Enköpingsåns åtgärdsområde

Transkript

1 Enköpingsåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(26)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Enköpingsåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(26)

4 Sammanfattning Enköpingsån rinner genom ett jordbruksdominerat landskap nordväst om Enköping och vidare genom Enköpings tätort för att därefter mynna i Svinnegarnsviken i Mälaren. Alla vattenförekomster i åtgärdsområdet har sämre än god ekologisk status vilket huvudsakligen beror på övergödning och fysisk påverkan. Jordbruk och enskilda avlopp är de största orsakerna till övergödningen. Trots att det totala flödet i ån är relativt litet transporteras varje år ungefär 4400 kilogram fosfor till Svinnegarnsviken. För att nå god status behöver tillförseln av fosfor minska med cirka 860 kg. Dagvattnet från Enköpings tas om hand i två vattenparker, en som anlades år 2000 och en som anlades Dessa renar dagvattnet från fosfor, kväve och miljögifter, men är också ett rekreationsområde och en rast- och häckningsplats för fåglar. Enköpingsån är även recipient för utsläppet från Enköpings avloppsreningsverk. Det påverkar kvävehalterna i ån, vilka stiger kraftigt nedströms reningsverket. Samtliga vattenförekomster är påverkade av markavvattning och den intensiva markanvändningen i närmiljön. Åns nedre del från Enköpings tätort till Svinnegarnsviken har karaktären av en kanal, men även de övre delarna av ån har utsatts för omfattande dikning och kanalisering. Två vandringshinder i form av dammar begränsar vandringsmöjligheterna i tre vattendragssträckor. Intensiv markanvändning i närmiljön, markavvattning och vandringshinder bedöms alla som stora miljöproblem. De viktigaste åtgärderna för att minska den fysiska påverkan är anläggande av fiskvägar eller utrivning av dammar som utgör vandringshinder för fisk samt biotopvård av rensade och rätade vattendrag. Det finns inget åtgärdsbehov för att nå god status när det gäller miljögifter i ytvatten. Underlag för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter är dock otillräckligt. Det finns därför ett behov av ytterligare provtagning av miljögifter. I Enköpingsåns åtgärdsområde finns en grundvattenförekomst, vilken har otillfredsställande kemisk status på grund av höga halter av tetrakloreten, ett klorerat lösningsmedel. En stor del av förekomsten är påverkad av tätort, vägar och nedlagda miljöfarliga verksamheter. För att följa miljökvalitetsnormerna behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: anpassade skyddszoner och våtmarker anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärderna kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor i samma grad. Enköpings kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn och länsstyrelsen i Uppsala län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Enköpings kommun bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Enköpings kommun behöver i samråd med Länsstyrelsen i Uppsala län se över möjligheten att minska både fosfor- och kväveutsläppen från avloppsreningsverket. 4(26)

5 Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna för ökad rening av fosfor och kväve från avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Uppsala län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att rensade eller rätade vattendrag restaureras. Naturvårdsverket behöver utveckla en vägledning för hantering av markavvattningar och Länsstyrelsen i Uppsala län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning av två vandringshinder. Otillräcklig dricksvattenskydd: Enköpings kommun behöver revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning Länsstyrelsen i Uppsala län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och utöva tillsyn av vattenskyddsområden. 5(26)

6 Åtgärdsprogram för Enköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (26)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Enköpingsån är ett litet avrinningsområde i Enköpings kommun och utgör en del av Norrströms huvudavrinningsområde (figur 1). Ån har sin källa i ett jordbruksdominerat landskap nordväst om Enköping och vidare genom Enköpings tätort för att därefter mynna i Svinnegarnsviken i Mälaren. I Enköpingsåns åtgärdsområde finns fem ytvattenförekomster i form av vattendrag samt två grundvattenförekomster (figur 2). Åtgärdsområdet har en yta på 164 kvadratkilometer och där hela 56 procent består av åker- och ängsmark. Resterade delar av området består av skogsmark (37 procent), våtmark (2 procent) och övrig mark (5 procent). Den viktigaste grundvattenformationen i Enköpingsåns åtgärdsområde är Enköpingsåsen. Rullstensåsen är en av de stora isälvsavlagringarna i Mellansverige och den sträcker sig från Trosa i söder till trakterna söder om Bollnäs, en sträcka på totalt 300 kilometer. Inom åtgärdsområdet finns en grundvattenförekomst, vilken sträcker sig längs åsen från söder till norr genom hela området. Den södra delen av förekomsten ligger inom Arnöfjärdens närområde. 7(26)

