Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram NAMN. Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(29)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(29)

4 Sammanfattning Samtliga åtta ytvattenförekomster i området har måttlig ekologisk status. Den främsta orsaken till att god ekologisk status inte uppnås är övergödning och i andra hand förändrade habitat på grund av fysisk påverkan. De huvudsakliga påverkanskällorna är läckage från jordbruksmark och enskilda avlopp. Området har tre vandringshinder som berör vattenförekomster och samtliga vattendrag har sämre än god status avseende morfologiskt tillstånd på grund av markavvattning. För att minska närsaltbelastningen på övergödda, sjöar, vattendrag och havsvikar behöver en rad åtgärder inom jordbruket genomföras, de enskilda avloppen uppnå normal skyddsnivå och dagvattendammar anläggas i tätbebyggda områden. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är fosfordammar, strukturkalkning och anpassade skyddszoner. För dagvatten är det viktigt både att minska mängden dagvatten och koncentrationen av förorenande ämnen. Därför behöver andelen hårdgjord yta minska och de grönytor som finns kvar i avrinningsområdet bevaras. De föreslagna åtgärderna bedöms vara tillräckliga för att samtliga inlandsvatten ska kunna nå god ekologisk status med avseende på övergödning. För kustvattenförekomsten Trälhavet kommer större delen av belastningen från omgivande havsbassänger. För att nå god status i Trälhavet krävs därför även att Sverige och andra länder runt Östersjön genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. Den åtgärd som bedöms ha störst effekt på ekologisk status för miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan är att skapa fri vandringsväg förbi dammen i Åkers kanal som hindrar all fisk (möjligen med undantag för havsöring och ål) från kusten att vandra upp i systemet. Ytterligare ett par vandringshinder behöver dock åtgärdas samt att omfattande åtgärder behövs för att reparera de skador i vattendragen som framförallt rensning, rätning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner skapat. Precis som i resten av Sverige uppnår ingen av vattenförekomsterna god kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas i bedömningen så är det en vattenförekomst, Trälhavet, som inte uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av tributyltenn (TBT). För att följa miljökvalitetsnormerna i Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde föreslås framför allt: För miljöproblemet övergödning: Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, och Österåker kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Stockholms län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder som till exempel strukturkalkning och fosfordammar genomförs i tillräcklig omfattning. Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, och Österåker kommun tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar och Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna, Vaxholm och Österåker kommun i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar och Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät genomförs i tillräcklig omfattning. 4(29)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Stockholms län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid fem vandringshinder. Hav- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Otillräcklig dricksvattenskydd: Norrtälje och Vallentuna behöver se över sina vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft då de kan vara i behov av revidering. 5(29)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (29)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet I Åkerströmmens och Trälhavets åtgärdsområde finns åtta ytvattenförekomster fördelade på tre sjöar, fyra vattendrag och en kustvattenförekomst samt 2 grundvattenförekomster (figur 2). I området finns också 17 sjöar och 22 vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Markanvändningen i det 450 km 2 stora området domineras av skog (53 procent av landytan) följt av jordbruk (30 procent), öppen mark (10 procent) och tätort (6 procent). Öppet vatten utgör 30 km 2. Området är relativt tätbefolkat, personer är folkbokförda i området, vilket är ungefär 100 personer per km 2 landyta. De kommuner som finns representerade i området är Norrtälje, Sigtuna, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker (figur 1). Området ligger inom Upplands kalkpåverkade område vilken utgörs av urberg, men jordarna är kalkhaltiga. Motståndskraften mot försurning blir därför högre vilket förstärks av läget under högsta kustlinjen med förekomst av leror och andra finkorniga jordar. Då hela området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Risken ökar mot kusten till. Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet, men endast små isälvsavlagringar finns i området och det är bland dessa avlagringar som grundvattenförekomsterna finns. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. 7(29)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(29)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Ingen av områdets åtta ytvattenförekomster uppnår god ekologiskt status då samtliga har klassificerats till måttlig ekologisk status (figur 3). Ytvattnen tillförs för mycket 9(29)

10 näring vilket leder till övergödning. De betydande källorna av näringsämnen till Trälhavet är diffusa och härrör framförallt från jordbruk. Även enskilda avlopp är en betydande källa till näringsämnen. Sjöarna och vattendragen är även hydromorfologisk påverkade genom framförallt olika markavvattnande åtgärder och artificiella vandringshinder för fisk och annan fauna. Figur 3. Ekologisk status för ytvattenförekomster. 10(29)

