Åtgärdsprogram för Kilaåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Kilaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(40)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(40)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet med denna bilaga är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Kilaåns avrinningsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(40)

4 Sammanfattning Kilaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands och Östergötlands län och omfattas av Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner. Inom området bor ca 7000 personer varav ca 5000 bor i tätorterna. Avrinningsområdet är 432 km 2 stort och består till ca 70 procent av skogsmark och ca 18 procent åkermark. Åtgärdsområdet rymmer 65 sjöar som har en yta på mer än ett hektar och sammanlagt 130 km vattendragssträckor. Sjöarna är huvudsakligen belägna i avrinningsområdets västra del i anslutning till Kolmården. Av dessa vatten är fem sjöar och tolv vattendrag vattenförekomster. Åtta av vattenförekomsterna har sämre än god status. De högst belägna sjöarna inom Kilaåns avrinningsområde är känsliga för försurning, medan den nedre, bördiga och sjöfattiga delen av Kilaån har problem med övergödning. Övergödning är den största orsaken till att god ekologisk status inte uppnås i området. De betydande påverkanskällorna till övergödning är diffusa utsläpp från framför allt jordbruksmark och enskilda avlopp. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 2000 kg Samtliga vattenförekomster i avrinningsområdet har klassificerats till sämre kemisk status än god på grund av kvicksilver. Tre ytvattenförekomster har försurningsproblem, dessa ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas tre sjöar och som är s.k. övriga vatten inom avrinningsområdet. Grundvattenförekomsten Larslundsmalmen-Nyköping, SE har otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel. För att följa miljökvalitetsnormerna i Kilaåns åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 4000 ha åkermark stukturkalkas och 270 skyddszoner mot åkermark anpassas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärdena kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor till samma grad. Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket kan komma att besluta om nya styrmedel för att stimulera åtgärdstakten. Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 600 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 260 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten kan komma att besluta om nya styrmedel för att stimulera åtgärdstakten. Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, avloppsledningsnät och dagvatten. Naturvårdsverket kan komma att besluta om nya styrmedel för att stimulera åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. För miljöproblemet miljögifter: Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. 4(40)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland planera och prioritera vilka vandringshinder som bör åtgärdas Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(40)

6 Åtgärdsprogram för Kilaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (40)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Kilaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands och Östergötlands län och omfattas av Nyköpings, Katrineholms, Norrköpings och Finnspångs kommuner. Inom området bor ca 7000 personer varav ca 5000 bor i tätorterna. Området är 432 km 2 stort och består till ca 70 procent av skogsmark, ca 18 procent åkermark och 4 procent vatten (figur 1a). Avrinningsområdet rymmer 65 sjöar som har en yta på mer än ett hektar och sammanlagt 130 km vattendragssträckor. Sjöarna är huvudsakligen belägna i avrinningsområdets västra del i anslutning till Kolmården. Av dessa vatten är fem sjöar och tolv vattendrag vattenförekomster (figur 1b). Det finns arton större dämmen inom området (enligt SMHI: s dammregister) och över tjugo torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Hydromorfologiska faktorer som dessa påverkar kraftigt vattenförhållandena vad gäller kvalitet och flöde. Inom åtgärdsområdet finns två B-anläggningar med utsläpp till vatten, men ingen tyngre industri är verksam i trakten idag. Enligt länsstyrelsens uppgifter är 109 områden misstänkt förorenade, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att utreda om misstanken är befogad. Kilaåsystemet har visat sig ha mycket höga naturvärden och ett unikt djurliv. Ån är en känd lekplats för havsöring och hyser många ovanliga arter, exempelvis nissöga, bäcknejonöga, flodnejonöga och tjockskalig målarmussla. Vretaån, som är en del av åsystemet, är länets längsta och bäst utvecklade å ravin, med talrika meanderbågar och naturliga forssträckor. Inom åtgärdsområdet finns fyra Natura 2000-områden med limniska habitat. Landområdet ligger i mellansvenska sänkan. Bergarter i området består bland annat av sur intrusivbergart (granit, granodiorit, monzonit mm), huvudsakligen gnejsiga bergarter i svekokarelska orogenen ( miljoner år). Att en bergart klassas som sur beror på dess innehåll av kisel och har inget med bergartens ph att göra. Däremot är bergarten svårvittrad, vilket gör att vatten i kontakt med berget kan ha låg buffertförmåga. Vattnet blir därmed surt jämfört med vatten i kontakt med mer lättvittrade bergarter. Bergrunder har blivit utsatt för förkastningar och är uppbruten i ett så kallat sprickdalslandskap där dalgångarna har bildats genom erosion. I dalgångarna finns ofta leriga jordar som har en bättre buffringsförmåga. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Inlandsisen har stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar och det är i isälvsavlagringar områdets grundvattenförekomster finns förutom en urbergsförekomst (preliminär). Totalt finns det 11 grundvattenförekomster varav fyra stycken är preliminära. Då åtgärdsområdet är beläget under högsta kustlinjen kan relikt saltvatten förekomma. 7(40)

