkning och anpassade skyddszoner genomförs i tillräcklig omfattning (se kapitel 2.1.4). Örebros, Arbogas, Eskilstunas, Katrineholms, Vingåkers, Lindesbergs och Kungsörs kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår hög skyddsnivå och Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Örebros, Arbogas, Eskilstunas, Katrineholms, och Vingåkers kommuner i samråd med länsstyrelserna se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät och Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning. I de fall åtgärder rörande enskilda avlopp, avloppsreningsverk, jordbruk och liknande inte fullt kan bidra till att uppnå betinget avseende kväve och fosfor för de mest kraftig påverkade sjöar i området såsom Hjälmaren, behöver Örebros, Arbogas, Eskilstunas och Vingåkers kommuner i samråd med länsstyrelserna i Örebros, Västmanlands och Södermanlands län genomföra kompletterande åtgärder såsom behandling/hantering av näringsbelastade sediment, biomanipulation eller motsvarande. Havs- och Vattenmyndigheten behöver utveckla vägledning och verka för att det finns medel för att stimulera långsiktig etablering av näringsreducerande åtgärder i sjöar och uppföljning av åtgärdernas effektivitet. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro kommun behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter till vatten. Örebro kommun bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids så att utsläpp av giftiga båtbottenfärger minskar. Örebro kommun i samråd med Länsstyrelsen i Örebro län utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning av förekomsten av miljögifter i Hemfjärdens sediment. 5(47)

6 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att rensade eller rätade vattendrag restaureras. Naturvårdsverket behöver utveckla en vägledning för hantering av markavvattningar, och Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning mot fem vandringshinder. Att skapa fiskvägar i nedströmsliggande vattenförekomster mellan Mälaren och Hjälmaren är högt prioriterade åtgärder. Havs- och Vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Otillfredsställande kemisk grundvattenstatus: Berörda länsstyrelser och kommuner utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till Otillräcklig dricksvattenskydd: Arbogas, Örebros, Eskilstunas, Katrineholms och Vingåkers kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen eller saknar skydd så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Länsstyrelserna i Örebros, Västmanlands och Södermanlads län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. 6(47)

7 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (47)

8 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Hjälmarens åtgärdsområde består av områdena norr och söder om sjön Hjälmaren vilka avvattnar direkt till Hjälmaren (Figur 1). Hjälmaren ingår i Eskilstunaåns avrinningsområde. Övriga delar av Eskilstunaåns avrinningsområde beskrivs i bilagorna för Svartån till Hjälmaren, Täljeån respektive Eskilstunaåns utflödes område. Åtgärdsområdet är 1663 km 2 stor och består av en mosaik av jordbruksmark (36 procent) skogsmark (35 procent) och vattenytor (29 procent). Några större sammanhängande jordbruksområden finns norr om Hjälmaren kring Hovsta, Glanshammar, Götlunda och Alberga, samt söder om Hjälmaren öster om St. Mellösa och kring sjön Öljaren. Skogsområdena består främst av barrskog, men Hjälmarstränderna domineras på flera håll av lövskog. Örebro med sina cirka invånare är den största tätorten, men endast stadens norra del ingår i området. Totalt bor ungefär invånare inom området, varav ungefär inom den del av Örebro som ligger inom åtgärdsområdet. Största delen av åtgärdsområdets ligger inom Örebro län. Områdets nordöstra del ligger dock inom Västmanland och den sydöstra delen inom Södermanlands län. De kommuner som ligger inom åtgärdsområdet är främst Örebro, Arboga, Eskilstuna, Katrineholm och Vingåkers kommun. Även Lindesberg och Kungsörs kommun ligger delvis inom området. Centralt i åtgärdsområdet ligger sjön Hjälmaren som med en sjöyta på 480 km 2 är Sveriges till ytan fjärde största och en av Europas 25 största sjöar. Hjälmaren har successivt sänkts med sammanlagt 1,3 m i ett antal omgångar sedan 1878 och är nu en näringsrik och relativt grund slättsjö (medeldjup 6 m). Vattennivån i sjön regleras med en amplitud på cirka 60 centimeter vid regleringsdammen Hyndevad. Hjälmaren är viktig för yrkes- och sportfiske, för rekreation samt för sina höga naturvärden. Bland annat omringas stora delar av Hjälmaren av delvis skyddade lövskogar. Hjälmaren mynnar i Eskilstunaån vilken i sin tur mynnar i Mälaren. Ett mindre utflöde sker även via Hjälmarenkanal till Arbogaån. Förutom åtgärdsområdet Hjälmaren omfattas Hjälmarens avrinningsområde av åtgärdsområdena Täljeån (SE3-210) och Svartån till Hjälmaren (SE3-209). Åtgärdsområdet Hjälmaren svarar för cirka 26 procent av tillrinningen till Hjälmaren, Täljeån 24 procent och Svartån 50 procent. Sjön Hjälmaren är indelad i fyra bassänger som samtliga utgör vattenförekomster: Hemfjärden (SE ), Mellanfjärden (SE ), Storhjälmaren (SE ) och Östra Hjälmaren (SE ). Totalt finns 25 ytvattenförekomster varav 12 sjöar och 13 vattendrag (Figur 2) samt 51 grundvattenförekomster inom området. 8(47)

9 Bild 1 och 2: Hjälmaren är viktig för yrkesfisket och rekreation. Foto: Roger Berglund (bild 1 och Hjälmarens Vattenvårdsförbund (bild 2). 9(47)

10 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 10(47)

11 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar 11(47)

