Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(40)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(40)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt och omfattar ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Innehållet baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Tämnaråns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken (5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning ) ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. 3(40)

4 Sammanfattning Tämnarån rinner upp i Heby kommuns skogs- och jordbrukslandskap. Vretaån, eller Harboån som den heter i sin övre del, mynnar i Sörsjön och därefter i Tämnaren. Från Tämnaren passerar ån via ett antal dammar genom Tierpsslätten ned till Karlholmsfjärden där den mynnar i havet. Tämnarån har övervägande måttlig ekologisk status. 20 av 25 vattendragssträckor har måttlig eller sämre ekologisk status. Tämnarån påverkas både av övergödning och av fysiska ingrepp som till exempel dammar, uträtningar, rensningar och dikningar. Vattenkemiska mätserier, kiselalgsprovtagningar och fiskundersökningar pekar alla på samma sak, nämligen att ån är övergödd och i behov av åtgärder för att långsiktigt bevara sin ekologiska funktion. I Tämnaråns avrinningsområde finns också flera sjöar. Den största är sjön Tämnaren, som står i förbindelse med Sörsjön. Tämnaren och Sörsjön har måttlig status, orsakad av sjösänkningar och övergödning. Övergödningen märks tydligt på uppmätt fosforhalt, på siktdjupet och på halten av klorofyll, som är ett mått på mängden alger som finns i sjön. För dem som bor i Tämnaråns avrinningsområde upplevs Tämnarens reglering och den hastiga avvattningen av ån som ett problem. De som bor uppströms sjön Tämnaren får sina marker översvämmade, de som bor längre ned längs Tämnarån kan sommartid uppleva en vattenbrist i ån. För att minska övergödningen i Tämnaråns åtgärdsområde behöver först och främst alla enskilda avlopp åtgärdas till minst normal skyddsnivå. Strukturkalkning, anpassade skyddszoner, fosfordammar och ansvarsfull spridning av stallgödsel är åtgärder inom jordbruket som effektivt minskar utsläppen av fosfor och kväve. Området runt sjön Tämnaren är i stort behov av åtgärder men även andra delar i ån behöver åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen. För att Karlholmsfjärden ska nå god ekologisk status är det viktigt med åtgärder även i Tämnaråns nedre del. För att nå god ekologisk status för fisk behöver framförallt vandringshinder att åtgärdas. Dessutom behöver ekologiskt funktionella kantzoner att anläggas längs vissa sträckor av ån. Underlaget för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter är otillräckligt och därför föreslås inga åtgärder inom det området annat än ytterligare provtagning av miljögifter. Enköpingsåsen och Uppsalaåsen är de viktigaste grundvattenformationerna inom Tämnaråns åtgärdsområde. Fyra grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status, två av dessa har otillfredsställande status med avseende på klorid. För att nå miljökvalitetsnormerna i Tämnaråns åtgärdsområde krävs framför allt följande: För miljöproblemet övergödning: hektar åkermark strukturkalkas och anpassade skyddszoner och fosfordammar anläggs för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Hebys, Tierps, och Uppsalas kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt Länsstyrelsen i Uppsala, bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Hebys, Tierps, och Uppsalas kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. 4(40)

5 Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Hebys, Tierps, och Uppsalas kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Uppsala se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosfor- och kvävebelastningen. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att funktionella kantzoner ska anläggs så att 18 ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas, Länsstyrelsen i Uppsala bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att 20 rensade eller rätade vattendrag restaureras, Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, och Länsstyrelsen i Uppsala bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att skapa fria vandringsvägar vid nio vandringshinder. Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Vidare behöver Riksantikvarieämbetet och Hav- och vattenmyndigheten utveckla riktlinjer och vägledning kring hur värdering och prioritering av bevarandevärda kulturmiljöer som påverkar vattenförekomster ska göras. Otillräcklig dricksvattenskydd: Heby, Älvkarleby och Tierps kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning, och Länsstyrelsen i Uppsala utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till (40)

