Åtgärdsprogram för Trosaåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Trosaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(41)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(41)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Trosaåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(41)

4 Sammanfattning Trosaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands och Stockholms län och berör Trosa, Gnesta, Strängnäs Nyköpings och Södertälje kommun. Åtgärdsområdet är 572 km 2 stort och består av 21 procent åker- och betesmark, 55 procent skog och 12 procent vatten. Det bor totalt ca personer i åtgärdsområdet, varav ungefär tre fjärdedelar är bosatta i tätort. I åtgärdsområdet finns 162 stycken sjöar som är större än en hektar samt 21 vattendrag med en sammanlagd längd på 87,5 km. Tolv av åtgärdsområdets sjöar och tolv vattendrag är vattenförekomster. Tolv grundvattenförekomster har definierats varav fem som beskrivs i denna bilaga riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån främst potentiell påverkan från misstänkt förorenade områden och klorid. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 5400 kg. I Trosaåns åtgärdsområde anses fosfortillförseln från jordbruket vara den dominerande källan. Andra betydande påverkanskällor är enskilda avlopp, dagvatten, skog och avloppsreningsverk. Samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet har klassificerats till sämre kemisk status än god på grund av kvicksilver, precis som i resten av Sverige. Stora Envättern uppnår inte god kemisk status för polybromerade difenyletrar (PBDE )vilket har en storskalig spridning. Under 1980-talet började man kalka försurade sjöar och vattendrag i Trosaåns åtgärdsområde. Ingen av vattenförekomsterna är idag försurade men källsjöar längre upp i systemet bedöms fortfarande ha försurningsproblem. Idag finns det ett åtgärdsområde för kalkning med pågående kalkning; Öllösakvarn. För att följa miljökvalitetsnormerna i Trosaåns åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 5100 ha åkermark stukturkalkas och 570 st skyddszoner mot åkermark anpassas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Gnesta, Södertälje och Trosas kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Gnesta, Södertälje och Trosas kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 2100 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 2100 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Gnesta, Södertälje och Trosas kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen dagvatten. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Stängnäs, Flen, Gnesta och Eskilstunas kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. 4(41)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland planera och prioritera vilka vandringshinder som bör åtgärdas Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Stängnäs, Flen, Gnesta och Eskilstunas kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(41)

6 Åtgärdsprogram för Trosaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (41)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Trosaåns åtgärdsområde ligger i Södermanlands län och omfattas av Trosa, Gnesta, Strängnäs och Södertälje kommun. Åtgärdsområdet är 572 km 2 stort och består av 21 procent åker- och betesmark, 55 procent skog och 12 procent vatten. Det bor totalt ca personer i åtgärdsområdet, varav ungefär tre fjärdedelar är bosatta i tätort. I åtgärdsområdet finns tolv sjöar och tolv vattendrag definierade som ytvattenförekomster. Trosaåns åtgärdsområde tillhör Sveriges mellersta skogsområde. Karaktäristiskt för detta område är landskapets blandade brutenhet, myrar och morän samt förekomsten av många små sjöar. Åtgärdsområdet har sitt källområde i Mälarmården strax söder om Åkers styckebruk. Mälarmården har formats av Gripsholmsförkastningen som löper i öst-västlig riktning och utgör en av de mest betydelsefulla ledlinjerna i det sörmländska landskapet. Den bildar en tydlig gräns mellan Mälarmårdens bergbundna höjdsträckning och det flackare Mälardalsområdet i norr. Från ett flertal mindre skogssjöar på Mälarmården rinner vattnet söderut genom flera sprickdalar, inramade av bergs- och moränhöjder för att slutligen mynna i Östersjön vid Trosa. Strängnäsåsen löper genom hela åtgärdsområdet i en sådan sprickdal. Inlandsisen har stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar och det är i isälvsavlagringar områdets grundvattenförekomster finns. Åtgärdsområdet ligger i mellansvenska sänkan och då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Huvuddelen av berggrunden utgörs av svårvittrad gnejsgranit, vilket ger ett svagt motståndkraft mot försurning. Dalgångar i sprickdalslandskap har bildats genom erosion. I dalgångarna finns ofta leriga jordar som har en bättre buffringsförmåga. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Vattensystemets vackraste platser används flitigt för friluftsaktiviteter. Delar av åsystemet utgör populära kanotleder och Trosaån erbjuder på sina håll rika möjligheter till fritidsfiske. Som skydd för de mest värdefulla limniska habitaten har två Natura 2000-områden upprättats. 158 områden är identifierade som misstänkt förorenade enligt länsstyrelsens uppgifter, men endast ett fåtal av dessa har genomgått närmare granskning för att bekräfta misstanken. Det finns över 20 dämmen inom området och omkring 56 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa påverkar hydromorfologin i området och bidrar tillsammans med bland annat jordbruket till vattensystemets näringsstatus. 7(41)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(41)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Trosaåns åtgärdsområde är det endast fem vattenförekomster som uppnår god eller hög ekologisk status, och samtliga ligger i utkanten av åtgärdsområdet (figur 2). Trosaån påverkas av övergödning, försurning och av fysiska ingrepp som till exempel dammar, uträtningar, rensningar 9(41)