8 Figur 1a. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(40)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Kilaåns avrinningsområde har åtta vattenförekomster sämre än god ekologisk status. Fläten och Ramundsbäck har hög status, och ytterligare sex förekomster har god status. Övergödning är den största orsaken till att god ekologisk status inte uppnås. 9(40)

10 De betydande påverkanskällorna till övergödning är diffusa utsläpp från framför allt jordbruksmark och enskilda avlopp. För fysisk påverkan är de mest betydande källorna vandringshinder. I den preliminära statusklassningen tog vi inte hänsyn till fysisk påverkan. Om fysisk påverkan vägs in i klassningen av ekologisk status så skulle Fläten sänkas till god, med risk för försämring och Korsbäcken, Ramundsbäck, Virån-Ålbergaån och Dammhulteån sänkas till måttlig ekologisk status (figur 2). Figur 2. Ekologisk status i ytvattenförekomster. 10(40)

11 Figur 3. Kemisk status för grundvatten. Kemisk status Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver Grundvatten Kemisk status och risk Larslundsmalmen-Nyköping, SE har otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel (figur 3). Diklormetan är uppmätt över riktvärde 11(40)

12 (klassificiering enligt biocid/bekämpningsmedel) vid två stationer hösten Ytterligare bekämpningsmedel är detekterade, BAM uppmättas till 0,033 och 0,023 µg/l Trikloreten uppmättas till 13 µg/l, över riktvärde vid en station, och till 3 µg/l, över värdet för utgångspunkt vända trend vid en annan station och detekterades vid en tredje station Nitrat var över utgångspunkt för att vända trend vid regional miljöövervakning mätning 2011, vid Bärstakärret och förhöjda värden uppmättes 2013 vid samma station. Stationen ligger i ett grundvattenberoendeekosystem, ett så kallat rikkärr som är känsligt för förhöjda kvävehalter och är ett naturreservat. Sulfatvärden över vända trend har uppmätts i tre stationer 2011 och vid två stationer Viktigt att notera att dricksvattnet som produceras i förekomsten är av god kvalitet och har till stor del sitt ursprung från ytvatten som infiltreras på konstgjord väg för att bilda grundvatten och råvatten som bas för dricksvattenproduktion. Genom att förekomster har blivit föreslagen otillfredsställande kemisk status så riskklassas förekomster per automatik. Inga andra förekomster inom åtgärdsområdet bedöms att inte nå god kemisk status till år Bedömningen är dock preliminär och har brister då det saknas tillräckligt med data för att bedöma statusen på ett tillförlitligt sätt för all förekomster inom området. Kvantitativ status och risk Den kvantitativa status är i överlag god i länet som helhet men det råder stor kunskapsbrist. Inga av de förekomsterna inom Kilaåns åtgärdsområdet riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status till Fyra nytillkomna förekomster saknar dock i dagsläget kvantifiering av kapaciteten till uttag av vatten och beräkning av den naturliga grundvattenbildningen. Med tanke på de MIFO objekt som finns inom eller intill Larslundsmalmen-Nyköping så är det teoretiskt möjligt att föroreningar når grundvattnet om en grundvattennivåsänkning sker på grund av att uttaget ökar eller vid påverkan av tillflödet via till exempel infrastrukturprojekt. (figur 3) Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än 10 m3 per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. I Kilaåns avrinningsområde finns följande områden som omfattas av dricksvattendirektivet inlagt i VISS; SEA7SE , SEA7SE , SEA7SE , SEA7SE , SEA7SE Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (det så kallade avloppsdirektivet) ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i paragraf 6 i lagen om allmänna vattentjänster. Nitratkänsligt område Generellt är det fosformängden, 22 kg totalfosfor per år och hektar, som reglerar gödselmängden som får spridas. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. Hela Kilaån är utpekad som nitratkänsligt område. Det är en utökning från 40 procent av området som gällde Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett 12(40)

