Åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(48)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(48)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(48)

4 Sammanfattning Nedre Arbogaåns åtgärdsområde avvattnar sydöstra delen av Arbogaåns vattensystem och mynnar i Mälaren vid Kungsör. Åtgärdsområdet utgörs till 54 % av skogsbruksmark. I Nedre Arbogaåns åtgärdsområde uppnår endast två sjöar god ekologisk status. Att ytvattenförekomsterna i så stor utsträckning har sämre än god status beror främst på övergödning, men vattenförekomsterna har även påverkats av rensning, rätning och kanalisering. Tre av vattenförekomsterna i området bedöms vara försurningspåverkade. Fyra förekomster, en sjö och tre vattendrag, har problem med främmande arter. Flytbladsväxten sjögull förekommer i Väringen och i Arbogaån nedströms Väringen. Om kvicksilver undantas uppnår samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. Vidare uppnår inte två vattenförekomster god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av zink. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av miljögifter. Alla 16 grundvattenförekomster uppnår god kemisk status. Kunskapen om eventuella föroreningar i grundvattenmagasinen är dock låg, då det i många fall helt saknas övervakningsdata. På grund av hög potentiell föroreningsbelastning bedöms tre förekomster vara i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status till Alla grundvattenförekomster bedöms ha god kvantitativ status och ingen bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god kvantitativ status För att förekomsterna inom Nedre Arbogaåns avrinningsområde ska uppnå god ekologisk status behöver åtgärder vidtas för att minska näringsbelastningen. Fysiska åtgärder med störst effekt på fosforbelastningen inom området är strukturkalkning av lerjordar, åtgärdande av enskilda avlopp, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel, anläggning av fosfordammar, samt ökat fosforavskiljning vid avloppsreningsverk. Miljöproblem kopplade till fysisk påverkan medför att åtgärder behöver vidtas för att öppna upp vandringsvägar och återskapa den naturliga variationen i vattnets strömningsriktningar, djupförhållanden och bottensubstrat. På så sätt kan den biologiska produktionen av insekter och fisk förbättras. Miljöproblemen kopplade till försurning medför att åtgärder behöver fortsätta enligt kalkningsplanen. Upprepad slåtter under sommarmånaderna är den metod som hittills använts för att försöka reducera sjögull i Väringen och Arbogaån. Erfarenheter från Skåne län visar att det går att bli av med problemet om en riktad och samlad insats görs. Till exempel har täckning av sjöbotten visat sig vara effektivt För att följa miljökvalitetsnormerna i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: ha åkermark strukturkalkas och 370 ha våtmarker och fosfordammar anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärdena kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor till samma grad. Lindesbergs, Köpings, Kungsörs och Arbogas kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Örebro bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. 4(48)

5 Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Lindesbergs, Köpings, Kungsörs och Arbogas kommun bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet försurning: Köpings kommun fortsätter med åtgärderna i de försurade vattnen enligt kalkningsprogrammet, vilket medför kalkning med totalt ca 103 ton per år. Havs- och vattenmyndigheten behöver säkerställa att medel finns för att genomföra åtgärderna i tillräcklig omfattning, och För miljöproblemet miljögifter: Arbogas, Lindesbergs och Kungsörs kommuner utföra åtgärdsutredning för att fastställa påverkanskällor och eventuellt åtgärdsbehov för de delar av Arbogaån där det har påträffats förhöjde zinkhalter. För miljöproblemet främmande arter: Länsstyrelserna i Örebros och Västmanlands län i samråd med Arbogas, Lindeasbergs och Kungsörs kommuner ta fram åtgärdsplaner och se till så att åtgärder genomförs för att minska spridningen och reducera förekomsten av sjögull i Väringen och Arbogaån. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelserna i Örebros och Västmanlands län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så sten, block och lekgrus läggs ut i ett vattendrag och åtta rensade eller rätade vattendrag restaureras. - Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, och Länsstyrelserna i Örebros och Västmanlands län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 31 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter, och Länsstyrelsen i Örebro län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas i ett vattendrag och minimitappning /vatten i fiskväg ska införas vid sex vattenkraftverk. Otillräcklig dricksvattenskydd: Lindesbergs och Arbogas kommuner behöver revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Länsstyrelserna i Örebros och Västmanlands län behöver inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden, och Länsstyrelsen i Örebro samt Lindesberg kommun behöver utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till (48)