12 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Av de 25 ytvattenförekomsterna i området uppnår enbart Högsjön (SE ) i områdets norra del och Näshultaån (SE ) i områdets sydöstra hörn god ekologisk status (Figur 3). En vattenförekomst, Lillån från Lången (SE ) har dålig ekologisk status. Övriga vattenförekomster har måttlig eller otillfredsställande ekologisk status. Det miljöproblem som har störst omfattning är övergödning och 22 av 25 vattenförekomster har klassats som påverkade av övergödning. Belastning från jordbruksmark, avloppsreningsverk och enskilda avlopp är de viktigaste påverkanskällorna för övergödning. För sjön Hjälmaren ligger större delen av påverkanskällorna utanför åtgärdsområdet. Hjälmarens åtgärdsområde bidrar årligen med 25 ton fosfor till den totala belastningen på Hjälmaren, medan Svartån bidrar med 23 ton och Täljeån 16 ton fosfor 3. En historisk hög belastning i kombination med sjösänkningen bidrar också till den nuvarande kraftiga övergödningen av sjön Hjälmaren. Fysisk påverkan i form av konnektivitets- eller morfologiska förändringar är ett miljöproblem i mer än hälften av vattenförekomsterna. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ). God ekologisk status med avseende på SFÄ uppnås inte i en vattenförekomst orsakat av haltöverskridande av ammoniak. 3 Modellerad fosfortransport enligt SMED (Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Fosfortransporten från Täljeån har dock justerats med en faktor 0,58 utifrån uppmätta fosforhalter vid Täljeåns mynning i Hjälmaren. 12(47)

13 Figur 3. Området med dess ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i Hjälmarens åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Om kvicksilver och PBDE undantas är det en ytvattenförekomst i åtgärdsområdet som bedöms inte uppnå god kemisk status på grund av för höga halter av prioriterade ämnen (Hemfjärden-Hjälmaren, SE ; Figur 4). 13(47)

14 Figur 4. Kemisk status i ytvatten. På kartan är kategorin ej klassad jämförbart med god kemisk status - det finns inga mätdata som påvisar att statusen är mindre än god. 14(47)

15 1.1.2 Grundvatten Figur 5. Två grundvattenförekomster har otillfredsställande status. 15(47)

16 Figur 6. Grundvattenförekomster med risk för att god kemisk status inte uppnås Kemisk status och risk I Hjälmarens åtgärdsområde är det två grundvattenförekomster som inte uppnår god kemisk status (Figur 5). Bekämpningsmedlet BAM har uppmätts i halter över riktvärdet i Fellingsbroåsen: Götlunda-norra och Glanshammarsåsen, Glanshammarområdet. Ytterligare tolv grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Figur 6) på grund av förhöjda halter av klorid, nitrat och bekämpningsmedel. Övervakningsdata saknas i många fall fortfarande. 16(47)

17 Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomsterna i Hjälmarens åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för flera av grundvattenmagasin, men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Dessa är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd et cetera). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet omfattas hela sjön Hjälmaren, några mindre områden i områdets västra delar (Örebro kommun) och flera av grundvattenförekomsterna av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela åtgärdsområdet omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Enligt EU:s Fiskevattendirektiv (78/659/EEG) ska vattenkvaliteten övervakas i ett antal utvalda sjöar och vattendrag med syftet att upprätthålla livskraftiga fiskbestånd. Riktvärden eller miljökvalitetsnormer för vattenkvaliteten i dessa områden anges i förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2006:1140). De områden som ska övervakas är förtecknade i Naturvårdsverkets författningssamling NFS 2002:6. Sjön Hjälmaren omfattas av direktivet. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I Hjälmarens åtgärdsområde finns 34 Natura2000- områden. Tio av dessa områden ligger i eller i anslutning till vattenförekomster och har därför koppling till vattenförvaltningen. I dessa tio ingår t ex lövsumpskogar i anslutning till sjön Hjälmaren (SE , SE , SE , SE , SE ), våtmarksområden och fuktängar (SE , SE , SE ) eller andra låglänta områden nära vatten (SE ) som kan påverkas av förändrat hydrologi. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområde finns kommunala 17 badplatser, varav två är skyddade enligt badvattendirektivet. Mellan 2000 och 2013 gjordes sammanlagt 976 provtagningar av badvattnet vid dessa 17 badplatser under denna period. I 11 procent av dessa prov rapporterades förekomst av algblomning. Vattnet bedömdes som tjänligt vid 85 procent av provtagningstillfällen. Klassificering av badvattenkvaliteten görs i första hand utifrån vattnets bakteriologiska kvalitet. 17(47)

18 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Tre vattenförekomster (Näshultaån (SE ), Högsjön (SE ) och Kvarnån (SE ) har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021eller 2027 (tabell 1). I Hjälmarens fall är motiveringen för tidsundantaget omfattningen av förbättringsbehovet inom ett mycket stort avrinningsområde (3800 km 2 ), behovet av vidare undersökningar samt en betydande tidsfördröjning innan åtgärder kommer att få effekt i sjön, vilket innebär att det kommer att ta många år innan sjön uppnår god ekologisk status. Bild 3: Oset och Rynningeviken är ett Natura2000 område som ligger i direkt anslutning till Hjälmaren. Foto: Hjälmarens Vattenvårdsförbund Bild 4: Flera lövsumpskogar kring Hjälmaren utgör Natura2000 områden. Foto: Arkivbild, Länsstyrelsen i Örebro 18(47)

19 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status. Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Låttern Kvarnån Gärsån Aspen Aspån - nedre del Aspån - övre del Öljaren SE SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt) Övergödning omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Övergödning omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Övergödning omöjligt), Konnektivitet omöjligt) Övergödning omöjligt), Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet omöjligt) Övergödning omöjligt), Konnektivitet 19(47)