8 Figur 1. Översikt av Enköpingsåns åtgärdsområde: dess plats i vattendistriktet, tätorter, och markanvändning. 8(26)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(26)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Samtliga fem ytvattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde har måttlig ekologisk status. Detta beror i hög grad på miljöproblemen övergödning och fysisk påverkan. De huvudsakliga bidragen av fosfor och kväve kommer från jordbruket, enskilda avlopp och avloppsreningsverket. Samtliga vattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde är påverkade av markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Tre av fem förekomster har dammar eller andra former av vandringshinder. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster god kemisk status Grundvatten Kemisk status Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har otillfredsställande kemisk status med avseende på det klorerande lösningsmedlet tetrakloreten (figur 3). Problemet förväntas inte vara möjligt att åtgärda inom de närmaste åren och förekomsten bedöms därför riskera att inte uppnå god kemisk status Kvantitativ status Grundvattenförekomsten i Enköpingsåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Kända undersökningar av grundvattennivåerna saknas för grundvattenmagasin, men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 10(26)

11 Figur 3. Kemisk status för grundvattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde. 11(26)

12 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten I Enköpingsåns åtgärdsområde omfattas en grundvattenförekomst av dricksvattendirektivet 3, vilket handlar om att säkerställa dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt avloppsdirektivet 4 ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Nitratkänsligt område Hela området ligger i nitratkänsligt område. Generellt är det fosformängden, 22 kilogram totalfosfor per år och hektar, som reglerar den gödselmängd som får spridas. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel i nitratkänsliga områden. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster ska uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status i närtid. Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Enköpingsåns ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till Skälen till undantag redovisas i tabell 1. 3 Rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten 4 Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 12(26)

13 MKN för kemisk status Samtliga vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundsnivåer och polybromerade difenyletrar på grund av atmosfärisk deposition. Skälet till de sänkta kvalitetskraven är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga halter av dessa ämnen. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Enköpingsån Enköpingsån - Örbäcken Enköpingsån - Ullbrobäcken Enköpingsån - Jungbodike Enköpingsån - Långängsbäcken SE SE SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten Miljökvalitetsnormen för grundvatten som uppnår god kvantitativ och kemisk status är satt till god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus För 13(26)

14 grundvattenförekomster med otillfredsställande kemisk status är normen satt till god kemisk grundvattenstatus 2015, med undantag för den parameter som orsakar statusförsämringen. Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har miljökvalitetsnormen god kemisk grundvattenstatus med tidsfrist till 2027 för ämnet tetrakloreten. Skälet är att det bedöms tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder som minskar koncentrationerna av tetrakloreten i vattenförekomsten tidigare. Förekomsten har miljökvalitetsnormen god kvantitativ grundvattenstatus (26)