6 Åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (48)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån är 941 km2 stort och sträcker sig från Väringen i väster till Arbogaåns mynning i Mälaren i öster. Det omfattar också sjöarna Västlandasjön, Rölen, Skedvisjön, Iresjön, Oppäsen och Sällingsjön samt deras till- och frånrinnande vattendrag. Området består till 54 % av skogsmark, 26 % jordbruksmark, 13 % ytvatten, 5 % sankmark och 2 % bebyggelse. Drygt människor bor i området; den största tätorten är Arboga. Övriga tätorter är Frövi, Rockhammar, Fellingsbro, Medåker, Valskog och Kungsör. I Nedre Arbogaåns åtgärdsområde finns 26 ytvattenförekomster, varav åtta sjöar och18 vattendrag och 16 grundvattenförekomster. Grundvattenförekomsten Fellingsbroåsen: Götlunda-norra redovisas i bilagan för Hjälmarens åtgärdsområde och Glanshammarsåsen, Pikabodaområdet i bilagan för Sverkestaåns åtgärdsområde. Delar av sju kommuner ingår i åtgärdsområdet: Örebro, Lindesberg, Skinnskatteberg, Köping, Arboga, Kungsör och Eskilstuna. Den lilla del av området som ligger i Eskilstuna kommun berör dock inga vattenförekomster. Arbogaån utgör huvudfåran i avrinningsområdet och viktiga tillflöden är bland annat Lillån, Skedeviån och Ässingån. Arbogaån omges till större delen av en mosaik av jordbruksmark och slingrar sig cirka 50 km genom åtgärdsområdet innan den via Arboga och Kungsör mynnar i Mälaren. Avrinningsområdets sjöar återfinns huvudsakligen i norra delen av åtgärdsområdet men Väringen som är den största återfinns i sydvästra. Flera av sjöarna och vattendragen i åtgärdsområdet har problem med övergödning. Grundvattenförekomsterna i området utgörs främst av sand- och grusförekomster. Det finns flera vattentäkter med goda möjligheter för grundvattenuttag. 7(48)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(48)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Endast två av de 26 ytvattenförekomsterna uppnår god ekologisk status (Figur 2). Det är sjöarna Iresjön och Oppäsen. Av övriga förekomster har 13 måttlig och elva otillfredsställande ekologisk status 9(48)

10 Att så många sjöar och vattendrag har sämre än god status beror främst på övergödning och fysisk påverkan av vattnens hydromorfologiska förhållanden. Dessutom har tre förekomster problem med försurning. I fyra av förekomsterna, en sjö och tre vattendrag, är främmande arter utpekat som ett problem. Flytbladsväxten sjögull förekommer i Väringen och i Arbogaån nedströms Väringen. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. God ekologisk status med avseende på SFÄ uppnås inte i två vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av zink. Figur 2. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(48)

11 Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde har, precis som i resten av Sverige, sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver. Om kvicksilver undantas uppnår samtliga förekomster god kemisk status Grundvatten Figur 3. Grundvattenförekomster med risk för att god kemisk status inte uppnås (48)

