Åtgärdsprogram för Åkforsån-Yngaren-Långhalsen- inom Nyköpingsåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Åkforsån-Yngaren-Långhalsen- inom Nyköpingsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(34)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(34)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett delområde av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i delområdet Åkfors-Yngaren-Långhalsen inom Nyköpingsåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(34)

4 Sammanfattning Nyköpingsåns avrinningsområde har delats upp i fem delområden inför remissen av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Delområdet Åkforsån- Yngaren Långhalsen ligger i och är 820 km2 stort. 32 ytvattenförekomster, varav 14 sjöar och 18 vattendrag/ vattendragssträckor, samt 18 grundvattenförekomster ligger helt eller delvis inom delområdet. Av ytvattenförekomsterna uppnår 29 stycken inte god ekologisk status 2015, den främsta orsaken till detta är övergödning. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca kg. Framförallt är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan i området. Lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk vara betydande källor till Övergödning. Samtliga vattenförekomster i Åkforsån- Yngaren Långhalsens avrinningsområde har klassificerats till sämre kemisk status än god på grund av kvicksilver. Inom avrinningsområdet finns fyra Natura-2000 områden med koppling till vatten. Fyra grundvattenförekomster av totalt 18 stycken riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av bland annat bekämpningsmedel och påverkansrisk. För att nå miljökvalitetsnormerna i Åkforsån- Yngaren Långhalsen avrinningsområde behöver senast framför allt: För miljöproblemet övergödning: 9200 ha åkermark stukturkalkas och 36 hektar anpassade skyddszoner anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 1800 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå och 1000 hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen dagvatten, avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel så att åtgärder som minskar fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner samt Länsstyrelsen i Södermanland bör fokusera på kunskapshöjande aktiviteter såsom operativ övervakning och insamling av dataunderlag. 4(34)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 9 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs utmed strandzoner i sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(34)

6 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (34)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Nyköpingsåns avrinningsområde löper genom Södermanlands, Örebro och Östergötlands län, och 13 kommuner. Det är det näst största huvudavrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Nyköpingsåns avrinningsområde är 3631 km² stort och består till ytan av 53 procent skog, 19 procent åker- och betesmark och hela 14 procent vatten. Befolkningen uppgår till personer, varav nästan 80 procent bor i tätorter (figur 1). Nyköpingsåns åtgärdsområde har delats upp i fem delområden inför remissen av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Delområdet Åkforsån- Yngaren Långhalsen ligger i och berör Nyköpings, Katrineholms, Flen och Vingåkers kommuner. Avrinningsområdet är 820 km 2 och består till 52 procent av skog, andelen vatten är 16 procent, andelen jordbruksmark 28 procent och 2,7 procent urbana ytor. Avrinningsområdet sträcker sig från sjön Viren i nordväst och mynnar i Stadsfjärden, Östesjön via Nyköpingsån. I delområdet Åkforsån- Yngaren Långhalsen finns 32 ytvattenförekomster, varav 14 sjöar och 18 vattendrag (figur 2), samt 18 grundvattenförekomster som ligger helt eller delvis inom avrinningsområdet. 7(34)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(34)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Delområdet Åkforsån, Yngaren, Långhalsen inom Nyköpingsåns åtgärdsområde omfattar 32 ytvattenförekomster varav 29 inte uppnår god ekologisk status (figur 3). Den främsta orsaken till detta är näringspåverkan. 9(34)

10 Ett av vattendrag, Forssjöån från Lillsjön till Duveholmssjön, har en föreslagen klassning som god ekologisk status, men kommer att sänkas till måttlig på grund av dålig konnektivitet. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. De största påverkanskällorna för övergödning är diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk och enskilda avlopp). Kemisk status Samtliga vattenförekomster har klassificerats till sämre status än god på grund av kvicksilver. Figur 3. Ekologisk status i ytvattenförekomster. 10(34)

11 1.1.2 Grundvatten Figur 4. Risk för att inte uppnå god kemisk status 2021 i grundvatten. Kemisk status och risk Samtliga 18 förekomster har god status. Fyra förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 främst på grund av miljögifter och påverkansrisk (figur 4). 11(34)

12 Kvantitativ status och risk Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom avrinningsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I avrinningsområdet finns 3 dricksvattentäkter inlagda i VISS som omfattas av direktivet: Lillsjön, SE , Lillsjön, SE och Yngaren, SE Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Hela delområdet omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I delområdet har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Skåraviken och Hålvetten-Näsnaren. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i 12(34)