10 och dikningar. Vattenkemiska mätserier, kiselalgsprovtagningar och fiskundersökningar pekar alla på samma sak ån är övergödd och i behov av åtgärder för att långsiktigt bevara sin ekologiska funktion. I Trosaåns avrinningssystem finns också flera sjöar. De sjöar som ligger i övre delen eller utkanten av åtgärdsområdet har hög eller god ekologisk status. Övriga sjöar har fått måttlig eller sämre status. Vattenkemiska undersökningar, vattenväxter och växtplankton pekar alla på samma sak, övergödningspåverkan. Ett vattendrag ligger inom åtgärdsområde för försurning där kalkning pågår. Fysisk påverkan är ett problem i samtliga vattendrag och hälften av sjöarna. Bedömningen av fysisk påverkan har lägre tillförlitlighet eftersom de bygger på modelleringar respektive GISanalyser som inte verifierats. Av den anledningen har bedömningarna avseende hydrologi och morfologi endast fått ett begränsat inflytande i den preliminära bedömningen av ekologisk statusn. 10(41)

11 Figur 2. Ekologisk status i ytvatten. Kemisk status Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver, precis som i resten av Sverige. Många miljögifter har en stor spridning i naturen, och i de flesta vattenförekomsterna saknar vi mätningar. Enligt bedömningsgrunderna bedöms status som god tills motsatsen kan visas genom mätningar. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet utom en god kemisk status. Stora Envättern har halter påvisats som överskider gränsvärden för PBDE (polybromerade difenyletrar) och kvicksilver. 11(41)

12 Figur 3. Kemisk status exklusive kvicksilver i ytvatten. 12(41)

13 1.1.2 Grundvatten Figur 4. Grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status Kemisk status och risk Områdets 12 grundvattenförekomster har god status. Mer kartläggande undersökningar behövs dock då det finns kunskapsbrister om tillståndet. Sju förekomster riskerar att inte nå god status 2021, varav två (SE och SE ) beskrivs i Åtgärdsprogram för Kust och kustnära områden och yttre kustvatten i Södermanland. 13(41)

14 Kvantitativ status och risk Samtliga grundvattenförekomster har god kvantitativ status och ingen riskerar att försämras Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten/förekomsterna inom ett sådant område är särskilt skyddsvärda ur ett EUperspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i 7 kap. miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 3 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 4 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom Trosaåns avrinningsområde xx EU-bad utpekat. Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns 6 dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Trosaån är utpekad som nitratkänsligt område. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Inom Natura 2000-områden ska de naturtyper som anmälts bevaras långsiktigt. Varje anmäld naturtyp i ett område ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. I Trosaåns åtgärdsområde är inga Natura områden utpekade för vattenområden. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. 3 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 4 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 14(41)