15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I hela Enköpingsåns åtgärdsområde är övergödning ett miljöproblem. Det visar sig i form av höga fosforhalter, mer växtlighet och grumligt vatten. Även fisk och kiselalger indikerar tydlig påverkan av övergödning i Enköpingsån. Påverkan på kiselalgerna skiljer sig åt mellan de olika grenarna och statusen för kiselalger varierar mellan god och måttlig. Eftersom fosforhalterna är höga i ån bedöms statusen ändå vara måttlig, men sannolikt behövs inga stora åtgärder för att ån ska nå god status till Totalt tillförs drygt fyra ton fosfor till Enköpingsån varje år. Vattnets fosforhalt förändras inte på vägen genom Enköping utan är densamma i mynningen till Svinnegarnsviken som uppströms tätorten. Den vattenpark som är anlagd i närheten av tätorten tycks vara en effektiv reningsanläggning för Enköpings dagvatten. Kvävehalten i vattnet ökar dock påtagligt nedströms reningsverket. Ammoniumhalterna i Enköpingsåns vatten är periodvis så höga att halten av ammoniak i vattnet riskerar att nå nivåer som är giftiga för vattenlevande organismer Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Förbättringsbehovet för mängden transporterad fosfor i Enköpingsåns åtgärdsområde har beräknats utifrån uppmätta halter av fosfor och modellerade värden för vattenföring. Den är cirka 600 kg i Enköpingsåns mynning (figur 4) 5. Kvävehalten i vattnet ökar dramatiskt efter Enköpings avloppsreningsverk. Kvävet föreligger i form av ammonium, som är syretärande och som i höga halter kan bilda ammoniak som är giftigt för vattenlevande organismer. 5 I kartan visas fel beting av fosfor för den nedersta vattenförekomsten. Det ska vara 120 kg och inte 400 kg. 15(26)

16 Figur 4. Status med avseende på näringsämnen samt åtgärdsbehov för fosfor för att nå god ekologisk status. 16(26)

17 2.1.3 Källor till påverkan De huvudsakliga bidragen av fosfor och kväve kommer från jordbruket, enskilda avlopp och avloppsreningsverket (figur 5). Eftersom figur 5 baserar sig på data innan den senaste vattenparken för dagvattenrening var anlagd i Enköping, är påverkan från betydligt dagvatten mindre än vad som visas i figuren. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 5. Källfördelning av fosfor för Enköpingsåns åtgärdsområde Åtgärder Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas förslag på åtgärder för att nå god ekologisk status i Enköpingsåns åtgärdsområde. Den sammanlagda mängden fosfor som kan åtgärdas med föreslagna åtgärder har uppskattats till knappt 600 kg per år och ska i princip täcka åtgärdsbehovet. Ytterligare åtgärder kan dock behöva genomföras, exempelvis strukturkalkning och anläggning av större areal våtmarker. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. Den åtgärd som beräknats kunna leda till störst minskning av fosfortillförsel från jordbruket är anpassade skyddszoner. Att åtgärda enskilda avlopp till minst normal skyddsnivå beräknas också ge stor effekt på belastningen av fosfor. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för ytavrinning och erosion är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Fosfordammar 17(26)

18 behöver anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status i Enköpingsåns åtgärdsområde med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade 13 Hektar 220 0, skyddszoner* Fosfordamm* 0,7 Hektar 45 0, Våtmark 3,7 Hektar Enskilda avlopp till 510 Antal normal skyddsnivå SUMMA SUMMA , *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 I tabell 3 redovisas effekten på kusten av de föreslagna åtgärderna. Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten 2.2 Försurning Försurning är inte något miljöproblem i Enköpingsåns åtgärdsområde. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Enköpingsåns åtgärdsområde har sänktkemisk status med avseende på parameterna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att det angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota samt gränsvärdet för PBDE utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. 18(26)

19 Nickel har uppmätts i höga halter i sediment och vatten i Enköpingsån. Mätvärdena ligger inte till grund för bedömningen av kemisk status då provtagningsfrekvensen är otillräcklig. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala län finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. I Enköpingsåns åtgärdsområde har ingen främmande art bedömts utgöra ett så allvarligt miljöproblem att den ekologiska statusen sänkts. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som människan orsakat så som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring m.m. Miljöproblemet är indelat i tre underkategorier; konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. Bedömningen av miljöproblemet grundar sig på vattenförekomsternas ekologiska status. En vattenförekomst har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan om dess ekologiska status är lägre än god, och detta kan härledas till en eller flera av underkategorierna. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger på modellerade data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Utbredningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser, men graden av påverkan är mer osäker. Samtliga fem vattendragsförekomster har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan. Den största delen av påverkan utgörs av morfologiska förändringar, men även konnektivitetsförändringar har identifierats i flera av vattendragen Konnektivitet Konnektivitet (förekomst av vandringshinder) beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i vattenförekomster. Konnektiviteten bedöms längs med vattenförekomsten (i uppströms och nedströms riktning), samt från vattenförekomsten till omgivande landområden. Vandringshinder utgörs av tillexempel dammar (undantaget naturliga så som bäverdammar), vattenkraftverk, felaktigt placerade vägtrummor med mera. 19(26)