13 vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Endast sjöar och vattendrag som bedömts ha god ekologisk status har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 på grund av orimliga kostnader, bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (se tabell 1). Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Nyköpingsån SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Enaren SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Enarenån SE Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vadstorpån från sammanflödet med Enareån till Yngaren SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vadstorpån från Näsnaren till sammanflödet med Enareån SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Långhalsen- Norra SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Vadstorpån från Hålvetten till Näsnaren SE status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Hålvetten SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Skarendalån från Viggaren till Yngaren SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Vrenaån SE Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) 13(34)

14 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Hallbosjön SE status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Viggaren SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Skräddartorpsån SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Vattendraget från Lillsjön till Långhalsen SE status 2021 Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Lillsjön SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Mäskaren SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Storsjön SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Yngaren SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Täljareån SE Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Åkforsån SE status 2021 Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Täljaren SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Vattendraget från Strången till Åkforsån SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Forssjösjön SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Forssjöån från Duveholmssjön till Djulösjön SE status 2021 Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Djulösjön SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Duveholmssjön SE status 2021 Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Forssjöån från Viren till Lillsjön SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) 14(34)

15 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Viren SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Lillsjön SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Skåraviken som är en del av Hallbosjön är utpekad som fågelsjö, och räknas till kategorin naturligt näringsrika sjöar. 15(34)

16 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Av 32 vattenförekomster har 13 sjöar och 15 vattendrag övergödningsproblem (figur 5). Figur 5. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 16(34)

17 Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med ca kg (figur 6). Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt koncentration av fosfor och den koncentration som krävs för att nå god 17(34)

18 ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts Källor till påverkan Som framgår av figur 7 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan i området. Lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk vara betydande källor Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom LOVA har 373 hektar åkermark strukturkalkats och 75 hektar kalkfilterdiken utförts i delområdet under De åtgärderna beräknas ge en minskning av fosforläckaget med 82 kg per år. Föreslagna åtgärder De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner (tabell 2). Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. De föreslagna åtgärderna i delområdet uppskattas leda till en minskning med 8100 kg fosfor. Det är ca 1900 kg mindre än vad som behövs för att nå god status (10000 kg fosfor). Beräkningarna indikerar att det blir svårt att nå målet genom att bara utföra de mest kostnadseffektiva åtgärderna. 2% 8% 6% 2% 5% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 77% Figur 7. Källfördelning av fosfor för området. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (34)

19 Tabell 2. Åtgärder för att nå status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark Antal Våtmark - fosfordamm 18 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten Ton Antal Kalkfilterdiken Hektar Skyddszoner, 0-2 meter 67 Hektar Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Skyddszoner, 2-6 meter 49 Hektar 9, Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Antal Skyddszoner, 6-10 meter 25 Hektar 3, Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå Antal Våtmark för näringsretention 400 Hektar SUMMA Försurning I Åkfårsån-Yngaren-Långhalsen-Nyköpingsåns avrinningsområde inom Nyköpingsåns åtgärdsområde finns inga vatten med försurnings problem eller pågående kalkningsåtgärder. 2.3 Miljögifter Tillstånd Värt att notera är att samtliga vattenförekomster i delområdena Åkforsån-Yngaren och Långhalsen inom Nyköpingsåns åtgärdsområde har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Undersökning inom Åkforsån-Yngaren och Långhalsen avrinningsområde har även visat på förekomster av miljögifter i sediment i sjöarna i närhet till Katrineholm; Forssjösjön, Duveholmssjön, Djulösjön och Viren. Halterna av bland annat PAH:er och tributyltenn (TBT) kommer från antropogen påverkan. Undersökningarna är relativt översiktliga och ytterligare undersökningar krävs för att säkerställa att inte gränsvärden överskrids i vattenförekomsterna. I vattenförekomsten Långhalsen-Norra har en undersökning av bland annat TBT utförts för att 19(34)

20 verifiera statusklassificeringen från förra cykeln, då TBT klassificerades som uppnår ej god status. Halterna av TBT och andra uppmätta miljögifter som påvisades understeg nu gränsvärden. Enstaka provtagningar i har visat på förekomster av bekämpningsmedel i vattendrag. Det är möjligt att det stundtals förekommer fler bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen inom delområdet Åkforsån-Yngaren och Långhalsen inom Nyköpingsåns åtgärdsområde. Inga av förekomsterna har bidragit till att sänka statusen. 2.4 Främmande arter. Främmande arter finns i form av signalkräfta i vissa vattenförekomster i hela länet. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan. Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom mer data finns tillgängligt. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger främst på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i analyserna men graden av påverkan är mer osäker. Vid klassificeringen har de hydrologiska och morfologiska parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade liksom behovet av åtgärder. Merparten av vattenförekomsterna i åtgärsområdet är påverkade av vandringshinder eller har antropogen påverkan på svämplan/näromåden och har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 8). 20(34)

