Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram NAMN. Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Transkript

1 Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(26)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i åtgärdsområdet för Upplands yttre kustvatten. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(26)

4 Sammanfattning Denna bilaga behandlar Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde. I bilagan beskrivs vattenstatus, miljöproblem och de åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska kunna följas. Ingen av områdets fem kustvattenförekomster uppnår god ekologisk status. Samtliga har miljöproblemet övergödning. Inga sötvattenförekomster finns i området. Bassängerna påverkas till största delen av inflöde från omkringliggande bassänger. Av källorna från land är jordbruk och enskilda avlopp de största källorna. Dessa kan ha en stor lokal påverkan, särskilt i närområdet till avsnörda havsvikar. Den största delen av minskningen för att uppnå god ekologisk status i detta åtgärdsområde måste åstadkommas genom att Sverige och andra länder runt Östersjön uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. För att det ska vara möjligt att nå det målet bör de kostnadseffektiva åtgärder som är möjliga att genomföra i detta område genomföras, även om någon direkt effekt på ekologisk status inte kommer att kunna upptäckas. Av föreslagna åtgärder bör de enskilda avlopp som har stor lokal påverkan prioriteras för insatser. Precis som i resten av Sverige uppnår ingen av vattenförekomsterna god kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) undantas i bedömningen så uppnås god kemisk status i alla vattenförekomster. För att följa miljökvalitetsnormerna i Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Norrtälje, Östhammar och Uppsala kommun tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Otillräcklig dricksvattenskydd: Norrtälje kommun behöver se över sina vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft då de kan vara i behov av revidering. 4(26)

5 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (26)

6 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten. I området finns 5 kustvattenförekomster och en preliminär grundvattenförekomst. I området finns också fem sjöar och sex vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Området är 1100 km 2 stort och domineras helt av hav och öppet vatten (85 procent). Markanvändningen i området domineras av skog (80 procent av landytan) följt av jordbruk (10 procent) och öppen mark (5 procent). Området är glesbefolkat, med endast drygt 700 invånare vilket är cirka 5 personer per km 2 landyta. Tre kommuner ligger delvis inom området: Norrtälje i Stockholms län och Uppsala samt Östhammar i Uppsala län (figur 1a-b). Endast en preliminär grundvattenförekomst finns i urberg. Då området ligger under högsta kustlinjen och direkt vid kusten är sannolikenheten stor för att nå relikt havsvatten eller havssalt en bit ner berggrunden. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Berggrunden består av svårvittrat urberg. Sprickdalslandskapet utmärker skärgården och högre partier bildar öar, kobbar och skär. Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring och syrgas. 6(26)

7 Figur 1a. Översikt av området, dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 7(26)

8 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 8(26)

9 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Samtliga kustvattenförekomster uppnår inte god ekologisk status på grund av övergödning. Bassängerna påverkas till största delen av inflöde från andra bassänger. Endast 0,01 procent kommer från landbaserade källor inom områdets landareal (figur 2). Figur 2. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 9(26)

10 Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen Grundvatten Kemisk status och risk I åtgärdsområdet finns endast en preliminär grundvattenförekomst i urberg och den har god kemisk status (figur 3). Kvantitativ status och risk Områdets enda grundvattenförekomst har god kvantitativ status. 10(26)

11 Figur 3. Kemisk status för grundvatten i området. 11(26)

12 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden (se tabell 1). Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten finns inga vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. I åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten har endast den delen som ligger i Stockholms län, samt vattnet närmast kusten, pekats ut som nitratkänsligt och ingår därmed i nitratdirektivet och omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. För åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten betyder det att alla vattenförekomster omfattas av avloppsvattendirektivet men att endast den delen som ligger i Stockholms län är utpekad som känslig för både fosfor- och kväveutsläpp (delen i Uppsala län är enbart utpekad som känslig för fosforutsläpp). Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten finns inga badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten ingår i fiskvattendirektivet. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura 2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). Tabell 1 listar de 10 Natura 2000 områdena som ingår i åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten med respektive utpekade vattenrelaterade naturtyp/art samt fåglar listade enligt fågeldirektivet. Syftet med samtliga områden är att uppnå gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper och arter. 12(26)