20 omöjligt) Forsån SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet omöjligt) Getebodabäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Hjälmaren- Storhjälmaren SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Näshultasjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Näshultaån SE God ekologisk status 2021 Konnektivitet omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) Hjälmaren-Östra Hjälmaren SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) 20(47)

21 Hjälmaren- Mellanfjärden SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Hjälmaren- Hemfjärden SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), SFÄ omöjligt) Lillån från Lången SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Albergabäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Morfologiska förändringar omöjligt) "Namnlös": Tjurlångsbäcken SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt) Lången södra SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) "Namnlös": mellan Hjälmaren och Högsjön SE God ekologisk status 2027 Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Äverstaån från Harsjön till inloppet i Hjälmaren SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Morfologiska förändringar 21(47)

22 (Orimliga kostnader) Förbindelse Norra Lången och Södra Lången SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt) Lången norra SE God ekologisk status 2027 Övergödning omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Tjurlången SE God ekologisk status 2021 Övergödning omöjligt) MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grunda av atmosfärisk deposition. I övrigt återfinns tidsundantag till 2021 med skälet tekniskt omöjligt för vattenförekomsten Hemfjärden-Hjälmaren (SE ) och då med avseende på benso(a)pyrene och tributyltenn (TBT) Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kvantitativ status Två av förekomsterna har otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och har därför tidsundantag till 2021, alternativt 2027 på grund av orimliga kostnader Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Merparten av Natura2000-områdena omfattar enbart terrestra ekosystem, men ett antal ligger i nära anslutning till vatten eller omfattar även akvatiska ekosystem som till exempel Oset-Rynningeviken (SE ) och Tåkenön (SE ) samt några andra öar i Hjälmaren. Dessa områden kan främst påverkas av en förändrat hydrologisk regim av närliggande vatten. I enstaka fall (t ex Tåkenön) ingår även eutrofa vatten som eventuellt kan påverkas av en minskad näringsbelastning. Inga av vattenförekomsterna som ligger i anslutning till Natura2000-områdena har för närvarande kompletterade krav för de berörde skyddade områden. Enligt förordningen om Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2006:1140) gäller riktvärdet för nitrit 30 µg /l och rikt-, respektive gränsvärdet för ammonium 200 och 1000 µg /l. Rikt- och gränsvärden finns även för andra parametrar som temperatur, 22(47)

23 syrgas och ph. Kraven gäller för Hjälmaren inom ramen för Fiskevattendirektivet. Dessa krav är förenliga med och kompletterar föreslagna MKN i tabell 1. 23(47)

24 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Samtliga bassänger i Hjälmaren har otillfredsställande eller dålig status med avseende på näringsämnen (Figur 8). Detta gör Hjälmaren till Sverige i särklass största sjö som är så pass kraftig påverkad av övergödning. I områdets sydöstra del har även sjön Öljaren (SE ) och Forsån (SE ) som mynnar i Hjälmaren dålig status med avseende på näringsämnen. I områdets nordvästra del har sjön Lången (SE , SE ) och Lillån (SE ), som mynnar i Hjälmaren, dålig eller otillfredsställande status för näringsämnen. Tillförlitligheten av bedömningen av påverkan av näringsämnen i dessa vattenförekomster är medel eller högre och bedömningarna är därför relativt säkra. Förhöjda fosforkoncentrationer i ytvatten är den främsta orsaken till övergödningsproblemen, men Hjälmarbassängen Hemfjärden har dessutom kraftig förhöjda halter av kväve som har påverkat statusklassificeringen. Kvalitetsfaktorn näringsämnen för denna bassäng har klassats ner från måttlig till otillfredsställande på grund av höga kvävehalter och en låg kväve-fosforkvot. Riktvärdena för nitrit och ammonium har överskridets vid ett flertal tillfällen i Hemfjärden. Två vattenförekomster är inte klassade med avseende till miljöproblemet övergödning (Figur 7). 24(47)

25 Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta 25(47)