15 I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Endast de fem vattenförekomster som är klassade till god eller hög ekologisk status idag har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 på grund av orimliga kostnader; bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (tabell 1). Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Trosaån Sillen Harbro å - Väla å Mölnboån Sigtunaån - nedre del Vattendraget från Skillötsjön till Sigtunaån Sigtunaån - övre del Långsjön Frösjön SE SE SE SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status (41) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Skillötsjön SE God ekologisk status Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt),

16 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Storsjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) "Norrtunabäcken" SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Trosaån från Klämmingen till Frösjön SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Nyckelsjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Lifsingeån SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vattendraget från Avlasjön till Nyckelsjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Avlasjön SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Sättraån- Skeppstaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vattendraget från Stora Kalven till Övre Gällringen SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Miljökvalitetsnormen för de grundvatten, som redan har god kemisk status, är satt till god kemisk grundvattenstatus För grundvattenförekomster med otillfredsställande status är normen satt till God kemisk grundvattenstatus 2015, med undantag för den parameter som orsakar statusförsämringen, som får tidsfrist till Kompletterande krav för skyddade områden Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Trosaåns åtgärdsområde. 16(41)

17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I stora delar av Trosaån är övergödning ett miljöproblem, 17 vattenförekomster har sämre än god status för näringsämnen (figur 5). Det visar sig i form av höga fosforhalter, grumligt vatten, mer växtlighet i vattnet och ansträngda syrgasförhållanden. 17(41)

18 Figur 5. Vattenförekomster med miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca 5400 kg. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom åtgärdsområdet. Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Förbättringsbehovet för Trosaån har beräknats på uppmätta värden. Genom att använda modellerade värden på vattenföring ( har mängden transporterad fosfor och beting beräknats (figur 6). 18(41)

19 Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 19(41)

20 2.1.3 Källor till påverkan Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor för Trosaåns åtgärdsområde. Källfördelningsanalysen visar att jordbruket är den dominerande källan i Trosaåns åtgärdsområde (figur 7). Andra betydande påverkanskällor är enskilda avlopp, dagvatten, skog och avloppsreningsverk. För enskilda vattenförekomster är påverkansbilden osäker Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder För närvarande har vi ingen färdig sammanställning av planerade och genomförda åtgärder. De åtgärder som genomförts genom landsbygdsprogrammet finns inlagda i VISS och redovisas inte här. Genom LOVA projekt har 634 ha åkermark strukturkalkats under 2013, vilket ger en beräknad minskning av ca 110 kg fosfor per år. Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas de åtgärder som föreslås för att nå god status i Trosaån. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. 20(41)

21 Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i Trosaåns åtgärdsområde uppskattas leda till en minskning med 5300 kg fosfor. Det är i samma storleksordning som behövs för att nå god status (5400 kg fosfor). Behovet av åtgärder är stort, och att det blir svårt att nå målet genom att bara utföra de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 570 Antal Våtmark - fosfordamm 7,9 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Skyddszoner, 0-2 meter 30 Hektar Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 0,046 Ton Kalkfilterdiken Hektar Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) 2 Antal Installera efterfällning av fosfor 1,1 Ton Skyddszoner, 2-6 meter 61 Hektar Skyddszoner, 6-10 meter 52 Hektar Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten Åtgärdande av enskilda avlopp (EA) till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå 2 Antal Antal Antal Våtmark för näringsretention 480 Hektar SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 2.2 Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 1,08 km², d.v.s. 0,2 procent av åtgärdsområdet. Inom åtgärdsområdet har en vattenförekomst försurningsproblem; vattendraget från Stora Kalven till Övre Gällringen (figur 8). Vattenförekomsten ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas 3 sjöar eller vattendrag som är s.k. övriga vatten inom åtgärdsområdet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka 21(41)