13 område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet eller enlig fågeldirektivet. I Kilaåns avrinningsområde finns fyra Natura 2000-områden som omfattar vattenmiljöer, Svanviken Lindbacke, Dammhulteån, Kilaån Vretaån och Åboravinen. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Fem vattenförekomster har idag miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Övriga vattenförekomster har tidsundantag till 2021 på grund av tekniskt omöjligt samt orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (tabell 1). Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Fadabäcken Bålsjön Bålsjöån SE SE SE God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vretaån - SE God ekologisk status Övergödning (Orimliga kostnader), 13(40)

14 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Kråkvasken Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vretaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Kilaån (Tuna- Nyköping) SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Kilaån (Gammelsta- Tuna) SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Kilaån (Kila- Gammelsta) SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Gammelstabäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Alla grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormerna god kvantitativ status 2015 och god kemisk grundvattenstatus Kompletterande krav för skyddade områden Vilka naturtyper och arter som berörs finns beskrivet i bevarandeplanerna för områdena. Vi har inte hunnit med att göra en sammanställning till det här dokumentet. Komplettering kommer att göras under samrådsperioden. 14(40)

15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Figur 4. Vattenförekomster som bedömts ha miljöproblemet övergödning. 15(40)

16 2.1.1 Tillstånd Övergödningsproblemen är störst i dalgången längs centrala Kilaån. 15 vattenförekomster har fått bedömningen miljöproblem övergödning (figur 4) Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 2000 kg. Den huvudsakliga minskningen behöver göras i dalgången längs med den centrala Kilaån (figur 5). Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god ekologisk status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. 16(40)

17 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Som framgår av figur 6 så är fosfortillförseln från jordbruket den dominerande källan i Kilaåns avrinningsområde. Andra betydande påverkanskällor är skog, enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk. För enskilda vattenförekomster är påverkansbilden osäker. 17(40)

18 Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för Kilaåns avrinningsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder För närvarande har vi ingen färdig sammanställning av planerade och genomförda åtgärder. De åtgärder som genomförts genom landsbygdsprogrammet finns inlagda i VISS och redovisas inte här. Några exempel finns i alla fall: Alla kommuner har påbörjat arbetet med inventering av enskilda avlopp, men har kommit olika långt. Uppgifter om andelen enskilda avlopp som åtgärdats under perioden kommer att kompletteras under samrådsperioden. Samma sak gäller för arbetet med avloppsreningsverk och bräddningar på ledningsnätet. Inom LOVA har framförallt strukturkalkning genomförts på ca 1600 ha under åren 2009 till 2013, med ett beräknat minskat fosforläckage på 275 kg per ha och år. Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i Kilaån. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd i all lerhaltig jordbruksmark. Den förbättrar åkermarkens struktur och ger därmed högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid brukning av jorden. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. 18(40)

19 Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i Kilaåns avrinningsområde uppskattas leda till en minskning med 2800 kg fosfor. Det är ca 800 kg mer än vad som behövs för att nå god status (2000 kg fosfor). Även om beräkningarna är ungefärliga visar det att behovet av åtgärder är stort, och att det blir svårt att nå målet genom att bara utföra de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 270 Antal Våtmark - fosfordamm 3,5 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Kalkfilterdiken 910 Hektar Skyddszoner, 0-2 meter 31 Hektar 7, Våtmark för näringsretention Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) 210 Hektar Antal Skyddszoner, 2-6 meter 26 Hektar 3, Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 600 Antal Antal Skyddszoner, 6-10 meter 26 Hektar 2, Skyddszoner, meter 32 Hektar 1, Skyddszoner, meter 32 Hektar 1, SUMMA (40)