6 Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska påverkan Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (40)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet I Tämnaråns åtgärdsområde finns trettio ytvattenförekomster, varav fem sjöar, samt tretton grundvattenförekomster (figur 1 och 2). Åtgärdsområdet har en yta på km 2 varav drygt hälften är skogsbevuxen och en fjärdedel är jordbruksmark. Knappt personer är bosatta i området varav drygt hälften av dem är bosatta i tätorterna Karlholmsbruk, Tierp och Månkarbo. Tämnarån sträcker sig över kommunerna Älvkarleby, Tierp, Uppsala och Heby. Ån, som är 95 km lång och i sin mynning har en medelvattenföring på cirka 10 m 3 /s, rinner till stora delar genom ett flackt jordbrukslandskap innan den mynnar i Lövstabukten vid Karlholmsbruk. Ån är jordbrukspåverkad och vandringsmöjligheten för fisk i ån är kraftigt begränsad på grund av dammar. Grundvattenförekomsterna i Tämnaråns åtgärdsområde ligger främst i Uppsalaåsens och Enköpingåsens mäktiga isälvsavlagringar av sand och grus. Enköpingsåsen delas av åtgärdsområdets gräns i väster. Denna rullstenås sträcker sig från Trosa i söder till trakterna söder om Bollnäs, en sträcka på totalt 300 km. Längre österut korsas åtgärdsområdet av Uppsalaåsen som grenar sig i två olika sträckningar i norr. Åsarnas vattenförekomster är viktiga ur vattenförsörjningssynpunkt men har i ofta ett högt påverkantryck från t.ex. vägar, järnvägar och tätorter. 7(40)

8 Figur 1. Översiktskarta av Tämnaråns avrinningsområde. 8(40)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem 9(40)

10 Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(40)

11 20 av 25 vattendragssträckor har måttlig eller sämre status (figur 3). Tämnarån påverkas både av övergödning och av fysiska påverkan. Vattenkemiska mätserier, kiselalgsprovtagningar och fiskundersökningar pekar alla på samma sak: Ån är övergödd och i behov av åtgärder för att långsiktigt bevara sin ekologiska funktion. I Tämnaråns åtgärdsområde finns också flera sjöar. Den största är sjön Tämnaren, som står i förbindelse med Sörsjön. Båda har måttlig status orsakad av sänkningsskador och övergödning. Övergödningspåverkan syns tydligt på fosforhalten i sjöarna, på siktdjupet och på halten av klorofyll, som är ett mått på mängden alger som finns i sjön. Övriga tre sjöar, belägna i skogsmark högt upp i Tämnaråns avrinningsområde, har god status. I Tämnaråns övre delar (Harboån och Vretaån) har uträtningar, dikningar och sjösänkningar bidragit till att vattnet rinner undan snabbare och partikeltransporten ökar. Då vattnets uppehållstid kortas, minskar retentionen och sedimentationen som är naturens eget sätt att minska närsalthalterna. Partiklar i Vretaån och Harboån transporteras ända ned till Sörsjön. I Sörsjön har en fåra muddrats genom sjön och partiklarna passerar snabbt genom sjön och avsätts sedan i sundet mellan Sörsjön och Tämnaren. Detta dämmer Sörsjön och kan skapa en nivåskillnad mellan Sörsjön och Tämnaren. Nedströms Tämnaren är jordbrukspåverkan och bidraget från enskilda avlopp tydligt och märks både på vattenkemin och på biologiska indikatorer för övergödning. Ett flertal definitiva eller partiella vandringshinder i ån försvårar för fiskar och andra vattenlevande djur att vandra upp i ån för att hitta lämpliga områden för lek och uppväxt. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver. Detta är en expertbedömning baserad på en nationell utförd analys. Kemis status bestäms av om en uppmätt halt av ett prioriterat ämne överskrider sitt gränsvärde. I avsaknad av mätdata sätts ett ämnes status till god. Detta medför att väldigt många vattenförekomster får god status utan några haltmätningar som styrker detta. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status Grundvatten Kemisk status De båda urbergsförekomsterna Haga och Huddunge har otillfredsställande status med avseende på klorid (figur 4). I Huddunge överskrids även riktvärdet för bekämpningsmedlet BAM(2,6- Diklorbensamid). Fyra grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status 2021, nämligen Haga, Huddunge, Månkarbo och Stymne (figur 5). Grundvattenförekomsten i Månkarbo har kloridhalter som är lägre än riktvärdet men överskrider gränsvärdet för att vända trend. Förekomsten Stymne har en kraftig påverkansbelastning från väg, tätort och åkermark enligt SGU:s påverkananalys (SGU, 2013). 11(40)