12 Kemisk status och risk Alla grundvattenförekomster i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde uppnår god kemisk status. Tre förekomster riskerar dock att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Figur 3). Övervakningsdata saknas för flera men resultatet från påverkansanalysen visar mycket hög potentiell föroreningsbelastning. Den förhöjda risken beror bland annat på stadsbebyggelse, industrier, potentiellt förorenade områden, vägar och jordbruksmark. Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomster i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för flera av grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån finns fem dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Merparten av åtgärdsområdet omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Endast en del av Ässingån ligger utanför det område som utpekats som nitratkänsligt. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån finns två Natura områden med koppling till områdets vattenförekomster: Finnåkerssjön-Östhammarsjön (SE ) och Liaskogen (SE ). Finnåkerssjön-Östhammarsjön var tidigare en sjö, men efter en omfattande sänkning under slutet av 1800-talet blev de åtskilda. Natura 2000-området utgörs av betesmark som ligger i huvudsak längs sjöarnas östra sida. Betesmarken består till största delen av strandängar som regelbundet översvämmas, men betesmark på torr till frisk mark ingår också. Naturvärdet i området består främst i det rika fågellivet. Framförallt under vår- och höststrecken då sjöarna och strandängarna är mycket betydelsefulla som rastplats för ett stort antal änder, vadare och sångsvan. Liaskogen är ett låglänt område vid sjön Väringens strand. Området består i huvudsak av en första generation skog uppkommen efter ett sjösänkningsföretag (1894 och 1897) som sänkte Väringens yta med ca 1 meter. Områdets höga naturvärde grundas framför allt på den stora arealen sumpskog, med rik flora och fågelfauna. 12(48)

13 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till 2015 samt att statusen inte ska försämras. I många vattenförekomster har det bedömts ej vara möjligt eller medföra orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år I de flesta fall har det fastställts ett undantag med tidsfrist till 2021 för vattenförekomsten. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Av åtgärdsområdets 26 ytvattenförekomster är det två som har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 på grund av bland annat orimliga kostnader och bristande lagstiftning (se tabell 1). Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Arbogaån: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Arbogaån mellan Ässingån och Skedviån SE God ekologisk status 2021 Främmande arter (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Lillån: mellan "Gravudden" och "Klockarhagen" SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Arbogaån mellan Sverkestaån och SE God ekologisk status 2021 Främmande arter (Orimliga kostnader), 13(48)

14 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Ässingån Väringen SE God ekologisk status 2021 Arbogaån mellan Väringen och Sverkestaån SE God ekologisk status 2021 Vibybäcken SE God ekologisk status 2021 Ässingån mellan Lillån och Arbogaån SE God ekologisk status 2021 Skedviån SE God ekologisk status 2021 Lillån med utflöde i Ässingån SE God ekologisk status 2021 Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Främmande arter (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Främmande arter (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga 14(48)

15 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Lillån: Lillån, Rabobäcken Ässingån mellan Finnåkerssjön och Lillån SE SE God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Sällingsjön SE God ekologisk status 2021 Finnåkerssjön SE God ekologisk status 2021 Västlandasjön SE God ekologisk status 2021 Skedvisjön SE God ekologisk status 2021 Finnåkersån SE God ekologisk status 2021 Lillån: Eriksbergsbäcken Västansjöbäcken från Björken till inloppet i Sällingsjön SE SE God ekologisk status 2015 God ekologisk status 2021 Rölen SE God ekologisk status 2021 Långboån SE God ekologisk status 2021 kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Skedviån: SE God ekologisk status Försurning (Tekniskt 15(48)

16 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Alvestabäcken, Messlångsbäcken, Tryckarsbäcken Ässingån: Ulbobäcken, Brattforsbäcken SE omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) God ekologisk status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Finnåkerssjön-Östhammarsjön (SE ) och Liaskogen (SE ) är Natura 2000-områden som omfattas av habitatdirektivet. De ligger i anslutning till vattenförekomsterna Finnåkerssjön och Ässingån respektive Väringen. Inga av dessa vattenförekomster har kompletterade krav för de berörda skyddade områden. 16(48)