20 2.2 Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 16,5 km2, det vill säga. 3,8 procent av avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet har tre vattenförekomster (två sjöar och ett vattendrag) av totalt 17 vattenförekomster) försurningsproblem (figur 7). Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas drygt 3 sjöar och som är s.k. övriga vatten inom avrinningsområdet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningstrategi för optimal effekt. Viktiga målarter med avseende på miljöproblemet försurning är Mört, Flodkräfta, Öring och Gammarus. Nävsjön, Lövsjön och Ramundsbäck ingår i åtgärdsområde för kalkning och Lövsjön kalkas. Inom kategorin Övrigt vatten kalkas Lövgölen, Mossbrogölen och Stora Kosjön, dessa har effekt i sjön Fläten. 20(40)

21 Figur 7. Vattenförekomster i området som bedömts ha miljöproblemet försurning och vilka områden som ingår i dagens kalkningsverksamhet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (figur 8). 21(40)

22 ph (delta-ph) baseras på en försurningsbedömning utifrån modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). I försurningsbedömningen är ph skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 8. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA indikerar vattenförekomster som har miljöproblemet försurning men där inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 3,0 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 2,9 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog ca 6 procent skog mellan (40)

23 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster planeras under perioden med 37 ton per år. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt ca för ca 37 ton kalk för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet (tabell 3). Dessutom kalkas en sjö per år som är s.k. övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är Nyköpings kommun. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogramför perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt Länsstyrelsen Södermanland Kalkning med Länstyrelsen helikopter Jönköping Summa: Nyköpings kommun Norrköpings kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster inom åtgärdsområdet har sänkt kemisk status enbart med avseende på parametern kvicksilver och kvicksilverföreningar. De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna som berör miljögifter och därmed den ekologiska statusen på vattenförekomsten går under benämningen särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Inom Kilaaåns åtgärdsområde har MCPA påvisats i halt över klassgräns vid ett tillfälle. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom åtgärdsområdet. Detta har dock inte medfört några sänkningar av status. 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan. Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska 23(40)

24 och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data funnits tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Många av vattendragen i Kilaåns åtgärsområde är påverkade av vandringshinder eller har antropogen påverkan på svämplan/näromåden, vilket medför att alla utom en vattenförekomst bedöms ha miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 9). 24(40)

25 Figur 9. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 25(40)

26 I nuläget har morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim inte fått påverka bedömningen av den ekologiska statusen i för hög grad eftersom klassificeringarna bygger på GIS-analyser respektive modelleringar. Innan dessa kvalitetsfaktorer kan få större genomslag på den ekologiska statusen måste modellerad data verifieras med mät- eller fältdata. Samtliga klassificerade vattendrag i Kilaåns avrinningsområde är påverkade av konnektivitetsförändringar. Det största problemet i avrinningsområdet bedöms vara vandringshinder och reglering. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda vattenområden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. I Kilaåns avrinningsområde finns totalt 40 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 36 i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av framförallt av dammar och vägtrummor. 19 dammar i SMHIs dammregister återfinns i övre delarna av huvudfåran. Statusklassningen i Kilaåns avrinningsområde visar att samtliga klassade vattendrag har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. Åtta vattendrag är klassade som dåliga och fyra som måttliga. Som resultat av konnektiviteten i vattendragen har samtliga 5 sjöar inom avrinningsområdet fått måttlig status. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas, för dålig status saknas 95 procent av förväntade arterna enligt de klassgränser som finns i bedömningsgrunderna (bilaga 3, HVMFS 2013:19). Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Statusklassningen i Kilaåns avrinningsområde visar att samtliga vattendrag har god eller hög status, med avseende på hydrologisk regim. Detta innebär att flöde och volym inte avviker mer än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. 26(40)

27 För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, använts vid bedömningen. Dessa parametrar har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark. Fem av vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har klassats med otillfredsställande status med avseende på parametrarna Vattendragets närområde och/eller Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag (figur 10). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För dålig status är mer än 75 procent av närområdet påverkat. För otillfredsställande status är 35-75procent av närområdet/svämplanet aktivt brukad mark eller anlagda ytor. 27(40)