12 Figur 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i Tämnaråns åtgärdsområde. 12(40)

13 Figur 5. Grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status Kvantitativ status Alla grundvattenförekomster bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 13(40)

14 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än 10 m 3 per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. I Tämnarens åtgärdsområde finns tre sådana områden: två i Uppsalaåsen och ett mellan Strömsberg och Skärplinge. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (det så kallade avloppsdirektivet) ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. Hela Sverige bedöms vara avloppskänsligt med avseende på fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att en tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i paragraf 6 i lagen om allmänna vattentjänster. Nitratkänsligt område Generellt är det fosformängden, 22 kg totalfosfor per hektar och år, som reglerar gödselmängden som får spridas. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. Tämnaråns åtgärdsområde är utpekad som nitratkänsligt område. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet eller enlig fågeldirektivet. I Tämnaråns åtgärdsområde är Tämnaren och Sörsjön utpekade Natura 2000-områden. Tämnaren och Sörsjön är tillsammans en av landets finaste fågelsjöar. Den är naturligt näringsrik men för att behålla sin bevarandestatus bör den inte övergödas ytterligare. Genom sänkningarna som sjön utsatts för har igenväxningen av sjön ökat vilket på sikt kan hota bevarandestatusen. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormen formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. Begreppet miljökvalitetsnorm anger den högsta tillåtna halt av ett ämne eller högsta nivå av en störning, som får förekomma. I vattenförvaltningen används uttrycket på detta sätt för kemisk status och de prioriterade ämnen som ligger till grund för den kemiska statusen. När det gäller ekologisk status används begreppet också för den miljökvalitet (god eller hög status) som ska uppnås i vattenförekomsterna. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i 14(40)

15 vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten I de flesta fall är miljökvalitetsnormen satt till god ekologisk status 2021 med tidsfrist för miljöproblemet övergödning, se tabell 1. Samtliga vattenförekomster i Tämnaråns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Tämnarån Råksjöbäcken Tämnarån Tämnarån Tämnarån Sörsjön Tämnarån Stalbobäcken Bjurvallabäcken Åbyån Tämnaren SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2015 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2015 God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga 15(40)

16 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak kostnader) Kyrkån SE God ekologisk status 2015 Åbyån SE God ekologisk status 2015 Tämnarån Svartån - Tämnaren SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Svartån SE God ekologisk status 2015 Tämnarån Enstabäcken - Svartån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Enstabäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Tämnarån Rocknöbäcken - Enstabäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Gallbäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Tämnarån Sandbyån - Roknöbäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Sandbyån SE God ekologisk status 2015 Tämnarån mynningen - Sandbyån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ och kemisk status är satt till god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus För grundvattenförekomster med otillfredsställande kemisk status är normen satt till god kemisk grundvattenstatus 2015, med undantag för den parameter som orsakar statusförsämringen. Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet utom två har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Förekomsterna Haga och Huddunge har klassats till otillfredsställande status med avseende på klorid och Huddunge också med avseende på 16(40)