17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd De flesta vattendrag och sjöar i området är påverkade av övergödning. De sjöar (Iresjön och Oppäsen) och vattendrag (Ässingån, Skevdviån norr om Skedvisjön, Långboån och Finnåkersån) som inte är påverkade ligger samtliga i områdets norra delar (Figur 4). Sjön Väringen i områdets västra utkant har god status näringsämnen men visar påverkan av övergödning på bottenfauna och växtplankton och bedöms därför som påverkad av övergödning. Däremot bedöms Arbogaån nerströms Väringen och före Skedviåns mynning (väster om Arboga) inte som påverkad av övergödning. Arbogaån mellan Skedviåns mynning och "Gravudden" (SE ) har god status näringsämnen medan Arbogaån mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån har måttlig status nära gränsen till god status. Den först nämnde sträcken av Arbogaån visar dock en påverkan av övergödning på både bottenfauna och påväxt-kiselalger. Att Arbogaån mellan Galten och Skedviån är påverkad av övergödning kan därför anses vara ganska säkert även om påverkan enbart är måttlig. Även övriga vattendrag som är påverkade av övergödning visar främst en måttlig påverkan, med undantag för Vibybäcken (SE ) som visar otillfredsställande status för påväxtkiselalger på grund av näringspåverkan. Statusbedömning av näringsämnen saknas för detta vatten. Bland de övergödningspåverkade sjöarna är Rölen (SE ), Skedvisjön (SE ), Finnåkersjön (SE ) och Sällingsjön (SE ) måttlig påverkade. Enbart Västlandasjön (SE ) visar otillfredsställande status på grund av påverkan av övergödning. För samtliga dessa sjöar förutom Rölen visar fosforhalten i sjöns ytvatten samt en eller fler biologiska parametrar att sjöarna är påverkade av övergödning. Bedömningen av övergödningspåverkan kan därför anses vara säker. 17(48)

18 Figur 4. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 18(48)

19 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrationsbeting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med nästan 6000 kg fosfor per år. Fördelningen av förbättringsbehovet som visas i Figur 5 är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Skedvisjön har tidigare inte bedömts ha problem med övergödning och den har därför inte fått något beting (figur 5). Senare mätningar av fosfor visar dock på måttlig status och sjön bedöms idag ha lindriga övergödningsproblem. Förbättringsbehovet ligger på ca 10 procent av belastningen. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (48)

20 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Som framgår av Figur 6 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan (80 % av den totala belastningen). Detta gäller i synnerhet där vattnen är påverkade av övergödning. Lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk vara betydande källor. 20(48)

21 Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom jordbruket har genomförande av miljöskyddsåtgärder enligt miljöstödet och anläggning av skyddszoner minskat fosforbelastningen från jordbruket med ca xxx kg fosfor per år. Strukturkalkning har genomförts på nästan ha åkermark med medfinansiering av LOVA bidrag. Detta beräknas ha minskat fosforförlustarna från jordbruksmark med ytterligare 200 kg fosfor per år. Flera lantbrukare inom området är anslutna till rådgivningsprojektet Greppa Näringen. Av totalt ca Ha jordbruksmark inom avrinningsområdet är ca Ha (8 %) jordbruksmark ansluten till Greppa Näringen. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Föreslagna åtgärder För att vattenförekomsterna inom Nedre Arbogaåns avrinningsområde ska uppnå god ekologisk status med avseende till näringsämnen behövs i först hand åtgärder i avrinningsområden för de mindre vattendrag som Ässingån, Västansjöbäcken, Lillån och Skedviån och sjöar (Västlandasjön, Skedvisjön, Finnåkersjön och Sällingsjön). Åtgärder i dessa områden kommer även att minska näringsbelastningen på de nerströms liggande delar av Arbogaån. Åtgärder kan dock även behövas i Arbogaåns närområde mellan Skedviån och mynningen i Galten för att Arbogaån ska kunna uppnå god status. Fysiska åtgärder med störst effekt på fosforbelastningen inom dessa områden är strukturkalkning av lerjordar, åtgärdande av enskilda avlopp, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel, anläggning av fosfordammar, samt ökat fosforavskiljning vid avloppsreningsverk (Tabell 2). För sjön Väringen kommer åtgärder som ska genomföras i Borsåns åtgärdsområde att betydligt minska belastningen. Det är dock möjligt att åtgärder även kommer att behöva genomföras i Väringens närområde. 21(48)