28 Figur 10. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Totalt är förbättringsbehovet 35 antal vandringshinder som behöver åtgärdas för att god ekologisk status ska uppnås i Kilaåns avrinningsområde. Vandringshinder, rätning och rensning är de största problemen i Kilaåns avrinningsområde. Åtta vattenförekomster är fysiskt påverkade av vandringshinder. 28(40)

29 Flödesförändringar Då inga förbättringsbehov finns redovisas inte heller några påverkans källor med avseende på flödesförändringar. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. I Kilaåns avrinningsområde är det 5 vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar, (figur 10) Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar I Kilaåns finns 35 vandringshinder som behöver åtgärdas för att god ekologisk status ska uppnås i Kilaåns avrinningsområde. Sammantaget bedöms vandringshindren ge upphov till betydande påverkan och miljöproblem i fyra sjöar och fyra vattendrag avrinningsområdet (figur 11). Flödesförändringar Statusklassningen i Kilaåns avrinningsområde visar att samtliga vattendrag har god eller hög status för hydrologisk regim. Därmed bedöms inga miljöproblem avseende flödesförändringar föreligga. Morfologiska förändringar Sex av vattenförekomsterna i avrinningsområdet har miljöproblem avseende morfologiska förändringar (figur 11). Detta grundar sig på påverkan i svämplan och närområde. Närmiljön utgörs till ungefär hälften av artificiella markslag. Närmiljön definieras här som området inom 30 meter från åkanten. Som artificiella markslag räknas hyggen, åker, betesmark och tätort/tomtmark. Både aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområdet leder till påverkan på både den naturliga flödesregimen och den naturliga sedimentregimen. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som i många fall är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Därmed är troligen miljöproblemet avseende morfologiska förändringar underskattat i området. Figur 11. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Kilaåns åtgärdsområde. 29(40)

30 2.4.3 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder För konnektivitetsförändringar har en rad åtgärder utförts under perioden. Två vandringshinder i Korsbäcken har åtgärdats. Tröskling för att åtgärda VH under väg 800 i Bålsjöån. Lekgrus för öring och settlinggrus för musslor har lagts ut på flera platser i Kilaåns åtgärdsområde. Föreslagna åtgärder För att uppnå god ekologisk status med avseendet på fysisk påverkan krävs åtgärder riktade framförallt mot konnektivitets problem och morfologiska förändringar (tabell 4). I båda fallen krävs vidare utredning och prioriteringar av arbetets genomförande och kostnader. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 9 Meter SUMMA Konnektivitetsförändringar Inom Kilaåns åtgärdsområde finns en rad vandringshinder som behöver åtgärdas (tabell 4). I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att bearbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Flödesförändringar Inga föreslagna åtgärder med avseende på flödesförändringar. Morfologiska förändringar. Morfologiskpåverkan har inom åtgärdsområdet orsakats av markanvändning inom närområdet eller svämplanets närområde. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. 2.6 Övriga miljöproblem Inga övriga miljöproblem är bedömda i området. 30(40)

31 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Figur 11. Risk att kemisk status för grundvatten inte uppnås Larslundsmalmen-Nyköping har otillfredsställande kemisk status och riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021 (figur 11). 31(40)