17 bekämpningsmedel. Miljökvalitetsnorm för dessa båda är god kemisk status med tidsundantag för de ämnen som sänker den kemiska statusen Kompletterande krav för skyddade områden Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Tämnaråns åtgärdsområde. Bevarandemålen för gynnsam bevarandestatus sammanfaller med god ekologisk status. 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I stora delar av Tämnarån är övergödning ett miljöproblem (figur 6). Det visar sig i form av höga fosforhalter, grumligt vatten, mer växtlighet i vattnet och ansträngda syrgasförhållanden. Både sommartid vid höga temperaturer och vintertid när isen lagt sig kan syrgasförhållandena bli mycket låga framförallt i sjön Tämnaren. Syretäringen beror på att alger och växtdelar bryts ned av bakterier, en process som kräver syre. Processen går snabbare vid högre temperatur och mer syre går därför åt på sommaren. På vintern då isen ligger har vattnet ingen kontakt med luften och inget syre tillförs då via sjöytan. Låga syrgashalter kan lokalt uppträda också i Tämnarån. De delar av Tämnarån som inte har problem med övergödning är främst de delar som omges av skog och som ligger högt upp i vattensystemet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Förbättringsbehovet för Tämnarån har beräknats på uppmätta värden. Genom att använda modellerade värden på vattenföring 2 har mängden transporterad fosfor beräknats (figur 7). För att nå god status med avseende på näringsämnen behöver fosfortransporten till Tämnaren via Vretaån minska med minst 400 kg per år. Eftersom det sker ett läckage av fosfor från Tämnarens sediment under syrgasfattiga perioder (till exempel under is) är minskningsbehovet i Ubblixbo, strax nedströms Tämnaren, hela 2500 kg fosfor per år, vilket delvis beror på läckage från Tämnaren, delvis på en stor fosforbelastning på Tämnaren från omgivande jordbruksmark och dåligt fungerande enskilda avlopp. Förbättringsbehovet i Tämnaråns åtgärdsområde är särskilt stort i Tämnarens närområde. I Tämnaråns mynning till havet har en del av fosforn som läcker ur Tämnaren lagrats in i åns sediment. Därför är förbättringsbehovet i Tämnarens mynning lägre än nedströms Tämnaren, 200 kg per år. För att nå god status med avseende på näringsämnen i Tämnaråns avrinningsområde behöver fosfortillförseln till vatten minska med kg. För att nå god ekologisk status i Karlholmsfjärden behöver tillförseln från landbaserade källor minska med totalt 9300 kg fosfor och 255 ton kväve. 2 vattenweb.smhi.se 17(40)

18 Figur 6. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 18(40)

19 Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Som framgår av figur 8 så är fosfortillförseln från jordbruket den dominerande källan i Tämnaråns åtgärdsområde. Andra betydande påverkanskällor är skog, enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk. För enskilda vattenförekomster är påverkansbilden osäker. Internbelastningen från Tämnaren är till exempel en stor fosforkälla under syrgasfattiga förhållanden i sjön. 19(40)

20 Figur 8. Källfördelning av fosfor för Tämnaråns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Genomförda och planerade åtgärder finns inlagda i VISS och presenteras inte här. Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som krävs för att nå god status i Tämnarån. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosfor och kvävesänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i Tämnaråns avrinningsområde uppskattas leda till en minskning med 4200 kg fosfor vilket innebär en minskning med drygt en femtedel. Det är ca 1000 kg mer än vad som behövs för att nå god status (3150 kg fosfor). För att nå god status med avseende på fosfor i Karlholmsfjärden behöver dock ytterligare åtgärder genomföras i området. Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet 20(40)

21 Åtgärdskategori Åtgärds storlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 790 Antal Våtmark - fosfordamm 4,4 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Antal Antal Kalkfilterdiken 830 Hektar Skyddszoner, 0-2 meter 15 Hektar 2, Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Antal Skyddszoner, 2-6 meter 29 Hektar 3, Våtmark för näringsretention 230 Hektar Skyddszoner, 6-10 meter 29 Hektar 2, SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 2.2 Försurning sträcker sig över ett flackt landskap, med tydliga spår av inlandsisen. Berggrunden består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. I slättområdena är den vanligaste jordarten lera och lerskikten kan vara mycket mäktiga. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran länets sjöar, vattendrag och grundvatten ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. Försurning är därför inte något miljöproblem i Tämnaråns åtgärdsområde. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver undantas så är statusen god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster. Inom åtgärdsområdet har även benso(g,h,i)perylen, nonylfenol och oktylfenol påträffats i vatten, dock under respektive gränsvärde. Provtagningsfrekvensen är dock otillräcklig då det enligt bedömningsgrunden krävs upprepade och kontinuerliga provtagningar för att bedömningen ska kunna göras och statusen har därför inte sänkt med avseende på ovan nämnda ämnen. 21(40)