22 vatten som har försurningsproblem och kalkningstrategi för optimal effekt. Viktig målart är framförallt mört. Under 1980-talet började man kalka försurade sjöar och vattendrag i Trosaåns åtgärdsområde. Idag finns det ett åtgärdsområde för kalkning med pågående kalkning; Öllösakvarn. Figur 8. Vattenförekomster som har miljöproblemet försurning, områden som har försurningsproblem och ingår i dagens kalkningsverksamhet. 22(41)

23 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status. Inom avrinningsområdet har en vattenförekomst förbättringsbehov avseende på försurning, skillnaden mellan dagens ph och ph för god status bedöms till 0,1. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsten. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 3,2 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 3,2 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog ca 3 procent skog mellan Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt ca kronor för ca 16 ton kalk för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet (Tabell 3). Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är Gnesta kommun. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogramför perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Kalkning med flyg Länsstyrelsen Södermanland Summa: Huvudman Gnesta kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 23(41)

24 2.3 Miljögifter Tillstånd Inom åtgärdsområdet är den kemiska statusen sänkt med avseende på polybromerade difenyletrar (PBDE) i fisk. PBDE sprids storskaligt genom atmosfärisk deposition, ingen lokal påverkanskälla är känd. Värt att notera är att samtliga vattenförekomster i åtgärdsområdet har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i vattenförekomsten finns publicerade i VISS 5. Underlag för klassificering av kemisk status i åtgärdsområdet är bristfälligt och fler undersökningar behöver utföras. I Frösjön finns undersökningar av sediment i samband med utbyggnad av båthamn som visar på att föroreningar finns i sjön. Stora Envättern ingår i den nationella miljöövervakningen. Uppmätta halter av kvicksilver och PBDE i fisk överskrider riktvärden. Övriga ämnen som analyseras är inte klassificerade på grund av olika anledningar. Mätningar finns för metaller, PFOS, dioxin, PCB, DDT och pesticider men flera ämnen saknar gränsvärden i fisk. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom åtgärdsområdet Förbättringsbehov Då inga prioriterade eller särskilda förorenande ämnen, utöver kvicksilver och PBDE, uppmätts i halter över gränsvärden anges inget förbättringsbehov. I dagsläget saknas tillräckligt underlag för att definiera förbättringsbehovet i termer av halter i miljön mellan tillståndet idag och god status med avseende på de prioriterade ämnena per vattenförekomst. Inga förbättringsbehov finns således framtagna för åtgärdsområdet Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller från berggrunden. Kvicksilver och PBDE sprids via atmosfärisk deposition Åtgärder Föreslagna åtgärder För att nå god kemisk status för kvicksilver och PBDE krävs åtgärder som påverkar en minskning av det atmosfäriska nedfallet genomförs, vilket inte omfattas av detta åtgärdsprogram. Åtgärdsarbetet för miljögifter i Trosaåns åtgärdsområde bör fokuseras på kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag (41)

25 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför har ingen påverkan på den ekologiska statusen bedömts för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data funnits tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Flertalet av vattenförekomsterna i Trosaåns åtgärdsområde har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 9). Merparten av vattendragen i Trosaåns åtgärdsområde är påverkade av vandringshinder, vilket anses vara det största problemet avseende på fysisk påverkan. Många av vattenförekomsterna har också morfologiska förändringar i form av påverkade svämplan/näromåden. 25(41)