26 koncentrations-beting till ett beting i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 4. För att Hjälmaren ska nå god status behöver fosforkoncentrationen och därmed också fosfortillförseln minska med mellan 43 och 63 procent. Eftersom Hjälmaren ligger längst nerströms i åtgärdsområdet innebär detta att fosfortillförseln till vatten i hela åtgärdsområdet kan behöva minskas med minst lika mycket. Detta motsvarar en minskning i belastning på Hjälmaren med upp till 40 ton fosfor per år. Inom åtgärdsområdet är det enbart Öljaren (SE ) som har ett större procentuellt förbättringsbehov (72 procent). Den externa tillförseln av fosfor till Hjälmaren är cirka 64 ton per år. Den kommer förutom från avrinningsområdena i Hjälmarens åtgärdsområde även från Täljeåns och Svartåns åtgärdsområden. Fördelningen av fosfortillförseln mellan Hjälmarens, Täljeåns och Svartåns åtgärdsområden är cirka 25, 16, respektive 23 ton per år. Dessutom är det sannolikt att det tillförs fosfor till vattnet i Hjälmaren genom frigörelse av fosfor från sediment, så kallad internbelastning. Storleken på denna tillförsel är dock inte känd och det är därför heller inte möjligt att säkert kvantifiera effekten på fosforhalterna i sjön. Preliminära beräkningar 5 visar dock att fosforhalterna i Hjälmarbassängarna Hemfjärden och Mellanfjärden främst styrs av den externa belastningen, medan fosforhalterna i Storhjälmaren och Östra Hjälmaren främst styrs av inre processer i sjön. Vid beräkning av förbättrings- och åtgärdsbehovet för både Hjälmarens närområde samt Täljeåns och Svartåns avrinningsområden har hänsyn tagits till detta på ett semi-kvantitativt sätt. Den optimala fördelningen av förbättringsbehovet mellan dessa externa och den interna belastningskällan är fortfarande föremål för en pågående åtgärdsutredning (VISSMEASURE ). Tills vidare har det antagits att i Hemfjärdens och Mellanfjärdens avrinningsområden (utgörs främst av Svartåns och Lillåns avrinningsområden samt Hem- och Mellanfjärdens närområden) måste den externa fosforbelastningen minskas i enlighet med dessa bassängers förbättringsbehov. Däremot har inte hänsyn tagits till förbättringsbehovet i Storhjälmaren och Östra Hjälmarens när betinget beräknades för uppströmsliggande avrinningsområden, det vill säga Storhjälmarens och Östra Hjälmarens närområden samt hela Täljeåns avrinningsområde. För de avrinningsområden till Storhjälmaren och Östra Hjälmaren som saknar egna vattenförekomster eller för vilka det saknas data, samt för Forsån (SE ) har betinget satts till 15 procent av den nuvarande belastningen, vilket motsvarar det genomsnittliga förbättringsbehovet för liknande vattenförekomster i Hjälmarens närområde. Även fosforhalterna i Öljaren styrs troligtvis till stor del av interna processer i sjön. Förbättringsbehovet för denna sjö har därför satts till samma procentsats (44 procent) som den uppströms liggande Aspån (SE ). Det beräknade betinget som redovisas i Figur 8 räcker därför inte för att alla vatten ska uppnå god status med avseende till halten näringsämnen. Hemfjärden kommer dock att uppnå god status, Mellanfjärdens status höjs från otillfredsställande till måttlig, Öljaren 4 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Malmaeus, M. & Karlsson M Fosfordynamik i Hjälmaren. Resultat av simuleringar. Rapport NR C 72. IVL, Svenska Miljöinstitutet, Stockholm. ml 26(47)

27 kommer fortfarande att ha dålig status medan Storhjälmaren och Östra Hjälmaren får otillfredsställande status. Även Nordösundet (SE ) och hela Eskilstunaån kommer troligtvis inte att kunna uppnå god status. För att samtliga vatten ska kunna uppnå god status med avseende till näringsämnen krävs åtgärder för att minska interngödningen i Storhjälmaren, Östra Hjälmaren och Öljaren. Huruvida sådana åtgärder är möjliga att genomföra och vilken effekt de kan förväntas ha är föremål för den pågående utredningen Figur 8. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status (betinget). Betinget omfattar endast de mindre vattenförekomsterna i området, men inte Hjälmaren. 27(47)

28 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av Figur 9 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan i Hjälmarens åtgärdsområde. Andra betydande källor är enskilda avlopp och deposition av fosfor på vattenytan (posten Övrigt i Figur 9). Inom Hjälmarens hela avrinningsområde (inklusive Täljeåns och Svartåns avrinningsområden) är belastningen från jordbruksmark den dominerande källan. Ovanstående källor inkluderar inte eventuell internbelastning. Det är heller inte klarlagt hur transport av fosfor mellan Hjälmarens bassänger påverkar den rumsliga och temporära fördelningen av fosfor i Hjälmarens ytvatten. Detta är föremål för en utredning (VISSMEASURE ). Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt Figur 9. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Flera lantbrukare inom Hjälmarens åtgärdsområde är anslutna till rådgivningsprojektet Greppa näringen. Av totalt hektar jordbruksmark inom åtgärdsområdet är cirka 1280 hektar (5 procent) anslutna till Greppa näringen. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har inneburit går inte att bedöma. Föreslagna åtgärder Förbättringsbehovet och därmed behovet av åtgärder för att minska fosfortillförseln till vatten är stort. För ett antal vattenförekomster är förbättringsbehovet större än summan av effekten av alla identifierade potentiella åtgärder. Detta kan vara ett resultat av att inte alla påverkanskällor är identifierade eller kvantifierade (till exempel internbelastning) och/eller att inte alla potentiella åtgärder har identifierats. Dessa vattenförekomster är föremål för vidare åtgärdsutredningar. Detta gäller hela Hjälmaren samt ett antal vatten norr om Hjälmaren i Västmanlands län (sjöarna Tjurlången och Högsjön samt deras 28(47)

29 nerströmsliggande vattendrag), samt sjön Öljaren och Forsån i Södermanlands län. Åtgärdsutredningarna är ett komplement till fysiska åtgärder och ersätter inte behovet av att genomföra de mest kostnadseffektiva åtgärder med stor åtgärdspotential som anges i Tabell 2. Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 44 Hektar , Fosfordamm* 17 Hektar Strukturkalkning* Hektar Minskat fosforläckage vid 210 0, spridning av stallgödsel* Interngödningsåtgärd* 1 Antal 93 0, Våtmark 30 Hektar 130 8, Våtmark* 150 Hektar Skyddszon 2 m* 14 Hektar 6 0, Kalkfilterdiken* 980 Hektar 110 6, Dagvattendamm 9,1 Hektar Tvåstegsdiken* 2,3 Hektar 42 5, Öka P-rening i avloppsreningsverk 1 Antal 34 3, (ospecificerat) Enskilda avlopp till normal Antal skyddsnivå Enskilda avlopp från 91 Antal 4 1, normal till hög skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden behöver genomföras så att miljökvalitetsnormen kan följas senast 2027 De i Tabell 2 förslagna åtgärderna är de mest kostnadseffektiva bland de möjliga åtgärder som bedömts. Enligt detta förslag skulle åtgärderna minska tillförseln av fosfor i Hjälmarens åtgärdsområde med drygt kg, vilket innebär att god ekologisk status inte uppnås i alla vattenförekomster eftersom det totala åtgärdsbehovet är kg fosfor per år. Det stora kvarstående åtgärdsbehovet, osäkerheten om vilka åtgärder som kan genomföras utöver de föreslagna samt det faktum att åtgärdsprogrammet till 2021 endast beräknas kunna leda till åtgärder motsvarande knappt kg fosfor medför att Hjälmarens tre vattenförekomster fått miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till Åtgärdsutredning behöver genomföras av Länsstyrelsen i Örebro län för att identifiera ytterligare möjliga åtgärder. Åtgärderna bidrar också till att minska övergödningen i Mälaren, i Stockholms kustvatten samt för att nå miljömålen i Östersjön (Tabell 3). 29(47)