22 Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. I Tämnaråns åtgärdsområde finns signalkräfta och i Tämnaren finns både vattenpest och jättegröe, som räknas som främmande arter. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning dessa arter påverkar den ekologiska statusen. Ingen främmande art har bedömts utgöra ett så allvarligt miljöproblem att den ekologiska statusen sänkts. För vissa vattenförekomster kan dock ytterligare utredningar krävas för att bedöma påverkan. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. Påverkan från fysiska förändringar är så omfattande att det påverkar den ekologiska statusen negativt och utgör ett miljöproblem i 20 av 25 vattendragsförekomster (figur 9). Den största delen av påverkan utgörs av morfologiska förändringar som identifierats i 20 vattendrag och två sjöar. Påverkanskällorna är framförallt omfattande markavvattningar och sjösänkningar som har genomförts i åtgärdsområdet. Till följd av detta har cirka 220 km 2 våtmarker försvunnit de senaste 150 åren, vilket troligen påverkat hydrologin i hela åtgärdsområdet. Påverkan från morfologiska förändringar är troligen mer omfattande än vad statusklassificeringen visar, då underlag för markavvattningar saknas i delar av Tämnaråns huvudfåra. Problemet med markavvattning är särskilt stort uppströms sjön Tämnaren där den låglänta terrängen gjorde markavvattning lönsamt. I Tämnaråns åtgärdsområde förekommer konnektivitetsförändringar i tio vattendragsförekomster och två sjöförekomster. Påverkanskällorna är dammar som påverkar möjligheten för vattenlevande, eller landlevande organismer med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendragen. Det finns nio dammar som är placerade relativt jämnt längs Tämnaråns huvudfåra. Mellan mynningen i havet och sjön Tämnaren är cirka en tredjedel av fallhöjden uppdämd. Strömsträckorna är koncentrerade till de nedre delarna, framförallt nedströms nedersta vandringshindret, samt mellan andra och tredje vandringshindret. 22(40)

23 Figur 9. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 23(40)

24 2.5.1 Tillstånd Konnektivitet Figur 10. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 3. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 3 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. 24(40)

25 Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer, eller landlevande organismer med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda vattenområden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten i förhållande till vilka arter som kan förväntas leva där. I Tämnaråns åtgärdsområde finns totalt tio artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav nio i vattenförekomster (figur 10). Vandringshindren utgörs av dammar. 11 vattendragsförekomster har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än en fjärdedel av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. Statusen har bedömts som dålig om det finns ett vandringshinder i vattenförekomsten och till måttlig om förekomsten påverkas av vandringshinder i en förekomst belägen upp- eller nedströms den aktuella förekomsten. I kartläggningen av Tämnaråns åtgärdsområde har man utgått ifrån fiskarterna id, vimma, flodnejonöga, abborre, öring, stensimpa, benlöja, och gädda vid bedömningen av konnektiviteten. Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna volymsavvikelse, flödets och vattenståndets förändringstakt samt specifik flödesenergi. Statusklassificeringen i Tämnaråns åtgärdsområde visar att många vattenförekomster har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Detta beror på att markavvattningar får genomslag på parametern specifik flödesenergi i många förekomster, denna påverkan och åtgärder hanteras under rubriken morfologiskt tillstånd nedan. Övriga parametrar är opåverkade. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat uttryckt en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd. Referenstillståndet är ett tillstånd med liten eller ingen mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge förändrats genom mänskliga ingrepp. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön som bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i Tämnaråns åtgärdsområde har de hydromorfologiska parametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag, vattendragsfårans form och vattendragsfårans kanter bedömts där underlag har funnits tillgängligt. Dessa parametrar har sedan sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Analyserna visar att 23 förekomster i avrinningsområdet har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd (figur 11). I 19 av dessa förekomster har den morfologiska påverkan, ensamt eller tillsammans med annan påverkan, sänkt den ekologiska statusen. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 25(40)

26 För sjöarna inom åtgärdsområdet är flera av de morfologiska parametrarna inte bedömda på grund av brister i underlagen. Troligen är alla sjöar i viss mån sänkta, men det är osäkert om påverkan är tillräckligt stor för att sänka den ekologiska statusen. För Tämnaren och Sörsjön är det troligt att en närmare analys av morfologin skulle visa på sämre än god status. Figur 11. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 26(40)