11 Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen Grundvatten Områdets två grundvattenförekomster har god kemisk och kvantitativ status och riskerar inte att inte nå god status Mer kartläggande undersökningar behövs dock då det finns kunskapsbrister om tillståndet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet Åkerströmmen och Trälhavet finns två vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla åtgärdsområdena i denna bilaga omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdet Åkerströmmen och Trälhavet finns två badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Samtliga har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att följa miljökvalitetsnormen. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdet Åkerströmmen och Trälhavet ingår i fiskvattendirektivet. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I åtgärdsområdet Åkerströmmen och Trälhavet finns det ett Natura 2000 område (enligt fågeldirektivet) som berör vattenförekomster det vill säga Angarn (SE ). Vattenförekomsten som ingår i detta Natura 2000 område heter Hackstabäcken (SE ). De arter som ingår är bivråk, brun kärrhök, fiskgjuse, ortolansparv, rördrom, småfläckig sumphöna, sångsvan och törnskata. Syftet 11(29)

12 med Natura 2000 området är att populationen av arterna ska kunna fortleva i området och på lång sikt vara livskraftiga. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Miljökvalitetsnormer för ekologisk status med tidsundantag för de vattenförekomster som har sämre än god status framgår av tabell 1. MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går. Vattenförekomster som inte uppnår god status med avseende på tributyltenn-föreningar (TBT) har fått ett tidsundantag till år 2027 för att uppnå god kemisk status med avseende på TBT är Trälhavet (SE ). Detta motiveras av att TBT är ett persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBT-ämne) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt 12(29)

13 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Trälhavet Åkerströmmen- Åkers kanal Garnsviken Drängsjön Åkerströmmen- Husaån Åkerströmmen- Lillån Sparren Åkerströmmen- Holmbroån SE SE SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Vattenförekomsterna har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt 13(29)

14 tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. En vattenförekomst har kompletterande krav för skyddande områden enligt gynnsam bevarandestatus via Fågeldirektivet (79/409/EEG). Mer specifikt för detta område betyder det att arterna bivråk, brun kärrhök, ortolansparv, rördrom, småfläckig sumphöna, sångsvan och törnskata ska kunna fortleva i området och på lång sikt vara livskraftiga. Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (29)

15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Alla vattenförekomster har miljöproblemet övergödning och samtliga är klassificerade till måttlig status med avseende på näringsämnen. Höga halter av fosfor återfinns i Holmbroån i de övre västra delarna av avrinningsområdet. Halterna minskar sedan succesivt ned till mynningen i Trälhavet. De nedre rinnsträckorna, Husaån och Åkers kanal, samt Lillån ligger förhållandevis nära gränsen till god status med avseende på näringsämnen. I sjöarna Garnsviken och Sparren samt kustvattnet Trälhavet behöver dock halterna minska relativt mer för att god status ska uppnås. I en vattenförekomst, Drängsjön, är dataunderlaget mycket bristfälligt och status med avseende på näringsämnen har inte kunnat bedömas Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett reduktionsbehov i kg fosfor har modellerade fosfortransporter från SMED använts. För att nå god status med avseende på näringsämnen behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 2300 kg, vilket motsvarar 30 procent av den totala belastningen. Hur dessa reduktionsbehov fördelar sig mellan vattenförekomsterna framgår av figur 4. Vattenförekomstsjöarna med störst behov av en minskad fosfortillförsel är Garnsviken och Sparren. Bland vattendragen är det Holmbroån och Husaån, och som har störst behov. Förbättringsbehov för kustvattenförekomsten Trälhavet är 310 kg fosfor och kg kväve. 15(29)

16 Figur 4. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Fosfortillförsel från jordbruket är den dominerande påverkanskällan (figur 5). Andra betydande påverkanskällor är enskilda avlopp och dagvatten. I sjön Sparren kan det inte 16(29)

17 uteslutas att även internbelastning, det vill säga läckage från näringsrika sediment, är en betydande källa till fosfor. I Garnsviken är vattnets omsättningstid mycket kort och sedimenten bedöms därför spela mindre roll för belastningen på Garnsviken. 0% 4% 6% 14% 6% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 70% Figur 5. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Föreslagna åtgärder beräknas kunna minska belastningen tillräckligt för att uppnå åtgärdsbehovet för inlandsvattnen, men åtgärdsprogrammet till 2021 bedöms endast kunna medföra åtgärder som reducerar knappt halva åtgärdsbehovet (tabell 2). Störst potential för fosforreduktion har åtgärder i jordbruksmark och åtgärder avseende enskilda avlopp, men även åtgärder för bättre dagvattenrening kan avsevärt minska fosfortillförseln. De åtgärder som beräknas kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är fosfordammar, anpassade skyddszoner och strukturkalkning. De är också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Det finns över 3000 enskilda avlopp i hela området. Om de som idag inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas uppskattas tillförseln av fosfor till vatten kunna minska med drygt 600 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. Vid prioritering av vilka avlopp som ska åtgärdas behöver hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. I de delar av området som är tättbebyggda med bostäder eller industriområden är dagvattenåtgärder viktiga för att minska belastningen av fosfor, kväve och miljögifter. 17(29)