22 Effekten av de föreslagna åtgärderna är i samma storleksordning som det uppskattade åtgärdsbehovet och det är därmed fullt möjligt att samtliga vatten i området kan uppnå god status med avseende på övergödning. Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärds -storlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 700 Antal Våtmark - fosfordamm 11 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Kalkfilterdiken Hektar Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) 1 Antal Våtmark för näringsretention 360 Hektar Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå Antal Antal SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på den källfördelning som kommer från SMED som på den här skalan innehåller vissa osäkerheter. Till detta adderar osäkerheten i effekten av olika åtgärder och framför allt åtgärdsutrymmet för de olika åtgärdskategorierna. Dessutom finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på, speciellt i vattenförekomster där det bara finns enstaka provtagningar. På grundval av dessa osäkerheter är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt d.v.s. senast Det finns fler aspekter på kostnadseffektivitet än räknat i kronor per kg reducerat fosfor som presenteras i tabell 2, där rening av miljögifter, patogener och kväve samt minskad sedimenttransport och biologisk mångfald är de viktigaste. 2.2 Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 97 km2, d.v.s. 10 % av avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet har tre vattenförekomster (en sjö och tvåvattendrag) av totalt 27 vattenförekomster (åtta sjöar och 19 vattendrag) försurningsproblem. Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i 22(48)

23 kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas sex sjöar som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningsstrategi för optimal effekt. Förekomst av mört har påträffats inom i samtliga tre berörda sjövattenförekomster som har försurningsproblem och där det är mycket viktigt att kalkningseffekten uppnår önskat resultat. Figur 7. Vattenförekomster i området som bedömts ha miljöproblemet försurning, vilka områden som har försurningsproblem och ingår i dagens kalkningsverksamhet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph 23(48)

24 och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (Figur 8). Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 8. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Området består av jordarter och berggrund med svag motståndskraft mot försurning i källområdenas norra delar. I resten av området förekommer jordarter och berggrund med bättre motståndskraft mot försurning. Berggrunden domineras till 94 % av sura, svårvittrade bergarter medan andra, bland annat basiska bergarter är 6 %. Nedfallet av svavel är ca 2,9 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 3 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen 24(48)

25 skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog ca 2 % skog mellan Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden genomförts per år med ca 100 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. De berörda tre vattenförekomsterna är påverkade av tidigare kalkningar. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt ca kronor för ca 103 ton kalk för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet (Tabell 3). Dessutom kalkas sex sjöar per år som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är Köpings kommun. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt & flyg Länsstyrelsen Västmanland Kalkning med fordon Kalkning med doserare Summa: Köpings kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga sjöar och vattendrag i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Om kvicksilver undantas bedöms alla ytvattenförekomster i åtgärdsområdet uppnå god kemisk status. I två vattendrag överskrids dock gränsvärdet för zink som är ett så kallat särskilt förorenande ämne. Särskilda förorenade ämnen (SFÄ) är ämnen som inte utpekats som prioriterade men som om de släpps ut i betydande mängd kan förhindra att god ekologisk status uppnås. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning finns i VISS Förbättringsbehov I åtgärdsområdet finns ett förbättringsbehov i form av halter av zink i två vattendrag. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till gränsvärde (se Tabell 4) (48)