27 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för 11 vattenförekomster i Tämnaråns åtgärdsområde och är totalt 78 km. Förbättringsbehov för vattendrag anges som den totala vattendragslängden som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehovet för sjöar anges som den areal i sjön eller den längd mynnande vattendrag som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Flödesförändringar Flödesförändringar är inte ett miljöproblem i åtgärdsområdet och saknar således förbättringsbehov. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för 18 vattendragsförekomster och två sjöar i Tämnaråns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras tillföljd av bl.a. rensningar. Totalt är 163 hektar vattendrag i behov av restaurering i form av biotopförbättrande åtgärder och 661 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas båda sidor om vattendragen Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Mellan mynningen i havet och sjön Tämnaren är cirka en tredjedel av fallhöjden uppdämd. Inom vattenområdet finns 11 dammar som utgör vandringshinder för vattenlevande organismer, tio av dessa ligger i vattenförekomster (figur 11). Avrinningsområdets mindre vattenförekomster är inte tillräckligt undersökta varför flera är oklassade med avseende på konnektivitet. Kraftproduktion sker vid Husby, Ullfors, Strömsberg och Västland, de två senare saknar eller har otydliga tillstånd. Flödesförändringar Tämnarån regleras för att möjliggöra pumpning av vatten till Fyrisån som sedan används för Uppsalas dricksvattenförsörjning. Det är osäkert om detta påverkar sjön och vattendraget nedströms Tämnaren negativt. Morfologiska förändringar Huvudfåran är biotopkarterad mellan mynningen och sjön Tämnaren. Det finns god kunskap om morfologin i denna del av åtgärdsområdet. Då landskapet är huvudsakligen flackt finns få strömsträckor och cirka en tredjedel av fallhöjden är överdämd av dammar. Totalt finns 1,2 km strömsträckor där huvuddelen ligger norr om Tierp mellan första vandringshindret i Västland och det andra i Strömsberg. Jordbruket är det som påverkat morfologin mest inom åtgärdsområdet genom markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Bristen på naturliga kantzoner med buskar och träd längs ån är ett annat stort problem. Våtmarkernas funktion som sänkor för näringsämnen har därmed försvunnit. Den ekologiska effekten av torrläggningen är oöverskådlig. Uträtning och kanalisering av vattenförekomsterna har skapat ett mer enformigt habitat i ån. Strömsträckorna har rensats på sten eller dämts över av dammar. De få strömsträckor som finns kvar har därför stort värde för många organismer. Rätning och kanalisering Större delen av vattenförekomsterna i Tämnaråns avrinningsområde omfattas av markavvattningsföretag. Länsstyrelsen har under de senaste åren arbetat med att kartlägga företagens omfattning. Vilka företag som är aktiva idag är ofta okänt. Cirka 30 procent av sträckan upp till Tämnaren är kraftigt grävd eller rensad. Aktiviteten i företagen varierar, många har inte genomfört några åtgärder sedan markavvattningsföretaget bildades och andra genomför regelbundet återkommande rensningar. Även om företagen inte har varit aktiva på länge kan de fortfarande ha stor negativ effekt genom ökad erosion och genom den habitatförstöring som de medfört. 27(40)

28 Närmiljön och svämplan Närmiljön utgörs till ungefär hälften av artificiella markslag. Närmiljön definieras här som området inom 30 meter från åkanten. Som artificiella markslag räknas hyggen, åker, betesmark och tätort/tomtmark. Både aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområdet leder till påverkan på både den naturliga flödesregimen och den naturliga sedimentregimen. Träd och buskar skapar varierande habitat i vattendraget. Kantzonen minskar även näringstransporten till vattendraget och bidrar med att skugga vattendraget, tillföra löv och grenar samt nedfallna träd som bidrar med struktur till vattendraget. En fungerande kantzon är en förutsättning för att god ekologisk status ska kunna nås. Figur 12. Antal vattenförekomster som har miljöproblemet fysiska förändringar i Tämnaråns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga åtgärder har genomförts med avseende på flödesförändringar och morfologiska förändringar. När det gäller konnektivitet anlade Tierps kommun en fiskväg vid det nedersta vandringshindret Fiskvägen utgörs av ett omlöp vid Stordammen i Karlholmsbruk och bedöms ha god funktion. Föreslagna åtgärder De viktigaste åtgärderna inom avrinningsområdet är att åtgärda vandringshinder, anlägga ekologiskt funktionella kantzoner längs ån samt restaurera rensade och rätade vattendrag (tabell 3). I de övre delarna av ån behöver flodplanet återskapas. I de nedre delarna av avrinningsområdet behöver stora arealer lek och uppväxtområden för öring återställas. 28(40)