21 Figur 8. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 21(34)

22 Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. I Nyköpingsån Åkfårsån-Yngaren-Långhalsens avrinningsområde finns totalt 14 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav samtliga i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av dammar. Statusklassificeringen i Nyköpingsån Åkfårsån-Yngaren-Långhalsens avrinningsområde visar att nio vattendrag och sju sjöar har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas, enligt de klassgränser som finns i bedömningsgrunderna (bilaga 3, HVMFS 2013:19 Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna: volymsavvikelse, flödets förändringstakt samt vattenståndets förändringstakt, samt specifik flödesenergi. Inga vattenförekomster har sämre än god status med avseende på hydrologis regim. Det bör dock noteras att bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet. Klassificeringarna har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden Beräkningarna har utförts med den hydrologiska modellen S-HYPE. Modellberäkningarna fångar årsregleringen i landets större magasin men tar inte hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Ytterligare kartläggning behövs för att öka tillförlitlighet verifiera modellresultaten. Data om hur regleringen genomförs i praktiken är en viktig information för en korrekt klassificering. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand- eller vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan intill vattendraget eller sjön, vilket bildas genom återkommande översvämningar. 22(34)

23 För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, använts vid bedömningen. Dessa parametrar har sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Statusklassificeringen är genomförd utifrån en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark. I 14 vattenförekomster, tre sjöar och elva vattendrag, har morfologiskt tillstånd klassificerats som sämre än god status (figur 9). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För otillfredsställande status är 35-75procent påverkat. Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 23(34)

24 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Det finns fem förbättringsbehov med avseende på konnektivitet vilka berör 15 vattenförekomster. Förbättringsbehovet är angett som antal vandringshinder som bör åtgärdas i ett vattendrag. Flödesförändringar Inga förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 19 vattenförekomster i åtgärdsområdet. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av svämplan och/eller närområde där markanvändning bör minska Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är generellt ett stort problem i Åkforsån-Yngaren-Långhalsens avrinningsområde och konnektivitetsförändringar utgör betydande i elva vattenförekomster (figur 10). Flödesförändringar I och med att statusklassificeringarna visar att inga vattenförekomster har sämre än god status med avseende på hydrologis regim finns heller inget miljöproblem avseende flödesförändringar. Klassificeringarna baseras på modellerade data som inte tar hänsyn till korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering. Ytterligare kartläggning behövs för att verifiera modellresultaten men det finns en risk att de underskattar miljöproblemen avseende flödesförändringar i mindre vattendrag. För att förbättra klassificeringarna behövs mätdata eller uppgifter om hur regleringen genomförs i praktiken. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp har verkan på de fysikaliska processerna som påverkar vattnets omgivning och omformning av landskapet samt skapar strukturer och livsmiljöer för organismerna i vattendraget. I Åkforsån-Yngaren-Långhalsen avrinningsområde är det 26 vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 10). Kartläggningen av morfologiska förändringar i åtgärdsområdet grundar sig främst på GIS-analyser av påverkan i svämplan och närområde, som endast i enstaka fall kunnat verifieras med fältdata. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. 24(34)

25 Figur 10. Antalet vattenförekomster med fysiska förändringar Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder I Det finns inga genomförda eller planerade åtgärder avseende fysiska förändringar registrerade i VISS. Föreslagna åtgärder För att uppnå god ekologisk status med avseendet på fysisk påverkan krävs åtgärder riktade framförallt mot konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar. I båda fallen krävs vidare utredning och prioriterinagar av arbetets genomförande och kostnader. Konnektivitetsförändringar Inom Eskilstunaåns utflödes åtgärdsområde finns vandringshinder som behöver åtgärdas (tabell 3). I åtgärdsförslagen är antalet vandringshinder per vattendrag angivna. Dessa kommer att bearbetas vidare till ett förslag per vandringshinder och då även innehålla kostnader. Flödesförändringar Inga åtgärder med avseende på hydrologiska förändringar. Morfologiska förändringar Morfologisk påverkan har inom åtgärdsområde orsakats av markanvändning inom närområdet och/eller svämplanets närområde. Inga åtgärder har föreslagits men en åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. En möjlig åtgärd för att åtgärda närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde 25(34)