26 Figur 9. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 26(41)

27 Avseende morfologi har endast närområde och svämplan klassificerats, vilket avspeglas i att den åtgärd som föreslås för morfologiska förändringar i nuläget är anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. De markavvattningar eller rätningar och rensningar som finns i avrinningsområdet syns inte i kartläggningen. Därför finns heller inga konkreta åtgärder som anknyter till denna typ av morfologisk påverkan. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. I Trosaåns åtgärdsområde finns totalt 24 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 13 i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs uteslutande av dammar. Tre av dammarna är belägna i huvudfåran som går från havet till sjön Sillen. Trosa Kvarn utgör det första vandringshindret i Trosaån, den ligger ca 1,5km från mynningen till havet. Det kan finnas ytterligare vandringshinder inom åtgärdsområdet eftersom alla vattendrag inte är fullständigt inventerade. Statusklassificeringen i Trosaåns åtgärdsområde visar att samtliga klassade (åtta) vattendrag och (sex) sjöar har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas, för dålig status saknas 95 procent av förväntade arterna enligt de klassgränser som finns i bedömningsgrunderna (bilaga 3, HVMFS 2013:19). Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Statusklassificeringen i Trosaåns åtgärdsområde visar att samtliga vattendrag har hög status, med avseende på hydrologisk regim. Detta innebär att flöde och volym inte avviker mer än 5 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. Trosaån: Utlopp Sillen och mynningen till Östersjön är reglerad vattenföring där påverkan på medelhögvattenföring (MHQ) och högre vattenföringsvärden bedöms vara liten (< 10 procent). Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd. Referenstillståndet har ingen eller mycket liten mänsklig påverkan. De morfologiska förhållandena beskrivs via djup, bredd, typ av 27(41)

28 bottensediment, vilka typer av ackumulations eller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Även former och strukturer skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader, muddringar, ingår i beskrivningen. De morfologiska förhållandena beskrivs inom vattenområdet, som även innefattar svämplan och närområde. Morfologiskt tillstånd beskrivs av de underliggande parametrarna: vattendragsfårans form, vattendragets/sjöns planform, vattendragsfårans/sjöns bottensubstrat, död ved i vattendraget, strukturer i vattendraget/sjön, vattendragsfårans kanter, vattendragets/sjöns närområde samt svämplanets strukturer och funktion. För vattenförekomsterna i detta Trosaånsåtgärdsområde har parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag resulterat i sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd för tio vattendrag och tre sjöar (figur 10). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För dålig status är mer än 75 procent av närområdet påverkat. För otillfredsställande status är procent påverkat. Rinnsträckan mellan Trosa och Vagnhärad upp till sjön Sillen är biotopkarterad och består av öppna landskap med huvudsakligen jordbruksmark med olika grad av skyddszon mot ån. Jordarna består av finpartikulärt material. Diken och biflöden som rinner till vattendraget kommer huvudsakligen från jordbruksmarker, viss andel härrör från skogsmark. Inom de tätbebyggda områdena saknas dock någon riktig skyddszon. Beskuggning och andel död ved är låg i hela vattendraget. På några lokaler finns svagt strömmande till strömmande vatten, de områdena utgör ca 8 procent av rinnsträckan. Det finns fem stycken potentiella områden för öring och lek. (Urban Pettersson. 2011) 28(41)

29 Figur 10. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. Konnektivitetsförändringar De förbättringsbehov som finns idag med avseende på konnektivitet gäller tio stycken vandringshinder som berör sex stycken vattenförekomster. Flödesförändringar Inga förbättringsbehov med avseende på hydrologiska förändringar. 29(41)

30 Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på morfologisk regim finns för elva vattenförekomster i Trosaåns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av närområde eller svämplan där markanvändning bör minska Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är generellt ett stort problem i Trosaåns åtgärdsområde. Med vandringshinder avses både dammar och vägtrummor. Betydande påverkan och miljöproblem avseende konnektivitet har dock endast bedömts förekomma i sex vattenförekomster (figur 11). Flödesförändringar Aktiv reglering av dammar är det största problemet med avseende på flödesförändringar. Förändrad hydrologisk regim ger påverkan på såväl morfologi och konnektivitet och därmed livsmiljöerna i vattenförekomsterna vilket påverkar den ekologiska statusen. I Trosaåns åtgärdsområde finns det 2 vattenförekomster som är påverkade av reglering men detta har inte gett utslag på den ekologiska statusen och därmed heller inte som miljöproblem. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. I Trosaåns åtgärdsområde är det elva vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 11). I området finns det 56 torrläggnings- och sjösänkningsföretag. Dessa tillsammans med bland annat jordbruket påverkar hydromorfologin Området är påverkat av mänsklig aktivitet via jordbruk, skogsbruk och samhällen. Figur 11. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar i Trosaåns åtgärdsområde. 30(41)