29 Tabell 3. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Åtgärds -storlek Enhet Kostnad (SEK/år) 9 27 Meter Ekologiskt funktionella kantzoner Hektar Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Hektar SUMMA Åtgärder riktade mot bristande konnektivitet De nio dammarna behöver åtgärdas antingen genom att dammen rivs ut eller genom att en anlägga en fiskväg. Ordningen på åtgärderna sker lämpligen från havet och uppströms samt i Tämnarens tillflöden. Prioriterat är att åtgärda vandringshindret vid Västland som idag är det nederst belägna definitiva vandringhindret i ån. Åtgärder riktade mot morfologisk påverkan Ekologiskt funktionella kantzoner I hela åtgärdsområdet behöver 660 hektar ekologiskt funktionella kantzoner anläggas (tabell 4). Med kantzoner, avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten mm. på mark ovanför högvattensnivå som också ingår i kantzonen. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon innefattande strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 meter bred och i stora vattendrag åtminstone 20 meter bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 meter) används för alla vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är således överskattad för många mindre vattenförekomster. Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Markavvattningarna inom åtgärdsområdet har påverkat ån negativt. Kunskapen om var markavvattningarna har genomförts är god men storleken på restaureringsbehovet är inte känd i sin helhet. Vissa förekomster är rätade och grävda i hela sin längd och är därigenom mycket starkt påverkade. Andra förekomster har flottledsrensats och eller bara rensats försiktigt. Behovet av åtgärder sträcker sig därför från enbart anläggande av funktionella kantzoner till genomgripande åtgärder som återmeandring. Åtgärdsbehovet är stort men vilken typ av åtgärd som behövs var behöver utredas ytterligare. För några sträckor i de nedre delarna av ån finns detaljerade åtgärdsförslag framtagna. Åtgärderna består av biotopvård av rensade strömsträckor och åtgärd av vandringshinder. 2.6 Övriga miljöproblem Det finns områden uppströms Tämnaren där de sänkta sjöarna översvämmas på ett sätt som gynnar översvämningsmyggan, Aetis sticticus. Inga övriga miljöproblem är bedömda i åtgärdsområdet. 29(40)

30 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Inga grundvattenförekomster i Tämnaråns åtgärdsområde har kända problem med näringsämnen. 3.2 Miljögifter Bedömningen av kemisk status för grundvatten är genomförd enligt SGU:s föreskrift (SGU 2013:2). Det kan dock förekomma höga halter av andra ämnen som saknar fastställda gränsvärden. De provtagningar som genomförts indikerar att det finns risk att grundvattenmagasinen inom Tämnaråns åtgärdsområde är påverkade av miljögifter Tillstånd Grundvattenförekomsten Huddunge har otillfredsställande status med avseende på BAM (2,6- diklorbensamid). Vid tre provtagningar under två år har BAM uppmätts i höga halter, samtliga överskrider riktvärdet på 0,1 µg/l (medelvärde 0,16 µg/l, maxvärde 0,2 µg/l). BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil (2,6-diklorbensonitril) som ingår i totalbekämpningsmedlet Totex strö, vilket är förbjudet sedan Totex användes tidigare på grusplaner, banvallar, grusgångar, skolgårdar och liknande områden där växtlighet var oönskad men även till fruktodlingar, då vedartade växter inte påverkas av bekämpningsmedlet Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på miljögifter i grundvatten har gjorts för Tämnaråns åtgärdsområde Källor till påverkan Grundvattenförekomsten Huddunge är belägen i ett område med hög andel åkermark och kan även vara utsatt för påverkan från nedlagda verksamheter Åtgärder För förekomsten Huddunge föreslås fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.3 Klorid Förhöjda kloridhalter i grundvattnet kan bero på relikt saltvatten i områden som tidigare legat under havsytan eller i mindre mån deposition av havssalter. Vägsaltning är den vanligaste antropogena orsaken till förhöjda kloridhalter. Andra källor kan vara dåligt utformad rening av avlopp eller lakvatten från avfallsdeponier samt saltvatteninträngning Tillstånd De fyra grundvattenförekomsterna Haga, Huddunge, Månkarbo och Stymne riskerar att inte uppnå god status 2021 med avseende på klorid. Förekomsten Stymne har en kraftig påverkansbelastning enligt SGU:s påverkananalys (SGU, 2013), men mätvärden från förekomsten bedöms osäkra. I grundvattenförekomsten Haga överskreds SGU:s riktvärden för klorid vid fyra av sju provtagningar baserat på vattentäktsdata från SGU mellan åren (medelvärde 100 mg/l, maxvärdet 110 mg/l). Sex av åtta mätvärden i Huddungeförekomsten översteg riktvärdet 30(40)