20 Tillstånd Tre av åtgärdsområdets fem vattendrag har bedömts ha problem med konnektivitetsförändringar. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för vattendrag anges som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet i åtgärdsområdet 20 km. Källor till påverkan Vandringshindren utgörs av två dammar. Dessa är inte kopplade till någon pågående verksamhet. Dammen i Enköpings tätort används för att upprätthålla en vattenspegel i staden under lågflöden. Detta vandringshinder påverkar en lång sträcka av ån. Åtgärder De två dammarna behöver åtgärdas antingen genom utrivning eller genom anläggande av fiskvägar (tabell 4). Ytterligare utredning krävs för att hitta den lämpligaste åtgärden för respektive damm, men generellt gäller att utrivning är den bästa och ofta billigaste lösningen. Högst prioriterad för åtgärd är dammen i Enköping då den ligger nära Enköpingsåns mynning. Dammen skulle möjligen kunna ersättas av flera fasta trösklar av natursten alternativt en fiskväg Flödesförändringar Flödesförändringar beskriver om det finns onaturlig påverkan på det hydrologiska tillståndet i en vattenförekomst när det gäller flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. För att bedöma hur den hydrologiska regimen i en vattenförekomst påverkats av mänsklig verksamhet jämförs reglerade och oreglerade förhållanden. Datamodelleringen av hydrologisk regim i sjöar och vattendrag har huvudsakligen utförts på nationell nivå av SMHI. Tillstånd Flödesförändringar bedöms inte vara ett miljöproblem i avrinningsområdet. Påverkan av markavvattningsföretag hanteras under morfologiska förändringar nedan Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar beskriver de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med liten eller ingen mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett i vattenförekomsternas djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster inom Enköpings åtgärdsområde bedöms ha miljöproblemet morfologiska förändringar. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för morfologiska förändringar anges i antal hektar som behöver åtgärdas. Restaurering i form av biotopförbättrande åtgärder behöver utföras i 15 hektar vattendrag. 20(26)

21 Källor till påverkan Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i närområdet. Bland annat odlas marken upp i direkt anslutning till vattenförekomsterna. Påverkan från markavvattningar är inte lika stor överallt även om en vattenförekomst omfattas av ett markavvattningsföretag. Vissa förekomster har grävts återkommande med några års mellanrum under en 100-årsperiod medan andra bara enstaka gånger under samma period. Omfattningen av företaget påverkar också; det får olika effekt på biologin om vattendraget flyttats jämfört med om det bara breddats på några sektioner. Vissa delar av ån har kvar sitt naturliga lopp, exempelvis är sträckan mellan Åby och Tillinge kyrka tydligt meandrande. Resterande delar av ån är i princip helt grävda och det är därför viktigt att fortsatt bevara de naturligare delarna av ån. Åtgärder Åtgärderna riktas mot att minska påverkan från framförallt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort. För att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattenförekomst. Cirka 15 hektar vattendrag är i behov av biotopvårdande åtgärder (tabell 4). Kunskapen om var markavvattningarna har genomförts är god, men omfattningen och vilken typ av åtgärd som krävs på vilken plats behöver utredas ytterligare. Efter regeringens beslut om överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( ) bestämdes det att vattenförekomster med åtgärder för ekologiskt funktionella kantzoner i jordbruksmark ska ändras till undantag från 2021 till 2027 för morfologisk påverkan. Inga åtgärder föreslås därmed för denna del i åtgärdsprogrammet för perioden Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader för miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan inom Enköpingsåns åtgärdsområde. Åtgärdskategori Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitetsförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 2 2 Meter 1, Morfologiska förändringar Restaurering av rensade 5 15 Hektar 1, eller rätade vattendrag SUMMA 2, (26)