30 De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på den källfördelning som kommer från SMED som på den här skalan innehåller vissa osäkerheter. Till detta adderar osäkerheten i effekten av olika åtgärder och framför allt åtgärdsutrymmet för de olika åtgärdskategorierna. Dessutom finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på, speciellt i vattenförekomster där det bara finns enstaka provtagningar. Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * Effekten är beräknad inklusive retention till kusten På grundval av dessa osäkerheter är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt det vill säga senast Det finns fler aspekter på kostnadseffektivitet än räknat i kronor per kg reducerat fosfor som presenteras i Tabell 2, där rening av miljögifter, patogener och kväve samt minskad sedimenttransport och biologisk mångfald är de viktigaste. 2.2 Försurning Tillstånd Samtliga 23 vattenförekomster bedöms ha god eller hög status gällande försurning inom området, det vill säga vattenförekomsterna har inte några försurningsproblem. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i Hjälmarens åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Dessutom bedöms Hemfjärden-Hjälmaren inte uppnå god kemisk status på grund av att sedimenten i farleden generellt innehåller höga halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och tributyltenn (TBT). Bedömningen är en expertbedömning då fastställda miljökvalitetsnormer för sediment saknas. Halterna av PAH:er och TBT i farleden bedöms dock vara så höga att de kan medföra kroniska eller akuttoxiska effekter för vattenlevande djur- och växter. Utanför farleden har sedimenten väsentligt lägre föroreningshalter. 30(47)

31 I Hemfjärden-Hjälmaren överskrids även årsmedelgränsvärdet för ammoniak som är ett så kallat särskilt förorenande ämne. Särskilda förorenade ämnen (förkortas SFÄ) är ämnen som inte utpekats som prioriterade, men som om de släpps ut i betydande mängd kan förhindra att god ekologisk status uppnås. Detaljerade beskrivningar av statusklassificeringen och miljöövervakning i Hemfjärden- Hjälmaren finns publicerade i VISS Förbättringsbehov I Hemfjärden-Hjälmaren finns ett förbättringsbehov i form av minskade halter av flera PAH:er, TBT och ammoniak. Förbättringsbehovets storlek baseras på skillnaden mellan uppmätt halt och miljökvalitetsnormen/föreslaget gränsvärde (Tabell 4). Tabell 4. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/Q S-sediment Matris Förbättrings -behov Hemfjärden- Hjälmaren: SE Benso(a)pyrene 207 µg/kg ts 91,5 µg/kg ts Sediment 115,5 µg/kg ts TBT 22,7 µg/kg ts 10 µg/kg ts Sediment 12,7 µg/kg ts Ammoniak 1,49 µg/l* 1,0 µg/l Vatten 0,49 µg/l *Ammoniakhalten är beräknad utifrån halten ammonium, temperatur och ph Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Orsaken till att sedimenten i farleden i Hemfjärden är förorenade av bland annat PAH:er och TBT bedöms vara utsläpp från båttrafiken. Möjligen kan även dagvattenutsläpp vara en påverkanskälla. De höga ammoniakhalterna i Hemfjärden beror sannolikt på utsläpp från Skebäcks avloppsreningsverk (tabell 5) (47)

32 Tabell 5. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Parameter/kvalitetsfaktor Påverkanskälla Hemfjärden-Hjälmaren: SE Benso(a)pyrene TBT Ammoniak* Transport och infrastruktur Urban markanvändning Transport och infrastruktur Skebäcks avloppsreningsverk Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Under har flera markundersökningar och saneringar av före detta bensinstationer genomförts av SPIMFAB. Jordbruksverket har också betalat ut miljöersättningar för ekologisk odling, vilket medför minskad risk för spridning av bekämpningsmedel till vattendrag. Under inför Örebro kommun kväverening vid Skebäcks reningsverk. Detta förväntas minska ammoniumutsläppen till recipienten med upp till 75 procent, vilket kommer att innebära att ammoniakhalterna i Hemfjärden inte längre överskrider gränsvärden. Föreslagna åtgärder Eftersom ammoniakhalterna i Hemfjärden förväntas minska när kväverening införs vid Skebäcks reningsverk föreslås inga ytterligare åtgärder för denna parameter. För de förorenade sedimenten i farleden behöver en utredning över källorna till föroreningarna i göras, för att ringa in vilka åtgärder som kan minska den pågående belastningen. Dessutom föreslås någon form av efterbehandling, till exempel muddring och deponering av massorna på land (Tabell 6). Tabell 6. Föreslagna åtgärder i Svartåns åtgärdsområde. Vattenförekomst Hemfjärden- Hjälmaren: SE Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättrings -behov Åtgärd Ammoniak 0,49 µg/l Kväverening, Skebäcks reningsverk (Pågår, klart under 2014) Benso(a)pyrene 207 µg/kg ts Efterbehandling av förorenade sediment Andel av förbättringsbehovet Totalkostnad (kr/år)* 0,49 µg/l Uppgift saknas TBT 22,7 µg/kg ts Båtbottentvätt * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 32(47)