32 3.1 Näringsämnen Tillstånd Nitrat uppmättes till 21 mg/l vid stationen Bärstakärret 2011, vilket är över värdet för utgångspunkt för att vända trend (20 mg/l). Förhöjda värden (8-9 mg/l) uppmättes även 2013 vid samma station. Stationen ligger i ett grundvattenberoende ekosystem som är ett naturreservat, ett så kallat rikkärr som är känsligt för förhöjda kvävehalter Förbättringsbehov Inget förbättringsbehov har beräknats Källor till påverkan Åkermark finns inom förekomstens direkta tillrinningsområde, vilket kan medföra förhöjda nitrathalter. 3.2 Miljögifter Tillstånd Diklormetan är uppmättes i 1,6 och 1,2 µg/l vid två stationer hösten 2011, vilket är över riktvärdet 0,1 µg/l då ämnet klassificeras som biocid/bekämpningsmedel. BAM (2,6-diklorbensamid) detekterades vid två stationer 2011 (0,033 och 0,023 µg/l). Trikloreten uppmättes till 13 µg/l vid en station, vilket är över riktvärdet 10 µg/l, vid en andra station uppmättes ämnet till 3 µg/l, vilket är över värdet för utgångspunkt vända trend (2 µg/l) och ämnet detekterades i låga koncentrationer vid en tredje station, samtliga prover togs Vintern 2013 detekterades tetrakloreten i låga koncentrationer vid en station Förbättringsbehov Trikloreten 13 µg/l. Diklormetan 1,6 µg/l. BAM 0,033 µg/l Källor till påverkan Flera misstänkta förorenade områden finns inom förekomstens SE direkta tillrinningsområden. Trikloreten och Diklormetan är effektiva avfettningsmedel och kan ha används i mindre och större skala, vilket gör att flera föroreningskällor kan finnas. BAM är en nedbrytningsprodukt till diklobenil som ingår i Totex strö och användes bland annat på banvallar, vägrenar och grusgårdar som ett totalbekämpningsmedel mot växtlighet. Väg och järnväg finns inom det direkta tillrinningsområdet och kan eventuellt ha besprutats med BAM. Vägar utgör en risk i händelse av olycka med läckage av farliga ämnen Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Föreslagna åtgärder 3.3 Klorid Ingen av grundvattenförekomsterna i området har kända problem med förhöjda halter av klorid. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Ingen av grundvattenförekomsterna i området har kända problem med förändrade nivåer. 32(40)

33 3.5 Övriga miljöproblem Sulfatvärden över vända trend har uppmätts i tre stationer 2011 och i två stationer (40)

34 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m3/dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Det finns sju vattenskyddsområden varav fyra av dem tillkom innan 1999 och är därför i behov av revidering. Det är av stor vikt att grundvattenförekomsten Larslundsmalmen-Nyköping och sjön Yngaren har ett fullgott skydd då dessa förekomster tillhandahåller råvatten för dricksvattenproduktion till ett stort antal människor (tabell 5). Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Kommun Antal allmänna vattentäkter Norrköping 2 2 Skydd enligt Miljöbalken Nyköping 4 4 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd Siffrorna i tabellen är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. 4.2 Åtgärder De vattenskyddsområden som inte är upprättade med stöd av miljöbalken behöver revideras och dess utbredning behöver ses över (tabell 6). Det är viktigt att skyddsbehovet vägs in vid prioritering av vägåtgärder, sanering av förorenad mark och vid planering för nybyggnationer. Tabell 6. Vattenskyddsområden som tillkom innan miljöbalken trädde i kraft Vattenskyddsområde Inrättades S Ålberga 1973 Stavsjö 1976 Jönåker 1973 Högåsen (40)

35 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Vilka naturtyper och arter som berörs finns beskrivet i bevarandeplanerna för områdena. Vi har inte hunnit med att göra en sammanställning till det här dokumentet. Komplettering kommer att göras under samrådsperioden. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Komplettering kommer att göras under samrådsperioden. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela avrinningsområdet ligger inom nitratkänsligt område. Det är en utökning från 40 procent av området som gällde De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 35(40)

36 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Kilaåns åtgärdsområde uppgår till 9,5 miljoner kronor (Tabell 7). Av dessa åtgärdskostnader handlar omkring 9 miljoner kronor om minskad övergödning. Resteranade kostander är främst kopplade till fysisk påverkan, men även till otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 7. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 1 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4procent. I tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (40)

37 Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Nyköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Nyköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Nyköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Länsstyrelsen i 2016 LST 8d Plan Länsstyrelsen i 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Nyköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Kalkfilterdiken SJV 3b Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Ökad P-rening i reningsverk SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Nyköpings kommun 2018 LST 4 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i LST 5a Information 2018 Södermanlands län LST 8d Plan 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 KOM 1a Tillsyn och prövning 2018 Nyköpings kommun KOM 4 Tillsyn 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i Södermanlands län (40)