13 Tabell 1. Natura 2000 områden i åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID) SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn) Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Väddö kustvatten Väddö kustvatten Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Öregrunds kustvatten Östhammars kustvatten Natura 2000 området (EUID) SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Natura 2000 området (NAMN) Västerbådan, Lågagrundet Hållet, Blåbådan Samnäsfjärd en Arsläjan Örskär Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt fågeldirektivet Inga naturtyper. Utpekade arter: Fisktärna, Silvertärna, Skräntärna Inga naturtyper. Utpekade arter: Silvertärna, Skräntärna Laguer (1150), Stora grunda vikar och sund (1160), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Större vattensalamander Skär och små öar i Östersjön (1620) Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140), Laguer (1150), Stora grunda vikar och sund (1160), Skär och små öar i Östersjön (1620), Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger ( 3140) Utpekade arter: Större vattensalamander Rävsten Laguer (1150) Idön Högbådan Grillskäret Tullviksbäcke n Stora grunda vikar och sund (1160) Utpekade arter: Hällebräcka Laguer (1150), Stora grunda vikar och sund (1160), Skär och små öar i Östersjön (1620) Stora grunda vikar och sund (1160), Skär och små öar i Östersjön (1620) Laguer (1150), Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Stensimpa, Större vattensalamander 13(26)

14 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Sänkt kvalitetskrav har tillämpats för de vattenförekomster med hamnar som tidigare varit kategoriserade som kraftigt modifierade vatten. De är nu omdefinierade till naturliga vatten och har erhållit miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status, vilket avser kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. För övriga kvalitetsfaktorer finns en beskrivning vilken status som ska uppnås eller bibehållas. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten De storskaliga övergödningsproblemen i Östersjön gör att mycket omfattande och tidsödande åtgärder krävs på både lokalt och internationellt. På grund av den långa återhämtningstiden kommer det ta tid innan åtgärder får full effekt på näringsstatusen. Samtliga kustvattenförekomster har tidsundantag till 2027 med motiveringen naturliga förhållanden (tabell 2). Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Väddö kustvatten Grisslehamn SE SE God ekologisk status 2027 Måttlig ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 14(26)

15 Östhammars kustvatten SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Gällfjärden SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Öregrunds kustvatten SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går Grundvatten I åtgärdsområdet finns endast en preliminär grundvattenförekomst i urberg, SE Fjäll, med god status, flera magasin av betydelse för vattenförsörjning förekommer dock Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Natura 2000-områdena berör kustvattenförekomsterna Öregrunds kustvatten, Östhammars kustvatten och Väddö kustvatten. Bevarandemål i några av områdena syftar direkt på de akvatiska värdena, t ex: Ingen ökning av näringstillförseln av något slag får ske. En naturlig succession från juvenila flador till glon ska upprätthållas. All muddring och fördjupning av trösklar hindras. Dessa bevarandemål står dock inte i konflikt med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (26)

16 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. Allt vatten kan drabbas, såväl vattendrag, sjöar, kustvatten och Östersjön som helhet. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land sköljs så småningom ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen havet. I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är det ämne det råder störst brist på och som därför styr tillväxten av växtplankton och påväxtalger. Övergödning bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har dock visat sig vara av betydelse för primärproduktionen i många sjöar under framförallt högsommaren. För rotade vattenväxter är dessutom tillgången på kväve av större betydelse än fosfor. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom t ex cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. Övergödningsproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning Tillstånd Hela området har problem med övergödning. I Öregrundsgrepen bedöms den ekologiska statusen som måttlig med statusen för bottenfauna som utslagsgivande faktor och siktdjup som stödjande. Siktdjup har måttlig status grundat både på mätdata och på satellitbaserad klassificering. Gällfjärden har Måttlig ekologisk status med bottenfauna och växtplankton (klorofyll) som utslagsgivande. Även Väddös och Östhammars kustvatten har måttlig ekologisk status med höga halter av klorofyll som utslagsgivande faktor. Fosforhalterna i dessa kustbassänger är över gränsen för måttlig status, medan kvävehalterna är lägre. Det gör att den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn näringsämnen blir god ekologisk status. 16(26)

17 Problemen med övergödning är storskaliga och i stort sett hela kustvattnet från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar Förbättringsbehov Kustbassängerna i hela området visar tecken på övergödning på grund av höga klorofyllhalter eller dåligt siktdjup, men sammanvägd ekologisk status med avseende på näringsämnen är god (Figur 4). Därför är det mycket svårt att beräkna vilken reduktion av närsaltsbelastning som krävs för att nå god ekologisk status för de biologiska kvalitetsfaktorerna. Fosforhalterna är dock höga, varför det går att uppskatta ett beting för fosfor. Det sammanlagda förbättringsbehovet för fjärdarna i området är en minskning av transporten från land med 4 kg fosfor per år vilket motsvarar cirka 5 procent av den totala belastningen från land. Dock utgör landbelastningen från områdets landareal i genomsnitt endast 0,01 procent av den totala belastningen. Över 99,98 procent är påverkan från omgivande havsbassänger Källor till påverkan Den dominerande påverkan är inflödet från andra havsbassänger. Från land inom områdets landareal kommer transporterna av näring främst från enskilda avlopp, skog, jordbruksmark och annan öppen mark (figur 5 och 6). Belastningen från enskilda avlopp ökar sommartid med den kraftiga befolkningsökningen i kustområdet. 17(26)