26 som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan meter. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten m.m. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Kantzonenen anpassas till området och kan vara öppen mark, betesmark, bevuxen med buskar eller skog. Generellt gäller att en varierad strandzon förbättrar livsmiljön i vattenförekomsten. Tabell 3. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 9 Meter SUMMA (34)

27 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs. 3.2 Miljögifter Tillstånd I förekomsten SE uppmättes diklormetan, förhöjda halter bly och mycket höga koppar och zinkvärden. I förekomsten SE uppmättes diklormetan och BAM. Förekomsten SE är utsatt för risk från många potentiellt förorenade områden Förbättringsbehov Reduktion av BAM, diklormetan och höga metallhalter Källor till påverkan Potentiellt misstänkt förorenade områden Åtgärder Föreslagna åtgärder Efterbehandling av miljögifter. 3.3 Klorid Tillstånd Två förekomster (SE och SE ) är utsatta för risk från saltad väg Förbättringsbehov Källor till påverkan Saltade vägar Åtgärder Föreslagna åtgärder Minskad användning av vägsalt. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Tillstånd Den kvantitativa status är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, t ex om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. 27(34)

28 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Nyköping 3 3 Katrineholm 2 2 Flen 1 1 Vingåker 1 1 Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Saknar skydd Informationen i tabellen är inte kvalitetsgranskade och kommer att revideras till beslutsversionen och är beroende av information från kommuner, speciellt antal allmänna vattentäkter inklusive reservvattentäkter. 4.2 Åtgärder Se över de vattenskyddsområden som inrättades med stöd av vattenlagen. Inrätta nya vattenskyddsområden i samråd med berörda kommuner vid behov. 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 28(34)

29 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig I delområdet Åkerforsån-Yngaren-Långhalsen är övergödning det klart största miljöproblemet sett både till antalet berörda vattenförekomster och till de uppskattade kostnaderna för att nå god ekologisk status. Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Åkerforsån-Yngaren- Långhalsen avrinningsområde uppgår till ca 30 miljoner kronor (tabell 5). Av dessa kostnader handlar över 29 miljoner om att minska övergödningen i avrinningsområdet. Resterande del av kostnaderna handlar framförallt om att åtgärda fysisk påverkan, men är även kopplade till otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 5. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 4 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (34)

30 Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information 2016 LST 8d Plan 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket (34)

31 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk P-fällning av bräddat avloppsvatten NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i KOM 1a Tillsyn och prövning Katrineholms, Flens KOM 4 Tillsyn och Nyköpings kommun LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i KOM 1a Tillsyn och prövning Katrineholms, Flens KOM 4 Tillsyn och Nyköpings kommun LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Kalkfilterdiken SJV 3b Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information LST 8d Plan 2016 Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information 2016 LST 8d Plan 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten 2016 KOM 1 Tillsyn och prövning Katrineholms, Flens KOM 8 Plan och Nyköpings kommun LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan 2016 Enskilda avlopp till HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten (34)

32 Hög skyddsnivå KOM 3 Tillsyn Katrineholms, Flens KOM 1 Tillsyn och prövning och Nyköpings kommun LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan 2016 KOM 8 Plan Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun Skyddszoner SJV 3d Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Omläggning/byte av vägtrumma SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information 2016 LST 8d Plan 2016 SJV 1 Tillsynsvägledning Jordbuksverket 2017 NV 3 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2017 SKS 6 Plan Skogsstyrelsen 2016 STEM 1 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i LST 3 Tillsyn och prövning LST 7 Tillsyn och prövning LST 8 Tillsyn 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 LST 13 Utveckling 2016 RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i LST 7 Tillsyn och prövning LST 8 Tillsyn 2016 TRV 1 Administrativ Trafikverket 32(34)

33 TRV 2 Vägledning 2016 KOM 9 Administrativ Katrineholms, Flens och Nyköpings kommun Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten HaV 6 Administrativ Havs- och vattenmyndigheten 2016 BV 1 Vägledning, annat Boverket 2016 TRV 3 Genomföra åtgärder Trafikverket LST 11 Tillsyn Länsstyrelsen i KOM 7 Initiativ Vattenskyddsområde LMV 1 Utvecklas av LMV Livsmedelsverket 2016 HAV 7 Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten LST 12 Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i KOM 6a-c Tillsyn, initiativ Nyköping, Katrineholm, Flen, Vingåker 2017 Vattenförsörjningsplan BV 1c Vägledning Boverket 2016 LST 12 Initiativ Länsstyrelsen i 33(34)

34 34(34)