26 Tabell 4. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde Vattenförekomst Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån (SE ) Arbogaån: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/QSsediment Matris Förbättringsbehov Zink 8,9 µg/l 3 µg/l Vatten 1,8 µg/l Zink 9,01 µg/l 3 µg/l Vatten 2 µg/l Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Nedanstående tabell 5 visar kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan på respektive nedklassad vattenförekomst. Tabell 5. Potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån som har påverkan på vattenförekomsters kemiska eller ekologiska status Vattenförekomst Parameter/kvalitetsfaktor Påverkanskälla Kommentar Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån (SE ) Zink Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Arbogaån: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån (SE ) Zink Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder De åtgärder, utöver SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel), som genomförts eller planeras för att minska miljögiftsbelastningen i åtgärdsområdet under perioden , redovisas i Tabell 6. Tabell 6. Genomförda och planerade åtgärder i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Vattenförekomst Åtgärd Status Tidsspann Totalkostnad Köpingsån: mellan "Djuphamnen" och sammanflödet Efterbehandling av miljögifter i förorenad mark vid Köpings elektrolytfabrik / Köpings oljerening. 26(48) Planerad - -

27 Kölstaån/Valstaån: SE Åtgärder planeras. Kompletterande undersökningar behöver vidtas för att bedöma vilken typ av åtgärder som behövs. Föreslagna åtgärder För de förekomster där zink överskrider gränsvärdet behöver åtgärdsutredningar göras för att fastställa påverkanskällor och eventuellt åtgärdsbehov. Se Tabell 7 för föreslagna åtgärder i Nedre Arbogaån. Tabell 7. Föreslagna åtgärder i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Vattenförekomst Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Totalkostnad (kr/år)* Zink 1,8 µg/l Efterbehandling av miljögifter Arbogaån: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån (SE ) Zink 2 µg/l Efterbehandling av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 %. 2.4 Främmande arter Tillstånd I fyra förekomster i åtgärdsområdet, en sjö och tre vattendrag, har förekomst av främmande arter pekats ut som ett miljöproblem. Det handlar om flytbladsväxten sjögull som förekommer i Väringen och i Arbogaån nedströms Väringen Förbättringsbehov I VISS finns inget förbättringsbehov angivet för miljöproblemet Källor till påverkan Sjögull, som växer naturligt i Mellaneuropa och Asien, planterades in i Väringen i början av talet och har sedan spridit sig till hela sjön och vidare nedströms ända ner till Mälaren. Arten liknar näckros men har mindre blad, bara upp till 8 cm långa, och en liten gul blomma Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Upprepad slåtter under sommarmånaderna är den metod som hittills använts för att försöka hålla vattenytorna i Väringen fria. En stor nackdel med slåtter är att det kan påskynda spridningen av sjögull avsevärt eftersom slagna växtdelar kan spridas med strömmar, slå rot och bilda nya kolonier 27(48)

28 långt från den gamla. Allt slaget växtmaterial måste därför samlas upp och tas om hand på land. Slåtter är också en kortvarig bekämpningsmetod - växten kommer snabbt tillbaka. Tabell 8. Genomförda åtgärder i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Vattenförekomst Åtgärd Status Totalkostnad (kr) Arbogaån mellan Väringen och Sverkestaån - SE Arbogaån mellan Ässingån och Skedviån - SE Arbogaån mellan Sverkestaån och Ässingån - SE Väringen - SE Maskinell skörd avsjögull Genomförd Föreslagna åtgärder Det finns idag inga planerade åtgärder för att reducera sjögull i Väringen, men erfarenheter från andra län, bland annat Skåne visar att det går att bli av med problemet om en riktad och samlad insats görs. Till exempel har täckning av sjöbotten visat sig vara effektivt. Tabell 9. Föreslagna åtgärder i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Vattenförekomst Åtgärd Status Totalkostnad (kr) Arbogaån mellan Väringen och Sverkestaån - SE Arbogaån mellan Ässingån och Skedviån - SE Arbogaån mellan Sverkestaån och Ässingån - SE Väringen - SE Täckning av vattenvegetation Möjlig 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I åtgärdsområdet förekommer fysiska förändringar i främst vattendragsförekomster (figur 8). Merparten av vattendragen i åtgärdsområdet i Nedre Arbogaån är påverkade av fysiska förändringar i form av indämning av forssträckor, vandringshinder, reglering, rensningar, rätningar och avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner. Det största problemet i åtgärdsområdet bedöms 28(48)