18 Figur 4. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 18(26)

19 23% 27% 21% 26% 4% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 5. Källfördelning av fosfor för landbaserad belastning till området. Summan av belastning från myr, vatten och öppen mark visas som övrigt. Figur 6. Källfördelning av kväve för landbaserad belastning till området. Summan av belastning från myr, vatten och öppen mark visas som övrigt. 19(26)

20 2.1.4 Åtgärder Föreslagna åtgärder Den största delen av minskningen för att uppnå god ekologisk status i detta åtgärdsområde måste åstadkommas genom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. För att det ska vara möjligt att nå det målet bör de kostnadseffektiva åtgärder som är möjliga att genomföra i detta område genomföras, även om någon direkt effekt på ekologisk status inte kommer att kunna upptäckas. I Upplands yttre kustvatten finns över 600 enskilda avlopp 3. Om de som inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas kan belastningen på Östersjön minskas med cirka 4 kg (tabell 3). Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. Vid prioritering av vilka avlopp som ska åtgärdas måste hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. I området finns också viss potential för reduktion av fosfor från jordbruksmark och dagvatten. Även dessa kan vara motiverade att genomföra om den lokala effekten bedöms vara stor eller om positiva synergieffekter med andra miljö- eller samhälleliga mål finns. Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten. Alla effekter är inklusive retention till kusten. Åtgärdskategori Enskilda avlopp till normal skyddsnivå Enhet storlek P Effekt till kusten (kgp/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet P 13 Antal 4 1, Försurning Tillstånd Försurade sjöar och vattendrag förekommer inte i området. 20(26)

21 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att de angivna gränsvärdena för dessa ämnen i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad mellan uppmätt halt och fastslaget gränsvärde/klassgräns. Medtages inte kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) i förbättringsbehovet (på grund sänkt kvalitetskrav i MKN) så finns inget förbättringsbehov i åtgärdsområdet. Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Inga potentiella källor för påverkan har försökt att identifierats i åtgärdsområdet i avsaknad av åtgärdsbehov för att nå god status Åtgärder Finns för närvarande inget identifierat behov av åtgärder. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet. Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i. Inhemska arter kan till exempel minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade. Spridningen av signalkräfta har till exempel varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att 21(26)

22 påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. Till exempel. bidrar sannolikt havsborstmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. För vattenförekomster på kusten har hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte klassats på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. De biologiska kvalitetsfaktorerna i kustzonen är ofta påverkade av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Inga bedömningar avseende miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan finns därför i nuläget för detta åtgärdsområde. 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten I åtgärdsområdet finns endast en preliminär grundvattenförekomst i urberg SE Fjäll med god status och preliminärt utan risk. Flera magasin av betydelse för vattenförsörjning förekommer dock. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i 22(26)

23 Norrtälje förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Inom området finns fyra vattenskyddsområden (tabell 4). Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvari g Lagrum Fjäll Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1982 Norrbyle Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1983 Senneby Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1981 Singö-Travik Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1981 Beslutsår 4.2 Åtgärder Samtliga vattenskyddsområden är fastställda enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd (tabell 5). Tabell 5. Behov av åtgärder. Kommun Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 4 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden De tio Natura 2000-områdena i åtgärdsområdet Upplands yttre kustvatten omfattar bevarandemål för naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1170 Rev, 1620 Skär och små öar i Östersjön och (26)

24 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger. Inga åtgärder med direkt effekt på vattenmiljön anges i områdenas bevarandeplaner och det finns ingen konflikt med vattenförvaltningens mål och åtgärder. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Större vattensalamander (Natura 2000 områdena Samnäsfjärden, Örskär och Tullviksbäcken) och stensimpa (Tullviksbäcken) är listade som skyddade arter enligt habitatdirektivet. Åtgärder som nämns i bevarandeplaner innefattar framför allt inventeringar för att undersök populationernas bevarandestatus. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela Stockholms län ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 24(26)

25 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Det största miljöproblemet för Upplands yttre kustvattens åtgärdsområde är övergödning följt av otillräckligt dricksvattenskydd. Den totala åtgärdskostnaden uppgår till kronor per år (tabell 6). Av dessa kostnader handlar kronor om övergödning och kronor handlar om otillräckligt dricksvattenskydd. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 6. Sammanfattning av effekter, uppskattade kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan - - Miljögifter 0 0 Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning - - Miljöproblem i grundvatten 0 0 Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 7 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (26)

26 Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Fysisk påverkan Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje, Östhammar och Uppsala kommun Genomförs kontinuerligt 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5c Plan Stockholms län och Uppsala län 2018 Hav 4 Vägledning Havs- och 2018 vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i 2018 Stockholm KOM 5 a- Norrtälje kommun 2018 e Tillsyn, initiativ Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Stockholm och i Uppsala (26)

27 Egna anteckningar

28 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.