31 (medelvärde 115 mg/l, maxvärde 140 mg/l under ). Kloridhalterna i förekomsten Månkarbo är lägre än riktvärdet men överskrider halten som utgör utgångspunkt för att vända trend (medelvärde 52 mg/l, maxvärde 100 mg/l under ) Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på klorid i grundvatten har gjorts för Tämnaråns åtgärdsområde Källor till påverkan Förekomsternas påverkanskällor är troligtvis vägsaltning och naturligt relikt saltvatten Åtgärder Innan fysiska åtgärder vidtas i grandvattenförekomsterna Huddunge och Haga behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. I förekomsterna Stymne och Månkarbo föreslås enbart fördjupad kartläggning. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Inga grundvattenförekomsten i Tämnaråns åtgärdsområde har kända miljöproblem med avseende på förändrande grundvattennivåer. 31(40)

32 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Tämnaråns åtgärdsområde finns 15 allmänna vattentäkter och nio vattenskyddsområden (tabell 4). Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden i Tämnaråns åtgärdsområde. De vattenskyddsområden som inrättades före miljöbalken trädde i kraft kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Heby Älvkarleby 2 2 Tierp 8 5 Saknar skydd Älvkarleby kommun Inom Tämnaråns åtgärdsområde i Älvkarleby kommun finns två vattenskyddsområden belägna i den nordligaste delen av Uppsalaåsen. Vattenskyddsområdet Marma är en reservvattentäkt som fastställdes 1996 enligt vattenlagen. Kronsågens vattenskyddsområde fastställdes samma år. Alldeles utanför åtgärdsområdet ligger ytterligare en reservvattentäkt, Östanån-Sand, vilken upprättandes Tierps kommun Längst norrut i Uppsalaåsen i Tierps kommun återfinns två vattentäkter som omfattas av ett och samma vattenskyddsområde, Mehedeby, som upprättades Söderut längs åsen finns vattenskyddsområdet Arvidsbo. Här ligger även en reservvattentäkt, som upprättades 1988 enligt gamla vattenlagen. I den nordöstra delen av Uppsalaåsen finns ett vattenskyddsområdet Västland, vilket innehåller tre vattentäkter och två grundvattenförekomster. Vattenskyddet upprättades 2000 enligt vattenlagen. Längre söderut ligger vattenskyddsområdet Frebro som upprättandes 2000 enligt vattenlagen. I Uppsalaåsen ligger även Månkarbo vattenskyddsområde som upprättades 1989 enligt den äldre vattenlagstiftningen. Heby kommun Vattentäkterna Runhällen, Haga och Huddunge har inte något nuvarande vattenskydd i Tämnarens åtgärdsområde. Berggrunden i alla tre vattentäkter utgörs av kristallint urberg. Revidering har utförts och kommunen har ansökt om upprättande av vattenskydd enligt miljöbalken för alla tre vattentäkterna. Tärnsjö vattenskyddsområde upprättandes 1988 enligt vattenlagen och även detta vattenskydd har reviderats och kommunen ansökte om upprättande av nya föreskrifter under (40)