31 2.5.3 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Föreslagna åtgärder För att uppnå god ekologisk status med avseendet på fysisk påverkan krävs åtgärder riktade framförallt mot konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar. I båda fallen krävs vidare utredning och prioriterinagar av arbetets genomförande och kostnader. Konnektivitetsförändringar Inom Trosaåns åtgärdsområde är åtta vandringshinder utpekade som betydande påverkan och som behöver åtgärdas för att miljökvalitetsnormerna ska följas (tabell 4). I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att barbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Flödesförändringar Inga åtgärder med avseende på hydrologiska förändringar. Morfologiska förändringar Morfologiskpåverkan har inom åtgärdsområde orsakats av markanvändning inom närområdet eller svämplanets närområde. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. Inga åtgärder är i nuläget förslagna. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet skulle vara att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner, avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten mm. på mark ovanför högvattensnivå som också ingår i kantzonen. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärds storlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 8 3 Meter SUMMA (41)

32 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom åtgärdsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökningar behövs. 3.2 Miljögifter Tillstånd Förekomsterna SE och SE är potentiellt påverkade från misstänkt förorenade områden och alla förekomster som inte riskerar att nå god kemisk status till 2021 är utsatta för risk från vägar (olycksrisk). Mer verifierande och kartläggande undersökningar behövs Förbättringsbehov Källor till påverkan Misstänkt förorenade områden belägna på genomsläppliga jordar och vägar Åtgärder Föreslagna åtgärder Åtgärda misstänkt förorenade områden och vägåtgärder. 3.3 Klorid Tillstånd Fyra förekomster är potentiellt påverkade av saltade vägar (SE , SE , SE och SE ). I två av dess uppmättes höga halter klorid 2008 och aktuell data saknas om tillstånd och om tillräckliga åtgärder har vidtagits sedan förra cykelns klassning. Mer verifierande och kartläggande undersökningar behövs Förbättringsbehov Källor till påverkan Saltade vägar Åtgärder Föreslagna åtgärder Minskad användning av vägsalt. 32(41)

33 3.4 Förändrade grundvattennivåer Tillstånd Den kvantitativa statusen är god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Risken för salt grundvatten är större vid kusten. 33(41)

34 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m³ i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Gnesta 3 3 Södertälje 2 2 Trosa 1 1 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd Siffrorna i tabell 5 är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. 4.2 Åtgärder Se över de vattenskyddsområden som inrättades med stöd av vattenlagen. Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 34(41)

35 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden Hela Trosaåns åtgärdsområde räknas in i nitratkänsliga områden. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 35(41)

36 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Som framgår av tabell 6 är det åtgärder mot övergödning som är mest omfattande. Den totala åtgärdskostnaden uppgår till ca 27 miljoner kronor. Av dessa utgörs över 26 miljoner (98 procent)av kostnader för att minska övergödning. Resterande två procent av åtgärdskostnader är kopplade till fysisk påverkan och otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 6. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter 2 - Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 1 0 Miljöproblem i grundvatten 5 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4procent. I tabell 7 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (41)

37 Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Gnesta, Södertälje, 2018 Trosa LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands- och Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Gnesta, Södertälje, 2018 Trosa LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands- och Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Gnesta, Södertälje, 2018 Trosa LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Södermanlands- och 2016 LST 8d Plan Stockholms län 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk P-fällning av bräddat avloppsvatten KOM 2 Tillsyn Gnesta, Södertälje, 2018 Trosa LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Södermanlands- och Stockholms län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands- och Stockholms län KOM 1a Tillsyn och prövning Gnesta, Södertälje och 2018 KOM 4 Tillsyn Trosa kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket (41)