33 2.4 Främmande arter Tillstånd Förekomst av främmande arter har inte angetts som miljöproblem för några av de vattenförekomsterna i åtgärdsområdet. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan För nästan alla ytvattenförekomster har fysiskt påverkan angivits som ett miljöproblem (Figur 10). Merparten av vattenförekomsterna i Hjälmarens åtgärdsområde är påverkade av kanaliseringar, rensning och rätningar. Vandringshinder finns också i flera vattenförekomster. Nedströmsliggande vandringshinder mellan Mälaren och Hjälmaren har stor påverkan på Hjälmarens åtgärdsområde eftersom fisk inte kan vandra mellan två av Sveriges största sjöar Konnektivitetsförändringar Tillstånd I Hjälmarens åtgärdsområde finns fyra dammar, men inga vattenkraftverk. Dammarna utgör vandringshinder för fisk och andra vattenanknutna organismer. Vandringshinder i nedströmsliggande vattenförekomster hindrar fisk från att vandra upp i Hjälmaren Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för 5 vattendrag och 4 sjöar i Hjälmarens åtgärdsområde Källor till påverkan De vandringshinder som finns i Hjälmarens åtgärdsområde utgörs av dammar som inte längre används aktivt för någon verksamhet. De regleras enbart för att hålla en vattennivå Åtgärder Fiskvägar mellan Mälaren och Hjälmaren är högt prioriterat vilket kommer ha stor positiv inverkan på åtgärdsområdet. Vandringshinder bör tas bort i anslutande vattendrag till Hjälmaren. Kostnaderna och omfattning av åtgärderna anges i Tabell 7. 33(47)

34 Figur 10. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringen för hydrologisk regim visar att inga vattendrag och inga sjöar har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Markavvattning och sjösänkningar påverkar dock hydrologin Förbättringsbehov Några förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar finns inte för vare sig vattendrag eller sjöar i Hjälmarens åtgärdsområde. 34(47)

35 Källor till påverkan Utifrån nuvarande kunskapsunderlag finns inga större problem med reglering i åtgärdsområdet som påverkar vattenmiljön. Hjälmarsänkningen som gjordes i slutet av 1800-talet har dock påverkat åtgärdsområdet kraftigt Åtgärder I nuläget finns inga åtgärdsförslag om förändrade regleringar i åtgärdsområdet Morfologiska förändringar Tillstånd Alla vattendrag i Hjälmarens åtgärdsområde är mer eller mindre påverkade av rätning, kanalisering och dikning. Vissa delar är även påverkade av invallning för att säkra åkermark och infrastruktur från översvämningar. Hjälmarsänkningen har också påverkat åtgärdsområdet kraftigt Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för nio vattendrag och tre sjöar i Hjälmarens åtgärdsområde Källor till påverkan Rensningar och rätningar är det största problemet i Täljeån vad gäller fysiska förändringar. Markavvattningsföretagen används aktivt idag av jordbruksverksamhet. Markavvattningsföretagen har en skyldighet att underhålla diken och vattendrag, exempelvis genom rensning Åtgärder Åtgärder har angetts för att restaurera de skador på vattenmiljön som rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet (Tabell 7). Efter regeringens beslut om överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( ) bestämdes det att vattenförekomster med åtgärder för ekologiskt funktionella kantzoner i jordbruksmark ska ändras till undantag från 2021 till 2027 för morfologisk påverkan. Inga åtgärder föreslås därmed för denna del i åtgärdsprogrammet för perioden Tabell 7. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Konnektivitetsförändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 5 8,2 Meter 4, Morfologiska förändringar Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 2 16 Hektar 1, SUMMA 5, (47)

36 Inga åtgärder har angetts för återmeandring eftersom så stora åtgärder inte är möjliga inom markavvattningsföretag. Det har heller inte angetts några förslag på att markavvattningsföretag ska avvecklas. Åtgärder behöver genomföras med stor försiktighet för att inte bryta mot bestämmelser för markavvattningen. 2.6 Övriga miljöproblem Tillstånd Fiskdöd har förekommit i Hjälmaren vid upprepade tillfällen under årens lopp, främst under varma perioder med kraftig algblomning och syrebrist i bottenvattnet. Fiskdöden kan också bero på förhöjda halter av nitritkväve och ammoniumkväve, som är giftigt för fisk och förekommer med jämna mellanrum i Hemfjärden. Ammonium förbrukar dessutom stora mängder syre och kan därför orsaka syrgasbrist. Ammonium och nitrithalter i Hemfjärden har mätts varje månad sedan Mellan 2010 och 2013 utfördes 45 vattenprovantagningar. Riktvärdet för nitrit överskreds i dessa prover vid 10 tillfällen (22 procent) och riktvärdet för ammonium vid 18 tillfällen (40 procent). Gränsvärdet för ammonium överskreds vid 7 tillfällen (16 procent). Sedan 1997 mäts ammoniumhalten två gånger per år även i Hjälmarens övriga bassänger. I både Mellanfjärden och Östra Hjälmaren har såväl rikt- som gränsvärdet för ammonium överskridits vid ett antal tillfällen. I Storhjälmaren har värdena inte överskridits. Nitrithalten mäts enbart i Hemfjärden Förbättringsbehov Förbättringsbehovet har inte beräknats Källor till påverkan Det är sannolikt att utsläpp av ammonium och nitrit från Skebäcks avloppsreningsverk och/eller läckage från en närliggande deponi är viktiga bidragande orsaker till de förhöjda halterna av ammonium och nitrit som har uppmätts i Hjälmaren. Kraftig förhöjda halter av både ammonium och nitrit har nämligen vid ett antal tillfällen uppmätts i Svartån nerströms reningsverket och deponin, men inte uppströms (se Svartåns åtgärdsområde) Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Till 2015 kommer reningsverket vid Skebäck ha infört kväverening för att klara utsläppskraven för kväveföreningen ammonium. Det beräknas minska utsläppen av ammonium från Skebäck till Hjälmaren med upp till 75 procent. Det förväntas även minska utsläpp av nitrit. Föreslagna åtgärder Utvärdering av effekten av införd kväverening vid Skebäcks reningsverk. 36(47)