18 Det är främst i Åkersberga den största potentialen finns. Beräkningen av effekt och kostnad som visas i tabell 2 är baserad på dagvattendammar, men andra typer av dagvattenåtgärder kan i många fall vara lämpligare än dagvattendammar, till exempel vid brist på passande mark. Dagvattendammar ska ses som ett exempel. Andra lämpliga dagvattenåtgärder kan vara infiltrationsmagasin, artificiell våtmark, biofilter, dagvattenbrunn, permeabel vägbeläggning eller svackdiken. För att nå denna effekt måste allt dagvatten passera en reningsanläggning. I tätbebyggda områden kan det vara svårt att hitta mark som lämpar sig för dagvattendammar. Lika viktigt är därför att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i närheten av sjöar och vattendrag. Det finns uppskattningsvis över 900 hästar relativt jämnt fördelade över området med en viss koncentration kring Holmbroån i norr och till den södra delen. Drygt 200 av dessa finns i Holmbroåns avrinningsområde som har problem med övergödning och erosion. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Tillsyn av hästgårdar kan därför också vara ytterligare en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Fosfordamm 1,2 Hektar Anpassade skyddszoner* 19 Hektar 400 0, Fosfordamm* 8,3 Hektar 730 7, Strukturkalkning Hektar 200 2, Strukturkalkning* Hektar 180 2, Dagvattendammar 11 Hektar Enskilda avlopp till normal Antal skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 På grund av retention av fosfor, det vill säga fastläggning i sediment och biota, blir effekten i havet där åarna mynnar något mindre (tabell 3). Ökad kväverening i Margretelunds avloppsreningsverk bedöms också vara en prioriterad åtgärd för att minska kvävebelastningen på kustvattnen. För Trälhavet utgör belastningen från land endast cirka en procent av den totala belastningen, resten kommer från omgivande havsbassänger. För att nå god status i Trälhavet krävs därför även att Sverige och andra länder runt Östersjön genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. 18(29)

19 Öka N-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder * Alla effekter är inklusive retention till kusten 2.2 Försurning P Effekt till kusten (kgp/år) N Effekt till kusten (kgn/år) Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten*. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet N 1 Antal Sura och försurade vatten förekommer inte i området. Avrinnande vatten håller mycket hög buffertkapacitet mätt som alkalinitet. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att de angivna gränsvärdena för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster.. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsten Trälhavet map. Tributyltenn (TBT). Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad i uppmätt halt och dess differens till fastslagit gränsvärde/föreslaget gränsvärde för expertbedömning/klassgräns. I avsaknad av ämnen, exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), som inte uppnår god status så finns inget förbättringsbehov i åtgärdsområdet. Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas. Förbättringsbehovet för TBT redovisas i VISS Källor till påverkan Potentiella påverkanskällor redogörs för i VISS Åtgärder Potentiella åtgärder redogörs för i VISS. 19(29)

20 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. Vattenförekomster på kusten har inte klassats med avseende på fysisk påverkan på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Kustzonen är ofta påverkad av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Samtliga sjöar och vattendrag i området har miljöproblem avseende Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 6), som orsakas av vandringshinder och morfologisk påverkan i närområde och svämplan. 20(29)

21 Figur 6. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 21(29)

22 2.5.1 Konnektivitetsförändringar Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Tillstånd Inom behandlat området finns fyra vandringshinder för fisk noterade. Det allvarligaste vandringshindret är dammen (och slussen) i Åkers kanal. Dammen hindrar all fisk (möjligen med undantag för havsöring och ål) på kusten från att vandra upp i systemet. Förbättringsbehov Totalt behövs 4 stycken åtgärder av vandringshinder för att uppnå god ekologisk status (tabell 4). Källor till påverkan Dammen (och slussen) i Åkers kanal reglerar hela systemet. De övriga är dammar som reglerar sjöarna Sparrens, Angarnssjöängen samt Drängsjön. Åtgärder Dammen i Åkers kanal behöver förses med en fiskväg som möjliggör för fiskarterna i systemet att vandra. Även dammarna som reglerar sjön Sparren samt Angarnsjöängens utlopp (Hackstabäcken) behöver åtgärdas. Vad gäller Drängsjön är dess avrinningsområde så litet att utloppsbäcken naturligt sannolikt ofta går torr varför hindrets ekologiska effekt sannolikt är mycket liten. Detta i kombination med att det är ett så kallat put & take - sjö, ger det vandringshindret en låg prioritet Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende hydrologisk regim. För vattendrag har Länsstyrelsen gjort en mer djupgående analys där effekten av markavvattningsföretag vägts in varför dessa i större utsträckning än sjöarna fått sämre än god status. Samtliga vattendrag inom området har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Konnektivitetsförändringar Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Fiskväg eller utrivning av vandringshinder 4 4 Meter 2, SUMMA 2, (29)