29 vara vandringshinder, rensning och indämning av forssträckor. De större vattendragen är påverkade av rensningar och rätningar och till viss del av nolltappning vid vattenkraftverk. Figur 9. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, 29(48)

30 hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data finns tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de modellerade hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Konnektivitet I nedre Arbogaåns åtgärdsområde finns ca 36 dammar och elva vattenkraftverk. Dammarna utgör vandringshinder för fisk och andra vattenanknutna organismer. Statusklassningen i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde visar att 15 vattendrag och två sjöar har sämre än god status med avseende på konnektivitet (Figur 9). När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. I bedömning av konnektivitet har man utgått från vandringsbenägna fiskarter som finns eller bör finnas i respektive vattenförekomst samt vandringsbenägna fiskarter i Mälaren i Arbogaåns huvudfåra. 30(48)

31 Figur 10. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 5. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 5 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 31(48)

32 Hydrologisk regim Statusklassningen för hydrologisk regim visar att fem vattendrag och två sjöar har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Utgångspunkt för bedömningen har främst varit huruvida en mintappning släpps till naturfåror vid vattenkraftverk. I flera fall förekommer nolltappning, det vill säga att inget vatten släpps till den naturliga fåran. I vissa delar av avrinningsområdet är hydrologin dock påverkad av mer än tappningen till naturfåror eftersom även vattnet som släpps genom kraftverken har stor betydelse för hydrologin i hela vattendraget. Kunskapen om denna påverkan är begränsad och därför har den inte använts för bedömningen. Hydrologin påverkas också av dammar som inte regleras och rensningar och rätningar vilket heller inte är med i bedömningen. I sjöar har utgångspunkten varit huruvida regleringsamplituden som används avvikit kraftigt från det naturliga vattenståndet. 32(48)

33 Figur 11. Status avseende hydrologisk regim i sjöar och vattendrag. Morfologiskt tillstånd Statusklassningen för morfologiskt tillstånd visar att 16 vattendrag och tre sjöar har sämre än god status, med avseende på morfologiskt tillstånd. För sjöar är det främst avsaknad av ekologisk funktionella kantzoner som varit av betydelse för bedömningen. I Nedre Arbogaåns åtgärdsområde finns flera markavvattningsföretag, längs Arbogaåns huvudfåra och i angränsande vattendrag. De flesta tillkom under första halvan av 1900-talet för att frigöra mer jordbruksmark till livsmedelsproduktion men även för att minska översvämningsriskerna. Markavvattningsföretagen har en skyldighet att underhålla diken och vattendrag, exempelvis genom rensning. Delar av 33(48)

34 Arbogaåns huvudfåra är även påverkad av invallning för att säkra åkermark och infrastruktur från översvämningar. I de övre delarna av Ässingåns och Skedeviåns avrinningsområde dominerar skogsmark. Här är kanalisering och rätning inte lika vanligt förekommande, men flertalet forssträckor är påverkade av rensningar. Runt kvarnar, sågar, hammare och kraftverk har det ofta rensats för att säkerställa en snabb borttransport av vatten. Vid flera vattenkraftverk har strömsträckor helt eller delvis sprängts bort för att effektivare kunna utnyttja forsens fallhöjd. Sammantaget har denna påverkan bidragit till en försämrad biologisk produktion av insekter, musslor och fisk i vattendragen. Figur 12. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 34(48)