37 Bild 5: Lillån är kraftig påverkad av övergödning samt rätning och kanalisering. Foto: Mikael Nyberg. Bild 6: Både Hjälmaren och Öljaren är kraftig påverkade av övergödning. Algblomning i Öljaren. Foto: Jenny Herbertsson. 37(47)

38 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Tillstånd I grundvattenförekomsten Fellingsbroåsen: Lunger ligger nitrathalten över gränsen för att vända trend (tabell 8). Potentiell påverkan från verksamheter gör att vattenkvaliteten i fler grundvattenförekomster riskerar att inte följa miljökvalitetsnormerna med avseende på nitrat. Analyser av vattenkvaliteten saknas i många fall Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anger skillnaden mellan den uppmätta halten (24 mg/l) och värdet vid utgångspunkt för att vända trend (20 mg/l). I Fellingsbroåsen: Lunger är förbättringsbehovet med avseende på nitrat drygt 4 mg/l. Halten ligger dock fortfarande långt under riktvärdet på 50 mg/l Källor till påverkan Det finns en risk att flera av grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet är påverkade av näringsämnen från bland annat jordbruksmark, stadsbebyggelse och deponier. Det krävs dock fler undersökningar för att kunna fastställa om någon betydande påverkan egentligen förekommer Åtgärder Inga fysiska åtgärder har genomförts eller är planerade att genomföras i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. Vissa miljöstödsberättigade åtgärder bedöms kunna minska eventuellt läckage av nitrat från jordbruksmark. 3.2 Miljögifter Tillstånd I Fellingsbroåsen: Götlunda-norra och Glanshammarsåsen, Glanshammarområdet har bekämpningsmedelsresten BAM detekterats i halter över riktvärdet och statusen är därför otillfredsställande. I förekomsten SE har bekämpningsmedel detekterats vid två stationer. Eftersom provtagningarna inte är representativa för hela grundvattenförekomsten krävs ytterligare undersökningar innan statusen med säkerhet kan bedömas vara otillfredsställande. Totalt riskerar 11 förekomster att inte uppnå god kemisk status till 2021 på grund av miljögifter. Kunskapen om föroreningsgraden i grundvattenmagasinen är tyvärr låg och i tre fall saknas det helt övervakningsdata Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten anger skillnaden mellan den uppmätta halten och värdet vid utgångspunkt för att vända trend (tabell 8). 38(47)

39 Tabell 8. Förbättringsbehov för miljögifter i Hjälmarens åtgärdsområde. Vattenförekomst Parameter Uppmätt halt Utgångspunkt för att vända trend Matris Förbättrings -behov Fellingsbroåsen: Götlunda-norra (SE ) Glanshammarsåsen, Glanshammarområdet (SE ) BAM 0,24 µg/l Detekterat Vatten 0,24 µg/l BAM 0,14 µg/l Detekterat Vatten 0,14 µg/l Glyfosat 0,37 µg/l Detekterad Vatten 0,37 µg/l SE Bentazon Bekämpningsmedel 0,01 µg/ 0,036 µg/l Detekterad Detekterad Vatten Vatten 0,01 µg/l 0,036 µg/l Källor till påverkan Det finns en potentiell risk för påverkan från vägar, förorenade områden och jordbruksmark Åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på grundvattenförekomsterna. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. I vattenförekomsterna Fellingsbroåsen: Götlunda-norra och Glanshammarsåsen, Glanshammarområdet finns BAM i grundvattnet, som beror på historisk användning av växtskyddsmedlet antrazin. De åtgärder som skulle kunna resultera i god status till exempel att grundvattnet pumpas upp och genomgår filtrering bedöms som ekonomiskt orimliga i relation till nyttan. Relevant teknik för en mer kostnadseffektiv rening av grundvattnet saknas. 3.3 Klorid Tillstånd Fem av grundvattenförekomsterna i Hjälmarens åtgärdsområde bedöms påverkade av klorid. I Fellingsbroåsen: Götlunda norra ses en signifikant uppåtgående trend i halten klorid. Analyser av vattenkvaliteten saknas för majoriteten av förekomsterna Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten anger skillnaden mellan den uppmätta halten (74 mg/l) och värdet vid utgångspunkt för att vända trend (50 mg/l). I Järnäs är förbättringsbehovet 24 mg/l. 39(47)

40 3.3.3 Källor till påverkan Spridning av vägsalt utgör en potentiell påverkan på grundvattenförekomsterna. Järnäs är en sedimentär bergförekomst och här beror den förhöjda halten av klorid sannolikt på relikt saltvatten Åtgärder Inga fysiska åtgärder har genomförts eller är planerade att genomföras i åtgärdsområdet under perioden Grundvattenundersökningar för att bedöma vattenkvaliteten saknas för flera av grundvattenförekomsterna i Hjälmarens åtgärdsområde. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. Åtgärder mot vägsaltspåverkan och vattenuttagsåtgärder är tänkbara. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Alla grundvattenförekomster i Hjälmarens åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och samtliga bedöms uppnå god status Trots att undersökningar av grundvattennivåer saknas finns det i dagsläget inget som tyder på försämrade grundvattentillgångar. 40(47)