23 Åtgärder Åtgärder för förbättrad konnektivitet och genomförande av biotopvård kan indirekt dessutom komma att förbättra flödesförhållandena Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. De flesta vattendragslevande organismer är anpassade till de ständiga förändringar i strandoch bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Tillstånd Statusklassificeringarna visar att samtliga vattendrag har sämre än god status, med avseende på morfologiskt tillstånd. Alla vattendrag i området är mer eller mindre påverkade av dämning, rätning, kanalisering, dikning och dylikt. Inom området finns många aktiva markavvattningsföretag. Dessa har en skyldighet att underhålla diken, invallningar genom exempelvis rensning, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk i dessa områden. Förbättringsbehov Tre sträckor inom behandlat området har ett förbättringsbehov gällande morfologiska förändringar Källor till påverkan Markavvattningsföretag samt sänkta/dämda sjöar. Åtgärder Efter regeringens beslut om överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( ) bestämdes det att vattenförekomster med åtgärder för ekologiskt funktionella kantzoner i jordbruksmark ska ändras till undantag från 2021 till 2027 för morfologisk påverkan. Inga åtgärder föreslås därmed för denna del i åtgärdsprogrammet för perioden (29)

24 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Områdets två grundvattenförekomster har god status och riskerar inte att inte nå god status Mer kartläggande undersökningar behövs dock då det finns kunskapsbrister om tillståndet. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. Yt- och grundvattenförekomster som ger mer än 10 m 3 i uttag per dag i genomsnitt eller som betjänar mer än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Av de fyra allmänna vattentäkterna i området är två helt eller huvudsakligen inom området och två gränsar till området, vid revidering kan man tänka sig att det sträcker sig längre in i området. Endast en har skydd enligt miljöbalken och övriga tre skydd enligt vattenlagen, de två som huvudsakligen finns i området redovisas i tabell 5. Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. Vattenskyddsområd e Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Lindholmen Vallentuna Länsstyrelsen Vattenlagen 1981 Röby Vallentuna Länsstyrelsen Vattenlagen (29)

25 4.2 Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 6). Tabell 6. Behov av åtgärder. Inrätta vattenskyddsområde avser nödvattentäkter. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Vallentuna (29)

26 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden För fågelarterna brun kärrhök, rördrom, småfläckig sumphöna och sångsvan listas några åtgärdsförslag i bevarandeplanen som berör ingående vattenförekomst (Hackstabäcken). Åtgärderna ingår i naturreservatets skötselplan och anses därför vara tillräckliga och innefattar bevarande av befintlig areal vassruggar och fria vattenytor. Vattenståndet i området varierar (höst- och våröversvämningar) och ska följa gällande vattendom. 5.2 Nitratkänsliga områden Hela åtgärdsområdet ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 26(29)

27 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god status i Åkerströmmen och Trälhavets åtgärdsområde uppgår till knappt 12 miljoner kronor per år (tabell 7). Av dessa handlar den övervägande delen om minskning av övergödning. Resterande kostnader är kopplade till fysisk påverkan och otillräckligt vattenskydd. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 7. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (29)

28 Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- b Tillsyn Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna och Österåker kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 6 Information Stockholms län 2018 LST 3 Tillsyn Jordbruksverket 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 Fosfordammar SJV 4f Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- b Tillsyn Norrtälje, Sigtuna, Vallentuna och Österåker kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST6 Information Stockholms län 2016 LST 5c Plan 2018 Dagvattendamm KOM 1 Tillsyn och prövning Vallentuna, och 2018 Österåker kommun KOM 7 Plan 2018 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2018 LST 5c Plan Stockholms län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Genomförs Vattenmyndigheten kontinuerligt KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje, Sigtuna, 2018 KOM 7 Plan Vallentuna och Österåker kommun 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Stockholms län 2018 HaV 4 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 2 Tillsyn och prövning Stockholms län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn (29)

29 Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 SJV 3 Tillsyn och prövning Vägledning Länsstyrelsen i Uppsala och Stockholms län Länsstyrelsen i Uppsala och Stockholms län NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2019 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i 2018 Stockholm KOM 5 a- Norrtälje och Vallentuna 2018 e Tillsyn, initiativ Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Stockholm (29)

30 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.