35 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för 13 vattendrag och en sjö i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet är angett som vattendrags vattenförekomstenslängd och för sjöns area som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet för vattendrag mer än 62 km och ca 188 hektar för sjöar. Flödesförändringar Förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar finns för fem vattendrag och inga sjöar i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts som MLQ (medellågvattenföringen) för vattendrag. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för sex vattendrag och en sjö i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras tillföljd av rensningar m.m.. Totalt är 51 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och 716 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas på båda sidor om vattendrag Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är ett av de största problemen i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde med avseende på fysiska förändringar (figur 13). I flera vattendrag riskerar bland annat fiskarter och flodpärlmussla att helt dö ut på grund av vandringshinder. Flödesförändringar Många vattendrag men även sjöar i Nedre Arbogaåns avrinningsområde är påverkade av reglering och till och med nolltappning, vilket har stora konsekvenser för biologin i vattenmiljön (figur 13). Morfologiska förändringar Nästan alla vattendrag i avrinningsområdet är mer eller mindre påverkade av rensning och merparten av vattendragen i slättlandaskapet av markavvattning. Morfologiska förändringar har identifierats i 16 av 19 vattendragsförekomster (figur 13). Ekologisk funktionella kantzoner är särskilt viktiga i små vattendrag och saknas på många ställen i åtgärdsområdet. 35(48)

36 Figur 13. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Konnektivitetsförändringar En fiskväg har byggts vid dammen i Arboga stad för att vandringsbenägna fiskarter ska kunna vandra längre upp i Arbogaån från Mälaren. En vägtrumma har bytts för att fisk ska kunna passera i Valsjöbäcken uppströms Irresjön. I övrigt har inga åtgärder genomförts. Flödesförändringar För att förändra vattenhushållningen vid vattenkraftverk och dammar krävs omprövningar av nuvarande vattendomar. Omprövningar är i regel omständiga och resurskrävande process och i nuläget saknas resurser för omprövning om inte kraftverksägaren frivilligt vill ompröva sin verksamhet. Förnärvarande pågår inga omprövningar av reglering i avrinningsområdet. Morfologiska förändringar Endast mindre biotopvårdsinsatser har genomförts i Valsjöbäcken uppströms Irresjön. Föreslagna åtgärder För att följa miljökvalitetsnormen bedöms anläggande av fiskvägar, ekologiskt funktionella kantzoner, restaurering av rensade sträckor, samt minimitappning till naturfåror vara de åtgärder som leder till de störst effekt avseende de fysiska förändringar i åtgärdsområdet (Tabell 10). De viktigaste åtgärderna bedöms vara anläggande av fiskvägar och minimitappning till naturfåror vid kraftverk i Arbogaåns huvudfåra, samt restaurering av mindre vattendrag högt upp i Ässingån och Skedeviån med höga naturfåran. 36(48)

37 Tabell 10. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Flödesförändringar Miljöanpassade flöden 1 0 Kubikmeter Flödesförändringar Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus 6 25 Meter Meter Hektar Hektar Hektar SUMMA Konnektivitetsförändringar Fiskvägar och utrivningar behövs på många platser i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. Först och främst bör Arbogaåns huvudfåra prioriteras och därefter mindre vattendrag med höga naturvärden som riskerar att slås ut. Flödesförändringar Merparten av regleringar och kraftverk i avrinningsområdet har ålderdomliga tillstånd eller saknar tillstånd vilket innebär i många fall att liten miljöhänsyn tas. Omprövning och tillsynsåtgärder krävas för att förbättra hydrologin i området. Morfologiska förändringar. Omfattande åtgärder har angetts för att restaurera vattenmiljön efter de skadorna på vattenmiljön som framförallt rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet. En restaurering är nödvändig för att rädda höga naturvärden och återskapa en levande vattenmiljö. Åtgärderna är inriktade mot att minska påverkan från framför allt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner av naturligar mark. För att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattenförekomst. Uppskattningvis 1000 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas. Med kantzoner, avses strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan meter. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturligare mark innefattande strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Ibland kan kantzonen vara öppen mark med betesmark och ibland passar det bättre med tät skog. Generellt gäller att en varierad strandzon ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Ungefär 45 hektar rensade vattendrag är i behov av restaureringsåtgärder. 37(48)