41 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Hjälmarens åtgärdsområde finns elva allmänna vattentäkter (Tabell 9), varav åtta omges av ett vattenskyddsområde fastställt enligt gamla vattenlagen och tre (Bälgviken, Näshulta och Hjälmaren) helt saknar skyddsområde med skyddsföreskrifter. Ett vattenskyddsområde planeras för Hjälmaren i Arboga kommun. Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden i Hjälmarens åtgärdsområde. Kommun Vattenskyddsområde Tillsynsansvarig Alberga Eskilstuna Länsstyrelsen Södermanland Herrfallet Eskilstuna Länsstyrelsen Södermanland Vannala Vingåker Länsstyrelsen Södermanland Äsköping Katrineholm Länsstyrelsen Södermanland Frösshammarsön Arboga Länsstyrelsen Västmanland Lungeråsen Götlunda Arboga Länsstyrelsen Västmanland Åsbo Lunger Arboga Länsstyrelsen Västmanland Glanshammar Örebro Örebro kommun Lagrum Vattenlagen 1977 Vattenlagen 1975 Vattenlagen 1985 Vattenlagen 1976 Vattenlagen 1982 Vattenlagen 1972 Vattenlagen 1982 Beslutsår Vattenlagen (47)

42 4.2 Åtgärder I Hjälmarens åtgärdsområde har åtta av elva allmänna vattentäkter vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområde bör nya upprättas för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (Tabell 10). Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Eskilstuna Vingåker Katrineholm Arboga Örebro Totalt Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde (47)

43 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden För samtliga av de tio Natura2000-områden utpekade i avsnitt 0 är det viktigt att hydrologin inte förändras och att vattenkvaliteten inte försämras. Dessa krav anses inte stå i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vatten som kan påverka områdena. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Utöver de arter som är anmälde i ovanstående Natura2000 områden är fiskarten asp upptagen på Bernkonventionens lista över hotade arter samt i EUs habitatdirektiv. För att gynna aspen behöver fria vandringsvägar skapas i vattendragen som mynnar i Hjälmaren. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela Hjälmarens åtgärdsområde ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 43(47)

44 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Det absolut största miljöproblemet i Hjälmarens åtgärdsområde är övergödning. Det är också allvarligt att hela 12 vattenförekomster inte har tillräckligt dricksvattenskydd. Den totala kostnaden för att nå god status i Hjälmarens åtgärdsområde uppgår till 32,3 miljoner koronor per år (Tabell 11). Av dessa kostnader handlar 29 miljoner om att minska övergödningen i avrinningsområdet och 2,6 miljoner kronor handlar om att åtgärda miljögifter. Resterande kostnader är kopplade till fysisk påverkan och otillräckligt vattenskydd. Tabell 11. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a, b Övergödning b Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 2 - Övrigt 0 0 Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. b I detta ingår inte kostnaderna för åtgärdsutredningen eller för åtgärder mot interngödning. I Tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flesta fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (47)

45 Tabell 12. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Dagvattendamm KOM 1 Tillsyn och prövning Kommuner 2018 KOM 7 Plan Kommuner 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2018 Örebros, LST 5c Plan Västmanlands och 2018 Södermanlands län Våtmarker SJV 4e Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Miljögifter SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 Örebros, LST 6 Information 2016 Västmanlands och LST 5c Plan Södermanlands län 2018 HAV 1 a- Havs- och Genomförs Utvecklas av HaV b Vattenmyndigheten kontinuerligt KOM 1 Tillsyn och prövning Örebros, Arbogas, 2018 Eskilstunas, Katrineholms, KOM 7 Plan Vingåkers, Lindesbergs 2018 och Kungsörs kommuner LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 Örebros, LST 5c Plan Västmanlands och 2018 Södermanlands län HAV 1 a- Havs- och 2018 Utvecklas av HaV b Vattenmyndigheten KOM 4 a-b KOM 1 Tillsyn Tillsyn och prövning Örebros, Arbogas, Eskilstunas, Katrineholms, Vingåkers, Lindesbergs och Kungsörs kommuner LST 8 LST 5c Tillsynsvägledning Plan Länsstyrelserna i Örebros, Västmanlands och Södermanlands län Örebros, Arbogas, Eskilstunas, KOM 7 Plan Katrineholms, Vingåkers, Lindesbergs och Kungsörs kommuner (47)

46 Utsläppsreduktion av miljögifter Efterbehandling av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2108 NV 3 Statligt bidrag Naturvårdsverket 2019 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i Örebro 2018 län KOM 1 Tillsyn Örebro kommun 2017 HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 1 Tillsyn och prövning län och Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 2 Tillsyn och prövning län och Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 3 Tillsyn och prövning län och Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 5 a-d Tillsyn län och Länsstyrelsen i Södermanlands län Hav 4 Vägledning Havs- och 2018 vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 SJV 3 Tillsyn och prövning Vägledning Länsstyrelsen i Örebro län och Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Örebro län och Länsstyrelsen i Södermanlands län NV 6 Vägledning Jordbruksverket 2019 SKS 2 Vägledning Naturvårdsverket 2018 Havs- och 2016 HaV 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län (47)

47 Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde HaV 6 a- b Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 3 Tillsyn och prövning län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Örebro 2016 LST 2 Tillsyn län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län SKS 1 Administrativ Skogsstyrelsen 2016 SKS 2 Utveckling/Rådgivning Skogsstyrelsen 2016 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2016 Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e KOM 5 a-e Tillsyn, initiativ Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Uppsala och Stockholms län Uppsala, Knivsta, Östhammars, Tierps, Heby, Sigtuna och Norrtälje kommun Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Örebro (47)

48 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.