22 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Miljögifter Tillstånd Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har otillfredsställande kemisk status med avseende på ämnet tetrakloreten. I två av 23 provtagningar överskrids riktvärdet på 10 µg/l mellan åren 2008 och 2013, och 20 av 23 prover överskrider gränsvärdet för att vända trend på 2 µg/l (medelvärdet 3,9 µg/l, maxvärdet 10 µg/l). Resultaten från provtagningarna bedöms stabila och utgör därför en säker grund för bedömning. Tidigare har även höga halter av bekämpningsmedlet BAM (2,6-diklorbensamid) påträffats i förekomsten Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på miljögifter har genomförts för Enköpingsåns åtgärdsområde Källor till påverkan Föroreningen av tetrakloreten är den numera nedlagda kemtvätten. Andra miljögifter kan förekomma, eftersom Enköpingsåsen ligger delvis inom ett starkt trafikerat område med en större tätort och flera nedlagda verksamheter Åtgärder Enköpings kommun bör revidera riskbedömningen inklusive åtgärdsutredningen och utföra sanering av grundvattenförekomsten Enköpingsåsen. Fram till dess att sanering kan utföras bör skyddspumpning göras som en tillfällig åtgärd. 3.2 Klorid Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen har inga kända problem med klorid. 3.3 Förändrade grundvattennivåer Grundvattenförekomsten i Enköpingsåsen åtgärdsområde har inga kända problem med förändrade grundvattennivåer. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller 22(26)

23 även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Enköpingsåsen finns en allmän vattentäkt vid Munksundet och ytterligare tre vattenskyddsområden som är skyddade enligt den gamla vattenlagen (tabell 5). Den sistnämna ligger till största delen i åtgärdsområdet Arnöfjärdens närområde. Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Enköpingsåsen Enköping Enköpings Vattenlagen 1997 Nygård kommun Vånsjöbro Enköping Enköpings Vattenlagen 1997 kommun Munksundet Enköping Enköpings Vattenlagen 1997 kommun Enköpingsåsen i Fagerudd Enköping Enköpings kommun Vattenlagen Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta för de fyra vattenskyddsområdena som är fastställda enligt den gamla vattenlagen. En revidering av vattenskyddsområdena med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken anges därför som en möjlig åtgärd för att säkerställa att vattentäkterna i Enköpingsåsen har tillräckligt skydd (tabell 6). Vattentäkterna Ådalen och Veckholm saknar vattenskyddsområden. Tabell 6. Behov av åtgärder. Kommun Enköping Inrätta vattenskyddsområde 2 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 4 23(26)

24 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden Hela Enköpingsåns åtgärdsområde omfattas av nitratdirektivet 6. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på sex månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan tre och tio djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än tio procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Enköpingsåns avrinningsområde uppgår till 4,3 miljoner kronor per år (tabell 7). Den övervägande delen av kostnaderna (95 procent) handlar om att minska övergödningen i fem vattenförekomster avrinningsområdet. Tabell 7. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 6 Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 24(26)

25 I tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Våtmarker SJV 4e Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Fysisk påverkan SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Västmanlands 2017 LST 6 Information län, Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands 2016 län, Länsstyrelsen i Södermanlands län LST 5c Plan Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Enköpings kommun 2018 KOM 7 Plan Enköpings kommun 2018 LST 8 Tillsynsvägledning 2017 Länsstyrelsen i Uppsala län LST 5c Plan 2018 HaV 4 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt (26)

26 Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Dricksvattenskydd KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning 2018 LST 2 Tillsyn och prövning 2018 Länsstyrelsen i Uppsala län LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 Hav 4 Vattenskyddsområde HaV 6 a- b Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 SJV 3 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2018 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2019 Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 KOM 5 a- e Tillsyn, initiativ Enköpings kommun 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Uppsala län (26)

27 Egna anteckningar

28 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.